Kvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Torpet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Torpet"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Förskolan Torpet

2 Rektors sammanfattning och bedömning Detta läsår har varit ett annorlunda läsår, från oktober månad har vi bedrivit vår verksamhet på en byggarbetsplats, mer eller mindre. Först reparationer och ombyggnation av hall och tvättrum för två avdelningar, sedan det efterlängtade bytet av ventilation. Många praktiska frågor och lösningar har tagit en hel del energi och vårt påbörjade utvecklingsprojekt med hur stora rummet (lekhallen) skulle bli ett rum för hela huset kom av sig ordentligt. I och med mitt fördjupningsarbete på rektorsutbildningen har frågan om barns inflytande och hur vi vill arbeta med det haft stort fokus under året. Det är ett spännande område och vi är bara i början av det. Det finns stort intresse för utvecklingsarbeten, vi är duktiga på att starta upp men vi har brister på rutiner för återkoppling och utvärdering. Det gör att det ibland känns som att det inte leder någon vart och frustration för att det tar för mycket tid. Där får jag som rektor ta på mig ansvaret och tillsammans med medarbetarna skapa tydligare former och rutiner. Arbetet med barns inflytande känns dock som det viktigaste att fortsätta med. Det ska genomsyra allt arbete vi håller på med vare sig det handlar om normer och värden eller hur vi jobbar vidare med utemiljön eller lekhallen. Förutsättningar Organisation På förskolan Torpet är barngrupperna organiserade utifrån barnens åldrar på följande sätt Måsen 1-2 års avdelning Ugglan 2-3 års avdelning Svalan 3-4 års avdelning Lärkan 4-5 års avdelning Barnen flyttar upp en avdelning vid varje hösttermin, detta läsår blev det också nödvändigt med överflyttningar vid årsskiftet. Under april månad görs det klart med de nya barngrupperna för kommande läsår. Under maj och första delen av juni arbetar vi med överskolning av barnen till den avdelning de ska vara på till hösten. Alla på förskolan är överens om att vår organisation med åldersgrupper är väl fungerande för barnen. Under tidigare läsår har arbetslagen förändrats inför varje höstterminsstart då en eller två pedagoger har följt med barnen till den nya avdelningen. Att byta arbetslag varje höststart har upplevts ta mycket energi och tid och därför provar vi nu att ha fasta arbetslag. Antal barn På Torpet ska vi kunna ta emot 64 barn fördelat på fyra avdelningar. Barngrupperna blir större med barnens ålder, under läsåret har antalet barn varit mellan 13 och 19 per avdelning. Vid höstterminens början hade vi några enstaka tomma platser men under höstterminen fylldes de upp och under vårterminen har vi i stort sett haft fulla barngrupper. Lokaler Vi har under hela läsåret fått finna oss i att vara en byggarbetsplats då det under höstterminen upptäcktes en ny fuktskada i huset, denna gång på avdelningen Lärkan. Det medförde att den 2

3 del av huset där avdelningarna med de äldsta barnen hade sin hall, tvättrum och toaletter fick stängas helt och hållet under oktober till juni månad. Den stora lekhallen fick under denna tid vara provisorisk hall och tillfälliga toaletter ordnades i bl a snickarrum och personalduschrum. Under maj och juni månad utökades byggnationerna med installation av den nya ventilationen. Tack vare bra samarbete med tekniska förvaltningen samt otroligt tålmodiga föräldrar och pedagoger har det fungerat. Vi fick också vara med och utforma den del som renoverades och känner oss mycket nöjda med resultatet. Lokalerna är i övrigt ändamålsenliga men slitna och det finns ett stort behov av renovering både inom- och utomhus. Under läsåret har vi arbetat vidare med vår inomhusmiljö bl a med hjälp av kommunens pedagogista. Vi har koncentrerat oss på hur vi vill använda vår stora lekhall så att det blir ett rum för hela huset. Det arbetet kom dock av sig på grund av ombyggnationerna. Eftersom Torpet detta år fått en liten investeringsbudget har vi kunnat byta ut en del av våra gamla bord till moderna bord med ljuddämpande skivor. Även den renoverade hallen kunde genom dessa pengar få nya funktionella hyllor. Torpets utomhusmiljö är både till stor glädje och till mycket bekymmer. Gården är väl tilltagen och under detta läsår har Torpets utegrupp fortsatt arbetet med att göra nya utmaningar på gården och i vår skog som vi fick har innanför staketet. Den del av staketet som gränsar mot parkeringen är av undermålig kvalitet. Det och den dåliga belysningen samt den ojämna asfaltbeläggningen medför en ständig oro för att både barn och vuxna ska komma till skada. Dessa problem har funnits i många år och tas ständigt upp i kontakter med tekniska utan några resultat. Personal I budget finns 12.6 tjänster vilket gör att det blir 5.1 barn/heltidstjänst. Vi har haft utbildade pedagoger på alla tillsvidareanställningar och vikariat. Fördelningen mellan förskollärare och barnskötare har varit ca 60% förskollärare och 40% barnskötare. Under läsåret har vi haft barn i behov av särskilt stöd vilket inneburit att vi behövt extra resurser för att klara av att ge dessa barn det de har rätt till. Vi har haft 0.5 tjänst från det centrala resurskontot. Ekonomi 2008 slutade med ett litet minus i bokslutet. Det var framför allt kostnaderna i köket som slutade med röda siffror. Det är i stort sett omöjligt att få köksbudgeten att gå ihop då de pengar som ska användas till barnens mat också ska täcka tillsynsavgifterna från miljö- och hälsa som för Torpets del låg på :- förra året Pedagogisk profil Förskolan jobbar på ett rätt traditionellt sätt. Vår organisation med åldersgrupper och vårt arbete med inom- och utomhusmiljön där vi har ett bra samarbete med kommunens pedagogista visar på att vi tar inspiration från Reggio Emilia pedagogiken. 3

4 Barn i behov av särskilt stöd Vi har under läsåret haft flera barn med annat modersmål, fyra av dem kom till förskolan i början av höstterminen och kunde då inte många ord svenska. De barnen har verkligen visat oss och lärt oss mycket om barns lärande. Kommunikation består av så mycket mer än ord, t ex hur man genom leken kan man nå varandra även om man inte förstår orden. Vi har använt oss av tolk i samband med inskolningen och vid vissa samtal med föräldrarna. Det kändes mycket tråkigt att en av familjerna kände sig tvingade att lämna kommunen efter de trista händelserna i maj månad. Förskolan har haft samarbete med habiliteringen, specialpedagogiska skolmyndigheten och talpedagog under läsåret. Vi har också haft 50% resurs på en avdelning ifrån det centrala resurskontot. Hälsa och livsstil Förskolan har ingen särskild handlingsplan för arbetet med hälsa och livsstil. En viktig del av vår verksamhet är utevistelse varje dag. Vi har en gård som ger utmaningar för små och stora barn att röra sig och använda sin kropp. Närheten till skogen utnyttjas också med kontinuerliga skogsutflykter för alla barn. Sötsaker och glass serveras endast undantagsvis t ex när något barn vill bjuda för att de fyller år. Pedagogers och vårdnadshavares medverkan i kvalitetsredovisningen Pedagogerna på varje avdelning har gemensamt jobbat med utvärdering under året och vid en särskild utvärderingsdag i maj. Det var också planerat en dag för rektor och representanter från varje avdelning att tillsammans sitta och sammanställa kvalitetsredovisningen. Detta genomfördes inte då mycket tid för rektor under juni månad gick till arbetet runt branden på Älvdala. Vårdnadshavarna har haft möjlighet till medverkan genom föräldraenkäten Åtgärder från förra årets kvalitetsredovisning Användandet av pedagogisk dokumentation ska vara ett stöd i att se barns lärande och se vad vi behöver utveckla i vår verksamhet. Många har uttryckt en vilja att använda pedagogisk dokumentation men har haft svårt att komma igång. Under vårterminen fick arbetslagen i uppdrag att presentera en pedagogisk dokumentation på varje arbetsplatsträff. Vid dessa tillfällen fick övriga arbetslag ge feedback. Vi fick se prov på olika typer av pedagogisk dokumentation och gav uppslag till andra hur man kan göra. Lyssna på barnen och ta vara på deras intressen för att väcka deras nyfikenhet och lust att lära. Under kommande läsår använda tid på arbetsplatsträffarna till pedagogiska dialoger runt boken Lyssnandets pedagogik för på så vis synliggöra våra egna ställningstaganden för barns lärande. Vi har genomfört detta. Det går att läsa mer om det längre fram i kvalitetsredovisningen 4

5 Vi fortsätter med de planerade rörelsegrupperna. På grund av ombyggnationerna hade vi inte tillgång till stora lekhallen under hela vintern, därför föll planeringen med rörelsegrupp inomhus. Vi har istället fått använda våra skogsutflykter och vår gård extra mycket. Fortsätta arbetet med att byta ut material och inredning till mer ljuddämpade. Tack vare att vi 2009 fick pengar till investeringsbudgeten har vi kunnat köpa in ett antal bord med ljuddämpad skiva, då pengarna också behövdes till annat så är det avdelningarna som har de äldsta barnen och största barngrupperna som prioriterades för detta. Att arbeta med normer och värden måste hela tiden genomsyra verksamheten. Hålla likabehandlingsplanen levande genom att arbeta med den under kommande läsår. Ifrågasätta, påpeka och diskutera med kollegor om hur vi gör när någon yttrar sig kränkande mot barn eller vuxna. Reflektera över vårt arbetssätt och våra attityder. Vi har inte lyckats hålla likabehandlingsplanen levande och inte arbetat med den så mycket som vi hade tänkt. Jag som rektor kommer att ha barns inflytande som tema för mitt fördjupningsarbete i rektorsutbildningen. Jag vill titta närmare på hur barns inflytande över sin vardag på förskolan ser ut. Hur väl stämmer det överens mellan vad vi säger om barns inflytande och det inflytande de verkligen har. Under läsåret ska vi arbeta med boken Lyssnandet pedagogik på våra arbetsplatsträffar där Ann Åberg bl a skriver om barns delaktighet och demokratiskt arbetssätt. Hur vi jobbat med detta kan läsas under rubriken barn- och föräldrainflytande. 5

6 Utveckling och lärande Läroplanens mål att sträva efter Att utveckla barnens språk och ordförråd samt förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina tankar. Att utveckla barnens förmåga att upptäcka och använda matematik i vardagen Att utveckla barnens förmåga att bygga och skapa med hjälp av olika material och tekniker, utforska olika material och dess funktioner genom lek i en stimulerande miljö Vilka pedagogiska metoder har använts? Vi har under läsåret arbetat med boken Lyssnandets pedagogik (Ann Åberg och Hillevi Lenz-Taguchi) vilket bl a har lett fram till att vi gjort observationer av barnen i olika situationer för att se enskilda barns och gruppens intressen och behov. Observationerna har fått ligga till grund för hur vi försökt planera verksamheten och val av material och tekniker som grund för en stimulerande miljö. I arbetet med de yngsta barnen har man försökt att så ofta som möjligt dela upp barnen i mindre grupper på 2-3 barn med en pedagog i varje för att varje barn ska få större möjlighet att utvecklas i socialt samspel, motorik, språk, skapande och matematik. Som pedagog får man då också större möjlighet att se varje barn och hitta aktiviteter som stärker dem i deras identitetsutveckling. De äldsta barnen har vi gett möjlighet och förtroende att t ex hålla i samlingarna, där de fått möjlighet att ge uttryck för sina tankar och utveckla sitt språk. Då vi haft flera barn med annat modersmål har vi har medvetet satt ord på allt vi gör/säger och även förstärka med kroppsspråk och tecken som stöd. Vi menar att barn är kompetenta att klara mycket själva och har därför valt att anpassa miljön utifrån barnens ålder, sänkt allt till deras nivå eftersom vi eftersträvar att barnen ska få mer inflytande över vad de väljer att göra. Miljön inne är också utformad så att den utmanar barnet att utforska på egen hand. Pedagogens roll blir att introducera detta metodiskt och inte erbjuda allt för många aktiviteter samtidigt. Barn har ett stort behov av att röra sig därför anser vi att det är viktigt med utevistelse varje dag där det finns många utmaningar för barnen att utveckla både sin grov- och finmotorik. Vår gård med en egen liten skog och närheten till stora skogen och älven gör att vi erbjuder barnen många alternativ Vilka resultat har nåtts? Vi har uppmärksammat att barn som vi upplevt som försiktiga tar för sig mer en liten grupp och de mest aktiva kan koncentrera sig bättre. 6

7 Utifrån utvecklingen av vår miljö kan vi se att det har varit positivt för vår barngrupp. Vi ser en lust och en nyfikenhet att lära hos barnen i de olika rummen. Det finns utrymme för varje barns intresse det gör att avdelningen upplevs lugn. De barn som har annat modersmål har visat stora framsteg i sin svenska språkutveckling. Vi har fått många nya kunskaper av att arbeta med barn och familjer som kommer som flyktingar till oss. Resultatet av observationerna har lett till att varje barn har känts sig viktig, respekterad och bekräftad. Observationerna ledde bland annat fram till ett djurprojekt där varje barn har visat stort engagemang. Vi som vuxna har också lärt känna barnen bättre och fått reda på deras intressen. Det ger oss större möjlighet att möta varje barn efter deras behov. Då vi har varit i skogen har dels barnens motorik utvecklas men vi har även sett att deras fantasi och lust att lära kommit fram. I djurprojektet har vi sett att barnen har utvecklat sitt kunnande inom en mängd områden bland annat naturkunskap, skapande, matematik, svenska, sång, motorik och fantasi. Barnen har blivit mer medvetna om hur man ska behandla djur och natur. Vi ser att vi har fått mycket mer självständiga barn som vågar visa att man kan och är stolt över det. Vissa barn som inte ens vågade säga sitt namn högt i grupp, håller nu själv i samlingen för sina kompisar, därför de vet att man blir lyssnad på. I föräldraenkätens fråga om verksamheten skapar engagemang, lust och självtillit hos mitt barn, svarar 39,5 % att det stämmer helt och hållet och 50 % att det oftast stämmer. Analys av resultat och lärdomar Vi är i en förändring där vi reflekterar över vårt arbetssätt och vår barnsyn. Det har varit spännande och utmanande men även otryggt då vi inte har vetat vilket resultatet blir. Observationsprocessen tog lång tid och vi trevade oss fram till djurprojektet efter många diskussioner, i efterhand ser vi att tiden och diskussionerna var nödvändiga för det lyckade resultatet. Vi känner oss nu tryggare med metoden och känner inspiration att fortsätta använda oss av den. P g a av reparationer under slutet av hösten och hela vårterminen har utrymmet på avdelningarna för de äldsta barnen varit begränsad och vi har vistats på mindre yta och inte kunnat använda lokalerna som vi varit vana vid. T ex har det inte funnits möjlighet till att ha snicken igång eller ha rörelsestunder i lekhallen Åtgärder Att vid fler tillfällen av dagen dela i mindre grupper där barnen får större utrymme och möjligheter att utveckla sin lek och sitt lärande. Vi måste tillåta oss att i högre grad lita till barnens kompetens, därför att vi har sett att de kan mer än vad vi ibland tror och tillåter. Att vi pedagoger blir mer lyhörda för, och att vi ser tecken på när, vad barnen behöver för utmaningar med material, miljö och aktiviteter. 7

8 Vi måste skapa möjligheter till reflektionstid varje vecka för att känna att arbetet skulle framskrida bättre. För att kunna ge de nyanlända barnen en bra förskoletid behöver vi skaffa oss mer kunskaper i förväg så att de får samma möjligheter som de barn som har svenska som modersmål. Det behövs en tydligare struktur för hela mottagandet och vad det är som förskolan ska vara ansvarig för. Handlingsplan Starta höstterminen med inplanerade observationer av barnen, enskilt och i grupp. Använda dessa i pedagogiska dokumentationer som man reflekterar över. Vi ger utvecklingsgruppen i uppgift att samordna schemat för alla avdelningar samt se över hur alla avdelningar kan få reflektionstid en gång i veckan. Innan en nyanländ familj börjar på förskolan ska det göras en handlingsplan i samarbete med förskolan, familjen, flyktingsamordnare, bvc och ev andra berörda. 8

9 Normer och värden Läroplanens mål att sträva mot Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vilka pedagogiska metoder har använts? Att respektera och lyssna på varandra, både barn och vuxna är grunden för arbetet med normer och värden. Vi ger medvetet positiv uppmärksamhet till barnen och är noga med att varje barn får det varje dag. Pedagogerna finns närvarande i barnens vardag för att stötta dem när det uppstår konfliktsituationer och uppmuntra det som är positivt. Att prata med barnen om hur man är mot varandra, att vara en bra kompis och att använda ett bra språkbruk Vi har tydliga regler som ska vara enkla att följa och vi är konsekventa med. Grundregeln är att vara rädda om varandra och de saker vi har på förskolan. I övrigt har vi försökt att ge barnen verktyg för att klara av att i möjligaste mån själva lösa sina konflikter eller med hjälp av vuxen. De äldsta barnen har fått ta större ansvar för att vara en bra kompis och att vara rädd om miljön på avdelningen genom att På den avdelningen har man gett barnen tillit och förtroende till att hålla ordning och reda på sakerna och vara rädd om sin miljö. De är barnens ordning som gäller på avdelningen, inte de vuxnas. T ex så behöver barnen inte städa upp efter sig då de byter aktivitet, utan det görs vid måltider eller vid dagens slut. Vi arbetar delar av dagen med barnen delade i mindre grupper för att lättare få syn på varje barns behov. För att öka barnens sociala kompetens och ge dem möjlighet till samspel med olika kompisar, arbetar vi medvetet med hur vi organiserar olika situationer som gruppsammansättningar och måltidssituationer. Med tre- och fyraåringarna har pedagogerna haft enskild tid med varje barn för att resonera och reflektera över vad som är viktigt för dem. Deras tankar har även tagits upp i större grupp med andra barn. Detta har gjorts med syfte att stärka barnens självkänsla. På samlingen har vi arbetat mycket med olika lika, oavsett utseende är vi lika viktiga. Det har blivit naturligt då vi haft flera barn som är födda i länder utanför Sverige. 9

10 Vilka resultat har nåtts? Vi upplever att barnen är trygga och trivs bra på alla avdelningar. Barnen är mån om varandra, Barnen är medvetna när det blir fel, syns på deras kroppsspråk. Vi upplever att barngruppen har blivit sammansvetsade och mån om varandra. De hälsar varandra välkomna, ser till att alla är med, hämtar varandra, tröstar och bråkar m.m. Vi märker att några barn uppmärksammar oss på andra barn som är ledsna eller om någon behöver hjälp på annat sätt. Att vi har delat in barnen in mindre grupper gör att konflikterna minskar. Vi har märkt att många barn vill att vi ska vara nära dem i leken för att de känner en trygghet då. I djurprojektet har vi märkt att barnen har utvecklats på ett positivt sätt, barnen är mycket nöjda Gruppen med de äldsta barnen visaren stor empatisk förmåga, det är sällan konflikter i gruppen och de är måna om varandra, snälla och hjälpsamma. De väljer oftast att leka i storgrupp och vi ser ingen uppdelning pojkar och flickor, utan alla leker med alla. Med de yngre barnen ser vi att om vuxna aktivt deltar i barnens lek på deras villkor, desto mer utvecklande och lustfullt blir deras lek och lärande På föräldraenkätens fråga om mitt barn är tryggt i förskolan svarar 52,6 % att det stämmer helt och hållet och 44,7 % att det stämmer oftast. På frågan om förskolan har tydliga normer och värden svarar 57,9 % att det stämmer oftast och 23,7 % att det stämmer helt och hållet. Analys av resultat och lärdomar Att vi medvetet arbetar med dessa frågor och ständigt reflekterar hur vi bemöter barnen och om vi behandlar barnen lika i liknande situationer, gör att vi ser goda resultat. Det är viktigt att hålla diskussionen levande i arbetslagen och över hela enheten. De äldsta barnen har fått ta större ansvar för att vara en bra kompis och att vara rädd om miljön på avdelningen. Detta tror och upplever vi har stärkt barnens självtillit och därmed ökat deras empatiska förmåga. Vi vet att det i detta arbete är svårt att se ett resultat här och nu utan vi arbetar långsiktigt och sår ett frö hos barnen för en längre process. De barn som har svårigheter i det sociala samspelet tror många gånger har sin grund i dålig självkänsla hos barnen. Åtgärder Det är viktigt att dialogen kring normer och värden får stort utrymme på arbetsplatsträffar och avdelningsmöten för att sedan synas i praktiken på varje avdelning bland barn, föräldrar och personal. Vi strävar efter att till hösten vid varje avdelningsmöte ta upp till diskussion normer och värden. En intressant observation vi vill använda mera av är färganalysen helst ett par gånger per termin. Att arbeta med normer och värden måste hela tiden genomsyra verksamheten. Vi måste bli modigare och våga ifrågasätta, påpeka och diskutera med kollegor 10

11 om hur vi gör när någon yttrar sig kränkande mot barn eller vuxna. Reflektera över vårt förhållningssätt och vad det innebär för vårt sätt att arbeta. Vi kommer att arbeta med fokus på det sociala samspelet, eftersom det känns som en viktig förutsättning för barnens lärande. Vi ska arbeta med att stärka barnens självkänsla genom att uppmuntra och ta tillvara på barnens egna initiativ, vi pedagoger ska träna oss på att säga JA oftare än NEJ inom de ramar som finns på förskolan. Att vi pedagoger introducerar och tar med barnen i vilka regler och ramar som ska finnas på avdelningen och vid höstterminens start i större utsträckning än idag introducera barnen i att de har möjlighet att välja och påverka sin egen vardag med hjälp av oss pedagoger. Att t.ex få välja när man ska vara ute och leka, få leda en samling eller själv kunna välja när man vill måla. Handlingsplan En översyn av schema och de tvärgrupper vi har ska göras vid höstterminens start för att skapa bättre förutsättningar för den dialog vi vill ha runt normer och värden. Arbetet med en levande likabehandlingsplan och hur fortlöpande utvärdering av den ska se ut ska prioriteras under läsåret. Det ska ske på arbetsplatsträffar och i en särskild arbetsgrupp. Betygsättning 3 Likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan men den känns inte som ett levande dokument i verksamheten. Då den infördes diskuterades den och vi arbetade med den men nu glöms den lätt bort i det dagliga arbetet. Vi diskuterar normer och värden mycket men inte utifrån likabehandlingsplanen.. Vid höstterminens start tittade varje arbetslag på vilka saker man behövde jobba med utifrån vad som står i planen. Vi har sedan varit dåliga på att följa upp och utvärdera och inte heller tagit med föräldrarna på något synligt sätt. Vi måste prioritera arbetet med detta kommande läsår. 11

12 Barn och föräldrainflytande Läroplanens mål att sträva mot samt riktlinjer Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Vilka pedagogiska metoder har använts? Under läsårets arbetsplatsträffar har vi gemensamt läst delar ur boken Lyssnandets pedagogik och samtalat kring frågor om vårt arbetssätt där vi vill sätta det enskilda barnets intressen i fokus. Vid medarbetarsamtalen har varje pedagog fått samtal om sin syn på barns inflytande och vidare har rektor suttit tillsammans med varje arbetslag med samma frågeställning. Vi ser ständigt på den miljö vi erbjuder barnen och strävar efter att göra förändringar så att material som utgår från barnens intressen och att det ska finnas tillgängligt för dem och ge dem möjlighet till inflytanden i vardagen. Vi strävar efter att observera barnen i grupp och enskilt för att få syn på det enskilda barnets intressen och behov. Vi är i början av ett förändringsarbete av vårt arbetssätt där vi vill ha det enskilda barnets intresse i fokus. Som ett exempel på det får barnen välja om de vill vara ute eller inne vissa stunder av dagen och att vi har infört aktivitetskort vissa stunder då de får välja vad de vill göra. På avdelningen med de äldsta barnen har man gett barnen tillit och förtroende till att hålla ordning och reda på sakerna och vara rädd om sin miljö. De är barnens ordning som gäller på avdelningen, inte de vuxnas. T ex så behöver barnen inte städa upp efter sig då de byter aktivitet, utan det görs vid måltider eller vid dagens slut. Under höstens föräldramöten fick föräldrarna diskutera i mindre grupper om vad de lägger in i begreppet föräldrasamverkan. Begreppet har också tagits upp på förskolerådet, där också förslag från föräldragruppen tagits tillvara som t ex ett temaföräldramöte under våren. Vilka resultat har nåtts? Att barnen fått ta ansvar för sin miljö har gjort att vi vuxna inte behöver tjata lika mycket som tidigare. Vi har också sett att en lek kan pågå under längre tid över dagen och innehålla olika slags aktiviteter när den inte bryts av regler uppsatta av oss vuxna. Vi har också sett att barnen är mycket empatiska. Vi har inte behövt dela upp barnen i mindre grupper så ofta, eftersom vi upplevt att de leker så bra alla tillsammans i olika konstellationer. (Lärkan 4-5 åringar) 12

13 Vi upplever att barnen varit mer motiverade när de får välja aktivitet utifrån eget intresse. Vi har märkt att barnen har lätt för att uttrycka sin vilja när tillfälle ges att välja. Vi ser att barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina åsikter och att respekterar varandras åsikter Vi har fått insikt om vilken förmåga och kapacitet barnen besitter, och vi har börjat hitta verktyg för hur vi ska förhålla oss och arbeta med det. Vi upplever att föräldrarna känner engagemang och delaktighet i vår verksamhet. Som en följd av diskussionen på föräldramötet på en avdelning har vi gett barnen små hemuppgifter där vi upplevt stort engagemang från föräldrarnas sida. På föräldraenkätens fråga om mitt barn har möjlighet till inflytande säger 18,4 % att det stämmer helt och hållet, 28,9 % att det oftast stämmer, 21,1 % att det stämmer ibland medan 31,6 % menar att de inte har någon kännedom om detta. På frågan om föräldrars möjlighet till inflytande svarar 21,1 % att det stämmer helt och hållet, hälften att det oftast stämmer och 28,9 att det stämmer ibland. Analys av resultat och lärdomar Eftersom rektor har haft barns inflytande i förskolan som fördjupningsarbete under rektorsutbildningen och därmed belyst frågan vid många tillfällen, har ämnet ständigt varit aktuellt under läsåret. Ifrågasättande och många diskussioner om varför vi gör det vi gör och på vilket sätt vi gör det, har lett till förändringar i vårt tankesätt hos oss själva som pedagoger. Det är svårt att synliggöra allt bra som kommit ut av vårt förändringsarbete och hur barnen fått det de behöver utan att alla måsten/ska som finns har genomförts. När det gäller föräldrarnas bild av barns möjlighet till inflytande är den inte lika positiv som pedagogernas. Vid en jämförelse med förra årets föräldraenkät kan man se en positiv utveckling på föräldrarnas svar. Det tolkar vi som att vi är i början av en process med ett förändrat förhållningssätt omkring barnens inflytande, men att det är en lång väg att vandra och att vi måste få med föräldrarna på ett mer aktivt sätt. Åtgärder Vi ska vara lyhörda och iaktta vad som intresserar barnen. Genom observationer av de enskilda barnen och barngruppen planera verksamheten. Att vi pedagoger tar med barnen i samtalen om vilka regler och ramar som ska finnas på avdelningen. Vi ska visa bli bättre på att visa respekt för barnens tankar och åsikter För att barnen ska få större inflytande över sin dag i förskolan måste vi pedagoger reflektera över vårt sätt att vara genom samtal i arbetslaget och över hela förskolan. Vi måste bli bättre på att inte ta kritik personligt, våga ifrågasätta våra måsten och får inte som finns på förskolan. 13

14 Vi ska skaffa oss mer kunskaper om hur arbetet med barns inflytande kan fungera. Vi ska få med föräldrarna i våra diskussioner och förtydliga våra tankar och de mål vi har kring ämnet. Det ska göras vid inskolning, föräldramöten och vid utveclingssamtal. Handlingsplan En översyn av schema och de tvärgrupper vi har ska göras vid höstterminens start för att skapa bättre förutsättningar för den dialog vi vill ha barns möjlighet till inflytande över hela förskolan. Att genom det hitta en gemensam plattform och vilka mål som vi ska sträva emot. Vid starten av höstterminen introducera barnen i att de har möjlighet att välja och påverka sin egen vardag med hjälp av oss pedagoger. Att t.ex få välja när man ska vara ute och leka, leda en samling eller när man vill måla. I slutet av både höst- och vårtermin lägga in en heldag för reflektion och utvärdering. Betygsättning 3 14

15 15

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer