Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2005"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2005 Värsta släckaren sid 8 Staten tvingade fram större räddningstjänster sid 21

2 2 inledaren Sirenen Nr Hjälpinsatserna ändrar karaktär Vår roll mer understödjande Räddningsverket står inför en av de största expansionerna i verkets historia när vi ska utvidga den internationella verksamheten. Vår internationella hjälpverksamhet sysselsätter idag i runda tal 25 personer. Under ett par år ska antalet tjänster tredubblas vid den nya avdelning för internationell insatsverksamhet, som ska förläggas i Kristinehamn. Lokaliseringen är ett bevis på uppskattning av de insatser Räddningsverket gjort och på att regeringen vill satsa en del av biståndspengarna på denna typ av verksamhet. Det som 1988 började som en sök- och räddningsinsats i det jordbävningsdrabbade Armenien har under åren fått en delvis annan, men framförallt bredare karaktär. De direkta hjälpinsatserna som kulminerade under kriget i det forna Jugoslavien under åren ska nu mera präglas av internationell samverkan. Vår roll kan sägas bli mindre operativ och mera understödjande, kompletterad med förberedande och förebyggande aktiviteter i olika sammanhang. Verksamheten i Kristinehamn ger oss helt nya förutsättningar och ekonomiska villkor att medverka i det internationella biståndsarbetet. Verksamheten kommer att vila på fyra ben; att medverka i det svenska biståndsarbetet inom ramen för FN-systemet, hålla en beredskap för att undsätta svenska medborgare i nöd utomlands, fullgöra operativa uppgifter inom EUs gemenskapsmekanism och bidra i det internationella förtroendeskapande och säkerhetsfrämjande samarbetet. Vi förväntar oss att tyngdpunkten, precis som nu, blir stöd till olika FN-organ i kris- och katastrofområden. Skapar snabba kontaktvägar Uppdraget att snabbt kunna hjälpa svenskar i krissituationer utomlands ställer speciella krav på oss. Vi är också i full gång med att skapa effektiva kontaktvägar med sjukvården, polisen, frivilligorganisationer och svenska kyrkan. Stora utbildningsoch övningsinsatser ska genomföras i år och nästa år. I samband med terrorattackerna i London i juli fick vi testa vår förmåga att snabbt förstärka befintliga svenska resurser. Fyra personer, varav tre psykologer från Rädda Barnen, skickades till London som förstärkning av den svenska ambassaden. Mycket viktiga för Räddningsverket blir aktiviteter inom det internationella förtroendeskapande och säkerhetsfrämjande samarbetet. Vi har under åren haft många liknande uppdrag och jag räknar med betydligt fler. Förra veckan fattade regeringen beslut om vår hittills mest omfattande insats på detta område. För 40 miljoner kronor ska Räddningsverket ge stöd till de observatörer, som EU skickar till Aceh-provinsen i Indonesien för att övervaka fredsprocessen. Stort politiskt förtroende Genom etableringen i Kristinehamn kan vi öka vår permanenta bemanning för att planera för och genomföra insatser utomlands. Fler uppdrag, av ännu mer skiftande karaktär än idag, ställer höga krav på utbildning och övning av dem som medverkar i insatserna, liksom på uthållighet i den stödfunktion som ska finnas på hemmaplan. Räddningsverket har fått ett stort politiskt förtroende att ytterligare medverka i svenska biståndsinsatser. Vi kan även om vi ökar personalstyrkan inte klara dessa ökade uppgifter på egen hand. Vi måste förlita oss på den beredskap och kompetens som finns hos våra samarbetspartner nya och gamla. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket INNEHÅLL nyheter Ny lag om farligt gods-transporter 3 Skogsbränder Värre nästa sommar 4 Svensk brandman i terrorchockat London 6 Revinges lokaler följer inte lagen 13 NCO räknar med att rädda liv 14 Nyutexaminerad stortrivs som brandman 16 Fann framtid i Finspång? 17 Marley familjens räddning 36 Interschutz 2005 Stort och smått på största mässan 8 Svenska brandmän hämtade inspiration 10 Nytt koncept släcker med kirurgiskt ingrepp 11 internationellt Räddningsverket bygger akutförråd utomlands 18 Insatsen förlängd året ut 19 Ö full med trotyl och oexploderade granater 20 Sirenen på besök i Finland Förändring för framtiden 21 Storförbund på order av staten 22 erfarenheter Däck kastades 45 meter dödade anställd 26 Sirenens räddningsskola Att avsluta en räddningsinsats 28 reportage flygräddningstjänst Enmansattacker inom 90 sekunder 30 ordet fritt Beredskapen inför skogsbrand kan höjas 33 Brand ombord och handeln fortsatte 34 Säkerhetsdelegation kan ge tryggare samhälle 35 sista sidan Liv och död är vardagen 44 Omslagsbilden Foto: GUNNO IVANSSON En av Interschutz-mässans mest uppseendeväckande företeelser var den amerikanska brandbilen Strong Arm som knuffar sitt jättelika strålrör genom väggen. Kapaciteten är 5700 liter i minuten. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas ( ) eller skickas: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 17 augusti. Nästa nummer, 6/05, trycks 28 september. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr nyheter 3 Terrorhot ställer nya krav på farligt gods-transporter Transporter av farligt gods ska skyddas mot brott och terroraktioner. Vissa företag måste dokumentera sin beredskap och upprätta särskilda skyddsplaner. Det är nyheter i en ny lag om transport av farligt gods som är på väg. En annan nyhet är att Räddningsverket får gehör för möjligheten att döma till fängelse vid särskilt allvarliga brott mot lagen. Farligt gods Lagstiftningen har hittills siktat på att skydda miljö och allmänhet mot olyckor vid transport av farligt gods. Den förändrade situation efter 11- september attentaten ledde till att en europeisk arbetsgrupp för transport av farligt gods i januari 2004 föreslog att det infördes bestämmelser om skydd mot brottsliga angrepp även för landtransporter. De flesta länder skrev in transportskydd i sina bestämmelser från 1 juli i år. Ökad kontroll Den nya lagen innebär ökad kontroll av vem som har tillgång till godset och hur det förvaras. Vissa företag ska upprätta särskilda planer för sitt skydd, skyddsplaner, och Räddningsverket får ansvar för tillsynen av skyddsplanerna. Det blir obligatoriskt med legitimation för alla som är med på farligt gods-transporter i alla länder som anslutit sig till ADR- eller RID-överenskommelsen. Visst gods får inte stå obevakat eller får bara ställas på inhägnat område. Vid vissa transporter kan chauffören inte bara stanna och sova vid vägkanten, säger Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket. Foto: MICKE SOLEBRIS Ny farligt gods-lag. Den nya lagen innebär ökad kontroll av vem som har tillgång till godset och hur det förvaras. Visst gods får inte stå obevakat eller får bara ställas på inhägnat område. Vid vissa landsvägstransporter kan chauffören inte bara stanna och sova vid vägkanten. I dag finns ingen uttalad hotbild mot Sverige men lagändringen får ändå konsekvenser. Det är en komplex situation och man måste se till helheten. Det räcker inte med att konstatera att det inte finns något hot mot Sverige, man måste ta hänsyn till den hotbild som finns mot transit- och mottagarländer. Även företag som enbart transporterar inom landet påverkas. Som vi tolkar lagen måste företag ha en beredskap och planering för en ändrad hotbild. Man kanske inte behöver bevaka godset i dag men ska ha beredskap för det. En uppställningsplats uppfyller kraven Kan dömas till fängelse Genom en dom i Högsta domstolen i vintras blev det omöjligt att döma till fängelse för brott mot en myndighets föreskrifter. Därför har nu stor möda ägnats åt att skapa en allmän aktsamhetsregel kopplad till ett fängelsestraff. Om ett företag bryter mot en föreskrift utdöms först böter. Är brottet allvarligt och skulle kunnat leda till stor skada ska ansvariga kunna dömas till fängelse för brott mot den allmänna aktsamhetsregeln. En situation man kan tänka sig är där man använt helt felaktig förpackning eller slarvat med förslutningen. Sverige är ett av de sista länderna i Europa att införa förändringen och en del andra länder har klagat på senfärdigheten, men nu är den nya lagen på gång. En lagrådsremiss ska lämnas in efter semestern och vi hoppas att den nya lagen träder i kraft 1 januari nästa år, säger Torkel Schlegel. GUNNO IVANSSON ÖDESHÖG. I Sverige finns en enda parkeringsplats som uppfyller kraven i den kommande lagen om transport av farligt gods, Östgötaporten i Ödeshög. Den öppnades vid årsskiftet och det är en inhägnad parkering som rymmer 30 fordon. Bakom parkeringen står IDS (International Diesel Service) och det krävs ett IDS-kort för att få parkera där. Eftersom ett IDS-kort är personligt kan man följa vem som kör in och ut från området. Parkeringen är kameraövervakad och det kostar 100 kronor per dygn att stå där. Det är med tillfredställelse vi konstaterar att marknaden erbjuder uppställningsplatser som är godtagbara även ur brottsskyddssynpunkt, säger Jonatan Björse, Räddningsverket. Bevakad p-plats. Det finns än så länge bara en enda uppställningsplats för fordon som är godtagbar enligt kraven i den nya lag om transport av farligt gods som är på väg. Den inhägnade och kameraövervakade parkeringsplatsen finns i Ödeshög.

4 4 nyheter Sirenen Nr X 2005 Stormskogarna: Värre nästa sommar Hundratals skogsbränder har svept över Sverige i sommar. Men den befarade krutdurken i de stormfällda skogarna Tack och lov blev det inte så. En orsak är att räddningstjänsterna var väl förberedda och att man i ett tidigt skede satte in hölls i schack. Vattenbombande helikoptrar, en hög beredskap och regnet blev räddningen. Men räkna med att det kan bli värre nästa sommar, varnar Bo Johansson Räddningsverket. vattenbombande helikoptrar. Skogsbrand En annan räddning var regnet i slutet av juli. När det var som torrast och varmast i mitten av juli infördes avverkningsstopp på flera håll i Småland. Eftersom skogen ligger ner är det svårt och förenat med livsfara att släcka med traditionella metoder. Det torra riset som ligger kvar efter att timret avverkats och forslats bort gör att skogen brinner snabbare. Våga be om hjälp innan olyckan är Under de mest snustorra veckorna i början av juli såg det mycket kritiskt ut. Då brann det dagligen på flera håll i skogen i samtliga stormdrabbade kommuner. Privata anlitades inte Flygvapnet har ställt upp med Om inte regnet kommit tre helikoptrar med baser i Ronneby, Säve och Berga. Under de att släcka. Det handlade ofta om att begränsa branden att sprida sig till andra sidan brandgatan. Insats från vägen. I många av de stormdrabbade områdena var det omöjligt att ge sig in i skogen för hade en katastrof varit nära, säger Bo Johansson, som i somras värsta veckorna var de hårt ansträngda fungerade som Räddningsverkets skogsbrandskoordinator. och flera av piloterna och helikoptrarna närmade sig terpiloter var uttröttade och utnyttjades till bristningsgränsen. inte bra. Men om utgifterna totalt för kommunens insatser i skogen och av nedfallna ledningar. Räddningsverket har rapporterat gränsen för tillåten flygtid. överstiger självrisken får kom- Skogsbrandflyget har upp- skogsbrandsläget i Men någon brist på helikop- Det är förmodligen en kostmunerna ersättning från staten täckt och lokaliserat flera brän- de stormdrabbade länen till terresurser har det inte varit, nadsfråga, kommunerna får i efterhand, säger Johansson. der och det har underlättat regeringen en gång i veckan. Redan i mars varnade bland andra Räddningsverket för att det har funnits mycket back-up hos privata helikopterföretag, enligt Bo Johansson. betala för privata helikopterresurser till skillnad från de militära. Utbildningsinsatser Räddningsverkets depåer snabba insatser. Nästa sommar kommer dock mängder av torrt ris ligga kvar de stormfällda skogarna vid torrt och varmt väder skulle förvandlas till potentiella krutdurkar. Han anser att det är märkligt att man inte i större utsträckning anlitat civila helikoptrar trots att Försvarets helikop- Privata helikopterföretag är irriterade på detta, de håller resurser för vattenbombning men anlitas aldrig och det är för skogsbrandsmateriel har utnyttjats vid ett tiotal skogsbränder. Bränderna har främst orsakats av åsknedslag, arbete ute i skogarna. Blir det en torr sommar befarar vi att risken för skogsbränder blir ännu större nästa år. LJUNGBY. Våga tänka det värsta. Våga be om hjälp innan olyckan är framme. En taktik man lärt sig i Småland. Ska man lösa alla problem och börja be om hjälp mitt i skogsbranden är risken att dörrarna är stängda, säger Ola Johannesson, räddningschef i Ljungby som än en gång testats av naturens krafter. Under sommaren brann det ett femtontal gånger i skog och mark i Ljungby-trakten. Den svåraste och största branden härjade i ett stormdrabbat tio hektar stort skogsområde i Hamneda, sydost om Ljungby. Branden orsakades troligen av en nedfallen ledning. Som vi trott blev vi stående längs med vägarna, det var för riskabelt och omöjligt att gå in med folk i skogen när träden ligger huller om buller, istället handlade det om att begränsa branden och bygga brandgator, säger Ola Johannesson. Gödseltunnor användes Ett 50-tal man från Ljungby, Älmhult och Markaryds räddningstjänster bekämpade branden tillsammans med poliser och civila under ett dygn. Skogsägare och lantbrukare hjälpte till med att röja gator och bevattna marken med hjälp av gödseltunnor för att begränsa branden. I ett tidigt skede kallade vi in två militärhelikoptrar som vattenbombade, utan dem hade utgången förmodligen blivit en annan. Tilltagande vindar, hettan och den tjocka röken försvårade arbetet. Polisens helikoptrar, som är utrustade med värmekamera, utnyttjades för spaning och för att veta var man bäst skulle lägga vattenbomberna. Foto: LARS BENGTSSON Ola Johannesson fick många nya erfarenheter i somras. För två år sedan var det svår översvämning som drabbade hundratals boende i Ljungby. I vintras var det orkanen Gudrun som förstörde stora skogsområden. Vi har tyvärr blivit vana vid sånt här, säger Ola Johannesson. Men samtidigt är det dessa erfarenheter som gjort att Ljungby till tänderna förberett sig och legat steget före. Vi väntade det allra värsta, en riktigt stor skogsbrand. Att den uteblev beror en del på tur, men framför allt beror det på samverkan och att vi arbetat förebyggande. Ta med kommunalrådet Skogsbränder bryr sig inte om de brinner över kommuneller länsgränser. Vikten av samverkan med länsstyrelse, grannkommuner, staben i Växjö, Räddsam-F i Jönköping, polis, Räddningsverket, försvaret och andra kan inte nog betonas. Och att man använder hela

5 Sirenen Nr X 2005 Räddningsverket kommer att satsa en hel del på utbildningsinsatser av såväl släckande personal som skogsfolk. Dessutom ska verket under hösten besöka södra Frankrike där man framgångsrikt använder Herculesplan som skopande plan vid bekämpning av skogsbränder. Man har tagit in en släckmodul i planet vilket verkar mycket intressant inför nästa framme kommunens spektra i arbetet. Tekniska kontoret har exempelvis varit på benen och transporterat skogsbrandsmateriel. Den egna personalen ställde upp helhjärtat i bästa semesterperioden, ett 25-tal personer från tre räddningsvärn har hjälpt oss. Det har varit en kontinuerlig dialog med kommunens politiker. Det är lättare att prata pengar och få förståelse om kommunalrådet är med oss därute i skogen, menar Johannesson. Akutpärm Redan före sommaren informerades allmänheten och turister om faran, 700 tyska och danska fritidsstugeägare har fått broschyrer. Extra släckfordon och hjälmar lånades av Räddningsverket Revinge. Resurser i form av traktorgrävare, gödseltunnor och skogsmaskiner inventerades och en sommar. Vi har mycket att lära av fransmännen när det gäller brandbekämpning, samband och säkerhet vid skogsbränder, säger Johansson. Positiva effekter Den förhöjda beredskapen under sommaren har fört en del positivt med sig, anser Johansson: Dels har kommunernas akutpärm med telefonnummer till alla ägare sammanställdes. Innan sommarsäsongen startade knöts kontakter med räddningstjänsterna i Storgöteborg och Sydskåne, som lovade ställa upp med ett vaktlag som kunde klara den löpande beredskapen i Ljungby i händelse av större skogsbrand. Det mediala intresset har varit stort och det är viktigt att vi hanterar det på ett bra sätt. Det löste räddningschef Johannesson genom att skjutsa journalister och fotografer till brandhärden bakpå motorcykel-kärran. De måste få sina bilder och sköta sitt arbete och då är det bättre att vi ser till att det sker på ett säkert sätt. Vi ser media som en tillgång, absolut inte som ett problem. KATARINA SELLIUS Foto: LARS BENGTSSON, SMÅLÄNNINGEN samarbete över kommungränserna fungerat mycket bra, man hjälper varandra med alla tillgängliga resurser. Dels har Räddningsverket kommit närmare både kommuner och länsstyrelser, vilket är värdefullt även för andra områden inom verket. KATARINA SELLIUS Skogsbrand dödade elva brandmän i Spanien En skogsbrand i den centrala regionen Guadalajara i Spanien tog 17 juli elva brandmäns liv. Styrkan, frivilliga unga män och kvinnor i 20-årsåldern, överraskades av ett plötsligt vindskifte och fångades av lågorna. Branden bröt ut i ett naturreservat sedan besökare slarvat med släckningen på en grillplats. Branden började under veckoslutet och hann förstöra hektar skog innan cirka 150 brandmän fick kontroll över branden på onsdagen. Också i Frankrike och Portugal har skogsbränder till följd av värmeböljan rasat i sommar. I Frankrike omkom tre brandmän i släckningsarbetet på en gård. Det har inte enbart brunnit i de stormdrabbade skogarna. De största skogsbränderna har inträffat i andra delar av landet. Räddningstjänsten i Ånge hade en tuff helg 9-10 juli då man samtidigt hade sju skogsbränder i kommunen. Bränderna utbröt under loppet av sju timmar och orsakades av kraftiga torråskväder och blixtnedslag och spred sig snabbt i den svårtillgängliga terrängen. Privata helikoptrar En av de större bränderna på omkring 50 hektar bröt ut i naturreservatet Helvetesbrännan. Det krävdes två vattenbombande helikoptrar för att få bukt med bränderna. Den hårda konkurrensen om försvarets vattenbombande helikoptrar gjorde att man tog hjälp av två privata helikopterföretag i släckningsarbetet. Ånge är en av de tre kommuner som hittills meddelat Räddningsverket att de kommer att begära statlig ersättning för sina räddningstjänstkostnader. Övriga kommuner är Ovanåker och Dals Ed och det är möjligt att fler hör av sig nyheter Dyr nota för skogsbränder Det måste till en allmän översyn av skogsbrandsutbildning i Sverige, säger Rickard Hansen, räddningschef i Kalmar och en av landets främsta experter på skogsbränder. Ämnet skogsbrand finns inte på räddningsskolorna menar han. Utbildningsnivån inom skogsbrandsläckning är för låg i Sverige. Kunskaper saknas på räddningsskolorna och ämnet prioriteras inte alls, trots att sannolikheten för skogsbränder i Sverige blir allt större, säger Rickard Hansen, författare av boken Skogsbrandsläckning som främst är avsedd att användas i Räddningsverkets utbildningar. 5 i samma ärende, säger Lennart Larsson, Räddningsverket. Tufft i Ovanåker Samma helg i juli bekämpade räddningstjänsten i Ovanåker, med hjälp av flera räddningstjänster från grannkommunerna, fem skogsbränder samtidigt, varav en var rejält stor och omfattade 50 hektar. Också dessa orsakade av blixtnedslag utan regn. I Dals Ed pågick två stora skogsbränder på drygt 50 hektar samtidigt. Här krävdes vattenbombning från helikopter. Samma dygn gjorde Aftonbladet en rundringning och kom fram till att det pågick 54 skogsbränder i Sverige natten mellan lördag och söndag. Ingen har den totala överblicken över sommarens skogsbränder, men listan kan göras lång. Jönköping, Ljungby, Älmhult, Östersundstrakten, Sundsvall, Boden, Ånge, Ludvika, Luleå, Ljusdal, Vansbro, Älvdalen, Rättvik, Malung, Halmstad, Varberg, Karlskrona, Tanum, Torsby, Grums är några platser som drabbats. Under en helg i juli fick SOSalarm i Växjö larm om ett 30-tal skogs- och gräsbränder. Skogsbrandexpert: Utbildningen är otillräcklig Bra akuta åtgärder Däremot anser jag att man lyckats bra med att på kort tid genomföra akuta åtgärder och ställa resurser och kunskap till förfogande inför sommarens befarade skogsbränder. Men problemet är mer långsiktigt än så. I framtiden kommer det behövas folk med spetskunskaper i skogsbrandsläckning, de finns inte i de olika landsdelarna i dag. Problemet är att intresset för ämnet inte finns, en attityd man främst möter på storstädernas kårer vilket är förståeligt eftersom skogsbränder sällan inträffar där. Man kan se det som ett glesbygdsproblem. Även andra bör utbildas Han anser att det är viktigt att räddningstjänsten skaffar tätare kontakter och jobbar närmare de olika skogsbolagen. Något som man börjat med i Kalmar där skogsbolagens och räddningstjänstens folk har möten för att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Det är inte enbart räddningspersonal och specialister som bör utbildas, också andra grupper som exempelvis helikopterpiloter behöver kunskaper om skogsbrand, säger Rickard Hansen, som anser att det krävs en total översyn av skogsbrandutbildningen, vilken nivå den ska ha och vilka resurser som krävs inför framtiden. KATARINA SELLIUS

6 6 nyheter Sirenen Nr Svensk brandman jobbade mitt i terrorchockat London LONDON. Fredrik Lundahl, 35, arbetar som brandman mitt i centrala London. När bomberna exploderade i tunnelbanan 7 juli hamnade han mitt i räddningsarbetet. Vi skulle precis gå av nattpasset klockan nio på morgonen, vi stod och snackade med skiftet som skulle börja. Då kom larmet, 8,59, säger Fredrik Lundahl. Hans brandstation Knightsbridge ligger bara hundra meter från varuhuset Harrods i centrala London. När vi kom fram till tunnelbanestationen vid Edgware Road, fanns redan polis, ambulanser och flera brandfordon på plats. Det var mitt i rusningstrafiken och väldigt mycket folk överallt. Det hade hörts en mycket kraftig explosion. Vi möttes av folk som kom upp från tunnelbanan, sotiga i ansiktet. Vår styrka beordrades genast bära ner klipputrustning, filtar, syrgas och sjukvårdsutrustning. Vi skulle assistera sjukvårdsteamen, berättar Lundahl. En underlig tystnad Hans huvduppgift blev att bära ut skadade från ett av tunnelbanetågen. Två tåg stod hundra meter in i tunneln, det var mörkt och vi fick lysa oss fram med hjälp av våra ficklampor. Många människor var allvarligt skadade, folk hade brännskador och många befann sig i chocktillstånd. Men det var inget tumultartat kaos och inga skrik, det var en underlig tystnad. Folk var behärskade och lugna mitt i allt detta, berättar Lundahl som uppfattade hela räddningsinsatsen som mycket professionell. Foto: BJÖRN ANDERSSON Fredrik Lundahl deltog i räddningsarbetet i Londons tunnelbana efter terrorattacken den 7 juli. Sedan två år tillbaka är han brandman på Knigtsbridge brandstation mitt i centrala London. Samarbetet mellan oss, polisen, sjukvårdsteamen och tunnelbanans egen säkerhetspersonal fungerade mycket effektivt. Alla var oerhört fokuserade på sina respektive arbetsuppgifter. Väluppfostrad allmänhet Fredrik Lundahl upplevde räddningsinsatsen som vid en omfattande tågolycka, även om han förstod att det handlade om ett terrordåd. Poliser med bombhundar sökte igenom området. Också allmänheten skötte sig exemplariskt, folk accepterade avspärrningar och förstod allvaret i det som hänt. I de här lägena är engelsmännen väluppfostrade, vilket inte alltid är fallet på svenska insatser, säger Fredrik Lundahl, som har jobbat i London i två år. Under räddningsarbetet hinner man inte tänka eller bli rädd, däremot for det efteråt en del tankar genom mitt huvud. Att arbeta i London innebär på många sätt helt andra arbetsförhållanden än vid en svensk räddningstjänst. Insatsen den 7 juli är dock den allvarligaste han deltagit i. Det är annorlunda att arbeta i en räddningsinsats där någon med avsikt orsakat en svår olycka, det är en omskakande händelse. Efter avslutad insats försökte han ringa hem till familjen i Trelleborg. Först var det omöjligt att komma fram på telefon, men jag lyckades sent på eftermiddagen. De hade förstås varit oroliga. Flygpendlar till jobbet Fredrik Lundahl bor i Trelleborg med sambo och barn. Han flygpendlar mellan jobbet vid London Fire Brigade och hemmet i Trelleborg. Schemat innebär att han jobbar fyra dagar i London och är ledig lika många dagar. Han gör två nattpass och två dagpass och bor på stationen. Tidigare har han jobbat som deltidsbrandman i Burlöv, heltidsbrandman i Trelleborg, Lund och Kävlinge samt som lärare vid Räddningsverket i Revinge. Hur har händelsen påverkat dig? Visst har jag fått en tankeställare och det är mycket att bearbeta. Men det är inte så att jag ständigt går omkring och är rädd för terrordåd. Men jag, och många med mig, har blivit mer vaksamma på bussen och i tunnelbanan. Man kollar så att folk tar med sina saker när de kliver av bussen. Senaste tiden har vi haft många larm med kvarglömda ryggsäckar och paket. Polisens bombenhet är numera alltid inkopplad och skjuter sönder allt, de tar inga risker. Hur hamnade du som brandman i London? Egentligen av en tillfällighet. Jag surfade på nätet och ramlade in på London Fire Brigades hemsida och läste att de rekryterade folk. Här bor svenskar Ett år och fyra anställningsintervjuer- och tester senare, var han en av de 386 aspiranter som antogs av sökande! London är den mest kosmopolitiska staden i världen och räddningstjänsten arbetar hårt med mångfald och att arbetslagen ska spegla den multikulturella befolkningen. Bland annat bor svenskar här, säger Fredrik Lundahl, en av dem som därmed breddat mångfalden inom Londons räddningstjänst. KATARINA SELLIUS Räddningsverket skickade krisstyrka LONDON. En handfull svenskar fick krisstöd av den svenska styrka som Räddningsverket skickade till London efter terrorattacken på uppdrag av regeringen. Styrkan, en samordnare och tre psykologer från Rädda Barnen, stationerades på Svenska ambassaden och i Svenska kyrkan i London. Uppgiften var att vara tillgänglig om det fanns behov av krisstöd. Till en början visste man inte om det fanns svenskar bland de omkomna eller skadade. Det visade sig senare att så inte var fallet, men beslut togs ändå om att stärka beredskapen med krisstöd på plats, säger insatsledare Lars Norén, Räddningsverket. Däremot fanns en eftersökslista med ett tjugotal svenskar som fortfarande saknades i London. En jourtelefon öppnades, öppen dygnet runt. Den bemannades av de tre psykologerna. Information om krisstöd lades ut på UD:s och ambassadens hemsida. Foto: BÖRJE SVENSSON Sophie Arnö, psykolog vid Rädda Barnen, deltog i den svenska insatsen i London efter terrorattacken den 7 juli. En handfull svenskar fick krisstöd av psykolog, bland annat personer som råkat bli ögonvittnen till händelsen. Det fanns människor som flytt ur tunnelbanan, människor som suttit instängda på sina kontor i timtal och lyssnat till sirener och helikoptrar utanför, i något som de närmast upplevt som ett krigstillstånd. Det fanns de som irrade i timtals, en av dem vi träffade gick i sex timmar för att nå hem, skriver psykologen Sophie Arnö i sin insatsrapport. Lars Norén: Den här insatsen var ett första prov på den förstärkta krisförmåga som är under uppbyggnad i Sverige. Kanalerna mellan UD och Räddningsverket är nu upparbetade och fungerade bra. Vi var även på väg till Sharm el-sheikh men insatsen avblåstes när styrkan stod på Arlanda. De svenskar som drabbats och som var i behov av krisstöd skickades hem i stället. FOTNOT: Sex timmar efter ett beslut ska Räddningsverket kunna sända en första insatsstyrka till en händelse utomlands, där många svenskar är inblandade. Terrorattacken i London Torsdagen den 7 juli detonerade misstänkta självmordsbombare fyra kraftiga bomber i morgonrusningen i Londons kollektivtrafik. Tre bomber exploderade vid 9-tiden på tre olika tåg i Londons tunnelbana. En timme senare utlöstes ytterligare en sprängladdning på buss 30 i centrala London. Explosionerna tog attentatsmännens och 52 andra människors liv. Fler än 700 skadades.

7 Sirenen Nr nyheter 7 Salomonson lämnar Räddningsverket Efter fem år som generaldirektör för Räddningsverket slutar Christina Salomonson i förtid och blir chef för Kustbevakningen. Mitt sexårsförordnande går ut om knappt ett år och när jag erbjöds tjänsten som chef för Kustbevakningen kunde jag inte tacka nej. Semestrande räddningsverkare överraskades när det blev känt att Salomonson slutar redan 1 oktober. De flesta hade nog trott på ett nytt treårsförordnande sommaren Normalt sitter ingen längre än nio år som generaldirektör på samma myndighet. Hade jag fortsatt på Räddningsverket i tre år till hade mitt förordnande gått ut vid 63 år ålder. Jag vill gärna arbeta längre och sex år vid Kustbevakningen kändes som sista chansen att få en ny spännande utmaning och att få jobba fram till normal pensionsålder. Salomonson var i mitten av juni på ett rutinmöte hos försvarsdepartementet när statssekreterare Jonas Hjelm bad om ett enskilt samtal. Utan förvarning ställde han frågan: Kustbevakningens generaldirektör Marie Hafström ska få nya uppgifter. Vill du ta över? Jag tackade ja på en gång, berättar Salomonson. En ny långbänk? Det är med blandade känslor Christina Salomonson lämnar Räddningsverket. Verket står inför många spännande utmaningar som Christina Salomonson lämnar Räddningsverket 1 oktober jag gärna hade varit med att driva ett tag till. Samtidigt känns det positivt att lämna över en myndighet som har högt förtroende hos regeringen och bland allmänheten. Nu frågar sig alla på Räddningsverket vem som ska efterträda Salomonson. Förra gången och hittills enda gången Räddningsverket bytt högste chef var när generaldirektören Lennart Myhlback skulle ersättas Det blev en besvärande långbänk innan försvarsminister Björn von Sydow gav budet till dåvarande chefen för civila enheten på försvarsdepartementet, Christina Salomonson. Även den gången svarade Salomonson ja på stående fot. I semestertider har namnspekulationerna varit få. Jag tänker inte komma med några namnförslag, om inte regeringen ber mig. Det vore förmätet. Det har en tid varit inne att tillsätta kvinnliga verkschefer, du är ju själv ett exempel. Är det viktigt för dig att Räddningsverkets nästa chef är en kvinna? Jag tycker att regeringens policy om varannan damernas vid utnämning av regeringsledamöter och generaldirektörer är riktig. Men jag hoppas att regeringen utser den som är mest lämpad för tjänsten, oavsett kön. När senast tycker du att din efterträdare ska vara utsedd? Jag hoppas att det går snabbt. Det vore önskvärt att en ny generaldirektör är utsedd innan jag slutar den 1 oktober. Säkerhet i vid bemärkelse Salomonson ger inga råd till sin efterträdare, vem det nu blir. Men på frågan hur hon vill se att Räddningsverket ska fortsätta utvecklas svarar hon: Verket bör bygga vidare på det verket är bra på. En spännande utveckling är den av regeringen beslutade satsningen om ökad internationellt ansvar med utbyggnad i Kristinehamn. Det nya utbildningssystemet har precis startat och här gäller det att bygga vidare så att den breda satsningen på skydd mot olyckor får genomslag i kommunerna. Givetvis ska verket också slå vakt om de traditionella frågorna med inriktning på säkerhet i vid bemärkelse. Brandman omkom efter utryckning TORSBY. 51-årige brandmannen Anders Rimnäs avled i början av juli till följd av skador han fick vid en våldsam krasch med en tankbil. Olyckan inträffade i norra Värmland när han var på väg med vatten för att släcka en skogsbrand. Tankbilen fick punktering på vänster framhjul. Det 25 ton tunga fordonet blev omöjligt att styra, gick genom vägräcket, snurrade ett varv och hamnade i en brant slänt ner mot Klarälven. Olyckan inträffade på riksväg 62, norr om Sysslebäck, vid femtiden på lördagseftermiddagen 10 juli. Brandman Anders Rimnäs var vid tillfället ensam i bilen, på väg till en av de två skogsbränder som pågick i området. I en bil strax bakom kom två av hans kollegor, som snabbt styrde om resurser från skogsbranden. Brandmannen satt svårt fastklämd i två timmar innan kollegorna lyckades få loss honom. Han var hela tiden vid medvetande och pratade med oss, i det läget anade vi aldrig att hans skador var livshotande, berättar Bengt Carlsson, räddningschef i Torsby, som själv var med i räddningsarbetet. Avled av inre skador Den skadade brandmannen fördes med ambulanshelikopter till Ullevåls Universitetssjukhus i Norge. En stund senare fick vi samtal om att hans tillstånd försämrats i helikoptern. Det blev en chock för oss. På kvällen avled brandmannen av svåra inre skador. Anders Rimnäs var hemmahörande i Sysslebäck och hade STIG DAHLÉN jobbat som deltidsbrandman i 24 år. Han var vår mest rutinerade chaufför, han jobbade som yrkeschaufför och körde lastbil med släp. Att plötsligt mista en arbetskamrat påverkar hela organisationen. Vi har samlats vid flera tillfällen och pratat om det som hänt och vi stöttar varandra, säger Bengt Carlsson. Polisens tekniska undersökning av det åtta år gamla fordonet visar på en däckexplosion av okänd orsak. Allt tyder på att det var en händelse med mycket olyckliga omständigheter. Visst är vårt yrke riskfyllt, men jag har aldrig varit med om något liknande under mina 30 år i räddningstjänsten, säger Bengt Carlsson. Anders Rimnäs efterlämnar sambo och tre barn. 69 brandoffer på sju månader Under hela år 2004 inträffade i Sverige 62 dödsbränder med sammanlagt 65 omkomna människor. Det är, i ett längre tidsperspektiv, rekordlåga siffror Första halvåret 2005 har vi kunnat konstatera att den positiva trenden från i fjol inte fortsatt. Redan under årets första sju månader har Räddningsverket preliminärt registrerat 67 dödsbränder med 69 omkomna människor. Juli blev en förhållandesvis bra månad när det gäller antalet omkomna i bränder, fyra personer. Det är den lägsta månadssiffran hittills i år. Antal omkomna i bränder per månad januari-augusti: Jan Febr Mars April Maj Juni Juli av dödsbränderna (54 omkomna) inträffade i byggnader av något slag. De flesta av dem i villor eller lägenheter i flerfamiljshus. Endast två dödsbränder har hittills i år inträffat i servicehus eller andra boenden för äldre. Inte mindre än nio dödsbränder har inträffat i bilar, oftast i samband med trafikolyckor. Bränder i husvagnar har krävt två liv. Fyra människor har omkommit vid lika många bränder utomhus. Ungdomar monterade brandvarnare i äldreboende Räddningstjänsten i Norrhälsinge genomförde i somras ett projekt där ungdomar tillsammans med hemtjänsten besökte äldre kommuninnevånare och försåg dem med fungerande brandvarnare. Arbetet utfördes av 17 ungdomar som anmält intresse för sommarjobb. Efter introduktionsutbildning fick de följa hemtjänsten på deras ordinarie turer. När hemtjänstpersonalen skötte sitt vanliga arbete kontrollerade ungdomarna brandskyddet och monterade gratis brandvarnare. - Sammanlagt besöktes 528 hushåll. - Av dessa hade 347 (66%) redan en fungerande brandvarnare. - I 91 fall (17%) saknades brandvarnare. - I ytterligare 90 fall (17%) fungerade brandvarnaren inte av någon orsak. - Totalt monterade ungdomarna 242 nya brandvarnare. Flera erfarenheter drogs, som manar till eftertanke och kanske åtgärder i andra kommuner, bland annat: - Många brandvarnare saknade batteri. - Flera av de äldre hade felplacerade brandvarnare. Ny utgåva av 90-Sekunder Årets andra utgåva av Räddningsverkets videoserie 90-Sekunder innehåller reportage från räddningsarbetet vid branden i det anrika Centralhotellet i Gävle och Nyköping kommuns så kallade säkerhetsronder. Läkaren Fredrik Huss från Universitetssjukhuset i Linköping ger en lektion i akut omhändertagande av brännskadade och dessutom rapporteras från världens största brandmässa Interschutz Der Rote Hahn i Tyskland samt från en brand i oljecistern i USA. Videon kan beställas på VHS eller DVD direkt från: 90-Sekunder Räddningsverket Karlstad eller via e-post: Mätbara mål uppnåddes inte Räddningsverket sätter sällan upp konkreta, mätbara mål för sin verksamhet. Men år 2000 startade ett handlingsprogram på det brandförebyggande området med definierade mål för perioden Treårsmedelvärdet skulle för tre områden minska med tio procent (i förhållande till 2000 års värde): Döda i bostadsbränder skulle minska från 92 till 83 personer. Antalet byggnadsbränder från till Minskat antal storskador från 140 till 126 (med storskada avses där skadebeloppet överstiger 1,5 miljoner kronor). Hur gick det då? Döda i bostadsbränder ökade från 92 till 95. En ökning med 3 procent trots ovanligt få omkomna år Byggnadsbränderna minskade med 6 procent till Några siffror över antalet storskador fanns inte tillgängliga när Räddningsverket nyligen sammanställde en åttasidig kortversion av rapporten Brandförebyggande verksamhet Räddningsverket har kontinuerligt under treårsperioden följt upp målen. Trots att programmet nu avslutats fortsätter analysen av resultaten och vilka åtgärder som kan sättas in för att få kurvorna att peka åt rätt håll. Bland annat driver Räddningsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet frågan om att endast självslocknande cigaretter ska få säljas. Sådan lagstiftning finns redan i delar av USA och i Kanada och har kraftigt minskat antalet dödsbränder bland äldre ensamboende.

8 8 Interschutz 2005 Sirenen Nr Udda inslag 1. Ifex Technologies stridsvagn drog massor av folk på visningarna. Företaget har specialiserat sig på impulsteknik som skjuter iväg vattenkulor. Vattenkanonen trycker iväg några liter åt gången med en hastighet av 400 kilometer i timmen. Den höga hastigheten slår sönder vatten och skapar en vattendimma. Träffsäkerheten var föga imponerande och den hade svårt att träffa av vanlig container på 30 meters avstånd. Största och värsta mässan HANNOVER. Världens största räddningstjänstmässa, tyska Interschutz, slog återigen rekord med utställare. Mässan samarrangerades med Interpolice i Hannover och enligt arrangörerna hade man under de sex dagarna besökare. Det internationella inslaget har aldrig varit större och de nya EU-staterna från forna Östeuropa och Kina var välrepresenterade. Noterbart är att Polen hade 23 utställare och Kina 48. Efter Tyskland med sina 781 utställare är England och USA störst med 76 respektive 69 utställare. Dubbelpipig vattenkanon Interschutz är spektakulärt i alla avseenden. Utställningsområdet i Hannover, som annars är känt för världens största datamässa Cebit, är enormt. Allt är störst och värst. Något av det första som mötte besökarna på väg till utställningshallarna var en stridsvagn med dubbelpipig vattenkanon. Men då hade man sedan länge kunna se alla brandstegar och skyliftar resa sig mot skyn. På utomhusutställningen fanns en myriad av fordon, från flygplatsbrandbilar från Indien till italienska minibilar. Där finns också den största utställaren, Iveco Magirus. Med stora fanor och en allé av brandbilar leddes besökarna fram till en helt egen utställningshall. Rekordhöga brandstegar Besökare åkte upp och ner i rekordhöga brandstegar. Redan i Augsburg för fem år sedan var Bronto värst i världen med en lift som nådde 88 meter. Nu klarade de ytterligare två meter och på lyftarmen stod det kaxigt Above all. Men smakar det så kostar det. Behöver man kunna evakuera människor 90 meter upp i luften måste man punga ut med mellan 20 och 30 miljoner kronor. De tillverkas bara på beställning och exemplaret som visades i Hannover har sålts till Belgien. Den andra är under tillverkning och ska levereras till räddningstjänsten i Moskva. Isto Ahonen på Bronto tror man kan bygga liftar som når över 100 meter. Problemet är vikten. Till den här krävs fem hjulaxlar och ska vi mycket högre måste vi ha lättare material liter i minuten En bit bort stod en annan huvudattraktion, den amerikanska Strong arm, som inte liknade något som hittills setts. Liksom med stridsvagnen med vattenkanoner frågade sig många om det var på riktigt. Strong arm är en jättelik, våldsammare variant av skärsläckaren i det att den erbjuder utvändig släckning. Flygande ledningsstöd. Interschutz har även plats för det lilla, som den här flygande farkosten, Airrobot. Till formen ett klot med fyra spröt som är försett med var sin motor. Räckvidden är 500 meter och trots att den är försedd med en kamera väger den under ett kilo. Den kan flygas med mycket stor precision. Ett bra hjälpmedel för rekognoscering vid omfattande olyckor. Imponerade, säger Ingvar Hansson, Räddningsverket. Men det är också enda likheten. Medan skärsläckaren gör ett nästan osynligt millimeterstort hål knuffar Strong arm hål i vilka väggar som helst med sitt jättelika munstycke. När väggen krossats kan munstycket vräka på vatten med liter i minuten. Fordonet är helt nytt men enligt representanter för tillverkaren Ferrara har New York och Chicago visat intresse. Många skakade dock på huvudet. Bland andra Räddningsverkets Ingvar Hansson. Den här skrämmer väl ihjäl branden. Och ska man förse folk med simfötter så de kan ta sig ut när huset fylls med vatten? Foto: INGVAR HANSSON

9 Sirenen Nr Interschutz Udda inslag 2. Den amerikanska Strong Arm skulle kunna sägas vara USAs svar på den svenska skärsläckaren. Båda arbetar utifrån men där skärsläckaren gör ett millimeterstort hål slår Strong Arm in sitt gigantiska strålrör rakt genom väggen. Med alla sina munstycken har Strong Arm en kapacitet på liter i minuten. I USA omkommer varje år ett stort antal brandmän och enligt tillverkaren har Strong Arm kommit till för att minska brandmännens risker. Den som är intresserad kan besöka tillverkarens hemsida Text och foto på Interschutz GUNNO IVANSSON Above all. Sedan förra mässan för fem år sedan har Bronto lyckats ta sig två meter högre upp i skyn. Med sina 90 meter når de högst i världen. Men det är dyra meter, den säljs bara på beställning och kostar miljoner beroende på utförande. Två har sålts, till Belgien och Ryssland.

10 10 Interschutz 2005 Sirenen Nr Forts från föregående sida Mindre enheter tycks vara en trend runt om i Europa. Den här tjeckiska Tom-Car fastnade Helsingborgs brandmän för. Den bygger på Nissan King Cab-chassi och som de flesta mindre bilar är den utrustad med ett högtrycksaggregat. Svenska brandmän hämtade inspiration En hel del svenska brandmän besökte Interschutz för att titta på nyheter eller få inspiration. Helsingborg hade hela 45 man, ledning och brandmän, på plats. Att åka till en mässa utomlands i tjänsten kan låta som rena nöjet men det förenades med nytta. Brandmännen är indelade i grupper med uppgift att studera nyheter som vi kan ha nytta av. De ska skriva rapport senast sista augusti, berättar ställföreträdandee räddningschef Lars Persson. I februari fick alla som ville lämna in en intresseanmälan och eftersom det var fler anmälda än som får åka valde ledningen ut de 30 brandmän som fick åka. Fyra platser är reserverade för deltidare. För att det ska bli lika för alla åker de i tjänsten. De reste dit måndag morgon och hem på torsdag kväll. Jobbade extradygn För att sommarschemat ska gå ihop krävs att man jobbar några extradygn och de som blev kvar hemma passade på att ta sina extradygn under Interschutz, säger styrkeledare Lars Jönsson. Han tittade själv bland annat på små enheter och hittade en intressant från öststaterna. Den tjekiska Tom-Car tyckte jag var intressant. Den har mycket vettig utrustning utan att vara belamrad med bra-att-ha-saker. Den har 250 bars högtryckssläckning med 125 liters vattentank, klipputrusning, brandsläckare och två rökdykningsutrustningar med mera och kostar cirka en miljon kronor. Brandmästare Peter Wikeborg hade som uppgift att titta på termoelement för att mäta temperatur vid brandförsök och lyftkuddar. Mässan hade inte mycket att erbjuda inom de områdena. De lyftkuddar som vi köpt in genom vår samverkan i nordvästra Skåne verkar väldigt bra och prisvärda vid en jämförelse. Fällbara olyckskoner Däremot hittade han andra guldkorn. Holmatros nya kopplingar och enkelslang är en riktigt fin grej. Det börjar också komma skumvätskor med en procents inblandning vilket innebär att vi får mycket större släckkapacitet. Brandman Kenneth Borg och hans grupp hade till uppgift att titta på materialutveckling. En smart sak vi hittade var hopfällbara olyckskoner. Våra är stora och tunga men de här var bara att trycka ihop och lätta att stapla. Han var också ute efter bättre strålrör och slang till det förhöjda lågtryck som Helsingborg använder. Vi har problem med våra strålrör som inte håller måttet och Rosenbauer har ett som ger 200 liter i minuten. Vi hittade även en entums kevlarslang som var lättare än vår 19 mm som vi tror är för liten. Sverige långt framme Kenneth Borg tycker det var en givande mässa. Man får en inblick i vad andra håller på med. Kineserna visade till exempel en mobil pulversprinkler för användning vid svetsarbeten. Man upptäcker också att Sverige ligger långt framme, att vi har rätt bra utrustning. En handhållen impulssläckare som i allt liknar ett granatgevär skjuter iväg enliters vattenkulor. Den kan bäras med en liten vattenbehållare på ryggen, monteras på en fyrhjuling eller motorcykel. Enligt tillverkaren Ifex har impulsgeväret sålts till 60 länder. Små enheter i alla former visades på mässan. Den här varianten, i grunden ett terränggående militärfordon, kommer från Singapore. Pejlare spårar nödställda rökdykare En pejlare för att hitta nödställda rökdykare visades på Interschutz. Liknande instrument har funnits för att lokalisera lavinoffer men enligt den kanadensiska tillverkaren är detta den första i sitt slag för räddningstjänst. Tracker, som sändaren/mottagaren heter, var en av de nyheter som Håkan Ragell och Christer Johansson från räddningstjänsten i Stockholm fastnade för. Den ska kunna se ge- Tracker visar både avstånd och riktning. nom väggar och pejla in en saknad rökdykare på upp till 40 meters avstånd, säger Christer Johansson. Tracker arbetar tillsammans med Pass (Personal Alarm Safety System) och använder både ljus och ljud. En display visar avstånd och lampor avslöjar riktingen. Ljudsignalen blir starkare ju närmare målet man kommer. Hitta nyheter om IR-teknik Duon från Stockholm hade som mål att hitta nyheter inom IR-tekniken (värmekameror) och säkerhetsutrustning för rökdykare. Alla tillverkare av andningssystem har Pass och det är konstigt att det inte är ett krav i de svenska rökdykarföreskrifterna, säger Christer Johansson. Stockholm ligger långt framme med användningen av värmekameror och trycker hårt på utbildning. Fyra brandmän från Stockholm har varit i USA och genomgått IR-utbildning. Efter mycket användning och utvärdering av insatser har det tagits fram en veckolång IR-utbildning. Problemet är att Stockholm saknar resurser för att genomföra utbildningen. Använder bara två av tio kameror Vi använder bara två av tio värmekameror eftersom vi inte har resurser att utbilda, säger Håkan Ragell. Otillräcklig utbildning innebär inte bara ökade risker utan minskar effektiviteten. Ju mer vi jobbar med IR, ju mer ser vi behovet av utbildning. Alla som gått utbildningen säger att den behövs. Vi saknar en likvärdig grundutbildning och vill att Arbetsmiljöverket lägger in kravspecifikation på IR-utbildning, säger Håkan Ragell. Christer Johansson och Håkan Ragell, Stockholm.

11 Sirenen Nr Interschutz Nytt koncept släcker med kirurgiskt ingrepp Räddningsverket visade tillsammans CCS-Cobra och Saab sitt nya helhetskoncept framskjuten enhet. Med hjälp av en värmekamera monterad på masken ser brandmannen var det är varmt och kan göra ett kirurgiskt ingrepp med skärsläckaren. Det innebär samma revolution för brandmännen som titthålskirurgin var för kirurgerna, säger Guy Hörnfeldt, informationschef på Saab Systems. Det nya helhetskonceptet täcker hela kedjan från larm till insats och är resultatet av en nära samarbete mellan Räddningsverket och näringslivet. Det handlar om avancerad teknik som blivit tillgänglig tack vare att Saab liksom andra försvarsindustrier tvingats ställa om till civil produktion. I stället för att utveckla egna lösningar har vi valt en utvecklingsmodell där vi tillsammans med näringslivet anpassar befintliga lösningar så att de passar oss. Det finns mycket inom försvaret som vi kan använda. Det gäller att använda skattemedlen på rätt sätt, säger projektledaren Bo Andersson, Räddningsverket. Förlorar inte omvärldsbilden Grunden är en mindre enhet med skärsläckare som genom samarbetet med Saab Systems tillförts en värmekamera med ett avancerat visningssystem och en handburen ledningsdator. Värmekameran sitter på masken och bilden projiceras inne i masken. Visningssystemet heter Fire AddVisor och är hämtat från Jas-flygplanet. Den halvgenomskinliga bilden överlagras inne i masken vilket innebär att man aldrig tappar omvärldsbilden, säger Bo Andersson. Systemet visar också hur mycket luft man har kvar. En annan del av konceptet är Saabs handburna ledningssystem WCU (wearable command unit), en bärbar dator. Enheten arbetar i Gis-miljö (Geografiska informationssystem) och kan bland annat laddas med Räddningsverkets applikationer för ledningsstöd, Rib, Lupp och Riskera. All kommunikation kan loggas. Genom det här systemet kan du få all tänkbar information om objektet. Ju mer information man har ju större möjlighet har man att fatta rätt beslut i svåra situationer. Med hjälp av värmekameran ser du var det är varmt och där skjuter du. Släckningen blir som ett kirurgiskt ingrepp, säger Bo Andersson, som är mycket nöjd med Interschutz. Beröm för beslutsstödet Det har gått kanonbra, jag har fått uppfattningen att vi ligger väldigt långt framme med vårt helhetskoncept. Inte minst beslutsstödet får mycket beröm. Guy Hörnfeldt håller med: Gensvaret har varit helt fantastiskt och många påstår att det är den stora nyheten på utställningen. Systemet gjorde djupa intryck under visningarna då skärsläckarens förmåga Demonstrationerna av framskjuten enhet lockade mycket folk. att snabbt sänka temperaturen demonstrerades. En container eldades upp i över 600 grader och via en stor digital temperaturmätare kunde publiken se hur snabbt temperaturen sjönk vid Guy Hörnfeldt, Saab Systems ingreppet. För snabbt tyckte en del. Det kom fram en tysktalande person som sa att han var brandingenjör och påstod att det var bluff. Ni fjärrstyrde temperaturmätaren. Man kan inte sänka temperaturen från 600 grader så snabbt. hävdade han, berättar Fred Eklund, lärare på Räddningsverket i Sandö. Färdigt till årsskiftet Systemet finns än så länge som två prototyper. Den ena ska testas på Räddningsverket i Sandö medan den andra ska gå runt på räddningstjänster som är intresserade av tekniken. Den bärbara enheten för beslutsstöd testas av räddningstjänsten i Täby. Till årsskiftet ska vi ha en färdigt system, säger Bo Andersson. För bra för att vara sant. Efter en demonstration av framskjuten enhet kom det fram en tysk brandingenjör och anklagade Räddningsverket för bluff. Det är omöjligt att sänka temperaturen så snabbt. Ni fjärrstyrde temperaturmätaren, hävdade han. Genom samarbete med Saab Systems har framskjuten enhet utvecklats ytterligare. En värmekamera är monterad i masken och bilden projiceras på en halvgenomskinlig vinklad glasskiva inne i masken. Fördelen är att brandmannen inte förlorar omvärldsbilden. En handburen ledningsdator ger information om objektet. Grundtanken är att göra en snabb förstainsats utifrån. Med värmekameran ser man var det är varmt och där sätter man in skärsläckaren, berättar Robert Ullmark, Räddningsverket Sandö.

12 12 Interschutz 2005 Sirenen Nr Forts från föregående sida Holmatro visade säkrare hydraulverktyg En omtalad nyhet var Holmatros enkelslangssystem för hydraulverktyg. Högtrycksslangen löper inuti lågtrycksslangen och enligt tillverkaren ger systemet ökad säkerhet och snabbare räddningsarbete. Traditionella hydraulverktyg har dubbelslang och i högtrycksslangen kan trycket vara så högt som 700 bar. Det innebär en risk och brandmän har skadats när slangen brustit. Den risken försvinner med det här systemet eftersom högtrycksslangen ligger inne i returslangen, säger Hasse Svensson, brandmästare i Höganäs och representant för svenska Holmatro. Snabbare verktygsbyten Enkelslangssystem är en smärre revolution som betyder hälften så många slangar och snabbare verktygsbyten. Kopplingen sitter direkt på verktyget vilket gör att du kan koppla loss med en hand. Omkoppling kan dessutom ske under tryck. Den nya slangen roterar i kopplingen och kan inte trassla sig. Du behöver inte rulla ut slangen, det är bara att ta verktyget och gå. För tillverkarna av räddningsverktyg är det en ständig kapprustning med biltillverkarna. I en monter visades exempel på hur nyare bilars konstruktioner av tröskellådor och stolpar blir alltmer avancerade. Vi är på väg att hamna i samma situation som för tio år sedan när många räddningstjänster inte hade verktyg för att klara nyare bilar. Biltillverkarna säljer på säkerhet och har börjat använda borstål i sina konstruktioner. Stolparna blir allt bredare, bland annat i de nya Volkswagen-modellerna, och vi har problem med för små käftar på verktygen, säger Hasse Svensson. Svår nöt. De nya bilarnas stolpar och tröskellådor blir allt kraftigare. Här en stolpe till Volkswagens nya lyxbil Phaeton som hydraulverktygen får problem med. Heldatoriserad Scania CrewCab Enkelslang. Holmatros nya system med enkelslang och snabbare kopplingar drog till sig stort intresse. Eftersom högtrycksslangen ligger inne i lågtrycksslangen är systemet mycket säkrare, säger Hasse Svensson, brandmästare i Höganäs och representant för svenska Holmatro. Scania var i Hannover och visade sitt nya hyttprogram CrewCab och den nya integrerade fordonsdatorn Scania Interactor. CrewCab har ökad säkerhet och genom datorpanelen kan allt styras och övervakas. Volvo var inte på plats vilket förundrade Rutger Hörndahl på Scania. För oss är Interschutz en viktig mässa, framförallt i år med vår nya datorlösningen och världspremiären för brandbilar byggda på det nya modellprogrammet CrewCab. Det är ny instrumentpanel och nytt elsystem plus en mängd förbättringar. Flera stora tillverkade hade speciella avdelningar för små enheter men det segmentet tänker Scania inte konkurrera i. Vi fokuserar på tunga fordon, 16 ton och uppåt, det är det vi är duktiga på, säger Rutger Hörndahl. Dator kan styra allt Datorn är byggd på öppen windowsstandard och genom den kan allt från motorn och chassit till arbetsbelysningen styras. I datorn kan dokument, insatsplaner och kartor för GPS-navigering och Gishantering läggas in. Allt kan loggas, som när bilen startades, vilken växel som varit ilagd, vatten- och skumåtgång. Systemet förenklar insatsrapporteringen, säger Fredrik Världspremiär. För oss är Interschutz en viktig mässa, framförallt i år med vår nya datorlösning och världspremiären för brandbilar byggda på det nya modellprogrammet CrewCab, säger Rutger Hörndahl, Scania. Jonsson från företaget Thoreb som utvecklat systemet. Datorpanelen tar in telefon, vanlig teve och bild från en backkamera. Panelen är en pekskärm men man kan plugga in tangentbord om man vill. Liksom en vanlig persondator har den USB-portar och DVD-läsare. Vanligtvis är en brandbilshytt belamrad med grejer. Tack vare att allt är integrerat i datorpanelen får man en ren och säker förarmiljö, säger Fredrik Jonsson. I Räddningsverkets monter på Interschutz fanns bland andra Björn Totting från Revinge. Han visade verkets utbildningar och tycker att mässan var givande. Vi har blivit så internationella att vi måste synas i såna här sammanhang. Syns vi inte så finns vi inte. Många som vi jobbat med är glada att se oss, att vi finns. Södra Älvsborg hade tolv man i Hannover för att följa den internationella utvecklingen. Vi fokuserar på IR-kameror men där har det inte hänt Ronny Fallberg mycket. En del har så dålig kvalité att det knappt går att se vad det föreställer, säger Ronny Fallberg. Han noterade att det dyker upp allt fler tillverkare av fläktar. I Sverige säljs bara 24-tums fläktar men här säljs tums. Men mest intressant var Holmatros nyheter med bland annat högtrycksslangen inne i returslangen.

13 Sirenen Nr nyheter 13 Hotas av vite Revinges lokaler följer inte lagen Risker med etanolbränsle Explosionsrisken är större med etanol än med bensin, men få känner till riskerna. Det säger Björn Herlin, brandingenjör på Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor som under våren undersökt riskerna. LUND. Räddningstjänsten i Lund har skickat ut förelägganden till 34 fastighetsägare som inte lämnat in brandskyddsredogörelse. Räddningsverket Revinge finns med på listan bland dem som slarvat och inte följt lagen om skydd mot olyckor och som nu hotas med vite på kronor. Pinsamt, medger Per Widlundh, chef för Räddningsverket Revinge, som fick en obehaglig överraskning när han kom tillbaka från semestern. Men Widlundh påpekar att det inte är Räddningsverket som fallerat utan fastighetsägaren Specialfastigheter AB, som Räddningsverket hyr lokalerna av. Fastighetsägaren har inte lämnat in någon brandskyddsredogörelse för skolans matsal och hotelldel till Lunds kommun, vilket skulle gjorts före årsskiftet. Men det är förstås inte bra att vi som myndighet hamnar i den här situationen, när vi själva puffar för och driver utbildning om hur lagen ska följas. Men i det här fallet är det inte vårt fel. Ska inte brandskyddsredogörelsen tas fram i samarbete mellan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren? Jo, och så har också skett, trodde vi. Vi började arbeta med systematiskt brandskyddsarbete i skolans lokaler redan för ett och ett halvt år sedan. Detta har vi gjort i samråd med räddningstjänsten i Lund och dessa planer har också lämnats till fastighetsägaren. Vi tycker att vi gjort vår del i detta. Inlämnandet av skriftliga brandskyddsredogörelser fungerar sämst i storstäderna. Det konstateras i Räddningsverkets genomgång av räddningstjänsternas verksamhet för För nionde året sammanställer Räddningsverket siffror från kommunerna är första gången som det sker helt med utgångspunkt från den nya lagstiftningen, lagen om skydd mot olyckor. Skriftlig brandskyddsredogörelse objekt i landet beräknas omfattas av krav på skriftlig brandskyddsredogörelse. Vid årsskiftet hade , eller 35 procent, lämnats in. 141 kommuner hade identifierat de som berördes av kravet, 65 kommuner hade påbörjat arbetet, sex kommuner hade inte börjat arbetet. 191 kommuner hade informerat om skyldigheten att lämna redogörelse, 20 hade inlett arbetet och en kommun inte Fastighetsägaren ska komma in med brandskyddsredogörelsen senast första oktober. I Lund är det totalt 555 ägare som är skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse till kommunen. Anna Andersson Carlin är brandingenjör med ansvarar för tillsynsverksamheten och samhällsplaneringvid räddningstjänsten i Lund: De allra flesta, drygt 90 procent, hade gjort detta till halvårsskiftet. Nu återstår endast 35 fastighetsägare som inte lämnat in något alls, konstaterar hon. Dessa har fått förelägganden och Räddningstjänsterna 2004 Foto: PER WESTERGÅRD börjat ännu. 90 procent av de berörda beräknades ha blivit informerade om skyldigheterna. Att trots det inte mer än 35 procent skickat in redogörelser anser inte Räddningsverket är godtagbart. Sämst på att skicka in redogörelser är objektsägare i storstäderna, vid årsskiftet hade cirka tio procent kommit in. Efter påtryckningar ökade tillströmningen av skriftliga redogörelser och nådde under våren 55 procent. Tillsyn Under 2004 gjorde kommunerna tillsynsbesök. Cirka 70 procent (14 500) av de objekt som besöktes fick anmärkningar. 139 kommuner angav att de hade planering för tillsyn under 2005, 73 kommuner hade det inte. 105 kommuner uppgav även att de hade en långsiktig planering, 107 hade det inte. Sotning Under 2004 sades i fall ja till egen hot om vite på kronor. Förutom Räddningsverket finns bland annat elva kyrkor, två hotell, en kriminalvårdsanläggning, ett vårdhem och en pizzeria på listan. Man kan tycka att det är sorgligt att Räddningsskolan finns med här, det ligger i deras intresse att se till att lagen om skydd mot olyckor efterlevs i de lokaler man arbetar i, anser Anna Andersson Carlin. Klämmer till direkt Lund tycks vara först i landet med att ta i med hårdhandskarna när det gäller de skriftliga redogörelserna. Vi bestämde oss för att inte vara mesiga med det här. Det står klart och tydligt i lagen att vissa verksamheter ska lämna in en redogörelse för sitt brandskydd och då måste vi som myndighet se till att man också lever upp till detta. Redogörelserna ska användas i vår tillsynsplanering och vi tyckte det var extra viktigt nu när det var första gången. I december förra året gick man ut till samtliga 555 ägare med brev innehållande instruktioner och råd om hur man enklast redogjorde för sitt brandskydd. I maj skickades en påminnelse ut. Vi vill ha in redogörelserna via nätet och på så vis få in dem direkt i vårt datasystem, det blir omöjligt att hantera en massa papper annars. Hanteringen tar redan oerhört mycket tid, många andra tillsynsuppgifter har vi fått lägga åt sidan, säger Anna Andersson Carlin. KATARINA SELLIUS sotning, för 229 ansökningar blev det avslag. De som får sota själva är spridda i 131 kommuner. De flesta som numera sotar själva bor i Västra Götaland, Norrbotten, Värmland och Dalarna. Kommunerna ska meddela föreskrifter om hur ofta rengöring ska ske. 202 kommuner gjorde det under 2004, 17 kommuner gjorde det inte. 58 kommuner angav att det inte fanns tillräckligt med behörig personal för brandskyddskontroller. Personal 203 kommuner har deltidsbrandmän på 649 brandstationer. 139 kommuner uppger att de har rekryteringssvårigheter och 54 av dem att de på grund av detta har svårigheter att klara beredskapen på en eller flera av sina brandstationer fanns totalt deltidsbrandmän i landet, en minskning med drygt 700 sedan av deltidarna (2 Allt fler väljer att köra bilar som drivs med etanol. Främsta anledningen är omtanken om miljön, men det finns risker med etanolen om den inte hanteras på rätt sätt, anser Räddningsverket. Antalet bensinstationer med etanolbränslet E85 har mer än fördubblats i Sverige sedan Just nu finns det ett par hundra tankställen. Regeringen vill att fler tankstationer ska sälja etanol, men Räddningsverket vill att riskerna först ses över. E85 består av 85 procent etanol och 15 procent bensin och är explosivt från minus 32 grader till plus elva, vilket gör att explosionsrisken finns året runt. Sker en antändning vid tankningen genom exempelvis en gnista på grund av statisk elektricitet stannar inte branden vid mynningen utan fortplantas ner i tanken som kan explodera. Etanolpumparna på bensinmackarna bör därför ha flamspärr och även reservdunkar bör vara utrustade med detta, anser Herlin. Flamspärr är ett stålnät som tar upp energin av förbränningen så att den inte kan fortplanta sig. Ett annat problem är släckningen av en brand. Räddningstjänstens vanliga skumvätskor fungerar inte på etanolbrand. Det krävs en särskilt alkoholbeständig skumvätska för att släcka en sådan brand, det ställer krav på att räddningstjänsten vet vad det är som brinner. Kan orsaka rostskador Ytterligare en risk är att etanolen, som innehåller vatten, kan orsaka korrosion i det material som finns i tankarrörledningar och pumpar avsedda för vanlig bensin, vilket innebär att de kan rosta sönder. Det krävs att man plastar in de cisterner som ska innehålla E 85 etanol. Än så länge har inga incidenter med etanolbränsle inträffat. Men eftersom okunskapen om riskerna är stor ger vi inom kort ut riktlinjer som vi tagit fram tillsammans med SPI, Svenska Petroleum Institutet, säger Herlin. Räddningsverket arbetar också på en ny handbok om utformning av bensinstationer, som beräknas komma ut under året. KATARINA SELLIUS Storstäder sämst på brandskyddsredogörelse procent) är kvinnor. Räddningstjänsterna i Sverige har totalt cirka heltidsanställda som i huvudsak tjänstgör i utryckning. 24 är kvinnor (0,5 procent) heltidsanställda arbetar i huvudsak med förebyggande verksamhet. 47 av dem är kvinnor (4 procent). 62 procent av kommunerna har en jämställdhetsplan eller motsvarande för att öka antalet kvinnor i organisationen. FOTNOT: Med kommuner avses i texten det som kallas räddningstjänstkommuner. Ett räddningstjänstförbund där flera kommuner ingår är en räddningstjänstkommun. Sverige har 212 räddningstjänstkommuner. Rapporten Lag om skydd mot olyckor i kommunen 2004 kommer inte att tryckas, men finns att hämta på Räddningsverkets hemsida:

14 14 reportage 14 Sirenen Nr Siffror och statistik NCO:s affärsidé De räknar med att rä KARLSKOGA. Varje siffra i statistiken är ett misslyckande och en tragedi. Det är så NCO Räddningsverkets nationella centrum för lärande från olyckor ser det. Deras affärsidé går ut på att spara lidande och pengar genom att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Går det? Javisst går det, anser Thomas Gell, chef för NCO. Men det krävs att det skadeförebyggande arbetet satsas där det ger störst effekt, vilket inte alltid sker i dag. För att minska skador och dödsolyckor krävs stora omprioriteringar hos kommuner och myndigheter, anser han. Flest olyckor sker nämligen hemma och på fritiden. Varje år dör minst personer i Sverige för att de fallit, de flesta över 65 år. Barn och ungdomar skadas ofta hemma, vid idrott och i trafiken. Syftet är att ge en sann bild av verkligheten, tala om var, hur och varför folk förolyckas och skadas. Detta är grunden för att kunna arbeta målinriktat med säkerhetsarbete. Vi har mycket att lära av exempelvis trafiksäkerhets- och arbetsmiljöarbetet. Där har man sedan länge inriktat sitt arbete utifrån statistik och djupstudier av inträffade olyckor och lyckats pressa ner antalet dödsolyckor och skador. Internationella kontakter Sedan hösten 2002 har Räddningsverket (NCO) jobbat vägg i vägg med polisen på Värmlandsvägen i Karlskoga. De har visserligen inget samröre med varandra, förutom att de är stamkunder på Kringlans Finbageri mittemot. Just den här dagen är det extra mycket liv och rörelse på det nationella centrumet. Chefen bjuder personal och italienska gäster från EU:s forskningscenter i Italien på bullar. Efter lunch ska NCO dra igång en av sina många internationella workshopar, Eurobaltic, där erfarenheter från naturolyckor ska diskuteras. Men det är främst vardagsolyckor NCO förknippas med. Det gäller att se att de torra statistiska tabellerna handlar om mänskligt lidande. Siffrorna är så stora att bara ett par procents förbättring innebär att tiotals människor räddas till livet per år och att hundratals eller tusentals slipper ett livslångt lidande, säger Thomas Gell. Vilka är kunderna och vad vill de ha? Kommuner, regeringen, media, allmänheten, företag, organisationer, internationella intressenter. Vi har blivit suveränt bekräftade från alla håll, det är ett enormt sug efter fakta och statistik om olyckor. En påse färdigt säkerhetsarbete En del kommuner vill gärna ha ett färdigt koncept, ungefär som att handla på Ica och gå hem med en påse säkerhetsarbete. Men riktigt så fungerar det inte. Kommunerna sitter själva på kunskaperna om de lokala riskerna, NCO ska ses som ett kompetenscentrum som kan ge övergripande statistik och stöd till kommunerna att komma igång själva. Av tradition har räddningstjänsten haft sitt eget hörn med bränder och olyckor i den kommunala verksamheten. Nu är vi på väg mot ett breddat synsätt, allt fler får upp ögonen för att exempelvis dödsbränder kan ha bakomliggande sociala orsaker, vilket rimligen bör leda till ett tätare samarbete mellan socialtjänst och räddningstjänst. Olyckor är ett stort samhällsproblem som kostar samhället cirka 40 miljarder i direkta kostnader varje år. Varje år får människor många äldre sjukhusvård efter fallolyckor. Utmaning att nå ut i landet Sedan starten har man kartlagt alla register om skador och olyckor i Sverige, man har kommit ut med en handfull rapporter som exempelvis Olyckor i siffror, Äldreskadeatlas samt nyligen Personskador i Sverige. Den stora utmaningen är att nå ut med fakta, så att kunskaperna kommer till användning i kommunernas säkerhetsarbete och handlingsprogram. I dag arbetar ett 15-tal personer vid NCO med kunskaper inom olycksutredningar, statistik, nationalekonomi, pedagogik, riskkommunikation, systemvetenskap och riskhantering. Svårt ändra inrotade uppfattningar Sedan starten har man bearbetat media och försökt visa på den samlade bilden. Det sker fler än dubbelt så många dödsfall i fallolyckor som i trafikolyckor, men ändå är det en stor majoritet, 83 procent av allmänheten, som felaktigt tror att flest dör i trafikolyckor. Detta såg vi i en Sifo-undersökning redan 2003, och bilden tycks inte ha förändrats, konstaterar Gell efter att NCO återigen följt upp attityderna. Folk i allmänhet lever fortfarande i tron att trafiken skördar flest offer i Sverige. Bara två procent av svenskarna vet att fallolyckor leder till flest dödsfall. Det är viktigt att få fram fakta. För vad vet politiker och beslutsfattare om de risker de har att hantera? Här spelar massmedia en viktig roll. Nyligen larmade NCO om trenden att unga flickor i glesbygd i allt större utsträckning skadar sig själva. Sådant kan vi ibland få kritik för, att det inte skulle vara Räddningsverkets bord. Men det är viktigt att komma ihåg att NCO har ett uppdrag som är bredare än Räddningsverket i övrigt har när det gäller olycksförebyggande. Vi ska ge den samlade bilden och kommer därför in på områden som inte förknippas med verkets eller räddningstjänstens kärnområden, exempelvis självmord, avslutar Thomas Gell. Regionalt behov av statistik En regional variant av NCO ligger i startgroparna. 11 kommuner i Göteborgsregionen har bildat ett RCO Regionalt centrum för lärande från olyckor. De elva är Tjörn, Stenungsund, Lilla edet, Ale, Alingsås, Kungälv, Göteborg, Mölndal, Partille, Lerum och Kungsbacka. NCO är en utmärkt tillgång på riksplanet, men för stort för att vi lokalt och i regionalt ska få ut information som känns som vår, säger Lars Anderman, räddningschef i Kungälv. I ett samarbete med NCO tar vi nu fram statistik och publikationer på vad man skulle kunna kalla göteborgska nyckeltal, specifika för just denna region, exempelvis avseende självmord, äldreskador, specifika trafikolyckor och andra olyckor. Tanken är att vi ska få ut bättre statistisk för planering och prioritering på det lokala planet i regionen och att återföra erfarenheter till primärkommunen. Snabbare riskanalyser är nyckelordet för morgondagens räddningstjänst, anser han. Tanken är att skapa en regional NCOtjänsteman som ska hålla i trådarna för insamlande och förmedling av regional statistik. Hur det ska se ut är inte klart än. KATARINA SELLIUS Samverkan i vardagen Initiativet är sprunget ur ett samarbete mellan de elva kommunerna sedan man bildat Göteborgsregionens räddningstjänstråd, GRR. Tidigare har det varit självklart att samverka vid olyckor, men nu är tanken att samverkan ska ske i vardagen avseende trygghet och säkerhet. Skapat regional resurs En resurs har redan skapats, i form av räddningscheferna i Alingsås och Öckerö, som i höst ska samordna en gemensam regional arbetsmiljöutbildning för räddningstjänstpersonal, sekretessfrågor och sakfrågor som berör hela regionens räddningstjänster. Samtliga elva kommuner är med och finansierar denna regionala resurs som från och med hösten 2005 är en del i det sedan flera år etablerade regionala kommunalförbundet, GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. KATARINA SELLIUS Fakta Olyckor År 2002 omkom personer till följd av olycksfall i Sverige, av vilka sex olyckstyper stod för nära Fall 50 procent Vägtrafik 22 procent Förgiftning 12 procent Bränder 6 procent Drunkning 5 procent Kvävning 4 procent Varje år vårdas personer på sjukhus till följd av olyckor Varje år uppsöker personer öppenvården till följd av olyckshändelser Olyckor kostar samhället 70 miljoner kronor varje år Olycksfall är den vanligaste dödsorsaken hos barn, ungdomar och vuxna under 45 år

15 Sirenen Nr reportage 15 dda liv Foto: KATARINA SELLIUS Räddningsverket på Värmlandsvägen i Karlskoga. Det är inte ofta hela NCO är samlat på ett och samma ställe, en logisk effekt av att arbeta tvärsektoriellt. Denna försommardag i juni fanns ändå ganska många på plats. Jan Berglöf, Tommy Arnesson, Sofie Andersson, Christer Lundberg, Linda Ryen, Ingrid Sivho-Broman, Karin Albinson, Thomas Gell, Johanna Runarson, Alf Rosberg, Rainar All och Martin Atkinson, EU:s forskningscenter, Italien. Olyckorna i våra hem utreds Statistik styr Boverkets framtida byggregler Hur kan det bli säkrare att bo? Det vill Boverket ta reda på med hjälp av statistik från NCO. På fritiden renoverar Jan Berglöf sitt 50-talshus och senast funderade han på hur trappan till övervåningen inte ska bli så hal när heltäckningsmattan rivs bort. På jobbet är han nationalekonom på Räddningsverket i Karlskoga och kartlägger just nu olyckor i boendet. Yrkesskadad Man blir lite yrkesskadad när man sitter med de här siffrorna, säger projektledare Jan Berglöf. Projektet är ett samarbete mellan Boverket, Elsäkerhetsverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Räddningsverket och syftet är att ta reda på vilka som drabbas av olyckor i hemmet, på vilket sätt de drabbas och vilka kroppsdelar som skadas. Vi tittar på var i hemmet olyckan skett och vilka de bakomliggande orsakerna är. Boverket ska, genom att få en mer precis skadebild av var, hur och varför olyckor sker i bostaden, använda statistiken som underlag till nya regler för framtida byggande. Siffrorna bygger på den skaderegistrering som bland annat sker i Västerbottens, Gävleborgs samt Jan Berglöf Västra Götalands län där varje patient som kommer till akutmottagningen eller vårdcentralen får fylla i en blankett om vad de råkat ut för. Ingen skada för liten Rutinerna har funnits i tjugo år och statistiken täcker drygt fem procent av landets befolkning. Ingen skada är för liten, allt från blåmärken och stukningar till hjärnskakningar och frakturer rapporteras till skaderegistret. Samlar in olycksundersökningar NCO planerar bygga upp en nationell kunskapsbas av de olycksundersökningar som görs ute i kommunerna. Hittills har tio olycksundersökningar kommit in. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunerna undersöka varför olyckan hände och hur räddningsinsatsen genomfördes. Tanken är att samla olycksundersökningar från olika delar av landet och göra dem tillgängliga för alla som är intresserade. Avidentifierade rapporter Exakt hur undersökningarna ska presenteras och förhoppningsvis bli åtkomliga är inte klart ännu, men insamlandet av olycksundersökningar har börjat. Kontakter har även tagits med Kommunförbundet i frågan. Undersökningarna avidentifieras innan de läggs in i databasen. Det är inget krav enligt lagen att skicka in olycksundersökningarna till Räddningsverket, men målet är att bygga upp en nationell kunskapsbas att dra lärdomar och erfarenheter ur. Det är ett bra sätt att få tillgång till varandras erfarenheter, säger Tommy Arnesson, NCO, som nu uppmanar kommunerna att skicka in sina utökade olycksundersökningar till Räddningsverket. De tio olycksundersökningar som hittills inkommit berör bränder, utsläpp och arbetsplatsolyckor. Fotnot: Skicka utökade olycksundersökningar till: eller per post till Räddningsverket/NCO, Värmlandsvägen 25, Karlskoga Enligt beräkningar sker skador per år inom sektorn hem/fritid och var femte olycka ( ) sker inomhus i bostäder. Farligast i sovrummet Farligast verkar det vara i vardagsrummet och sovrummet där hälften av alla olyckor sker, mestadels fallolyckor. 20 procent av olyckorna sker i köket, mestadels skärolyckor. Tio procent faller i trappan. Generellt dominerar fallolyckor skadebilden i bostäder, främst bland yngre barn i åldern 0-12 år och äldre 65 år och äldre. I särskilt boende skadas en av tio boende. Den fullständiga rapporten om olycksbilden i hemmet redovisas av NCO i september. Och någon form av halkskydd lär det bli i Berglöfs trappa. KATARINA SELLIUS

16 16 nyheter Sirenen Nr Första nya brandmännen För två år sedan påbörjades den tvååriga eftergymnasiala utbildningen i skydd mot olyckor (SMO). En utbildning för den som vill arbeta som brandman eller med säkerhetsfrågor. Utbildningen ersätter den tidigare 15-veckors utbildningen för brandmän som redan anställts i en kommun och där bland annat fått introduktionsutbildning. I våras examinerades den första kullen elever från den nya utbildningen på Räddningsverkets fyra skolor. 45 gick ut i Skövde, 39 i Revinge, 42 i Rosersberg och 40 i Sandö. En del har fått fasta jobb, betydligt fler semestervikariat. Sirenen har besökt två elever som bytt skolans värld till verkligheten som brandman, en i Halmstad och en i Finspång. Hjälmen är befriad från den fastlimmade petflaskan. Henrik Ifvarsson stortrivs med vikariatet som brandman i Halmstad. Foto: STIG DAHLÉN Välkomnad med petflaska fastlimmad på hjälmen HALMSTAD. Den 3 juni slutade Henrik Ifvarsson den nya utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) i Revinge. Två dagar senare började han jobba som brandman i Halmstad. En ny miljö, inte längre skolans skyddade värld. Jag stortrivs. Henrik Ifvarsson har ett sommarvikariat, som senare går över i ett vikariat för en pappaledig brandman. Det går ut i mitten av november, sedan vet jag inte vad som händer. Men givetvis hoppas jag på en fortsättning. Henrik Ifvarsson är en i kullen från den nya tvååriga utbildningen till bland annat brandman som tar klivet ut i verkligheten. Hade ögonen på mig Misstänksamheten till ungtupparna bland redan anställda brandmän och befäl har på sina håll varit påtaglig. Men i Halmstad har Henrik Ifvarsson känt sig välkommen. Det märkte jag redan när jag var här på min praktikperiod under utbildningen. Visst upplevde jag att jag hade ögonen på mig, lite kritiska och granskande blickar, men personalen har varit hur schyst som helst mot mig. Hur var första dagen som ordinare på skiftet? Jag drog en introduktion, där jag presenterade mig. Som nykomling bad jag killarna att hjälpa mig i stället för att skälla. Tror att det är viktigt att vara öppen och ärlig, att ventilera problem om de dyker upp. Inga practical jokes så här långt? Någon limmade fast en petflaska på hjälmen. Det upptäckte jag först när larmet gick och den skyldige hade hjärtligt roligt. Det är allt som hänt på det området, hittills. Men jag har fortfarande garden uppe. Stöttning från laget Han tycker att övergången från skolan i Revinge till verkligheten i Halmstad gått smärtfritt. Jag kände mig bra rustad när jag lämnade Revinge. Även om vi var lite av testpiloter på Räddningsverkets skola var det en gedigen utbildning vi fick. Detta i kombination med bra stöttning från övriga i skiftlaget här i Halmstad har underlättat övergången från skolan till verkligheten. När han tittar i backspegeln har han några reflektioner om den tvååriga studietiden: Jag skulle önska ännu mer praktik för att känna mej säkrare på handhavande av utrustning och annat. Särskilt i början var det bara teori. Efter några veckor klättrade vi på väggarna, vi ville ut och göra något praktiskt. I höst hoppas han att det går att samla flertalet klasskamrater till en återträff. De skulle vara intressant att lyssna till de andras erfarenheter, något som också utbildningsansvariga i Räddningsverket borde kunna dra nytta av. Ska även förebygga Henrik Ifvarsson har i sommar åkt som rökdykare 2. Det har varit en rätt lugn sommar. Första rejäla insatsen var en soptippsbrand. I övrigt har det varit mest trafikolyckor, men inga allvarligare händelser. Något som förvånat dig? Ja, att det kan vara helt lugnt med larm i tre arbetspass i följd, sedan kan det komma tio larm på samma tid. Och så är det väldigt många utryckningar till automatlarm. I höst är det meningen att räddningstjänsten i Halmstad ska dra nytta av Henrik Ifvarsson specialkunskaper i bland annat förebyggande. Klasskompisen David Lindahl och jag ska växelvis arbeta i utryckningsstyrkan och på dagskift som förebyggare. Det ska bli spännande, jag har många idéer. Jag hoppas att vi kan bidra till räddningstjänstens utveckling genom de färska kunskaper vi har med oss från skolan. Samtidigt har vi nykomlingar massor att lära från brandmän och befäl som jobbat länge i verkligheten. Det håller brandmannen David Nielsen med om: De som kommer från nya utbildningen för in en ny era i räddningstjänsten. Det skapar också möjligheter för oss som gått gamla utbildningen att fortbilda oss i yrket och det tror jag att de allra flesta vill. Det här kommer att bli jättebra. Säkerhet på Ikea? Henrik Ifvarsson tänker satsa på brandmannayrket under överskådlig framtid, även om han har en utbildning som kan ge intressanta jobb på säkerhetsområdet. Just nu känns det helt rätt att vara brandman, särskilt om jag får kombinera det med en del förebyggande arbete. Men visst, på längre sikt skulle det vara häftigt att jobba som brand- och säkerhetsansvarig på Ikea eller något annat stort företag. STIG DAHLÉN Utbildning i skydd mot olyckor Intagning sker höst och vår. Sista ansökningsdag för höstterminen är 15 april, för vårterminen gäller 15 oktober. Cirka 160 platser erbjuds vid varje terminsstart sökte till utbildningen denna höst. Utbildningen är på två år eller 80 studiepoäng. Varje termin är indelad i ett antal kurser om totalt 20 poäng. Utbildningen ger examen i säkerhets- och räddningsarbete. Efter examen kan man söka jobb som brandman i den kommunala räddningstjänsten eller tjänster inom säkerhetssektorn i andra kommunala förvaltningar, statliga myndigheter eller näringslivet. Utöver grundläggande högskolebehörighet krävs för ansökan bland annat körkort för personbil, simkunnighet och godkänt konditionstest enligt Arbetsmiljöverkets krav för rökdykning. För mer information, gå in på Räddningsverkets hemsida: och klicka på Våra utbildningar.

17 Sirenen Nr nyheter 17 Efter sex år i Sandö Fann framtid i Finspång FINSPÅNG. Efter nästan sex år vid skolan i Sandö var det dags att skaffa försörjning, att hitta ett jobb. David Stenung, 23, fann vad han sökte i Finspång. Jag trivs, känner inget behov av att jobba på en större station, säger han. Det har gått några år sedan David lämnade föräldrahemmet i Örebro för att läsa på räddningsgymnasiet i Sandö. Tre år utökades med sju månaders civilplikt som räddningsman och därefter två år på SMO-utbildningen. I juni var det examen därefter packades trunken med destination Finspång. David hade fått sommarvikariat som brandman. Den bild jag hade av jobbet stämmer ganska bra. Här kan man inte sitta och vänta på larm, de är för få för det. Han jobbar delat dygn under veckan, helt dygn på helgerna. Dagarna fylls med service av fordon och annan materiel, övningar och fysträning. Jag jobbade i Kramfors förra sommaren, även det en mindre station. Och precis som här var det lätt att smälta in i gänget. Något du inte får göra? Jag får inte köra fordon under utryckning. Det får man inte första sommaren och det är nog riktigt. Mitt bekymmer som nykomling är ju att jag inte har lokalkännedom. Är arbetskamraterna nyfikna på dig? Framförallt har det varit många frågor om utbildningen. Foto: PER LARSSON Efter närmare sex år i Sandö är David Stenung ute i arbetslivet. Han vill ha fast jobb som brandman så fort som möjlighet, för konkurrensen om jobben kommer inte att minska. Många att fajtas med Finspångs kommun har drygt invånare, cirka av dem bor i tätorten. Brandstationen ligger ganska anonymt i centrumkärnan. Där fick tre SMO-elever, varav två examinerade, sommarvikariat sökte jobben. Hård konkurrens, och David anar att det blir ännu tuffare kamp om de fasta jobben i framtiden. 160 elever går ut varje halvår från skolorna. Det kan aldrig bli så många jobb. SMO-utbildningen har för många elever. Därför tänker han göra allt för att få ett fast jobb så fort som möjligt. Snart kommer fler färdiga SMO-are ut och slåss om jobben. Det blir ett eller två jobb lediga här i Finspång i höst, jag ska söka dem. Men man måste också vara beredd att flytta på sig. Förebygger gärna David Stenung har sedan han började läsa i Sandö varit inriktad på en operativ tjänst. Men med SMO-utbildningen har han fått ett bredare perspektiv. Forfarande vill jag främst jobba operativt, men gärna kombinera med förebyggande arbete. Då kan jag få nytta av det jag lärt mig på skolan. Jag hoppas att mer förebyggande generellt sett läggs på brandmän i framtiden. Som ny här i Finspång blir det inte så mycket förebyggande, men det är också viktigt att lära sig det operativa, alla rutiner. Men även om räddningstjänsten är första valet, tänker inte David låta bli att blicka över andra möjligheter. Praktikperioden på skolan tillbringade han i Värnamo, hos räddningstjänsten och på en gummifabrik. Han trivdes på båda platserna. Den teori jag i början tyckte var jobbig på skolan fick jag verkligen nytta av på gummifabriken, jag var med och drog igång det systematiska brandskyddsarbetet. Så, om det inte blir räddningstjänsten i framtiden, vad blir det då? Jag skulle kunna tänka mig att jobba med säkerhet i ett större företag, eller som säkerhetssamordnare i någon kommun. Men då skulle jag nog vilja vara deltidsbrandman också. Just nu är det ett fast jobb i Finspång som lockar. Fast du bara är 23 år, kan det bli ändstationen? Jag skulle inte ha något emot det. PER LARSSON Sista utryckningen civilplikten är historia Foto: THOMAS JOHANSSON De två sista klasserna med räddningsmän lämnade skolan i Skövde 11 augusti. Totalt har nästan räddningsmän utbildats genom åren. De sista räddningsmännen har lämnat Räddningsverkets skolor. Civilpliktsutbildningen som startade 1995 är nu historia. Totalt har ungdomar, varav 34 kvinnor, fått civilpliktsutbildning hos Räddningsverket har gått utbildning till räddningsmän utbildades dessutom beredskapsmän. 11 augusti slutade de fyra sista klasserna, 41 elever i Sandö och 48 i Skövde. Under året har totalt 194 räddningsmän utbildats. De har haft nio veckor på skola och nio veckors praktik i kommunen. De som gjort pliktutbildningen som sanerare och ammunitionsröjare har haft ytterligare fyra veckor på skolan. De flesta har efter avslutad utbildning krigsplacerats i sin kommun, säger Pia Holmstrand, Räddningsverket.

18 18 internationellt Sirenen Nr Räddningsverket bygger akutförråd i flera länder Räddningsverkets utökade internationella ansvar börjar klarna alltmer. I september startar verket en omfattande utbildning av personal från Sida och svenska ambassader. Vidare planerar Räddningsverket att öppna förråd i flera länder. Samtidigt planeras flytten och utbyggnaden till Kristinehamn av verkets internationella avdelning (eller Operativa avdelningen som den kallas internt). Redan före tsunamin i Asien togs ett regionalpolitiskt beslut om lokalisering till Kristinehamn (där regementet lagts ned). Tsunamin fick sedan opinionen och politiker att kräva bättre svensk beredskap för att undsätta landsmän utomlands. Lättare få gehör Räddningsverket har länge haft en hög beredskap för insatser utomlands, men givetvis bidrog tsunamin och dess effekter till ett det blivit lättare att få gehör för egna förslag till förbättringar, säger Kjell Larsson, chef för verkets internationella avdelning. Ett sådant är gemensam utbildning inom ramen för ett nystartat samarbete mellan konsulära enheten på utrikesdepartementet, Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Konsulära enheten ska, liksom Räddningsverket, ha styrkor klara att skicka när svenskar drabbas av katastrofer och andra stora Foto: STIG DAHLÉN Mycket på gång. Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning, har många bollar i luften. Många projekt är igång och samtidigt förbereds flytten till Kristinehamn händelser utomlands. För detta behövs en gemensam utbildning så att alla inblandade får rollfördelning och annat klart för sig. Därför ska vi i höst genomföra tredagarsutbildningar med deltagande av cirka 150 personer från UD, både personal i Sverige och nyckelpersonal på svenska ambassader utomlands, säger Kjell Larsson. Thomas Sjödin, lärare på Räddningsverkets skola i Rosersberg, håller i kurserna, som startar i september. Svensk ambassadpersonal Satsningen i Kristinehamn Senast 1 april nästa år ska Räddningsverket ha flyttat sin internationella insatsverksamhet från Karlstad till Kristinehamn. Före utgången av 2006 ska vi vara uppe i 55 anställda, sedan går vi vidare under de två kommande åren, säger chefen Kjell Larsson. Regeringen beslutade i fjol att kompensera Kristinehamn för regementsnedläggning med bland annat en flyttning och utbyggnad av Räddningsverkets internationella insatsverksamhet. De 30 tjänster som nu finns på huvudförvaltningen i Karlstad ska om några år bli uppemot 130 i Kristinehamn. Förmodligen kommer det att dröja till 2009 innan vi hunnit utveckla verksamheten och kommit upp i den numerären. Men det blir en successiv utbyggnad, som vi redan påbörjat, säger Kjell Larsson. är en viktig kategori som behöver specialutbildning på detta område. De ska bland annat ha en hög förmåga att ta emot styrkorna från konsulära enheten på UD och från Räddningsverket, säger Thomas Sjödin. Kairo-ambassad pilotfall Diskussioner pågår även om att göra svenska ambassaden i Kairo till pilotfall för upprättande av krisberedskapsorganisation. Tanken är att det arbetet ska lägga grunden till en mall som ska finnas på alla svenska ambassader. Förråd och utbildning Hur arbetet i Kristinehamn ska organiseras och vilka nya verksamheter som tillkommer utreds. Klart tycks vara att det nationella förrådet för materiel flyttas till Kristinehamn från Björröd. Även utbildning ska bedrivas i Kristinehamn, men i vilken omfattning är inte klart. Vi ska inte bygga någon femte skola inom Räddningsverket i Kristinehamn, om nu någon tror det. Däremot får vi behov av att knyta vissa utbildningar till oss, säger Kjell Larsson. Det rör sig bland annat om utbildning av insatspersonal vi ska skicka utomlands, så kallad missionsförberedande utbildning. Det blir svårt att hålla lärare på fyra olika skolor uppdaterade på allt nytt som kommer på området. Därför blir det mer rationellt att köra sådan utbildning på en och samma plats och där avdelningens övriga experter och handläggare finns. Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS), som driver utbildningen på de fyra räddningsskolorna, ska för övrigt inrätta en utvecklingsoch planeringsenhet för den internationella utbildning som sammanhänger med insatsverksamheten. Hjälp till självhjälp En ny uppgift på det internationella området kan bli utbildning och kunskapsöverföring i andra länder, så kallad capacity building. Ett exempel på sådant är våra sök- och räddningsstyrkor, där vi kan överföra vår kunskap till nationer i delar av världen där jordbävningar är vanliga. En sorts hjälp till självhjälp för att de drabbade länderna snabbt ska kunna komma igång med räddningsarbetet. Oftast tar det för lång tid för styrkor från länder med sådan kapacitet att nå fram, säger Kjell Larsson. Vidare har utrikesdepartementet gett Räddningsverket i uppdrag att undersöka hur samarbetet med de nordiska länderna kan förbättras när nordiska medborgare drabbas utomlands. Det handlar om vad vi utifrån vår professionalism kan göra för att samverka i en krissituation när det gäller exempelvis gemensamma flygplan och upphandling av tjänster, säger Kjell Larsson. Räddningsverket ska lämna en rapport till regeringen redan 18 augusti. När de nordiska utrikesministrarna träffas på Bornholm i slutet av augusti är det meningen att ministrarna ska komma med ett gemensamt uttalande om nordisk samverkan. Ett nytt sätt att jobba Även på materielområdet är intressanta saker på gång. Räddningsverket planerar att öppna förråd utomlands för att snabbare kunna leverera utrustning och annat till troliga katastrofområden. Två platser har redan pekats ut, Brindisi i södra Italien och Dubai. Ytterligare några kan bli aktuella. Tiden är förbi när vi lagrar konservburkar i ett förråd i Sverige för att skicka utomlands vid en katastrof. Det här blir ett nytt sätt att jobba. I Brindisi har FN redan större förråd på en nedlagd militärbas med närhet till hamn och flygplats. Vad Räddningsverkets förråd i Brindisi och i Dubai ska innehålla kommer att utredas i höst. Förmodligen kommer vi i framtiden i högre grad också att göra upphandling utomlands, i ett katastrofområdes närhet och anpassat till de aktuella behoven. Det finns ingen anledning att hålla lika stora förråd i Sverige som vi nu har i Björröd, säger Kjell Larsson. Beslut väntas i augusti om att flytta en nedbantad version av förrådet i Björröd till Kristinehamn STIG DAHLÉN Utbildning men ingen femte skola Nära storflygplatser En annan utvidgning kan bli att utveckla den utbildning som redan sker i Sverige av bland annat FN-personal. Här finns mycket att göra och vi är efterfrågade. Sådan utbildning är inte lika aktuell för Kristinehamn. De utländska kunderna vill oftast att utbildningen ska ligga på bekvämt avstånd till någon av våra få storflygplatser, i första hand Arlanda och Kastrup. Räddningsverkets skolor i Rosersberg respektive Revinge ligger bra till för sådan utbildning, menar Kjell Larsson. Enligt Larsson kommer den fortsatta utvecklingen i Kristinehamn att styras av efterfrågan från kunder i olika länder och av uppdrag som Räddningsverket får från regeringen, Sida, FN och EU. Vår huvuduppgift är och förblir internationella bistånds- och hjälpinsatser samt att vi ska ha en hög beredskap att undsätta svenskar som hamnat i nöd utomlands. Därutöver ska vi vara öppna för ett brett samarbete beroende på efterfrågan. Jag tror exempelvis på ökad verksamhet inom ramen för EU.

19 Sirenen Nr internationellt 19 Foto: GRETA SVENSSON Hemfärdscermonier för att hedra identifierade omkomna hålls varje onsdag. Vid detta tillfälle i början av augusti deltog Anne-Lie Larsson, Räddningsverket, Christin Nilsson och Åsa Blomqvist, båda Röda Korset. Räddningsverket kvar i Phuket Insatsen förlängd året ut PHUKET. Snart åtta månader har gått sedan flodvågskatastrofen i Asien och fortfarande finns Räddningsverket på regeringens uppdrag på plats. Insatsen har förlängts året ut. För närvarande är vi tio personer och alla behövs, säger Greta Svensson, insatschef för Räddningsverkets styrka. består av krisstöds- och sjukvårdspersonal, tolkar, IT-experter, brandmän, begravningsentreprenörer med flera. Uppdraget innebär bland annat att bistå svenska anhöriga som fortfarande i stor omfattning kommer till Phuket. Fler än 900 personer har passerat genom insatsstyrkans stöd till anhöriga. Verkets styrka ingår i den samlade svenska insatsen om 45 personer, som letts av generalkonsulatet med Christer Asp i spetsen. Räddningsverket medverkar med stöd och logistik till insatsen i sin helhet. stämningen är god. Folk jobbar på med gott mod, även om allvaret och sorgen hela tiden finns i bakgrunden, säger Greta Svensson. gjorts från svensk sida när det gäller de saknade barnen, berättar Greta Svensson. Hemfärdsceremonier för omkomna svenskar som identifierats sker varje onsdagseftermiddag vid ceremoniplatsen intill flygplatsen i Phuket. Första onsdagen i augusti stod åtta barnkistor under tälttaket vid ceremoniplatsen, två av dem hade nallebjörnar på locken och en tredje hade en Pippi Långstrumpdocka. Ceremonierna är oerhört gripande. Och för alla som arbetar här är de en viktig avslutning på flera månaders noggrant arbete, säger Greta Svensson. Genombrott Slutet börjar skönjas för identifieringen av omkomna svenskar. De senaste veckorna har drygt 30 svenskar identifierats, Greta Svensson är normalt informationschef på Räddningsverket. Hon ingick även i den första styrkan som skickades till Phuket dagarna efter katastrofen. När uppdraget i somras förlängdes återvände hon, nu som insatschef perioden 15 juli-18 augusti. Hon efterträds av en annan kvinna, Mette Lindahl-Olsson. Över gränserna Alla vittnar om det goda samarbetet över organisationsfrämst med DNA-teknik. I mitten av augusti var 507 personer idenitifierade. 36 återstod då att identifiera. Förhoppningen är att de allra flesta återfunna svenskar ska identifieras under augusti. Ett genombrott för DNAidentifieringarna har skett, inte minst tack vare professor Bertil Lindblom från Rättsmedicinalverket Räddningsverkets styrka och myndighetsgränserna och och de påstötningar som Nytt uppdrag i Aceh-provinsen BANDA ACHE. En insatsstyrka på elva personer från Räddningsverket reste 10 augusti till Aceh-provinsen i Indonesien. Uppgiften är att se till att EU:s fredsobservatörer har tillgång till kontor, bilar, IT och telefon. Räddningsverket ingår i den internationella observatörsstyrka som ska övervaka freden i Aceh-provinsen i Indonesien. Sverige kommer som enda land att bistå med logistik till EU:s personal i området. Ett fredsavtal mellan Indonesiska regeringen och ledningen för GAM-rörelsen (Free Ache Movement) undertecknades i Helsingfors den 15 augusti. En historisk överenskommelse som kan bli en lösning på den mångåriga konflikten i Acehprovinsen. Upprätta tolv kontor EU har tillfrågats av parterna om att övervaka avtalet, tillsammans med observatörer från Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Brunei. Totalt ska 200 obeväpnade observatörer övervaka att fredsavtalet genomförs. Räddningsverkets uppgift är att se till att EU:s personal snabbt kommer på plats för att kunna övervaka avtalet. Vi bidrar med sambandoch telekomexperter, inköpsexpertis, elektriker, logistiker och sjukvård. Bland annat ska vi skaffa fram fordon och upprätta ett huvudkontor i Banda Ache och elva lokalkontor för observatörsstyrkan, säger Lars Norén, projektledare för insatsen. Räddningsverkets insats beräknas pågå till sista maj nästa år. Den svenska insatsen kostar 40 miljoner och finansieras av Sida. Tsunamin startskottet GAM-rörelsen har kämpat sedan 1976 för att Aceh-provinsen ska bli självständigt från Indonesien. Konflikten har krävt människors liv och människorättsorganisationer har återkommande kritiserat de stridande för brutalitet och brott mot de mänskliga rättigheterna. Den svåra humanitära situationen förvärrades drastiskt i december till följd av flodvågskatastrofen, som orsakade Pågående insatser Räddningsverkets internationella avdelning har när detta skrivs (mitten av augusti) personal utsänd till tio länder. Totalt 50 personer ingår i dessa uppdrag: Thailand 10 Indonesien 16 Sudan 10 Eritrea 1 Israel 2 Niger 1 Ryssland 5 Liberia 2 Congo 1 Tchad 1 Uganda 1 Totalt 50 Insats Phuket I mitten av augusti hade Räddningsverkets insats i Phuket efter flodvågskatastrofen pågått i sju och en halv månad. Den samlade svenska insatsen bestod i början av januari av cirka 150 personer. I dag arbetar 45 personer i den svenska insatsen. Fördelningen mellan organisationerna sedan insatsens början: Räddningsverket 102 Försvarsmakten 31 Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet 36 ID-kommissionen 124 Rättsmedicinalverket 45 Polisinsatsen 67 Röda Korset 28 Svenska Kyrkan 26 UD/generalkonsulatet 48 Totalt: 507 Regeringen beslutade 20 juni att förlänga Räddningsverkets uppdrag i Phuket till 31 december. Dyr insats Den samlade insatsen från svenska myndigheter och organisationer i Thailand blir dyr. Första halvåret kostade enbart Räddningsverkets och Försvarsmaktens insatser för svenskar i Thailand 46 miljoner kronor. Till detta kommer stora kostnader för ID-kommissionen, Röda Korset, Kyrkan, Polisen med flera. minst dödsfall och lämnade en halv miljon människor hemlösa. Tsunamin blev startskottet för återupptagna fredsförhandlingar. Den 17 juli enades indonesiska regeringen och ledningen för GAM om ett fredsavtal, där GAM sade sig vara med på att Aceh kvarstår som en del av Indonesien. Räddningsverket har tidigare i år haft personal på plats i Aceh-provinsen inom ramen för de internationella hjälpinsatserna efter tsunamin. KATARINA SELLIUS

20 20 internationellt Sirenen Nr mil från Stockholm Ö nedlusad med trotyl och oexploderade granater STORA TYTERSKÄR. Knappt 30 mil från Stockholm finns en rysk ö, nedlusad med övergiven ammunition. För potentiella terrorister och andra skummisar har ön Stora Tyterskär varit ett dukat smörgåsbord. Bara att gå i land och hämta trotyl. Nu ska ön rensas på oexploderad ammunition och Räddningsverket har en viktig roll. Ön heter Bolshoi Tuters på ryska. Den ligger cirka tre mil från Estland, fem mil från Finland och nio från S:t Petersburg. Mitt i en farled med mycket intensiv fartygstrafik. En liten ö, bara 3,5x3 kilometer med en högsta punkt 56 meter över havet. Ön är obebodd, så när som på en fyrvaktare. Här finns hur mycket oexploderad ammunition som helst, dessutom mineringar. Det är mycket lätt att hitta trotyl, berättar Anton Antonov, projektledare vid Räddningsverket efter sitt besök där andra veckan i augusti. Några av granaterna Räddningsverkets personal hittade vid ankomsten till Stora Tyterskär i början av augusti. Det vita närmast är trotyl i form av en seg massa som kan skrapas loss och användas för tillverkning av mindre bomber. Foto: ANTON ANTONOV Rester av gammal ammunition, en hel del skarp, ligger öppet i naturen på Stora Tyterskär i Finska Viken. Stora Tyterskär ockuperades av tyskarna under andra världskriget. Stora befästningar byggdes under den 900 dagar långa belägringen av S:t Petersburg. Ön har även varit finsk och rysk militärbas. Beskjutningen med artilleripjäser in mot ön och från de som försvarat ön har varit häftig. Här hamnade mängder av ammunition som aldrig exploderade. Mycket av den finns kvar, främst i form av granater fyllda med trotyl. Det är inga problem att gå iland och hitta trotyl. Ammunitionen ligger ofta helt öppet på marken. Trotylen är som vax, kan skrapas loss och smältas ner i exempelvis en coca-colaburk. Stoppar man sedan ner en tändare har man en bomb. Skrämmande lätt, säger Anton Antonov. Ska bli naturreservat Ammunitionsröjning har tidigare genomförts i begränsad skala på ön, med bland annat Anton Antonov, Räddningsverkets projektledare, visar upp en gammal artilleripjäs. svenskt stöd. Räddningsverkets ryska motsvarighet Emercom vill nu en gång för alla rensa upp på ön, inte minst mot bakgrund av det ökande terrorhotet och att ammunitionen kan komma i fel händer. Målet är att ön ska förvandlas till ett naturreservat. Emercom har via svenska UD bett Räddningsverket medverka för i första hand kartläggning av ammunitionen. Kartläggningen pågår resten av augusti och den kan dra ut ytterligare på tiden. Ryssarna känner till vårt IMSMA-system, som bland annat innebär att i en databas lägga in mängder av information om mineringar och oexploderad ammunition, säger Antonov. Ett riskabelt uppdrag Den svenska insatsen kostar cirka 2 miljoner kronor och finansieras av Sida. Räddningsverket har tre personer på plats, styrkeledaren Stefan Bylund, datasbasexperten Mikael Grääs och kartläggaren Ivo Palm. Ryssland bidrar med två grupper om vardera sex minröjare. Ön delas in i ett rutsystem, där de ryska minröjarna systematiskt söker av varje ruta. Ett riskabelt uppdrag. Räddningsverkets uppgift är att registrera allt som hittas och lägga in det i databasen. Kartläggningen ska enligt planen klaras av på en månad, men jag befarar att det kan ta längre tid. Denna inventering ligger till grund för nästa fas då oexploderad ammunition och minor ska röjas, säger Anton Antonov. De ryska myndigheter Antonov haft kontakt med har berättat om hur ön flera gånger besökts av oidentifierade båtar. Det har oftast skett i skydd av mörker. Nu har ryssarna ökat bevakningen av ön. Nära rammas av fartyg Anton Antonov var med när Emercom och trion från Räddningsverket åkte ut till ön. Antonovs återresa till S:t Petersburg höll på att ta en ände med förskräckelse. Det var mycket hårt väder. De nio milen tog 16 timmar. I slutskedet var det ytterst nära att båten jag åkte med rammades i mörkret av ett stort fartyg. Det handlade om några sekunder, säger den lätt skakade Antonov. STIG DAHLÉN

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet Säker i Sommar! Äntligen sommar! Här kommer en informationsbroschyr till dig som bor och lever i Lomma kommun. Tanken är att öka säkerheten och tryggheten för dig och din familj. Nu kommer sommaren med

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga Elhandskar en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga elolyckor, en del med dödlig utgång, har redan inträffat. Risken för nya dödsfall är överhängande om ingenting

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt.

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. Om 112 Frågesport 2 Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. 1. Vad är en nödsituation? A När någon inte förstår ett speciellt ord. B När det är fara för liv, egendom eller miljö. C När

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Viktigt att veta om det händer en allvarlig kemikalieolycka vid Kemira Kemi AB eller Interlink AB i Helsingborg. Utgiven av Helsingborgs stad i samverkan

Läs mer

Har farten men inte turen

Har farten men inte turen Har farten men inte turen Nu har vi varit i granlandet i väster och tävlat, denna gång var det i Padborg Park i mellersta Jylland. Det var en riktigt rolig bana med mycket dolda krön och branta upp och

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juni 2011 Västerorts gemensamma sida Glädjen var stor fredagen den 10 juni, då de 167 studenterna från Polishögsskolan tog studenten, 75 kvinnor och 92 män. Ceremonin hölls

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

INFO 3/2013 (2013-10-11)

INFO 3/2013 (2013-10-11) INFO 3/2013 (2013-10-11) Lägesrapport om Självskyddsutbildning till allmänheten Fler kårer än tidigare har beviljats medel via förbundet från MSB för information till allmänheten, de så kallade självskyddspengarna.

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6 MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER Juni 2 0 0 6 Hej på Er kära medlemmar! Trots lite ostadig väder till att börja med så verkar det nu som att vi ska få en varm

Läs mer

Per Larsson. Branden var snart under kontroll och Per och hans team var tillbaka på stationen medan de kvarvarande skötte eftersläckningsarbetet.

Per Larsson. Branden var snart under kontroll och Per och hans team var tillbaka på stationen medan de kvarvarande skötte eftersläckningsarbetet. Per Larsson Klockan är 07.23 på tisdagsmorgonen, larmet går på stationen i Karlstad. Brandmännen rusar mot bilarna, först i bilen är Per Larsson, han har jobbat som brandman i snart 4 år. Bilarna rusade

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i skolbyggnad Rosenlundsskolan, Jönköpings kommun 2010-01-05, Larmnummer 2010038059 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika

Läs mer

Min dag med Per-Erik Jakobsson den f.d. brandmannen som numera är enhetschef för serviceenheten

Min dag med Per-Erik Jakobsson den f.d. brandmannen som numera är enhetschef för serviceenheten Min dag med Per-Erik Jakobsson den f.d. brandmannen som numera är enhetschef för serviceenheten Per-Erik snart 60 år har i många år jobbat med att bygga upp kommunförrådet och sedan en omorganisation 2007

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador.

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador. Att tänka efter före En handbok om att förebygga skador. Inbrott Att kunna känna sig trygg i sina lokaler är en självklarhet. Det finns mycket du kan göra för att förebygga inbrott. Med till exempel ett

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer