Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Bohusläns Helhetsskola

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :2184 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Bohusläns Helhetsskola Bes lut Skolrapport

2 Beslut Bohusläns Helhetsskola AB Rävehogen Bastebacka PL Ljungskile (2) Dnr :2184 Genomförd utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Bohusläns Helhetsskola i Uddevalla kommun Skolverket har genomfört inspektion i den fristående grundskolan Bohusläns Helhetsskola i Uddevalla kommun. Besök gjordes i skolan den 14 november Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen samt om huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Inspektionen av fristående skolor ska förutom att granska utbildningens kvalitet klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagd rapport framgår hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Detta beslut redovisar dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas, dels områden som behöver förbättras i ett fortsatt kvalitetsarbete. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 8 augusti 2008 ska Bohusläns Helhetsskola AB redovisa till Skolverket enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot de brister som påtalats i verksamheten. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att utbildningen vid Bohusläns Helhetsskola med undantag av nedanstående brister ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla samt i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Skolverket Beslut (2) Dnr :2184 Vid Bohusläns Helhetsskola finns ett väl fungerande arbete med elevernas inflytande över verksamheten i stort. Eleverna har kännedom om målen för utbildningen vilket också möjliggör för dem att utöva ett inflytande över planering och genomförande av lärandet. Skolan har väl fungerande rutiner och metoder för värdegrundsarbetet. Bohusläns Helhetsskola har fortsatt särskilda skäl för att ha färre elever än 20. Följande områden inom Bohusläns Helhetsskolas verksamhet visar sådana brister att de snarast måste åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver det (1a kap. 5 förordningen om fristående skolor). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan när det gäller innehåll och elevernas medverkan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). Skolverket bedömer att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Skolan bör arbeta med att bättre systematisera sitt kvalitetsarbete och att utveckla kvalitetsredovisningen till att vara ett instrument i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. - Skolan bör fortsätta sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Mats Lindström Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också enhetschefen Hans Larson och undervisningsråden Tomas Erlandsson och Claes-Göran Aggebo deltagit. Bilaga Rapport Kopia till Uddevalla kommun Övriga enligt fastställd sändlista.

4 Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Bohusläns Helhetsskola Dnr :2184 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Bohusläns Helhetsskola Grundskola årskurserna 6 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Bedömningar...3 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Bohusläns Helhetsskola den 14 november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Detta är Skolverkets andra inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet Efter första inspektionstillfället konstateras i Skolverkets beslut den 30 januari 2003 att Bohusläns Helhetsskola alltjämt uppfyller villkoren för godkännande men att Skolverket avser att senare följa upp skolans samlade pedagogiska kompetens. I denna uppföljning redovisar huvudmannen planerade och genomförda åtgärder för att höja den samlade lärarkompetensen och Skolverket konstaterar i skrivelse den 28 april 2004 att skolan uppfyller de krav som ställdes i beslutet Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för fristående skolor. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats ( Inspektionen av fristående grundskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola och därmed ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument som huvudmannen har lämnat till Skolverket, dels den information som samlats in under besöket. 1

5 Även annan information om skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolan intervjuades rektorn, ett urval av lärare, elever samt företrädare för huvudmannen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningarna. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Huvudmannen för Bohusläns Helhetsskola har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Uddevalla kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Kommunen har inte utnyttjat sin rätt till insyn i Bohusläns Helhetsskola. Bohusläns Helhetsskola Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 12 Källa: Skolans egna uppgifter. Skolverket godkände Bohusläns Helhetsskola i Uddevalla som en fristående grundskola för årskurserna 6 9 genom beslut (dnr 2000:2562) den 9 februari Enligt godkännandet får skolan anordna prövning och utfärda betyg för skolans egna elever enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Skolans inriktning är allmän. Av ansökan om godkännande framgår att skolan avser att vara ett skoldaghem för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket medger i beslutet att skolan får starta med färre elever än 20 och vid en tillsyn (dnr 2003:3063) bedömer Skolverket den 31 januari 2003 att skolan har fortsatt särskilda skäl att få ha färre elever än 20. Skolan har inte rätt till bidrag från elevernas hemkommun eftersom skolans huvudman inte ansökt om det. Huvudman för skolan är Bohusläns Helhetsskola AB med organisationsnummer Verksamheten vid Bohusläns Helhetsskola startade läsåret 2001/02 och omfattar årskurserna 6 9. Skolan hade vid inspektionsbesöket tolv elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Kungälv, men skolan har även elever från Uddevalla, Lilla Edet, Stenungsund, Lysekil, Färgelanda och Ale kommuner. I årskurs 7 finns tre elever, i årskurs 8 finns fyra elever och i årskurs 9 finns fem elever. Bohusläns Helhetsskola ligger i Backamo, 7 km söder om Ljungskile. Skolan hyr lokaler i ett tidigare motell. Undervisningslokaler och arbetsrum för lärare och rektorn finns samlade i samma hus. I nära anslutning finns skolans matsal där också undervisningen i hem- och konsumentkunskap genomförs. 2

6 Samlad bedömning Bedömningar Enligt inspektörernas samlade bedömning arbetar Bohusläns Helhetsskola metodiskt, konsekvent och i många fall framgångsrikt med att eleverna ska tillägna sig förhållningssätt och förmågor för att tillgodogöra sig undervisningen och klara målen vid återgång till sin ordinarie skola och i gymnasieskolan. Det är dock inspektörernas uppfattning att Bohusläns Helhetsskola kan komma längre i arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna genom att förbättra sitt kvalitetsarbete och säkerställa lärarnas kompetens. Inspektionen visar att skolan inte gör någon systematisk uppföljning av resultaten. Skolan bedriver heller inte ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten vid Bohusläns Helhetsskola bygger på att det finns särskilda skäl för att eleverna finns vid skolan. Inspektörerna vill påtala det som särskilt viktigt att det i sådana skolor finns ett kvalitetsarbete som säkrar såväl resultat som arbetsmetoder. Inspektörerna vill också uppmärksamma huvudmannen på att det för att säkerställa kvaliteten i undervisningen behövs lärare som är utbildade för den undervisning de bedriver. Vid Bohusläns Helhetsskola finns ett väl fungerande arbete med elevernas inflytande över verksamheten i stort. Eleverna har kännedom om målen för utbildningen vilket också möjliggör för dem att utöva ett inflytande över planering och genomförande av lärandet. Skolan har väl fungerande rutiner och metoder för värdegrundsarbetet. Dock uppfyller inte skolans likabehandlingsplan de krav som lagen ställer på en sådan plan. Inspektörerna bedömer att skolan har fortsatt särskilda skäl för att ha färre elever än 20 eftersom skolan är av typen behandlingshem eller terapiskola. Inspektörerna bedömer att utbildningen vid Bohusläns Helhetsskola med undantag av nedanstående brister ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla samt i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver det (1a kap. 5 förordningen om fristående skolor). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan när det gäller innehåll och elevernas medverkan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta med att bättre systematisera sitt kvalitetsarbete och att utveckla kvalitetsredovisningen till att vara ett instrument i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 3

7 - Skolan bör fortsätta sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Kunskaper I Bohusläns Helhetsskola finns endast ett fåtal elever som befinner sig i årskurserna 8 och 9. Eleverna har i de flesta fall stora och varierande brister i sin kunskapsutveckling när de kommer till skolan. Skolans resultat blir beroende av de enstaka individer som just för tillfället bedöms och betygsresultaten är därför ingen tydlig värdemätare på resultatet av skolans arbete. I kvalitetsredovisningen redovisas sparsamt med mått eller indikatorer på skolornas resultat. I samtal med rektorn och personalen beskriver de dock resultat i termer av hur skolans elever lyckats efter utslussning, hur eleverna lyckas i gymnasieskolan och hur eleverna lyckas med att bli ansvarskännande medborgare senare i livet. Även genomströmningen och beskrivningar av kunskapsresultat som eleverna nått i förhållande till förutsättningarna diskuteras. Rektorn och personalen redovisar att de följt elevers utveckling efter utslussning till gymnasieskolan och även efter gymnasietiden. Skolan gjorde för fem år sedan en studie av fem elever som slutat årskurs 9. Den ger bilden av att skolan lyckas mycket väl med elevernas utveckling. Skolan gör dock ingen systematisk uppföljning av resultaten. För att medvetandegöra för personal och intressenter vilka resultat skolan når och om elevernas placering vid skolan varit lyckosam bör skolan bättre följa upp och redovisa det samlade resultatet av skolans arbete. Se vidare under avsnittet Ledning och kvalitetsarbete. Eleverna deltar i nationella ämnesprov och lärarna använder sig av dessa som stöd i sin betygssättning i årskurs 9. För att kvalitetssäkra betygssättning och bedömningar har skolans lärare och rektor kontinuerliga diskussioner. Skolan har också upprättat kontakter med andra fristående skolor för att ge lärarna möjlighet till auskultation och kollegiala diskussioner vilket inspektörerna bedömer som positivt. Av dokument samt intervjuer med elever och personal framgår att när en elev börjar vid Bohusläns Helhetsskola kartlägger skolan elevernas kunskaper i samtliga ämnen. Lärarna använder sig av diagnostiska material och samtal. Tillsammans med eleven upprättar skolan utifrån kursplanernas mål en individuell utvecklingsplan (IUP). I verksamhetsbesök och i intervjuer finner inspektörerna att eleverna i huvudsak har god kännedom om målen och vad de behöver lära sig för att nå målen och vad som krävs för olika betygssteg. Såväl lärare som elever beskriver att varje elev har en individuell studieplanering. Undervisning, schema, läromedel och arbetssätt anpassas i syfte att för individen underlätta och stimulera lärandet. Inspektörerna upplever att eleverna i stor utsträckning är involverade i att utifrån målen tillsammans med lärarna planera undervisningen. Utvecklingssamtal där lärarna går igenom kunskapsutvecklingen i alla ämnen och stämmer av och reviderar IUP har varje elev fyra gånger per år. Inspektörerna bedömer att skolans uppföljning av varje elevs kunskapsutveckling fungerar väl. Om det genom uppgifter framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av pro- 4

8 grammet ska det framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta då programmet utarbetas. Samtliga elever i Bohusläns Helhetsskola är i behov av särskilt stöd. Själva placeringen är att betrakta som en åtgärd men skolan beskriver också för inspektörerna flera andra åtgärder som skolan vidtar för enskilda elever. Exempelvis har de flesta elever periodvis under utbildningen en anpassning av studiegången som ofta inriktas mot basämnen som svenska, matematik och engelska. Vid skolan finns inte för någon elev ett separat dokument som benämns åtgärdsprogram. Enligt personalen fungerar elevernas IUP som ett åtgärdsprogram för eleverna. Av dokumentstudier och intervjuer med elever och personal uppfattar inspektörerna att elevernas IUP i första hand är en framåtsyftande plan för eleven. Av elevernas IUP framgår dock inte tydligt hur skolan ska anpassas för att elevens behov ska tillgodoses. Inspektörerna bedömer därför att Bohusläns Helhetsskola måste upprätta ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilda stödinsatser. Normer och värden Av intervjuer med elever och personal får inspektörerna intrycket att eleverna vid Bohusläns Helhetsskola är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Som tidigare beskrivits har eleverna inflytande över sitt lärande. Varje fredag har elever och personal ett gemensamt möte där veckans arbete utvärderas. Utgångspunkten är att varje elev reflekterar över lärandet och sin sociala utveckling. Vid mötet har eleverna möjligheter att föra fram synpunkter på skolans verksamhet och flertalet elever upplever att skolan lyssnar och tar till sig. Vid det så kallade fredagsmötet fungerar elever som ordförande och sekreterare. Personalen beskriver dessa möten som en systematisk träning i demokratiska arbetsformer. Eleverna som inspektörerna träffar uttalar att de känner sig trygga. De tycker att de får mycket hjälp och tycker generellt att verksamheten är bättre än den de mötte på sina tidigare skolor. I intervjuer uttrycker flertalet av eleverna att vistelsen vid skolan har haft en avgörande betydelse för att de funnit ett självförtroende och lärt sig att ta ansvar både för sina studier och för sitt liv. Flera av eleverna uttrycker att skolan har blivit vägen bort från ett destruktivt beteende. Vidare ger eleverna uttryck för att de respekterar människors lika värde och att de inte accepterar kränkningar. Rektorn, lärarna och elever beskriver att speciellt den första tiden på skolan kan vara besvärlig för en elev då det händer att skolans normsystem krockar med de erfarenheter av socialt samspel som eleven har med sig. Inspektörerna träffar också några elever som beskriver att de haft svårigheter med att finna sig tillrätta vid skolan. De har haft upplevelser av att skolans personal visar förhållningssätt som inkräktar på den personliga integriteten och att det inte är ovanligt med konflikter. Såväl skolans personal som elever beskriver skolan som en familj med en mycket nära gemenskap. Ur vissa elevers perspektiv kan familjen också uppfattas problematiskt. Skolan ägs av rektorn och personal tillsammans. Rektorn är på samma gång en av lärarna och styrelsen består också av personal på skolan. För elever som har klagomål på skolans verksamhet eller kommer i konflikt med personal kan det vara svårt att förstå hierarkierna. Till vem ska eleven vända sig? Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan för eleverna tydligt klargör rektorns roll som elevernas rättsgarant samt att skolan 5

9 har forum och tydliga rutiner för hantering av klagomål. I sammanhanget är det inte minst viktigt att skolan har rutiner för hur man hanterar konflikter och kränkningar i perspektivet vuxen elev. Se vidare nedan om likabehandlingsplanen. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vidare ska det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet vid skolan. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Av intervjuer och verksamhetsbesök framgår att skolan har genomtänkta rutiner och metoder i sitt värdegrundsarbete. Lärarna anser att värdegrundsarbetet är det som tar mest tid. Detta ingår ständigt i arbetet. Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan för Bohusläns Helhetsskola. Likabehandlingsplanen som inspektörerna tagit del av motsvarar dock inte en sådan plan som lagen kräver då den exempelvis inte tydligt och konkret och utifrån en kartläggning av skolans behov utifrån diskrimineringsgrunderna anger vilka åtgärder som behövs vid just Bohusläns Helhetsskola. Inspektörerna bedömer vidare att skolan i planen inte heller ger uttryck för ett vuxen elevperspektiv i det förebyggande arbetet eller i sina rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Intervjuer med elever och personal visar att eleverna inte medverkat i framtagandet av skolans likabehandlingsplan. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna inte medverkat i skolans arbete med likabehandlingsplanen. Ledning och kvalitetsarbete Bohusläns Helhetsskola drivs av huvudmannen Bohusläns Helhetsskola AB. Företaget ägs av rektorn och två personer som arbetar vid skolan. Skolan var tidigare en kommunal specialresursskola som tog emot elever från ett behandlingshem. Behandlingshemmet avvecklades 1997 men skolan fanns kvar i kommunal regi till år 2001 och övertogs därefter av en ekonomisk förening som lärarna bildade. Nuvarande huvudman övertog skolan år Bohusläns Helhetsskola drivs, i enlighet med beslut av Skolverket, som en fristående skola för elever i årskurs 6 9. Skolan är inte berättigad till bidrag eftersom huvudmannen inte har ansökt om detta. Skolan gör en ekonomisk överenskommelse i varje enskilt fall med elevernas hemkommuner. Oftast är det skolan i elevens hemkommun som ansöker om plats på Bohusläns Helhetsskola tillsammans med elevens vårdnadshavare. Även socialförvaltningen kan vara initiativtagare till ansökan om plats på skolan. Elev tas emot till skolan om elev, vårdnadshavare och hemkommun är överens om att ansöka om plats och att skolan bedömer att de har kompetens att arbeta med elevens problematik. Vid fler sökande än platser gäller ansökningsdatum som förtur. Utifrån dokument och intervjuer bedömer inspektörerna att huvudmannen har god insikt i de författningar som styr skolans verksamhet och har förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser. 6

10 Rektorn vid Bohusläns Helhetsskola var med och startade skolan 2001 och är delägare i Bohusläns Helhetsskola AB. Styrelsen består av de tre ägarna. Rektorn är lärarutbildad och har lång erfarenhet av elever i behov av särskilt stöd. Han har arbetat som rektor för Bohusläns Helhetsskola sedan starten Rektorn har inte genomgått den statliga rektorsutbildningen. Ledning av det pedagogiska arbetet utövar rektorn bl.a. i skolans regelbundna personalmöten där aktuella utvecklingsfrågor tas upp, i utvecklingssamtal med lärarna och i den vardagliga kontakten med lärare och elever. Rektorn undervisar i ämnet idrott och hälsa och fungerar också som studie- och yrkesvägledare. Vid samtal med personal och elever ges en samstämmig bild av att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten och att han har stort förtroende hos elever och personal. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten och att han tar ett övergripande ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Skolan har en arbetsplan som arbetats fram under medverkan av personalen. Skolans arbetsplan redovisar hur skolan avser att arbeta mot mål för viktiga områden i läroplanen som värdegrunds- och demokratifrågor samt elevernas kunskapsutveckling. Till arbetsplanen upprättas också en utvecklingsplan i form av en lista över saker som ska göras för att förbättra måluppfyllelsen. I kvalitetsredovisningen följer skolan upp att utvecklingsplanen är genomförd vilket inspektörerna bedömer som bra. Dock framgår det inte av analyser eller utvärderingar hur skolan kommit fram till de åtgärder som i kvalitetsredovisningen föreslås ska genomföras under det kommande året. Som tidigare beskrivits följer skolorna heller inte systematiskt upp resultaten. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta med att bättre systematisera sitt kvalitetsarbete och att utveckla kvalitetsredovisningen till att vara ett instrument i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I skolans ansökan finns angivet en timplan som överensstämmer med Uddevalla kommuns timplan för de aktuella årskurserna. Inspektörerna bedömer att skolan tillämpar denna timplan som utgångspunkt för sin planering av undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att eleverna har tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i författningarna. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna vid Bohusläns Helhetsskola har tillgång till lokaler, böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel i en utsträckning som gör det möjligt att nå målen för utbildningen. Skolan har tillgång till psykolog som finns på skolan varje vecka och som då är tillgänglig för eleverna. Psykologen samverkar med skolans arbetslag kring förståelse om elevers problematik och om personalens förhållningssätt i arbetet. Skolan har också tillgång till skolsköterska och skolläkare via ett avtal med en närliggande vårdcentral. Skolsköterskan har normalt mottagningstider på skolan varannan vecka och samverkar med skolans arbetslag. På grund av personalbrist hade vid inspektionsbesöket avtalet med vårdcentralen om skolsköterska avslutats och skolan saknar därför skolsköterska. I kontakter med Skolverket efter inspektionsbesöket meddelar rektorn att en ny skolsköterska har anställts inför vårterminen Den nya skolsköterskan arbetar också som skolsköterska i Uddevalla kommuns skolor och har mottagning varannan vecka på Bohusläns Helhetsskola. 7

11 I den ansökan som ligger till grund för Skolverkets beslut om godkännande anges att personalen ska ha pedagogisk utbildning och erfarenhet av arbete med barn/ungdom med särskilda behov. Av den lärarförteckning som skolan lämnat till inspektörerna framgår att av skolans fem lärare har tre av lärarna utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Två av lärarna saknar lärarutbildning och har heller ingen akademisk ämnesutbildning i flertalet av de ämnen de undervisar i. Båda lärarna har cirka åtta års lärarerfarenhet och har varit lärare på skolan från starten Skolverket genomförde tillsyn över utbildningen vid Bohusläns Helhetsskola år I rapporten beskrivs brister i lärarnas kompetens (endast en av fem lärare hade då utbildning för den undervisning de bedrev) och hur huvudmannen planerade för att höja den samlade lärarkompetensen. Inspektörerna konstaterar att huvudmannen har anställt flera lärare med adekvat utbildning och att skolan har ett program där man samarbetar med en annan fristående skola så att lärarna får möjlighet att auskultera och diskutera undervisning i sina ämnen med erfarna lärare. Skolan har dock ingen långsiktig kompetensutvecklingsplan för att ge lärarna en utbildning som motsvarar kraven för den undervisning de bedriver. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Inspektörerna har tagit del av årsredovisningen 2006 för Bohusläns Helhetsskola AB. Företaget är vinstgivande och uppvisar soliditet genom att under åren skapat ett reservkapital. Hittills har lediga elevplatser vid skolan snabbt fyllts och tidvis har skolan haft flera ansökningar än platser. Huvudmannen har tillförsikt om den framtida elevtillströmningen men är också medveten om att det låga antalet elever vid skolan innebär resultatkänslighet även för små svängningar i efterfrågan. Inspektörerna bedömer att skolan har en stabil ekonomi och att det finns goda möjligheter till en stabil utveckling av antalet ansökningar till skolan. Datum Ort Göteborg Mats Lindström Eva Wallentin 8