Dnr: 2015/797-FSN-041. Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: Förskolenämnden.

Transkript

1 Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2015/797-FSN-041 Förskolenämnden Årsplanering 2017 Förslag till beslut 1. Nämnden fastställer planeringsunderlag och översänder till kommunstyrelsen. 2. Nämnden fastställer lokalstrategi för ändamålsenliga lokaler. 3. Nämnden fastställer prioriteringar i investeringsbehov och översänder dem till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Till följd av Västerås stads nya styrmodell har tidigare års budgetunderlag bytt namn, och kallas nu planeringsunderlag. I detta dokument ska nämnden lämna in beskrivningar av nuläge, omvärldsanalys, utmaningar och prioriteringar. Utgångspunkten är den planeringsinriktning som fastställdes av kommunstyrelsen i februari, och som bland annat innefattade ett effektiviseringskrav på 1 procent för alla nämnder och begränsningar i ersättningen av volymökningar inom förskola och skola. Dokumentet ska innefatta både verksamhet och ekonomi, enligt den nya styrmodellen. Det underlag som skickas till beredningsutskottet är förvaltningens förslag till beslut, och bör ses som ett diskussionsunderlag för beredningsutskottet. Vid beredningsutskottet kommer muntlig information om möjliga åtgärder för ekonomi i balans och konsekvensbeskrivningar. Skickad av: Stina Edqvist - bl829

2 PLANERINGSUNDERLAG /797 Förskolenämnden Planeringsunderlag för förskolenämnden INLEDNING Det finns två stora utmaningar inför de kommande åren, en likvärdig pedagogisk kvalitet med likvärdiga lärmiljöer samt ekonomi i balans. För att bli en ledande skolstad måste vi nå en ökad måluppfyllelse och pedagogisk utveckling. Skolstaden Västerås ska erbjuda en likvärdig förskola och pedagogisk omsorg med goda resultat oavsett utförare och geografiska placering. Ett viktigt mål är också att alla ska erbjudas plats på önskat behovsdatum. För att nå våra mål och ge rätt förutsättningar så att våra barn utvecklas behöver vi också en tydlig plan för kompetensförsörjningen av förskollärare, chefer och övriga kompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för staden för att kunna anställa och behålla kompetenta medarbetare. De flyktingar som kommer till Västerås ska av oss få ett mottagande med tolerans och öppenhet. Vi ska även erbjuda dem den omsorg som de har rätt till inom föreskriven tid. Utifrån det tryck som finns idag kommer detta vara en stor utmaning. En ekonomi i balans är och kommer alltid vara viktig. Dels för att förvalta skattemedel på ett bra sätt, dels för att chefer och medarbetare ska kunna fokusera sin energi och sitt engagemang på att utveckla verksamhet och pedagogik. Då skapar vi bästa möjliga förutsättningar för de barn som finns i våra verksamheter. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund med en pedagogik i framkant. För att nå en hållbar utveckling behövs en strategisk lokalförsörjningsplan som berörda nämnder är eniga om. Det skapar långsiktighet och är ytterligare en parameter för att nå en ekonomi i balans. Organisationsnr: Postadress Besöksadress E-post Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset buf@vasteras.se Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås

3 VÄSTERÅS STAD 2 NÄMNDENS ANSVAR OCH UPPDRAG Förskolenämnden har enligt reglementet ansvar för att uppfylla kommunens samtliga skyldigheter enligt skollagen avseende förskola och pedagogisk omsorg. Uppdraget kan delas in i dels den specifika rollen som kommunen har som skolhuvudman för den kommunalt drivna verksamheten och dels i den vidare rollen som ges kommunen i skollagen. I den vidare rollen ingår bland annat att tilldela förskolor och pedagogisk omsorg bidrag på lika villkor samt att vara tillsynsmyndighet för den fristående verksamheten. I förskolenämndens planerings- och uppföljningsprocess hålls rollerna isär. I tilldelningsrollen ligger det övergripande dimensioneringsansvaret samt ansvar för att utforma och uppdatera resursfördelningen. Västerås har sedan många år tillbaka en jämförelsevis hög andel förskolebarn i fristående regi, cirka en tredjedel. Förskolenämnden har ansvar för att invånarna i Västerås erbjuds förskoleverksamhet och att alla förskolor tilldelas bidrag på lika villkor. I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala förskoleverksamheten.

4 VÄSTERÅS STAD 3 OMVÄRLD, DEMOGRAFI OCH PÅVERKANSFAKTORER Möjliga kommande förändringar Den största omvärldsfaktorn för närvarande är de flyktingar som sökt skydd i Sverige och som ska tas emot i förskolan och familjecentrum. Detta utvecklas vidare under rubriken flyktingmottagande. Vissa utredningar som berör förskolan har initierats från regeringens sida. I dagsläget är det dock svårt att avgöra vilka konsekvenser dessa utredningar kommer att få. Dels för att det parlamentariska läget gör det svårt att förutspå hur utredningarnas slutresultat kommer att hanteras, dels för osäkerhet rörande utredningarnas fortsatta utveckling och behandling. Här pekas på några påbörjade utredningar som berör förskolan och deras huvudsakliga uppdrag: - Dir 2015:22 Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Syftet är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådans sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. - Dir 2015:17 Barnrättighetsutredningen. Utredningen ska bland annat lämna förslag på hur FN:s barnkonvention kan bli svensk lag. Om förslaget genomförs kommer det att medföra ett ökat behov av utbildning om konventionens innebörd för förtroendevalda, chefer, medarbetare, vårdnadshavare, barn och ungdomar. Nämnden kommer att behöva se över rutiner och arbetssätt för att på ett tydligare sätt säkra att vi lever upp till lagens krav. Genom digitalisering knyts världen ihop, information blir tillgänglig och kommunikation mellan människor i världen skapar möjligheter för nya tjänster som stöper om förutsättningarna för människors liv, arbete och försörjning, vilket belysts i både nationella och internationella rapporter. 1 Detta innebär ett behov av kompetensutveckling av skolledare och förskollärare som ska ge förutsättningar för barn att utveckla de färdigheter och kompetenser som behövs för att leva och verka i en digitaliserad värld. Skolverket kommer under våren 2016 att presentera förslag till hur det obligatoriska och frivilliga skolväsendet ska anpassas för att möta digitaliseringen. Västerås stad har 2015 antagit en överenskommelse om samverkan med civilsamhället. Syftet är att ta tillvara Västerås invånares kunskaper och vilja till engagemang i utvecklingen av staden. För de pedagogiska nämnderna innebär överenskommelsen att ha en öppen attityd till civilsamhället i stort och etablera kontakter med dess företrädare för att hitta områden där vi kan samverka, komplettera och förstärka varandras uppdrag. 1 Exempelvis Future Work Skills 2020 från The Institute for the Future (IFTF) (2011), NMC Horizon Report 2015 K-12 från New Media Consortium och Consortium for School Networking (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection från OECD, Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige och IT-användning och IT-kompetens i skolan från Skolverket (2013)

5 VÄSTERÅS STAD 4 Ny kunskap Uppdraget kring utveckling och lärande i förskolan är utvidgat i den reviderade läroplanen. Skolverket har gett ut ett stödmaterial kring det eftersom förskolan till viss del inte tagit sig an uppdraget. Vid Västerås tillsyn av fristående förskolor lyfts inkluderande arbetssätt som ett utvecklingsområde. Det är också ett område som för närvarande beforskas av olika aktörer. Bland annat har följande rapporter kommit ut: - Inkludering vad kan man lära sig av forskning? från Kommunförbundet Skåne - Inkluderande undervisning vad kan man lära sig av forskning? från Specialpedagogiska skolmyndigheten - Att forma skolan efter eleverna Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner från ifous Naturskyddsföreningen har tagit fram en checklista och annat material som ett stöd för hur man kan göra förskolan giftfri. Uppföljning av förskolans kvalitet med hjälp av pedagogisk dokumentation är något som är mycket aktuellt. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial i ämnet för att underlätta för förskolorna. Det är också ett utvecklingsområde som återkommer vid Västerås stads tillsyn av fristående förskolor. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram ett bedömningsmaterial för att mäta kvalitet i förskolan. I dagsläget saknas bra jämförelser mellan kommuner av förskolans arbetssätt. Den statistik som finns är inriktad på personaltäthet, gruppstorlekar och personalen utbildningsnivå. Västerås är med som testkommun. Det är möjligt att detta kommer att ge ytterligare underlag för utveckling framöver. Flyktingmottagning Antalet asylsökande flyktingar ökade mycket under 2015 i Sverige och i Västerås. Hur utvecklingen kommande år ser ut, är osäkert, vilket beskrivs mer nedan i avsnittet om demografi. Förskolan ska erbjuda allmän förskola till asylsökande barn från hösten det år de fyller 3 år, vilket innebär 15 timmar per vecka. I takt med att föräldrarna får uppehållstillstånd och därmed rätt att studera och arbeta, kommer barnen att gå i förskola enligt samma regler som andra. I dagsläget har en del av de asylsökande barnen börjat i fristående förskolor, som haft kortare kö än de kommunala. Hur fördelningen framöver kommer att se ut är oklart. Kommunen har det yttersta ansvaret för att erbjuda plats på förskola inom 4 månader till de barn som har rätt till förskola. Under våren planerar kommunen att starta en introduktionsförskola riktad till asylsökande barn. Demografisk utveckling i förskolan Redovisningen av den demografiska förändringen i förskolan nedan grundar sig på 2015 års befolkningsprognos. En ny prognos kommer att vara färdig först i slutet av mars Det råder stor osäkerhet om hur den stora flyktinginvandringen kommer att påverka den nya befolkningsprognosen för Västerås stad. I januari 2016 finns det i Västerås förskolor cirka 20 barn som

6 VÄSTERÅS STAD 5 förväntas söka asyl i Sverige. Utöver dessa finns 55 barn, som inte börjat i förskolan än, i asylboenden i Västerås. Antalet barn i förskoleålder har ökat under flera år. Under 2016 förväntas en ökning med cirka 170 barn till cirka Ökningstakten avtar sedan något fram till Snitt under perioden är ökningen 130 barn per år med några fler barn i början av perioden och cirka 100 barn i slutet. Förväntat antal barn i förskoleålder 2017 är barn och ökar till barn Se diagram1. Diagram 1. Barn i förskoleåldern 1-6 år i Västerås stad Källa: Befolkningsprognos Västerås stad (exklusive Skultuna) 2015(Endast halva kullen 6 åringar eftersom de börjar i förskoleklass i mitten på året). En avvikelse på befolkningsprognosen med 10 barn påverkar förskolan med ca 8 inskrivna, vilket innebär en ekonomisk effekt för nämnden med ca 1,0 Mkr. Efterfrågeökning Den genomsnittliga årsefterfrågan inom förskoleverksamheten presenteras nedan. Den tas fram genom att antalet inskrivna barn på årsbasis delas med populationen 1-6 år vid årets slut. Efterfrågan på förskoleverksamhet har ökat under åren. I samband med införande av projektet Barnomsorg Västerås 2010 och 2011sjönk efterfrågan succesivt ner till 83,7 procent vände dock trenden och den har varit runt 84,4 procent de senaste tre åren. Se diagram 2. Preliminära siffror för 2015 ger en efterfrågan på 84,1 procent. Det skulle innebära 0,3 procent lägre efterfrågan än 2014 och cirka 23 barn färre i förskoleverksamheten Antalet inskrivna barn i förskolan i februari 2016 pekar på en fortsatt efterfrågan på 84,1 procent 2016 utifrån aktuell befolkningsprogos.

7 VÄSTERÅS STAD 6 Diagram 2. Genomsnittlig årsefterfrågan 2011 till 2016 Procent ,7 84,3 84,5 84,4 84,1 84, Källa: Befolkningsprognos Västerås stad 2015 (exklusive Skultuna), samt barn- och ungdomsnämndens uppgifter. Preliminär siffra för 2015 och Tabell 1. Inskrivna barn i förskolan År Inskrivna i februari Helårssnitt * Källa: Extens Västerås stad (*prognos ) Diagram 3 nedan visar andel småbarn (barn som fyller två år aktuellt år) inskrivna i verksamheten i februari respektive år.

8 VÄSTERÅS STAD 7 Diagram 3. Andel småbarn i förskoleverksamhet Procent 82 Andel småbarn i förskoleverksamhet Andel småbarn i förskoleverksamhet (fyller 2 år aktuellt år) Källa: Extens Västerås stad 15 februari respektive år Från en nivå på cirka 70 procent fram till 2006 inträffade en snabb ökning med över 10 procentenheter fram till Februari 2010 visade ett trendbrott och andelen inskrivna småbarn sjönk med hela fem procent för att stabilisera sig runt 77 procent följande år. År 2013 ökade andelen med ytterligare 1 procent till 78 procent vilket har varit snittet de senaste åren. Inskrivna barn i förskoleverksamhet Diagrammet nedan visar en prognos på antal barn i förskoleverksamhet de närmaste åren. Prognosen bygger på en förväntad efterfråga 84,1 procent från och med Antalet barn i förskoleverksamhet beräknas då uppgå till barn, vilket motsvarar en ökning med cirka 170 barn under året. Därefter förväntas antalet barn i verksamheten öka med cirka 110 barn per år fram till 2019 då antalet barn i verksamheten beräknas vara Se diagram 4. Diagram 4. Inskrivna barn i förskolan 2014 till 2019 Antal barn Källa: Extens Västerås stad 2014 och 2015, prognos därefter

9 VÄSTERÅS STAD 8 Fördelning av barn Antalet barn i förskoleålder har ökat kraftigt flera år. Under 2016 förväntas en ökning med 210 barn till barn. Ökningstakten ligger kvar på ungefär samma nivå till år Marknadsandelen i kommunal förskola har under åren 2010 till 2015 minskat från 69,8 procent till 64,5 procent. Under början av perioden har nya fristående förskolor givits godkännande och startat sin verksamhet. Dock har antalet ansökningar om att få godkännande för att få bedriva fristående förskola varit lågt de senaste två åren var det bara två ansökningar, som handlade om att befintliga förskolor flyttade eller bytte ägare. Det var 7 huvudmän som fick godkännande för att få bedriva pedagogisk omsorg var det 6 huvudmän som fick godkännande, men alla har ännu inte startat sin verksamhet. Varje huvudman som bedriver pedagogisk omsorg tar vanligtvis emot 3 till 5 barn i verksamheten. Skulle ansökningar om att få bedriva fristående förskola och pedagogisk omsorg ligga kvar på nivåer som de senaste två åren kommer den kommunala förskolan behöva byggas ut och marknadsandelen kommer till en början att stanna på nuvarande nivå, för att 2017 öka något.

10 VÄSTERÅS STAD 9 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR OCH PRIORITERADE UTVECKLINGSFRÅGOR FÖR DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Utmaningar för verksamheten Med tanke på en befolkningsprognos som påvisar en fortsatt och än snabbare, ökning av antalet barn i förskolan ligger frågor om bemanning, rekrytering och strategisk lokalplanering högt på förskolans prioriteringslista. Utmaningarna består bland annat i att säkra lokalförändringar för att erbjuda inkluderande utvecklande lärmiljöer och en god arbetsmiljö. Det pågår flera stora utvecklingsarbeten i enlighet med styrdokumenten och förskolans uppdrag. Ambitionen att hålla en hög likvärdig kvalitet i förskolan med nya utmaningar och den reviderade läroplanens krav kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Till detta behöver också ledningen stöd. Ett utvecklingsarbete på enhetsnivå med stöd från pedagogista (pedagogiska utvecklingsledare som stödjer förskolechef och andra pedagoger) har under den korta tid det hållit på visat effekt och under 2016 genomförs ett utökat utvecklingsarbete. Målet är att om det fortsatt faller bra ut skall verksamheten med pedagogista och andra kompletterande kompetenser permanentas i någon form i organisationen från Förskolans utvecklingsarbete med digitala verktyg som stöd i den pedagogiska lärprocessen innebär att varje medarbetare inom förskolan behöver ha en lärplatta. Det bland annat för att inte tappa fart i pedagogisk dokumentation, där barnens lärande följs och synliggörs. Fortsatta arbeten kring hållbar utveckling där giftfri förskola är ett utvecklingsområde. De olika delarna stödjer varandra för att höja kvaliteten i hela förskoleverksamheten på sikt för såväl flickor som pojkar och oavsett social bakgrund. Förskolan ska kompensera för ogynnsamma hemförhållanden och andra olikartade förhållanden. Förskolan ska även vara forskningsbaserad, där välutbildade pedagoger utvecklar lärandet med evidensbaserade metoder. Pedagogerna ska vara kompetenta och förtrogna med aktuell forskning. Efter neddragningar av budget för insatser inom fritids- och förebyggandeområdet har dessa verksamheters beställning behövt anpassas till en lägre nivå under Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar kommer ställa stora krav på förebyggandeinsatser. I dagsläget pågår ett projekt SAMFÖR med målet att lokalt samordna samhällets resurser till familjer med barn och ungdomar med olika typer av funktionshinder. När projektet löper ut inför 2017, kommer frågan om fortsatt finansiering för en övergång till reguljär verksamhet att lyftas inom staden, och kan komma att riktas till de pedagogiska nämnderna. För närvarande saknas dock resurser för detta. Personalförsörjning De pedagogiska nämnderna står inför stora utmaningar. Dessa är inte unika för Västerås stad som huvudman utan tendenserna ser likartade ut för hela landet.

11 VÄSTERÅS STAD 10 Stora pensionsavgångar i kombination med en otillräcklig tillförsel av examinerade förskollärare/lärare samt låga meritvärden för antagning till lärarutbildningen påverkar situationen. Även förändringar i behörighetslagstiftningen bidrar till läget. Detta kan få som konsekvens att det kommer att krävas mer av organisationen för att både organisera verksamheten och kompetensutveckla medarbetarna. För att möta situationen och säkerställa den framtida kompetensförsörjningen behöver åtgärder vidtas. Förutom ett fortsatt arbete med att marknadsföra Västerås stad som en attraktiv arbetsgivare behöver också medarbetarnas kompetenser tillvaratas samt kompetensutveckling ske inom bristområden. Organisationen behöver bli mer ändamålsenlig genom att stärka legitimerade lärare/förskollärare i sitt grunduppdrag. Insatser för en god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner är andra viktiga områden. Dessutom ställer det ökande antalet flyktingar krav på fler medarbetare med språkkunskaper. Legitimationsreformen Från och med 1 juli 2015 ska förskollärare vara legitimerade för att självständigt få ansvara för den pedagogiska verksamheten. Legitimationsreformen har genomförts i etapper och nu har den övergångsbestämmelse upphört att gälla som tidigare har undantagit lärare och förskollärare anställda före 1 juli Fritidspedagoger inom förskolan får inte legitimation, vilket får konsekvensen att de inte blir behöriga för att ansvara för den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Det examineras inte tillräckligt många förskollärare i förhållande till verksamhetens behov. För att säkerställa behöriga och legitimerade medarbetare behövs ökade kompetensutvecklingsinsatser inom bristområden. Med de förändrade lagkraven ställs nya krav på organisering av verksamheten. Behöriga förskollärare behöver förstärkas med andra personalkategorier så att förskollärare kan få utrymme för sitt kärnuppdrag. Det behövs också en organisation som stödjer legitimationer, vikariehantering och schemaläggning, till exempel i områdesteam, och det arbetet pågår. Konkurrensen är stor om både förskolechefer och förskollärare. Löneläget för förskolechefer i förhållande till jämförbara kommuner visar att Västerås stad har lägre medianlön än övriga kommuner. Bristen på behöriga medarbetare innebär ökade lönekostnader på grund av marknadseffekter. Attraktionskraft (employer branding) Begreppet employer branding innebär att kontinuerligt bygga sitt arbetsgivarvarumärke genom att marknadsföra och positionera sig som en attraktiv arbetsgivare. I ett samhälle där konkurrens om marknadsandelar och medarbetare med rätt kompetens blir allt större ställs ökade krav på ett sådant arbete. Employer branding pågår dels genom stadens försorg men nu även i de pedagogiska nämnderna genom att arbeta med en förvaltningsspecifik strategi. Detta bidrar till att öka konkurrenskraften för våra verksamheter och i arbetet med att säkra bemanningen med rätt kompetens. En handlingsplan finns framtagen och kommer att uppdateras varje år med insatser. Rekryteringsmässor och besök på högskolor med hjälp till exempel av

12 VÄSTERÅS STAD 11 yrkesambassadörer är exempel på sådana insatser. Det är troligt att verksamheten under kommande år behöver satsa mer resurser på arbetsgivarmärket. Ett flertal insatser behövs inom rekryteringsområdet. De kan sammanfattas enligt nedan. - Samarbete med Mälardalens högskola, i form av införandet av övningsskolor och övningsförskolor, liksom att ta emot studenter och via praktiken knyta dessa till den kommunala organisationen. - Samarbete med andra högskolor inom ramen för VFU (verksamhetsförlagd lärarutbildning). - Genom att regelbundet finnas på Mälardalens högskola är målet att flera av de studerande ska välja Västerås stad som arbetsgivare när de är färdiga med sin utbildning. - Gemensamma rekryteringar till verksamheten för att få större genomslagskraft. - Ingången via vikarieförmedlingen är en god bas för kompetensförsörjning. Inom förskolan finns en svårighet att klara chefsförsörjningen. Cheferna har stora enheter med många medarbetare och spridda arbetsplatser. Insatser behövs för att stärka nuvarande och blivande chefer, till exempel administrativt stöd. Summering av prioriteringar inom kompetensförsörjningsområdet: 1. Kompetensutvecklingsinsatser av generell karaktär men även riktade insatser inom bland annat svårrekryterade grupper 2. Konkurrenskraftiga villkor vid kompetensutvecklingsinsatser 3. Organisatoriska förändringar för att möta förändringar i omvärlden, såsom flyktingsströmmen, lagförändringar och den interna bemanningen 4. Arbetsmiljöinsatser 5. Lönesatsningar Jämställdhetsintegrering Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

13 VÄSTERÅS STAD 12 EKONOMISK ÖVERSIKT Strategiska utvecklingsområden Kommunfullmäktige beslutade i juni om fyra strategiska utvecklingsområden som ersätter den tidigare strategiska planen: - Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten - Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö - Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås - Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Förskolenämndens arbete inryms huvudsakligen inom ambitionen att höja kunskap- och kompetensnivån i Västerås, då förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Den är även en viktig del för att stärka den sociala hållbarheten. Dessutom verkar förskolan för en bättre miljö genom olika projekt, såsom giftfri förskola. Konsekvenser av demografiska förändringar De ekonomiska konsekvenserna av demografin för förskolan redovisas i tabellen 2 nedan. Tabell 2. Ekonomiska konsekvenser av demografin i förskoleverksamhet Ökning sker i nya Förskola grupper Lokaler År Antal barn Förändring I Mkr Nya avd I Mkr ,4 8,8 3, ,9 6,1 2, ,1 6,8 2, ,7 7,1 2,8 Kostnaden för nya lokaler beräknas utifrån den nivå som uppnåtts i förskolesatsningen, avseende antal barn per grupp, och med antagande att bemanning ska vara möjlig att hålla även 2017 och framåt. Under 2017 beräknas kostnaderna för förskolan öka med 12,3 Mkr på grund av förändringen i antalet barn. Ekonomisk översikt för förskolan Nedan framgår det sammanställda beräknade resursbehovet, exklusive löneoch priskompensation, utifrån den demografiska förändringen samt lokalkompensation enligt moderniseringsprogrammet för perioden 2017 till Resursbehovet ökar med 13,8 Mkr 2017 för att sedan fortsätta att öka 2018 och 2019 med 15,0 och 14,7 Mkr respektive år. Se tabell 3.

14 VÄSTERÅS STAD 13 Tabell 3. Ekonomisk översikt av resursbehov för förskolan FÖRSKOLENÄMNDEN (Mkr) Budgetram från föregående år, exkl ettårssattsningar 873,7 887,5 902,5 Behov av justeringar Förändrat barnantal 12,3 13,7 14,4 Lokalförändringar (moderniseringar) 1,5 1,3 0,3 Budgetram 887,5 902,5 917,2 Konsekvenser av Planeringsinriktning I planeringsinriktningen, som beslutats av kommunstyrelsen i februari, anges ett generellt rationaliseringskrav på 1 procent. Därutöver föreslås att de pedagogiska nämnderna endast ska kompenseras motsvarande 70 procent av det ökade barn- och elevantalet. För förskolenämndens del innebär det generella besparingskravet 8,7 miljoner kronor och den minskade ersättningen för ökat antal barn ytterligare 6,2 miljoner kronor (vid nuvarande prognoser över antal barn i förskolan). Sammantaget innebär detta effektiviseringskrav motsvarande 1,7 procent. I Västerås har förskolan haft en jämförelsevis hög ambitionsnivå med högre personaltäthet och färre barn per avdelning än genomsnittet för de kommuner som vi vanligen jämför oss med, vilket har lett till en högre kostnad per barn. Genom en sänkt ambitionsnivå är det möjligt att minska kostnaderna. Utförligare beskrivningar av olika möjliga åtgärder kommer i nästa avsnitt. I sammanhanget är dock viktigt att påpeka att förskolan inför 2016 samverkade med de övriga pedagogiska nämnderna för att klara både generella effektiviseringskrav, en omfördelning till grundskolan och en egen ekonomi i balans. Nämnden ser inte att det finns förutsättningar till motsvarande omfördelningar i år, eftersom effektiviseringarna är tillräckligt utmanande för förskolenämnden redan i kommunstyrelsens inriktning. Förskolenämnden ser med oro på kommunstyrelsens förslag om reducerad kompensation för volymökningar. Logiken i förslaget bygger på att kostnaderna för nya barn inte är lika höga som för de befintliga, vilket kan vara fallet om det finns gott om plats i befintliga grupper och lokaler. Det är emellertid inte fallet i nuläget, tvärtom ser nämnden behov av att utöka lokalerna för att kunna ta emot det ökande antalet barn i den kommunala förskolan. Dessutom ska nämnden betala ut samma ersättning per barn till fristående förskolor, oavsett om antalet barn ökar eller är konstant. Det innebär att konstruktionen med reducerad kompensation för volymökningar i praktiken blir ett dolt extra effektiviseringskrav för förskolan, vilket kommer att påverka den ambitionsnivå som förskolan kan hålla. Förskolenämnden skulle föredra att få effektiviseringskrav presenterade på ett mer rättframt sätt.

15 VÄSTERÅS STAD 14 Förskolenämnden får 2016 specialdestinerade statsbidrag för att hålla nere antalet barn i barngrupper. Om besparingar leder till att barngruppernas storlek ökar, kan Västerås gå miste om bidraget (6 miljoner kronor 2016). Åtgärder för ekonomi i balans För att nå en ekonomi i balans utifrån kommunfullmäktiges planeringsinriktning och övriga förändringar inom förskoleverksamheten, har ett antal förslag till effektiviseringar och ändrade ambitionsnivåer tagits fram. Arbetet med utförligare konsekvensbeskrivningar kommer att fortsätta inom förvaltningen i takt med att konkreta beslut fattas. Tabell 4. Möjliga åtgärder för ekonomi i balans Möjliga åtgärder Besparing Konsekvenser (mnkr) Internt Pedagogiska måltider, frukost och mellanmål, tas bort. Ersättning till fristående förskolor sänks i motsvarande grad. Ersättningen till pedagogisk omsorgs sänks för kommunala och fristående verksamheter. Chefstjänst för de kommunala verksamheterna dras in, och ansvaret övertas av förskolechefer i samma område. Minskat öppethållande morgnar och kvällar på förskolor med extra långa öppettider. Idag har ca hälften av de kommunala förskolorna öppet 12 timmar eller mer. Ersättning till fristående förskolor sänks i motsvarande grad. 3,0 Medarbetarna har fortsatt ansvar att delta i den pedagogiska måltiden med pedagogiskt uppdrag. Lunch kvarstår som pedagogisk måltid för personalen. Missnöjda medarbetare. 1,4 Risk att dagbarnvårdare slutar om ersättning sänks och att barn ställs i förskolekön Fler barn hos varje dagbarnvårdare. Högre arbetsbelastning på enskild dagbarnvårdare när barnen placeras hos vik dagbarnvårdare vid ledighet (gäller kommunal verksamhet). Sämre arbetsmiljö. Kan skapa större olikheter inom pedagogisk omsorg om de har olika chefer. 4,0 Koncentrera behov av långa dagar till färre förskolor. Barn kan behöva byta förskola. Missnöjda föräldrar. Svårare vardag för föräldrar som arbetar utanför kontorstid. Svårare för föräldrar att ta jobb utanför kontorstid med kort varsel. Ger förutsättningar för bättre personalplanering inom kommunala förskolan eftersom i förhållande till hur det är idag jämfört med fristående. Bättre arbetsmiljö för personalen.

16 VÄSTERÅS STAD 15 Barntransporter tas bort. Vårdnadshavare ansvarar för att transportera förskolebarn till förskolan. Idag får ca 5-10 barn med varaktig 0,5 Förbättrad kontakt med vårdnadshavare på förskolan. Missnöjda föräldrar. Vissa föräldrar väljer istället att byta placering till förskola i närområdet. funktionsnedsättning, som har fått placering vid förskola med speciell inriktning, denna service. Detta är inte lagkrav, och efterfrågan har minskat de senaste åren, då fler barn med funktionsnedsättningar inkluderas på förskolor i närområdet. Fortsatt avgiftskontroll 1,0 Förstärkning utifrån budget Nattis på Vetterstorps förskola läggs ned. Idag är 46 förskolebarn och 28 fritidsbarn placerade där, och 26 barn står i kö. Nattis är ej lagkrav. 2,6 Bättre lärmiljö på förskolan/nattis. Sämre kommunal service. Svårare för vårdnadshavare med obekväma arbetstider. Statsbidrag om kr försvinner. Försämrad service inom öppna förskolor. I dag finns 8 öppna förskolor. Försämrad service kan ske genom nedläggning av en förskola eller att minska öppettiderna på flera öppna förskolor. Ej lagkrav. 1,0 Färre mötesplatser för barn och föräldrar. Minskat förebyggande arbete, vilket kan få långsiktiga konsekvenser. Försvårar för de sociala nämnderna att driva familjecentrum enligt nuvarande modell. Externt Förskolenämnden får större 0,4 Förstärkning utifrån budget andel av kommunens flyktingschablon. Effektivisering av Kontaktcenter genom översyn av 1,0 Tydligare ansvarsfördelning. Kundinformationen blir tydligare arbetsuppgifter och avgränsning. Summa 14,9 Ej föreslagna alternativ Minskad personaltäthet från 5,1 barn per årsarbetare till 5,23. Ersättningen till fristående förskolor sänks i motsvarande grad. 15,4 Fortfarande högre personaltäthet än jämförelsekommunerna. Risk för högre stress- och sjuktal. Idag är sjukfrånvaron högre inom förskolan än övriga BUF, men stressindex lägre. Risk att den pedagogiska verksamheten tappar i kvalitet. Risk att personal slutar och/eller blir svårare att rekrytera.

17 VÄSTERÅS STAD 16 Ökat antal barn per avdelning från 15,8 till 16,0. Vissa 15- timmarsbarn tas in utöver ordinarie barngrupp. Ersättningen till fristående förskolor sänks i motsvarande grad. 5,0 Kan försämra arbetsmiljön. Fler relationer för varje barn. Konsekvenser på enskilda förskolor beror på hur man förlägger tiden för 15-timmarsbarn. Det kan komma att styras mer utifrån förskolans behov, och mindre utifrån föräldrarnas önskemål. Kan omöjliggöra att söka statsbidrag, eftersom det innebär att barngruppernas storlek ökar. I Västerås pågår ett arbete med att ta fram ett IT-stöd för beslutsstöd. Detta kan komma att medföra ökade kostander för förskolenämnden, som inte täcks av nuvarande budget och därmed kan leda till ökade behov av effektiviseringar. Nya taxor och avgifter Taxor och avgifter inom nämndens område är avgift för förskola/pedagogisk omsorg. Avgifterna regleras av lagstiftningen om maxtaxa i förskola och fritidshem. Det finns inget utrymme för ökade intäkter. Enligt beslut i riksdagen kommer inkomsttaket att höjas årligen från De ökade intäkter kommunen får av detta uppvägs av minskade statsbidrag för maxtaxan med motsvarande belopp. Investeringar Förskolans lokalbehov ökar igen, efter att ha legat still under några år. Strävan är att de nya byggnationer som görs innehåller minst fyra avdelningar. Det kommer att även att behöva byggas förskolor med ännu flera avdelningar för att klara årsvariationerna. Några förskolor behöver även byggas så att dessa kan lämna nuvarande lokaler i skolbyggnader och därmed ge möjlighet för årskurs 6:s återflytt till mellanstadiet. Tabell 5. Investeringar Verksamhet, mnkr Förskola Investering i lokal (Fk:s budget) 190,0 50,0 50,0 5,0 Inventarieinvesteringar 3,0 3,1 3,1 3,2 SUMMA Förskola 193,0 53,1 53,1 8,2 Investeringsbehovet i lokal är en upplysningspost i nämndens budgethandling. Beviljade lokalinvesteringsmedel hanteras via Fastighetskontoret.

18 VÄSTERÅS STAD 17 Investeringsäskandena i lokal specificeras och rangordnas i eget dokument (bilaga 6). Medel för inventarieinvesteringar innehåller dels normala ersättningsinvesteringar, del nyanskaffningar vid start av ny verksamhet. BILAGOR 1. Lokalstrategi 2. Ekonomiskt utfall 2015 och läget Känslighetsanalys för pris- och löneökningar 4. Styrkort och följekort Jämförelser med andra kommuner 6. Investeringsplan Barnchecklista

19 VÄSTERÅS STAD 18 BILAGA 1. LOKALSTRATEGI För att de pedagogiska nämnderna ska ha ändamålsenliga lokaler är det viktigt att det finns vägledande lokalstrategier. Det är också viktigt att nämnderna har en effektiv ekonomisk styrning av lokalanvändningen. I följande två avsnitt presenteras lokalstrategin samt vad som är vägledande för att uppnå en effektiv ekonomisk styrning. Lokalstrategi för ändamålsenliga lokaler Lokalstrategin är utformad som ett antal bärande principer för utformning, placering, planering med mera av förskolor. De bärande principerna för förskolan är utformad utifrån beslut i BaUN. Lokalstrategin i denna årsplan ska ses som ett nytt beslut som reviderar de tidigare besluten. Bärande principer Vi ska sträva storleksmässigt mot förskolor med minst fyra avdelningar. Dessa har bättre förutsättningar för ekonomi i balans, större flexibilitet i lokalanvändningen, större möjlighet att samarbeta mellan avdelningar, bättre möjligheter att planera bemanning. Vid nyproduktion av förskolor med minst 4 avdelningar ska vi bygga tillagningskök för att skapa effektivitet för både personalen på förskolan och restaurangenheten. Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand. Permanenta lösningar som inte är paviljonger ska tas fram. Nya paviljongslösningar bara i undantagsfall. Anpassningar och ombyggnationer av lokaler ska ske restriktivt. Satsa på nyproduktion i nya bostadsområden. Utveckla kostnadseffektiva och flexibla koncept för nyproduktion av lokaler. Sträva efter att lokal/verksamhet ska finnas på plats där de behövs och i rätt tid. Utveckla lokaler som flexibelt kan ställas om till annan verksamhet vid förändrat barnunderlag eller förändrade förutsättningar. Säkerställa att lärmiljöerna är verksamhetsanpassade. Utse förskolor i strategiska lägen som kan fungera som dragspel, det vill säga större förskolor med 8-10 avdelningar, vid minskande/ökande underlag. Standard på återkommande rumsfunktioner ska finnas. En lokalbehovsplan för verksamhetsområdet ska upprättas och fastställas av nämnden. Planen avser samma period som stadens investeringsbudget. En översyn görs årligen och en revidering av planen görs vid behov. Samordning och gränsdragning mot grundskolan ska göras. Effektiv ekonomisk styrning av lokalanvändning Ersättningsmodellen för förskolans- och grundskolans lokaler har ändrats från och med 2016 och enheterna erhåller en fast ersättning utifrån sina lokalkostnader. Tidigare erhöll enheterna en kombination av fast och rörlig ersättning med vardera 50 %. Den rörliga ersättningen utgick från en ersättning per barn och elev. Detta innebar att om enheten utökade antalet elever i sina befintliga lokaler så ökade ersättningen och förhållandet blev tvärtom vid minskade elevvolymer.

20 VÄSTERÅS STAD 19 Med en ersättningsmodell för lokaler som bygger på faktisk ersättning så behövs väl genomtänkta styrningsprinciper för att skapa en kostnadseffektiv lokalförsörjning. Drivkraften för enhetschefen att hushålla med resursen lokaler har ändrats i förhållande till den rörliga ersättningsmodellen. Av denna anledning behövs en annan styrning. En viktig roll för denna styrning är den centrala planeringsgruppen inom Ekonomi- och planeringsenheten som har som uppdrag att försörja verksamheten med ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Nedan presenteras ett antal betydelsefulla punkter för att uppnå en effektiv styrning. Lokalbehovsplan Den lokalbehovsplan som är beslutad av de pedagogiska nämnderna är vägledande för lokalförsörjningen. Denna ska sedan få genomslag i stadens investerings- och avvecklingsplan över lokalinvesteringar. Genom detta strategiska dokument underlättas all planering för ny- till och ombyggnadsåtgärder. Budgetstyrning av investeringar och lokalkostnad I årsplanen för verksamheten ska en budget för de investeringar och hyreshöjande åtgärder som planeras under kommande år fastställas. I processen för att fastställa denna budget tas önskemål in från enhetschefer. Dessa önskemål får vägas mot lokalernas funktionsvärden, nyttan med åtgärderna och den budget som finns till förfogande. Med ett fastställt budgetdokument underlättas sedan planeringsgruppens arbete under året. Kommunfullmäktige och nämnderna beslutar om investeringsbeloppets ram medan verksamhetscheferna fastställer de enskilda åtgärderna i samråd med planeringsgruppen. Planeringsgruppen har sedan samordnings- och kontaktansvaret med fastighetskontoret. På samma sätt som politiken fastställer en ram för investeringsåtgärder och hyreshöjande åtgärder så fastställs budgeten för lokalkostnader per verksamhetsområde. På så sätt säkerställs att lokalkostnaderna håller sig inom planerade ramar. Uppföljning till nämnderna Lokaler är en stor kostnad för verksamheterna och det är viktigt med en effektiv lokalförsörjning och lokalanvändning för att använda våra medel så ändamålsenligt som möjligt. Det är därför viktigt att nämnden regelbundet informeras om hur styrning och uppföljning av lokalanvändning med nyckeltal och ekonomisk information. Nyckeltal budgeteras och följs upp i jämförelse mellan enheter och mellan år. Intressanta nyckeltal att följa upp är: lokalkostnadens andel av verksamhetsområdets totala kostnader barn/elev per kvm för verksamhetsområde och enhet lokalkostnad per kvm för verksamhetsområde och enhet lokalkostnad per barn/elev per verksamhetsområde och enhet tidsnyckeltal från behov till lösning, ombyggnad, avyttring et c Samordning med fastighetskontoret Samarbetet med fastighetskontoret är av största vikt för att uppnå en bra och effektiv styrning av lokalförsörjning och lokalanvändning. Såväl på

21 VÄSTERÅS STAD 20 nämndnivå som på förvaltningsnivå behövs regelbundna och återkommande dialoger och gemensamma ställningstagande för att uppnå en effektiv styrning. Det är viktigt att arbetet med att kartlägga processer fortsätter för att både förenkla det vardagliga arbetet och för att skapa tydlighet för alla involverade.

22 VÄSTERÅS STAD 21 BILAGA 2. EKONOMISKT UTFALL 2015 OCH LÄGET 2016 Bokslut 2015 Förskolenämnden Budget Nettokostnad Budgetavvikelse 853,0 Mkr 846,3 Mkr +6,7 Mkr Tilldelningsekonomin, förskola: +10,1 Mkr. - Förskola, 19 barn färre än budget (+2,0 Mkr) - Högre föräldraavgifter och momsintäkter (+4,2 Mkr) - Färre barn på heltid o färre 1-3-åringar (+1,2 Mkr) - Lägre hyreskostnader och tilläggsbelopp (+2,6 Mkr) Verksamhetsekonomin, kommunal förskola: -3,4 Mkr. - Förskola, 43 barn färre än budget (-3,2 Mkr) - Pedagogisk omsorg, 12 barn färre än budget (-0,2 Mkr) Nämndens ekonomiska läge 2016 Tilldelningsekonomin Uppräkning av ramen för löne- och prisökningar och ökat barnantal. Generellt sparbeting 1% och omfördelning från de tre pedagogiska nämnderna med 14 Mkr för att förstärka ersättningen till grundskolan. För förskolenämnden ett sparkrav på 5,1 Mkr. Full pris- och lönekompensation till utförarna. Besparingar och ambitionssänkningar 2016: Minskning av områdessamordnare -1,5 Mkr, Samordnar förebyggande arbetet i stadsdelarna inklusive brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Förslaget innebär en dryg halvering av antalet områdessamordnare. Kvarvarande samordnare får ansvara för flera stadsdelar och verksamheterna i stadsdelarna får själva ta ett större ansvar för samverkan. Effektivisering i gemensam förvaltning och utvecklingsmedel -1,6 Mkr. Effektivisering i nämndenheterna och borttagen budgetreserv. Minskad budget för utvecklingsmedel. Effektivisering i basverksamhet och IDA -2,0 Mkr. Effektivisering av gemensamma kostnader i verksamhets-ekonomin (främst restaurang och vikariehantering). Effektivisering vid samordning av IDA och skolgemensamt stöd, som bedöms klaras med vakanser och samordning. Verksamhetsekonomin Budgeten för 2016 är i balans. Verksamhetsekonomins uppdrag är att minst klara budgeterad nivå.

23 VÄSTERÅS STAD 22 BILAGA 3. KÄNSLIGHETSANALYS FÖR PRIS- OCH LÖNEÖKNINGAR LÖNEANALYS 2017 Förutsättningar: års löneökningar följer budgetantagande för året; 3,0 % för alla fackförbund - Kostnadseffekten 2017 av 2016-års löneavtal enligt ovan - Känslighetsanalys på 1% på 2017-års löneavtal - Läraravtalet gäller för fackförbunden Lärarförbundet, LR och SKL - Allt annat oförändrat Kostnad januari - mars 2017 Kostnad april - december 2017 Avtal % löneökning avtal 2017 Verksamhet, Mkr Kommunal Läraravtalet Övriga Totalt Kommunal Läraravtalet Övriga Totalt FSN 1,3 2,7 0,4 4,4 1,2 2,9 0,4 4,5 Förskola, kommunala 0,9 1,9 0,3 3,1 0,9 2,0 0,3 3,2 Förskola, fristående 0,4 0,8 0,1 1,3 0,3 0,9 0,1 1,3 Not: För varje ytterligare % i löneavtal 2016 ökar För- o Grundskolans kostnader med 1,5 Mkr 2017 (jan-mars) ÖVRIG KOSTNADSANALYS 2017 Förutsättningar: års övriga prisförändringar följer budgetantagandena - Känslighetsanalys på 1% prisförändringar 2017 Känslighetsanalys 1 % Verksamhet Övriga Lokaler och Mkr Lokaler kostnader övriga kost FSN 0,8 2,2 3,0 Förskola, kommunal 0,6 1,6 2,2 Förskola, privat 0,2 0,6 0, års löneavtal ökar lönekostnaderna under 2017 med 4,4 Mkr. Om avtalen hamnar 1 % över budgetantaganden för 2016 kommer 2017 års kostnader öka med ytterligare 1,5 Mkr. För varje procent i 2017 års löneavtal ökar förskolans lönekostnader med 4,5 Mkr Övriga kostnader avser i första hand inköp av tjänster och material. 1 % kostnadsökning för lokaler och övriga kostnader skulle innebära en ökad kostnad med 3,0 Mkr för förskolan.

24 VÄSTERÅS STAD 23 BILAGA 4. STYRKORT OCH FÖLJEKORT 2016

25 VÄSTERÅS STAD 24

26 /797-FSN Roland Axelsson Förskolenämnden Investeringsbehov Nämndens behov av lokaler redovisas i samband med budgetarbetet inför Investeringsmedlen finns i fastighetsnämnden budget. En prioritering ska göras utifrån riktlinjer från kommunstyrelsen. Nämndens behov kostnadsberäknas av fastighetskontoret. I underlaget redovisas även lokalbehov som kan ske som inhyrningar, där någon annan investerar. Inhyrningar har hittills kostat mera i drift än kommunens egna investeringar. Stadens prognos fram till I detta finns även en gissning om ökningen som flyktinggruppen innebär andel i fsk 93,5% andel kom 65,5% Ökning Avdelningar 17 0,0 5,6 5,2 4,7 5,4 4,3 3,6 3,1 1,3 1,1 Avdelningar 15 0,0 6,3 5,9 5,3 6,1 4,9 4,1 3,5 1,4 1,2 Gissning på antal flykting %

27 VÄSTERÅS STAD 2 ÖVERSIKTSPLAN: MÖJLIG FRAMTIDA BEBYGGELSE I VÄSTERÅS TÄTORT TILL 2026 Åtskilliga bostäder kommer att byggas inom redan bebyggda områden som kompletteringar. Detta innebär att befintlig struktur kan fånga upp nytillkommande barn. Planerade tillskott på större antal bostäder, kräver också att det byggs förskolor och att det finns bra utmiljöer i anslutning till dessa. För att få tillgång till bra utemiljöer krävs samverkan med grönstrukturen i förtätningsområde. Det största tillskottet av bostäder sker på Öster Mälarstrand. Där finns även med en förskola med fyra avdelningar. Och i kommande etapper finns det också förslag på förskolor. FÖRSKOLAN BÄRANDE PRINCIPER Vi ska sträva storleksmässigt mot förskolor med minst fyra avdelningar. Förskolor med minst 4 avdelningar har bättre förutsättningar för ekonomi i balans, större flexibilitet i lokalanvändningen, större möjlighet att samarbeta mellan avdelningar, bättre möjligheter att planera bemanning. Vid nyproduktion av förskolor med minst 4 avdelningar ska vi bygga tillagningskök för att skapa effektivitet för både personalen på förskolan och restaurangenheten.

28 VÄSTERÅS STAD 3 Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand. Permanenta lösningar som inte är paviljonger ska tas fram. Nya paviljongslösningar bara i undantagsfall. Anpassningar och ombyggnationer av lokaler ska ske restriktivt. Satsa på nyproduktion i nya bostadsområden. Utveckla kostnadseffektiva och flexibla koncept för nyproduktion av lokaler. Sträva efter att lokal/verksamhet ska finnas på plats där de behövs och i rätt tid. Utveckla lokaler som flexibelt kan ställas om till annan verksamhet vid förändrat barnunderlag eller förändrade förutsättningar. Säkerställa att lärmiljöerna är verksamhetsanpassade. Utse förskolor i strategiska lägen som kan fungera som dragspel, det vill säga större förskolor med 8-10 avdelningar, vid minskande/ökande underlag. Standard på återkommande rumsfunktioner ska finnas. En lokalbehovsplan för verksamhetsområdet ska upprättas och fastställas av nämnden. Planen avser samma period som stadens investeringsbudget. En översyn görs årligen och en revidering av planen görs vid behov. Samordning och gränsdragning mot grundskolan ska göras. Prognos på blivande ettåringar Områden som ingår Bäckby/Skälby Vetterslund, Pettersberg, Vallby, Eriksborg Dingtuna, Barkarö, Rytterne Vetterstorp, Råby, Hammarby, Stallhagen Kristiansborg, Blåsbo, Centrum, Oxbacken Gideonsberg, Skallberget, Nordanby, Tunby Önsta, Gryta Rönnby, Åshagen, Billsta Irsta, Kungsåra, Orresta Viksäng, Hamre, Talltorp Bjurhovda, Skiljebo, Haga, Malmaberg Hökåsen Tillberga, Tortuna

29 VÄSTERÅS STAD 4 PRIORITERINGAR AV INVESTERINGAR 1. Objekt som inte är möjliga att avbryta p.g.a. avtal, förbindelser eller att de redan är påbörjade. Objekt som medför väsentliga kostnadsreduceringar (lönsamma investeringar) 2. Objekt som inte är påbörjade men där fullmäktige beslutat om genomförande och som inte kan omprövas eller senareläggas 3. Objekt som är nödvändiga för att behålla nuvarande servicenivåer 4. Övriga objekt som innebär en ökad ambitionsnivå men som ändå bör genomföras 5. Objekt som kan skjutas på tiden Dessa prioriteringsnivåer är direktiv från stadsledningen inför årets arbete. Förra året var det fyra nivåer. Förvaltningen föreslår att investeringsförslagen ligger på prioriteringsnivå 3. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras I samband med utvecklingen av Södra Källtorp, så beräknas det byggas ca 600 bostäder under en tioårs period. Detta innebär att det kommer att behövas två avdelningar ungefär 2020 och ytterligare två avdelningar några år senare. Nämnden behöver göra en beställning av detta för att få med förskolan i kommande planering.

30 VÄSTERÅS STAD 5 I samband med en vattenskada i Vallby förskola och att delar av förskolan är utrymd, så har förvaltningen tillsammans med fatighetskontoret och Mimer kommit fram till att det är bättre att byggaen ny förskola på samma plats. Nuvarande lokaler är byggda av paviljonger och är små och inte fullt ändamålsenliga. Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr om kommunen investerar. Objekt avd Prio Dingtuna, 2016 ÖMS (Kajstaden) - inhyrning Ängen Blåsbo Skallberget ( mnkr) Bellmansgården - inhyrning Gideonsberg - inhyrning Malmaberg ( mnkr) Brandthovda Hammarby Barkarö+Enhagen 2 3?? Ängsgärdet - inhyrning Gäddeholm S Källtorp - inhyrning befolkningsökning Övriga omställningar 3 5,0 5,0 5,0 5,0 Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om ovanstående prioritering.

31 Bilaga 5. Jämförelser med andra kommuner Som underlag till prioriteringarna i planeringsunderlaget beskrivs i denna bilaga jämförelser mellan Västerås och de kommuner i liknande storleksordning som vi vanligen jämför oss med (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala och Örebro). I diagrammen i bilagan visas utvecklingen sedan 2007 för Västerås och genomsnittet för de valda kommunerna. Dessutom redovisas utvecklingen för den kommun som hade högst respektive lägst värde det sista året i jämförelsen. Anledningen till att inte alla kommuner redovisas är att underlätta läsningen och tolkningen av de olika diagrammen. Notera att många av diagrammen har en bruten skala, vilket gör att skillnader mellan år och mellan kommuner överdrivs, ibland kraftigt. Även detta är gjort för att underlätta jämförelser. Underlag till jämförelserna är hämtade från Skolverkets databas Jämförelsetal samt Sveriges Kommuner och Landstings databas Kolada. Eftersom data vanligen publiceras med fördröjningar på 3-9 månader, är senaste angivna värde ibland för 2015 och ibland för Sammanfattning Sammantaget har Västerås förskolor relativt goda förutsättningar för att klara uppdraget jämfört med de kommuner Västerås brukar jämföra sig med. Utöver Västerås består kommungruppen av Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala och Örebro. Personaltätheten 2013 är relativt god i Västerås förskolor. Det går i genomsnitt 5,1 barn per årsarbetare. Medel för kommungruppen är 5,4. Skillnaden mellan högsta och lägsta personaltäthet är nästan 1 barn per årsarbetare. Jämförelsemåttet andel personal med förskollärarlegitimation varierar oväntat mycket mellan kommunerna i jämförelsegruppen. Den är som lägst 34 procent (Eskilstuna) och som högst 61 procent (Jönköping). Västerås och genomsnittet för kommungruppen är båda 45 procent. Kostnaden per barn i Västerås 2014 är kr något högre än genomsnittet för gruppen som är kr. Lägst genomsnittlig kostnad per barn har Norrköping med kr. För Västerås del är lokalkostnadens andel av den totala kostnaden cirka 15 procent (lokalkostnad kr). Kostnaden är beräknad enligt SCBs definition dvs. inklusive städkostnader avskrivningar, mm. Andelen överensstämmer väl med övriga kommuners lokalkostnadsandel. Den genomsnittliga storleken på barngrupperna i Västerås förskolor, kommunala och fristående sammantaget, ligger bättre än i jämförbara kommuner. Trots att antalet barn per grupp i Västerås förskolor har ökat under de senaste åren med drygt ett barn per avdelning ligger Västerås (15,8 barn per avdelning) tillsammans med Jönköping långt under medel för kommungruppen (17,3 barn per avdelning). Det är den fristående verksamheten i Västerås som har de minsta barngrupperna (13,9 barn per avdelning), men även den kommunala har relativt små barngrupper (16,9 barn per avdelning) 2014.