Personer med dubbeldiagnos/samsjuklighet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personer med dubbeldiagnos/samsjuklighet."

Transkript

1 Personer med dubbeldiagnos/samsjuklighet. Gruppen har sammanträtt vid ett tillfälle (4 timmar) och bestod av socialsekreterare Beatrice Hogea, frivårdsinspektör Ingrid Henriksson och kurator Gunilla Cruce. Jonas Voog från SiS lämnade återbud p.g.a. sjukt barn och ingen hade anmält sig från Primärvården. Först konstaterade vi att det 2007 utkom en rapport Psykiatrisk samsjuklighet med missbruk/beroende som bl.a. innehåller en kvalitativ analys av ett antal intervjuer med representanter för socialtjänst, psykiatri och primärvård i Lund. Den är säkert aktuell i de flesta avseenden fortfarande och biläggs detta protokoll i pdf-format (se särskilt sidan i rapporten). Om någon önskar kan jag skicka över den tryckta versionen av rapporten. FRIVÅRDEN Frivården möter personer med samsjuklighet i två olika situationer 1) när någon är anklagad för brott och 2) när dom har fallit. Domstolen begär i det första fallet en personutredning som kan ta 1-4 veckor att genomföra. Information inhämtas från personen själv, registeruppgifter samt från socialtjänst, FK psykiatri m.fl. Socialtjänsten och FK är skyldiga att lämna information, men psykiatrin kan neka om klienten inte lämnat sitt samtycke. Personutredaren kan föreslå domstolen en påföljd som innebär skyddstillsyn med föreskrift att klienten ska ha kontakt med socialtjänsten och/eller psykiatrin (kontraktsvård). Detta förutsätter att klienten är samarbetsvillig och har en egen vilja till förändring. Om personutredningen utmynnar i förslag om kontraktsvård på institution eller i öppen vård, så måste detta redan vara färdigplanerat och finansierat i överenskommelse med socialtjänsten. Det kan vara problematiskt för socialtjänsten att finna lämplig plats och skriva på ansvarsförbindelse innan dom fallit och innehållet blivit känt. Ibland dömer domstolen utan att invänta personutredning. Ibland sker personutredningen under tidspress t.ex. om klienten är häktad. Personutredningen kan fördröjas om handläggare är frånvarande eller registerutdrag från FK dröjer. Om klienten inte medverkar p.g.a. psykiatriska symtom och detta inte är synligt kan det i sämsta fall innebära att vederbörande döms till fängelse. Om uppgifter eller tecken tyder på att klienten är psykiskt sjuk kan personutredaren begära en P7-undersökning. Skulle det visa sig att klienten är allvarligt psykiskt sjuk innebär det att han/hon inte kan dömas till fängelse. Samarbetet mellan frivården och socialtjänsten i Lund fungerar bra. Däremot skulle frivården önska sig ett närmare samarbete med psykiatrin i utredningsskedet. Frivården har också kontakt med personer med samsjuklighet efter att klienten har dömts till skyddstillsyn eller fängelse. Kontraktsvård innebär skyddstillsyn med föreskrift. Kriminalvården önskar kontakt med socialtjänsten och psykiatrin (särskilt läkarna) så tidigt som möjligt efter dom. Vid föreskrift om psykiatrisk öppenvård skrivs remiss till psykiatrin. Samarbetet med psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Lund fungerar bra ibland, särskilt är kontakten med Rådgivningsbyrån god. Det händer att remisser skickas tillbaka utan förklaring och i dessa fall hade det varit viktigt med en telefonkontakt med möjlighet att diskutera varför. Det kan också dröja länge innan klienten får psykiatrisk behandling. Frivården önskar mer kontakt med psykiatrin för samarbete och handledning under skyddstillsynstiden.

2 Frivårdens kontakt med klienten upphör när skyddstillsynen eller fängelsetiden avslutas. Har det visat sig under denna tid att klienten är i behov av psykiatrisk behandling och/eller insatser från socialtjänsten kan denna initieras av frivården. Frivården och socialtjänsten samarbetar oftast bra kring gemensamma klienter och håller varandra uppdaterade med ömsesidig aktuell information på möten en gång i halvåret. Det hade varit bra om psykiatrin också kunde delta i dessa träffar. Sammanfattningsvis behövs - mer information och kunskap om varandras arbetssätt och metoder (frivård psykiatri socialtjänst) - möjlighet till konsultation, förslagsvis med en kontaktperson i varje verksamhet - att man i socialtjänst och psykiatri uppfattar strafftiden som en möjlighet att påbörja behandlingar som kan innebära en avgörande förändring i klientens liv - att psykiatrin/socialtjänsten kommer in i ett tidigare skede av strafftiden SOCIALTJÄNSTEN Socialtjänstens missbruksvård kommer ofta i kontakt med personer med samsjuklighet. När någon söker socialtjänsten eller när en anmälan görs om behov av tvångsinsatser initieras en utredning om hur behoven ser ut. Då inhämtas information från klienten, anhöriga, psykiatrin, frivården etc. Ofta är det svårt att få fram viktig information från psykiatrin, såvida det inte gäller en LVM-utredning. Även när utredningen visar på trolig samtidig psykiatrisk problematik är det svårt för klienten att få tillgång till psykiatrisk bedömning. Detta även när en ASI-intervju indikerar psykisk sjukdom. Psykiatrin hävdar att klienten måste vara missbruksfri under lång tid (> 6 månader) om en bedömning ska vara tillförlitlig. Det är sällan möjligt i öppen vård om klienten inte samtidigt får behandling för sin psykiska sjukdom (depression, social fobi, ADHD, bipolär sjukdom, schizofreni m.m.). Socialtjänsten köper därför ofta psykiatrisk utredning som en del av behandlingen på behandlingshemmet. Socialtjänstens kontakter med psykiatrin i Lund kring personer med samsjuklighet sker huvudsakligen i akuta lägen och när klienten är inlagd på avdelning i samband med vårdplaneringar. Även behandlingshemmen borde kalla till gemensam planering inför utskrivning. Framförallt saknas återkommande planeringsträffar i öppenvård med framtagande och uppföljning av gemensam individuell plan. Socialtjänsten saknar till stor del kunskap om hur den psykiatriska öppenvården arbetar och vem man kan vända sig till för konsultation och samarbete i öppen vård. PSYKIATRIN (denna redogörelse utgör relevanta klipp ur intervjuer i psykiatrin , en del uppgifter kan därför vara föråldrade. Intervjuerna utgjorde underlag för den tidigare nämnda rapporten) Samarbete och samsyn På Psykiatriska akutmottagningen anser man att man borde samverka mer kring personer med samsjuklighet mellan psykiatri och socialtjänst och ge patienterna rejält med stöd av psykiatriskt kunnig personal.

3 Av dem som har ett missbruk, har 70 % också en personlighetsstörning. Det är till stor del den typen av patienter som har florerat i pressen kring våldsdåd. Samhället har inte någon bra beredskap att ta hand om dem. Det brister på psykossidan också men där är man inne på rätt tankespår och förhoppningsvis blir det bättre. POM-teamet är en fantastisk möjlighet. De patienter som är i POM-teamet kommer inte så ofta till akuten numera. Man brukar säga att människor med samsjuklighet har svårt att hantera delat vårdansvar mellan sjukvården och socialtjänsten och att den ena vårdinrättningen skjuter över på den andra. Det betyder att man söker akut i stället. Men det har blivit en lättnad sedan POM kom till. Det är ju det ideala om patienterna kan ha det så. För många av dem som söker akut (borderline, ADHD + missbruk) hade det blivit ett bättre liv om man hade byggt upp en verksamhet som motsvarar den för psykospatienter. Det hade även kunnat avlasta akut- och slutenvården. Allmänpsykiatriska mottagningen: det är nästan som att missbruksbehandlingen och den psykiatriska behandlingen tillhör två olika världar. Det förekommer att man har patienter på allmänpsykiatriska mottagningen som samtidigt får Antabus på alkoholmottagningen. Det är mindre vanligt att man behandlar tablett- eller narkotikamissbrukspatienter på den allmänpsykiatriska mottagningen. Dessa får ofta hela sin behandling på Metadon eller Rådgivningsbyrån. I enstaka fall samarbetar man med socialtjänsten DBT-teamet anser att om den egna kompetensen räcker är det bättre att integrera missbruksbehandlingen i den psykiatriska behandlingen. Annars bör man samarbeta med t.ex. Rådgivningsbyrån. Man kan också tänka sig att inleda med avgiftning med Subutex och sedan påbörja behandling med DBT, även om man går på Subutex som underhåll. Avdelning 1 E (avgiftning och substitutionsbehandling med Subutex) samarbetar med socialtjänsten om patientens behov kräver det. Tillsammans med Lunds kommun, Kriminalvården, Rådgivningsbyrån, och Lunden (LVM-hem för kvinnor), kommer man att starta en utbildning på 10 poäng kring missbruk. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor får remisser från psykiatrin i närområdet, men har patienter i hela södra Sverige. På Rådgivningsbyrån har man ifrågasatt om det är rimligt att man ska behandla svåra psykiatriska problem. Det finns emellertid inget alternativ, eftersom dörrarna till övrig psykiatrisk behandling oftast är stängda. Ett utmärkt alternativ är att Rådgivningsbyrån är konsult till patientens psykiatriska PAL. Det konsultativa arbetssättet fungerar bra i förhållande till psykiatriska insatser längre bort, men också med vissa läkare i närområdet. Önskvärt är att psykiatrin står för nedtrappning och medicinering och Rådgivningsbyrån för stöd och pedagogik. Rådgivningsbyrån har samtalskontakt och PAL:en, sköter övrig behandling. Det gäller att ta på sig ansvaret för delar av samsjukligheten men inte hela. Kerstin Nyholm (privatpraktiserande psykiater) samarbetar med Rådgivningsbyrån kring patienter med tablettmissbruk och i något fall heroinmissbruk. Hon står för medicinering och Rådgivningsbyrån ger samtalsbehandlingen. Hon har inte så ofta kontakt med socialtjänsten, utom vid subutexbehandling, då hon har mycket kontakt med socialsekreteraren. Ibland har patienterna stöd av boendestödjare, kontaktperson och liknande och dessa kan då bli naturliga samarbetspartners för KN. KN har en del behandlingskontakter i samarbete med Diakonin.

4 Ansvar och vårdkedja Psykiatriska akutmottagningen: Hade folk kunnat komma till på vårdcentralerna lättare så hade många inte behövt komma till akuten. Man hör ofta av patienterna att de har ringt överallt, men det finns ingenstans de kan gå och då blir psykakut sista anhalten. Efter bedömning rekommenderar man patienter som behöver avgiftas att gå till Rådgivningsbyrån eller Avd 1E, (men det är en längre process). Man tar kontakt med socialsekreterare eller rekommenderar patienten att göra det. Vid gravt missbruk skriver man remiss till socialtjänsten. Man anmäler oftare än förr LVM, men det leder inte alltid till så mycket. Socialtjänsten öppnar utredning, men sedan går patienten med på frivillig vård, fast det händer upprepade gånger. Man känner sig uppgiven. Om polisen hittar någon som är starkt påverkad, lite slö och medvetandesänkt eller verkar vara somatiskt dålig, så kör man till medicinens akut. En del tar polisen själv hand om enligt Lagen om berusade, (LOB). På gamla intagningsavdelningen hade man LOB-platser. Man har pratat om att man skulle inrätta en tillnyktringsenhet i kommunens regi, men det har runnit ut i sanden. Allmänpsykiatriska mottagningen: Om det står i en remiss att patienten har ett pågående missbruk brukar man svara att patienten först ska bli drogfri innan man kan ta emot patienten. Först får alkoholmottagningen och Rådgivningsbyrån göra sin behandling och sedan kan man komma tillbaka. Det händer att patienter kommer tillbaka efter behandling på Rådgivningsbyrån, när de där bedömts ha en kvarstående psykiatrisk problematik. Om alkohol dominerar remitterar man till Södertull. Man kan också samtidigt ha kontakt på alkoholmottagningen och allmänpsykmottagningen. Missbruksenheterna i psykiatrin och allmänpsykmottagningen är väldigt separerade. Allmänpsykiatriska mottagningen är aldrig inblandad i patienter med subutex- eller metadonbehandling. All samtalsbehandling sköts då på Rådgivningsbyrån. DBT-teamet: Målet är att patienterna har så få kontakter som möjligt, så att man kan jobba med helheten i programmet. Avdelning 1 A kallar till vårdplanering när patienten eller någon annan anser att det behövs sociala insatser. Man en positiv bild av samverkan genom vårdplanering dit företrädare från socialtjänst och primärvård kommer. Man vet däremot inte om de fortsätter att samplanera i öppen vård. Om en patient på avdelning 1 E blir psykotisk överförs han/hon till slutenvårdsavdelning och fortsätter få sin behandling via subutexmottagningen. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor: Psykiatrins öppenvård skickar remisser till Rådgivningsbyrån även vid tillfälligt drogbruk. På Rådgivningsbyrån anser man att den psykiatriska problematiken och missbruket måste behandlas samtidigt, men andra verksamheter har ett slags karantän -system där man måste vara drogfri en lång tid innan man får hjälp.

5 Metadonpatienterna ska ha ett ordnat boende och kontakt med en socialsekreterare. Socialtjänsten har ansvaret för boende och hjälper till att hitta en sysselsättning. Det finns olika projekt för sysselsättning, delvis EU- finansierande, i vilka några metadonpatienter deltar. Kerstin Nyholm anser att samsjukliga har svårt att få hjälp. Missbruksenheten vill ha riktiga narkomaner och psykiatrin vill ha patienter som inte är belastade med missbruk. De flesta med samsjuklighet borde kunna skötas i primärvården, men svårare tillstånd bör behandlas inom psykiatrin. Identifiering och bedömning Psykiatriska akutmottagningen: Man är uppmärksam på samsjuklighet för det är ett jättevanligt problem. Det är lätt att missa ett alkoholmissbruk särskilt hos kvinnor, men man använder inte AUDIT eller DUDIT. Man frågar alltid kring alkohol och droger men har ingen manual. Om man misstänker något tar man urinprover. Vid behov går man vidare med en diagnostisk bedömning. Det är vanligt att patienterna har ett rent beroende, men också en samsjuklighet med depression, ångest eller psykos. Man kan ibland behöva en längre tids inläggning för en psykiatrisk bedömning, men det är inte så vanligt, man vet ofta ändå genom anamnes med anhöriga eller socialtjänsten. På den allmänpsykiatriska mottagningen gäller det att få fram ett missbruk av t.ex. alkohol eller tabletter i anamnesen, men så blir det inte alltid. Det finns antagligen ett mörkertal. Man frågar inte alltid om missbruk som rutin. Ibland framkommer att det finns ett missbruk när man inte får effekt av behandlingen. Instrument typ AUDIT eller DUDIT används inte, för de bygger ju på att man svarar uppriktigt på frågorna. Patienten och behandlaren har olika definition på missbruk. När socialtjänsten behöver hjälp med bedömning måste man börja med att avgifta för att kunna göra en korrekt bedömning av den psykiatriska sjukdomen. Då sker avgiftningen inte på allmänpsykiatriska mottagningen, utan på Södertull eller Rådgivningsbyrån. ADHD-verksamheten och dagpsykiatrin: För att kunna utreda och behandla vuxna med misstänkt ADHD/Damp krävs det drogfrihet. Så alla dessa patienter drogtestas i inledningsskedet. Därefter tar man stickprov på dem som har något i anamnesen som handlar om missbruk. I det inledande arbetet i DBT-teamet kartläggs noggrant patientens problematik, inklusive missbruk. Man använder SCID och Outcome treatment assessment, som i vissa delar rör alkohol/droger. På Avdelning 1 A tas ofta drogtest när man misstänker ett pågående missbruk, vilket ofta bekräftas. Exempel på droger är amfetamin, ecstasy och GHB. Det kommer hela tiden nya droger som inte visar något utslag. Det kommer inte många nya heroinister, i så fall kommer de från andra regioner. Det förekommer inte heller så mycket alkohol. De gamla alkoholisterna söker och tas emot om de riskerar delirium. Om man får en förtroendefull relation berättar patienten om sitt missbruk, men någon fördjupad diagnostisk bedömning görs inte i slutenvården. Många av patienterna på Avdelning 1 E har psykiska sjukdomar maskerade av missbruk. Skulle man undersöka detta närmare skulle det behövas mycket mer samarbete med övrig psykiatri och socialtjänst.

6 Sedan två år tillbaka identifieras samsjuklighet hos de flesta av dem som kommer in på Metadonprogrammet genom psykologtest. I princip alla inom metadonprogrammet har en psykiatrisk problematik tillsammans med missbruket % har en personlighetsstörning (borderline dominerar) och ett samtidigt beroende. Man anser att psykologbedömningen ger underlag för hur man ska bemöta och behandla patienten. På Hjärnhälsan frågar man alla patienter kring suicid, alkohol, rökning och narkotika. Det upplevs inte som något svårt. De flesta uppger att de har en rimlig konsumtion. Vissa har prövat narkotika tex cannabis och kokain men sällan visar det sig att patienten har ett pågående missbruk. När det gäller alkoholmissbruk har det kvinnliga missbruket kommit mer och mer i centrum. Detta gäller också yngre kvinnor som har visat sig ha ett ganska avancerat alkoholbruk som kräver insatser. Många av patienterna på Hjärnhälsan söker för depression och i samband med sjukdomen kan en självmedicinering med alkohol ha ägt rum. Samma för både män och kvinnor. Skam och skuld är särskilt hos kvinnorna kopplade till alkoholmissbruk, vilket gör att det är svårt att acceptera och tala om. Man använder inte rutinmässigt biologiska test av missbruk inför antidepressiv behandling. Man tror att man då skulle kränka de patienter som inte har alkoholproblem. Under en begränsad tid använde man AUDIT i samband med ett projekt, men vet inte resultatet av projektet. Kerstin Nyholm anser att man får möta var och en där den befinner sig och inte ha strikta tidsgränser för nykterhet. Det finns många som missbrukar och har psykiska symptom som inte klarar nykterhet och därför blir utestängda från den behandlingen de skall ha. KN använder sig inte av standardiserande instrument. Behandling och stöd Psykiatriska akutmottagningen: P.g.a. jättelånga väntetider på den allmänpsykiatriska mottagningen med brist på läkare, så kommer patienterna på återbesök till psykakut vid ett antal tillfällen. Man vill inte släppa ut dem vind för våg. Man tar en del alkoholpatienter också, de som kan avgiftas i öppenvård. Man har nästan byggt upp en liten subakut där man tar tillbaks patienterna efter akutbesöket och där ingår patienter med framför allt alkoholproblem. Ett problem för samsjukliga är boendesituationen och bristen på slutenvårdsplatser, behandlingshem och stödboenden. Många ensamma utan kontaktnät ringer till psykiatriska akutmottagningen och pratar av sig en stund. På den allmänpsykiatriska mottagningen får den som har ett riskbruk vara kvar i psykiatrisk behandling. För en hel del patienter med tablettöverkonsumtion gör man ett nedtrappningschema och följer konsumtionen nogsamt med målet att på sikt gå ner i konsumtion. Vid samsjuklighet behöver man bedöma om man kan behandla det ena först och det andra sedan eller om det går att ge behandling för båda tillstånden samtidigt. Man har missbrukande borderlinepatienter som fortsätter i behandling. Alla som missbrukar skickas alltså inte vidare, men man måste kunna tillgodogöra sig behandlingen och kan inte vara påverkad när man får behandling. Patienten ska vara drogfri för att få effekt av den psykiatriska behandlingen. Beroende på hur gravt missbruksproblemet är sköts missbruksbehandlingen antingen i allmänpsykiatrin eller på Södertull/Rådgivningsbyrån. Det finns inga självklara principer hur

7 man ska göra om t.ex. alkoholmottagningen anser att patienten har så svåra psykiska problem att de inte har kompetens att behandla den psykiatriska problematiken och missbruket. DBT-teamet: De som har en svår borderline har ofta ett missbruk. Behandlar man borderline kan det få effekter på missbruket. Drogen fungerar som ett hjälpmedel att reglera. Motivation och behandling av missbruk och ätstörning tillhör det som hotar patientens stabilitet och måste föregå bearbetning av tidigare erfarenheter. Motivationsarbetet ingår i behandlingen. Allvarliga missbruksproblem fokuseras i comittmentarbetet innan patienterna tar hand om sin borderlineproblematik. Behandlingen kräver närvaro och förmåga att ta till sig det pedagogiska. Haschmissbruk förekommer bland DBT-patienterna. Patinterna har ofta en överkonsumtion av symtomlindrande mediciner som man aktivt trappar ut till minsta verksamma dos. Man har inget förbud mot alkohol, men mot andra droger. Någon går på Antabus som hon hämtar på allmänpsykmottagningen. Man skulle använda Revia och Campral om det fungerar. Det finns en variant av DBT som också behandlar samtidigt missbruk. 95 % är standard DBT med ett tillägg av hur ska jag stå ut med suget. Man skulle enkelt kunna göra ett sådant tillägg i verksamheten. De gamla alkoholisterna söker och tas emot på Avdelning 1 A om de riskerar delirium. Vistelsetiden på avdelningen kan variera från några dagar till flera månader, många gånger för att patienterna är bostadslösa. Vissa patienter utvecklar psykossymtom (drogutlösta eller symtom på psykossjukdom) som behöver behandlas. Beslut om placering på vårdhem fattas på en nivå ovanför klinikchefen. Det finns utarbetade riktlinjer för sådana placeringar. Upphandling har nyligen genomförts. Avdelning 1E är en avgiftningsenhet för missbrukare som klarar av behandling i öppen vård. På avgiftningen finns nästan bara heroinmissbrukare. Man bedriver också substitutionsbehandling med Subutex i öppenvård. Subutex får inte ges till någon som inte är på avdelning 1E och kan endast förskrivas av den läkare som har särskild förskrivningsrätt. En heroinavgiftning tar ca 3 veckor. Det tar längre tid för hasch att försvinna ur kroppen, ca 6 veckor. I mån av plats kan man få stanna mer än tre veckor. Amfetaminmissbrukarna behöver sluten vård. Avgiftningsprogrammet inleds med ett informationssamtal med personal från Subutexprogrammet. Påföljande vecka skrivs man in. Om man ska kunna ingå i och ta till sig substitutionsprogrammet ska man ha missbrukat heroin i minst två år, ha ett drogfritt boende, sysselsättning och en samtalskontakt på t.ex. Rådgivningsbyrån. Vid återfall avstängs man från programmet i tre månader. Vid upprepade återfall skrivs man ut. Man har ingen psykolog på avdelningen, eftersom man inte har någon behandling att erbjuda om någon skulle visa sig ha en psykiatrisk diagnos. Det behövs utökade möjligheter för 1 E:s patienter till psykosocial behandling och psykoterapi t.ex. DBT. Rådgivningsbyrån: Det går att bedriva samtidig behandling om patienten inte är drogpåverkad. De flesta kommer på egenremiss och det man erbjuder är en samtalskontakt, en mänsklig relation och inte så mycket medicin. Antidepressiv medicin mot t.ex. fobi fungerar inte med cannabinoider i kroppen. Ecstasy kan sätta sig som fobiska mönster under lång tid. Man har en mycket låg drop-out på 8 %. Man har diskuterat om det är rimligt att man ska behandla svåra psykiatriska problem på Rådgivningsbyrån, men ser inget alternativ, eftersom dörrarna till övrig behandling är nästan stängda.

8 På Metadonprogrammet säger man att psykosnära patienter blir lugna av metadon. Det hade varit bra för Metadonpatienterna om kommunerna ordnade individuellt anpassad dagverksamhet, så att de fick något vettigt att göra. Efter några besök vågar Hjärnhälsans patienter berätta om missbruket. Då har man redan börjat behandla depressionen, utan större framgång och får en förklaring till det. Antidepressiv medicinering kan vara en återfallspreventiv åtgärd när man slutar missbruka. Samtalsbehandling i kombination med Revia eller Campral tror man fungerar på den som vill och har en egen motivation. På Hjärnhälsan tas inte leverprover regelmässigt, men är ett måste när antabus skall sättas in. Kompetens Rådgivningsbyrån: Man tror att en förklaring till att remittenterna sätter patienterna i karantän är att kompetensen att bedöma missbrukssituationen i kombination med den psykiska ohälsan saknas hos remittenten, därför remitterar man dem till Rådgivningsbyrån. En åtgärd för att psykiatrin ska sluta sätta patienter med missbruk i karantän är att ge en gedigen utbildning i missbruksfrågor under psykiatriavsnitten i läkarutbildningen. Ofta när patienterna blir drogfria blir det psykiska problemet tydligare. Det innebär att Rådgivningsbyrån tvingas behandla ibland svår psykiatrisk problematik som man inte har kompetens för. Kerstin Nyholm anser att det behövs mer utbildning kring missbruk både i psykiatri och somatik. De samsjukliga patienterna har svåra problem och vårdgivarna har för lite kunskap. Förhållningssätt Psykiatriska akutmottagningen: En ledstjärna är hög tillgänglighet, man håller inte ifrån sig patienterna, utan tvärtom. Det reducerar ångest att veta att det finns människor som bryr sig och som man kan vända sig till. Man skulle kunna tro att det skulle överutnyttjas och det är många vårdinrättningar oroliga för, men det missbrukas inte. Man skulle kunna avlasta mycket på akutmottagningar om man hade tillgänglighet på vårdcentralen. Känslan är att alla vårdinrättningar och socialtjänst håller ifrån sig folk istället för att ta dem till sig. Det är både fråga om ett förhållningssätt och om bristande resurser, men tillgänglighet har inte bara med resurser att göra, det är ett sätt att tänka som man skulle kunna ha på fler ställen. Det skulle särskilt gynna människor med samsjuklighetsproblematik. På Psykiatriska akutmottagningen har man en policy att om patienten är motiverad så söker han/hon i nyktert tillstånd. Ofta ber man patienterna komma tillbaka dagen efter för då kan man göra en riktig bedömning och se om de verkligen är motiverade. Lägger man in berusade skriver många ut sig när de börjar nyktra till. Är det en ren alkoholintoxikation så får de alltså komma tillbaka morgonen därpå, om det inte finns någon självmordsrisk eller det finns någon kroppslig komplikation som gör att man vill lägga in patienten. Ungefär 50 % brukar komma tillbaka. En patient som söker första gången lägger man in trots att han är berusad. Man försöker se till hela den sociala situationen, gör en helhetsbedömning. ADHD-verksamheten och dagpsykiatrin: När det gäller narkotika så är det 0 som gäller i ADHD-verksamheten. Det är skillnad med alkohol. Det har nog aldrig varit ett problem. Man frågar alltid om droger och alkohol. Man ser sällan amfetamin, för det är svårare att fånga. Haschet är det stora problemet. Man behöver inte vara drogfri för att få gå i dagpsykiatrin.

9 Rådgivningsbyrån är en öppen verksamhet med hög tillgänglighet och kort väntetid, men ska ändå ta hand om mycket komplexa vårdbehov. Den höga tillgängligheten är en förutsättning för att man ska kunna fånga patienterna när de är motiverade. En del faller bort eftersom de inte klarar att passa tider. Kerstin Nyholm anser att missbrukare ofta bemöts illa i vården och i samhället. Familjen blir mycket isolerad. De blir bemötta på ett kränkande sätt inom delar av vården, avviker och blir utan uppföljning. De känner sig ofta avvisade. Syn på målgruppen Allmänpsykiatrin: Personer med samsjuklighet är en vid grupp, allt från de som självmedicinerar med droger såsom alkohol och bensodiazepiner, som ännu inte är beroende, till det missbruk som är så pass omfattande att man inte kan dölja det. Ganska många patienter självmedicinerar sig och det finns säkert de som inte upptäcks heller. Patienterna i DBT-teamet är nog oftast inte beroende, utan använder alkoholen/drogen för att reglera sig. Flera har tidigare gått på droger men slutat därför att det inte hjälpte. Droger är farliga för dessa patienter, de blir som tidsinställda bomber, spärren försvinner. Det enda självmord man har haft var i samband med alkohol. Använder man hasch reglerar man sig med det och använder inte sina färdigheter. Avdelning 1 E: Man måste inse att det finns en grupp som inte kommer att sluta missbruka. Mer än hälften av Rådgivningsbyråns patienter kommer från Lund. Inom Lunds kommun finns ingen åldersgräns så man tar också dem som är yngre än 18. BUP tar inte emot dem. Blandmissbruket dominerar. De använder inte olika droger omedvetet utan har ofta ett syfte med varje drog. Detta försöker man ta reda på och fråga om. Cannabis är vanligast, amfetamin är tvåa. Heroinet har seglat upp. Konstigt nog ingen ecstasy. Kokain? Ja.. Möjligen tar personer med schizofreni det som finns till hands, men så snart de får rätt behandling för sin psykos brukar de börja hitta en preferensdrog och snäva in sig. Det är ett problem med psykospatienter att när de mår bättre så blir deras drogande mer målmedvetet. Patienterna självmedicinerar ofta och när de blir drogfria blir det psykiska problemet tydligare.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen

Läs mer

Rapport brukarstyrd brukarrevision

Rapport brukarstyrd brukarrevision Rapport brukarstyrd brukarrevision PIVA Varberg 2012 den 26 november 2012 Skriven av: Jan Nyman och Therese Lind Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRBEREDELSE... 3 SYFTET... 4 PROJEKTLEDNING... 4 REVISORER...

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006 1 Rapport, år och nr: 2006:4 Rapportnamn: Sammanställning av kommunala behandlingsverksamheter för mossbrukare

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare för Beroendevården Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen Personalavdelningen /MR Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 1 Kommunens målsättning och grundsyn Mönsterås kommun har en kompromisslös syn på droger. Samtliga

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer