CANNABISPROJEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANNABISPROJEKT 2004-2006"

Transkript

1 NATIONELLT CANNABISPROJEKT En kartläggning av distributionen, nätverken och individerna RKP KPE RAPPORT 2007:3 Rikskriminalpolisen KRIMINALPOLISENHETEN Sektionen för kriminalunderrättelsetjänst

2 RAPPORT 2 (58) SÄNDLISTA Justitiedepartementet Enhetschefen för enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet JU PO Departementssekreterare, Annika Öberg Socialdepartementet Enheten för folkhälsa, SFH Socialdepartementets enhet MOB Ämnesråd, Ralf Löfstedt Rikspolisstyrelsen Rikspolischefen Avdelningschefen för polisavdelningen Sektionschefen för utredning och lagföringssektionen Omvärlds- och verksamhetsbevakning Informationsenheten Planering och samordning (polisen.se) Rikskriminalpolisen Rikskriminalchefen Chefen för Kriminalpolisenheten Chefen för Kriminalunderrättelsesektionen Chefen för Finanspolisen Chefen för Spaningssektionen Chefen för Utredningssektionen Chefen för Analyssektionen Chefen för SSI Chefen för IPO Interpol, Sirene, Europol Sambandsmannasektionen Sambandsmän Tyskland, Nederländerna, Spanien, Marocko, Europol Operativa rådet Andra polismyndigheter i Norge, Danmark och Finland Nationellt efterforskningsstöttecenter, NEC Danmark Köpenhamnpolisen, Avdelning N KRIPOS, Norge Oslo politidistrikt, Organisert kriminalitet Centralkriminalpolisen, CKP Finland

3 RAPPORT 3 (58) Polismyndigheterna Länspolismästaren i Blekinge län Länspolismästaren i Dalarnas län Länspolismästaren i Gotlands län Länspolismästaren i Gävleborgs län Länspolismästaren i Hallands län Länspolismästaren i Jämtlands län Länspolismästaren i Jönköpings län Länspolismästaren i Kalmar län Länspolismästaren i Kronobergs län Länspolismästaren i Norrbottens län Länspolismästaren i Skåne län Länspolismästaren i Stockholms län Länspolismästaren i Södermanlands län Länspolismästaren i Uppsala län Länspolismästaren i Värmlands län Länspolismästaren i Västerbottens län Länspolismästaren i Västernorrlands län Länspolismästaren i Västmanlands län Länspolismästaren i Västra Götalands län Länspolismästaren i Örebro län Länspolismästaren i Östergötlands län Länskriminalchefen i Blekinge län Länskriminalchefen i Dalarnas län Länskriminalchefen i Gotlands län Länskriminalchefen i Gävleborgs län Länskriminalchefen i Hallands län Länskriminalchefen i Jämtlands län Länskriminalchefen i Jönköpings län Länskriminalchefen i Kalmar län Länskriminalchefen i Kronobergs län Länskriminalchefen i Norrbottens län Länskriminalchefen i Skåne län Länskriminalchefen i Stockholms län Länskriminalchefen i Södermanlands län Länskriminalchefen i Uppsala län Länskriminalchefen i Värmlands län Länskriminalchefen i Västerbottens län Länskriminalchefen i Västernorrlands län Länskriminalchefen i Västmanlands län Länskriminalchefen i Västra Götalands län Länskriminalchefen i Örebro län Länskriminalchefen i Östergötlands län

4 RAPPORT 4 (58) Polishögskolan Säkerhetspolisen Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå Göteborg, internationella åklagarkammaren Linköping, internationella åklagarkammaren Malmö, internationella åklagarkammaren Sundsvall, internationella åklagarkammaren Stockholm, internationella åklagarkammaren Uppsala, internationella åklagarkammaren Tullverket Stockholm, Göteborg, Malmö Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) Sekretariatet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet Ekobrottsmyndigheten KCG. Stockholm, Göteborg, Malmö Tullkriminalen Kustbevakningen Region. Nord, Ost, Syd, Väst Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Droganalysenheten

5 RAPPORT 5 (58) Förord 7 Fakta om cannabis 8 1 Sammanfattning Förslag till åtgärder 10 2 Inledning 10 3 Målsättning och syfte 11 4 Bakgrund Projektet Förutsättningar Prioriteringar Avgränsning Metod och material 15 5 Övergripande bild Marijuana- och cannabishartsbekämpningen Seminarier Samverkan Nationell distribution Cannabisområdets dynamik Den svenska cannabismarknaden Marknaden för marijuana och cannabisharts Jämförelser av beslag mellan de nordiska länderna 28 6 Den globala narkotikamarknaden Globala marijuana och cannabishartsmarknaden Produktion Smuggling Missbruk Marknader som påverkar Sverige Marocko produktionslandet Afghanistan Spanien Portugal Holland Tyskland Danmark Norge 34 7 Nationellt/internationellt Nätverken och marknaden Kartläggningen av de kriminella nätverken 37

6 RAPPORT 6 (58) 8 Smugglingsprofiler ekonomiska profiler Marknaden införsel Trender i cannabisimporten under projektperioden 42 Priser Marknads- och nätverkstudie Nätverkstyper Smugglingsnätverk 45 Företagartyperna 46 Professionellt kriminella 46 Hedonisterna och missbrukarna Distributionsnätverk 47 9 Operativa åtgärder resultat Bekämpning av nätverk Etniska nätverk 50 Libyska kriminella aktörer 50 Polska kriminella aktörer 50 Marockanska kriminella aktörer 50 Estländska kriminella aktörer Nätverken och multikriminalitet Kriminalvården och nätverken Internationellt arbete Smugglingsförfaranden 54 Lastbilar 54 Täcklaster 55 Slutord 56 Källförteckning 57

7 RAPPORT 7 (58) Förord Cannabis är den mest använda drogen i Sverige och av de ungdomar som testar narkotika provar nästan alla cannabis. Det gör den till en av de farligaste drogerna. Cannabisprojektet visar att en avsevärd mängd marijuana och hasch konsumeras i Sverige, vilket är djupt oroande. Cannabis kan ge svåra psykiska konsekvenser för den enskilde och är ofta inkörsport till annat missbruk. Cannabis är dessutom en av de viktigaste inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten. En viktig beståndsdel i arbetet mot all narkotika är att begränsa inflödet. Cannabisprojektet har lyckats väl med denna uppgift. Projektet har visat att narkotikabrottsbekämpningen blir mer effektiv när polisen och tullen samarbetar målinriktat. De brottsbekämpande myndigheterna har en viktig roll att fylla i arbetet med att förebygga narkotika. Genom att begränsa tillgången på cannabis och andra droger, kommer färre i kontakt med narkotika. Min förhoppning är att polisen och tullen ska fortsätta arbeta tillsammans och fokuserat för att kartlägga och slå ut kriminella nätverk som för in och säljer narkotika i landet. Bara genom en väl fungerande brottsbekämpning kan vi närma oss visionen om ett narkotikafritt samhälle. Björn Fries Nationell narkotikapolitisk samordnare

8 RAPPORT 8 (58) Fakta om cannabis Cannabisberedningar Samtliga cannabisberedningar framställs ur hampa (Cannabis sativa). De juridiska termerna för de olika beredningarna är cannabis (marijuana), cannabisharts (haschisch eller hasch), cannabisextrakt (hascholja) och delta-9-tetrahydrocannabinol (!-9-THC). Det finns ett flertal aktiva och rusgivande substanser i cannabisberedningarna. Den som normalt ändvänds i rättsliga sammanhang är!-9-thc ibland felaktigt kallad THC. I samhället och inom rättsväsendet används namnet cannabis som ett samlingsnamn för cannabisberedningar vilket inte är helt rätt. Även cannabisprojektet är döpt efter denna namnprincip. Det bör förtydligas att när man i cannabisprojektet använder ordet cannabis avser man alla cannabisberedningar. När man i rapporten gör skillnader för de olika beredningarna namnges de enligt följande: marijuana, cannabisharts, hascholja och THC. Från 2004 undantas dock Sverige från den rättsliga definitionen av cannabis. Det berör Cannabis sativa som är av sort som kan berättiga till stöd från EU för fiberproduktion och odlas efter det att ansökan om arealstöd lämnats in. Denna kallas ibland fiberhampa eller industrihampa. Fiberhampan innehåller THC, om än i låg koncentration, och kan under vissa omständigheter användas som missbruksmedel enligt SKL, (Internrapport droganalysenheten 2006:1).

9 RAPPORT 9 (58) 1 Sammanfattning Cannabisprojektet har drivits som ett operativt projekt samtidigt som det varit ett strategiskt projekt. Det operativa resultatet har använts för att vinna strategisk kunskap. Projektet har kunnat identifiera 140 nätverk och deltagit i 19 förundersökningar. Krafttag har tagits för att komma åt införseln av cannabis och därigenom minska den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkälla. Cannabis är den i särklass vanligaste narkotikan i Sverige, det är en skrymmande smugglingsverksamhet som kräver stora ekonomiska resurser och en väl fungerande organisation. Polisen och tullen beslagtog under år 2005 sammanlagt kg cannabis varav kg cannabisharts och resten marijuana. Att marijuana utgör en så liten del av smugglingen antas bero på att drogen är så enkel att framställa inom landet. Den totala mängden cannabis som smugglas till Sverige beräknas uppgå till ton per år och mycket tyder på att mängden är konstant vilket också bekräftas i missbrukskartläggningar. I Sverige är spridningen störst bland ungdomar, utsatta grupper, vissa etniska grupper men även bland äldre missbrukare. Problembilden med cannabis är komplex. Av dem som missbrukar narkotika i ungdomsgruppen upp till 18 år röker huvuddelen cannabis. Internationella och svenska studier visar att Sverige ligger långt under det europeiska genomsnittet hur ungdomar provat narkotika. Rättsväsendet har tidigare koncentrerat sig på bekämpning av pulverpreparaten men regeringens satsning har gjort att bekämpningen omprioriterats. Den operativa satsningen har lett till att projektets syfte uppnåtts, nämligen att bekämpa cannabis eftersom det anses farligt i sig. Ett långvarigt missbruk kan orsaka personlighetsförändringar, och drogen anses vara inkörsport till tyngre narkotika. Det anses, från exempelvis FN, att cannabis är en inkörsport till kokain och opiater. En annan anledning är att cannabis är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Kartläggningen har visat att de större nätverken finns i Uppsala, Norrköping, Linköping, Göteborg, Stockholm och Helsingborg/Malmö. Huvuddelen av cannabishartset kommer från Rifbergen i nordöstra Marocko via Spanien norrut till övriga Europa och Sverige. Nätverken delas upp i smugglingsnätverk och distributionsnätverk varav en del utför hela arbetet. Det senare gör att det är svårt att beräkna antalet nätverk. Mellan nätverk har möjlighet att hantera minst ett ton per år. I projektets operativa period, år 2005, har tio nätverk med tonkapacitet slagits ut efter genomförda narkotikaärenden. De stora beslagen i speedboat-trafiken mellan Marocko och Spanien som skett genom radar- och kameraövervakning har lett till att denna verksamhet i princip har upphört och smugglarna har tvingats att använda andra metoder.

10 RAPPORT 10 (58) Det har varit av stor betydelse att projektet drivits nationellt vilket lett till att all information har kunnat samlas och analyseras på ett ställe för att sedan kunna delges regionalt där operativa åtgärder kunnat vidtas. Ett flertal ärenden med inriktning på cannabis har genomförts med stora beslag under åren 2004 och Det har inneburit en stor förbättring av bekämpningen när projektet kunnat engagera narkotikabekämpande myndigheter i kampen mot cannabisharts. De flesta stora internationella lyckade ärenden, som också inneburit stora beslag, har utretts i Norden, främst i Norge och Danmark. De svenska inblandade myndigheterna anser att man har haft mycket god hjälp av grannländerna. 1.1 Förslag till åtgärder Tull och polis skall arbeta tillsammans mot smuggling av cannabisharts i lastbilstrafiken och därvid öka bekämpningen och kontrollfunktionen på vägarna Fortsatt prioritering på bekämpning av cannabis för att bekämpa inkörsporten till annan narkotika Bibehåll de nätverk som bildats i rättsväsendet under projekttiden Politisk prioritering på EU-nivå för att minska produktion och distribution från Marocko Fortsatt prioritering på nätverken för att bekämpa hela organisationer Sverige måste fortsätta sin politiska inställning mot den liberalisering som pågår i vissa länder Bekämpa den inhemska produktionen av marijuana Som i all annan kamp mot organiserad brottslighet är källdrivningsverksamhet viktig Se upp med utvecklingen i Afghanistan Taktiskt riktigt att bekämpa cannabissmugglingen för att begränsa vinsterna för den organiserade brottsligheten och våldsbenägna gäng som står nära missbrukande ungdomsgrupper Samarbetet med holländska rättsvårdande myndigheter utökas En tydlig strategisk handlingsplan upprättas för narkotikabekämpning för att både ge en prevention och operativa resultat Säkra resurserna och kompetensen för narkotikabekämpningen 2 Inledning Cannabisprojektet är ett nationellt underrättelseprojekt som bedrivits under ledning av Rikskriminalpolisens narkotikarotel på uppdrag och med finansiering av Socialdepartementets enhet Mobilisering mot narkotika (MOB). Projektet har letts av Rikskriminalpolisens narkotikarotel (från år 2006 Sektionen för kriminalunderrättelsetjänst). Projektet påbörjades den 14 mars 2004 och avslutades den 31 december I september 2004 gjordes en utvärdering av MOB och Rikskrimi-

11 RAPPORT 11 (58) nalpolisen (RKP) av det första halvårets arbete. Efter utvärderingen ansåg styrgruppen det meningsfullt att fortsätta projektet. Rikskriminalpolisen har tillsammans med Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), Kustbevakningen, Tullverket och landets övriga polismyndigheter bedrivit projektet inom ramen för den befintliga narkotikabekämpningen. Projektet har drivits med regeringens samordnare i narkotikafrågor och med MOB:s honnörsord: delaktighet och samverkan mellan myndigheter, som ledstjärna. Det övergripande arbetet har baserats på insamlandet av information och att skapa narkotikaärenden för narkotikarotlar och tullorganisationen i Sverige. Resultatet av informationsinhämtningen, bearbetningen och analysen har delgivits berörda i form av operativa underrättelser, narkotikaärenden och statusrapporter. Rapporten inriktar sig primärt på målgrupper inom rättsväsendet. Den sekundära gruppen är samarbetspartners från andra myndighetsfunktioner och organisationer. 3 Målsättning och syfte Det övergripande syftet med projektet är inriktning på att kartlägga distributionen av cannabis inom landets gränser. Projektdirektiven pekar på att det finns ett behov av en samhällelig insats mot cannabismissbruket och den kriminella handeln med denna drog. En mängd myndigheter och andra intressenter har berörts i linjearbetet. De främsta delmålen i arbetet är att: för myndigheter och övriga intressenter kunna presentera en övergripande bild av den kriminella hanteringen av cannabis avseende aktörer, införsel, distributionsvägar och ekonomisk omfattning och vinning. Detta ska avhandlas i en rapport som skall vara offentlig. relaterat till distributions- och försäljningsstrukturen identifiera de aktörer som smugglar och handlar med cannabis i landet. framställa sådan information att smugglingsprofiler kan upprättas. framställa ekonomiska profiler på de kriminella aktörerna. visa betydelsen av att bekämpa cannabis och öka förståelsen därav. polis, tull, åklagare och beslutsfattare får en realistisk bild av den grovskaliga cannabisdistributionen i Sverige och hur den kommersiella internationella produktionen och smugglingen påverkar Sverige. öka bekämpningen av marijuana och cannabisharts.

12 RAPPORT 12 (58) 4 Bakgrund 4.1 Projektet Cannabis är polisiärt svårarbetat och är att beteckna som tillgängligt för alla missbrukargrupper, speciellt ungdomar. Cannabis är en inkörsport för ungdomar till annan narkotika och det råder en stor okunnighet om marijuanan och cannabishartsets skadeverkningar. Det finns en relativt stor grupp i det svenska samhället som består av äldre och medelålders cannabismissbrukare. Det är en grupp som försvinner ur polisens och socialtjänstens prioriteringar. Gruppen äldre och medelålders cannabismissbrukare utgör en mycket stor del av cannabismarknaden. Gruppen är övergiven av samhället och bör uppmärksammas. En välkänd gammal missbrukare i ett mindre geografiskt område kan för ungdomar fungera på samma sätt som en öppen drogscen. Man vet vart man ska gå för att köpa knark. Överallt i Sverige kan man få tag på cannabis och så har det varit sedan början av 1960-talet. Ibland har tillgången dock varit begränsad, vilket oftast berott på årstider och skördar. Cannabisprojektet bygger på ett påtalat behov av krafttag mot cannabisproblematiken från ett flertal myndigheter och intressenter i Sverige. Det nationella cannabisprojektets avsikter är att förtydliga bilden av cannabisproblematiken samt att genomföra en kartläggning av vad som händer inom Sverige med införsel och distribution. Problembilden för Sverige är svår med liberala länder i Europa som har stora problem med cannabis. Det är ofta från Spanien via Danmark och Holland som cannabis kommer in till Sverige. Sverige är också ett transitland för Finland och Norge. Norge har under en tioårsperiod förlorat mark i bekämpningen av narkotika. Detta märks inte minst på det tryck det innebär mot svensk gräns av narkotikasmugglare som ska till Norge. Hos Rikskriminalpolisens narkotikarotel (Sektionen för kriminalunderrättelsetjänst) finns en bra överblick från produktion till distribution i Europa. 4.2 Förutsättningar Projektledningen anser att förutsättningarna har varit goda för genomförandet av projektet. Ett nära samarbete har upprättats mellan de svenska narkotikabekämpande myndigheterna. Ett gott informationsutbyte mellan de myndigheter som deltagit har präglat projektet. Det gäller även de nordiska ländernas rättsväsenden. Kontaktpersonerna som utsågs av myndigheterna har fungerat mycket bra. De medverkande är i huvudsak spaningsledare, koordinatorer eller personal från kriminalunderrättelsetjänster från länskriminalpolisavdelningarna. Arbetet och insatserna kännetecknas av bra förslag på åtgärder och viktiga synpunkter som fört verksamheten framåt. Från flera polismyndigheter och tullen har det

13 RAPPORT 13 (58) inkommit bra information som hållit hög kvalitet. Det har funnits ett stort intresse att arbeta mot marijuana och cannabisharts. Överlag har det varit en god samarbetsvilja mellan myndigheterna i projektet. Samarbetet har varit en stor framgångsfaktor, vilket inom cannabisprojektet senare har präglat en anda på myndigheternas agerande i arbetet. En annan förutsättning i projektet har varit den centrala behandlingen av information och analyser. Många myndigheter har därigenom givits ett ännu bättre verktyg för framtiden avseende kartläggningen av kriminella nätverk och inte minst för cannabisbekämpningen. Resultatet av informationsinhämtning, bearbetning och analys har delgivits i form av operativa underrättelser. I flera fall har narkotikaärenden kunnat uppstartas och genomföras utifrån den bearbetade informationen. Arbetet med inriktning mot Holland och Spanien har inte genomförts i den utsträckning som var planerad. Anledningen är den arbetsbelastning i projektet som varit inom Sverige och Norden. Under cannabisprojektets senare hälft har dock samarbetet med Spanien kommit igång bra, främst genom insatser från sambandsmannen i Spanien. Samverkan i vissa delar med Holland och vissa länsmyndigheter i Sverige måste förbättras. Genom en förbättring av samverkan finns det stora vinster att göra för bekämpningen av cannabis i Sverige. 4.3 Prioriteringar Projektgruppen enades tidigt om att prioritering måste ligga på upparbetning av operativa cannabisärenden, om man vill nå målsättningen med cannabisprojektet. Inom ramarna för projektet har inriktning mot cannabisrelaterade ärenden förstärkts. Prioriteringarna genomfördes för att förbättra kartläggningens omfattning och för att bidra till en kvalitativt bättre beskrivning av cannabismarknaden. Genom projektet har myndigheterna inom tull och polis, på ett mycket positivt sätt, genomdrivit cannabisrelaterade narkotikaärenden. I narkotikaärenden har myndigheterna försökt rikta in arbetet mot hela den kriminella organisationen med utgångspunkt på intentionerna om kartläggning. Hittills i projektet har myndigheterna genomfört många, bra och omfattande cannabisärenden. Arbetet på myndigheterna har skapat en förutsättning och möjlighet för projektet att förbättra kartläggningen av cannabisdistributionen. Taktiska prioriteringar har återkommit för att identifiera och göra en översyn av potentiella operativa uppdrag för olika regioner/enheter. Arbetet har inneburit ett krav på att hålla en hög tillgänglighet för operativt arbete. En annan prioritering i cannabisprojektet har varit en sam-

14 RAPPORT 14 (58) verkansanda med att delge ärenden och sidoinformation till andra som har haft ett sådant behov i projektet. Stor kraft har lagts på att deltagare i cannabisprojektet i ärenden, förundersökningar och underrättelsearbete tagit hänsyn till insamling av relevant information som syftat till att försöka genomföra trovärdiga beräkningar och studier om cannabismarknadens omfattning. Från cannabisprojektets deltagare har det varit viktigt att höja effekten på narkotikabekämpningen och därmed kunna visa på cannabisproblematikens omfattning. Fokus har legat på att uppmärksamma uppgifter rörande storskalig och organiserad smuggling och distribution till Sverige. Kopplingar till transportnäringen och annan logistik för transport av cannabis är viktiga. 4.4 Avgränsning Då projektets primära målsättning var att kartlägga distribution av cannabis, inbegripet de kriminella aktörer som är involverade i denna handel, har den information som inhämtats varit som lägst överlåtelsebrott. Eftersom marijuana och cannabisharts är de största narkotikapreparaten har kartlagda nätverk i praktiken avgränsats till hantering av grova narkotikabrott (ca 2 kg cannabisharts). Projektet har i huvudsak inriktats på grupperingar/nätverk som hanterat cannabis. I några fall har arbetet eller ärenden övergått till andra narkotikaklassade preparat och annan multikriminell brottslighet. Det har dock inte tillhört vanligheten. Ofta har de kriminella nätverken en huvudsysselsättning med etablerade kontakter inom ett preparat och brottsområde. Det har således inte varit ett problem att avgränsa arbetet till ett narkotikapreparat utan snarare varit en förutsättning. Avgränsningen berörs till distributionskedjor inom Sverige men också till en kartläggning av betydelsefulla aktörer utomlands. Det har inte framkommit någon bild av organiserad brottslighet med multikriminalitet. Inom projektet har det i några fall förekommit exempel på olika internationella nätverk/organisationer som genomfört våldsbrott, mord för att straffa/hämnas eller värdetransportrån för att snabbt bygga upp en ekonomi. Anledningen har varit bortfall av ett stort cannabisparti eller för att få till en snabb start av hantering och upphandling av cannabis i en organisation. Det har i sådana exempel ändå varit cannabishanteringen som utgjort huvudverksamheten. I några nationella ärenden har det framkommit multikriminalitet utifrån generalistteorin. I de fall som inträffat har det berott på tillfälligheter och på vinstintresset. Det är på en organisatorisk mellannivå, exempelvis en organiserad liga i en normalstor svensk stad, som man kan börja se kriminella nätverk och

15 RAPPORT 15 (58) organisationer som är generalister med flera preparat som hanteras i kombination med andra brott som prostitution, värdetransportrån m.m. 4.5 Metod och material För att snabbt inhämta kunskap om marijuana- och cannabishartsbrottsligheten i Sverige utsågs kontaktmän från varje länsmyndighet inom polisen, tullen, kustbevakningen och SKL. Från början var bara en företrädare från tullen med, men efter en omorganisation tillkom även representanter från Skåne, Västra Götaland och Stockholm, vilket förbättrade samarbetet och insatserna. Undersökningen om marijuana och cannabisharts i Sverige bygger på polis, tull och SKL:s samlade kunskaper inom området. Syftet har varit att kunna återge en så representativ bild som möjligt samt att återge referat av verkliga händelser och applikatoriska exempel. Projektet har i så stor utsträckning som möjligt försökt att belysa omfattningen av införsel, distribution och aktörer/nätverk som opererar inom den storskaliga marijuana- och cannabishartshanteringen. Under projektperioden har det i linjearbetet hos polis och tull sammanställts underrättelser, beslag, förhör, förundersökningar med fällande domar m.m. Detta material har lämnats till projektet för att kunna återge en så kvalitativ bild som möjligt, främst med inriktning på marknadens omfång och att hitta nya kriminella aktörer och nätverk. Under projektperioden och vid konferenserna medverkade förutom de ordinarie deltagarna personal från Tullkriminalen i Göteborg, Rikskriminalpolisen, Avdelningen för Organiserad kriminalitet, Norge, Tullen i Skåne, Rikspolitiet NEC, Danmark, Centralkriminalpolisen, Finland och Helsingforspolisen. 5 Övergripande bild En framgångsfaktor i cannabisprojektet har varit att projektet inte börjat med kartläggningsarbete för att utifrån detta besluta om inriktning och åtgärd. De brottsbekämpande myndigheterna har istället påbörjat arbetet med att bekämpa cannabis direkt. Kartläggningen har erhållits på köpet. Kvalitetssäkringen i den insamlade informationen talar för sig själv, eftersom tillförlitlighet och brottsmisstankar kontrolleras av åklagare och domstol. I ärenden får man mycket information om hur aktörerna agerar främst genom utredningsarbetet och telefonavlyssningen. Därigenom erhålls sakriktig information om priser, slangutryck, modenycker inom den kriminella världen, nya populära modus, m.m. Genom inhämtning av information från ärenden kan man ge en prognos över hur

16 RAPPORT 16 (58) marknaden ser ut. Felkällan blir mindre om man gör prognosen från den grovskaliga hanteringen. Genomförda förundersökningar och lagakraftvunna domar är en viktig källa till den övergripande bilden av cannabissituationen i Sverige. Domar eftersträvar att komma så nära sanningen man kan, men har en tendens att visa en prutmån på sanningen genom att alla inblandade vill tona ned sin egen roll i brottet. Därmed förminskas brottet till vad åklagare, polis eller tull anser sig kunna bevisa i ett åtal. I detta arbete har informationen kompletterats från underrättelser och annan inhämtning för att komma nära sanningen och därmed ge en kvalitativt bättre bild. Domar ger dock en god bild över hur flödet genom nätverket och aktörerna varit samt om vem som gjort vad och hur. 5.1 Marijuana- och cannabishartsbekämpningen Projektet har sett det som sin uppgift att identifiera och göra en översyn av potentiella operativa projekt för olika regioner/enheter. I projektet har ett nätverk byggts upp som haft en hög tillgänglighet för operativt arbete. Från Rikskriminalpolisen har målsättningen varit att inspirera och att vara en tempohöjare utifrån underrättelsearbetet genom att snabbt inhämta och delge uppgifter. Det har varit viktigt att inte under för lång tid bereda underrättelser. Istället har Rikskriminalpolisens underrättelsetjänst inhämtat uppgifter samt koordinerat dem mellan myndigheterna och därigenom uppnått ett bra resultat. Fallanalyser och studier av befintliga ärenden har gjorts med personal som deltagit i arbetet, främst genom utredningsarbetet. Tillsammans med källdrivningspersonal har projektet granskat underrättelsematerial och insamlade uppgifter från informatörer. Inledningsvis byggde undersökningen på erfarenheter, intervjuer och olika analyser av befintliga dokument. Målsättningen var att ge arbetet kvalitativa metoder att snabbt få en inledande överblick på marknaden, distributionsnätverk, beteenden, smuggelvägar och komplexiteten i cannabishanteringen. Den ursprungliga metoden med att namnge nätverken har gett bra resultat och är en metod att fortsätta med. Nätverken håller över tiden och det blir lättare att prioritera arbetet inom rättsväsendet. Enligt vad som kunde utrönas i projektets början saknades relevant information avseende större partier samt smuggling och distribution av dessa. Det förekom relativt mycket information som beskrev handel och strukturer övergripande och i allmänna termer och det var sällan av konkret slag. Den bedömning som görs i detta skede av projektet är att en avsevärd förbättring åstadkommits med att få fram bättre kvalitet på informationen och få relevant information. Källdrivningsverksamheten har bland annat åtgärdat detta genom att ställa de rätta frågorna till informatörerna om cannabishanteringen. Projektet har även i vissa fall lyckats genomföra målsättningen, att komma nära de större aktörerna.

17 RAPPORT 17 (58) Motorn i svensk narkotikabekämpning är storstädernas och de mellanstora städernas narkotikarotlar. Det är genom dessa narkotikarotlar som narkotikagrossister och narkotikamarknaden bekämpas. Projektet anser det viktigt att dessa specialistkunskaper bibehålles. Narkotikabekämpning är ett strategiskt arbete och syftar till att minska annan brottslighet eftersom mindre narkotika i samhället ger mindre brottslighet. Vidare anser deltagarna i projektet att man bör centralisera och förbättra helhetssynen på narkotikabekämpningen nationellt och internationellt. Enligt flera nordiska sambandsmän i Europa framstår Sverige som mindre aktivt när det gäller internationella narkotikaärenden än våra nordiska grannländer. Danmark och Norge har fler ärenden i Holland och Spanien än Sverige. Samma bild visar sig även i Sverige gällande samarbetet över länsgränserna, dock inte lika markant. Orsaken är styrmedlen som verkar i kontraproduktiv riktning för bekämpningen av cannabis. Radikala ekonomiska avgränsningar leder till ett problem att fortsätta arbetet utanför det egna länet. Projektet har visat att huvudmännen ofta verkar från ett annat län än det berörda. Grossisten är oftast den svåraste och kostsammaste aktören att komma åt i ett narkotikaärende. En lösning kan vara att förkorta underrättelse- och spaningsprocessen för att istället förlänga och lägga mer kraft på utredningsprocessen. En underrättelse- och spaningsprocess som förlängs från en månad till två kan innebära tre, fyra gånger mer informationsmaterial att behandla vilket oftast leder till onödiga kostnader och låsning av resurser. En effektivare underrättelseprocess med koordinering ger en större operativ förmåga. Det innebär för polisen att arbeta mer nätverksbaserat och i fler samverkansformer. Det är viktigt att rättsväsendet har enhetliga system som kan kommunicera med varandra. Erfarenheten visar att det är lättare att nå en bra effekt med central organisation med visst självstyre på operativ och taktisk nivå. Fler organisatörer och toppmän bakom cannabishanteringen måste lagföras. En relativt bra bekämpning förekommer mot cannabishanteringens mellannivå och gatunivå. Det går att höja siktet mot toppmän utan att försämra bekämpningen mot de andra nivåerna. 5.2 Seminarier Flera seminarier har genomförts under projekttiden. Ett inledningsseminarium, ett för arbetsinriktningen, en utbildningskonferens varje år för att underhålla/vidmakthålla projektet och ett avslutningsseminarium. På konferenserna genomfördes, förutom olika föreläsningar, grupparbeten/möten i de ärenden som löpte i Sverige och i de nordiska länderna då även i syfte att starta nya operativa ärenden.

18 RAPPORT 18 (58) 5.3 Samverkan En av de stora framgångsfaktorerna har varit att Cannabisprojektet samverkat med de nordiska länderna och, i senare del, PTN-sambandsmännen i Spanien, Tyskland och Holland. Det är med olika enheter eller myndigheter i Sverige som projektet skapat bra kontakter och god samverkan. Ett ärende som drevs av tullen och polismyndigheten i Stockholm kan speciellt omnämnas. Ärendet är en unik samverkan med flera myndigheter och dessutom ovanligt framgångsrikt. Det har också varit framgångsrikt och enkelt att samverka med de nordiska länderna. Ett nätverk med personliga kontakter har skapats inom rättsväsendet vilket har varit oerhört värdefullt. Samverkan har givit framgång i flera stora narkotikaärenden. I en förlängning av samarbetet i Norden finns ett stort intresse att tillsammans identifiera aktörer och nätverk som organiserar smuggling av cannabis till norden från södra Spanien. 5.4 Nationell distribution Den mest centrala formen av organiserad kriminalitet är narkotikasmuggling och distribution av narkotika till ett land. Enligt FN:s beräkningar från 1994 avseende organiserad global brottslighet uppgår den totala beräknade narkotikahandeln till 500 miljarder USD jämfört med de 750 miljarder USD som den totala vinsten uppskattades till från alla typer av brottsliga aktiviteter. Med utgångspunkt av de ekonomiska beräkningarna av kriminalitet i världen är ca 60 % av internationell brottslighet relaterat till narkotikabrottslighet. Grupperna som projektet arbetat mot är inte så organiserade som de till en början framstått som. Det som däremot upptäckts är att en inre kärna på 3 5 personer är intakt med fasta funktioner och håller över relativt lång tid om ingen gör bort sig eller faller igenom av missbruk. Att säga att brottslingarna ingår i en organiserad brottslighet dramatiserar kriminaliteten, vilket kan vara kontraproduktivt. Det gagnar inte brottsbekämpningen att polisen höjer kriminella till en för hög nivå. Det kan också skapa rädsla och en ogrundad försiktighet mot vissa kriminella. Ett tydligt återkommande problem är risken att höja upp kriminella till en nivå och professionalism som de inte har. Vem känner t.ex. inte till uttrycket han tar aldrig i grejorna. Projektet har i flera fall sett hur aktörer på organisatörsnivånivå tar i och hanterar narkotikan som ingen trott. Det kan vara av olika anledningar som detta inträffar. Friktioner i omvärlden eller i de kriminella miljöerna ställer ofta till problem, och det är ofta brister i professionalismen, men även missbruket tar ut sin rätt. Att smuggla och distribuera cannabis kräver organisation och fasta funktioner i ett nätverk. Det är ett stort företag som dessutom ställer stora logistiska krav och en säker hantering av pengar. Inte minst på

19 RAPPORT 19 (58) solkusten i Spanien och i Holland är det vanligt med rån och kidnappning av narkotikadistributörer. Det ställer i sin tur krav på egna säkerhetsstrukturer och underrättelser med riskanalyser hur polis och tull arbetar. Grupperna som agerar från Sverige har ofta samma kontakter utomlands främst när det gäller smugglingsnätverk. Dessa kontakter behåller man under många år, det är därför svårt att skilja på organiserad brottslighet och brottsnätverk. Båda typerna faller ofta in under EU:s kriterier om organiserad brottslighet. 5.5 Cannabisområdets dynamik Genom studierna som genomförts i projektet framtonas en bild av spännvidden i cannabisproblematiken. Cannabis har en kommersiell produktion och handel som omsätter 144 miljarder USD (1 152 miljarder kronor). Produktionen och handeln går från fattiga bönder i Rifbergen i Marocko, via drogbaroner, med en omfattande logistik med smuggling av marijuana och cannabisharts till Europa. Det finns lagerplatser för flera ton cannabis i Spanien och Frankrike. Stora aktörer och handelskoordinatorer finns i Spanien och Holland. Till det kan läggas coffee-shops i Holland som säljer narkotika till allmänheten. Transportföretag eller aktörer från södra och centrala Europa transporterar upp cannabis till Sverige. Våra svenska försäljnings-, distributions- och smugglingsnätverk säljer i flera led ut cannabis till många missbrukande människor i Sverige. Marijuana och cannabisharts kan köpas överallt i Sverige. Ett annat problem är den intågande rörelsen för marijuana som industrihampa och lobbyverksamhet från narkotikaliberaler att försöka kommersialisera produkten. Vi har tidigare varit inne på att marijuana och cannabisharts är en stor illegal handelsvara som få legala handelsvaror kan mäta sig mot. Dynamiken finns också i samhällets internationalisering i kortare vägar och snabbare logistik i kombination med förenklad kommunikation med bland annat Internethandel. Det innebär att smugglings- och distributionsnätverk i större utsträckning utnyttjar legala transportvägar. Studien utgår från att beskriva cannabismarknaden i Sverige och att belysa omfattningen och komplexiteten av denna. Den totala mängden av cannabishanteringen ligger på en relativt konstant nivå, baserat på underrättelsematerial, drogvaneundersökningar och beslag av narkotika. Sverige har ett gynnsamt läge där marknadens storlek gör att denna inte är så lönsam i jämförelse med andra europeiska länder. Bekämpningen fungerar på missbruks- och försäljningsnivå, men det är för få organisatörer som lagförs. Det är därför viktigt att uppmärksamma bristen och förbättra narkotikabekämpningen. Därigenom kan man vaccinera Sverige mot grövre kriminalitet och organiserad brottslighet. Att bekämpa narkotika är samtidigt en strategisk bekämpning av andra brott och organiserad brottslighet. Genom att cannabisprojektet kunnat priori-

20 RAPPORT 20 (58) tera cannabisbekämpningen under åren 2004 och 2005 har det gått att visa på problematiken. Utgångspunkten är inhämtning av information från genomdrivna ärenden som kan ge en realistisk prognos över hur marknaden ser ut. Prognosen över marknadens omfattning har gjorts utifrån den grovskaliga hanteringen för att minimera felkällan. Viktningen av marknaden beräknas utifrån 25 i projektet identifierade organisationer som genom underrättelser och utredning visar att de innehar kapacitet att införa minst ett ton cannabis per år och organisation eller nätverk. Vi vet dock att det finns flera mer eller mindre sovande nätverk med samma kapacitet. Rollfördelningen mellan olika aktörer beror ofta på färdigheter, kunskaper, kontakter i kombination med risker. Det vi kan konstatera är att affärsrelationerna är långvariga och löper över tiden. Försvårande är att man inte i större utsträckning kan använda de vanliga ekonomiska kanalerna. Man tvingas använda penningkurirer, redovisningsförsäljning och valutaväxlingar Att de kriminella tvingas till valutaväxling är en fördel för Sverige och länder utanför den monetära unionen i arbetet att spåra penningtvätt eller annan kriminell verksamhet avseende penningflöden. En norsk forskare, Paul Larsson, beskriver i sin rapport att det finns ett mönster i var man köper cannabisharts i Norge som beror på storleken av partiet. Cannabispartier i storlek från 0,5 5 kg smugglas vanligen av mindre nätverk, både i Sverige och Norge. Norska småsmugglare som ingår i mindre nätverk eller smugglar inom en vänkrets köper cannabishartset i Danmark. Denna smugglingsform anses i Norge som ganska vanlig. I Sverige är också denna typ av smugglingsform vanlig. Mindre nätverk eller vänkretsar i Sverige åker till Skåne eller Köpenhamn för att köpa cannabisharts. Sett ur ett narkotikaperspektiv är Köpenhamn och Malmö betydelsefulla orter där man gör cannabisaffärer. Grunden för denna handel är billigare cannabispriser genom närheten till övriga Europa. Avståndet till Danmark eller Skåneregionen ligger ur ett kostnadsperspektiv på ett bra avstånd. Med ett lägre pris för narkotikan blir affären lönsam och finansierar det egna cannabismissbruket. En trend under senare år, är att cannabishartshandeln förskjutits från Danmark till södra Skåne. Det gäller främst handel med mindre till normalstora cannabispartier och för mindre nätverk i Sverige som är lokalt förankrade i mellanstora städer. Politisk och polisiär fokus har tidigare inte legat på marijuana och cannabishartshanteringen. Fokus har istället legat på pulverpreparaten. De flesta tidigare förundersökningar i narkotikaärenden har varit

21 RAPPORT 21 (58) heroin-, kokain- och amfetaminärenden. En förändring i arbetet mot den grovskaliga cannabishanteringen är vid handen. Det behövs göras mycket mer i det konkreta bekämpningsarbetet där en långsiktighet måste råda. De större nätverken smugglar normalt bara ett preparat. När cannabisnätverken smugglar annat ihop med cannabisharts, smugglar de vanligtvis amfetamin och kokain. Ofta har aktörerna koppling till Holland. I Holland ser man även att alla preparat kan hanteras i ett smugglingsnätverk. Går man ned på nivåer i distributions- och försäljningsnätverk blir det vanligare med hantering av flera olika narkotika som amfetamin, kokain, heroin och narkotikaklassade läkemedel. Även så kallad multikriminalitet kommer in genom drivkrafterna spänning, makt och vinning av pengar. Det finns en skillnad utifrån ålders- och erfarenhetsaspekter i cannabishantering. Äldre aktörer är mer affärsinriktade och undviker konflikter. Yngre aktörer strävar efter respekt, makt, pengar och att synas. 5.6 Den svenska cannabismarknaden Antalet grova brottsnätverk som hanterar cannabis är många och stora. Vänder man på varje sten i olika geografiska områden, utsatta grupper eller bland etniska grupper kommer man att hitta nya brottsnätverk. Det vittnar om en betydande marknad som hela tiden är på jakt efter marijuana, cannabisharts och annan narkotika. Begränsningar av tillgängligheten måste göras på alla nivåer, med främsta utgångspunkt att minska marknaden och efterfrågan. Utbudet måste begränsas i linje med missbruket. Det är uppenbart att man inte bara kan arbeta med storskaliga aktörer och samtidigt strunta i den stora grupp som utgör marknaden och dess efterfrågan. Polisiärt sett är det därför viktigt att vi bibehåller de olika bekämpningsnivåer som är uppsatta i Sverige. Ingen är betjänt av att vi likt Holland eller Norge beslagtar stora partier och samtidigt har en enorm narkotikamarknad för missbrukare. Att ensidigt satsa på ungdomar är kanske det första steget i en narkotikabekämpning, men ger ingen helhetslösning. Projektet har kunnat följa ett ärende angående storskalig cannabishantering från Holland med egna försörjningslinjer till Sverige. Nätverket hade egna underförsäljarled i Sverige och levererade ungefär ett ton per år. Under perioden som de rättsvårdande myndigheterna var inblandade fick man en inblick hur partier fördes in efter behovet ute på marknaden. Partierna varierade mellan kg varannan vecka. I ett kontinuerligt flöde blir det över ett ton per år, som mest ca två ton. Då betecknades detta nätverk som en större medelstor organisation. När de övre underförsäljarna eller grossisterna i nätverket fick slut på sin narkotika så beställdes detta av aktörerna runt organisatören som satte igång ett nytt smugglingsföretag från Holland till Sverige. Topp-

22 RAPPORT 22 (58) säljarna eller grossisterna kunde sälja betydande partier. De får betecknas som grossister i sin stadsdel i en svensk stad. Vissa stadsdelsgrossister kunde sälja 5 kg varannan vecka medan andra sålde 20 kg varannan vecka. Följden av denna handel är att de som säljer 5 kg inte behöver betecknas som stora eftersom försäljningen sipprar ut i ett område på mindre cannabishartspartier. Den som sålde 20 kg hade motsvarande underförsäljare som tog 2 5 kg per post. I det beskrivna ärendet fick organisatören 13 års fängelse och lagerhållaren fick sju år. Det vi kan se idag är att ledningen är utbytt och allt sköts i ny regi. Det innebär att man nu har samma konstellation som för tio år sedan eftersom en av de nya organisatörerna suttit i fängelse för grovt narkotikabrott. Den effektivaste metoden är trots allt att genomföra narkotikautredningar som går till botten med hela brottskedjan tills det inte längre är motiverat att fortsätta. Arbetsmetoden med att rycka upp hela nätverk med roten (organisatören) är viktig och inte minst kostnadseffektiv. Narkotika och cannabishartset är en handelsvara och måste ses i denna form. Därför är det viktigt att titta på vad som skiljer en illegal marknad mot en legal. Båda marknaderna har ekonomisk vinning som drivkraft. En legal marknad söker utvidga sin verksamhet genom att göra reklam och sprida sin produkt i största möjliga omfattning till minsta möjliga kostnader. Det är i de flesta fall eftersträvansvärt att expandera på nya marknader och med nya produkter. Förnyelse är viktig och att vara ute på marknaden är viktigt. Inom cannabissmugglingen har vi inte sett något nätverk som expanderat avseende marknad och införsel. Däremot att mindre nätverk och aktörer växer allteftersom de lär sig och skaffar bättre kontakter avseende inköp och försäljning. Under en period har flera narkotikapoliser gått ut med specifika frågor till kriminella som hanterar cannabisharts och marijuana på olika nivåer. Frågorna var formulerade för att undersöka hur marknaden fungerar i Sverige och övriga världen. Undersökningen visar att det är svårt att komma till Stockholm med 30 kg cannabisharts och försöka spontansälja utan att ha avläggning till köpare. Den efterfrågan finns inte i Sverige men i jämförelse med exempelvis Norge kan vi se att det är möjligt att lägga ut ett motsvarande parti utan färdiga köpare. Vissa marockanska grupperingar har fungerat som mäklarnätverk. De har dock varit tvungna att anpassa sig i vissa ärenden och då bildat en försäljningsorganisation i Sverige. Det är av stort strategiskt värde att följa ekonomin i den svenska cannabismarknaden. Ett gram cannabisharts har under många år pendlat mellan kr per gram. Det finns dock uppgifter om priser mellan kr per gram. Det är sannolikt att priserna avgörs av lokala och till-

23 RAPPORT 23 (58) fälliga faktorer. Sedan år 1990 har det genomsnittliga priset legat konstant. I internationella sammanhang har man räknat på nominella värden och därigenom konstaterat att priset sjunkit under en längre tidsperiod. Genom en effektiv narkotikabekämpning tvingas narkotikahanteringen att smyga och verka i det fördolda vilket påverkar marknaden negativt, utifrån narkotikahandlarens perspektiv. Det är dock väldigt stora vinstmarginaler för den narkotikahandlare som lyckas. Det är därför vi sällan ser reapriser, kampanjer eller grupprabatt, cannabispriserna har i det närmsta ett fast försäljningspris. En effektiv narkotikabekämpning tvingar med andra ord in narkotikahandlaren i det som kan beskrivas som effekterna av en planekonomi. Tendenser visar att grossistpriserna internationellt har ökat marginellt. Exempelvis när den öppna drogscenen i Christiania existerade kunde man i normala fall köpa ett kg cannabisharts för SEK. Idag anger Köpenhamnspolisen att priset för motsvarande parti ligger på SEK per kg. Samma ökning har vi sett i Sverige. För ca fem år sedan kunde man köpa ett kg cannabisharts för mellan SEK i Sverige beroende på kvalitet. För närvarande ligger priset på mellan SEK per kg. Den största förändringen inom cannabishartsmarknaden är en betydligt större medvetenhet bland missbrukarna gällande cannabishartsets kvalitet. Detta syns främst på priserna och kan ge en indikation om att man idag genom informationssamhället vet flera narkotikahandlare än förut som man kan handla av. Priser motsvarande grossistnivåer ( kg) kommer från utredningar och underrättelser. Ett kg cannabisharts kostar kronor i Marocko. Det är dock ovanligt att aktörer köper direkt i Marocko eftersom det vid större kvantiteter erfordras bra kontakter. De bra kontakterna garanterar en välplanerad, säker överföring och smuggling till Europa. Att bara använda sig av en lokal grossist anses vara för stor risk att ta. Man väljer därför ofta att köpa cannabishartset från södra Spanien. Då är priset uppe i kronor per kg beroende på kvalitet. Marknaden fungerar så att det är marockanska kontakter i södra Spanien som arbetar med marockaner i Marocko. Det är riskabelt för en europé eller en svensk att hantera inköp och smuggling från Marocko. Det är därför de europeiska narkotikalangarna bedömer att det är billigare att hyra eller betala för tjänsten än att smuggla över cannabishartset själva. Marknaden är formad så att olika europeiska brottsnätverk har kontakter och arbetar mot marockanska aktörer på spanska solkusten. Dock finns det mycket som pekar på att det för cannabishandeln strategiska området runt solkusten har flyttats. I stort är hela sydvästra Europa intressant såsom Portugal, norra Spanien (Galicien), Barcelonaområdet, södra Frankrike och Italien.

24 RAPPORT 24 (58) Stora upptagningsområden för nationella marknader är Spanien, Frankrike och Holland. På flera lokala platser är missbruket av cannabishartsets mycket utbrett med stora kriminella problem. Många svenska smugglingsnätverk köper därför sitt cannabisharts i Holland. I Holland får man ge runt per kg. Priset stiger därefter upp mot Nordeuropa. Smugglingen spelar en avgörande roll för prisbilden trots att narkotikatransporter rullar över länder som är liberala till narkotika. Med andra ord, risken prissätts tillsammans med den normala transportkostnaden. Det är intressant att cannabispriset stiger så pass mycket, trots att det svenska arbetet mot narkotika visar att det inte är några större svårigheter att få tag på en kurir som kör ett narkotikaparti genom Europa. 5.7 Marknaden för marijuana och cannabisharts Marijuana och cannabishartset är världens och Sveriges vanligaste narkotika. I det svenska samhället är cannabishartset den vanligaste formen av narkotika. Utifrån underrättelseinformation och genomförda narkotikaärenden beräknar Rikskriminalpolisen att marknaden avseende marijuana och cannabisharts består av cirka 25 ton i Sverige. En ny trend är att marijuana blir allt vanligare i Sverige. Enligt rapporter från bland andra gatulangningsgruppen i Stockholms City, är marijuana på stark framväxt bland ungdomar, kokainmissbrukare och i krogmiljöer. Stockholm ligger före när det gäller trender inom missbrukarkretsar. Det förekommer generellt mer information om en ökning av marijuana i Sverige. Ett problem för strategisk verksamhet inom polisen är att det inte går att avläsa dessa trender via beslagsstatistik eller utredningar på ett enkelt sätt utan att ett större strategiskt analysarbete görs. De största grupperna vi idag känner till som hanterar och missbrukar marijuana är inom ungdomsmiljön, den kriminella mc-miljön och människor etniskt knutna till balkan och Västafrika. Marijuana utgör en stor marknad med stort mörkertal med en tydlig popularitetstrend. Svensk polis har noterat en trend av avancerade illegala marijuanaodlingar i Sverige. Flera avancerade fabriksmässiga marijuanaodlingar har beslagtagits med fällande domar till följd. Även underrättelser gör gällande att svenskar är mycket skickliga på marijuanaodlingar och att vi är i det närmaste självförsörjande på marijuana. Utomhusodling ger en större mängd men med sämre kvalitet, därför förädlar man detta till cannabisharts, men det kan också användas som marijuana. Inomhusodling ger en mindre mängd men med högre kvalitet, därför används detta som marijuana. Beräkningar av marknaden baseras, som nämnts tidigare, på genomförda narkotikaärenden i Sverige under 2004/2005. Vid tidigare tillfällen

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Storskaliga cannabisodlingar i svenska småhus Polisen i norra Skåne slog till mot tolv större marijuanaodlingar inomhus under sommaren 2008. Det har sedan

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Den illegala drogsituationen i Sverige 2007

Den illegala drogsituationen i Sverige 2007 Den illegala drogsituationen i Sverige 2007 RKP RAPPORT Rikskriminalpolisen, kriminalpolisenheten, underrättelsesektionen 2007:7, huvudkontoret RAPPORT 1 (22) SÄNDLISTA Polisen Arkiv Rikspolischefen Rikskriminalchefen

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Datum Dnr Sida 1 (28) Utvecklingscentrum Malmö Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Denna rapport har tagits

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Tipsa oss om karteller

Tipsa oss om karteller Tipsa oss om karteller Konkurrensverket arbetar, tillsammans med länsstyrelserna, för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Enligt konkurrenslagen är det förbjudet för företag att samarbeta

Läs mer

NARKOTIKASMUGGLINGEN IN I SVERIGE - Hur har Öresundsbron inverkat

NARKOTIKASMUGGLINGEN IN I SVERIGE - Hur har Öresundsbron inverkat Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 54 NARKOTIKASMUGGLINGEN IN I SVERIGE - Hur har Öresundsbron inverkat Författare: Sammanfattning Narkotika

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Länsrapport Länsstyrelserna. Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport Länsstyrelserna. Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 - Länsstyrelserna Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Polisregion Väst Datum Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 150211 481 A059.919/2015. Transport- och dieselstölder 2007-2014

Polisregion Väst Datum Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 150211 481 A059.919/2015. Transport- och dieselstölder 2007-2014 Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 111 81 A9.919/1 Transport- och dieselstölder 7-1 Uppföljning av brottskoderna 98, 98 och 981 per rike, polisregion och län RAPPORT (8) 111 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Satsningen på fler poliser

Satsningen på fler poliser Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Brås uppdrag Analysera och följa upp regeringens satsning på Polisen Kartlägga hur resurstillskotten

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer