RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
|
|
- Oliver Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LiTH RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 Nicklas Eriksson (version 1.0) Örjan Blohm (version 1.1) Björn Wingman (version 1.2) Mattias Kling (version1.3) SAMMANFATTNING Software Engineering Institute, SEI, har tagit fram en modell som används allt mer inom mjukvaruindustrin och som anses allt viktigare. Modellen heter Capability Maturity Model (CMM) och syftar till höja en organisations processutvecklingsmognad genom att peka ut kritiska områden för förbättringar i organisationen. CMM beskriver en mognadsskala numrerad från 1 till 5, där nivå 1 är sämst och nivå 5 är bäst. Då ett företag börjar använda CMM befinner det sig i allmänhet på nivå 1 som kännetecknas av kaotiskt utvecklingsarbete och fördyrade och försenade projekt. Idag finns endast ett fåtal företag i världen som har uppnått nivå 5, där man behärskar alla styrmedel som krävs för att garantera att projekt blir klara i tid och med hög kvalitet. RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 1
2 Användningsområde 1 Användningsområde Capability Maturity Model, från och med nu förkortat CMM, är ett instrument för att utveckla företagets rutiner mot ett mer planerat och förutsägbart projektarbete. Speciell hänsyn tas till förmågan att genomföra projekt, samt organisationens mognad vid genomförandet av projektet. Målet med denna metod är att man ska öka både förmågan att genomföra ett projekt och organisationens mognadsgrad. Ett företag som ligger lågt på CMM:s skala har förmodligen improviserade och ineffektiva processer. Även om det skulle finnas en planering så följs denna troligen inte. Ständiga kriser karakteriserar detta företag och på grund av dessa blir kvaliteten och funktionaliteten på systemet lidande för att man ska bli färdig till deadline. Detta medför att kvaliteten på produkterna blir varierande. Ett företag som ligger högre på CMM:s skala har dokumenterad erfarenhet från tidigare projekt och kan därför göra realistiska planer. Planerarna upptäcker brister i tid för att hinna bekämpa dessa och kan ändra processen för att sedan slippa dessa brister i kommande projekt. 1.1 Läsanvisningar Läsaren bör ha i åtanke att alla översättningar av termer i denna processbeskrivning är utförda av olika studenter eftersom ingen har kunnat finna någon svensk officiell översättning. Det rekommenderas att läsaren kontrollerar termers engelska motsvarighet i avsnitt 12. Vidare gäller att CMM är mycket omfattande och för att använda metoden på ett korrekt sätt krävs utbildning som ligger långt utanför detta dokuments ambitionsnivå. Därför får läsaren se detta som en översiktlig introduktion till metoden. 2 Förutsättningar Innan en organisation bestämmer sig för att börja introducera CMM bör de noga överväga detta då det kommer att leda till mycket stora förändringar. Man bör även ha goda resurser både vad gäller ekonomi och personal eftersom mognaden enligt CMM tar lång tid och personalen måste känna sig motiverad genom hela processen. Ständig kompetensökning måste ske för att utvecklingen inte skall stagnera. När organisationens ledning väl bestämt sig för att använda sig av CMM, bör de ge en CMM-expert i uppdrag att undersöka vad som behövs för den aktuella organisationen. Trots att det är ett stort steg som kommer att ta år att genomföra och för alltid prägla organisationens arbete, säger tidigare erfarenheter att det lönar sig genom kortare utvecklingscykler, nöjdare kunder och en väl motiverad personal. 2 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
3 Genomförande Resterande avsnitt i detta kapitel är avsett som en introduktion till CMM med tonvikten på termer och koncept. 3 Genomförande 3.1 Översikt Innan vi kan diskutera hur metoden används, måste den använda terminologin introduceras och förklaras. Detta är syftet med detta avsnitt. 5 - Optimerande 4 - Kontrollerad 1 - Initial 2 - Repeterbar 3 - Definierad Processmognad Figur 1. Mognadsnivåerna i CMM Kort beskrivning av mognadsnivåerna Se Figur 1. för en översikt av de fem mognadsnivåer som beskrivs av CMM. Nedan följer en kortfattad beskrivning av vad som kännetecknar en organisation på de olika mognadsnivåerna. Nivå 1 (Initial) Den lägsta nivån är nivå 1 som inte är en stabil miljö för att utveckla programvara. Organisationen har ofta problem med att leverera system på de utsatta tidpunkterna vilket medför att det regelbundet uppstår kriser. Under sådana kriser överger man planering och eventuellt kvalitetstänkande för att istället koda och testa. Organisationen lyckas förmodligen färdigställa systemet, dock ofta med förseningar och en sprucken budget som följd (se Figur 2.). Man är beroende av att individerna i utvecklingsgruppen utför hjältedåd för att få produkten levererad, och inte organisationen själv. Om den eller de personer som håller ihop utvecklingsarbetet skulle lämna företaget, kan man vänta sig en tid av kaos och misslyckanden. Nivån har fått sitt namn av det faktum att det är den nivå som en organisation hamnar på när den inte vidtagit några åtgärder för att öka processutvecklingsförmågan. RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 3
4 Genomförande Nivå 2 (Repeterbar) På denna nivå klarar man av att upprepa resultaten från liknande projekt eftersom man har infört grundläggande rutiner för planering och övervakning av arbetet. Projektledarna bevakar kostnader och planering, eventuella problem tas om hand när de dyker upp. Den planerade projekttiden blir lite längre än på nivå 1, men flera projekt klarar det uppsatta målet, fast fortfarande blir en stor del kraftigt försenade. På denna nivå måste organisationen vara mycket disciplinerad för att allt ska fungera. Namnet kommer sig just av att organisationen nu har förmågan att upprepa (repetera) de saker som var bra med tidigare, liknande projekt. Nivå 3 (Definierad) På denna nivå ska allt som har med programutvecklingen vara dokumenterat, både programvaruproduktionen och planeringen. Allt är standardiserat och konsistent. Arbete, kostnad och planering hålls under kontroll och kvaliteten följs upp. Arbetet karakteriseras av en gemensam förståelse av roller och ansvar i hela organisationen. Projektens sluttid blir mer koncentrerat kring det utsatta målet och sannolikheten för att projektet ska vara mycket försenat är måttlig. Projekttiden blir kortare jämfört med nivå 2 (se Figur 2.). Nivåns namn syftar på att organisationen nu på ett precist sätt har definierat hur sitt utvecklingsarbete skall gå till. Nivå 4 (Kontrollerad) Här sätter man upp kvantitativa och kvalitativa mål på produkter, processer och metoder enligt väldefinierade mått. Man har kontroll på både produkten och processerna och resultatet går att förutsäga. Variation i tidsåtgång och kvalitet kan förutses och planeras för, och tidsplanen hålls inom en viss känd felmarginal. De flesta projekt blir färdiga på utsatt tid och den beräknade projekttiden är i snitt ännu kortare (se Figur 2.). Som namnet antyder kan organisationer på denna nivå kontrollera och styra sitt utvecklingsarbete för att klara av att nå målet på rätt tid och med bibehållen kvalitet. Nivå 5 (Optimerande) På denna nivå gör man kontinuerligt förbättringar i processerna. Man har metoder för att hitta och åtgärda svagheter i processen innan de kommer till uttryck. Slöseri med resurser är oacceptabelt och de allra flesta projekt är slutförda vid det planerade leveransdatumet. Den sista nivån har fått sitt namn p.g.a. att organisationen nu kontinuerligt söker förbättra (optimera) de processer som styr utvecklingsarbetet. 4 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
5 Genomförande Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet Beräknat leveransdatum Tid Fördelning av leveransdatum Tid Tid Tid Tid Optimerande (5) Kontrollerad (4) Definierad (3) Repeterbar (2) Initial (1) Figur 2. Organisationens förmåga att slutföra projekt i tid. CMM s struktur Figur 3. visar kopplingen mellan de termer som CMM definierar. En mycket central sådan term är mognadsnivå, som omtalats ovan. En mognadsnivå är en väldefinierad platå i evolutionen mot en mer mogen mjukvaruprocess. Varje mognadsnivå består av ett antal nyckelprocessområden. Dessa nyckelprocessområden identifierar en mängd relaterade aktiviteter som, då de utförs tillsammans, anses viktiga för att höja processförmågan. Nyckelprocessområdena är avsiktligt gjorda så att de helt skall hamna på en specifik mognadsnivå. En organisation måste uppfylla alla nyckelprocesser i en viss nivå för att uppnå denna nivå. Till varje nyckelprocessområde hör ett antal mål som alla måste uppnås för att organisationen skall kunna sägas ha uppnått det. En starkare term som används ibland är institutionalisering. Man säger att man har institutionaliserat den processförmåga som karaktäriseras ett nyckelprocessområde, då RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 5
6 Genomförande man på en kontinuerlig basis uppnått det nyckelprocessområdets samtliga mål. Ett nyckelprocessområde är organiserat i fem underavdelningar som kallas gemensamma drag. Dessa skall ange om nyckelprocessområdet har implementerats och institutionaliserats på ett effektivt och varaktigt sätt. De gemensamma dragen består i sin tur av ett antal nyckelaktiviteter som beskriver den infrastruktur och de aktiviteter som mest bidrar till en effektiv implementation och institutionalisering av nyckelprocessområdet. Mognadsnivåer indikerar består av Processförmåga Nyckelprocessområden uppnår organiserade genom Mål Gemensamma drag Implementering eller institutionalisering pekar ut består av Nyckelaktiviteter Infrastruktur eller aktiviteter beskriver Figur 3. Strukturen på CMM Nyckelprocessområden Som framgår av Figur 4 består varje mognadsnivå av en mängd nyckelprocessområden. Dessa skall samtliga vara implementerade för att organisationen skall kunna sägas befinna sig på den nivån. Undantaget är dock nivå 1 som inte kan ha några nyckelprocessområden eftersom det inte ställs några krav på en nivå 1 - organisation. Nyckelprocessområde är ett samlingsnamn för en grupp av aktiviteter, och visar på vad organisationen bör koncentrera sig på för att nå en högre mognadsgrad. Alla processer som berör programutveckling finns inte med utan bara de som har identifierats som avgörande för organisationens processkicklighet. Många processer utvecklas successivt mellan nivåerna. 6 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
7 Genomförande Nedan beskrivs kortfattat de olika nyckelprocessområderna nivå för nivå. Optimerande (5) Kontinuerligt förbättrande process Kontrollerat processbyte Kontrollerat teknikbyte Felförebyggande åtgärder Kontrollerad (4) Förutsägbar process Kvantitativ processtyrning Kvalitetsstyrning Definierad (3) Standardiserad process Organisationens processfokus Organisationens processdefinition Integrerad mjukvarustyrning Mjukvaruproduktion Koordination mellan grupper Utbildningsprogram Granskningar Repeterbar (2) Diciplinerad process Kravhantering Projektplanering Projektuppföljning Underleverantörshantering Kvalitetssäkring Konfigurationskontroll Initial (1) Figur 4. Nyckelprocessområden för de olika mognadsnivåerna Nivå 1 Eftersom man inte kan befinna sig lägre än på nivå 1 så kan man inte definiera några nyckelprocessområden på denna nivå. RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 7
8 Genomförande Nivå 2 Kravhantering behövs och denna ska se till att kunden och projektgruppen ska få en gemensam bild av kundens krav. Detta är nödvändigt för att planering och ledning av projektet ska lyckas. Projektplanering bestämmer hur utveckling och ledning av projektet ska utföras. Det är viktigt att denna är förnuftigt upplagd eftersom hela projektet bygger på denna. Projektuppföljning är nödvändigt för att de som leder projektet ska ha kontroll och kunna ta nödvändiga beslut om projektet glider ifrån planeringen. Underleverantörshantering syftar till att kontrollera att underleverantörer uppfyller sina åtaganden och följer uppsatta standarder. Kvalitetssäkring används för att ge ledningen insyn i projektarbetet och därigenom en möjlighet att på ett tidigt skede korrigera eventuella avvikelser. Konfigurationskontroll används för att den utvecklade produkten skall bibehålla sin integritet genom projektets livstid. Nivå 3 Organisationens processfokus syftar till att finna organisationens tillgångar med avseende på processutveckling samt att upprätta en ansvarsfördelning. Organisationens processdefinition betyder att man skapar en tillgång på processer som ska hjälpa till vid projektledning. De kan man sedan använda som grund vid utbildning. Utbildningsprogram är nödvändigt för att utveckla skickligheten och kunskapen hos personer som jobbar inom projektet. Integrerad mjukvarustyrning fås genom att integrera programutvecklingen och projektledning till en sammanhängande väldefinierad process. Sedan skräddarsys verksamhetens miljö och de tekniska hjälpmedel som behövs för att projektet ska fungera. Mjukvaruproduktion ska vara en väldefinierad process som integrerat alla tekniska aktiviteter som analys, design, kodning, testning m.m. Detta för att man ska producera en bra produkt på ett effektivt sätt. Koordination mellan grupper bör utarbetas för att utvecklingsgrupperna ska kunna sammarbeta så att projektet genomförs på bästa sätt. Granskningar är ett effektivt sätt att få bort defekter på nya processer på ett så tidigt stadium som möjligt genom att titta på redan genomförda projekt. Granskningar kan genomföras på ett antal olika sätt, t.ex. genom inspektioner. Nivå 4 Kvantitativ processtyrning betyder att man försöker att kontrollera processernas prestanda i projektet. Prestandan bestäms genom att man studerar de verkliga resultaten från projektet. Man försöker speciellt att hitta anledningar till variation i resultatet, för att sedan korrigera dem om det är möjligt. 8 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
9 Genomförande Kvalitetsstyrning behövs för att uppskatta produkternas kvalitet för att sedan jämföra med de uppsatta målen. Nivå 5 Felförebyggande åtgärder betyder att man försöker identifiera orsaker till defekter på produkten och ändra den definierade processen så att dessa brister förebyggs. Kontrollerat teknikbyte behövs för att utvärdera nya tekniker, verktyg och metoder som kan förbättra effektiviteten i processerna, och att sprida dessa nya tekniker i organisationen på ett organiserat sätt. Kontrollerat processbyte görs för att hela tiden öka organisationens kvalitet och produktivitet och minska utvecklingstiden. Gemensamma drag Varje nyckelprocessområde är uppdelade i fem grupper som kallas gemensamma drag. Dessa innehåller något som kallas nyckelaktiviteter vilka syftar till att försäkra att nyckelprocessområdet har implementerats och instutionaliserats på ett effektivt och varaktigt sätt. Nedan beskrivs de olika gemensamma dragen kortfattat. Åtaganden beskriver hur en organisation ska försäkra sig om att en process har etablerats på ett permanent sätt. Detta omfattar bl.a. organisationens högsta ledning. Förutsättningar beskriver vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en organisation ska lyckas i genomförande av en process. Villkoren kan t.ex. vara speciella resurser, struktur på organisationen och utbildning. Aktiviteter beskriver vilka regler och metoder som behövs för att klara av målen förknippade med ett nyckelprocessområde. Detta involverar hur man planerar för, utför och följer upp sitt arbete. Mätning och analys beskriver vilka behov man har av mätning på processer och analys av mätresultat för att bestämma status och effektivitet för processer. Verifiering syftar till att försäkra sig om att man genomför sitt arbete efter de processer man definierat. Typiskt omfattar detta olika granskningar. Det som nämns under Aktiviteter är det som måste uppfyllas för att klara av en viss processförmåga. De andra punkterna kan ses som hjälpmedel för att intitutionalisera dessa aktiviteter. Nyckelaktiviteter Nyckelaktiviteter beskriver strukturer och aktiviteter som på bästa sätt förverkligar målen i sitt nyckelprocessområde. Varje nyckelaktivitet består av en enkel mening som sedan är kopplad till en beskrivning som eventuellt förtydligats med exempel. Alla dessa nyckelaktiviteter finns sammanställda i [3]. RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2 9
10 Genomförande 3.2 Detaljbeskrivning CMM definierar en mängd kriterier avsedda att bedömma en organisations mognad. Dessa kan användas av en organisation både till att förbättra sin egen utvecklingsprocess samt till att bedömma risker vid kontraktssituationer mot andra företag. Det finns två besläktade metoder för att bedömma en organisations mognad. Metoderna har många likheter, men målet med deras användning är olika. CMM är en gemensam grund för båda. Metoderna är: Processbedömning används av en organisation för att bedömma status för aktuella utvecklingsprocesser. Detta med syftet att peka ut viktiga områden för förbättringar. Man studerar vanligtvis sin egen organisation. Utvärdering av förmåga används för att identifiera vilken leverantör som innebär minst risk innan kontrakt skrivs. Metoden kan också användas för att värdera utvecklingsprocesser i löpande projekt. Här studerar man vanligtvis andra organisationer än sin egen. 3.3 Metod Trots att processbedömningen och utvärdering av förmåga har olika mål, använder de sig av en gemensam metod som kortfattat beskrivs i detta avsnitt. Metoden har sex steg vilka visas grafiskt i Figur 5., och förklaras nedan. 1. Först väljer man medlemmar till gruppen som skall genomföra utvärderingen eller bedömningen. Dessa personer bör samtliga vara väl förtrogna med CMM, mjukvaruutveckling och projektstyrning. 2. Den undersökta organisationen eller gruppen fyller i enkäter om organisationens verksamhet och genomför eventuellt också andra diagnostiska tester. Syftet med detta är att få underlag för nästa steg. 3. Svaren från föregående steg analyseras. Man identifierar vilka områden som man bör fokusera på i framtiden. Dessa områden motsvarar CMM:s nyckelprocessområden. 4. Undersökningsgruppen besöker nu objektet för att där undersöka processer och granska dokument m.m. CMM:s nyckelprocessområden och nyckelaktiviteter leder undersökningsgruppen i arbetet att undersöka om nyckelprocessområdenas olika mål är uppfyllda. 5. Organisationens starka respektive svaga sidor sammanställs. Om man genomför man en processbedömning blir denna sammanställning basen för ett processförbättringsförslag. Rör det sig istället om en utvärdering av förmåga kommer sammanställningen att utgöra en väsentlig del av riskanalysen för den leverantören. 6. Slutligen sammanfattas resultaten i något som kallas en KPA-profil (som på svenska skulle bli NPO-profil eftersom Key Process Areas översätts till NyckelProcessOmråde). Profilen visar grafiskt vilka av de olika nyckelprocessområdenas mål som har uppfyllts respektive inte uppfyllts. 10 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
11 Resultat (1) (2) (3) Välj undersökningsgrupp Mognadsenkät testar CMMkriterier Analys av svar (4) Platsbesök Intervjuer och granskningar Resultat baserat på CMM (5) KPA-profil (6) Figur 5. Gemensamma steg i bedömning och utvärdering 4 Resultat 4.1 Produkter Då man genomgått denna metod får man ett mått på vilken mognadsgrad som organisationen befinner sig på. Man får även reda på vilka områden som måste förbättras för att få en effektivare organisation. Detta i form av en KPA- profil. 4.2 Produktmallar Det går inte att skilja produkter från produktmallar när man diskuterar CMM. 5 Mallar och blanketter Det finns ett antal mallar som kan användas i arbetet med CMM. Dock är dessa alltför omfattande för att inkluderas i sin nuvarande form. Dessutom är de på engelska och en översättning blir komplicerad. 6 Kontroll av resultatet Hur man tolkar KPA-profiler och andra utdata från användandet av CMM är något som kommer i en senare version av dokumentet. RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v
12 Exempel med förklaringar 7 Exempel med förklaringar Ett exempel på ett företag som använt metoden är Ericsson, i [4] beskrivs vad de kom fram till. De hamnade på nivå 1 och det är på denna nivå som större delen av dagens programutvecklinsföretag befinner sig. Ericsson räknar med att det ska ta ett par år innan de nått nästa nivå. De siktar inte på att komma till den högsta nivån eftersom denna inte är realistisk för de system som företaget utvecklar. 8 Lösning till vanliga problem I dagsläget existerar inte några vanliga problem. 9 Anpassning till PUMPRO-kursen CMM i sin helhet lämpar sig dåligt för en så kort kurs som PUM eftersom det tar mycket lång tid att sätta sig in i metoden. Vidare bygger många tankar i CMM på kontinuitet, vilket blir svårt att simulera i en kurs. Dock kan man göra så att kursledningen ger som direktiv att projekten skall sträva efter t.ex. nivå 2. Även detta kan bli svårt med tanke på studenternas bristande kunskap i kursens början. 12 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
13 Processbeskrivningens historik 10 Processbeskrivningens historik Tabell 1: Historik Version Datum Kommentarer Utfört av Rättat en mängd grammatiska fel. Rättat bildtexter. Ytterliga förtydlingar på flera ställen Rättade språkliga fel, formulerade om för att förtydliga. Lade till en ordlista från svenska till engelska. Utvidgade stycket om genomförande något Översatte engelska termer till svenska samt förändrade ordlistan till att avspegla detta. Korrigerade språkliga felaktigheter. Lade till en beskrivning av hur metoden skall användas (se kapitel 3). Figur 1., Figur 4. och Figur 5. har införts i denna version. Resterande figurer har översatts. Ändrade dokumentet till att följa den nya mallen. Lade till läsanvisningar. Omarbetade all text till att bli mer utförlig. Mattias Kling Björn Wingman Örjan Blohm Nytt dokument. Nicklas Eriksson 11 Föreslagna förändringar som ännu ej åtgärdats Blanketter och enkäter för kontroll av CMM-nivå. Kontrollera om det eventuellt finns officiell översättning till svenska. Lägg till utseende på och tolkning av KPA-profiler. Lägg tilloch samordna med RUT:ar 0.2 och Ordlista De officiella engelska termerna kan ha förlorat sin innebörd vid översättningen till svenska och därför har jag inkluderat denna ordlista. Kontakta gärna den senaste författaren om du anser dig ha en bättre översättning av någon term. Jag har tagit en stor del av översättningarna från [5] samt samverkat med författaren till [6] Engelska till svenska ability to perform activities performed capability commitment to perform common features defect prevention implementation institutionalization integrated software management intergroup coordination förutsättningar aktiviteter skicklighet åtaganden gemensamma drag felförebyggande åtgärder implementation institutionalisering integrerad mjukvarustyrning koordination mellan grupper RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v
14 Ordlista key practices key process area maturity maturity level measurement and analysis organization process definition organization process focus peer reviews process capability process change management quantitative process management requirements management software capability evaluation software configuration management software process assessment software product engineering software project planning software project tracking and oversight software quality assurance software quality management software subcontract management technology change management training program verifying implementation nyckelaktiviteter nyckelprocessområden mognad mognadsnivå mätning och analys organisationens processdefinition organisationens processfokus granskningar procesförmåga kontrollerat processbyte kvantitativ processtyrning kravhantering utvärdering av förmåga konfigurationskontroll processbedömning mjukvaruproduktion projektplanering projektuppföljning kvalitetssäkring kvalitetsstyrning underleverantörshantering kontrollerat teknikbyte utbildningsprogram verifiering 14 RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
15 Ordlista 12.2 Svenska till engelska aktiviteter felförebyggande åtgärder förutsättningar gemensamma drag granskningar implementation institutionalisering integrerad mjukvarustyrning konfigurationskontroll kontrollerat processbyte kontrollerat teknikbyte koordination mellan grupper kravhantering kvalitetsstyrning kvalitetssäkring kvantitativ processtyrning mjukvaruproduktion mognad mognadsnivå mätning och analys nyckelaktiviteter nyckelprocessområden organisationens processdefinition organisationens processfokus procesförmåga processbedömning projektplanering projektuppföljning skicklighet underleverantörshantering utbildningsprogram utvärdering av förmåga verifiering åtaganden activities performed defect prevention ability to perform common features peer reviews implementation institutionalization integrated software management software configuration management process change management technology change management intergroup coordination requirements management software quality management software quality assurance quantitative process management software product engineering maturity maturity level measurement and analysis key practices key process area organization process definition organization process focus process capability software process assessment software project planning software project tracking and oversight capability software subcontract management training program software capability evaluation verifying implementation commitment to perform RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v
16 Referenser 1 Referenser 1. Capability Maturity Model, Version 1.1 Mark C. Paulk m.fl. Software Engineering Institute Carnegie Mellon University Pittsburgh Pennsylvania Capability Maturity Model for Software, Version 1.1 Mark C. Paulk m.fl. Software Engineering Institute Carnegie Mellon University Pittsburgh Pennsylvania Key Practices of the Capability Maturity Model, Version 1.1 Mark C. Paulk m.fl. Software Engineering Institute Carnegie Mellon University Pittsburgh Pennsylvania Ericsson vill få programutvecklingen under kontroll Cecilia Lindemalm Datateknik nr ISO 9001 versus CMM Thomas Ericson Arbete i kursen Programvarukvalitet (TDDB 03) RUT - utvecklingshandbok 0.2 Jämförelse av RUT och CMM, version 1.0 Roger Isberg, RUT - utvecklingshandbok 10.7 Användning av CMM v 1.2
Kod och kvalitet. Mjukvarukvalitet. Mjukvarukvalitet. Effektkartan. -ilities. TNM021 Programvaruutveckling
4 2 5 The race for quality has no finish line, so technically it s more like a death march Kod och kvalitet Effektkartan Mjukvarukvalitet Vi blir alltmer beroende av de olika tekniska system vi omger oss
Läs merRUT - utvecklingshandbok 17.6 Verktyg för gruppkommunikation v1.0
2001-06-05 LiTH RUT - utvecklingshandbok 17.6 Verktyg för gruppkommunikation v1.0 Peter Åstrand SAMMANFATTNING Detta dokument är en orienterande RUT som beskriver verktyg för elektronisk gruppkommunikation.
Läs merExamensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Läs merUtöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Läs mer2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec
1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL
Läs merFÖRELÄSNING 8 DSV2PVT
Föreläsning 8 DSV2:PVT Kvalitet i mjukvara 1 FÖRELÄSNING 8 DSV2PVT Kvalitet i mjukvara, utvecklingsmodeller Beatrice Åkerblom beatrice@dsv.su.se Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) IT-Universitetet
Läs merIrland Nr 5 FÖRBÄTTRINGAR AV MJUKVARUPROCESSEN FALLSTUDIE
Irland Nr 5 FÖRBÄTTRINGAR AV MJUKVARUPROCESSEN FALLSTUDIE ÖVERSIKT Advent är en är en organisation som arbetar med utveckling av mjukvaruprocessen. Man är involverad i utvecklingen och support av system
Läs merHär ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.
ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan
Läs merInnehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet
Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver
Läs merPlatina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08
Formpipe Platina och kvalité Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 04 08 1 Formpipe Presentation Bakgrund Platina släpptes som första release år 2000. Fick pris för Best in show från Bill Gates
Läs merProjektplanering. Projektplanen. Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas
Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Beskriver hur projektet ska utföras
Läs merUtfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001
Projekt: Ange projektnamn Preliminär Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001 Status: ANGE PROJEKTNAMN PROJEKTSPECIFIKATION Ange projektnamn
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merAtt fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar
Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar Upphandlingsdagarna 2015 Stockholm 29 januari 2015 1 Inledning Den här presentation kommer att undersöka de vanligaste fallgroparna vid komplex
Läs merNuläges- och Mognadsanalys
Nuläges- och Mognadsanalys Beskrivning Syftet med analysen är att kartlägga nuläge och mognadsgrad inom området Service Management samt ge rekommendationer på förbättringsaktiviteter. Analysen har två
Läs merProduktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000
Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merTråkmånsarnas comeback
Tråkmånsarnas comeback - att föra in en systemutvecklingsprocess i en organisation Jonas Görnebrand, Centia jonas@centia.se Hans Kjellbing, IT-Arkitekterna hans.kjellbing@it-arkitekterna.se Tänkbart scenario
Läs merAnalys av BI-system och utveckling av BIapplikationer
Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker
Läs merSänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt
Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs mer1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10
Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,
Läs merKursprogram, ETSF20 Programvaruutveckling för stora projekt (PUSP), 7,5 hp
Kursprogram, ETSF20 Programvaruutveckling för stora projekt (PUSP), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2018/2019 Våren 2019 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merAtt välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?
Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring
Läs merTeknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,
008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som
Läs merPROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:
PROJEKTLEDNING Page: 1 Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: är unikt ej återkommande har definierad budget är tidsbegränsat har väldefinierade mål har en temporär organisation Page: 2 Page 1 Projektets omgivning
Läs merINSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)
1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan
Läs merKursprogram: ETSN05 Programvaruutveckling för stora system, 2014 (7,5 hp)
Kursprogram: ETSN05 Programvaruutveckling för stora system, 2014 (7,5 hp) Krzysztof Wnuk 1 september 2014 1 Inledning Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i projektledningsprinciper och utvecklingsprocesser,
Läs merKontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg
Kontroll över IT för efterlevnad och framgång Johanna Wallmo Peter Tornberg Agenda Direktiv från EU - tidsplan EU:s 8:e direktiv: syfte och innehåll Hur kommer svenska bolag att påverkas? Utmaningar vid
Läs merChecklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Läs merUppdateringar kvalitetsmanual
Uppdateringar kvalitetsmanual Ytterligare uppdateringar gällande ISO/IEC 17020. Vi har nu fått feedback från Swedac och uppdaterar manualen utifrån dessa för att möta kraven i ISO/IEC 17020. Uppdaterade
Läs merTrafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs mereffekt nu Kunskapsinitiativet
ITIL v3 och pm 3 i teori och praktik Klas Johansson, effekt nu Kunskapsinitiativet 5 december 2008 Kvalitet Kvalitet Göra rätt saker Göra På rätt rätt saker sätt På Från rätt början sätt Från Förbättra!
Läs merFÖRBÄTTRING AV MJUKVARUPROCESSEN
FÖRBÄTTRING AV MJUKVARUPROCESSEN FALLSTUDIE Irland NR.004 ÖVERSIKT Schaffner Gruppen är ledande i världen när det gäller tillhandahållande av komponenter, testutrustning och konsulttjänster för elektromagnetisk
Läs merREVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
Läs merNyheter i ISO 14001 och 14004
Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004
Läs merMedborgaren och myndigheten
ACPU 2005 Medborgaren och myndigheten Årets tema handlar om mötet mellan medborgare och myndigheter. Bilden vi har av myndigheter har förändrats en hel del under den senaste tiden. Från att i stor utsträckning
Läs merLedningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merLyckade projekt - finns det?
Lyckade projekt - finns det? Maria Lindqvist Björkman Enea Business Software Enea Business Software 2002 Sida 1 Agenda Förväntningar kund & leverantör Statistik om projekt Framgångsfaktorer Exempel på
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merTPFD - TestPlan Före Design BESKRIVNING AV AKTIVITETER
TPFD Beskrivning Rev 4 1(10) TPFD - TestPlan Före Design BESKRIVNING AV AKTIVITETER Anv.krav Terminologi Detaljkrav Konfigdok Hantera Utgåvor Projektplan Testplan Test-o-felrättning Ändringslogg Återst.
Läs merPMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning
PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer
Läs merAtt skriva sin rapport. Jan Thim
Att skriva sin rapport Jan Thim Innehåll Innehåll i rapporten Referenser och att referera Att skriva för rätt forum Det vetenskapliga skrivandet Innehåll i rapporten Vad ska vara med? (Viktigt med ett
Läs merRUP - Rational Unified Process
IBM Software Group RUP - Rational Unified Process Eva Hådding eva.hadding@se.ibm.com 1 Projektkaos. Chaos-rapporten 28% av projekten avslutades i tid och enligt budget. 49% av projekten drog över de ursprungliga
Läs merRätt svar och poängsättning: 0,5p per rätt svar, max 2,5p A. 2 B. 5 C. 3 D. 6 E. 4
Fråga 1 (2,5p) Marknadsdriven produktledning Para ihop följande begrepp med sin beskrivning: A. Marknadssegmentering B. Konkurrentanalys C. Portföljanalys D. Värdeanalys E. Uppföljning 1. Kontinuerlig
Läs merProjektplan, Cykelgarage
Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merDe fem gyllene reglerna. Analys. Engagera dina användare. Känn dina användare. Lär av andra. Testa och korrigera designen
De fem gyllene reglerna Analys av användare och deras uppgifter Känn dina användare Engagera dina användare Testa och korrigera designen Lär av andra Samordna hela gränssnittet Känn dina användare Engagera
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merGöteborgs kommun stadsledningskontoretastadshuset.gote- Dnr :6994 bonse. Beslut
Beslut Göteborgs kommun stadsledningskontoretastadshuset.gote- bonse Beslut Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering vid Göteborgs kommun Skolinspektionen. Telefon: 08-586 080 00, Postadress:
Läs merGranskningsredogörelse 2013. Styrning och intern kontroll översiktlig granskning
Granskningsredogörelse 2013 Skellefteå Kraft AB Björn E Persson Styrning och intern kontroll översiktlig granskning Bakgrund och syfte Bakgrund Lekmannarevisionen har med hänsyn till risk och väsentlighet
Läs merL U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merGranskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...
Läs merDe 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015
De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP
Läs merRUT - utvecklingshandbok 10.9 Fasgranskning v 1.8
2001-06-06 LiTH RUT - utvecklingshandbok 10.9 Fasgranskning v 1.8 Per Norén, 2001 SAMMANFATTNING. Detta dokument beskriver tillvägagångssättet vid fasgranskning. Denna typ av granskning utförs för att
Läs merKUNDLYFTET Innovation genom kundinvolvering och kravhantering
KUNDLYFTET Innovation genom kundinvolvering och kravhantering Webinar 2 september 2014 carina.rislund@hokahey.se glenn.jonasson@hokahey.se KARTLÄGGNING AV KRAVKOMPETENS Driver fram förbättringsidéer Med
Läs merPolicy för kvalitetsarbetet
Dnr: BTH-.2.-0278-205 Policy för kvalitetsarbetet gällande utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Beslutad av högskolestyrelsen 205-2-, 8 Gäller från och med 206-0-0 Ersätter dnr: BTH-.2.-040-204
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN MED998 Utvecklingsarbete med projektledning inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Development work with project management in healthcare, 15 higher education credits Fastställande
Läs merKontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?
Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,
Läs merBRA KRAVHANTERING. Seminarium med EGN:s nätverk för IT-chefer Stockholm, 16 november
BRA KRAVHANTERING Seminarium med EGN:s nätverk för IT-chefer Stockholm, 16 november 2016 carina.rislund@hokahey.se glenn.jonasson@hokahey.se EN INNOVATIONS-DEFINITION En utvecklare skapar något som är
Läs merProjecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering
Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska
Läs merVälkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merGrundläggande Projektledningslära
Grundläggande Projektledningslära Tekniskt licentiat, på institutionen för industriell ekonomi & organisation Dagens övning Projektbegreppet Projektets målformulering Projektlivscykeln Projektledaren Samt
Läs merProjektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades!
Projektkaos. Chaos-rapporten 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget...... 66% misslyckades! 1 Standish Group, 2003 (www.standishgroup.com) Praxis Hantera krav Använd komponentarkitekturer
Läs merP R O J E K T : D I C E
P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen
Läs merGRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Läs merMin syn på Optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring
Läs merVägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder
Läs merKvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merFöreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?
Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 150327 Intro utvärdering
Läs merEtt år med ISO 15189:2012 - reaktioner från användare och tillsynsmyndighet
Ett år med ISO 15189:2012 - reaktioner från användare och tillsynsmyndighet Maria Lohmander Lite statistik Idag finns 17 ackrediteringar mot ISO 15189 3 av dessa har fått beslut enligt nya versionen Fler
Läs merFörstudier i datalagerprojekt
Förstudier i datalagerprojekt och Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Institutionen för Informatik Handledare: Jan Ljungberg VT 2000 Abstrakt: Många systemutvecklingsprojekt misslyckas på grund
Läs merISO/IEC 20000, marknaden och framtiden
ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder
Läs merMälardalens högskola
Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del
Läs merEn övergripande presentation
En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på
Läs merAnmälan om. schablonmetoden, operativ risk
Anmälan om Februari 2007 schablonmetoden, operativ risk N Allmän information om anmälningsförfarandet Detta dokument innehåller Finansinspektionens krav på hur en anmälan om att använda schablonmetoden
Läs merEffektivisering av det förebyggande underhållet
Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är
Läs merAtt skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1. VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier)
Att skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1 VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier) Examensarbete 1 grundnivå - T5 En introduktion till vetenskapligt arbete som ni kan ta med Er och ha nytta
Läs merAgil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Läs merFMV användning av ISO/IEC 15288 för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner
FMV användning av ISO/IEC 15288 för ledningssystem implementering Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner Roller FMV har nära och långsiktiga samarbeten Regeringen Uppgifter Anslag Finansiella
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merResultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan
Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna
Läs merInledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin
TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merREGELVERK & HANDBÖCKER
1 (5) REGELVERK & HANDBÖCKER Innehåll sid. Uppdateringar/kompletteringar 2 Nyskrivning av rutiner 4 Gränsytan mellan systemsäkerhet och programvarusäkerhet 5 2 (5) Uppdateringar/kompletteringar Software
Läs mer- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering
1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f. Riktlinjer för intern kontroll för Ålands omsorgsförbund k.f. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Riktlinjer för intern kontroll i Ålands omsorgsförbund k.f.... 1 1.1. Vad är intern kontroll?...
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merSkolinspektionens processorienterade arbetssätt
Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och
Läs merBilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merFöreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?
Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 160401 Intro utvärdering 2 Översikt Att kunna om utvärdering Observation, kort repetition
Läs merInternkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning
1(13) Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2(13) Innehåll INTERNKONTROLLPLAN 2016 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING. 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 INNEHÅLL
Läs merInternrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001
Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare
Läs merKvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST
Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen
Läs mer