M~lemsblad nr. 8 April 1990.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "M~lemsblad nr. 8 April 1990."

Transkript

1 CRÄNSBYGDENS SLÄKTFORSKARE i DALSLAND BOHUSLÄN och PSTFOLD M~lemsblad nr. 8 April Red.: Roland Olsson, Gamla Edsbräckevägen 11, Ed. Telefon 0534/ SVAR - på forskarfråga. Reidar Dahl, Ski,Norge! Som ett delsvar på dina frågor om familjen Rapp från Sunne i Värmland kan jag i korthet meddela följande: PA gården tlstanbjörke, Sunne, upptages "Avskedade fältjägaren Olof Jönsson Rapp, f i tlstanbjörke och hans hustru Albertina Palm, f i finland. De hade barnen Sofia Albertina~ f. 5/ i N.Råda,'Maria Sti~a, f. 16/ i tlstanbjörke, Anna Haria, f. 16/ i Ö., Ulrika Albertina f. 6/ i Ö., Johanna Rebecka, f. 8/ i Gästrikland, Olof Reinhold, f. 11/ i Lysvik samt Johanna. född 24/9, 181l i Östanbjörke. Dessutom Maria Stlnaa dotter, Sofia Albertina Hansdotter, f. 4/ i Ö."Barnet aflat i Rönes l Norriget". Sofia Albertina utflyttade till Norge (-enligt dina egna uppgifter till R~dene9 -) Maria Stina anteckn. en tid som fattighjon på Huseby, medan Fadern tidvis sålde halmarbeten. Modern noteras ha inflyttat från finland Som ren information om den svenska geografin vill jag medde. la dej, att Gästriklarld ligger vid den svenska norrlandskusten, c:a 30 mil norr om Stockholm. Lysvik ligger omkr. 4 mil

2 norr om Ustanbjörke, vid sjon Uvre frykens östra strand. Det RADA, som har noterats som födelseort för Sofia Albertina, är egentligen NORRA RADA, eftersom det ju finns ett S. Råda nere vid Kristinehamn, nära Vänern. Vidare släktforskning kan alltså utgå från ovanstående fakta, och jag önskar dej lycka till med det! Unskar du.vidare hjälp av oss, så är du välkommen. ******************************************* Kulturstipendiater. / Red. logen Hellerud nr. 644, Vasa logen av Amerika har åter utdelat sitt årliga stipendium, det skedde vid en kulturafton å Tingshuset i Mellerud den 1 mars Logen har en kulturfond. kallad "Dalsländsk Sockenbeskrivning" och ur den gav man nu alltså uppmuntran till trägna, produktiva och intresserade släkt- och hembygdsforskare från landskapet. I år förärades bröderna Karl-Erik & Bengt-Göran Andersson från Ed, folke Andersson fr. Känsbyn,Ormansbyn i Ärtemark, Ake Blomgren i Amål samt Ulf Ragnesten från Högsäter diplomet, samt ett penningbelopp. litet skrytsamt måste red. här tillägga, att både Bengt-Göran, Karl-Erik och folke är medlemmar i vår förening!l ««««««< +»»»»»»»» Melleruds Museum har fin forskaravdelning! för släktforskare, med intresse inom landskapet Dalsland,är tredje våningen i detta mus~um verkligen något att ~esöka! Där finns för närvarande 7 ficheläsare och 2-3 rullfilmsläsare att tillgå, men man planerar att till hösten utöka antalet forskarplatser till sammanlagt stycken. Han har täckt upp hela Dalsland, men har därtill gränsområdena i Värmland, Bohuslän och Västergötland, när det gäller kyrkobokföringen. Utdrag från församlingsböcker finns för många sockner ned emot Göteborg och även i denna stad, Emigrationsutredningar har registrerats och utskrivits, detta qäller mest socknar i Nordals och Sundals häras..

3 der. Vidare har man framtida pianer på att anskaffa bouppteckningar på fiche liksom det befintliga registret därtill. A.G. Börd var ju en stor och duktig släktforskare och hans många utredningar finns också att t~llgå. Oen ~ två delar utkomna IIIngevalds-Släkten" står också till forskarnas förfogande, liksom f.ö. hela ~et innehållsrika biblioteket i sin helhet. ~ _,,,,J Besökare bör ta kontakt med personalen, som faktiskt alltid är hjälpsam och positivt inställd till allas problem och funderingar, via telefon 05JO/1J2 14, eller skriva till He1- leruds Museum, Box 132, He11erud. Hus~et ligger på Landsvägsgatan, i gamla Tingshuset, vid riksväg 45. Ett besök där kan löna sej Mantalsbok på alla nybyggen". för a'l1a som släktforskar och kommit så långt bakåt i tiden att även domböcker eller mantalslängder tar alut, är ovan rubricerade bok ett gott hjälpmedel. Det gäller gammalt källmaterial, från Dals fögderi 1546, och faktum är, att jag inte säkert vet om det är häften. blad eller bok I En sådan stor och känd herre som Anders Edestam har hänvisat till denna källa beträffande de allra äldsta uppgifterna om gårdarna i Ed, m.fl. socknar. föreläsning 0~-ijrå9äss,, ' och lersvenskar I "Grågäss och lersvenskar" var titeln på ett föredraq som i vinter hölls i Strömstads Bibliotek. Det var musbidirekthren från Borgarsyssel Mus~um i Sarpsborg, Sven G. [liasen, som berättade om den stora arbetsvandringen från Sverige till ~stfold i Norge, som även varit föremål för en stor utställning kallad'tlmed skreppa på ryggen".(=ryggsäcken t-l [liasen ledsagade sitt föredrag med många fina bilder, som handlade om sten- och tegelarbetare som arbetade i distriktet. Det kan nämnas, att det till största delen gällde sådana, som säsongsarbetade där inne över sommaren

4 "rör 100 år sedan" Med tanke på den "konstiga vinter" vi nu varit med om, kan väl följanda tidningsklipp vara värt att studera. "rur 100 AR SEDAN" förtäljdes, att uppbörden inom socknarna på nordvästra Dal har gått väl, trots fjolårets klena skörd och trots den nu snart gångna "missväxtvintern". Uppbörden var ju akatten, men vad menades med missväxtvinter? Var det kallt eller varmt??"... Hur som helst, våra förfäder var ju jordbrukare till ator del och därmed mycket beroende av väder och vind Medlemmar som meddelat flyttning: Sundals Släktforskare, c/o Ivar Erwing, har ny adress till Rosengstan-14, rålanda, och har tel. 0521/ Erik Uerncbrink hsr flyttat till Glöstorpsvägen 24, Göteborg-; tel.-oj1/ Rune Ksrlsson i Vänersborg har flyttat till: 8angatan 12, 4 vån.-;46237 Vänersborg. Aina Isaksson har också ny adress och den lyder: Sjömärkesvögen2,-53'-7J Källby. Tel. 0510/ Inger Willesson, Nordostpassagen 23, 411 1J Göteborg - har bett oss peka på det rätta ~ostnu~ret~ ovan!! MEDDELA OCKSA OU DIN NYA ADRESS.. TILL OSS NÄR DU FLYTTAR " - det underlättar kontakterna mellan oss alla, ty föreningen är ju tillkommen, för att vi skall kunna "tala med varandra" om våra forskningsproblem xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

5 Nya medlemmar- ej alla P5 grund aven "lucka" i samordningen kan tyvärr endast ett fåtal nya medlemmar denna gång anges, ett förhållande aom red. bara kan beklaga. Jan Rehnberg, Bovallstrandsgatan 16, Göteborg. EVALQ OLSSON~ Bolidalsvägen 18. O., Bengtsfors. JUDIIH_A~DERSSON~ Belfragegatan 34. I., Vänersborg. Alla medla är lika välkomna II Delta med liv och lust i föreningssamarbetet, genom att fråga, svara och skriva, det gör t. ex. "Medlemsbladet" intressant för ännu flera Nytt på Biblioteket i Ed.!!!!! I! I I I!!!!! I I I I! I! I I I I! I Bibl.chefen Lena Grönlund i Ed har sedan en tid tillbaka en ny tjänot i Bengtsfors. Vi tackar för fint samarbete under hennes tid i Ed, hon var alltid positivt inställd till vårt arbete, och önskar henne samtidigt LYCKA TILL i Bengtsfors. Samtidigt vill vi gratulera hennes efterträdare, Kerstin Sandqvist, till hennes nys tjänst, och önska henne lycka o. framgång, när hon nu den 1/ tillträder sin befattning. Beträffande den mera "fasta inredningen" på Dals Eds Bihliotek kan nämnas, att man där numera har en fast ficheläsar och en transportabel för hemlån.(?) l forskarrummet står härtill vår förenings nya ficheläsare samt av och till ytterligare 2-3, fast äldre och o modernare - fullt brukbara. Jag vill i sammanhanget påminna alla medlemmar om att det ju är meningen, att den lilla äldre apparaten skall kunna lånas hem av föreningemedlemmar II Det torde gå an alt ha den hemmavid i upp till 1 månad, en tid som väl bör räcka till för "ett ryck" t arbetet, os

6 fiche finns från Krokstad och Sanne, samt Naverstad/Mo, samt hela Dals Eds nuvarande KOMMUN, plus vissa av de närmast belägna grannsocknarna, från Värmlandsgränsen ned till Råggärd och Lerdal. Vigseliängderna enligt system "DIS, project Claes" utskrivna och häftade, finns för alla inom landskapet utgivna socknar. föreningen själv har ju också dessa, så det bör väl inte vara helt omöjligt, att medlemmar får låna hem dylika en kortare tid. (-de skall ju i alla händelser användas 1-) VIDEOfILMER finns också att låna i Ed. Bland annat är några av- särskilt intresse för oss och dessa heter: 1. "Kriget kommer". Arne Gustafsson och hans kamrater, som med sina pansarbilar beordrades till Töcksfors, i V. HÖICESÄTER. -- """',','.-... wöltlsäru... 1T""... - bo Förs\'arsanläggningarna vid Pars et järn.

7 Värmland, när Norge ockuperades, berättar om 30-talet när de tog värvning och om stämningarna i Töcksfors. 2. "I Lysekil." När kriget kom till Europa levde Lysekil på fiske, konservindustri och stenhuggeri. Vi får höra hur kriget inverkade på lysekilsbornas vardag, om närheten till kriget, rädslan, de engelska sjömännen o. nazisterna i samhällets toppskikt. 3. "Vid gränsen." Tyskarnas intåg i Norge blev en chock för ortsbefolkningen i gränstrakterna i Dalsland och Värmland. Denna del handlar om hur befolkningen i Ed och trakterna däromkring upplevde närvaron av tusentals militärer, flyktingströmmen från Norge och den hemliga kurirverksamheten över gränsen. Detta gör: 3x30 minuter. från för vuxna. Produ~ cent för serien är Ingemar Petri, som f.ö. själv växte upp bara 1 mil från den norska gränsen I "DIN BIT AV SVERIGES HISTORIA" En annan serie, avsedd att stimulera intresset för historia och göra deltagarna förtrogna med de' hjälpmedel, som finns för amatör forskaren - arkiv, bibliotek, m.n. 1. Arkivens dammiga luntor är fyllda av liv. 2. Släktforskning - källa till glädje och bekymmer. 3. Vad gjorde farfar i föreningen? 4. Vi har ju alla ett fotoalbum. 4 x 25 minuter. från för vuxna. Förteckning över enskilda arkiv i Landsarkivet i Göteborg, som helt eller delvis avser DALSLAND. Ur den ovan angivna titeln hämtas följande. mera direkt av intresse för släktforskare I ~

8 A 229, Prosten Wahlbäcks predikosamling. A 245, Prosten Alfred Groths anteckningar om släkten Groth från Säter. A 266, Kronolänsman B. Edinspapper. volym 1 innehåller J. Uammarins "Wermeland och Dalsland". A 428, landsfiskal Robert Larssons, Bengtsfors, papper. A 431, Dalsi. Fornminnes & Hembygdsförbunds handlingar. A 440, Släkten Urtendahl. A 516, Fil. Dr. Anders Edestams excerpter. B 26, Vedbo Härads brandstodsbolag. B 43, Älvsborgs Läns Norra hushållningssällskap. C 12, Älvsborgs m.fl. läns hypoteksförening. C 43, Gustafsfors Bruk. SLÄKTFORSKNING PA SPORTLOVET. Bengtsf. Tidn. Dalslänningen skrev om detta följande: IlEn av de mera udda aktiviteterna under sportlovet var släktforskning på Bibliotek. Under några timmar i tisdags hade alla skolungdomar chansen att lära sig lite om hur man skaffar fram uppgifter om sina gamla släktingar, ända bak till 1700-talet. Gränsbygdens Släktforskare erbjöd i det blida sportlovsvädret en något ovanlig sysselsättning för det normalt sportiga sportlovets lediga dagar.. Några skolungdomar kom också under tisdagen och provade på att läsa i gamla kyrkböcker, nedfotograferade på microfilm. (-läs: -fiche.-) Kompisarna Ralf Jonasson, Björn Mattsson, Daniel Spjut och Gustav Johansson, 13 och 14 år gamla, var några av de som letade sig bakåt i tiden genom de gamla kyrkobokföringsböckerna som mormonerna fotografera av i början av talet, för att bevara dem för eftervärlden och hindra att de slets ner r

9 Vidare skrevs, att de fyra nybörjarna från högstadiet letade sig bakåt i Ralfs släkt, på moderns sida. De hade kommit ned till 1846 och fått fram uppgifter om Ralfa morfars far och hans föräldrar. De läste i böckerna för'böhle, Rölanda socken. Olof Jonasson föddes 1828 och gifte sig.ad Anna Maja Thorstenadotter, född Ja, detta var åter ett tillfälle, för vår förening att presentera sej för allmänheten och denna gång blev det i ungdomens led. De fick veta, stt det bästa utgångsläget är att tala med sina gamla släktingar, därför att dessa ju inte finns kvar hur många år som helst. vilket ju arkiven kan anses göra i denns jämförelse. Grisar, getter och kor vid vigsel i Naverstad 1725 av Fri,. Johon~.on Det var anno Ett par ungdomar I Bullaren, kluelbotaren Sune Dragman och sockenskomåkaren Tolstens Sara skulle sammanvigas I Naveralads ärevördiga kyrka. Det blev emellertid Ingen god tärdebörjan över kullerstolarna för de unga tu.. Därunder hände nä.mllgen sådant, 110m bara badade ont för framtiden. SA snart brudgummen kommit In I kyrkan. begynte svårigheterna. Han hade knappt tagtt plats på ena brudstolen Iramme l koret, törrln en hop getkwlngar skuttade In, och med ena var han omringad a v de hoppande okynnes fäna. Hans försök att med händerna driva djuren liran sig verkade endast uppiggande på dessa. DA tog han till q.

10 handskarna, och da. Inte det hjälpte, svängde han kring sig med den blanka kyrkhatten, Ulls äntllgen kyrkvaktaren jämte några bröllopsgäster lyckades mota ut de raggiga djuren. Knappt var detta gjort, förrän en ko sticker In sitt behornade huvud genom västra kyrkdörren och visade alna stora ögonvitor, samtidigt som hon. började rama och böla sa. att det 'ekade I kyrkvalvet, tills deas kyrkvaktaren kunde framkomma och drtva henne bort. Juat. da anlände bruden och bnadföljet men Ull detta hade slutit sig "en hop msar och svin". SA vidtog själva vigseln. Om det nu var den grymtande nocken av släktet Sus, kon 1 kyrkdörren eller nagot annat, som distraherat tjänstförrättande prästen, alltnog, han "stapplade mycket uti manga stycken och följde många ga.nger Inte orden efter I handboken". Lika Illa däran var klockaren, som före och efter bönen på predikstolen skulle taga upp pea1merna. Han ma.ste "tva. eller tre resor begynna psalmerna, Innan han kunde finna rätta tonen, som dock gängse var". Brudmässan lästes utan svårare missöden, men avslutnlngen på det hela - välalpelsen - glömdes. Lyckllgtvts blev prästen stående på koa vid altaret osevanl1gt länge - möjligen slumrade han till - vadan en dristig "ScholeplIt" fick tid att ga. fram till honom och friska upp minnet. Och sa kom då välsignelsen efteråt. Efter vad som hänt ma man ej undra på au brudgummen vid utga.ngen, trots att han nu blivit Akta man, sökte gå aln egen. väg genom södra dörren, "vilket emot all vana var". Några vänner l bröllopsföljet skyndade sig emellertid au rätta detta första avsteg fran den äktenskapliga samman levnadens vag, som naturllgen ledde ut genom västra kyrkport&n. 10

11 Hemma I "bröllopshuset" hade inte heller allt avlöpt som sig borde. "Medan borden dar bereddes, lnfunno sig flera hundar än någonsin förr skett och gjorde gästabudrederskan stor skada och svårr bry" Inte underllgt att brudparets släktingar och vänner skadade på huvudena bävande och undran de. vad månde varda av detta hjonelag. Själva den torrt saklige prästen, 80m l den då l Götebor~. utkommande tidningen Götheborgs-Magslnet berättade om denna vlgselhlstorla. och slutade sina anteckningar härom med orden: 'Detta giftermål är Inte fägnesamt". Hur det äktenskapliga livet kom att gestalta sig för kopparslagaren Dragman och sockenskomaka ren Tolstens Sara, förmäler emellertid Inte hlston en. Testamente efter August Olsson från Väderöarna, Erik Hansson i Hamburgsund har sänt red. följande gamla "Instruktion", med kommentaren: "August Olsson var min farmors farbror, född på Norra Väderöarna 1839, son av lotsen Olof Persson och Ulrika lovisa Bouschette. Han hade fyra bröder och tre systrsr, en av dem Maja lisa, vars make avvek från hemmet och lämnade Maja lisa med två barn, därför testamentationen till henne. En viss kommunikation bör ju ha skett till och från denna avlägsna ort, eftersom August fått reda på Haja lisas besvärligheter." "Instruktion för utredningamannen. Promemoria. När hela min förmögenhet blifvit förvandlad i kontanter, skall den sändas {med undantag af de femhundra Ii.

12 Shanghai Syen Tales, testamenterade till min hustru) skall allt sändas till min broder Olof Gustaf Olsson ("Kronolots på Wäderöarnes lotsplats, Göteborg, Fjellbacka,",Sverige till den plats närmast Fjellbacka, dit penningar kunna sändas från Shanghai, med instruktion från verkställarn af denna min vilja, att han skall för min syster inkassera penningarne från det ställe der de blifvit aflemnade af utredningsmannen och om detta skulle förorsaka honom några utgifter, är han berättigad, att af det till min syster sända beloppet, gottgöra sig för sina utgifter, men icke mera. Tillägg. Det är också testators vilja, att om min syster och hennes två barn icke skulle lefva, eller om de skulle dö förr än de andra medlemmarna af min familj, skall det som i sådana fall återstår af penningarna delas liga mellan mina andra fyra bröder och en syster, eller deras barn, i fall de sjelfva äro döda. August Olsson. Undertecknad, som på begäran öfversatt ofvanstående handling, intygar under edlig förpligtelse denna öfversättnings noggranna öfverensstämmande med företedda handlingar och får dervid b~märka, att de här ofvan inom citationstecken understrukna orden i samma handling förekomma på svenska språket. Strömstad af det Brittiska vice Consulatet den 20 februari w. T. lundgren Brittisk vice Consul. (sigill) Bevittnas : E. Skoglund. Richard Nuckels. Rätt afskrifvet betyga: Yngve Olbers. E. Skoglund No. 28. Ar 1886 den 2S februari vid lagtima Winterting med Qwille Härad blef detta testamente jemte en afskrift deraf för bevakning efter aflidne August Olsson å Maja E lisabeth Nathanaelsdotter, född Olsson, på Wäderöarna, 13.

13 samt hennes döttrar Hilmas och Augustas vägnar ingifvet till Häradsrätten, som i anledning deraf, resolverade på sätt domboken under förestående nummer utvisar, betygar På Häradsrättens vägnar: Alb. Nordström. «««(+»»») Krigsarkivet - vad har de att komma med??! från an bok å Dals Eds Bibliotek har följande hämtats : Öppettider: Sept-apr mån-fre, lör. framtagning av handlingar mån-fre, o lör. Maj-aug månlör. framtagning av handlingar som sep-apr. En del handlingar förvaras i magasin, varifrån hämtning ske.r tisdagar och fredagar. forskarplats: 30 st. kartbord. Teknisk service: 6 microficheläsare, 2 rullfilm- o. bildkortsläsare. Kopiator för framställning av papperskopior från microfiche (-får utnyttjas direkt av forskaren -). Övrig kopiering och fototjänster beställes i forskarexpeditionen. Historik: Krigsarkivet grundades från början hade Krigsarkivet till uppgift att förvara kartor rörande Sverige, samt att tillvarata de fältarkiv, som hopbragts under krigen. Organisationsmässigt var Krigsarkivet ett kontor vid fältmätningskåren, från 1831 benämnd topografiska kåren. Ar 1873 överfördes krigsarkivet till den nya organisationen Generalstaben,. där det kom att tillhöra krigshistoriska avdelningen. Ett omfattande arbete igångsattes, för att till krigsarkivet överföra de äldre arkiven från de lokala och centrala myndigheterna tillhörande Arm~n. Arkivet blev genom ett reglemente 1882 öppet för forskare. Ar 1943 blev krigsarkivet arkivmyndighet för alla under försvarsdepartementet lydande myndigheter. Innehåll: Krigsarkivet förvarar arkiv från försvarets myndigheter från 1500-talet fram till vår tid. De största arkiven härrör fron krigskollegium och amiralitetskollegium och deras efterföljare. Omfattande är också bl.a.regementsarkiven och vissa stabers arkiv liksom arkiven från flot- "' I ~.

14 tans stationer. Vidare kan nämnas serier och samlingar av rullor, räkenskaper och andra kamerala handlingar, som under 1000-talet överlämnades från kammarkollegiet, att förvaras av de militära arkiven. I Regel har arkiven levererats fram t.o.m talen. Ett viktigt bestånd är även de cirka enskilda arkiven. En särskild ställning intar kart- och ritningssamlingarna från 1500-talets handritade material till dagens internationella kartproduktion. Publikationer: (-vissa!-) Beståndsöversikt över Krigsarkivet, del 1.(Meddelande från Krigsarkivet, XI:1, XI:2, Sth Arkivtjänst hos myndigheter, som hör till försvarsdepartementet. (Arkivf9, stockholm Postadress: 115 BO Stockholm. Besöksadress: Ban~rgatan 64. Telefon: MANTALSLÄNGDERNA OCH SLÄKTFORSKAREN L aaom lilt sommaren och hingm... harforbundets tidning SlJklhislol istt Forum kommit med lreis nr 2. Denna gang har det bliviteu tananummerom forskning i manwsllngder. lwtan SkogIjG har pi ett föredomligt sill behandlat linnet frid olika ~puntter. Hm har dock i vissa.vsniu tagit hjalp a... forskare. -1fIr Du forskat i manlalsllnjdel' -N.. de" sb jig g&a nir jig inte tommer lingre i kyltbftctema.. Detlrmlnp som S\W'Itsl pi denna mr '1llktfOl'lble.. nlip frap. Sjalv har jag bfde IInkt och svarat si mlnp ganser. NIr jal mr nipa mlrukicr sedan du... med en kamrallbrsötee redii ut anor.. BokG i HemsjG fgrsamling, lob vi mllllalsllngdernalillhjllp. Men intebleyvi Itloble ~ del B.. nipa fl namn och en li1issii SInlCk. TInIt om jag dl haft deaa tji. nummer ay ShFt SI mycket enklare det hade varit att forsll och au inte ge upp efter ftirsiaoch andra mantalsuppgiften. Nu finns det anledning au gllillbalca och ta nya tag. I ett RkhIIlandevis kort kapitel har forfattaral behandlat den historiska bakgrunden IiII rnaniaisslaivningen. Han plpekar noga au detta linne behandlats av flera forfattaje-frlmstay RJrre landsarkivarien GGstaLext. D!et finns flen anledning.. au "ge sig plw mantalsllngdema: dels au det ar Ilngder som fordes V8Jje Ar, dels 8llllngdema fördes i tre exemplar, yaray tvi oftast ar bevarade. Dlnncd ar kontinuiteten rullstandig, och det miste vara ren otur om alla exemplaren ay en Ilngd saknas. Eu annat skitar au IIngdema mikrofilmats - dock inte for varje Ar. Det minst viktiga skalet ar nog au kyrkb&:ker saknas. Har Du kört fast

15 av dema eller andra orsaker kan det vara vilt att rörsöka med mantalsllngdema. HannedsagtalldetaUlidlrvikligtattrorska ocksl i mantalslängderna. vm Du rorska i originalhandlingarna pi landsarkivenellerriksarkivetmaslc Du vara beredd platt det'" gigantiska böcker med flera decimeters brxld. En del till och med mer an en meter breda. Dessa miste naturligtvis behandlas med mycket stor varsamhet. och pl ahlningens (ShF) rramsida visas ett foco med en mycket stor volym i ett specialsiiii för lisning. Med god kinnedom RkkIarar HAkan Skogsjö hur mycket Du kan fl ut av att studera längderna systemaliskldu rlrocksl veta att längderna fördes olika i olika lin. men det fanns ocksl skillnader inom länen. Fdn slutet av 1600-aaIet till slutet av l800-talet kan vi med.so-.-.rs intervaller följa manlalsskrivningens utveckling i Sverige. Vi far reda pl hur olika uppgifter skalllolkas, och vilka uppgifter vi kan förvänta oss all finna. Tobak, klockor, hundar och fina tyger (sideni) var i glogna lidcr populara skaucobjekt. Kunde man inte belala skauen hamnade man först i resljängden och sen i avkortningslingden. Kom man pl obeswki genom olycka, sjukdom ellerdödsrall hamnade man i avkonningslängden direkl Manaalsllngdema Ir for den "normale" slllctforskaren oflasl eu komplement. men for den som tanker utreda en by eller en socken blir längderna en huvudkllll Har kan forstama - om han gir systematiskt till viga - finna monstn:t för byn eller socknen. Den som f&s&er rekonstruera husf'ödlorsllngder har stor hjllp av mantalsling den; det skulle förmodligen van OIIIOjligt all lierstapa kyrtbgcter utan mantalslingder och mantalsuppgifter. HIkan Skopjö beskriver hur det gir till och vågo ocksl en mall till formulir. Med lite tur kan "fgrswnna" personer splras till hlrkomsaen via mantalsllngder DL Vissa lin har mycket noggranna uppgifter om in och utoyttninp i sina mantalslängder. Med lite lur t. man ocksl r... mer personliga uppgifter i IIngdema, men oflaslger de en god samlad bild OYa' byn och socknen. Jag tror inte atljag tipparalltf&'galct nir jag pasdr all denna skrift blir en blsfslljare och au den miste nytryckas JlDSka snart. Jag har egentligen ingen anmlrkning, men jag gillar inte fonnatet. Jag bell'lktar denna skrift som en handbok, och en handbok skall vara i ett handvlnligt format - AS. DIremot ar A4 ett ulmlrb format för tidningen ShF. PLm Ovanstående artikel har hämtats ur V.S.G.f:s medlemsblad nr. 3, 1989 och publiceras med tillstånd från deras ordförande Johan v. Sydow. V~stra S~eriges Geneal. fören. har även i en annons bjudit ut Sln bok "Vem forskar vad?", vilken i höst kostade?o:-. förteckningen. upptar 277 forskare med forskn. område, lnnehav av genealogiskt material. Olika register därtill. Adress: Postg. 4, Göteborg. Tel.:Redakt.: 002/13191, _ I~

16 SOLDATREGISTRET - Skaraborgs Regemente, P 4, ro 35. "Det är i dagarna 50 år sedan den stora mobiliseringen skedde. Med anledning härav har vi nöjet att inbjuda dig till seminarium om den militära beredskapen under andra världskriget " Så lyder en skrivelse från Skövde, där man under en dag vill ge deltagarna en orientering om hur länets militära beredskap fungerade.. Plats är Arm~ns underhållsskola på heden, mellan P4 och 12 och dag är den 7 april kl Kostnaden för det hela är 100:- och intresserade tar snarast kontakt med: Soldatregistret, Reg.mus~et, p4/r035, Box 604, i Skövde Denna inbjudan har intagits här av den enkla anledningen, att många av våra föräldrar,och kanske vi själva, har minnen från krigsåren, som ju också i sig är en bit av vår historia "SVERIGES rörsamlingar GENOM TIDERNA". Denna publikation på 600 sidor anses som "släktforskarnas bibel", eftersom den innehåller eventuella namn på den aktuella församlingen under olika tider, var böckerna finns och om församlingens arkiv. Om ett arkiv härjats av brand ges uppgift om detta, liksom om detsamma efter branden helt eller delvis återupprättats. I boken finns också förteckning över alla förlossningshem stycken, som var i bruk före röre detta årtal skrevs barn, som föddes på B.B. in i den församling; där förlossningen ägde rum, även om modern bodde i en annan församling. rör en allt mer växande skara släktforskare är boken mycket värdefull, den har distribuerats till församlingar, ar-' kiv och bibliotek och den finns också i bokhandeln. (Ur G.r.-Aktuellt, nr. 90, rebr ),'-. wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww

17 Efterlysningar. Tacksam för ev. uppgifter, ledande till föräldra~ för Ingeborg Hansdotter och hennes make, Truls Andersson, vilken sistnämnde möter i Kyrkböcker och mantalslängder m.m. i Högsäter och färgelanda socknar. Truls förekommer även i bouppteckning från Anulfsbäcken i frändefors, I Högsäter o. färgelanda återfinns de un~er sent 1700-tal och Truls tidigast i Lane-Ryr, Bohuslän, 1739, i samband med dop av sonen Anders, från Svenseröd., Känner du till Pelle Rasmussons föräldrar? Oscar Hedlund ljstergatan Vänersborg. Tel. 0521/ ' Per (Pelle) kan ha varit född omkring 1693, eftersom hans ålder anges till 65 år då han avlider 1658 i Rönnhult, ED. Troligen bodde Pelle i Tolslätt och Torp på och 30- talen, innan han i andra giftet slog sej ned i Rönnhult. Hans första hu var Anna Andersson från Tolslätt, f. omkr , död 45 år gammal 1739 i Tolslätt, Ed. Per R. hade en bror Sven, f när?, men en namne, f och dopvittne 1720, kan väl knappast vara densamme som o vannämnde?! Pers andra hu var Katharina Dahlholm, f.o. 1702(Nössem. 1) död 1785 i Grorud, Ed. De vigdes 1742 i Ed. Kan Pelles föräldrar vara Rasmus Olofsson och dennes hu. Kerstin i Vångsjij, Håbol?? Jag är tacksam för alla svar. / Roland Olsson G. Edsbräckevägen Ed Vem vet något om Bryngel fyrnabb?? Bryngel Bryngelsson fyrnabb föddes 1742, och hans hustru Maja Larsdotter föddes De var år 1800 bosatta i Rö-,7

18 ane, Krokstads socken i Bohuslän. Är det någon som stött Qå dessa-personer före detta årtal-?? Tacksam för svar till: Laila falk Klockarev His. Kärra. mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm Tanums Släktforskare. från en vanligtvis tillförlitlig källa har inkommit meddel~nde om vårens olika möten. De äqer rum i fjällbacka ServIcecenter 24/3, 28/4 och 19/5 och det hela går av stapeln varje gång kl föreningen Släktforskare i Strömstad. Deras nästa träffar blir, enligt samma tillförlitliga källa, lördag den 7/4 kl och lördag den 12/5, kl , båda gångerna i Strömstads Bibliotek. Det tar tid, men det ska gå Brunna kyrkböcker ska återskapas. I Tossene i Bohuslän startar man i år ledningsvis kommer att ta itu med att som brunnit i de olika socknarna. en förening, som inrekonstruera de böcker, En brand i Tossene prästgård 1898 förstörde nästan hela kyrkoboksbeståndet, endast två böcker, som inte förvarades där, klarades undan förgängelsen.. "Allt tyder på att den satsning som nu förbereds får stor betydelse inte bara för hembygds- eller släktforskning inom Tossene-Askum-Bärfendal, utan över hela landet. Många lokalhistoriska-forskare kör ofta fast då de möts av det faktum, att kyrkböcker försvunnit. Eld har slukat dem, inte bara i Tossene, utan också i bohuslänska Kville, Tegneby och Säve, 'SI

19 samt på en rad andra platser i landet", skriver Bohusläningen den 9 jan. i år. Initiativtagarna till föreningen hoppas på-att medlemmar och folk i allmänhet skall ställa upp och berätta vad de vet, eller redovisa eventuellt förekommande gammalt material. De flesta uppgifterna räknar man dock med att kunna hämta från gamla mantalslängder, husförhörslängder, jordeböckerskatte Iängder, födelse- och dödböcker, emigrationsförteckningar, bouppteckningar, o. dyl. Personer, som amtalas i reportaget i detta sammanhang, är: kyrkoherde Carl-Olov Hasselberg i Tossene, Nils Harilius i Uddevalla, Sivert Pihl i Kumgshamn, Bo Andersson i Bovallstrand, samt slutligen den datakunnige man de planerar att anlita för att lagra informationerna, Bertil Hagnusson från Partille Till detta är val bara att säga, att alla som tror sej om att ha något som kan intressera arbetslaget där nere vid kusten, snarast bör ta kontakt med dem för att bistå i det svåra och tunga arbetet de startat. Vi andra säger: byc~a_t!l!oll_.'... " ~. ~I -

20 Norsk Slektshistorisk rorening i Oslo. Till vår förening har anlänt ett brev, vari man önskar fåreda på, om vi har intresse av ett samarbete mellan oss och 13 andra slektshistoriske foreninger i Norge. De skriver : "Den spesielie plass slektshistorie har som en viktig historisk infallsvinkel gj~r det vanskelig å skille mellom historielag og slektshistorielag. Vi har allikvel funnet det riktig å stille dette brevet til de overnevnte regionale og lokale slektshistorielagene. N.S.f. önsker å unders~ke om det er interesse for nermere kontakt mellom foreningerne. Kontakten kan for eksempel vare gjensidig bytte av utgivelser og medlemsnytt. På sikt kan det vare aktuellt å arrangere seminar eller arbeide med felles prosjekt. Det er mer enn 20 slektshls~oriske foreninger i Norge i dag. I N.S.f. sitt tidskrift 'Norsk Slektshistorisk Tidskrift' har Atte foreninger presentert sig seden Organiseringen og aktiviteterne er like mangfoldige som foreningsnavnene tillsier. De forskjellige foreningerne arbeider over et bred t spekter, og oppgavene skifter fra tid til annen og interessene svinger. Ut fra de ulike fotutsetningene kan vi vel enes i ett felles mål ; nemlig å fremme interessen for slektshistorie i Norge." De ser slutlig fram emot att f A höra från oss och vill veta vår mening om det hela. Underskrivet av Mads Ramstad, Oslo. De 13 föreningarna är: Slektshistorisk forening i Troms~, Rana Slektshistorielag, Ettehistorisk Institut, Rogaland Historie- og Ettesögslag, Grenland Ettehistorielag, Vestfold og Buskerud Slektshistorielag, Vestopland d:o, Hedmark d:o, Sol~r d:o, Odal d:o, Slektshistorisk utvalg i Romerike Historielag, Ettehistoriekomit~ for Sstfold samt Moss Ettehistorielag. Styrelsen avser att snarast ta upp denna samarbetsinvit och helt säkert kommer den att behandlas mycket positivt, ty vi har ju samarbete över gränsen som ett rättesnöre. NZNZNZNZNZNZNZNZNZNZNZNZN

21 ELLIS ISLAND: Brev 'rl" Amerika (1913). I dessa tider, med stor folkomflyttning, kan det måhända vara på sin plats, att återge en gammal tidningsartikel, som beskriver svenskarnas egna vedermödor vid ankomsten till Landet i Väster. I Eoropa har man visst ännu på sina ställen kvar den gamla uppfattningen, att Amerika är ett underland, från vilket frihetens och demokratiens id~er strömma ut över världen. Men hur många hundra tusen förtvivlade existenser, hur många hundra och åter hundra tusen förhoppningar skola gå till spillo, innan sanningen om detta industridespoternas land kan slå rot i det allmänna medvetandet, både i Europa och i Amerika själv. Hundrade och åter hundrade tusenden av proletärer komma dit in, rycks med i malströmmen, krossss,för _svinna i kapitalismens Ginungagap och ändå rusa massor dit i hopp om att få njuta den frihet Grottekvarnen har 'att bjuda ett egendomslöst proletariat. Och Ellis Island är tröskeln, den försts läxan, den första krossade illusionen, det första dopet på frihetens mark i dollarns och trustarnas land. Ellis Island är inkörsporten till denna öken av kiv och slit och larm som heter förenta Staterna, till korruptionens, den offentliga moralens, bordellernas, anarkiens och laglöshetens förlovade land. Här på Ellis Island få de fattiga immigranterna sin första kurs i amerikansk frihet, här bevakas dessa människor, vilkas enda brott är att de äro fattiga, som grova brottslingar fösas de inom starka galler, med lika ringa utsikt till att kunna fly därifrån, som frihetskämparna i den ryska Bastiljen, Schlussenburg vid Neva. Här i detta land, där den oförsynta och hänsynslösa industripiraten ärasme~_ än den hederligaste av alla människor. Ellis Island är lagd på äkta amerikansk grund, på pr-inci- - pen: ju fattigare, desto mindre hänsyn. Och principen är gjord till lag av herrar som tugga tobak och förtjäna dollars, männen som göra, vad som falla dem in, approberat av massan, vars religion är: pengar, boxning och baseboll. Men till saken. Jätteångaren lägger till vid sin kaj i New York, med alla sina tredjeklassfångar. De föras i land med sitt gepäck, fösas in i ett tullpackhus med en nummerlapp 8.{

22 .., " '., -- '. - ; ~... - '. ' ' = = NATIONALFORE~'INGENS NOT EMIGRATIONEN EGNAHEMSFOND f på bröstet, som boskap på en kreatursmarknad. Hallen är full av människor, som få hålla sig varma bäst de kunna i väntan på sitt öde. "Passagerarna", d.v.s. första och andra klass, ha för länge sedan blivit klarerade. Men immogranterna få vänta. rörst skola alla deras tillhörigheter tullvisiteras, därpå skall allt grövre resgods registreras och med båt föras till Ellis Island. Sedan beror det på om något annat fartyg kommit före i tur, då kunna de få vänta i 8-10 timmar och ännu längre. Här sitta nu slavinnor, kroater, rutener, montenegriner, tjecker, polacker, ryssar, judar, skandinaver och vänta på nådig tillåtelse att få stiga iland och tigga om arbete. De sitta på bylten, hudar, lårar, varhelst de kunna komma åt. Kvinnorna, trötta med sina hungriga och grinande ungar, männen som röka cigaretter, eller långa pipor som ungrar ~4.

23 na, gå omkring och se hur hamnarbetarna knoga, se gonom portarna de höga skyskraporna, höra de hesa tutningarna från de jättelika ångfärjorna, känna den egendomliga luften av främmande land, ropen på ett främmande språk,som de inte förstå ett ord av, men vars tonfall är likadant som alla andra språk, då det gäller att kommunicera. Tarmarna knorra, barnen bli allt hungrigare, luften allt kyligare. Utanför ligger den svarta skeppssidan som en hög fästningsmur; som kanonportar äro fönstren riktade mot land. Allt ombord är med ens så främmande och dock ändå så bekant. Ett flytande hotell, något opersonligt, som är till för vem som helst, men icke för dem som nu lämnat det. De ha icke mer rättighet att gå ombord, ner i hytten för att värma sig, den tiden är förbi. Men nu ljuder dock till slut en gäll röst genom hallen, en man står och vinkar - äntligen, något annat, en förändring. 1 långa rader, med bylten på huvudena, axlarna och i händerna, föras de ombord på en liten överbyggd hjulångare, en gammal färja från den tid då trafiken och anspråken voro mindre. Vid landgången står en rödhårig karl, tuggar tobak, spottar, ryter och räknar. Pssagerarna, d.v.s. immigranterna, packas som höns i en bur, fördelas på båda sidor för jämviktens skull, och så sätter sig den usla skorven i rörelse. Stackars gamla färja' 1 ett annat land skulle den unnas vila, som en kasserad nummerhäst, men i New York, där den ruttna General Slocum råkade i brand och dränkte massor av kvinnor och barn, där är allt möjligt; intet är för gammalt för att icke kunna brukas till något i uppfinningarnas land. Ombord på färjan går en yngling och säljer torra brödskivor och en skiva torrt kött för tio cents. Det är kvavt och olidligt på den trånga, övefyllda färjan, som ligger lågt i vattnet. från fönstren ser man ut över floden, hör det ständiga tu~ tandet från de kolossala färjorna, överfyllda av tidningsläsande människor, som tugga, evigt ständigt tugga tobak eller tuggummi, damer och herrar och läsa, med samma stela min, samma själlösa drag. Vattnet är gult, luften dimmig och rå. Till vänster New York med sina skyskrapor, till höger en oändlig massa dockor och fabriksskorstenar. Men rakt fram reser sig en fängelseliknande byggnad på en liten ö, icke långt från Frihetsgudinnan, den första officiella lögnen i Amerika. Det gamla skrället lägger till vid kajen, immigranterna släp Q.~

24 pas i land och ordnas i kö. Den stora porten går upp på vid gavel, en tjänsteman i blå uniform skriker med gäll röst: Get in line, there!, Gå i kön där! Tag av hatten! Tag fram era kort, Hela långa reder trängs i kön, kvinnorna med barn på armen och vid handen, männen fullastade med sina enkla reseffekter, hatten i sin hand och med en enkel och besvärad blick. Kön ringlar sig upp för en bred trappa, en tjänst~man tra upp landstigningskorten vid ett skrank och så bär det vidare. Vid ändan av skranket stå två läkare med pincetter och undersöka ögonen. Har någon de ringaste inflammerade eller misstänkta ögon, så fores han till ett inspektionsrum, där ögonen ytterligare undersökas. Det är mest trachoma, en smittosam ögonsjukdom, som synnerligast grasserar i medelhavsländerna, man är rädd för. Omedelbart sedan immigranterna sluppit förbi ögonläkaren bli deinförda i långa, numrerade bås, som svara mot det nummer de bära på bröstet. från dessa bås leda gångar fram till en pulpet, där en tjänsteman kontrollerar alla uppgifter om namn, adresser, o.s.v. Immigranterna måste här visa sina pengar, tjugofem dollars, och har han inte dem, blir han tillbakavisad, ifall ej någon person, som är amerikansk medborgare edsvuret lovar att ta hand om honom. Vidare, man får inte ha sig arbete givet innan man kommit i land, inga anarkister,ej heller sådana som hylla månggifte få slippa i land. Samvetsäktenskap eller s.k. lösa förbindelser tolereras icke heller i skilsmässoskandalernas land. I samband härmed kan erinras att Maxim Gorkij med knapp nöd slapp iland i New York, därför att han inte var lagligen vigd vid sin hustru. När emigranten köper biljett i Europa, måste han ge en mängd uppgifter, som egentligen kunna tyckas ganska närgångna. Vidare skrives signalementet, längd, ögonens och hårets färg, etc., därefter föäldrar, yrko, o.s.v., varefter uppgifterna sändas till Ellio Island, och immigranten korsförhöres enligt dessa, alldeles som om han vore en misstänkt förbrytare. Här stå eller sitta nu mossor av människor av alla nationaliteter och vänta att få höra sin dom, om de kunna anses fullödiga nog att slippa in i detta land, där för några tiotal år sedan man sålde negerslavar som man nu säljer hästar, det land där Upton Sinclairs bok Vildmarken sett dagen. ~

25 Uver hela Ellis Island ligger något pinsamt brutalt, något hänsynslöst och rått. Hela inrättningen luktar karbol, icke ett fönster utan galler, och så tjänstemännen, amerikaner upp t dage, med lackerade skor,tobaksbuss och en kall, okultiverad blick till sitt vulgärt artiga"yttre, som ryta och kommendera, med ett oändligt förakt för allt var Europa heter. Det pass'jr i stil med det hela, den "modärna" industridespotismens hejdukar. Salen, där denna första behandling försiggår, är stor och hög, med gallerier för åskådare. från läktarna kunna vi nu i godan ro ta det hela i betraktande. Nedanför oss röra sig ett tusental utlänningar i sina båsavskrankningar. Det sorlar av Italienska, ungerska,.polska och himmelen allena vete vad för språk. Ett dämpat brus, blandat med barnskrik; ibland här man enstaka röster, men egentligen är det Babylons förbistring. Italienskorna, liksom alla sydländskori starka färger, barhuvade och med stora ringar, eller myntstycken i öronen. Ljusrött liv och höggrön kjol eller blått liv och vit kjol, ett barnsligt tucke. för starka färger, som ger dem något ursprungligt och varmt, i motsats till de stela och konventionella amerikanskorna. Judinnor med yppig barm och svällande läppar, ungerskor med schalen om huvudet, enkla och lantliga. Och så alla dessa män, med sydländsk livlighet, gestikulerande med armar, händer, axlar och huvud. Judarna äro mera stillssmma och lugnast äro ungrarna, med sina runda hattar och låga stövlar. Vid pulpeterna stå de främsta. Tolkarna sitta på stolar bredvid. Man ser immigranterna en och en släppas igenom, somsomliga föres rakt fram till en gallerklädd gång, som leder ut till det fria, där en färja för dem över till New York. Andra föras åt höger, ned till olika gsllerburar,,där särskilda agenter för de olika järnvägarna föra dem till stationerna, för vidare befordran. H~r sitta de nu, som förvisade, vilka vänta på en fångkonvoj, utan möjlighet att komma därifrån. Men de som inte ha sina papper kalra föras till stora gallerförsedda salar, där de få vänta på vidare åtgärder.varje sal rymmer 600 personer. I långa, parelella rader äro sängarna upphissade under dagen, högt nog för att tillåta fri passage. På kvällen firas de ned med en kedjemekanism i tre eller fyra lag över varandra.

26 Från detta rum föres nu den kvarhållne till stora matsalar, där de bespisas med soppa, kött och bröd, ungeför som på en tvångsarbetsanstalt. En karl går omkring med en stor kittel, som han drar efter sig med en krok. Han slevar i var bunke någon sorts soppa, som går i stil med det hela, och slänger därtill i en bit kött. På väggen finns ett anslag att all bespisning är gratis. Det är inte sant, ty invandringsskatten, fyra dd.låsbs, densamma för fullvuxen som för lindebarn, inbringar årligen omkring fyra milj. dollars och de pengarna räcka mer än väl till att betala omkostnaderna. En trappa leder upp till taken på de olika avdelningarna, och här har man byggt promenadplatser, naturligtvis galleröverklädda, så att ingen kan slippa ut, komma i land och njuta den amerikanska friheten. Gå vi gången längre fram komma vi till en avdelning för andra klass, en hårsmån trevligare än för tredje.ännu längre fram ligga undersökningsdepsrtement, formliga domstolar, där de kvarhållna immigranterna få sitt slutliga öde avgjort, om de skola skickas till baka eller ej. Här sitta några arma satar, som inte äro värdiga eller som inte ha pengar nog, ingen adress eller människa att vända sig till. Här hjälpa inga böner, här, lika litet som någon annan stans på ön. Hånga skickas tillbaka på ganska rimliga grunder, idioti, imbecilitet, sjukdom. Hen att skicka tillbaka dem, som inga pengar ha eller sakna adresser, anhöriga eller bekanta är ett tilltag som blivit uppfunnet på senare tider. När Amerika byggde sina järnvägar med italiensk, ungersk eller polsk arbetskraft, så var man inte så kräsen som nu. rör övrigt, det kan verkligen frågas, äro dessa immigranter så lågt stående, att den amerikanska nationen skulle ha någon försämring att frukta genom invandringen? I ett land där dynchningen hör till ordningen för dagen, där spritkonsumtion och humbug satt världsrekord, borde man inte ha något att frukta av de folkslag, vilkas förfäder just äro stamfäderna till den amerikanska nationen. Totalintrycket av Ellis Islend är något typiskt amerikankstl Ett okultiverat industriland, barbariskt i sin kalla krasshet, sätter upp ett fängelse för Europas vandrande folk och trakasserar dem ungefär som uppkomlingen den där inte vill kännas vid gamla bekanta. Ett folk som kan åstadkomma en in ~,

27 ,~ CI... ~ -,..... _-- - -A... _~ - I!!!!! !il '",....,, \ '-... stitution som Ellis Island skall inte tala om Rysslands a siatiska despotism, men för den fria amerikanska rebublikens despotism finns ingen ursäkt, endast en förklaring: Amerika har för länge sedan upphört att vara ett fritt land! Amerika är nu vordet en industriell barbaristat, med en härskande klass, så despotisk, som någon tsar, och en folksjäl långt hjärtlösare och råare i sin penning-egoism än någonsin folket i exempelvis Ryssland eller Polen. Någon har sagt att Ellis Island är en skamfläck,för Amerika. Nej, det är en skamfläck för civilisationen, men fullt i stil med förhållandena i ett land som räknar Chicagos slakterier, lynchningar och en enorm vit slavhandel för vardagligheter. Amerikanen vet inte vad Ellis Island är, den ön ~ngår honom inte personligen är blott till för "dagoes", "hunkies", "cheenies" och "square-heads"i d.v.s. ~venskar, norrmän och danskar. Till slut en fråga till den hemvändande svensk-amerikanen : Kan det lilla futtiga Sverige, som är "no good", uppvisa maken till Ellis Island? Kanske mr. Swanson aldrig rest i genom Ellis Island. fråga honom, få ni höra xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

28 "Anropet" (S.S.G.f.) och Gränsb. Släktforskare. I något av våra tidigare medl.biad har framförts uppgifter om viss forskning i området Svarteborg/Håby, troligen grundat muntlig information och därför kanske något vilseledande. Jag vill därför här ta in ett tillrättaläggande och vidare presentation av arbetet! "- "Vad jag gjort beträffande Svarteborgs socken är en sammanställning familjevis av befolkningen, från år 1830 och bakåt i tiden. Vissa familjefäder har kunnat spåras till att vara födda i slutet av 1500-talet. Sammanställningen omfattar 355 maskinskrivna A4-sidor och är upplagd så, att det är lätt att släktforska efter. Jag är just nu färdig med Håby socken, socknen söder om Svarteborg, på ett liknande sätt som Svarteborg.Sammanställningen sträcker sig från år 1810 och bakåt i tiden. Denna omfattar 100 maskinskrivna A4-sidor. förhoppningsvis har jag tänkt, att materialet skall utkomma i bokform. Ev. intresserade even bok om Svarteborg eller Håby för gärna höra av sig." Brevskrivaren, Hans Karlsson(-Box Kungsängen. tel. 0758/44380-) uttrycker vidare förhoppningen, att vi kunde ha möjlighet att sas sprida denna kännedom, som vi nu gjort om hans arbete - naturligtvis vill vi det, Sådana fina arbetsresultat är ju precis vad vi vill se l! Avslutningsvis upplyser han oss om, att han är kommen från Svarteborg, men flyttade därifrån för 45 år sedan.1 släktforskningasammanhang samarbetar han med Rosa Borg i fressland, Bullaren, vilken ju f.ö. är en av våra flitigas~e bidragsinsändare Slutligen vill jag alltså uppmana ALLA, som har intresse av Håby och/eller Svarteborg i mellersta Bohuslän, att ta kontakt med Hans Karlsson l!

29 _~~_~f1~~!~ ~!~g~ Barn efter Soldaten Olof Wendt, f. 25/ i Gesäter, i Dalsland,o.h.h. Kajsa Jonsdotter, f. 24/ t Gesäter. Barn: Johannes Olofsson, f. 22/ i Gesäter. flyttade till Norge 13/ Anna-Sofia Olofsdotter, f. 25/ i Gesäter. till fredrikstad, Norge, 26/ flyttade Johanna Kristina Olofsdotter, f. 11/ i Gesäter. Emigrerade till Bergs socken, Norge. Om någon vet något ytterligare om dessa barn och deras vidare öden, så kontakta vänligen nedanstående. Ingvar har utredning vidare bakåt i tiden, före soldat Wendt.. Ingvar Hansson Kålsäter, pi ED. Klaus Klausens "dagböcker". (-fortsättning.-) - I efterm. har vi veret med og höiet, lagt såter på den store vallen ved Högen. I qvell var jag en tur til Bön og hilste på Erik og hans hustru, drak kaffe samen med dem, og dermed er denne dag forbi. Inom parentes må jag tilföre,något som jag glömde fra måndagen, vi var om aftonen efter min hjemkomst fra Hustafors i selskap hos Tilda og August på södre Rönningen, samen med Ulfsbyflikorna og Erik samt skollererfruen fra Bergalund og hennes datter, og Hilmer Linder som tillfeldigvis kom dit. Vi drak kaffe en par gånger om kvellen, lekte og sang og hade det ganska muntert, kom hjem kl 12 på natten. Onsdag 21. Hjemturen. Kl. 5 står vi i dag op istrålende vakkert solskinsveir, i dag skal det bere afsted fra det te deilige stelle, som vi nu har veret på i 14 dager. Alt folket er på Benen i de tidige morgentimer, at det er vemodigt at reise behöver jag ikke at si, for det förste faller det tungt at forlate Ulfs- ~f

30 byn og de snille mensker som bor der, de har i disse dager gjort alt for at vi skulle trives og ha det godt. Gud lönne dem for alt det gode de har gjort imot oss, dernest er det tungt at forlate Barndomshjemmet med alle deres kjäre minder, men det nytter ikke at reflketere over dette, avsted må vi, men vi tar mindene med for siden når vi komer hjern ta dem frem, litt efter litt, sådan som de melder siq. Hesten står spent för og vår bagage blir lagt op i trillen. Hilma på Rönningen er komet, hun som skal ve re vårt reisefölle til Sarpsborg. Nils skal kjöre oss, vi ber farvei med de alle. Over Högen, Brohögen kjörer vi fremimot Amnebyn. Ja, der ligger han badet i sjuiisolen, den vakre gården,vor der förer en vakker skogrik park frem til Hovedbygningen som i 1866 eides av mine Besteforeldre Erik Bryntesson og hans hustru Sofie, datter aven verksmester som het Henze, herstamet fra Tyskland.Denne store vakre gård eiet dem med veldige jordarealer, en datter av disse var min mor, jift med Organisten i Steneby Kirke, J-G. Classon, barnfödd i Småland. På den vakre gården er min moder vekset op i rikedom og velvere. Men den herlighet blev ikke lång, de to mågarne, Enberg og Petter Andersson fik narret av de gamle det de eiet, så var de robbet på all jordisk gods, man kan harmes o ver dette når man ser den vakre gården, men det er sant det som står i Guds ord. Set ikke eders lit til Rikedom. Vi må forlate synet sv den vakre eiendom og kjör videre forbi Emnebyn, der var Moster Erika og Enberg bodde i sin tid. Vi passerer Kirkegården vor jag får se min fars grav i opjort tilstand, kyrkevekteren har alt utfört arbeidet. Vi ankorner til stationen i betimelig tid, ber farvei med Nils som har skytset oss, i Ventetiden er Hilma på Rönningen og vår datter Ellen borte og helser på Mor persson, tidligere innehaver av Emnebyn, og drak hos henne kaffe. Toget komer. från Bengtsfors ankorner toget, det er god plats i kup~n, vi paserer Odskölt, vor der ligger mange kjente gårdar långs baneiinien, til höire har vi veien som går fremåver til Odskölts Kirke, der vor jag så mangen gång i konfir- ~a

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Vad händer i Färgelanda? December

Vad händer i Färgelanda? December Vad händer i Färgelanda? December Fr.o.m. 28/11 kommer vad händer i Färgelanda att medfölja Dalslänningens totalutdelningar till ALLA hushåll i Färgelanda, Dals-Ed och Bengtsfors kommuner samt Hedekas

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Släktforskning - en finkultur!

Släktforskning - en finkultur! Släktforskning - en finkultur! Titta här säger Jan-Erik Björk, de här har jag ropat in på aktion, det är brukssaker från skogfinnar i västra Dalarna. Han visar stolt upp både dekorerade svepaskar, verktyg

Läs mer

Produktkatalog Januari 2013

Produktkatalog Januari 2013 Produktkatalog Januari 2013 www.arkivdigital.se Täckningskarta för ArkivDigital online Äldre (från äldsta tid till 1894) (husförhör, flyttade, (januari 2013) Hela Sverige är klart. Moderna (från 1895-sekretessen)

Läs mer

INNEHÅLL DEL 2 KONTAKTA! DEL 1 LETA! DEL 3 PUBLICERA!

INNEHÅLL DEL 2 KONTAKTA! DEL 1 LETA! DEL 3 PUBLICERA! . ATT BÖRJA SLÄKTFORSKA... A. Varför?... B. Information...6 C. Föreningar och kurser...8 D. Dataprogram...9 E. Referensverk.... VAD BEHÖVS?... DEL LETA! DEL KONTAKTA! 8. KONTAKTER ÄR ALLT!... 9. SKAFFA

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Bättre och bättre dag för dag

Bättre och bättre dag för dag Bättre och bättre dag för dag Vers 1 Nu för tiden var person håller på med suggestion Och själv man avgör nu sitt väl och ve. När den stora skrällen kom köpte jag en bok därom, Hatten av för gamle herr

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Mumiemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Mumiemysteriet. Martin Widmark Helena Willis Mumiemysteriet Martin Widmark Helena Willis kapitel 1 Mumien har vaknat Sommarsolen lyser över den lilla staden Valleby. Där på en uteservering på Kyrkogatan sitter två personer och äter glass. Det är

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer