Välfärdsins. Välfärdsinsyn. Välfärdsinsyn. Välfärdsinsyn

Transkript

1 Välfärdsins Välfä Välfärdsi Väl RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen Välfärdsins Välfä Välfärdsi Väl Välfärdsins Välfä En rapport om allmänhetens åsikter och mediernas syn på insyn och information om välfärden och dess utförare. Rapporten är framtagen av, ett samarbete mellan fackliga organisationer och arbetsgivare inom vård- och omsorgssektorn. Välfärdsi Väl

2 Koll på välfärden bara för proffsen Åtta av tio tror att skillnaderna på kvaliteten inom vård och omsorg är stora. Men sex av tio vet inte var de ska hitta fakta om hur det ligger till. Två av tre tycker att media inte gör ett tillräckligt bra jobb för att belysa kvalitetsskillnader. Bara var sjätte är nöjd med journalisternas jobb. Det visar en Novusundersökning som låtit göra. Hela 79 procent av de 1013 svarande tror att det finns avgörande skillnader i kvalitet mellan utförare av offentligt finansierade tjänster inom vård och omsorg. 10 Tror du att det förekommer avgörande skillnader avseende kvalitén mellan olika aktörer i den skattefinansierade välfärden? % 81% 81% 5 Ja Nej 1 13% 11% 8% 7% 6% 13% Totalt Privat Offentlig Novus oktober - 16 Hela 79 procent av de 1013 svarande tror att det finns avgörande skillnader i kvalitet mellan utförare av offentligt finansierade tjänster inom vård och omsorg. Samtidigt säger sig 61 procent ha låg kännedom om vilka skillnader som faktiskt finns. 59 procent vet inte heller var de ska söka information. Bland de övriga dominerar svaret googla. I en undersökning som lät göra i april 2016 med 1000 personer anser hela 95 procent att det är mycket eller ganska viktigt att få tillgång till information om de organisationer och företag som driver vård och omsorg med offentlig finansiering. 82 procent anser att det är mycket viktigt att få del av information om verksamhetens kvalitet. Mer än 5 tycker att det är mycket viktigt att få information om ekonomi och ägarförhållanden samt personaltäthet och anställningsvillkor. 2 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

3 61% har låg kännedom om kvalitetsskillnader inom vård och omsorg Hur god kännedom har du om vilka kvalitetsskillnader det finns bland utövare inom skattefinansierad vård och omsorg? % 33% 66% 28% 57% 37% 5% 5% 5% Totalt Privat Offentlig Känner inte till alls Inte alls god kännedom Inte särskilt god kännedom Ganska god kännedom Mycket god kännedom De som arbetar i offentlig sektoranser sig ha högre kännedom Novus oktober - 16 Den nya undersökningen visar att bara 17 procent anser att media gör ett bra jobb för att belysa kvalitetsskillnaderna mellan olika utförare. I dag saknas samlad information som beskriver hur resurserna används och vilken kvalitet som levereras. Många databaser samlar in olika uppgifter, men ingen har till uppgift att ge allmänheten information som gör det möjligt att avgöra om skattemedlen i vård och omsorg används kostnadseffektivt. Utan verktyg för att bedöma om vård och omsorg bedrivs effektivt riskeras allmänhetens tillit till om politikerna klarar uppdraget att leverera god vård och omsorg. Arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackliga organisationer inom vård och omsorg är överens om att allmänheten har rätt till mer i nsyn i offentligt finansierad vård och omsorg. Ökad insyn och transparens driver fram bättre kvalitet och resursutnyttjande i välfärden. Projektet heter. För att fördjupa bilden har dessutom talat med några specialiserade journalister och berörda politiker om problemen med dagens många olika system för kvalitetsjämförelser. Kvalitet -vad är det? Tidningen Dagens Samhälle granskar fortlöpande välfärdens ekonomi och kvalitet. Torbjörn Carlbom är rutinerad ekonomireporter från Veckan Affärer, därefter redaktionschef på Dagens Samhälle, där han i dag är reporter. Han pekar på en inbyggd målkonflikt mellan aktörerna bakom projektet : Det grundläggande problemet i välfärdsdebatten är vad som är kvalitet. För fackförbunden är det hög bemanning, för företagare och kommunala arbetsgivare är det helt andra faktorer. Om kan bidra till att de börjar tala samma språk om kvalitet är det bra. Det är oerhört komplicerat att göra kvalificerad journalistik i dag. Du måste gå till en rad olika system och databaser hos ett antal myndigheter och andra aktörer. Man måste sedan kombinera 3 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

4 Sex av tio vet inte var de ska söka efter information om kvalitetsskillnader i vård och omsorg. Svar 41% 59% Novus oktober - 16 data från olika källor, analysera felkällor och eliminera felen. Frånvaron av en samlad statistik är heller inte det enda problemet för en ambitiös journalist: Många intressenter presenterar materialet på ett svårhanterbart sätt genom att vikta parametrar olika. De presenterar de uppgifter som gynnar deras intressen. Det är nästan omöjligt att få fram hur det ser ut på enhetsnivå både i företag och kommuner, för att inte tala om hur det ser ut i landstingen. Det ställer krav på medierna som många i dag inte klarar att uppfylla, anser Torbjörn Carlbom: Det krävs såväl statistiska kunskaper och excelkunskap som tid och mod att ibland våga gå emot etablerade uppfattningar i debatten. Journalister backar när det ser komplext ut, eller när uppgifterna strider mot allmänna uppfattningar, vilket fakta väldigt ofta gör. Kris - eller anekdot? Journalisternas brist på kunskap, tid och samlade fakta riskerar att sprida felaktiga föreställningar om välfärdssektorn, anser Torbjörn Carlbom: De är oerhört fokuserade på anekdoter. Det är få som anstränger sig för att ta reda på hur det verkligen ser ut. Då får vi en bild som inte är symbolisk för hela sektorns funktionssätt. Nyanserna faller bort. Medierna rapporterar om kriser, men när man granskar vad som ligger bakom är det kanske inte alls kris. Torbjörn Carlbom välkomnar s ambitioner, men höjer också ett varningen finger: Att samla alla data till en central punkt är självklart ett bra initiativ. Ju mer relevant information, desto bättre beslut. Men det är mycket data som måste produceras och redigeras så att det blir lättillgängligt. Men om man lyckas är det utmärkt. För politiker och tjänstemän som upphandlar välfärdstjänster är korrekta ingångsvärden avgörande för att kunna ställa de krav som ger mest service för skattepengarna. Det anser Ole-Jörgen Persson, moderat vice ordförande i Spånga- Tensta stadsdelsnämnd i Stockholm: Viktigast är förstås att brukarna har en rimlig möjlighet att jämföra olika alternativ innan de gör sitt val. Som moderat är jag för valfrihet, men vi kan bli bättre på att föra fram mer individanpassade tjänster. Då kan en nationell databas som vara bra. 4 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

5 17 procent anser att media gör ett bra jobb för att belysa kvalitetsskillnaderna mellan olika utförare På det hela taget, tycker du att media och journalister gör ett bra eller dåligt jobb med att belysa de kvalitetsskillnader som finns bland utövare inom skattefinansierad vård och omsorg? % 39% 29% 14% 34% 14% 12% 42% 25% 13% Bra jobb Varken bra eller dåligt jobb Dåligt jobb Totalt Privat Offentlig Novus oktober - 16 Inför besluten om vem som bäst utför offentligt finansierade tjänster är utformningen av upphandlingsunderlagen styrande: Det handlar om att finna rätt kombination av pris och kvalitet, säger Ole-Jörgen Persson. Utgångspunkten är alltid vad som är bäst för brukarna, men när det kommer till kvalitet väger de ofta in olika aspekter. När vi ska utforma upphandlingsunderlagen vore en databas med jämförelser bra att ha. I en nationell databas kan upphandlarna jämföra vad andra fått för pengarna vid snarlika upphandlingar. Men Ole-Jörgen Persson ser också en annan fördel med : Vi vill kunna följa upp våra val och bedöma utvecklingen över tid. Då vore en databas bra, inte minst för att kunna jämföra offentliga och privata alternativ. länge alla parter står bakom det. Vi har byggt ut valfriheten och det är bra, men det är alltid en utmaning att välja. Därför måste man ha bra möjligheter att jämföra. Men så väl är det sällan, anser Anna Bäsén, Expressens medicinreporter sedan 16 år och flerfaldigt belönad för sina granskningar: Det är ofta problem, olika beroende på vilken statistik jag vill ha fram. Statistiken över kvalitet inom hälso- och sjukvård är svår att tolka. Ibland utelämnas bärande information och andra gånger är den skapad för vården så att ingen annan ska förstå. Hon har många gånger mötts av motvilja inom vård och omsorg mot att låta sig granskas: Oh ja, många aktörer har varit motsträviga. De vill inte lämna ifrån sig statistik för att de inte vill ha sin enhet bedömd. Siffror saknas inte Många av de siffror politiker behöver finns redan i kommunernas och landstingens datorer, men sammanställs inte på ett jämförbart sätt. Exakt så är det, säger Ole-Jörgen Persson. Därför är jag odelat positiv till så Bara doktorn begriper Anna Bäsén är också kritisk mot myndigheter som inte presenterar sin information på ett lättillgängligt sätt: Många register är helt obegripliga för den som inte är läkare eller medicinjournalist. 5 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

6 Det anses allmänt som viktigt att få ta del av information om utförare av vård och omsorg. Särskilt verksamhetens kvalitet % 54% 56% 34% 33% 82% 13% 8% 7% 8% 1% 5% 1% 5% 1% 5% 1% 4% Anställningsvillkor för personalen som arbetar där Ekonomi- och ägarförhållanden Personaltätheten i verksamheten Verksamhetens kvalitet Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Hur viktigt är det att allmänheten ges möjlighet att ta del av information om utförare av vård och omsorg avseende verksamhetens... Novus april - 16 De borde göras även i en patientversion så att vanliga människor kan förstå. Som alla seriösa granskare försöker Anna Bäsén samla data från olika register för att få så komplett bild som möjligt. Men då är enheterna oftast inte jämförbara. SKLs databaser är ofta projektstyrda, vilket gör att de inte kan jämföras med andra register. Och inom äldrevården finns inte ens ett fungerande register. Om du inte ens vet hur många äldreboenden det finns, har du ju inget att utgå från. Anna Bäséns erfarenhet är att aktörerna gärna lyfter fram positiva förhållanden, men därutöver är det si och så med transparensen. De måste våga mäta det som är politiskt kontroversiellt och sånt som folk vill veta. Därför är ett bra initiativ. Ett gott exempel är jämförelsesajten över väntetid inom sjukvården som funkar hyfsat för de flesta diagnoser. Inom sjukvården finns ett stort antal databaser och sajter som redovisar fakta. Men de är svåröverskådliga, sällan fullständiga och kan vara svåra att tolka för den vanlige medborgaren. Jim Aleberg är bilbyggare och fackligt aktiv på Volvo, men också socialdemokratisk sjukvårds- politiker och 2 vice ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen: Jag brukar använda SKLs Öppna jämförelser eller regionens uppföljningssystem för vårdcentraler, Munin. Men alla enheter är inte med och siffrorna kan vara svårt att tolka även för oss politiker. Framför allt är det svårt att se vad som ligger bakom resultaten. Rykten och tro När Jim Aleberg är ute på möten och pratar vårdpolitik möts han ofta av påståenden om förhållanden i vården byggda på enskilda fall: Det är svårt att bemöta antaganden och rykten. Det är ofta något man hört av grannen eller jobbarkompisar som inte alls stämmer. Då hamnar man i försvarsställning och får inte prata om det som vi vill och kan göra. Då vore det bra att ha en lättöverskådlig statistik att hänvisa till. Han tycker det är viktigt att kunna följa upp och jämföra vårdcentraler över hela landet, men ser en komplikation: Kvaliteten på en vårdcentral är ett rörligt mål. Det kan ju sluta tre läkare samma dag och vårdkvaliteten sjunker genast. Man måste datera upp ofta. 6 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

7 Tre av fyra tycker det är en bra idé att skapa en webbplats där allmänheten kan få information om skattefinansierad vård- och omsorg % Är det en bra eller dålig idé att skapa en webbplats där allmänheten kan få information om skattefinansierade vård- och omsorgs ekonomi, ägarförhållanden, kvalitet i verksamheten och personalens anställningsvillkor? 43% 35% 3% 9% 9% 2% 1% Mycket bra idé Ganska bra idé Varken bra eller Ganska dålig idé Mycket dålig idé dålig Novus april - 16 Samtidigt vet Jim Aleberg hur mycket fakta som redan finns i vårdens datorer. Det gäller att använda dem så att de blir begripliga och jämförbara: är ett bra initiativ. Samtidigt vill man som politiker att skattebetalarna får ut så mycket som möjligt för pengarna. Vi har sagt att vi ska minska de administrativa kostnaderna inom vården. Då får ett nytt system inte ta så mycket arbetstid från personalen att det blir en börda. Nyhetsbyråer som bevakar myndigheter får oftast bara vetskap om fall som gått illa och hamnat under tillsyn. Hanna Anander har varit reporter på flera dagstidningar och Sveriges Radio och är nu medicinreporter på nyhetsbyrån Siren: Jag granskar diarier, begär ut handlingar, nyhetsvärderar och skriver texter till våra kunder som ofta är medieföretag. Men det är inget enkelt jobb och hindren är många: Det kan vara allt från sekretessmarkeringar som är orimliga till att vi helt enkelt inte får just de handlingar vi behöver. Till och från gör Sirén egna sammanställningar, bredare enkäter och jämförelser, men Hanna Anander stöter ofta på svårigheter: Aktörerna mäter på väldigt olika sätt beroende på vad de anser mest viktigt. En gemensam databas skulle vi ha stor nytta av. verkar intressant, jag hoppas att det blir något bra. Fakta om bygger nu en webbplats som på ett och samma ställe ska redovisa information om kvalitet, ekonomi, anställningsförhållanden och personaltäthet inom fyra välfärdsområden: äldreboenden, vårdcentraler, hemtjänst och LSS-personlig assistans. På sajten ska finnas standardiserad information om vem som driver eller äger en viss verksamhet, ekonomiska basfakta, resultat av kvalitetsmätningar, personalens anställningsvillkor samt personaltätheten i verksamheten. Till.se kan alla utförare, offentligt drivna så väl som privata och idéburna verksamheter ansluta sig. Mer information finns att hämta på: 7 RAPPORT Koll på välfärden bara för proffsen

8 Om undersökningarna I rapporten refereras till två undersökningar båda genomförda av undersökningsföretaget Novus. Den ena genomfördes i april 2016 med 1000 personer som svarade på frågor om vikten av insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. Den andra undersökningen genomfördes i oktober 2016 när 1013 personer svarade på frågor om kvalitetsskillnader i offentligt finansierad vård och omsorg, samt synen på mediernas granskning av vården och omsorgens utförare. I båda undersökningarna var urvalet ett slumpmässigt urval av personer 18 år och äldre från Novus slumpmässigt telefonrekryterade Sverigepanel. Undersökningsresultaten har viktats för att kompensera skillnader i svarsfrekvenser när det gäller kön, ålder, geografi och politiskt preferens i valet är ett initiativ från arbetsmarknadens parter för att öka insyn och öppenhet inom offentligt finansierad vård och omsorg. Följande organisationer står bakom projektet: Rapporten är framtagen oktober 2016 av. Intervjuer: Leif Holmkvist, frilansjournalist Vill du veta mer? Välkommen att kontakta s kansli: Projektledare Anna-kari Modin E-post: anna-kari.modin@valfardsinsyn.se Mobil: