förklaring. Antalet kassaserviceställen fortsätter att minska, dock inte i glesbygder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förklaring. Antalet kassaserviceställen fortsätter att minska, dock inte i glesbygder."

Transkript

1 TILLGÄNG- LIGhet 5 7

2 S A M M A N F A T T N I N G Nedläggningen av butiker fortsätter. Ett tiotal butiker har försvunnit i glesbygder och ett sjuttiotal i tätortsnära landsbygder mellan halvårsskiftena 2005 och Minskningstakten är snabbare än befolkningsminskningen. Ökad priskonkurrens från större butiker är en förklaring. Minskningen av antalet grundskolor i gles- och landsbygder har under de senaste åren gått fortare än åren innan. Minskade barnkullar är den främsta förklaringen. Utbyggnaden av bredbandsnäten har inneburit att det kunnat utvecklas distansöverbryggande lösningar för undervisning, så kallad fjärrundervisning, även på grundskolenivå. Nästan personer har mer än 30 minuters resväg till sin närmaste vårdcentral, en ökning med personer sedan år Ökningen har delvis berott på 26 nedläggningar under samma period personer har mer än 30 minuter till närmaste ambulansstation och drygt har mer än 30 minuter till närmaste brandstation. Antalet kassaserviceställen fortsätter att minska, dock inte i glesbygder. 5 8

3 TILLGÄNGLIGHET Vikten av tillgänglighet till en differentierad arbetsmarknad har bland annat diskuterats i föregående kapitel. För att små, lokala arbetsmarknader ska vara funktionella och kunna utvecklas, i synnerhet i gles- och landsbygdsområden, är även tillgänglighet till bland annat livsmedelsbutiker, utbildning, post- och kassatjänster samt vård och omsorg viktig. Både enskilda personer och företag är naturligtvis i varierande grad beroende av dessa för att vardagen ska fungera och för att verksamheter ska kunna bedrivas. Denna miljö i termer av tillgänglighet, påverkar även områdets attraktivitet. Längre avstånd innebär, om inga alternativ står till buds, att enskilda behöver ägna mer energi (både personlig och miljöbelastande) och tid till en högre kostnad för att nå önskade tjänster, inte minst för att bilen oftast är det enda möjliga alternativet för människor i gles- och landsbygder både för arbetsresor och resor på fritiden. En nedlagd livsmedelsbutik kan ha fyllt flera funktioner än just livsmedelsförsörjning. Ofta är butikerna ombud för post, apotek, spel med mera och som samlingsplats fyller de därför också ofta en social funktion. Skolor och bygdegårdar är andra samlingsplatser som också kan fylla en social funktion. Det pågår på olika håll ansträngningar för att hitta sätt som motverkar eller kompenserar en sämre tillgänglighet. Teknisk utveckling på ITområdet och organisatoriska lösningar är viktiga i detta sammanhang. Några exempel på sådana insatser ges längre fram i detta avsnitt. d a g l i g v a r u b u t i k e r Glesbygdsverket har följt utvecklingen av antalet dagligvarubutiker och tillgängligheten till dessa sedan början på 1990-talet. Under denna period har det skett en stadig nedgång av antalet butiker och i och med detta har också den geografiska tillgängligheten försämrats. Sedan år 1996 har det totala antalet butiker i landet minskat med närmare 17 procent. Under början av 2000-talet dämpades takten i nedgången något, men de senaste åren har nedläggningstakten återigen ökat. Under det senaste året var minskningen totalt 178 butiker, vilket kan jämföras med en minskning med 98 butiker året innan. 5 9

4 Tabell 3.1. Antal dagligvarubutiker per butiksform Förändr. Förändr. Butiksform antal % Butiker minst 400 m ,9 Stormarknad minst 2500 m ,5 Butiker minst 800 m 2 ej stormarknad ,7 Butiker m ,3 Övriga dagligvarubutiker ,2 Service- och trafikbutiker ,5 Servicebutiker ,3 Trafikbutiker ,9 Övriga Totalt Källa: Konsumentverket, Glesbygdsverkets bearbetning. Som framgår av tabellen ovan har branschen genomgått en kraftig omstrukturering under 1990-talet och början på 2000-talet, en omstrukturering som fortfarande pågår. Framför allt är det antalet övriga dagligvarubutiker, det vill säga mindre butiker, som har minskat kraftigt under hela perioden. Totalt har 62 procent av dessa butiker försvunnit under den senaste tioårsperioden. Under 1990-talet uppvägdes denna minskning delvis av en ökning av antalet service- och trafikbutiker men under 2000-talet har denna ökning stagnerat. Samtidigt som antalet små butiker har minskat har de riktigt stora butikerna blivit fler. Antalet stormarknader 2 har ökat med nästan 40 procent sedan år 1996 och det mesta tyder på att trenden med fler stormarknader kommer att hålla i sig även de närmaste åren. Omstruktureringen av dagligvarusektorn har påverkat hela landet. Minskningen har dock varit störst i den tätortsnära landsbygden där cirka 29 procent av butikerna har försvunnit under perioden I glesbygd var minskningen nästan 22 procent och i tätorter blev butikerna 11 procent färre under perioden. Nedgången det senaste året följer i huvudsak samma mönster. Med mindre butiker menas sådana med en yta på mindre än 400 kvadratmeter. 2 Butiker med en yta på minst kvadratmeter. 6 0

5 Tabell 3.2. Antalet butiker per områdestyp och region Förändring % Förändring % Områdestyp Region Befolkn Glesbygd Skogslänens inland ,7-1,3 skogslänen övrigt ,1-0,5 storstadsregioner ,1 0 övriga Sverige ,3-1,1 Totalt ,3-0,9 Tätortsnära Skogslänens inland ,0-0,7 landsbygd Skogslänen övrigt ,1-0,2 storstadsregioner ,,1 övriga Sverige ,8-0,2 Totalt ,9 0 Tätort Skogslänens inland ,7-0,1 skogslänen övrigt ,4 0,1 storstadsregioner ,1 0,8 övriga Sverige ,4 0,4 Totalt ,2 0,6 Riket ,9 0,4 Källa: Konsumentverket, Glesbygdsverkets bearbetning. Den minskande befolkningen i många gles- och landsbygder är en starkt bidragande orsak till att antalet butiker minskat under en följd av år, men nedläggningstakten har varit snabbare än befolkningsminskningen det senaste året. Därför har minskningen även andra orsaker. Försämrade leveransvillkor, med bland annat högre inköpspriser för små butiker, en allt kraftigare priskonkurrens och mindre betoning av faktorer som närhet och miljö har gjort det svårare för de mindre butikerna, framför allt i gles- och landsbygder, att konkurrera. Samtidigt har också köpmönstren ändrats. Som framgår ovan har till exempel antalet stormarknader, som lockar med större utbud och lägre priser, blivit betydligt fler under det senaste decenniet. Detta är faktorer som påverkar människors köptrohet, vilken är avgörande för butikernas möjligheter att överleva. L ä n g r e a v s t å n d t i l l b u t i k e n När antalet orter med dagligvarubutik blir färre leder det till att avståndet till närmaste butik förlängs för åtskilliga människor i gles- och landsbygdsområden. I tabell 3 i tabelldelen redovisas hur tillgängligheten till närmaste butik förändrats mellan åren 2001 och På sidan 128 i tabelldelen finns även en kort beskrivning av fördelarna med att använda tidsavstånd i stället för vägavstånd i redovisning av tillgänglighet. Antalet personer med längre avstånd än 20 minuter till den närmaste butiken har ökat markant. Drygt personer har längre än 30 minu- 61

6 ters bilfärd till sin närmaste butik, en ökning med knappt 500 personer sedan år De längsta avstånden berör i huvudsak människor i skogslänen men även i Uppsala, Östergötlands, Örebro och Västra Götalands län finns relativt många människor med långa avstånd till närmaste dagligvarubutik. Det är också i norrlandslänen som ökningen av antalet personer med långa avstånd till närmaste butik är störst. Effekterna för en ort som mister sin sista butik är många gånger mycket stora. Dagligvarubutiken fungerar ofta som ombud för andra serviceslag såsom post, apotek och systembolagsvaror. Om butiken försvinner riskerar därför även annan service att försvinna. För att motverka en ytterligare försämrad tillgänglighet och möta nya förutsättningar växer allt fler nya idéer och lösningar fram. Genom satsningar som samordnar och samlar service till servicepunkter eller servicecentra försöker man hitta mer bärkraftiga och långsiktiga lösningar. I denna typ av lösningar samverkar ofta privata och offentliga aktörer och ofta ingår därför både kommersiell och offentlig service. De lokala förutsättningarna påverkar i hög grad utformningen och innehållet i de olika lösningarna. Under de senaste åren har också en rad insatser genomförts för att stärka landsbygdshandeln och butiksägarna i deras roll som företagare. 6 2

7 Figur 3.1. Tillgänglighet till närmaste dagligvarubutik Avstånd i tid 30 minuter eller mer minuter minuter 5-10 minuter 0-5 minuter Källa: Konsumentverket och SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 6 3

8 g r u n d s k o l o r En god tillgänglighet till grundskolor med god kvalitet är av stor betydelse för många människors val av boendemiljö. Glesbygdsverket har i tidigare årsböcker 3 visat att barnfamiljer i högre utsträckning än människor i andra åldersgrupper väljer att flytta till framför allt tätortsnära landsbygder. Vid sådana val är tillgången till en grundskola i närheten av bostaden en viktig faktor. Glesbygdsverket följer årligen upp utvecklingen av antalet grundskolor och hur tillgängligheten till dessa har förändrats. Under andra halvan av 1990-talet skedde en kraftig minskning av antalet skolor i lands- och glesbygder, en minskning som sedan planade ut under början av 2000-talet. Under de senaste åren har frågan om skolans organisation återigen blivit högaktuell och nedläggningstakten tycks återigen ha ökat. Bakgrunden till denna utveckling finns framför allt i minskande barnkullar. Tabell 3.3. Utvecklingen av antalet grundskolor Förändr varav varav varav Antal små Antal små Antal små Skolor Små Områdestyp skolor skolor skolor skolor skolor skolor totalt skolor Glesbygd Tätortsnära landsbygd Tätort Riket Källa: Skolverket. Glesbygdsverkets bearbetning. Sedan år 2001 har antalet skolor minskat i samtliga områdestyper. Samtidigt har antalet små skolor, det vill säga skolor med 50 elever eller mindre, totalt sett blivit fler, men inte i tätorter eller glesbygder. Ökningen har enbart skett i tätortsnära landsbygder. Relativt sett har minskningen av antalet grundskolor (små och stora) varit kraftigast i glesbygder, där de minskat med 13 procent sedan år Minskningen sedan år 2003 har varit något större än under föregående tvåårsperiod. De glesbygdsskolor som har lagts ned har i de flesta fall varit små skolor. I tätortsnära landsbygder har minskningen relativt sett inte varit lika kraftig, knappt 6 procent sedan år Minskningen har dock varit betydligt större under den senaste tvåårsperioden än mellan åren 2001 och Antalsmässigt är det också i dessa områden som minskningen varit störst, antalet skolor var 90 färre år 2005 än år Glesbygdsverket. Årsbok s

9 Trots att det totala antalet skolor blivit färre har antalet små skolor i de tätortsnära landsbygderna ökat kraftigt, sedan år 2001 med 27 procent. Orsaken är i första hand att elevantalet minskat och att många skolor därför har fallit under den definitionsgräns för små skolor som här används. Denna ökning tyder på att fler skolor kan vara hotade av nedläggning under de närmaste åren till följd av fortsatt minskat elevantal. I tätorterna har minskningen varit liten, cirka 1 procent sedan år Mellan år 2001 och 2003 ökade dessutom antalet skolor något, en utveckling som dock vänt till en minskning de två senaste åren. Det är skogslän som Västerbotten, Jämtland, Norrbotten och Värmland som tappat flest skolor i glesbygder och tätortsnära landsbygder sedan år Även i län som Örebro, Uppsala, Västernorrland, Västra Götaland och Kalmar har många skolor lagts ned under perioden. Befolkningsstrukturen i många gles- och landsbygder gör att elevunderlagen kommer att minska också under de närmaste åren. Frågan om skolstrukturer och skolnedläggningar kommer därför troligen att vara högst aktuell även under kommande år. L å n g a a v s t å n d t i l l s k o l a Nedläggning av skolor i gles- och landsbygder innebär ofta kraftigt ökat avstånd till skolan för de berörda eleverna. Totalt sett hade närmare 800 elever i årskurs 1-6 mellan två och tre mil till sin närmaste skola år Det är i stort sett samma antal elever som år Knappt 200 elever i årskurs 1-6 hade 3-4 mil och drygt 80 elever mer än 4 mil till sin närmaste skola år Förändringarna sedan år 2001 är små även om det varierar något mellan enskilda år. Flest antal elever med långa avstånd finns i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län men även i Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län finns relativt många elever som har långa avstånd till sin närmaste skola. u t b i l d n i n g Utbildningsfrågor och tillgänglighet blir än viktigare i gles- och landsbygder än i mer tätbebyggda områden. Utbildningsnivåerna är lägre, särskilt bland män. Arbetsmarknaden är liten och svårigheten att matcha utbudet av arbeten med den tillgängliga arbetskraften är större på grund av långa avstånd och få människor. Traditioner vad gäller utbildningsval måste brytas för att de små arbetsmarknaderna ska hänga med i kunskapssamhället. Därför blir det särskilt viktigt att se över vilka samlade resurser för lärande, utbildning och kompetensförsörjning som finns tillgängliga. 4 Tillgänglighet till skolor redovisas i längdmått eftersom skolbussar inte alltid kör kortast färdväg. 6 5

10 T i l l g ä n g l i g h e t t i l l g y m n a s i e u t b i l d n i n g I många glesbygdskommuner kan man räkna med att antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska drastiskt framöver, vilket kommer att få en direkt inverkan på dessa kommuners möjligheter att driva gymnasieskolor. En ren framskrivning av antalet 15-åringar exempelvis bland kommunerna i Jämtlands län visar att dessa kommer att bli hälften så många fram till år Redan i dag har många av de kommuner som står inför att underlaget halveras ett relativt smalt utbud av gymnasieprogram och inriktningar. Trots det kostar gymnasieskolan (per gymnasieelev) i glesbygder nästan 50 procent mer än i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. 5 Sannolikt kommer glesbygdskommuner att få mycket svårt att erbjuda en gymnasieskola med ett brett urval av program i framtiden. Många av de unga i gles- och landsbygder har redan i dag långt till en rad yrkesförberedande program som brukar anses vara av vikt för dessa bygder. Kartan här intill visar som ett exempel hur långt ungdomarna har till det närmaste omvårdnadsprogrammet. Ungdomar som läser omvårdnadsprogrammet löser inte hela det stora rekryteringsbehov som finns av personal inom vård- och omsorg, särskilt inte i Norrlands inland, men gymnasieutbildningen är en viktig del av infrastrukturen. Små kommuner samordnar ofta lärarresurser etc. mellan ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Försvinner hela gymnasieskolan eller vissa program är det inte bara långa avstånd för de unga som vill utbilda sig, även de äldre som vill fort- och vidareutbilda sig får det svårare. Omvårdnadsprogrammet valdes för att illustrera problemet, men gles- och landsbygdsungdomarna har ofta långt till en rad andra gymnasieprogram. De flesta av dessa program har stor relevans för näringsliv och arbetsmarknad i just dessa bygder och är därför av vikt för företagandet på orten. Ett tecken på det torde vara att under senare år har antalet specialutformade program ökat, ofta i linje med de profiler och nischer som det lokala näringslivet uppvisar. 5 Sveriges Kommuner och Landsting samt SCB (2006). Vad kostar verksamheten i din kommun? 6 6

11 Figur 3.2. Tillgänglighet till närmaste omvårdnadsprogram Avstånd i tid 40 minuter eller mer minuter minuter minuter 0-10 minuter Källa: Skolverket, Glesbygdsverkets bearbetning. 67

12 T i l l g ä n g l i g h e t t i l l g r u n d s k o l a o c h v u x e n u t b i l d n i n g För barn, men även ungdomar, måste skolan i högre grad än för vuxna organiseras också i en fysisk bemärkelse, även om digitala lösningar mycket väl kan användas. I syfte att erbjuda undervisning med kvalificerade lärare har det på några håll i landet utvecklats intressanta exempel med distansundervisning för grundskoleelever i glesbygd. För vuxna handlar det i större utsträckning om att på olika sätt kunna hämta hem utbildning, även om service- och supportfunktioner måste finnas i närheten. Här finns i stället större behov av flexibilitet, utbildningarna behöver kunna genomföras när efterfrågan uppstår. En ny infrastruktur 6 som stödjer vuxnas utbildning och lärande och som tillgodoser såväl individens som arbetslivets, företagens och samhällets behov håller på att växa fram. Bland annat finns lärcentra som genom samarbete utvecklat arbetsformer som gör studier möjliga även i mycket glesa strukturer. Man har på så sätt flyttat ut och skapat åtkomst till utbildning på olika nivåer. Att det finns tillgång till utbildning på alla nivåer är utomordentligt viktigt och lärcentra spelar många gånger en stor roll för att åstadkomma detta. För mindre kommuner krävs oftast ett utvecklat samarbete kommuner emellan eller mellan andra aktörer, inte minst för att skapa ett rimligt utbud av utbildningar och kurser på gymnasie- och KY-nivå (Kvalificerad yrkesutbildning). Men det är även viktigt att andra former som folkbildning och mer företagsanpassad utbildning också är åtkomliga. En fortsatt utveckling av lärcentra och flexibla distanskurser torde vara avgörande för om boende i gles- och landsbygder ska kunna ta del av ett rimligt utbildningsutbud. F j ä r r u n d e r v i s n i n g i g r u n d s k o l a n Den tekniska utvecklingen skapar också möjligheter inom skolområdet. Under en lång rad av år, i takt med att elevunderlagen har minskat, har också många skolor i gles- och landsbygdsområden lagts ned. Alternativet för eleverna i många av dessa områden har i stället blivit skolskjuts till en annan skola. I vissa delar av landet är dock avstånden så stora att skolskjuts inte är ett bra alternativ, skoldagen blir alltför lång. Utbyggnaden av bredbandsnäten har inneburit att det kunnat utvecklas distansöverbryggande lösningar för undervisning, s.k. fjärrundervisning. Ett exempel är Pajala kommun i Norrbotten där en del av den teoretiska undervisning i kommunens byskolor nu sker på distans. Genom etablerandet av ett skoldatanät och undervisning per videokonferens har samtliga skolenheter i kommunen fått tillgång till samma undervisningsutbud. Modellen bygger på att fjärrläraren sitter i Pajala 6 Med infrastruktur menas här lärmiljöer, lärcentra, bibliotek, kursutbud, utbildningsanordnare, pedagogiska former, nätverk med mera. 6 8

13 centralort. En gång i månaden reser läraren till eleverna och håller då i en temadag i ämnet. Pedagogiskt sker fjärrundervisningen på samma sätt som då lärare och elever fysiskt finns samlade. I skolan finns en handledare för barnen, det vill säga den lärare som undervisar dem i de ämnen där undervisning inte sker via nätet. Handledaren har en stödjande roll och är den som för skolan tar tillsyns- och omsorgsansvar under skoltid. Kommunens möjligheter att rekrytera behöriga lärare har också förbättrats eftersom fler undervisningsgrupper gjort det möjligt att erbjuda heltidstjänster. 7. H ä l s o - o c h s j u k v å r d Tillgängligheten till en hälso- och sjukvård av god kvalitet är av stor betydelse för att människor ska kunna leva, bo och verka i alla delar av landet. Den svenska hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar i form av ökande behov, bland annat beroende på en åldrande befolkning, en medicinskteknisk utveckling som gör alltmer avancerande behandlingar möjliga samt en besvärlig ekonomisk situation. Andelen äldre över 85 år kommer att fortsätta att öka under de närmaste decennierna, vilket ökar belastningen på både äldreomsorg och hälso- och sjukvården. Samtidigt har vi en demografisk situation, med en skev åldersstruktur i framför allt skogslänen, som kommer att innebära ökade svårigheter att rekrytera kompetent personal. 8 Det är i dagsläget svårt att överblicka vilken påverkan dessa förutsättningar kommer att få för lokalisering av sjukhus och vårdcentraler och för vårdens utformning. Det är inte enbart den geografiska tillgängligheten till ett sjukhus eller en vårdcentral som avgör vilken vård en person kan förvänta sig att få. Tillgänglighet till en geografiskt definierad vårdgivare är inte detsamma som att det finns en reell möjlighet att få tillgång till hälso- och sjukvård. Tillgängligheten varierar mellan olika delar av vården och mellan olika landsting, likaså varierar väntetiderna mellan olika behandlingar. 9 Problem med att rekrytera exempelvis läkare gör ofta att tillgängligheten vid till exempel en vårdcentral kan vara bristfällig trots att öppettider och annat, i teorin, visar på en bättre situation. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter till samverkan mellan olika vårdgivare, sjukhus och vårdcentraler. Utvecklingen kan bidra till att finna nya sätt att utveckla innehållet i vården och de sätt på vilka vården tillhandahålls för medborgarna, möjligheter som till viss del skulle kunna överbrygga en del av bristerna i tillgänglighet. Kommande förändringar inom hälso- och sjukvården får avgörande effekter på, inte minst, gles- och landsbygdsbefolkningens tillgång till en 7 Glesbygdsverket (2006). Samordning av kommunal verksamhet en kartläggning. 8 Ansvarskommittén (2003). Underlags-PM: Hälso- och sjukvården och dess utmaningar. s Ibid. s

14 hälso- och sjukvård på lika villkor som i resten av landet. Hur den framtida sjukvårdsstrukturen ska formas är därför en högaktuell fråga. Ansvarskommitténs 10 slutbetänkande, som lämnas i början av år 2007, kommer att lägga grunderna för hälso- och sjukvårdens framtida organisation och uppgiftsfördelning mellan staten, landstingen och kommunerna. V å r d c e n t r a l e r Vårdcentralerna står för mycket av den basala och nära hälso- och sjukvården som tar hand om de mest vanliga och ofta återkommande sjukvårdsbehoven. I många gles- och landsbygdsområden tar vårdcentralerna dessutom hand om mer komplicerade behov som i tätorterna behandlas vid sjukhusen. Därför är det viktigt att det finns en god såväl geografisk som tidsmässig tillgänglighet till vårdcentralerna. Med vårdcentral avses, i Glesbygdsverkets kartläggning, en enhet med såväl distriktsläkar- som distriktssköterskemottagning med kontinuerlig bemanning vardagar året om. Både enheter som drivs av landstingen och sådana som drivs av andra utförare på landstingens uppdrag ingår i statistiken. År 2006 har knappt personer minuter till närmaste vårdcentral. 11 Lite mer än personer har längre än 30 minuter och drygt av dessa personer har dessutom mer än 40 minuters restid till närmaste vårdcentral. För huvuddelen av befolkningen, cirka 98 procent, är avståndet till närmaste vårdcentral kortare än 20 minuter. Antalet personer med längre än 30 minuter till närmaste vårdcentral har ökat med drygt 5 000, eller cirka 18 procent, sedan år Försämringen har varit störst i Jämtlands, Dalarnas och Västernorrlands län. Mellan åren 2002 och 2006 minskade antalet vårdcentraler i glesbygder och landsbygder i hela landet med 26. Denna minskning kan förklara en stor del av den försämrade tillgängligheten sedan år Cirka två tredjedelar av dem med längre avstånd än 30 minuter till närmaste vårdcentral är bosatta i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Även i övriga skogslän samt i Uppsala, Östergötlands och Gotlands län har relativt många personer långt till närmaste vårdcentral. E- h ä l s a Den tekniska utvecklingen och utbyggnaden av bredbandsnäten skapar också möjligheter att utveckla nya tjänster och nya sätt att tillhandahålla service. Utveckling av olika distansöverbryggande tjänster med hjälp av IT har pågått sedan en lång tid tillbaka, både i Sverige och i övrigt inom EU. På hälso- och sjukvårdsområdet skulle många brister i tillgänglighet 10 Dir. 2004: Se tabell 5 i tabelldelen. 7 0

15 och utbud av tjänster delvis kunna avhjälpas genom ett bättre utnyttjande av elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster. Inte minst i gles- och landsbygder kan sådana utvecklade lösningar vara av stort värde. Genom ett utbyggt bredbandsnät kan stora mängder av medicinsk information skickas mellan olika vårdinrättningar, både inom landet och över nationsgränser. Det kan till exempel handla om digitala röntgenbilder eller annan medicinsk information som på ett snabbt och enkelt sätt kan skickas mellan sjukhus för analys och bedömning. Ny teknik gör en utvecklad samverkan mellan olika sjukhus och vårdgivare möjlig så att expertkompetens kan användas på ett effektivare sätt. Samtidigt som tillgängligheten till många tjänster kan förbättras kan också mer kostnadseffektiva lösningar utvecklas. Inom Stockholms läns landsting kommer fortsättningsvis till exempel alla patienter med behov av komplicerad operativ behandling av bland annat vissa cancerformer att tas omhand av hela länets samlade expertis. 12 Ett annat exempel är ett avtal mellan Mälarsjukhuset och Akademiska sjukhuset som väntas leda till att patienter i Uppsala och Sörmlands län med komplicerade sår får vård snabbare, samtidigt som landstingen sparar pengar. 13 Med hjälp av videokonferensutrustning kan också patienter och läkare kommunicera med ljud och bild utan att fysiskt behöva träffas. Ett exempel är Västerbottens län där videokonferensutrustning används inom logopedin för behandling av bland andra strokepatienter. 14 Detta sparar restid och pengar för både patienter och personal. Fjärrövervakning av hjärtstatus via mobiltelefon är ett annat exempel på lösningar som nu är tekniskt möjliga. 15 För den enskilde medborgaren kan det även handla om en bättre och snabbare tillgänglighet till information, både generell och personlig, om sjukdomar, mediciner, öppettider, möjlighet till tidsbokning etc. Det finns många exempel där den tekniska utvecklingen blivit ett effektivt hjälpmedel, både inom vårdsektorn, i skolan och på andra områden. Ännu är det dock långt ifrån alla som kan tillgodogöra sig den nya teknikens möjligheter; antingen beroende på att infrastrukturen inte finns eller för att individens kunskap inte är tillräcklig. Tekniken är heller inte färdigutvecklad men utvecklingen pågår fortlöpande. Den nya tekniken kan heller inte tillfredsställa det trygghetsbehov som medborgaren har i en akut situation. Fördelarna kan dock vara många: expertkompetens kan utnyttjas på ett bättre och mer effektivt sätt, lägre kostnader, kortare väntetider, färre och kortare resor för patienter och elever etc

16 T i l l g ä n g l i g h e t t i l l a k u t s j u k h u s, a m b u l a n s s t a t i o n e r o c h r ä d d n i n g s t j ä n s t Tillgängligheten till akutsjukhus varierar stort över landet (tabell 6 i tabelldelen). Över 50 procent av befolkningen i Jämtlands län har vid akuta tillstånd en väntetid på över 30 minuter från det ambulansen rycker ut till dess man når närmaste akutsjukhus. Detta om man räknar enbart körtiderna. För Värmlands och Kronobergs län ligger siffran på över 40 procent av befolkningen, i Stockholms län runt 5 procent. När det gäller akut omhändertagande har drygt 80 procent av landets befolkning tillgång till ambulans inom 10 minuter. Inom 20 minuter nås 97 procent. I gles- och landsbygder kan väntetiderna bli betydligt längre. Över personer i glesbygder och tätortsnära landsbygder kan få vänta över 20 minuter får vänta mer än en halvtimme. I Norrbottens län är det personer som får vänta mer än en halvtimme. Tabell 3.4. Antal personer fördelade efter avstånd i tid till närmaste ambulans- och brandstation Per områdestyp min min min 30 min eller mer Områdestyp Ambulans Brandstation Ambulans Brandstation Ambulans Brandstation Ambulans Brandstation Glesbygd Tätortsnära landsbygd Tätort Riket Källa: Räddningsverket och SCB. Glesbygdsverkets bearbetning. Ambulanshelikoptrar finns i vissa län och kan till en del avhjälpa problemen med långa väntetider. På uppdrag av regeringen utredde Socialstyrelsen 1999 ett sammanhängande ambulanshelikoptersystem över hela landet och kom fram till att det för att nå 97,5 procent av befolkningen inom 35 minuter skulle krävas 15 helikoptrar över hela landet placerade vid läns- eller regionsjukhus. Socialstyrelsen föreslog statliga förhandlingar med landstingen i frågan, men riksdagen avstyrkte med hänvisning till att landstingen själva har ansvar för sjukvårdens transporter. Vid akuta sjukdomar som hjärtinfarkt med hjärtstillestånd krävs mycket snabba insatser. Upp till 20 minuter efter ett hjärtstillestånd kan vissa patienter återupplivas. Därefter beräknas alla räddningsinsatser vara förgäves. Glesbygdsverkets analyser 16 visar att personer i gles- och landsbygder kan få vänta över 20 minuter på ambulans, men den kommunala räddningstjänsten finns på betydligt närmare håll. 16 Glesbygdsverket och Räddningsverket samarbetar i ett projekt kring fördjupade risk- och tillgänglighetsanalyser för räddningstjänsten. I ett samarbete med SOS Alarm presenterar Glesbygdsverket också under 2006 en mer utförlig rapport kring risker och räddning i gles- och landsbygder. 7 2

17 Figur 3.3. Tillgänglighet i minuter till ambulansstationer respektive räddningstjänst Ambulans Räddningstjänst Avstånd i tid 30 minuter eller mer minuter minuter 0-10 minuter Källa: Räddningsverket och SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. Räknar man tillgänglighet till närmaste brandstation så har personer väntetider räknat i körtid på över 20 minuter. På lokal och regional nivå görs insatser för att utnyttja räddningstjänstens resurser. I ett 80-tal av landets kommuner har räddningstjänsten i uppgift att hjälpa till med stöd vid akuta sjukdoms- och olycksfall, som till exempel hjärtinfarkter med hjärtstillestånd. Systemet kallas IVPA I Väntan På Ambulans. Förra året bidrog räddningstjänsterna med omkring utryckningar på IVPAlarm och sjukvårdsrelaterade uppdrag. En stötesten är kostnadsansvaret för IVPA mellan stat, kommuner och landsting. Samverkan mellan sjukvård och räddningstjänst kan också behöva utvecklas i lagstiftningen. Det finns olika utvecklingslinjer internationellt vad gäller akutsjukvård i gles- och landsbygder. En variant är att sjukvårdande behandling 7 3

18 sätts in så fort som möjligt ute på fältet med hjälp av helikoptrar och jourläkarbilar bemannade med personal från större vårdcentraler. En annan väg kan vara en snabbare och aktivare räddningstjänst, inklusive frivilliga krafter, men där huvuddelen av de sjukvårdande resurserna finns kvar på akutsjukhusen. p o s t- o c h k a s s a s e r v i c e I början av 2000-talet omstrukturerade Posten sin verksamhet avseende både brev- och paketbefordran och kassatjänster. När det gäller brev- och paketbefordran sköts denna nu främst på entreprenad av postombud i bland annat dagligvarubutiker och på bensinstationer. Företagstjänster utförs av Postens egna så kallade företagscenter. Kassatjänsterna utförs i ett särskilt bolag, Svensk Kassaservice, som dels bedriver verksamhet i egen regi i särskilda lokaler, dels anlitar entreprenörer som bedriver verksamheten i anslutning till dagligvarubutiker eller andra serviceställen. Posten äger numera inte någon egen bank men Svensk Kassaservice agerar däremot som ombud för ett antal banker som man slutit avtal med. Vid sidan om Svensk Kassaservice utför naturligtvis också bankerna kassatjänster. På en del mindre orter avvecklas dock bankkontoren, eller enbart kassaservicen på bankkontoret, vilket gör att Svensk Kassaservice där fått en större betydelse. Möjligheterna att ta ut kontanter har förbättrats avsevärt under senare år, bland annat genom ökade uttagsmöjligheter i samband med inköp av dagligvaror. Trots detta är avsaknaden av uttagsmöjligheter för kontanta medel fortfarande ett problem för många småföretag i gles- och landsbygder, framför allt för sådana verksamheter som är beroende av turistströmmarna. Dagskassehanteringen är också ett problem för många småföretag i dessa områden. På många orter är det långa avstånd till närmaste uttagsautomat, bankkontor eller närmaste kontor för Svensk Kassaservice. De bofasta är då hänvisade till lantbrevbäringen för kontantuttag, men detta är inget alternativ för företagens dagskassor eller för turister i området. Trots att efterfrågan på kassatjänster minskar år från år finns det fortfarande ett tydligt behov i samhället av dessa tjänster. Staten subventionerar därför Postens kassaservice med 400 miljoner kronor om året, för att tillhandahålla en grundläggande kassaservice till enhetliga priser i hela landet. I en statlig utredning från år föreslås bland annat att Posten AB inte längre ska ha skyldighet att tillhandahålla en grundläggande kassaservice och att tjänsterna i stället ska upphandlas i de områden där det saknas kommersiella alternativ. Post- och Telestyrelsen har också på uppdrag av regeringen kartlagt bland annat tillgången till kassaservice och avstånden till postlådor på landsbygden. Uppdragen redovisades i oktober Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). 74

19 U t v e c k l i n g e n a v a n t a l e t f a s t a s e r v i c e s t ä l l e n Då det nya servicenätet för post- och paketbefordran infördes år 2002 ökade det totala antalet serviceställen med över 40 procent. Ökningen skedde i tätorterna medan utvecklingen i gles- och landsbygder var den motsatta. I dessa områden minskade antalet serviceställen med mellan 11 och 16 procent. Omläggningen, där ombud övertog utförande av tjänsterna, innebar samtidigt förbättrade öppettider i många fall. Under de allra senaste åren har förändringarna i postservicenätet varit relativt små. Mellan år 2005 och 2006 tillkom sju serviceställen i tätorterna och 12 serviceställen i de tätortsnära landsbygderna. I glesbygder var antalet serviceställen fyra färre år 2006 än året innan, en minskning med cirka fyra procent. Tabell 3.5. Utvecklingen av antalet postserviceställen mellan 2001 och Områdestyp * ** Glesbygd % Tätortsnära landsbygd % Tätort % Totalt % * Inkl 206 frimärksombud med utlämning. ** Jämförelsen gjord exklusive frimärksombud med utlämning. I tabellen ingår för år 2006 även totalt 206 frimärksombud med utlämning, varav 55 i glesbygd, 137 i tätortsnära landsbygd och 14 i tätort. Dessa saknas i underlaget för tidigare år vilket gör att uppgifterna för år 2006 ej är helt jämförbara med tidigare år. I analys och beskrivande text tas dock hänsyn till detta. Källa: Posten AB, Glesbygdsverkets bearbetning. Antalet serviceställen för kassatjänster minskade markant mellan åren 2001 och 2003 efter införandet av det nya servicenätet. Minskningen var störst i glesbygder och tätortsnära landsbygder där nedgången låg runt 20 procent. För tätorternas del var minskningarna i detta inledande skede av omstruktureringen mindre kännbara då endast sex procent av kassaserviceställena försvann under perioden. Tabell 3.6. Utvecklingen av antalet kassaserviceställen mellan 2001 och Områdestyp Glesbygd % Tätortsnära landsbygd % Tätort % Totalt % Källa: Svensk Kassaservice, Glesbygdsverkets bearbetning. 7 5

20 Under de påföljande åren ökade avvecklingstakten och år 2006 hade antalet serviceställen i riket blivit 800 färre sedan år 2001, en nedgång med 59 procent. Minskningen har varit störst i tätortsnära landsbygder där 371 serviceställen, eller 73 procent av serviceställena, försvunnit. I tätorter och glesbygder har omkring hälften av serviceställena försvunnit sedan år Det allra senaste året har minskningen varit betydligt lägre i glesbygderna då endast ett serviceställe lagts ned. I tätorter och tätortsnära landsbygder var dock minskningen fortsatt väldigt stor, runt 20 procent. T i l l g ä n g l i g h e t t i l l p o s t- o c h k a s s a s e r v i c e Glesbygdsverket har också kartlagt tillgängligheten till post- och kassaservice. I tabell 7 i tabelldelen redovisas befolkningens tillgänglighet till postservice genom det fasta servicenätet år För de allra flesta är tillgängligheten till postservice relativt god, drygt 95 procent av landets befolkning har kortare än 10 minuter till närmaste serviceställe för postservice. Inom 20 minuter når cirka 99,5 procent av befolkningen det närmaste servicestället. Knappt personer, fördelade på nästan samtliga län, har mellan 20 och 30 minuter till närmaste serviceställe för postservice. Nästan personer har längre än 30 minuter, av dessa har cirka dessutom mer än en kilometer till sin postlåda. De riktigt långa avstånden berör nästan enbart personer bosatta i skogslänen, och huvuddelen av dessa, cirka 85 procent, är bosatta i något av de tre nordligaste länen. I tabell 8 i tabelldelen redovisas befolkningens tillgänglighet till kassaservice i det fasta servicenätet. Minskningen av antalet fasta serviceställen har gett en tydlig påverkan på tillgängligheten. Betydligt fler människor har fått längre till sitt närmaste fasta kassaserviceställe. Antalet personer som har mer än 30 minuter till sitt närmaste serviceställe har ökat med och uppgår nu till mer än personer. Av dem har cirka personer dessutom mer än en kilometer till sin postlåda. Den försämrade tillgängligheten berör samtliga län även om de riktigt långa avstånden i huvudsak är ett skogslänsproblem. Av dem med längre än 30 minuter till det närmaste servicestället för kassaservice är 28 procent 65 år eller äldre. Detta speglar den höga andelen äldre i många glesoch landsbygder. Även om efterfrågan på kassaservicetjänster har minskat under en följd av år på grund av användning av andra betalningsmedel och transaktionsformer så finns det fortfarande ett behov av dessa tjänster. Alla har ännu inte kunnat tillgodogöra sig den nya teknikens möjligheter. Kommande beslut om framtida utformning av den grundläggande kassaservicen kan få stor betydelse för tillgängligheten till tjänsterna. Möjligen kommer också nedläggningarna av serviceställen att bli färre det närmaste året i avvaktan på besked i frågan. 7 6

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Postens service 2007. - En rapport om Postens service på landsbygden

Postens service 2007. - En rapport om Postens service på landsbygden Postens service 2007 - En rapport om Postens service på landsbygden Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 1. Posten i förändring... 8. Stolt historia... 8. Posten sedan avregleringen...

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

RISKER OCH RÄDDNING I GLESBYGD

RISKER OCH RÄDDNING I GLESBYGD RISKER OCH RÄDDNING I GLESBYGD December 2006 FÖRORD Glesbygdsverket har kartlagt landets räddnings- och ambulansstationer samt akutsjukhus och beräknat tillgängligheten till räddning för befolkningen.

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer