Isover Multi-Comfort House Nordiskt klimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Isover Multi-Comfort House Nordiskt klimat"

Transkript

1 Isover Multi-Comfort House Nordiskt klimat B

2 I den här handboken visar vi möjligheter för att bygga energieffektivt och komfortabelt i nordiskt klimat med Sverige som utgångspunkt. Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat kompletterar IsoverBoken och vår internationella handbok; Built for the Future -The Isover Multi-Comfort House. I dessa handböcker finns ett stort antal konstruktioner som är lämpliga för Isover Multi-Comfort House varför vi här enbart visar viktiga principer och konstruktionsdetaljer. Det är vår förhoppning att handboken Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat ger inspiration och skapar intresse för energieffektivt och komfortabelt byggande i hela landet. Samtidigt innehåller handboken verktyg för att projektera, idéer till utveckling av viktiga byggkomponenter och konstruktionsdetaljer som behövs för att bygga enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet och för att få arkitektonisk mångfald. I samband med framtagningen av handboken vill vi tacka Catarina Warfvinge från Bengt Dahlgren AB och Lars Tylén från Rec-Indovent AB, som gett oss värdefulla råd. Billesholm våren 2008 Saint-Gobain Isover AB

3 Innehåll Att bo i ett Isover Multi-Comfort House 4 Låg energianvändning 5 Byggnadens design och arkitektonisk frihet 6 Inomhusmiljö - termisk komfort 8 Ljudmiljö och ostördhet 10 Trygghet och brandsäkerhet 11 Miljö 12 God ekonomi 13 Konstruktioner och detaljer 14 Förprojektering 16 Fönster - termisk komfort 18 Lufttäthet 22 Ventilation 24 Varmvatten och installationsrum 26 Hushållsel 27 Energiprestanda och termisk komfort 28 Ljudprestanda 32 Isover Multi-Comfort House - Lathund 34 Referenser 35

4 Att bo i ett Isover Multi-Comfort House Vem längtar efter kalla fötter, drag, fukt och mögel, överhettade rum eller buller och dålig akustik? Knappast någon. Alla önskar sig en fräsch och hälsosam inomhusmiljö med god komfort och ostördhet. Byggnaders dolda kvaliteter syns inte med blotta ögat, men upplevs när man väl har flyttat in. Sedan slutet av 1900-talet har ett stort antal byggprojekt genomförts i Sverige och utlandet, där framsynta beställare, arkitekter, forskare och byggare har skapat olika typer av energieffektiva hus med benämningar som lågenergihus, passivhus, självuppvärmande hus eller hus utan värmesystem. På liknande sätt har det i andra byggprojekt gjorts mycket för att få fram bättre ljudprestanda än dagens krav för att säkerställa tyst boendemiljö. Isover har genom att samla erfarenheterna från dessa projekt, format ett helhetskoncept utifrån de bästa lösningarna som finns att tillgå i Sverige eller utlandet. Hälsosam innemiljö Isover Multi-Comfort Housekonceptet ger optimala förutsättningar för en hälsosam inomhusmiljö. Alla ytor har temperaturer nära komforttemperaturen. En lättskött ventilationsanläggning förser byggnaden med ren och frisk luft med rätt temperatur och hjälper till att hålla luftfuktigheten på en lämplig nivå. Eftersom mögel och virus trivs dåligt vid de temperatur- och fuktnivåer som ger människor komfort är förutsättningarna för en hälsosam innemiljö optimala. 4 De senaste åren har man allt mer blivit uppmärksam på att ostördheten är viktig för att motverka stress och stressbetingad ohälsa. Ett Isover Multi-Comfort House är ett tyst hus som ger de boende lugn och ro och möjlighet till avkoppling utan trafikbuller, installationsbuller eller störande aktiviteter från grannar. På många punkter ligger kraven på ett Isover Multi-Comfort House mycket högre än minimikraven i Boverkets Byggregler eftersom filosofin i konceptet är att visa möjligheter att skapa optimal komfort som motsvarar människors biologiska förutsättningar. Byggreglernas roll däremot är att begränsa och reglera så att ohälsa och oacceptabla förhållanden undviks. De boende kommer att uppleva ett Isover Multi-Comfort House som mycket komfortabelt, rent och fräscht och enkelt att sköta. Driftskostnaden är minimal eftersom byggnaden i stort sett inte har kostnader för uppvärmning. Termisk komfort och god plats En temperatur på C är optimal för de flesta när man är vanligt vinterklädd för inomhusvistelse med exempelvis kofta, skjorta och långbyxor och sysselsatt med vanliga inomhussysslor. Är man däremot sommarklädd ligger komforttemperaturen på C för samma fysiska aktivitetsnivå. Risken för kallras, kallstrålning och drag är försumbar eftersom alla ytor har nästan samma temperatur. Det finns inga särskilt kalla och inga särskilt varma ytor som inskränker vistelsezonen i byggnaden eller som kräver speciella hänsyn i samband med möbleringen. Mycket väl godkänd Väl godkänd Godkänd Icke godkänd Isover Multi-Comfort Housekonceptet visar god prestanda. Byggreglerna syftar på att undvika oacceptabla förhållanden.

5 Låg energianvändning Byggnader med mycket låg energianvändning som inte kräver konventionellt värmesystem och i stort sett inte behöver tillföras någon energi för uppvärmning kallas passivhus. Ett Isover Multi-Comfort House har samma energieffektivitet som ett passivhus och utnyttjar passivvärmen effektivt. Passivvärmen kommer från allt som alstrar värme inomhus, men inte är uppvärmningsanläggningar. Det är energi från alla elektriska apparater, installationer, personer som vistas i byggnaden och solinstrålning genom välplacerade fönster. I ett passivhus utgör passivvärmen en stor del av uppvärmningsbehovet. Den resterande delen av uppvärmningsenergin, som bara behövs under årets kallaste dagar, kommer från en liten värmare och extraenergin kan tillföras via ventilationsluften eller på annat sätt. Energianvändningen i ett Isover Multi-Comfort House anses vara på en hållbar nivå. Detta ger förutsättningar för att energiförsörjningen så småningom ska kunna läggas om till hållbara energislag, så att energin räcker åt alla. Tack vare den låga energianvändningen är driftskostnaden mycket låg. Under ett år med genomsnittligt väder och ett genomsnittligt brukarmönster behöver ett Isover Multi-Comfort House, exempelvis i södra Sverige, ca. 30 kwh/m 2 och år, till uppvärmning, ventilation och varmvatten. Siffran kan jämföras med BBR s krav på specifik energianvändning som ska ligga under 110 kwh/m 2 och år. Läs mer om energiprestanda på Isover Multi-Comfort House sid

6 Byggnadens design och arkitektonisk frihet Det betyder väldigt mycket för husets uppvärmningsbehov hur det är placerat, format och disponerat. Byggnadens stil eller design däremot har i princip inget inflytande på husets uppvärmningsbehov. Man väljer vad man vill - från röda stugor med vita knutar till moderna spektakulära stilar. Väggar, golv och tak i ett Isover Multi-Comfort House är välisolerade, men det betyder inte att byggnaden ser klumpig eller ogästvänlig ut - varken från utsidan eller från insidan. Husets utseende är en fråga om välgenomtänkt arkitektur baserad på förståelse för byggnadens alla funktionskrav. Byggnadens placering Det optimala är att man redan vid exploatering av mark och planering av infrastruktur tar hänsyn till byggnadernas möjlighet att uppnå hög energiprestanda. Byggnadens väderstreck har betydelse för dess uppvärmningsbehov. Tänk på att placera rum som man gärna vill ha stora fönster i mot syd, öst eller väst för att få största möjlighet att utnyttja solinstrålningens bidrag till uppvärmningen. Det finns alltid ett flertal möjligheter för placering av byggnaden på tomten. På så vis kan man undvika traditionella kompromisslösningar där villor på norra sidan av gatorna har vardagsrum och uteplats mot norr. Fönsterplaceringens betydelse för energianvändningen avtar ju längre norrut man kommer i landet, men man får inte glömma att orsaken till att det finns fönster i byggnader är att man vill ha in dagsljus. Därför är placering av vardagsrum mot söder ofta att föredra. Oxtorget i Värnamo - ett av de första passivhusprojekten i Sverige Byggnadens form Uppvärmningsbehovet anges i energianvändning per kvadratmeter golvyta och år. Det betyder att kompakta hus lättare klarar kraven än hus med stora ytor mot omgivningen. En byggnad i två plan klarar kraven lättare än en byggnad i ett plan, ett punkthus lättare än en avlång byggnad eftersom man i båda fallen får stor golvyta i förhållande till yta mot omgivningen. Se vidare i avsnittet om Förprojektering på sidan 16. Arkitektoniska lösningar Djupa fönsternischer kan utformas med vinklade smygar istället för raka och ha en lite större öppning inåt än utåt. Det är en gammalt optiskt trick som använts i många gamla slotts- och herrgårdsbyggnader. I andra byggnadsdelar är det normalt inte ett utseendemässigt problem att konstruktionerna är tjocka. I mark- och golvkonstruktioner döljs isoleringen fullständigt och på vindsbjälklaget finns oftast gott om plats för ett tjockt isoleringsskikt. Tjocka ytterväggar ger också nya möjligheter. Fönsternischerna blir djupare och ger möjlighet till att placera krukväxter, 6

7 lampor och prydnadssaker på ett dekorativt sätt utan att man behöver separata fönsterbänkar som skulle ta upp lika mycket plats. Eftersom det är komfortabelt att vistas vid fönstret är det också möjligt att skapa en sittplats i fönsternischen. Välj rätt fönsterlösning Vanligt förekommande passivhusfönster är enkla i sitt uttryck och är sannolikt ett bra val för många, men det finns också situationer där det inte är en bra lösning. I avsnittet Fönster termisk komfort föreslås dubbla fönsterkonstruktioner. Dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till att variera det arkitektoniska uttrycket. Traditionella 1- eller 2-glasfönster kan placeras ytterst i fasaden och ge byggnaden ett vanligt utseende. Fönstren kan till och med få riktiga spröjsar. Timmerhuset, på översta bilden, såväl som många andra byggnadsutformningar med historiska rötter kan byggas enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet på ett utmärkt sätt. Exempel på ett välisolerat svenskt timmerhus med gynnsam kompakthet och fönsterplacering. Med smärre anpassningar kan timmerhuset utvecklas enligt Isover Multi-Comfort House standard. Källa: Svenska husgruppen,

8 Inomhusmiljö - termisk komfort I ett Isover Multi-Comfort House är innemiljön mycket god med jämn och behaglig temperatur året runt. Termisk komfort hänger ihop med lågt uppvärmningsbehov och välisolerade konstruktioner. De flesta människor har lagt märke till att man ofta behöver lite högre rumstemperatur under kalla vinterdagar än annars. Orsaken är att kalla ytor som traditionella fönster ger upphov till kallstrålning, kallras och drag. Rumstemperatur Termisk komfort är ett relativt begrepp som styrs av hur mycket kläder man har på sig och hur fysiskt aktiv man är. Individuella variationer och behov gör att det är nödvändigt att anpassa klädmängden till temperatur och aktivitet eller tvärtom. I bostäder är regleringsmöjligheten ett måste C är optimal temperatur för de flesta när man är vinterklädd för inomhusvistelse med till exempel kofta, skjorta och långbyxor och sysselsatt med vanliga inomhussysslor. Är man däremot sommarklädd ligger optimaltemperaturen på C för samma fysiska aktivitetsnivå. I Diagram för termisk komfort ses sambandet mellan optimala temperaturer, klädsel och aktivitetsnivå. I diagrammet kan man läsa vilken temperatur som är optimal för andra aktiviteter till exempel ett rum för fysisk aktivitet. Annan viktig information som kan läsas ut av redovisade diagrammet är den individuella variation som gula och vita områden i bakgrunden med tillhörande informationsruta. Det är värt att notera att en temperatur på 20 C är okomfortabel för de flesta vid normal klädsel inomhus. Diagram för termisk komfort Optimal temperatur i förhållande till klädsel och fysisk aktivitet. Tolkning av det klassiska komfortdiagrammet. Källa: Varme- og klimateknik, Danvak 8

9 Fotkomfort - golvvärme och golvmaterial Golvvärme är mycket populärt, men inte optimalt i byggnader med mycket låg energianvändning. Värmeöverföringen mellan en varm yta och luft är mellan 2-10 W/m 2 C beroende på hur mycket luften rör sig. Det betyder att golvvärme enbart behövs på en förhållandevis liten yta eftersom effektbehovet för täckning av förluster m.m. i byggnader på passivhusnivå är mellan W/m 2 vid dimensionerande vinterutetemperatur. Därför kan golvvärme inte användas i hela huset som komfortgivande system eftersom det kommer att vara avstängt största delen av året, när det inte finns ett uppvärmningsbehov. Istället bör alla golv i sov- och uppehållsrum vara av material som har låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Man kan välja mellan kork, trä, textilmatta och linoleum eller liknande på träunderlag. Dessa material känns komfortabla att gå på även om de bara har rumstemperatur. I tabell Termisk komfort - golvmaterial ses lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfotakontakt. I badrum, där man normalt har klinkers eller dylikt krävs en golvtemperatur på minst 27 C. Värmeeffekten från golvytan blir då upp emot 70 W/m 2 beroende på aktuell rumstemperatur och luftrörelser. Därför bör ytan med golvvärme begränsas till det område där man har möjlighet att sätta fötterna för att inte få för varmt badrum och för hög energianvändning. Någon kvadratmeter golvvärme i hallen kan också vara aktuell som torkyta för blöta vinterskor och - stövlar. Tydliga köldbryggor och otätheter som är vanliga vid traditionella fönster förekommer inte i Isover Multi-Comfort House. Termisk komfort - golvmaterial Golvmaterial Lägsta temperatur Betong, klinkers 27 C Linoleum, plastmattor 23 C Trä, parkett, textila mattor 22 C Kork 10 C Lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfota kontakt med golvytan.

10 Ljudmiljö och ostördhet Akustiktak av slitsade gipsskivor med inbyggd fast belysning. Taket har även ett nerpendlat dekorativt innertak som ljudabsorberar och bryter ljudens reflektion. Bra ljudförhållanden är inte samma sak som total tystnad, men däremot en fråga om lagom isolering mot utomhusbuller och högljudda aktiviteter i andra rum i huset. Att få leva ostört är väsentligt för alla människor. Med enkla medel kan de flesta konstruktioner och husets disponering ändras så att man får den efterlängtade ljudkomforten. Tysta hus och ostördhet För ljudkomfort hänvisas till ljudklassningsstandarderna som anger krav i de 4 ljudklasserna; A, B, C och D, där A är det bästa och C motsvarar minimikraven i BBR. Ljudstandarderna ställer tydliga krav på ljudisolering mot grannarna och isolering mot utomhusbuller, t.ex. trafikbuller. I Isover Multi-Comfort House väljs minst ljudklass B för god ljudkomfort. Läs mer om ljudprestanda på sidan 32. Bostäder med hög ljudstandard ljudisoleras mellan utvalda rum, om bostaden har fler än två rum. Skapa bra ljudmiljö I dag väljer många bostadsköpare öppen planlösning och inredning i minimalistisk stil med få stoppade möbler, mattor och gardiner. Materialen är ofta ljudhårda - exempelvis släta ytor typ glas, gips och betong. Ljudmiljön blir därmed ofta hård med lång efterklangstid. Det är olika hur man upplever detta, men ofta upplevs ljudhårda rum som kalla och tomma. Den minimalistiska stilen som omedelbart ser lätt, luftig och fräsch ut förvandlas från en inbjudande miljö till ett kallt, tomt och motbjudande ljudkaos om man inte tänker på ljudreglering av rummen. Den traditionella heminredningen med mycket stoppade möbler, mattor och gardiner har gett bra akustik med en lagom efterklangstid. Därför har det traditionellt inte funnits behov av reglering av rumsakustiken i bostäder, varför BBR och ljudstandarden SS ; Bostäder saknar krav på reglering av rumsakustik. Eftersom det inte finns krav i ljudstandarden på reglering av rumsakustik i bostäder kan man istället använda krav som gäller lokaler med snarlik användning, typ dag- och fritidshem eller kontorslokaler. Generellt sett är en efterklangstid på 0,5 sekunder det optimala för uppfattning av tal i mindre lokaler. Ljudreglering kan man göra på många sätt. Man kan välja ett väggparti eller en del av innertaket som förses med ett ljudregleringssystem. Ljudregleringssystemet kan vara av glasull med ett lämpligt ytskikt eller det kan vara en perforerad gips-, stål-, träbaserat system med inbyggd, ljudabsorberande glasull. Ljudregleringssystemet kan vara inbyggt i konstruktionen, men kan också vara demonterbart. Läs mer om akustiktak och väggabsorbenter på och på 10 Ostördhet är självklart i ett Isover Multi-Comfort House.

11 Trygghet och brandsäkerhet Brandsäkerheten i ett Isover Multi-Comfort House ligger oftast över Boverkets krav. Brandsäkerhet har historiskt sett varit i byggnadsmyndigheternas fokus och är idag ett välreglerat område, men det handlar också om att leva brandsäkert. För att förhindra att en brand uppstår och sprids är det viktigt att förstå brandförloppet och hur olika material och byggnadskonstruktioner påverkas av branden. Man bör skilja mellan de två begreppen Brandreaktion och Brandmotstånd. Brandreaktion har störst betydelse i brandens första fas där antändning sker. Här är det viktigt att ytmaterialet på väggar, golv och tak inte börjar brinna kraftigt. Senare i brandförloppet spelar konstruktionernas brandmotstånd stor roll för att hindra brandspridning till andra delar av byggnaden eller till byggnader i närheten. Konstruktioner med stort brandmotstånd Konstruktionerna som används i Isover Multi-Comfort House har högt brandmotstånd eftersom de material som används för att få hög värme-och ljudprestanda också ger högt brandmotstånd. Brännbara eller brandkänsliga material som trä och stål är skyddade av brandtåligt material som t.ex. obrännbar isolering, gips, tegel eller betong. I markkonstruktioner används de mycket brännbara cellplastprodukterna under betongen. Leva brandsäkert Brandsäkerhet är inte enbart en fråga om brandsäkra konstruktioner, det är också en fråga om att minska risken för att brand uppstår. Ifall brand uppstår är det viktigt att man begränsar skadan på människor, byggnader och ägodelar. Tänk på att: Installera brandvarnare. Det är en billig och effektiv livförsäkring som hjälper de boende ut ur bostaden innan den blir övertänd. En brandvarnare i sovrum och i rum som är höga till exempel i trapprum eller rum som går i fler plan rekommenderas. Se till att det finns släckningsmöjligheter i bostaden till exempel en skumsläckare på en lämplig plats. Se till att utrymningsvägar finns och att dessa är markerade. Informera om brandsäkert tänkande i vardagen. Läs brandavsnittet i IsoverBoken om du vill veta mer om brand.

12 Miljö Framtidens energi är miljövänlig energi som kommer från solen och naturkrafterna. 12 Ett Isover Multi-Comfort House ger dubbel miljövinst - låg energianvändning i byggnader och konstruktioner med isoleringsmaterial som är tillverkat av upp till 70 % återvunnet glas. Energiförsörjning idag och i framtiden Den billigaste och renaste energin är den som aldrig används. Ett Isover Multi-Comfort House har låg energianvändning på en nivå som anses hållbar. Låg energianvändning minskar utsläpp av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. I framtiden kommer fossila bränslen att ha bytts ut mot nya och istället finns andra sätt att generera energi. Det har sedan länge funnits vattenkraft och vindkraft. Solenergi i liten skala som solceller finns också sedan en tid tillbaka. Forskning om att utvinna energi från havets vågor, tidvatten och solen pågår i stor skala. Effektiv eldistribution får idag allt större fokus för att göra det lättare att använda vindkraft i stor skala och för att göra det möjligt att försörja tätbefolkade områden med energi från vatten, vind och sol. Hållbar elenergi tillverkas bäst till havs, vid stora vattendrag i norr eller i soliga länder i söder. Satsning på ett landbaserat högspänningslikströmsnät är i full gång i Sverige och ska i första hand ge en säker elförsörjning till södra Sverige från norsk vattenkraft. Likströmsnätet har först och främst låg förlust jämfört med växelströmsnätet, men löser också två andra miljöproblem i elförsörjningen. Högspänningslikströmsnätet grävs ner så man slipper de stora gatorna med kraftledningar i landskapet och likströmmen ger inget magnetfält. Mycket utvecklingsarbete och stora investeringar måste göras, men omvandling av solens värme och naturkrafter till energi har stor potential. Det mest uppseendeväckande är att det handlar om samma sorts energi; nämligen elenergi som tillverkas på ett miljövänligt och hållbart sätt. I stora tätorter kan man tänka sig att fjärrvärme kommer att finnas i större omfattning i framtiden. Man kommer sannolikt också att ha avfallsförbränning och biogas. Biobränsle som ved, pellets och andra energigrödor kommer troligen också att finnas, men användning av dessa som uppvärmningsenergi kommer att hamna i hård konkurrens med tillverkning av drivmedel som etanol och biodiesel. Även om det är rätt att ändra uppvärmningsform från elenergi till andra energikällor när man ser på uppvärmning generellt och på kort sikt, är el ofta den mest ekonomiska och framtidssäkra energikällan för uppvärmning när energibehovet är mycket lågt. Hållbart val Glasull framställs av glas som i sin tur produceras av sand, en naturresurs som finns i nästan obegränsade mängder. Isover glasull består dessutom av upp till 70 % återvunnet glas. Återvinning av glas spar mycket energi i tillverkningen eftersom smältning av glas är mindre energikrävande än omvandling av råmaterial till glas. Isovers glasull har lång livslängd och håller lika länge som konstruktionen den monteras i. Glasullens isoleringsförmåga är densamma år efter år och materialet kräver inget underhåll. Isovers glasull kan komprimeras ner till en femtedel vilket gör isolerprodukterna enkla att lagra och transportera. Färre transporter sparar både pengar och miljö. Var tredje flaska som lämnas till återvinning blir till glasullsisolering hos Isover.

13 Kostnad och uppvärmningsbehov God ekonomi Investeringen för ett hus utan värmesystem är inte större än kostnaden för ett hus med traditionellt värmesysten och något högre värmebehov. Ett Isover Multi-Comfort House har högre byggkostnad, men lägre driftskostnad än ett jämförbart standardhus. Uppvärmningskostnaderna blir låga och ger ekonomisk trygghet för framtiden. 10 % mer En merkostnad på ca 10 % för ett Isover Multi-Comfort House är en försiktig tumregel. Ett större fokus på lufttätning och förbättring av fönster, dörrar och konstruktionsdetaljer behövs. På sikt, när lufttätning, passivhuskomponenter och förbättrade konstruktionsdetaljer blivit normal byggteknik, kommer merkostnaden troligen att bli försumbar. Eftersom det inte finns behov av en traditionell värmeanläggning i ett Isover Multi-Comfort House, kommer investeringen att ligga på samma nivå som för ett hus med ett väsentligt högre uppvärmningsbehov som diagrammet Kostnad och uppvärmningsbehov visar. Kostnaden för bättre komfort Hög ljudkomfort gör byggnaden attraktiv och kan ge ett högre marknadsvärde. Hyresgäster och bostadsköpare är normalt beredda att betala lite mer för bättre ljudmiljö. Hög ljudprestanda är enklare att åstadkomma med tjocka konstruktioner än med tunna. Väggkonstruktioner med dubbelstomme, där de två stommarna inte är förankrade mot varandra, ger mycket bättre ljudreduktion än motsvarande enkelstomme. Oftast krävs enbart extra materialskikt, exempelvis extra gipsskivor, och delade konstruktioner, exempelvis sektionerad betongplatta. Dessa extra kostnader är acceptabla för bättre komfort. Ljudisolering, komfort och trygghet m.m. som ingår i Isover Multi-Comfort House är kvaliteter som byggs in i huset från början och som håller hela byggnadens livstid. En byggnads livstid sätts ofta tekniskt och ekonomiskt till 50 år, men i verkligheten håller byggnadens baskonstruktioner ofta i 100 år eller mer. Ekonomisk trygghet Ett Isover Multi-Comfort House har exempelvis ett uppvärmningsbehov på max 15 kwh/m 2 golvyta per år för flerbostadshus i södra Sverige, vilket för en 100 m 2 bostad motsvarar ca kr per år om elpriset är ca 1 kr per kwh. Stigande global efterfrågan pressar priserna på energi uppåt. Det finns en politisk förpliktelse i det så kallade Kyoto-avtalet kring minskning av CO2-utsläpp, och det har stort inflytande på de politiska styrmedlen som avgifter, bidrag, skärpta krav på energiområdet som kan komma i framtiden. Ingen vet var energipriserna hamnar inom exempelvis 10 år. Kanske det dubbla eller det tredubbla i fast penningvärde? Hur påverkar då detta uppvärmningskostnaden? I ett Isover Multi- Comfort House blir de kr till kr om året för 100 m 2.Ett äldre hus med eluppvärmning använder exempelvis kr om året för 100 m 2 till enbart uppvärmning. Dessa kr blir till kr om året. Därtill läggs kostnaden för hushållsel och varmvatten.

14 Konstruktioner och detaljer Det är möjligt att bygga ett hus enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet med många vanligt förekommande konstruktionstyper. I IsoverBoken finns ett stort antal lämpliga konstruktioner och detaljer som är anpassade till konceptets prestanda. Här sammanfattas de viktigaste fakta och principerna för att välja rätt. Välisolerade konstruktioner Alla byggnader behöver välisolerade konstruktioner för att få lågt uppvärmningsbehov. Hur lågt U-värdet ska vara beror på val av isoleringsprodukt, konstruktionsuppbyggnad och husets geometriska och geografiska läge. Utgångspunkten är U-värde på max 0,10 W/m 2 C för golv och tak, och max 0,15 W/m 2 C för ytterväggar. Dessa U-värden är dock enbart möjliga i flerbostadshus med kompakt form i kustnära områden i södra Sverige. På andra håll är det väsentligt kallare och mer isolering behövs. Mindre kompakta flerbostadshus och småhus har större ytor mot omgivningen i förhållande till golvytan och behöver därför mer isolering. Många konstruktioner i IsoverBoken anpassas till önskat U-värde genom att öka tjockleken. Även i ytterväggarna kan anpassningen göras i det obrutna mellanskiktet mellan de två stommarna. Minimera köldbryggor En köldbrygga är ett oisolerat eller dåligt isolerat område. Man får inga eller obetydliga köldbryggor om man strävar efter ett sammanhängande isoleringsskikt runt hela byggnaden. Numera ska de så kallade geometriska köldbryggorna också beaktas. Geometriska köldbryggor finns i konstruktionsdetaljerna på grund av geometrin. Ett utsprång, en ändring i konstruktionstjocklek eller ett hörn ger enbart på grund av geometrin ett extra bidrag till värmeförlusten som måste räknas in. Dessa köldbryggor är linjära köldbryggor och uttrycks med ett ψ-värde (psi-värde) och värdet bör hållas så lågt som möjligt, det vill säga oftast under 0,05 W/m C för hörn och under 0,02 W/m C för andra detaljer. Låga ψ-värden åstadkommer man om isoleringen i detaljerna mellan byggnadsdelarna har nästan lika mycket isolering som byggnadsdelarna. I vissa fall är det inte möjligt, men man får lägst ψ-värden när de värmeisolerande delarna placeras i obruten linje, till exempel bör ett passivfönster placeras mitt för isoleringsskiktet i väggarna. Exempel på kombination av lämpliga konstruktioner och detaljer till ett hus byggt enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet. Fönstret är placerad gynnsamt mitt för isoleringsskiktet i väggarna. Köldbryggan är effektivt bruten i detaljen mellan yttervägg och platta på mark. Fönstrets sidor och överkant är kringisolerade för att minska värmeförlusten. Isoleringsskiktet mellan de två stommarna kan tjockleksanpassas till önskat U-värde. Samma anpassning är möjlig i detaljen mellan yttervägg och platta på mark. Yttervägg Y:201, vindsbjälklag V:202, detaljerna K:206 och K:216 från IsoverBoken. 14

15 Bra ljudisolering Tjocka väggar som fylls fullständigt med glasull ger i sig själv ett bra bidrag till ljudisoleringen. Tjocka konstruktioner byggs lättast i flera lager. I ytterväggar är en delning i två stommar mycket gynnsam för luftljudsisoleringen. Skillnaden mellan en lätt ytterväggskonstruktion som byggs med en stomme jämförd med en liknande vägg med två stommar är ungefär 10 db förbättring av luftljudsisoleringen. Extra gipsskikt invändigt och utvändigt ger ytterligare 5-10 db förbättring. Det betyder att en traditionell ytterväggskonstruktion som ursprungligen hade en ljudisolering i ljudklass C eller sämre kan komma upp i ljudklass B eller till och med ljudklass A. Vindsbjälklag V:202 från IsoverBoken förbättrad med en extra gipssiva samt akustikreglar. Vindsbjälklag eller mellanbjälklag kan förses med extra gipsskikt som ger en förbättring på minst 5 db. Gipsskiktet som bildar undertak kan monteras på akustikprofiler istället för glespanel vilket ger en förbättring på ca 5 db. Mellanbjälklag kan kompletteras med ett flytande golv som ger en stegljudsförbättring på upp till 25 db. Samtidigt bidrar det flytande golvet med upp till 5 db förbättring av luftljudsisoleringen. Vindsbjälklag och mellanbjälklag av traditionellt slag kan med dessa ändringar uppnå ljudklass A eller B. Dubbel fönsterkonstruktion ger, på samma sätt som väggar med dubbelstomme, möjlighet till bättre luftljudsisolering om de två konstruktionsdelarna inte är fast förbundna. Akustikregel Minimera ljudbryggor Ljudbryggor är fasta förbindelser eller kontakt mellan material som lätt kan överföra ljud. Glasull är mycket bra på att bryta ljudöverföringen och om man kan sära byggnadens fasta delar, är mjuka mellanskikt den bästa lösningen. Men eftersom byggnader ska hänga ihop och vara stabila innebär det att man får använda andra medel på vissa ställen. Ett bra sätt att skapa bättre ljudbrytande byggnadsdelar och detaljer är att använda komponenter som är rörliga eller fjädrande i en riktning. Akustikprofiler som underlag för innertak är exempel på detta. Värmeisolera också mellan lägenheterna Lägenhetsskiljande mellanbjälklag och mellanväggar ska vara värmeisolerade av två orsaker: önskan om olika temperaturer i lägenheterna göra de möjligt att låta en lägenhet stå ouppvärmd mellan ut - och inflyttning. Oisolerade konstruktioner t.ex. betongmellanväggar har mycket hög värmeledningsförmåga och redan vid några graders temperaturskillnad blir förlusten från den varmare lägenheten till den kallare lägenheten hög. En oisolerad betongvägg har ett U-värde på ca. 3 W/m 2 C och vid 3 graders temperaturskillnad mellan lägenheterna blir förlusten ca. 9 W/m 2 konstruktionsyta. Ytterväggen har som jämförelse en värmeförlust på ca. 4 W/m 2 vid dimensionerande vinterutetemperatur. Den som önskar lite högre rumstemperatur får svårt att nå den om inte det finns extra effekt utöver det som är projekterat för lägenheten. De boende i den varma lägenheten kommer till stor del också att betala för grannens värme. Ett lämpligt U-värde för lägenhetsskiljande konstruktioner är max 0,40 W/m 2 C motsvarande ca. 100 mm isolering. Yttervägg Y:203 från IsoverBoken, förbättrad med en extra gipsskiva och utan mekanisk kontakt mellan stommarna.

16 Förprojektering Grundens form När en byggnad skapas är det viktigt att redan i skissfasen ta reda på en rad grundförutsättningar i relation till energiprestanda och termisk komfort. Skaffa överblick Ett första steg i projekteringen är ofta att se över byggnadens form, storlek, konstruktionstjocklekar, fönster- och dörrstorlekar i förhållande till effektbehovet för att hålla byggnaden uppvärmd vid dimensionerande vinterutetemperatur. Transmissionsförluster genom konstruktioner, fönster och dörrar + Luftinfiltrationsförlust genom otätheter och naturlig luftväxling till följd av att ytterdörrar används ska vara mindre än den energimängd som ventilationsluften kan tillföra + frivärmen från personer och apparater Ovanstående är en relativt enkel ekvation som vi lagt in i ett litet kalkylblad som kan laddas ner från Observera att effektbehovet för kompletterande uppvärmning av ventilationsluften till minst 20 C efter att luften passerat värmeväxlaren inte ska ingå i ovannämnda beräkning. Ventilationsförlust och effektbehov för uppvärmning av luft till rumstemperatur är en separat balans som enbart berör ventilationsanläggningen och värmåtervinningen i denna. Solinstrålningen ingår inte i effektbehovsberäkningen eftersom byggnaderna också ska fungera under dagar med gråväder. Man kan läsa mer om effektbalansen i avsnittet Prestanda för Isover Multi-Comfort House Energiprestanda och termisk komfort sid Kompakt form ger minst klimatskal och därmed minst transmissionsförlust. Översta formen är lättast - nedersta formen är svårast.

17 Kompakta byggnadsformer Effektbehovsberäkning vid förprojektering Effektbehovsberäkning vid förprojektering är förenklad jämfört med en standardberäkning av effektbehovet och ligger på den säkra sidan. Förenklingen är gjord genom att använda utvändiga mått för klimatskalet. På så sätt bortses i detta tidiga skede från ψ-värdet för byggnadshörn, takfot och syll under förutsättning att det slutgiltigt väljs mycket bra och välisolerade detaljer. Kvar är ψ-värdet för fönster- och dörrnischer tillsammans med traditionell en-dimensionell transmissionsförlust genom byggnadsdelarna. Gör så här: Skissa byggnadens form kompakt form klarar lättare kraven än en utbredd form och mycket utstickande delar. Placera fönster och dörrar. Fönster- och dörrandelen bör ligga under 30 % av uppvärmd area. Räkna ut arean på byggnadsdelarna. Använd utvändiga mått till och med isoleringens utvändiga sida. Utvändiga mått gäller både vertikalmått och horisontalmått. Försök med isoleringstjocklekar på ca mm i södra Sverige och och ca mm i norra Sverige. Räkna även ut längden runt alla fönster- och dörrnischer. Uppskattningsvis sätts U-värden för golv, ytterväggar och tak till max 0,10-0,15 W/m 2 C i södra Sverige och max 0,06-0,10 W/m 2 C i norra Sverige. Lämpliga fönster och dörrar har U-värden under 0,80 W/m 2 C. Speciellt i norra Sverige och i inlandet i mellan- och södra Sverige behövs lägre U-värden för att få ihop effektbehovskalkylen och säkerställa god termisk komfort. Kontrollera ψ-värdet för bra inbyggning av fönster och dörrar. Infiltrationsförlusten och naturlig ventilation uppskattas till låg luftomsättning, < 0,1 luftomsättning per timme eftersom byggnaden är mycket tät. Prova med olika indata, till exempel U-värden, till positiv differens för effektbalansen uppnås. Kontrollera att tjocklekarna och U-värden överensstämmer. När man har provat med olika byggnadsformer, storlekar och olika dimensioneringsfall skapas en överblick över vad som är möjligt på olika håll i landet. Observera att solinstrålningen deltar i att hålla energianvändningen låg från höst till vår. Placera fönstren optimalt för det och ta hänsyn till skuggande byggnader och liknande i omgivningen. Fönsterplacering i söder lär vara bäst, men det beror på solvinklar mot väderstrecket och solens höjdvinklar på aktuell ort och årstid. Ju längre norrut i landet desto bättre fungerar väst och östvänd fönsterplacering i energisammanhang. Ta med i de inledande beaktelserna att ouppvärmda vindfång och inglasade uteplatser/balkonger minskar energianvändningen. Vindfång och inglasade uteplatser behöver inte rymmas inom den kompakta byggnadsformen, utan kan vara utstickande delar. Flervåningshus blir sannolikt vanligt.

18 Fönster - termisk komfort Fönsteridé Principskiss av dubbel fönsterkonstruktion med mellanliggande persienn eller gardin. Ytterfönstret öppnas utåt och innerfönstret inåt. I södra Sverige har man bra erfarenhet av passivhusfönster med argonfyllda eller kryptonfyllda 3-glasrutor, men eftersom det är betydligt kallare på andra håll får man bedöma kravet på fönsterrutornas U-värde - det så kallade Ug-värdet - utifrån den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT). Undvik kallras och kallstrålning Kallrasrisken beror också på fönsterrutans höjd och lufthastigheten vid underkanten av fönsterrutan. Lufthastigheten bör högst vara 0,15 m/s för att undvika kallras eftersom luften i värsta fall fortsätter ohindrad ut på golvet eller på ett bord eller mot en person som uppehåller sig vid fönstret. Lufthastighet på 0,15 m/s är gränsen för obehagligt drag. Analys av möjligheterna i samband med höga fönster visar att kallras kan undvikas i kustnära delar av södra Sverige om fönsterglaset har ett Ug-värde på ca. 0,7 W/m 2 C och i norra Sverige på ca. 0,4 W/m 2 C för normalhöga fönster d.v.s. upp till 1,4 m. Dubbla fönsterkonstruktioner Fönstrerrutor med ett Ug-värde på ca. 0,4 W/m 2 C finns dock inte, men man kan såklart lösa komfortproblemet med små värmeelement under fönstren eller golvvärme i ytan närmast fasaden. Men det finns också en annan möjlighet som förtjänar uppmärksamhet; möjligheten med dubbla fönsterkonstruktioner. Den här lösningen används redan i samband med renovering av gamla byggnader, där man av hänsyn till byggnadens arkitektoniska uttryck låter de ursprungliga 1-glasfönstren sitta kvar i fasaden. I samband med den invändiga tilläggsisoleringen bygger man in ett passivhusfönster. Dubbel fönsterkonstruktion kan också med fördel användas i nya byggnader. Kallstrålning och kallras är ett problem som är särskilt stort när det är mörkt och därför kallare. Att använda dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet att placera en gardin mellan fönsterkonstruktionerna. Gardinen används primärt som solskydd och reglering av solljuset samt insynsskydd när det är mörkt. När det är mörkt har man inte någon nytta av fönstren och gardinerna kan lika gärna vara nerdragna. Nerdragna gardiner bidrar också till fönsterkonstruktionens U-värde och även till minskning av ψ-värdet kring fönstren eftersom fler skikt jämt fördelade i fönsternischen minskar det tredimensionella värmeflöde som ψ-värdet är ett uttryck för. I tabellen Lägsta dimensionerande utetemperatur finns förslag till olika fönsterrutor eller kombinationer av fönsterrutor sett i relation till lägsta dimensionerande vinterutetemperatur för att undvika kallras för 2,2 m och 1,4 m höga fönsterrutor. Observera att bedömningen av lufthastighet i samband med drag och kallras baseras på en förenklad empirisk ekvation med begränsad användning. När det gäller extrema termiska förhållanden, samspel mellan luftrörelser från ventilationen och stora eller höga rum är det svårt att förutse risken för drag. I samband med stora byggprojekt eller framtagning av en ny husmodell kan det vara en bra investering att göra fullskalesimuleringar innan man gör slutgiltiga val av fönster, tilluftsdon och 18

19 Fördelar med dubbla fönsterkonstruktioner Större arkitektoniska variationsmöjligheter eller anpassning till befintlig arkitektur. Ytterfönstret kan sitta få cm från fasadlinjen. Bättre U-värde och möjlighet till att bygga utan värmesystem även i norra Sverige. Solskyddssystemet bidrar till ett bättre U-värde och ψ-värde för fönsterarean när det är mörkt och persiennen stängd/nerdragen. Bättre inbyggnadsmöjlighet för innerfönstret eftersom ramarna kan kringisoleras mer än normalt för passivhusfönster. Detta är gynnsamt för ψ-värdet. Skyddat solskyddssystem och möjlighet till klenare solskyddssystem än utvändiga. Troligen prisneutralt jämfört med utvändiga persienner och passivhusfönster som enda konstruktion. Möjlighet till mindre underhåll eftersom passivhusfönstret skyddas av ytterfönstret som tar all påverkan från väder och vind. placering av dessa i förhållande till rummets geometri. Luftrörelser i rum är en fråga som ventilationsföretagen kan hjälpa till att bedöma och undersöka. Fönstrets U-värde Fönstrets U-värde får inte glömmas eftersom det har stor betydelse för byggnadens energiprestanda. Fönstrets bågar och karmar behöver också vara välisolerade. Normalt ligger ett passivhusfönsters U-värde ca. 0,1-0,2 W/m 2 C över fönsterrutans Ug-värde. Det har normalt ingen betydelse för kallrasrisken eftersom flödesriktningen vid fönstersidorna inte pekar rakt in mot rummet varvid lufthastigheten bromsas när luftflödet ändrar riktning vid fönstrets underkant. Bra vägg - fönsterdetalj Dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till bättre infästningslösningar, där man på ett enkelt sätt döljer mycket av karmarna. Innerfönstret sitter skyddat för regn och behöver inte de detaljerna som har med regn att göra. Innerfönstret kan monteras inifrån och det mesta av karmarna kan döljas. Ritningen Fönsteridé visar hur innerfönstret är monterat med täckta karmar så att man får stor glasandel i fönsteröppningen. Principen är självklart gynnsam för solinstrålningen, men också för ψ-värdet kring fönstret eftersom karmarna normalt är svåra att få tillräckligt välisolerade. Lägsta dimensionerande vinterutetemperatur Lägsta dimensionerande vinterutetemperatur Förslag till fönsterruta eller kombination Max Ug-värde 2,2 m höga fönsterrutor 1,4 m höga fönsterrutor Argonfylld 3-glas energiruta 0,7 W/m 2 C -2 C -12 C Kryptonfylld 3-glas energiruta 0,5 W/m 2 C -10 C -26 C Kryptonfylld 3-glas energiruta och 0,4 W/m 2 C -19 C -37 C 1-glas + mellanliggande gardin Kryptonfylld 3-glas energiruta och 0,35 W/m 2 C -30 C Under -50 C luftfylld 2-glas energiruta + mellanliggande gardin Lägsta dimensionerande vinterutetemperatur för att undvika kallras för 2,2 m och 1,4 m höga fönsterutor eller kombinationer av fönsterrutor.

20 Solskydd och övertemperatur Höga rumstemperaturer är vanliga under soliga vår- och höstdagar och på sommaren. Inga byggnader med fönster kan fungera tillfredsställande utan möjlighet till reglering av solinstrålningen. Traditionellt har man klarat sig med breda taksprång eller balkong ovanför fönstren kombinerat med invändiga persienner, rullgardiner m.m. Ändå är man van vid att en byggnad blir varm om den är stängd en solig eftermiddag. Att öppna fönster och dörrar en stund för att vädra bort överskottsvärmen är en vanlig åtgärd. Det är principiellt inte annorlunda i ett Isover Multi-Comfort House. Det som kan överraska är att övertemperatur kan förekomma en större del av året, redan i slutet av februari eller i början av mars. Därför är det viktigt att man planerar vilken form av solskydd man vill ha och vad som passar husets stil. Generellt kan man säga att utvändiga solskydd är mer effektiva än invändiga, och heltäckande solskydd är bättre än delvis täckande. Många är skeptiska till utvändiga persienner och liknade utvändiga solskyddslösningar. Beprövade lösningar som invändiga persienner, lamellgardiner eller rullgardiner i kombination med delvis täckande utvändiga solskydd som breda taksprång eller balkonger ovanför fönstren kan mycket väl vara tillräckligt. I förra avsnittet visas en fönsteridé med en dubbel fönsterkonstruktion med mellanliggande gardin. En mellanliggande gardin eller liknande fungerar nästan lika bra som utvändigt solskydd vilket framgår av diagram Solskydd. Enbart invändigt solskydd ger däremot mycket dåligt skydd mot solinstrålning och övertemperatur. Solskydd Solskydd för fönster med olika alternativ. Exemplet är beräknat med programmet PARASOL och är gjort för ett fönster mot söder i Stockholm. Fönstret är en dubbelkonstruktion som ritningen Fönsteridé på sidan 18 med 1-glas ytterfönster och 3-glas energiruta med kryptonfyllning som innerfönster. Persiennen mellan två fönster eller invändig persienn är vita. 20

21 Simulering av termisk innemiljö Finns det osäkerhet kring vad som är bästa valet, kan en termisk simulering av byggnadens temperaturförhållanden vid olika val av solskydd vara till stor hjälp. I simuleringssituationen bör man se på temperaturen i en stängd byggnad när de boende t.ex. kommer hem på eftermiddagen efter arbetet eller några dagar där de har varit bortresta. Utan solskydd blir övertemperaturen oacceptabelt hög oavsett byggnadens egenskaper men med effektivt utvändigt solskydd som t.ex. utvändiga persienner blir övertemperaturerna mer humana. Se tabellen Övertemperatur. I exemplet har man räknat med 8 m 2 fönster argonfylld 3-glas energiruta. Övertemperaturen för bostäder utan solskydd är mycket känslig för fönsterstorleken, bostadsstorleken och annan termisk last än solinstrålningen. En lätt byggnad utan solskydd och stora fönster kan få övertemperaturer över 50 grader. Om bostaden har effektivt utvändigt solskydd blir övertemperaturen däremot enbart få grader högre om fönsterstorleken ökas till det dubbla. Man strävar efter en lämplig komforttemperatur som motsvarar normal aktivitet och klädsel för människor som vistas i byggnaden. Normalt är 25 grader gränsen för övertemperatur och det är den temperatur som används i samband med projekteringen, där man normalt tillåter att temperaturen får vara över 25 grader max 10 % av tiden. Praktisk erfarenhet visar att problemet med övertemperatur är mindre. Den huvudsakliga orsaken är människors vanliga beteende. Man lägger koftan eller kavajen om det är varmt och man kanske gläntar på ett fönster eller en vädringslucka. Gynnsamt takutsprång som solskydd mot söder. Vad som är acceptabelt är också en fråga om hur man skulle uppleva 5-7 grader högre rumstemperatur än det normala en solig dag under tidig vår eller sen höst. Är det trevligt att komma hem till en grader varm bostad när det är kallt ute? Det behöver inte vara okomfortabelt eftersom termisk komfort är ett relativt begrepp som beror på hur mycket kläder man har på sig och vilken fysisk aktivitet man håller på med. Kanske är det mer en fråga om vad man förväntar sig! Förvåning är inte det samma som missnöje. Övertemperatur Byggnadens egenskap Inget solskydd Utvändig persienn Lätt byggnad 41 C 31 C Medeltung byggnad 38 C 29 C Tung byggnad 35 C 27 C Temperatur en sommardag i en 80 m 2 lägenhet i Stockholm med 8 m 2 fönster placerade mot syd. Lägenheten är räknad stängt och utan vädring, men med ventilation. De höga temperaturerna nås på eftermiddagen. Utetemperaturen variera över dygnet från 17 C till drygt 26 C. Simuleringen är gjort med programmet ProClim Web. Utvändiga persienner och solpaneler.

22 Lufttäthet Låg energiförbrukning och hög värmeåtervinning av ventilationsluften är en viktig del av Isover Multi-Comfort Housekonceptet. För att säkra värmeåtervinningen måste huset vara mycket tätt så att luften kommer från ventilationsanläggningen och inte från otätheter i husets klimatskal. Täthet Tätheten i ett Isover Multi-Comfort House motsvarar ett maximalt luftutbyte på 0,6 luftomsättningar per timme vid 50 Pa tryckskillnad mellan inomhus och utomhus. En tryckskillnad på 50 Pa motsvarar vad som kan förekomma när det är kallt och mycket blåsigt utomhus. Täthet motsvarande 0,6 gånger husvolymen per timme vid 50 Pa är tätare än traditionella metoder. Men med stor fokus på lufttäthet kan man lätt komma ner till mellan 0,1-0,3 luftomsättningar per timme vid 50 Pa. Tätheten mäts normalt i l/sekund och m 2 omslutande area. Beroende på byggnadens storlek och geometri motsvarar 0,6 gånger husvolymen per timme ca. 0,1-0,15 l/sekund och m 2 omslutande area, det vill säga klimatskalet och lägenhetsskiljande konstruktioner. Lufttätheten mäts enligt SS-EN Undvik fuktproblem och mögel Noggrann lufttätning på rätt sätt säkrar att konstruktionerna fungerar fukttekniskt. Fuktproblem som orsakas av fuktig inneluft undviks därmed. Särskilt i byggnadens övre delar, exempelvis i takkonstruktionen, är risken för fuktskador stor om konstruktionen är otät, eftersom termik och vindsug går i samma riktning och pressar luft utåt i konstruktionen. Här kan luftens fukt kondensera och därmed ökar risken för mögel, röt- och svampangrepp. Projektering Lufttäthet skapas enklast genom att placera ångspärren indragen från konstruktionernas invändiga beklädnad. I ytterväggar kan ångspärren exempelvis dras in ungefär 70 mm - det vill säga bakom ytterväggens innerstomme. På så sätt kan man senare montera elinstallationer utan att göra hål i ångspärren. Kablar och dosor får plats i innersta isoleringsskiktet. Tät anslutning mot massiva ytterväggar. Tätningsband placeras mellan ångspärren och väggen och kläms med regeln. Specialkrage för genomföring - rör och ventilationskanaler. Kragen består av två delar som kläms kring ångspärren. Fogmassa eller tätningsring mellan ångspärren och kragens synliga del säkerställer lufttätningen. Ångspärren snittas traditionellt och viks ut i fönsternischen. Varje hörn förses med en foliebit som tejpas på ångspärren. Observera att ångspärren ska långt ut i fönsternischen så man kan foga mellan fönsterkarmen och ångspärren. Inga glipor får finnas. Det behövs ofta ett fåtal kabel- och rörgenomföringar i ångspärren, till utomhusbelysning och vattenutkast samt uteoch avluftskanaler. Dessa genomföringar ska vara planerade från början, så att man kan bygga in mothåll för genomföringarna eller använda specialkrage. Mothållet eller kragarna är nödvändiga för att säkerställa ordentlig tätning med fogning eller tejpning runt genomföringarna. 22 Ångspärrens anslutning till massiva byggnadsdelar som exempelvis golvets betongplatta är en annan detalj som ofta förbises. Lufttätning mellan betongplatta och yttervägg. Isover Syllisolering placeras mellan betongplattan och ångspärren bakom ytterväggens innerstomme.

23 Här rekommenderas att ångspärren kläms med en list eller regel och ett tätningsband alternativt syllisolering för att säkerställa mycket god lufttäthet. Svåra tredimensionella detaljer bör ritas och granskas med tanke på det praktiska utförandet. I förra avsnittet nämndes enbart ångspärren som lufttätande skikt men samma råd gäller folier med ångbromsande egenskaper som t.ex. Isover Vario Duplex UV. OBS! Lufttätningen gäller även de lägenhetsskiljande konstruktionerna om man följer SS-EN Lufttäthet mellan lägenheterna är också förutsättning för konstruktionernas brandmotstånd och därmed brandsäkerheten i byggnaden. Utförandet Lufttätningen i passivhus ska vara mycket bättre än vad man vanligtvis accepterar inom traditionell byggteknik. Därför bör alla hantverkare och andra som på något sätt deltar i eller ansvarar för att skapa lufttätningen eller brukar göra ingrepp i det lufttätande skiktet ha gedigen kunskap om hur man uppnår god lufttäthet. En rekommendation är att man tidigt i byggprocessen samlar alla berörda till en generell utbildning i lufttäthetens betydelse för den färdiga byggnaden. På så sätt undviker man många fel och småskador som annars inte skulle uppmärksammas. De hantverkare som monterar ångspärren och tätar genomföringar behöver utbildning eller rättare sagt behöver tid att ta reda på hur detaljerna ska lösas. Hantverkarna är praktiskt lagda och har ofta bra förslag på hur man löser olika detaljer. Det finns exempel på att ett gemensamt möte innan arbetet med ångspärren och fogning påbörjas, är en mycket bra investering. Det kan vara frågan om fyra timmar, där alla svåra eller annorlunda moment diskuteras, provas och utvärderas innan hantverkarna går igång mer rutinmässigt. Andra hantverkare som brukar göra ingrepp i ångspärren ska också ha tillräcklig information om hur de gör genomföringar på planerade ställen och hur de förhåller sig om de råkar skada det lufttätande skiktet. Man kan lämpligen koncentrera arbetet med lufttätningen till ett fåtal personer och utse en person till lufttätningskoordinator som kan bistå de olika hantverksgrupperna med råd och problemlösning. Täthetsprovning Byggnadens täthet kontrolleras lämpligen innan ångspärren täcks med isoleringsmaterial och beklädnad. Fönster och dörrar ska vara monterade och fogade i tät kontakt med ångspärren. Alla genomföringar i klimatskalet ska också vara gjorda, men dessa täcks och tejpas så att de inte stör tryckprovningen. Läckor som hittas i samband med tryckprovningen kan då åtgärdas med extra tejp, fogmassa och bitar av ångspärrsmaterialet. Isover Vario Duplex UV - system för fuktsäkring och lufttätning.

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Sveriges första Isover Multi-Comfort House: BRF Dalgången vid Ramberget i Göteborg

Sveriges första Isover Multi-Comfort House: BRF Dalgången vid Ramberget i Göteborg Sveriges första Isover Multi-Comfort House: BRF Dalgången vid Ramberget i Göteborg BRF Dalgången Sveriges första Isover Multi-Comfort House Isover Multi-Comfort House är ett helhetskoncept för energisnålt

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Välkommen till Portvakten Söder

Välkommen till Portvakten Söder Bo i Europas klimatsmartaste hus! Välkommen till Portvakten Söder Framtidens boende i ett hållbart samhälle Portvakten Söder Vi erbjuder 64 lägenheter i två punkthus med vardera åtta våningar. Inflyttning

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Fönster med goda framtidsutsikter

Fönster med goda framtidsutsikter Fönster med goda framtidsutsikter Fönsterteamet vi erbjuder fönster som håller vad de lovar Fönsterteamet ingår i samma koncern som Enomic Fönster. Enomic är ett svenskägt företag som startade sin produktion

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. www.m-therm.com

Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. www.m-therm.com Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. Member of: Uppvärmning i väggen: Använd M-Therms 24 volt uppvärmning och få en hälsosam miljö som är ekonomisk, pålitlig, lätt att använda, flexibel och bekväm.

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX Minimerat underhåll och ökad komfort Fönster 1074 SX 2 Kontorshus för KMD i Skejby, Århus, med Sapa fönster 1074. Arkitekt: Arkitema AS. Sapa Fönster 1074 SX Extraisolerat fönster med lågt U-värde uppfyller

Läs mer

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering Väggbankboken Spara pengar med tilläggsisolering Bygg din egen väggbank Planerar du att byta fasad på ditt hus? Då har vi ett tips på en investering som är mycket bättre än att spara pengarna på ett vanligt

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Sundsbro PASSIVHUS. Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus. 24 lägenheter med guldvittring

Sundsbro PASSIVHUS. Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus. 24 lägenheter med guldvittring Sundsbro PASSIVHUS 24 lägenheter med guldvittring Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus SUNDSBRO Välkommen till vårt första passivhus. Ett sju våningar högt hus

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

AB Helsingborgshem. Agenda

AB Helsingborgshem. Agenda AB Helsingborgshem AB Helsingborgshem Agenda 1. Våra åtaganden 2. Generella implementeringspunkter 3. Kv Turkiet (Portalen) 4. Parkkvarteret 5. Björka/Ödåkra 6. Individuellt Mätsystem 7. Fotokollage över

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Fördelar och Försäljningsargument

Fördelar och Försäljningsargument Fördelar och Försäljningsargument Miljövänligt Brandsäkert Fuktsäkerhet Mycket lägre energiförbrukning, 20 30% lägre än glasullsisolerade hus En skarvfri och tät isolering Bättre inomhusklimat Friskare

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Energispartips. Tips och information från Norrenergi Energispartips Tips och information från Norrenergi Energispartips för våra kunder Här presenterar vi några tips för dig som vill få ner din energianvändning. Kanske känner du igen vissa och andra är helt

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Saint-Gobain Isover AB

Saint-Gobain Isover AB Saint-Gobain Isover AB Isolerlösningar sedan 1933 B1-01 2008-02 Vi bygger framtiden Isover är en del av den franska koncernen Saint-Gobain som designar, tillverkar och distribuerar byggmaterial för framtidens

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

PASSIVHUSET SOM ÄR DIFFUSSIONSÖPPET Villa Floc ett hållbart hus

PASSIVHUSET SOM ÄR DIFFUSSIONSÖPPET Villa Floc ett hållbart hus Sidan 1 av 5 BODAGAR I ÅHUS 4 13 september 2009 Visningshus i Åhus PASSIVHUSET SOM ÄR DIFFUSSIONSÖPPET ett hållbart hus Koncept Orginalkällan för vår energi och som är helt gratis kommer direkt från solen.

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Fönsterbyte med VELFAC

Fönsterbyte med VELFAC Fönsterbyte med VELFAC Förord Har du tröttnat på att lägga tid och pengar på skrapning och målning av fönster? VELFAC fönster har strängpressad aluminium på utsidan, vilket kräver minimalt underhåll samtidigt

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?

Läs mer

Ljudreduktion i väggar

Ljudreduktion i väggar 144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fönsterrenovering gör fönstren lika vackra som förr, fast bättre. refond Fönsterrenovering

Fönsterrenovering gör fönstren lika vackra som förr, fast bättre. refond Fönsterrenovering Fönsterrenovering gör fönstren lika vackra som förr, fast bättre refond Fönsterrenovering Huset läcker energi Av husets tillförda energi försvinner 35 % genom fönstren. 15% ventilation Välkommen till Prefond

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

T2REFLECTA ENKLARE INSTALLATION EFFEKTIVARE GOLVVÄRME MED ISOLERSKIVA

T2REFLECTA ENKLARE INSTALLATION EFFEKTIVARE GOLVVÄRME MED ISOLERSKIVA T2REFLECTA ENKLARE INSTALLATION EFFEKTIVARE GOLVVÄRME MED ISOLERSKIVA T2 RÖD ÄR SJÄLVREGLERANDE T2 Röd är en golvvärmekabel som anpassar sin effekt efter värmebehovet i varje millimeter kabel. Du slipper

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Stambyte i bostäder. vloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Kan man verkligen använda plast vid stambyte? Det är den vanligaste frågan vi på Geberit får av beställare och

Läs mer