Andhämtningspausen Det ekonomiska läget. December 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andhämtningspausen Det ekonomiska läget. December 2007"

Transkript

1 Andhämtningspausen Det ekonomiska läget December 27

2 Andhämtningspausen 1 Andhämtningspausen En kraftig inbromsning i USA och svagare dollar dämpar tillväxt och vinstutveckling för svensk export även 28. Samtidigt ökar löner, hushållens konsumtion, import och sys selsättning i snabb takt. Det ger fortsatt fart i svensk ekonomi trots en lägre BNP-tillväxt. Under 29 lägger ekonomin åter i en högre växel. Då finns det förutsättningar för världsekonomin att ta fart igen. Den svenska regeringen kommer sannolikt att spendera mer av de stora budgetöverskotten. Samtidigt kan fler reformer för ökad sysselsättning ge utdel ning. En fortsatt kollaps för de amerikanska bostadspri serna för med sig en kraftig avmattning i amerika nernas konsumtion samt en svagare dollar. Ameri kansk exportindustri flyttar fram sina positioner och leder efter 29 återhämtningen av USA:s ekonomi. Under tiden hårdnar konkurrensen för flera svenska exportföretag. Även flera europeiska länder har högt värderade fastighetsmarknader. Det finns en risk att den ame rikanska avmattningen smittar av sig till fler länder i Europa. I så fall blir också ut vecklingen för exportindustrin sämre. I Sverige finns emellertid ett starkt momentum i den inhemska efterfrågan. Att bostadspriser faller också i Sverige är sannolikt en engångseffekt till följd av ändringar i fastighetsbeskattningen och tillfälligt hårdare kreditbedömningar. En fortsatt snabb ök ning av inkomster, sysselsättning och kon sumtion Vad sade vi tidigare? I vår förra prognos, Produktivitetsfall ja tack väntade vi oss att BNP-tillväxten skulle uppgå till 3,2 procent 27 och dämpas till 2,8 procent 28 och 2,9 procent 29. BNP-prognosen har för innevarande år justerats till 2,7 procent, till följd av den allvarliga avmattningen i USA. Den snabbt växande inhemska efterfrågan driver på importen samtidigt som växelkursförstärkningen reducerar exporten. Bidraget från nettoexporten blir därför negativt under prognosåren. BNP-tillväxten reduceras därför till 2,1 procent 28. Året därefter repar sig världsmarknadsefterfrågan och BNP ökar med 2, procent. driver emellertid upp importen. Gapet mellan im port- och exportökningen håller BNP-tillväxten på en måttlig nivå trots att hjulen rullar snabbt på hemmamarknaden. Inflationen pressas också upp, men inte så mycket som i liknande situationer under tidigare decennier. Under nästa år finns det risk för något som påminner om tidigare stagflation. Riksbanken kan inte stärka exportsektorns konkurrenskraft med lägre ränta och växelkurs på grund av en stark in hemsk efterfrågan. På längre sikt är dock situationen helt annorlunda. Svenskt näringsliv är utsatt för hård internationell konkurrens. Det är fortsatt prispress för många importvaror. Det finns också en större flexibilitet än tidigare tack vare möjligheterna att automatisera, flytta produktion och via arbetskraftsinvandring. Den under liggande produktivitetstillväxten är sannolikt hög, men döljs till fälligt av att många yngre anställs. Under 29 finns goda förutsättningar för den amerikanska ekonomin att återhämta sig. Samtidigt kan man räkna med att den svenska regeringen använder en större del av de stora överskotten. Det kan således bli mer fart i den svenska ekonomin. Till det bidrar flera av de reformer som genomförs un der tiden. I ett särskilt avsnitt i rapporten analyseras hur företagandet utvecklas jämfört med vad som kan förväntas i detta konjunkturläge. Analysen tyder på att företagarnas reaktioner på regeringens poli tik har påverkat utvecklingen av både företagandet och sysselsättningen. Det finns nu också för väntningar bland företagarna om att regeringen ska göra mer för att förbättra möjligheterna att driva företag. Om detta sker kan det bidra till att stärka sysselsättningsutvecklingen under de kommande åren.

3 Innehåll 2 Innehåll Andhämtningspausen...1 Det internationella läget...3 Kraftigt dämpad import i USA....3 Fortsatt starkt i Europa... Nya marknadsekonomier till räddningen...6 Svenska framtidsutsikter...8 Tudelningen allt starkare...8 Optimistiska företag...1 Fortsatta investeringar...12 Exporten tappar fart Köpglada hushåll... 1 Stigande inflationstakt...16 Inhemsk sektor driver sysselsättningen...19 I väntans tider...22 Företagandet och konjunkturen Företagarna positiva men förväntar sig mer...2 Förväntningarnas betydelse för sysselsättningen...27 Förväntningarnas betydelse för den framtida utvecklingen Diagrambilaga Kontaktuppgifter...37

4 Det internationella läget 3 Det internationella läget Efter drygt tre år av rykande het högkonjunktur har den globala handeln mattats av ordentligt under 27. Hitintills förklaras avmattningen främst av den svagare efterfrågan på utländska produkter i USA, vilket bör tolkas i ljuset av den kraftigt försvagade dollarn, den senaste tidens kredit oro, samt inte minst den spruckna fastighetsbubblan. BNP i ett urval länder och regioner USA 2, 2,1 2,7 Storbritannien 3, 2,2 3, Euroområdet 2,6 2,3 2,7 EU-12 (nya EU-länder) 6,3,8 6,2 Japan 2, 2,2 2, Kina 11, 11, 1, Sverige 2,7 2,1 2, OECD 2, 2, 2,9 Källa: Ecowin och. Avgörande framöver är huruvida de allt fler köpstarka konsumenterna i såväl Europa som Asien orkar dra världsekonomin framåt i tillräckligt snabb takt, samtidigt som konsumtionslusten bland amerikanska konsu menter successivt dämpas. Ett orosmoln i sammanhanget är dessutom det stigande oljepriset och för den delen även priset på andra råvaror som innebär höjda produktionskostnader samtidigt som inflationstrycket ökar. Världshandelstillväxten förväntas uppgå till drygt fem procent under såväl 27 som 28, för att öka till lite drygt sex procent 29. Global handel med varor och tjänster Årlig procentuell förändring, volym 1, 12, 9, 6, 3,, -3, -6, Källa: OECD Main Economic Indicators 1, 12, 9, 6, 3,, -3, -6, Kraftigt dämpad import i USA Efter att ha vuxit med i genomsnitt närmare sju procent per år har den amerikanska importen i det närmaste stagnerat under de första tre kvartalen i år. Den svaga importen är knappast något mysterium, sär skilt inte med tanke på de senaste årens tvära dollarförsvagning. Det som på ytan kan verka underligt är sna rare att den amerikanska importen under de senaste åren

5 Det internationella läget har vuxit så starkt; dollarn har trots allt försvagats gradvis gentemot euron ända sedan våren 22. Förklaringen till detta finner vi i den penning- och finanspo litiska utvecklingen i IKT-bubblans kölvatten strax efter millennieskiftet. I samband med att de första makroekonomiska indikatorerna signalerade att den amerikanska ekonomin var på väg in i en avmattningsfas kring årsskiftet 2/21 fördes den ekonomiska politiken i USA in i en kraf tigt expansiv riktning. Federal Reserve s styrränta, Fed Funds Target Rate, sänktes under loppet av 21 från 6, procent till 1,7 procent. Som lägst, mellan sommaren 23 och sommaren 2, låg styrrän tan på en procent. Parallellt med detta sjösatte President Bush en rad underfinansierade skattesänkningar, vilket i kombination med den svaga BNP-tillväxten resulterade i att budgetsaldot gick från ett överskott på nästan 2 miljarder USD 2 till ett underskott på drygt miljarder USD 2. Den expansiva finans- och penningpolitiken innebar snabbt förbättrade möjligheter till belåning för många amerikaner. Grupper av människor som tidigare inte hade kvalificerat sig som låntagare, på grund av lågt kreditvärde, erbjöds i allt större utsträckning så kallade subprime-lån, där en relativt hög ränta i regel kom penserar långivaren för låntagarens relativt höga risk. En konsekvens av detta blev en kraftigt stigande efter frågan på bostäder, vilket i sin tur drev upp bostadspriserna. De stigande bostadspriserna kombinerat med den expansiva penning- och finanspolitiken gav goda förutsätt ningar för hushållen att lätta på plånböckerna. Privatkonsumtionen i USA växte snabbare än reallönerna sex år i rad 21-26, vilket resulterade i att hushållens sparkvot snabbt minskade. 1 Då en stor del av konsumtio nen bestod av importerade varor och tjänster bidrog konsumtions ökningen samtidigt till en stark importökning. Då den amerikanska styrräntan höjdes i snabb takt, från 1 procent i mitten på 2 till,2 procent två år senare, minskade också efterfrågan på bostäder successivt. Från hösten 26 och framåt har den amerikanska bostadsmarknaden karakteriserats av fallande priser. Detta är inte bara en obekväm situation för landets bo stadsägare, utan även för många finansiella institutioner, inte minst med tanke på att subprime-lånen motsva rar cirka 1 procent av den totala lånemarknaden. Antalet påbörjade utmätningsprocesser har ökat med över 3 procent hittills i år. 2 I takt med att fler och fler låntagare inte längre har möjlighet att fullfölja sina ränteför pliktelser försämras lönsamheten inom banksektorn, samtidigt som kreditgivningen blir allt mer re striktiv. Urholkade bostadsvärden kombinerat med en mer restriktiv kreditgivning påverkar förutsättningarna för konsumtion negativt. Den privata konsumtionen, som motsvarar cirka 7 procent av USA:s BNP, har ännu inte mer än marginellt bromsat i tillväxttakt. Detta kombinerat med ett starkt bidrag från nettoexporten gör att BNP-tillväxten än så länge har legat på en relativt hög nivå. 3 Nu finns dock ett antal indikatorer som pekar på att vi kommer att få se en betydligt svagare konsumtions tillväxt framöver. Conference Board s mätningar över konsumentförtroendet har sjunkit fyra månader i rad och är nu nere på nivåer som påminner om hösten 21. Dessutom har sysselsättningstillväxten mattats av under de senaste månaderna, inte minst om hänsyn även tas till den fallande sysselsättningen bland egenfö retagare. 1 Reallöneutvecklingen avser här Compensation of employees deflaterat med privatkonsumtionsdeflatorn. Källa: US Department of Commerce. 2 Statistiken är hämtad från ett tal av Fed-guvernören Randall S. Kroszner, den femte november, 27, vid Symposium on Housing Affordability, Washington, D.C. 3 Under tredje kvartalet växte USA:s BNP med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal ifjol, vilket var en avsevärt högre tillväxttakt jämfört med de två första kvartalen i år.

6 Det internationella läget Sysselsättning, USA Årlig procentuell förändring Private employment (non-farm payroll) Total employment -2 (household survey) Källa: Bureau of Labor Statistics Federal Reserve har redan börjat styra in penningpolitiken på en mer expansiv bana och vi räknar med att räntan sänks med ytterligare punkter under nästa år. Detta innebär att räntedifferensen mellan USA och euroområdet successivt minskar, vilket sätter en ytterligare press nedåt på den redan svaga dollarn. Då ame rikanska produkter blir billigare relativt produkter från andra länder finns all anledning att förvänta sig en fortsatt svag import. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att förutsättningarna samtidigt förbättras för landets exportörer. Även om exporten i dagsläget enbart motsvarar cirka 12 procent av BNP kan detta bidra till att den amerikanska ekonomin inte faller ned i en recession. USA:s BNP-tillväxt förväntas uppgå till 2, procent i år och 2,1 procent nästa år. Under 29 stärks sakta men säkert tillväxten i USA, främst till följd av en återhämtning för konsumtionen och en stark ex port. Fortsatt starkt i Europa Samtidigt som den svaga dollarn hjälper amerikanska exportörer gäller det motsatta för europeiska exportö rer. Euroområdets export till USA har sjunkit i årstakt under samtliga kvartal i år, efter att ha vuxit med näs tan nio procent ifjol. Efterfrågan på europeiska produkter är dock fortfarande god i Asien, vilket illustreras av en ökning på nästan tio procent i årstakt av exporten till Asien. Euroområdets export till USA svarar för cirka 13 procent av den totala exporten, vilket kan jämföras med exporten till Asien som svarar för ungefär en femtedel av den totala exporten. Om inte den amerikanska avmattningen på allvar påverkar den ekono miska utvecklingen i länder som Kina och Indien, kommer euroområdets export därför att växa starkt även framöver, den starka euron till trots. Det är emellertid inte exportsektorn som har utgjort det främsta tillväxthindret för euroområdet under de senaste åren, utan bristen på dynamik i den inhemska delen av ekonomin. Därför är det positivt att arbets marknadssituationen successivt har förbättrats i flertalet länder det senaste året. Arbetslösheten, som var uppe i nästan nio procent för bara två år sedan, är nu nere på lite drygt sju procent. Samtidigt uppvisar konsumenterna, enligt EU-kommissionens enkätundersökningar, en viss optimism inför framtiden, även om en dämpning kan noteras under höstmånaderna. Till följd av en temporär dämpning av den tyska konsumtionen, kopplat till momshöjningen från 16 till 19 procent vid årsskiftet, kan en mer mar kant konsumtionsökning i euroområdet inte väntas förrän under nästa år.

7 Det internationella läget 6 Arbetslöshet, Euroområdet Procent av arbetskraften 11, 1, 1, 9, 9, 8, 8, 7, 7, , 1, 1, 9, 9, 8, 8, 7, 7, Källa: Eurostat Euroområdets inflation höll sig under den Europeiska Centralbankens inflationstak om 2 procent under 12 månader i rad fram till och med augusti. Under hösten har dock inflationen successivt klättrat uppåt, till följd av snabbt stigande priser på livsmedel, transporter och utbildning. Flera faktorer talar för att inflationstrycket kommer att vara fortsatt högt den närmaste tiden. Den tyska inflationen, som länge har bidragit till att hålla nere euroområdets inflation, uppgick i november till över tre procent. Penningmängden, mätt som M3, växer i en takt som inte skådats sedan slutet av 197-talet. Med tanke på att arbetslösheten är lägre än vad den varit sedan mätningarna startades i början av 199-talet finns också en uppenbar risk för snabbt stigande arbets kraftskostnader. Allt detta pekar på att ECB borde fortsätta höja styrräntan, som har legat oförändrad på fyra procent sedan i somras. Med tanke på den svagare världsmarknadstillväxten och mer specifikt den svaga konjunkturen i USA förväntas dock ECB enbart höja räntan med ytterligare 2 punkter under 28. En starkare privatkonsumtion och investeringar driver upp euroområdets import samtidigt som exporten mattas av under nästa år. Vi räknar därför med att BNP-tillväxten inte blir högre än 2,3 procent 28, efter en till växt om 2,6 procent i år. Under 29 räknar vi med att nettoexportbidraget återigen vänder till det po sitiva, vilket kombinerat med en fortsatt stark konsumtion resulterar i en tillväxttakt på 2,7 procent. Nya marknadsekonomier till räddningen Då den amerikanska ekonomin går mot sämre tider och importen saktar ned ordentligt finns en risk att världsekonomin tappar fart. Det stora hoppet står därför i det här läget till de många snabbväxande eko nomi erna i östra och centrala Europa och Asien. Arbetslösheten har under de senaste åren fallit markant i flertalet av de nya EU-länderna, vilket öppnar för en god konsumtionsutveckling framöver. Detta kombinerat med en växande importefterfrågan från västra Eu ropa innebär att den ekonomiska tillväxten förväntas bli fortsatt stark de närmaste åren. Ännu starkare förväntas dock tillväxten i många asiatiska länder bli, med Japan som undantag. Den indiska ekonomin har exempelvis vuxit i en årlig takt kring nio procent de senaste två åren och Kinas ekonomi har accelererat till en årlig tillväxt på drygt elva procent. Det finns hittills inga tecken på att dessa länder kommer att växla ned mer än marginellt i tillväxttakt de närmaste åren.

8 Det internationella läget 7 För Kinas del kan däremot en viss förskjutning i tillväxtstrukturen ske då de senaste årens stora reallöneök ningar väntas resultera i en stigande konsumtion. Sedan början av 198-talet har privatkonsumtionens andel av BNP trendmässigt sjunkit från nära procent till knappt procent, vilket har resulterat i en stadigt sti gande sparkvot. Ett tecken på att denna trend kan vara på väg att brytas är den snabbt växande detaljhandels försäljningen som noterats hittills i år. I oktober ökade exempelvis detaljhandelns försäljning med drygt 18 procent, i löpande priser, vilket är den starkaste siffran på över tio år. Privatkonsumtionens andel av BNP, Kina Procent Källa: National Bureau of Statistics, China Då Kinas ekonomiska tillväxt i större utsträckning blir konsumtionsledd kommer med största sanno likhet även inflationen att öka. Under höstmånaderna har inflationen stigit till nivåer kring fem procent, vilket i och för sig delvis förklaras av kraftigt höjda köttpriser. Den kinesiska centralbanken har hittills i år höjt utlå ningsräntan, som för närvarande uppgår till 7,29 procent, fem gånger och mycket pekar på att penningpo litiken kommer att bli än mer restriktiv under nästa år. Med en stigande räntenivå sätts en press uppåt på yuanen, vilket i sin tur hämmar exporttillväxten och stärker importefterfrågan. Den svagare utvecklingen av nettoexporten kompenseras dock av den starka konsum tionsökningen. Sammantaget förväntar vi oss att Kinas BNP växer med 11, procent i år och 11, procent nästa år.

9 Svenska framtidsutsikter 8 Svenska framtidsutsikter Osäkerheten om världskonjunkturen är fortsatt stor. Bedömningar om den ekonomiska tillväxten, räntor, valutor med mera spretar därför mer än vanligt för närvarande. Osäkerheten gäller framför allt om effekterna från den spruckna kredit- och fastighetsbubblan i USA sprider sig vidare till övriga delar av den amerikanska ekonomin. Om den privata konsumtionen i USA drabbas så ökar risken för en allvarligare avmattning också i övriga delar av världen. Risken för att detta inträffar ska inte underskattas. Finans- och penningpolitiken i USA kan i begränsad utsträckning stimulera den amerikanska ekonomin om tillväxten stagnerar. Problemet är att inflationstakten trycks uppåt av stigande råvarupriser och en sjunkande dollar som driver upp import priserna. Ett riskscenario är att den amerikanska ekonomin hamnar i ett stagflationsscenario. Ett något mindre dystert scenario framstår dock i dagsläget som mer sannolikt. Rän torna har sjunkit något vilket underlättar för den inhemska efterfrågan. Därtill bidrar det stora dollarfallet till att stimulera den ame rikanska exporttillväxten. En rejäl inbromsning i den inhemska amerikanska ekonomin ligger dock i korten, vilket ger effekter i form av lägre världshandelstillväxt de kommande åren. Tudelningen allt starkare Den svenska ekonomin klarar sig inte undan den internationella inbromsningen och gör därför en andhämt ningspaus under 28. Till detta skall kronförstärk ningen läggas, vilket medför att exporttillväxten bromsar in betydligt, framförallt nästa år. Under 29 be dömer vi att världsmarknadsefterfrågan återhämtar sig och att svensk export åter växer i hygglig takt. Efter fjolårets starka tillväxt om över procent bromsas den svenska BNP-tillväxten till 2,7 procent i år och 2,1 procent 28. Orsaken är att utrikeshandelsbidraget reducerar tillväxten med mer än en procentenhet både i år och nästa år. Sedan hösten 2 har kronan förstärkts med 2 procent mot dollarn och med 1 procent mot det konkurrentvägda TCW-index. Detta biter nu alltmer och reducerar exporten samtidigt som importen blir billigare räknat i kronor. Det stora handelsoch bytesbalansöverskottet minskar därför successivt de kommande åren. Un der 29 växer BNP med 2, procent bland annat tack vare starkare världsmarknadstill växt. Även om tillväxten mattas betydligt nästa år kommer den inhemska efterfrågan att växa i stark takt. Hushål lens inkomster och sysselsättningen fortsätter att öka i snabb takt. Hushållens konsumtion ökar med mellan tre och fyra procent både 28 och 29. Fortsatt stora ökningar av investeringarna medför att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka med ungefär 3 procent i årstakt de kommande åren. Den starka inhemska efterfrågan i kombination med höga löneökningar, stigande råvarupriser, skattehöj ningar och högre räntor har drivit upp inflationstakten mot närmare 3 procent. Risken för att Sverige, liksom USA, hamnar i ett stagflationsscenario där Riksbanken tvingas att höja räntan be tydligt och därmed dämpa den inhemska tillväxten påtagligt skall inte underskattas. Detta är dock inte vårt huvudscenario. Enligt KPIX, vilket är KPI rensat för effekter av skattehöjningar och räntehöjningar, har inflationstakten endast stigit till 1, procent. Observera att stigande olje- och råvarupriser samt eventuella effekter av löneökningarna räknas in i detta mått. Hittills har således det underliggande inflationstrycket stigit måttligt.

10 Svenska framtidsutsikter 9 Inhemsk efterfrågan och nettoexport Bidrag till BNP-tillväxten, procent 3 Bidrag från inhemsk efterfrågan Utrikeshandelsbidrag Källa: SCB och Framöver bedömer vi att de stora uppgångarna i olje- och andra råvarupriser till största delen är över. Den lägre världsmarknadsefterfrågan och snabbare kapacitetsutbyggnad kan innebära att dessa priser ligger stilla eller till och med sjunker något de kommande åren. Inflationstrycket från dessa delar bör därför avta. Det oroliga världsmarknadsläget samt det faktum att den amerikanska centralbanken har börjat sänka styrräntan medför att Riksbanken troligen blir något mer försiktig med att höja räntan. Det talar för ytterligare en ränte höjning om 2 punkter under våren, men därefter ligger räntan still under något år för att sedan börja sänkas igen mot slutet av prognosperioden då inflationen inte skjuter fart och då den europeiska räntan också börjat sänkas. Försörjningsbalans, 26 års referenspriser Mdr kr Andel Procentuell volymförändring 26 procent Konsumtion ,1 2,3 2,7 2,7 Privat , 3,2 3, 3, Offentlig ,,7 1,2 1,2 Statlig 27 7,9 1,,,3 Kommunal 19 1,7 1, 1, 1, Investeringar ,7 9,,, Lager 1,1,8,3, Export ,9,2 3, 6,6 Import ,2 9, 6,2 8, BNP 2 9 1,1 2,7 2,1 2, Real BNP 3,6 3, 2,6 2,7 Några nyckeltal* Öppen arbetslöshet, procent 7, 6,1,,1 Sparkvot, i procent av disponibel inkomst 7,7 7,9 7,,9 Industriproduktion inkl energi, procentuell förändring,3 2, 1, 3, Konsumentprisindex, procentuell förändring 1, 2,1 2, 2,7 Bytesbalans, andel av BNP 7, 6,6,7,1 Vid årets slut SEK/USD 6,8 6,3 6, 6, SEK/EUR 9, 9,3 9,2 9, EUR/USD 1,32 1,8 1,3 1,38 Ränta, 1-åriga statsobligationer 3,8,2,7,6 Ränta, 3-månaders statsskuldsväxel 3,1,,3, Källa: SCB och * Årsgenomsnitt, där annat ej anges

11 Svenska framtidsutsikter 1 Optimistiska företag I vår företagarpanel bekräftas bilden att företagen i Sverige inte ser någon annalkande konjunkturnedgång, trots att något färre företag under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet uppger att produktionen har ökat den senaste tiden. Nedgången är dock liten och fortfarande är det en betydligt större andel av företagen som uppger att produktionen ökat än andelen som uppger att produktionen minskat. Också för det kommande halvåret är företagen optimistiska. En fortsatt hög andel av företa gen uppger att de bedömer att produktionen ökar de kommande sex månaderna. Produktion Nettotal Kommande sex månaderna Senaste sex månaderna q3 q q1 q2 q3 q q1 q2 q3 q q1 q2 q3 q Källa: s företagarpanel I stort sett alla branscher rapporterar ett gott konjunkturläge. Emellertid spretar signalerna om framtiden en aning mer nu än tidigare. Ett sammanfattande drag kan sägas vara en viss andhämtning i efterfrågan nästa år. För 29 är osäkerheten stor, men inom flera branscher är förväntningarna att konjunkturen stärks något detta år. Inom trävaruindustrin har produktionen ökat med bortåt 1 procent i år. Exportefterfrågan har varit god men under de senaste månaderna har trävaruexporten mattats betänkligt. Svagare byggmarknad i USA och svagare efterfrågan från Japan är en del av förklaringen. Svagare världsmarknadsefterfrågan i kombination med en starkare krona och ökad konkurrens från bland annat Ryssland gör att produktionen ökar i långsam mare takt framöver. I massa- och pappersindustrin har priserna stigit det senaste året vilket till stor del förklaras av att kapacitet har lagts ned. Utbud och efterfrågan har därmed nått en mera balanserad nivå. Produktionen har varit på un gefär samma nivå i år som förra året och utvecklingen väntas fortsätta på oförändrad nivå de kommande åren. Inom den grafiska industrin var efterfrågan stark under det första halvåret i år, men under det senaste kvar talet noteras en tydlig avmattning. Strukturella förändringar sker inom sektorn som gör framtidsutsikterna svårbedömda. Annonsmarknaden förskjuts alltmer till Internet och konkurrensen från framförallt Baltikum blir alltmer kännbar. Fortsatt stark inhemsk efterfrågan bidrar till att produktionen ökar de kommande åren, men i svagare takt än under det senaste året. Inom den kemiska industrin är utvecklingen splittrad. Läkemedelsindustrin, som utgör huvuddelen av sek torn, utvecklas svagt när bran schen har svårt att finna efterföljare till framgångs rika patent (exempelvis Losec och Nexium). Läkemedelsexporten, framförallt till USA, har sjunkit påtagligt under det senaste året. För gummi- och plastindustrin ökar däremot produk tionen i

12 Svenska framtidsutsikter 11 stark takt. Råvaruprisuppgången har drivit upp efter frågan på alternativa produkter som gynnar sektorn. Optimismen är stor inom denna del av ke miindustrin och stora investeringar genomförs bland annat inom den petrokemiska indu strin. För kemiindustrin som helhet väntas pro duktionen öka med några procent under prognosåren. Stålindustrin uppvisar också en splittrad utveckling i år. Inom stål- och metallverken minskar produktionen medan sektorn metallvaror ökar produktionen kraftigt. Sammantaget handlar det om en ökning inom sektorn. Inom vissa segment upplevs den bästa konjunkturen sedan mitten av 197-talet. Generellt sett är optimismen också stor inom sektorn. Efterfrågan är god och priserna har ökat inom många, dock inte alla, områden de senaste åren. Utbudet av kinesiskt stål väller över världsmarknaden och pressar priserna på vissa kvalitéer. Stora inve steringar planeras inom sektorn framöver, bland annat inom området rostfritt stål. Fortsatt produk tionsökning väntas inom sektorn under prognosåren, men mattas något i takt med svagare världsmarknads konjunktur. Teknikföretagen rapporterar en viss avmattning i konjunkturen då orderläget nu ökar i svagare takt än tidi gare. Framförallt är det orderläget från hemmamarknaden som mattats de senaste kvartalen. Efterfrågan från USA viker påtagligt, men samtidigt noteras allt starkare efterfrågan från östra Europa och Asien. Transport medelsindustrins order från hemmamarknaden minskar, vilket indikerar att bilförsäljningen minskar i Sverige nästa år. Sammantaget spås produktionen för branschen fortsätta att öka nästa år, men i något försva gad takt än under det senaste året. De privata tjänstenäringarna ser en fortsatt stark efterfrågan och endast en måttlig inbromsning nästa år. Utvecklingen drivs av en stor sysselsättningsökning och god inkomstutveckling som leder till en stark in hemsk efterfrågan under flera år framåt. Inom detaljhandeln, hotell och restaurang, samt transporter ökar verksamheten med -7 procent i år och endast en svagare inbromsning väntas nästa år. Året därefter andas prognoserna en fortsatt optimism om att marknaden skjuter fart igen då lägre räntor i kombination med mer expansiv finanspolitik kan stimulera efterfrågan när riksdagsvalet 21 närmar sig. Den offentliga sektorns verksamhet fortsätter att öka med runt 1 procent per år under 28 och 29. Ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet medför minskade kostnader och ökade intäkter för den offentliga verk samheten, men trots påtagligt goda finanser ökar inte den offentliga verksamheten i motsvarande mån då utgiftstaket begränsar verksamheten. Trots vissa skattesänkningar framöver kommer det finansiella sparandet i offentlig sektor att vara fortsatt högt under de kommande åren. Produktionsutveckling inom olika sektorer 26 års referenspriser Mdr kr Andel Procentuell förändring 26 (procent) Privat näringsliv ,6 3,2 2,6 3,1 Privat varuproduktion 78 26,2 2,3 1,6 2,8 Tillverkningsind inkl energi 61 21,3 2, 1, 3, Privat tjänsteproduktion ,9 3,8 3,3 3,3 Offentliga myndigheter 12 18, 1, 1,,9 Skatter, subventioner, m.m. 1 Totalt, BNP 2 9 1,1 2,7 2,1 2, Källa: SCB och.

13 Svenska framtidsutsikter 12 Fortsatta investeringar Ute i företagen ser förutsättningarna goda ut för fortsatta investeringar. Den internationella marknadsoron och de högre svenska räntorna verkar inte nämnvärt ha skrämt upp stämningen kring styrelseborden. Det mest dramatiska investeringslyftet verkar vi dock ha bakom oss. Under prognosperioden kan vi förvänta oss hyggliga, men mer normala ökningstakter för investeringarna. Betydande investeringar sker i gruvindustrin. I Aitikgruvan (Boliden) har man exempelvis påbörjat en inve stering på,2 miljarder kronor som kommer att omfatta ett nytt anrikningsverk samt infrastruktur och bygg nader. På sikt räknar man med en fördubblad produktion av kopparmalm. Även i energisektorn sker omfat tande investeringar. Vindkraftsutbyggnaden är kapitalkrävande och Energi myndigheten har föreslagit en kraftig utbyggnad under kommande år för att uppfylla EUkraven på mer för nyelsebar energi i den svenska energiproduktionen. En marginell dämpning har skett i industrins kapacitetsutnyttjande. Inom fordonsindustrin och läkemedelsin dustrin hänför sig detta till lägre efterfrågan från den amerikanska marknaden. Det totala kapacitetsutnyttjan det är fortfarande högt vilket stödjer fortsatta investeringar. Kapacitetsutnyttjande inom industrin Procent, säsongjusterat Källa: SCB De från 27 slopade byggsubventionerna har skapat en nedgång för antalet nystartade bostadsbyggen i år. Rensar man för denna tillfälliga effekt verkar det ändå finnas en underliggande efterfrågan för nya bostäder. Inte minst drivs detta av högre sysselsättning och goda reallöneökningar. Vi räknar därför med att byggandet fortsätter att öka kommande två år, men i en lägre takt. De nya skattereglerna som gäller vid bostadsförsälj ning och upp skov beräknas leda till en dämpning av omsättningshastigheten på bostadsmarknaden. Investeringar Nettotal 3 3 Kommande sex månaderna Senaste sex månaderna q3 q 2 q1 q2 q3 q q1 q2 q3 q q1 q2 q3 q Källa: s företagarpanel

14 Svenska framtidsutsikter 13 I den offentliga sektorn ökar infrastruktursatsningarna framöver. Redan de nuvarande planerna innehåller ökade vägsatsningar och regeringen har aviserat ytterligare satsningar i nästa budgetomgång. Det här kan ge en skjuts uppåt inför valet 21 för offentliga investeringar. I s företagarpanel indikeras fortsatta investeringsökningar. Företagen är däremot inte rik tigt lika po sitiva som de var i den förra undersökningen, vilket styrker bedömningen att vi går in i en lugnare fas för investeringarna. Investeringar, 26 års referenspriser Mdr kr Andel Procentuell förändring 26 (procent) Näringslivet, exkl bostäder , 9,,9, Industrin inkl energi ,9 11,9, 3, Tjänstesektorn 229 6,6 8,2,8,3 Bostäder ,8 9,9 3,8 3,6 Offentliga myndigheter ,1,6,,9 Totalt 2 1 7,7 9,,, Byggnader, inkl. bostäder ,9 6,9, 3,9 Maskiner, inkl. transportmede 21 1,7 12,8,2,1 Övrigt ,2,8,1,2 Källa: SCB och. Exporten tappar fart Det blir nu allt tydligare att exporten, åtminstone för den här gången, har förlorat sin roll som drag lok för den svenska tillväxten. Särskilt svag utveckling ser vi för närvarande på den amerikanska markna den, där den svenska exporten har fallit i årstakt tio månader i rad. Med en fortsatt försvagning av dollarn, samt en däm pad privatkonsumtion, kommer exporten till USA att utvecklas svagt även de kommande åren. Under de senaste månaderna har dessutom exporten till euroområdet mattats av betänkligt. Däremot växer exporten till Asien, med undantag för Japan, i en mycket stark takt. Vi förväntar oss en fortsatt mycket stark efterfrågan från Asien, samtidigt som den europeiska efterfrågan gradvis förstärks bland annat till följd av en starkare privat konsumtion i euroområdet. Exporten av teleprodukter har utvecklats oroväckande svagt i ett och ett halvt års tid, med särskilt dämpad export till viktiga marknader som USA och Spanien. Exportorderingången har dessutom varit extremt dålig den senaste tiden, varför exporten med stor sannolikhet kommer att minska även framöver. Även läkeme delsexporten har varit en besvikelse hittills i år, vilket bland annat kan förklaras av ett antal förlorade patent samt dålig försäljning av enskilda produkter. Liksom för teleproduktexporten har läkemedelsexporten ut vecklats särskilt svagt i USA. En annan för svensk ekonomi viktig exportbransch, massa- och pappersindustrin, har också gått en dålig utveckling till mötes. En ytterligare försvagad dollar väntas även framöver att begränsa möjligheterna att kompensera stigande energi- och råvarukostna der med prishöjningar på den förädlade pro dukten. Enligt Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, november 27, uppger samtliga av de företag inom teleproduktindustrin som deltar i enkäten att såväl exportorderstock som exportorderingång har minskat de senaste tre månaderna.

15 Svenska framtidsutsikter 1 Det finns dock ett antal ljusglimtar i den svenska exportstatistiken. Maskinindustrin har mött en stark efter frågan i ett antal västeuropeiska länder, främst Storbritannien och Nederländerna, samt även i flera nya, snabbväxande marknadsekonomier, som exempelvis Polen, Ryssland och Kina. Enligt Teknikföretagens senaste barometer har dessutom exportorderingången för leverantörer till maskinindustrin stärkts påtagligt under fjärde kvartalet. Även exporten av metaller och metallvaror har vuxit starkt den senaste tiden. Dessa exportbranscher ser emellertid en viss dämpning i orderingången för närvarande, varför exporten den kom mande tiden kan väntas växa något svagare. De senaste åren har vi sett en särskilt stark positiv trend i tjänsteexporten. För närvarande växer tjänster för knippade med royalties och licenser samt även data- och informationstjänster särskilt starkt. Sam tidigt som tjänstesektorns andel av samhällsekonomin successivt ökar i de flesta relativt rika länder förbättras förutsätt ningarna för tjänsteexport. Under de senaste fem åren har dessutom svensk tjänsteexport vuxit mycket snab bare än tjänsteimporten, vilket innebär att den så kallade tjänstebalansen gradvis har stärkts. Under det tredje kvartalet i år uppgick tjänstebalansen till cirka 22 miljarder kronor, vilket nästan är i samma storleksordning som handelsbalansen. 6 Handels- och tjänstebalans Miljarder kronor per kvartal 6 Handelsbalans Tjänstebalans Källa: SCB Handelsbalansen har å andra sidan försvagats något de senaste kvartalen, i takt med att importen av varor har vuxit snabbare än exporten av varor. Då hushållen lättar på plånböckerna, samtidigt som kronan stiger i värde, förväntas varuimporten att växa starkt även de kommande åren. Sammantaget förväntar vi oss att den totala exportvolymen endast ökar med drygt tre procent nästa år, till följd av en svag världshandelstillväxt och särskilt svag efterfrågan från USA kombinerat med en starkare krona. Under 29 förväntar vi oss att såväl USA:s ekonomi som världshandeln återigen accelererar i ök ningstakt och att detta bidrar till att den svenska exporten växer med närmare sju procent i årstakt. Till viss del har svenska företag under det senaste året kunnat möta en svagare utländsk efterfrågan med nå got högre exportpriser, vilket innebär att den svaga exportvolymen inte fullt ut resulterar i en försämrad lön samhet för företagen. Vi räknar med att exportpriserna under de kommande två åren utvecklas bättre än im portpriserna. Då Sveriges terms-of-trade följaktligen stiger kommer real BNP att utvecklas bättre än BNP-volymen. 7 Teknikföretagens Konjunkturrapporter, Barometer, :e kvartalet 27, samt Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet, november Handelsbalansen illustrerar skillnaden mellan export och import av varor. 7 Real BNP beräknas genom att använda en sammanvägd deflator då export- och importvärden räknas om till exportrespektive importvolymer. Real BNP illustrerar därmed på ett mer korrekt sätt ett lands välståndsökning jämfört med BNP-volymen.

16 Svenska framtidsutsikter 1 Export- och importvolym Årlig procentuell förändring 1, 1,,, -, -1, Import Export Källa: SCB samt 1, 1,,, -, -1, Köpglada hushåll Hushållen står emot den internationella avmattning som industrin möter under de kommande åren. Den pri vata konsumtionen ökar med drygt tre procent i år och med 3, procent de kommande två åren. Den genom snitt liga konsumtionsökningen uppgår därmed till 3, procent per år vilket är en dryg procentenhet högre än genomsnittet för perioden Den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna och oron för sjunkande huspriser tycks inte få något större genomslag på hushållens konsumtionsbeteende. En viktig förklaring är att hushållens disponibla in komster växer kraftigt. Detta förklaras i sin tur bland annat av den goda utvecklingen på arbetsmarknaden, med sjun kande arbetslöshet och stigande sysselsättning. En annan viktig förklaring är de fortsatta inkomstskattesänkningar som aviserats av regeringen och i många kommuner samt höga reallöneökningar. Även detta är en följd av den starka arbetsmarknaden. Hushållen kan därför skörda frukten av att det nu skapas nya jobb. Hushållens konsumtion procentuell förändring Källa: SCB och De starka offentliga finanserna och den starka sysselsättningsutvecklingen reducerar också hushållens oro för framtida skattehöjningar respektive arbetslöshet. Hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen är därför fortsatt stark, vilket resulterar i att sparkvoten minskar med ungefär en procentenhet per år under 28 och 29. Sparandet exklusive pensionssparande minskar i samma storleksordning under prognosperioden, vilket med för att sparkvoten, beräknat på detta sätt, blir negativ under 29.

17 Svenska framtidsutsikter 16 Likheterna med perioden 1998 till 2 är stora. Även då skapades det nya jobb, reallönerna ökade och de offentliga finanserna ansågs starka. Trygga och optimistiska hushåll tordes konsumera och under perioder låta sparandet vara negativt vilket höll tillväxten uppe i ekonomin. Hushållens sparkvot procent av disponibel inkomst Sparkvot exkl sparande i avtalspension Sparkvot Källa: SCB och Konsumtionen inom offentlig sektor mattas svagt under 27 för att sedan öka något igen under 28 och 29. Nedgången under innevarande år förklaras av att statens konsumtion minskar med 1, procent, en ned gång vi bedömer vara tillfällig. Den kommunala konsumtionen växer stadigt med ungefär 1, procent per år. Med en konsumtionsökning på dessa nivåer finns det ett utrymme för fortsatta skattesänkningar i många kommuner och landsting. Stigande inflationstakt Under de senaste månaderna har inflationstakten, enligt konsumentprisindex (KPI), ökat betänkligt och när mar sig nu 3 procent i årstakt. Stark inhemsk efterfrågan, höga löneökningar, stigande råvaru- och energipri ser, högre räntor, höjda skatter på bland annat alkohol och tobak kan nämnas som förklaringar. Samtidigt är det känt att priserna på till exempel hemelektronik sjunker i rask takt. Frågan är hur allvarlig inflationsris ken är? Går vi mot ett läge där inflationstakten stiger långt över 3 procent och därmed tvingar upp reporäntan betydligt från dagens nivå? Om det sker riskerar kronan att stärkas än mer vilket dämpar exporten samtidigt som den inhemska efterfrågan dämpas påtagligt. Tillväxten hotar då att stagnera, vilket har väckt farhågor om en ny stagfla tionsperiod. Starka krafter drar emellertid också i motsatt riktning. Det som huvudsakligen har lyft inflationstakten under 26 och 27 är posten boende som väger 27 procent i KPI. I denna post ligger bland annat hushållens räntebetalningar för lån. Riksbankens egna reporäntehöjningar är således en viktig förklaring till prishöj ningen här. En annan viktig förklaring till prishöjningen inom boende posten är stigande uppvärmningskost nader. Oljepriset har mer än för dubblats sedan inledningen av 2 och detta har också drivit upp priset på el och annan energi. Inom övriga poster i KPI har priserna ökat mycket måttligt under perioden när skattehöjningarna på alkohol och tobak räknas bort. De allra senaste månaderna har visserligen priserna på transporter och livsmedel stigit. Den allt starkare inhemska efterfrågan börjar troligen ge ef fekter som leder till höger priser inom många områden. Detta ligger också i våra prognoser.

18 Svenska framtidsutsikter 17 Bidrag till inflationen från olika grupper Summan av delarna = KPI-inflation 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -, -1, Källa: SCB Övrigt Rekreation Transport Boende Livsmedel 6 7 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -, -1, Bidrag till inflationen från gruppen övrigt Summan av delarna = inflationsbidrag för gruppen övrigt 1,2 1,,8,6,,2, -,2 -, -,6 restauranger och logi diverse varor och tjänster post och telekommunikationer hälso- och sjukvård inventarier och hushållsvaror kläder och skor alkoholhaltiga drycker och tobak Källa: SCB 6 7 Emellertid är det så att de variabler som huvudsakligen lyft inflationstakten de senaste åren, räntor och råva ror, troligen inte stiger på samma sätt framöver. Ränteuppgången är till största delen över. Vi räknar med ytterligare en repo räntehöjning till,2 procent, men därefter ligger räntan still i ungefär ett år. Oljepriset har stigit till närmare 1 dollar, men i takt med att världskonjunkturen går in i ett lugnare skede och när de stora investeringar som gjorts i sektorn successivt ökar utbudet så bedömer vi att oljepriset inte stiger ytterligare under prognos perioden. De flesta bedömningar är att oljepriset till och med sjunker något från dagens nivå. Prisökning arna från räntor och energi klingar därför snart ur inflationsmåttet. Produktivitetstillväxten har den senaste tiden vänt kraftigt nedåt, för att under de senaste tre kvartalen rentav minska i årstakt. Med tanke på att vårens avtalsrörelse resulterade i mycket höga löneökningar för en rad branscher har den svaga produktivitetsutvecklingen tagits i intäkt för att inflationstrycket kommer att öka kraftigt i den svenska ekonomin de kommande åren. En del bedömare har till och med varnat för risken för stagflation. Ett antal faktorer pekar dock på att denna slutsats är något förhastad. För det första påverkas såväl produktivitet som arbetskraftskostnader för närvarande av en samman sättnings effekt, vilket förklaras av att sysselsättningen ökar relativt snabbare i en rad branscher med en genomsnittlig produktivitet och arbetskraftskostnad som understiger den totala ekonomins genomsnittliga produktivitet och arbetskraftskostnad. För det andra kommer många människor in på arbetsmarknaden till löner som ligger på eller nära de inom olika branscher

19 Svenska framtidsutsikter 18 avtalade ingångslönerna, vilket delvis är en effekt av regeringens utbuds reformer som ökat incitamenten till arbete. Även detta innebär en press nedåt på såväl genomsnittlig produk tivitet som arbetskraftskostnad. Till följd av att avtalsrörelsen resulterade i så pass höga löneökningar för de grupper som redan befinner sig på arbetsmarknaden stiger de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna nu i en relativt normal takt, samtidigt som produktiviteten utvecklas negativt. Produktivitet och löner Årlig procentuell förändring BNP per arbetad timma Lönesumma per arbetad timma Källa: SCB Av diagrammet ovan framgår emellertid att det har uppstått ett gap mellan löneökningstakten och produkti vitetstillväxten under det senaste året. Detta gap kommer främst ge effekter på den långsiktiga sysselsätt ningsutvecklingen snarare än via högre inflationstakt, då möjligheterna att markant avvika från det interna tionella prisläget är mer be gränsade. Även med utgångspunkt att produktivitetstillväxten tar fart igen, innebär de höga löneavtalen att sysselsättningen i framtida konjunktursvackor utvecklas svagare eller rentav faller. Att produktiviteten under en längre tid skall sjunka eller öka i långsam takt inom den konkurrensutsatta sek torn framstår som osannolikt. Stora produktivitetsökningar är främst ett resultat av stora investeringar. Detta har länge varit ett problem för Sverige då investeringskvoten legat långt under nivån i våra konkurrentländer. Under de senaste åren har emellertid investeringarna ökat kraftigt i Sverige och vår prognos är att de fortsät ter att öka i hygglig takt de kommande åren. Investeringskvoten i Sverige uppgår idag till cirka 18 procent, men vi räknar med att kvoten ökar till 2 procent Sverige når då upp till det senaste decenniets genom snittliga investeringsnivå inom EU-1. Inflationstakten i Sverige 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -, -1, KPI KPIX Källa: SCB och 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -, -1, 8 Med investeringskvot avses fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP.

20 Svenska framtidsutsikter 19 Trots allt kommer inflationstakten sannolikt att krypa uppåt under prognosperioden framförallt drivet av den starka inhemska efterfrågan. Det är dock inte frågan om prisökningar som kräver stora räntehöjningar. Infla tionstakten enligt KPI stiger till 2, procent 28 och 2,7 procent 29. En stor del av detta är ett resultat av räntehöjningar och höjda punktskatter. Den underliggande inflationstakten, KPIX (KPI rensat för effekter av ränte- och skatteförändringar) stiger endast till 1,8 procent 28 och 2, procent 29. Inhemsk sektor driver sysselsättningen Sedan ungefär ett och halvt år tillbaka har den fem år långa negativa trenden på arbetsmarknaden brutits och sysselsättningen växer nu i skaplig takt, även om en viss dämpning av ökningstakten har skett under hösten. Detta bekräftas av resultaten från vår företagarpanel, där en viss avmattning i antalet företag som har anställt kan noteras under det senaste halvåret. Av företagens planer för anställningar de kommande sex månaderna att döma kommer sysselsättningstillväxten vara fortsatt relativt god framöver. Den positiva bild som företa gen ger bekräftas av att såväl antalet nyan mälda lediga platser som antalet otillsatta platser fortsätter att öka. Antal anställda Nettotal 2 Kommande sex månaderna Senaste sex månaderna q3 2 q q1 26 q2 q3 q q1 27 q2 q3 q q1 28 q2 q3 q Källa: s företagarpanel De senaste årens starka sysselsättningsuppgång märks nu på olika sätt i samhället. Under de tre första kvar talen minskade det utbetalda ekonomiska biståndet (tidigare socialbidrag) med 7 procent när man räknar bort bidrag till flyktingar. 9 Fler hushåll kan leva på sina förvärvsinkomster samtidigt som kommunernas utgifter minskar. Vår bild är att sysselsättningen fortsätter att öka de närmaste åren. Mellan 26 och 29 ökar an talet syssel satta i åldern 1 till 7 år med 281 personer, vilket motsvarar en ökning på över 6 procent. Det innebär att sysselsättningsgraden ökar med ungefär två procentenheter till knappt 68 procent. Den starka sysselsättningsökningen vi ser framför oss hålls ändå tillbaka till viss del av stigande arbets kraftskostnader. Även om detta inte märks i så stor utsträckning när den inhemska efterfrågan är stark så bedömer vi att dessa kostnadsökningar på längre sikt leder till en lägre sysselsättning. Konjunkturinstitutet har beräknat att varje procentenhets högre arbetskraftskostnad långsiktigt leder till cirka färre jobb. Detta kommer framför allt att märkas när konjunkturen mattas av igen. 9 Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd kvartal , Socialtjänst 27:12.

21 Svenska framtidsutsikter 2 Sysselsättning 1-7 år tusental Antal sysselsatta Andel sysselsatta Källa: SCB och 7% 69% 68% 67% 66% 6% 6% 63% 62% Faktaruta SCB har genomfört en förändring av Arbetskraftsundersökningen från och med november 27. Denna för ändring innebär att den officiella svenska statistiken över sysselsättning och arbetslöshet harmoniseras med övriga EU-länder och internationella rekommendationer. Förändringen, som avser data för oktober 27 och framåt, omfattar två delar. Sysselsättning och arbetslöshet kommer fortsättningsvis att omfatta ålders gruppen 1 till 7 år (tidigare 16 till 6 år). Arbetslösheten kommer fortsättningsvis att inkludera heltidsstu derande som söker arbete (vilka tidigare låg utanför arbetskraften). Konsekvenserna av dessa förändringar, jämfört med det gamla sättet att mäta, är att antalet sysselsatta kom mer att vara högre, andelen sysselsatta kommer att vara lägre och arbetslösheten kommer att vara högre. Alla dataserier bakåt i tiden kommer inte att uppdateras. Detta gör det svårare att göra jämförelser över tid. Det påverkar också vår redovisning i tabellen över arbetsmarknadens utveckling. Tillsvidare kommer vi att redovisa vissa serier för åldergruppen 16 till 6 år och vissa serier för åldersgruppen 1 till 7 år. De mer inhemskt fokuserade sektorerna driver sysselsättningsökningen under de kommande åren. Allra star kast ökar sysselsättningen inom företagstjänster och tjänster riktade till hushåll. Men även inom handeln och transportsektorn ökar sysselsättningen starkt till följd av att hushållen konsumerar allt mer. Inom de varuproducerande branscherna ökar dock sysselsättningen långsammare till följd av den lägre ex portefterfrågan. Undantaget är byggsektorn där sysselsättningen fortsätter att öka, dock i en något långsam mare takt framöver. I offentlig sektor mattas sysselsättningsökningen rejält inom staten men även i kommuner och landsting väntas ökningstakten mattas något. Till följd av att arbetskraften ökar med i snitt 1, procent per år sker endast en beskedlig minskning i arbets lösheten under prognosperioden, sammantaget med 8 personer fram till och med 29 då arbetslöshe ten i genomsnitt väntas uppgå till 2 personer. Vi bedömer att de stora neddragningarna i konjunktur programmen nu är genomförda. Framöver stabiliseras dessa på i genomsnitt 8 till 9 personer per år. Den öppna och dolda arbetslösheten (som fortfarande avser åldern 16 till 6 år) minskar under samma period betydligt mer, sammantaget med 22 personer fram till och med 29.

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017 Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4

Läs mer

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat ,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Sverige kan inte gå i otakt med världsekonomin. Tecknen är nu tydliga på att verkligheten kommer ikapp svensk ekonomi, som visat mycket höga tillväxttal under 2015.

Läs mer

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mdr kr

Mdr kr Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag

Läs mer

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Ekonomiska bedömningar

Ekonomiska bedömningar Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA

Läs mer

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget 1 Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 18 mars 2015 2 AGENDA Det ekonomiska läget Lågräntemiljö Investeringar och finanspolitikens ansvar USA fortsatt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, ,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer