Dialogdag om propositionen för nyanländas arbetsmarknadsetablering 3 mars 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialogdag om propositionen för nyanländas arbetsmarknadsetablering 3 mars 2010"

Transkript

1 Dialogdag om propositionen för nyanländas arbetsmarknadsetablering 3 mars 2010 Inledning Landshövding Lars Bäckström Landshövding Lars Bäckström inledde dialogdagen med att konstatera att vi alla väntar på riksdagens beslut den 17 mars. Det är då riksdagen ska besluta om den förväntade omorganisationen i ansvaret för mottagandet av flyktingar. Dagens konferens är till för oss tjänstemän så att vi kan förbereda oss för att implementera det beslut som politikerna tar. Men i grunden är konferensen inte till för oss utan för alla de som kommer till Sverige och vill vara en del av vårt samhälle. Att vara en del av det svenska samhället innebär också att få vara en del av den svenska arbetsmarknaden. Det finns de som säger att de nya är för många, andra säger att vi är för hårda i våra bedömningar, men det är inte det som ska diskuteras idag. Det avgörs via politiken. Men de personer som är här ska beredas plats i samhället och på arbetsmarknaden. I grunden står alla politiska partier i riksdagen bakom den grundprincipen. Då kommer frågan om vi har råd. Kostar det inte för mycket? Men vi tar inte emot flyktingar för att tjäna pengar, utan av andra, humanitära skäl. Och ser man till pengarna kostar det på kort sikt. Men på längre sikt bör man istället ställa frågan: Vem tjänar på detta? Tänk tillbaka till utvandringstiden när många via Göteborg lämnade Sverige. Tänkte vi då: Vad bra, nu får någon annan betala. Nej utvandringen tömde landet på unga. Förlustrapporter togs fram. Det är samma sak nu. Långsiktigt är den största förlusten hos dem som förlorar sina unga. Varför vinner USA så många priser och är bäst på så många områden? De har en princip om att ta emot och släppa in. Det tar tre månader att bli amerikan. Exempelvis är en av Googles grundare från Ryssland. Han kom till USA och bidrog till utvecklingen där. På grundkursen i nationalekonomi lär man sig att ett lands viktigaste tillgång är dess invånare. Göteborg är uppbyggt av invandrare. De har satt fart på staden. Grupperna som kommer har varierat men invandringsvågorna fortsätter. Nu ska vi via en ny reform få in invandrarna på arbetsmarknaden. Det ska ske i samverkan. Samverkan mellan länsstyrelserna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna. Kommunerna kommer att vara mycket viktiga fortsättningsvis, inte minst för alla de som inte är aktuella för arbetsmarknaden, som unga och äldre. Kommunerna kommer också att ha en viktig uppgift när det gäller utbildning. Svenskundervisning, Sfi måste fungera bra för att mottagandet ska bli bra. Vi måste ta vara på den största resurs vi har, människan! 1

2 Propositionen för nyanländas arbetsmarknadsetablering Presentation av Integrations- och Jämställdhetsdepartementet Elin Landell, enhetschef på enheten för integration och urban utveckling, Integrations och jämställdhetsdepartementet. Elin Landell poängterade att vi i Sverige framöver kommer att behöva arbetskraft. Den demografiska situationen med många som går i pension inom kort innebär att vi måste ta vara på dem som finns i landet. Vi måste se till att alla som finns i landet får möjlighet att bidra. Framförallt handlar det om unga och invandrare som måste släppas in på arbetsmarknaden. Ett effektivt system för mottagning och etablering av nyanlända Ett effektivt system för mottagning och etablering av nyanlända är en del av den strategi inom integrationsområdet som regeringen presenterade Det är den enda av punkterna i strategin som är en säråtgärd och den planerade förändringen inom mottagandet av nyanlända är den största förändringen på 25 år. Anledningen till den planerade förändringen är att regeringen vill ha en tydligare arbetsmarknadsinriktning i mottagandet. Som det är nu är resultaten när det gäller inträde på arbetsmarknaden ganska dåliga, exempelvis är mediantiden från uppehållstillstånd till arbete sju år och endast 30 procent har arbete tre år efter mottagandet. En annan orsak till förändringen är en önskan att minska de regionala och lokala skillnaderna i mottagandet. I många kommuner har man lyckats väl med integrationsarbetet men individernas chanser att få arbete bör inte bero på vilken kommun man kommer till. Regeringens strategi inom integrationsområdet: Fler i arbete och fler företagare. Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan. Bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna. Kampen mot diskriminering. Ett effektivt system för mottagning och etablering av nyanlända. Omläggningen som görs är att mottagandet får en tydlig inriktning mot arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen är den myndighet som har i uppdrag att förmedla jobb och att stötta individer att komma in på arbetsmarknaden. Omläggningen är ett förtydligande och förstärkande av arbetslinjen. Kommunerna har i vissa fall haft mer fokus på att få bort människor från försörjningsstöd än att individen fått ett långvarigt jobb. Ibland har kommunernas insatser blivit en insats in i statlig försörjning. För staten innebär det en stor kostnad. Genom reformen vill regeringen tydliggöra de offentliga aktörernas ansvar, skapa lika villkor i hela landet, öka individernas valfrihet och egenmakt, ge incitament att delta i olika program, bättre ta tillvara individernas kompetens och framförallt uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Efter reformen kommer Arbetsförmedlingen att få det samordnade ansvaret för vuxna nyanlända år som har minst 25 % arbetsförmåga. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen få ansvar för nyanlända år men endast för personer som kommit som ensamkommande barn och inte går på gymnasiet. Målgruppen är i grunden samma som gäller i dagsläget för kommunersättningen. Reformen gäller alltså inte alla nyanlända, exempelvis gäller den inte för anknytningar till personer som haft uppehållstillstånd i Sverige mer än två år. 80 % av alla jobb i Sverige får man genom nätverk. Kommer man som anhörig till personer födda i Sverige eller som bott här länge, bör ett nätverk finnas. Precis som för alla arbetssökande har Arbetsförmedlingen i uppdrag att stötta dem i deras arbetssökande men för den målgruppen finns inga särlösningar. 2

3 Etableringslots, etableringsplan och etableringsersättningen Alla som omfattas av etableringsinsatserna kommer att ha rätt att välja en lots men behöver inte välja en lots. Lotsen kommer att arbeta på Arbetsförmedlingens uppdrag och kommer att tjäna på att göra ett bra jobb eftersom ersättningen ska vara prestations- och resultatbaserad. Lotsen kan inrikta sig på ett specifikt område, exempelvis vårdsektorn, men kan inte säga nej till individer som inte passar enligt inriktningen. Etableringsplanen kommer att upprättas av Arbetsförmedlingen och ska innehålla minst Sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Planen kan läggas på deltid om särskilda skäl föreligger men huvudregeln är att den görs på heltid. Lotsen och individen kan utveckla etableringsplanen men större förändringar kräver nytt beslut av Arbetsförmedlingen. Genom etableringsersättningen går utvecklingen från kommunalt försörjningsstöd till en statlig individuell ersättning. Ersättningen kommer att ligga över socialbidragsnormen men inte för högt. Det ska finnas incitament att börja arbeta. Det kommer också att gå att arbeta vid sidan om och behålla ersättningen, systemet kommer i det avseendet att likna det fribelopp som finns för studenter. Ersättningen är också individuell och lika för alla vilket gynnar jämställdheten. Huvuddragen i reformen: Rätten till etableringsinsatser regleras i lag Arbetsförmedlingens samordnande ansvar Etableringsplan ska ligga till grund för insatser Individuell etableringsersättning Valfrihetssystem med etableringslotsar Samhällsorienteringen en viktig del av etableringen Bättre matchning arbete/bostad Olika ansvarsområden Kommunerna kommer att ha ett fortsatt stort ansvar för skola, barnomsorg, äldre och unga. Kommunerna kommer också att ha ansvar för Sfi och samhällsorienteringen och ha en viktig roll som praktikanordnare. Det som inte är kvar i kommunens regi är arbetsförberedande åtgärder för vuxna. Eftersom stora och viktiga områden ligger kvar på kommunerna är det viktigt att kommunerna inte avvecklar sina verksamheter. Kommunersättningarna - som kommer att fastställas i olika förordningar - kommer att variera utifrån målgrupp. Migrationsverket har fått ett tydligare uppdrag när det gäller kartläggningen av asylsökandes utbildning och arbetslivserfarenhet. Migrationsverket kommer också att ha kvar ansvaret för utbetalningen av statlig ersättning till kommuner och landsting. Däremot kommer Migrationsverket att få ett minskat uppdrag när det gäller bosättningen men kommer att ha kvar ansvaret för bosättningen av kvotflyktingar, äldre och ensamkommande barn. Länsstyrelsen kommer att ha ett fortsatt ansvar för att främja regional samverkan vilket kommer att skrivas in i etableringslagen. Länsstyrelsernas roll i överenskommelsearbetet kommer också att stärkas. Så genomförs etableringsreformen Mars 2010: Beslut i Riksdagen December 2010: Lagen och andra förändringar träder i kraft Totalt reformutrymme: 920 miljoner Återstående arbete: Utarbeta förordningar, bl.a. om etableringsersättning Det finns en bred samsyn politiskt för reformen vilket borgar för att reformen överlever ett regeringsskifte. Naturligtvis finns olika synpunkter på detaljnivå men det finns en samsyn i de stora dragen. Lagen träder i kraft den första december Mottagna till och med sista november omfattas av det gamla systemet. Gränsen är datum för uppehållstillstånd eller ankomstdatum till Sverige om det är senare. Mycket arbete återstår framför allt i framtagandet av förordningar. Den första förordningen kommer att handla om etableringsinsatserna. Förordningen som 3

4 reglerar kommunersättningen kommer i maj. Mer information finns på där det går att följa regeringens arbete. Där går också att beställa informationsblad, faktablad och prenumerera En reform präglad av incitament: För individen: Jämställdhet (etableringsersättningen är individuell) Genomföra och delta i etableringsplanens aktiviteter (nedsättning vid frånvaro) Det lönar sig att arbeta fribelopp För andra aktörer: Prestations- och resultatbaserad ersättning till lotsen Frågor till integrations- och jämställdhetsdepartementet: 1. På vilket sätt kommer arbetsgivare att motiveras att anställa nyanlända? - Det finns nystartsjobb vilket har hjälpt många utrikes födda in på arbetsmarknaden. Instegsjobb finns också. Men regeringen beställer inte fram jobb utan arbetar på övergripande nivå. Sen är det så att när arbetsmarknaden är dålig drabbas exempelvis unga och nyanlända. 2. Vilka ersättningar ska utgå efter de 24 månaderna och vem ansvarar för den? - Här gäller samma som för andra kommuninvånare. Försörjningsstödet är den sista delen av skyddsnätet. 3. Vem står för ersättning för sjuka? - Etableringsplanen kan innehålla rehabiliterande insatser. Men kan en individ inte delta alls i någon verksamhet ligger ansvaret på kommunen att samordna mottagandet. Landstinget har också ett ansvar inom sitt område. 4. Vem gör bedömningen av rehabiliteringsinsatser? Ska Arbetsförmedlingen göra det tillsammans med landstingen? - Kontaktytor för samverkan finns redan. Men det är Arbetsförmedlingen som beslutar vem som omfattas av en etableringsplan. Af har det samordnande ansvaret. Fattar Arbetsförmedlingen ett beslut man inte tycker om går det att överklaga. 5. Hur har tankarna gått när det gäller kommunala lotsar? - Det är något som Arbetsförmedlingen måste tydliggöra, men lagstiftningen gör det svårt för kommuner att ta ett statligt ansvar. Kommunallagstiftningsenheten på finansdepartementen har bedömt det som icke lämpligt. 6. Kan man komma tillbaka till lotsen om man går från tillfälligt heltidsarbete? - Ja! Rätten till etableringslots försvinner först efter jobb i sex månader. 7. Krävs en lots för att få en etableringsplan? Individen har rätt till en plan. Vill du inte ha en lots behöver du inte ha en lots. 8. Kan Arbetsförmedlingen bedöma vilken lots som är mest lämplig för dig eller ska individen göra ett val som inte får påverkas? - Arbetsförmedlingen får inte styra valet men kan ge information så individen kan göra ett välinformerat val. 9. Ska kommunen fortfarande inte jobba med arbetsmarknadsinriktade åtgärder efter de 24 månaderna? Efter 24 månader har kommunen ansvar för försörjningen men Arbetsförmedlingen har kvar ansvaret för arbetsmarknadsinsatser. Men säråtgärden på Af gäller inte längre. 4

5 Sveriges Kommuner och Landsting kommenterar propositionens innehåll Arjun Bakshi, integrationsansvarig på SKL SKL är i huvudsak positiva till inriktningen. Mest positivt är att Arbetsförmedlingen får ett tydligt ansvar för nyanlända. Positivt är också betoningen av ett egenansvar för individen och att en ny lag införs. En kraftsamlig första tiden är oerhört viktig och ambitionshöjningen är bra. Det är också bra att staten tar över ansvaret för ersättningen. Kommunerna har inte haft de bästa förutsättningarna för sitt arbete. Farhågor och förutsättningar SKL ser dock en del farhågor. För att reformen ska bli den framgång alla vill se behöver Arbetsförmedlingen få rätt förutsättningar. I en studie gjord av SKL i november 2009 visades bland annat att åtta av tio inskrivna nyanlända inte fick någon insats alls under Män fick också insatser i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. För att skapa rätt förutsättningar anser SKL att det behövs: Transparenta bedömningsinstrument. Matcha och rustainsatser. Insatser som passar målgruppen en anpassning av insatser som redan finns Konjunkturoberoende insatser för nyanlända. Tydliga uppdrag, rättvisande mål och återrapportering. Arbetsförmedlingens mål nu är att 8 % går till arbete eller utbildning, men 8 % går till arbete och utbildning utan några insatser. Resurser & uppdrag för alla övriga målgrupper. Att Sfi görs om och får samma mål och huvudman. Som det är nu ligger Sfi hos en huvudman och samordningen hos en annan. Det riskerar att bli ett logistiskt problem. SKL ser också en risk för fortsatt underfinansiering av kommunernas uppdrag. Kommunerna kommer att ha ett fortsatt stort uppdrag och vi har inte råd att tänka kortsiktigt och underfinansiera de insatserna. Det saknas också incitament för staten i den nya reformen. Incitament finns för kommunerna men inte för Arbetsförmedlingen. Det finns en risk att problem, ansvar och kostnader övervältras till kommunerna. En stor besvikelse är att målgruppen inte utvidgats. Även övriga nyanlända behöver stöd. Det är också dags att se över barnens introduktion. En kraftsamling görs för de vuxna inom målgruppen men barnens etablering kvarstår. SKL önskar att regeringen som nästa steg ser över barnens introduktion. Frågor till SKL samt integrationsoch jämställdhetsdepartementet: 1. Tas det hänsyn till det ni på SKL sagt? - För att kunna förbereda sig i kommunerna behövs information. Förutsättningarna kommer att bli klara steg för steg. Information om kommunersättningen är det viktiga. Pengarna styr vad man kan göra. Men först måste beslut tas av riksdagen. 2. Många kommer inte klara introduktionen på 24 månader. Det går inte ihop med satsningen på en individanpassad introduktion. - Gruppen lågutbildade är den största utmaningen. Där är det viktigaste att tillsammans arbeta med ett utvecklingsarbete. 3. Mycket kommer framöver att handla om bostad och bosättning? Vem ska göra vad? - Bostadsanskaffningen ligger kvar på kommunerna. Anvisningen ska göras av Arbetsförmedlingen. Fortsättning nästa sida >> 5

6 >> Fortsättning från föregående sida 4. Hur ska vi få arbetsgivarna att engagera sig för analfabeter och nyanlända? - Lotsar kan inte välja bort vem de ska jobba med månader maximal tid betyder inte att regeringen tror det tar 24 månader att få alla i jobb, det är inte det reformen innebär. Många behöver insatser under längre tid än 24 månader. Men säråtgärden för nyanlända gäller 24 månader. Därefter behövs individuella insatser. 5. Jämställdhetstanken verkar vara tydlig i reformen samtidigt har män deltagit i betydligt fler åtgärder än kvinnor. Kommer det finnas insatser som passar kvinnor mer? - Arbetsförmedlingen har redan ett uppdrag att jobba med kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Incitament finns eftersom ersättningen blir individuell. Lagstiftning är viktigt. Särbeskattningen exempelvis var betydelsefull i Sverige. 6. Nu går mycket tid åt till praktiska saker i början av introduktionen, vem ska göra det sedan? Lotsen ska ha ett socialt uppdrag också. Dessutom klarar individerna mycket själva. Det är viktigt att inte ta bort individernas egna incitament. Arbetsförmedlingens kommande uppdrag - Nyanländas arbetsmarknads etablering Bengt Greiff, tf avdelningschef Integration och etablering på Arbetsförmedlingen Avdelningen Integration och etablering har huvudansvar för införandet av reformen dvs. hur vi organiserar mottagandet, etableringssamtalen, etableringsplaner etc. Förslaget innehåller bland annat lanseringen av en etableringsplan för varje nyanländ i Arbetsförmedlingens målgrupp. Etableringsperioden omfattar max 24 månader och kompletteras med ett valfrihetssystem där nyanlända invandrare ges en möjlighet att välja en lots. Arbetsförmedlingen anvisar bostad och följer upp aktiviteter, insatser, enskilda lotsar samt hur reformen fungerar. Etableringssamtal inleds i direkt anslutning till det samtal som genomförs när en sökande får besked om uppehållstillstånd. Systemet kräver ett nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Bland annat bygger samtalet på Migrationsverkets tidigare kartläggningar. Inom etableringssamtalets ram sker kompetensanalys, validering, meritportfölj, bosättningssamtal vid behov samt en avvägning kopplad till arbets- och bostadsmarknaden. Dessutom presenteras lotsbanken. Arbetsförmedlingen plockar fram de krav som kommer att ställas på dem som vill bli certifierade lotsar i valfrihetssystemet. Förmedlingen kommer att annonsera efter lotsar via sin hemsida samt genom Kammarkollegiet. I annonserna kommer det att framgå vilka krav som gäller för att få delta i lotsbanken. Valfrihetssystemet innebär att man inte konkurrerar med pris utan genom de krav som ställs i upphandlingen. Det finns ingen volymgaranti och alla lotsar som uppfyller kraven har rätt att ingå i systemet. Men det finns ingen garanti att en lots blir vald. Kravspecifikationen beräknas bli klar till halvårsskiftet. Lotsen arbetar på Arbetsförmedlingens uppdrag. Det innebär att Arbetsförmedlingen tillsammans med individen kommer överens om vad det är som lotsen behöver bidra med. 6

7 Lotsarna får en resultatbaserad ersättning och det pågår diskussioner om ersättningsnivåer och hur systemet ska utformas. Det måste vara en ersättningsnivå som gör det attraktivt att vara lots samt att det ska vara attraktivt att få människor i arbete. Snabbare arbetsmarknadsetablering ger högre ersättning. Syftet med valfrihetssystemet och lotsarna är att de ska bidra när det gäller matchning, råd och stöd, ha en vägledningsroll, samt vara ett komplement till övriga aktörer. Det kommer att vara den enskildes behov som styr vad respektive lots kommer att arbeta med. Det kan handla om att arbeta upp arbetsgivarkontakter, att bistå individen i kontakter med företag, socialt stöd, underlätta i kontakter med det civila samhället, ett stöd i vardagen men även agera piska gentemot myndigheter exempelvis Arbetsförmedlingen. Den statliga ersättningen kommer att vara individuell och lika för alla. Här finns ett jämställdhets tänk, det kommer att kännas, eller med andra ord vara en stor skillnad om man väljer att vara en eller två som deltar i etableringsinsatserna. Alla ska ges samma möjligheter att erhålla etableringsinsatser. Arbetsförmedlingen beslutar från och med när, om hel eller halv ersättning utgår samt under vilka perioder. Försäkringskassan administrerar utbetalningarna. Villkoren för full ersättning är att man deltar på heltid. Arbetsförmedlingen anvisar bostäder för personer som saknar bostad inom sin målgrupp, Migrationsverkat anvisar övriga. Migrationsverket prognostiserar behovet av platser utifrån beviljade uppehållstillstånd, Arbetsförmedlingen bidrar med situationen på arbetsmarknaden och tillsammans med bostadssituationen tas länstal fram som kommuniceras med länsstyrelserna. Med länstalen som utgångspunkt träffar sedan länsstyrelserna överenskommelser med kommunerna om mottagande. Etablering på arbetsmarknaden ska löpa som en röd tråd genom arbetet. Den nya reformen är beroende av att involverade myndigheter kan rapportera och ta emot rapporter för att fungera. Informationsbehovet kommer att vara stort. Bland annat behöver Arbetsförmedlingen få in underlag för att kunna ge signaler till Försäkringskassan att betala ut etableringsersättning. Inom Arbetsförmedlingen har avdelningen för integration och etablering ett centralt och nationellt ansvar för införandet av reformen. Ansvaret består bland annat av uppföljning, återrapportering och verksamhetsstöd. För varje arbetsmarknadsområde (10 stycken) kommer det att finnas sakområdesexperter. I arbetsmarknadsområdet som består av Göteborg och Halland kommer det att finnas två sakområdesexperter. De har till uppgift att följa, stödja, bygga strukturer, bistå när det gäller överenskommelser, utbildningar och seminarier för Arbetsförmedlingens chefer samt säkerställa att Arbetsförmedlingen klarar av sitt uppdrag. De sakområdesansvariga är den nationella förlängda armen för att trygga reformen. Efter sommaren kommer det också att finnas bosättningsexperter på plats, de ska ha god kännedom om hur det ser ut på bostadsmarknaden i det område som de ansvarar för. För att genomföra arbetet så snabbt och professionellt som möjligt kommer Arbetsförmedlingen att anställa personer som bara har till uppgift att arbeta med uppdraget och inget annat. Under asyltiden får asylsökanden gruppvis information genom Arbetsförmedlingen. Informationsspridningen sker i samtalsform och handlar bland annat om den svenska arbetsmarknaden och vad som kommer att hända om man får uppehållstillstånd. Efter ett eventuellt uppehållstillstånd sker etableringssamtalet. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna hittar en bra struktur för samarbete, speciellt med tanke på kvotflyktingar och anhöriga som tas emot direkt i kommunerna. Etableringssamtalet ska ske så snabbt som möjligt och ligga till grund för etableringsplanen. Etableringsperioden är på max 24 månader och kan delas in i kortare perioder. I etableringsplanen framgår det vad lotsen kan stödja individen med och vilka insatser som lotsen ska bistå individen med. Arbetsförmedlingen kommer att följa upp etableringsplanen betydligt oftare än vad som sker idag. I samband med detta kommer även lotsens arbete att följas upp, det blir med andra ord två uppföljningar i en. Lotsen har möjlighet att utveckla etableringsplanen vilket är alldeles utmärkt. I slutändan sker detta tillsammans med Arbetsförmedlingen. I etableringsplanen ska det framgå tydligt att grundtanken med planen är etablering på arbetsmarknaden. Förhoppningen är att sänka median tiden innan nyanlända kommer i arbete. Det är olyckligt om det finns kommuner i Sverige som inte tycker sig ha någon roll i mottagandet för den grupp som Arbetsförmedlingen ansvarar för. Om förmedlingen inte har ett bra samarbete med kommunerna kommer det inte att fungera. Kommunerna genomför idag många bra insatser och dessa kanske kan bli ännu bättre med gemensamma insatser. Kommunerna har också en viktig roll i egenskap av arbetsgivare. Det viktigaste är att vara medveten om att det handlar om individer som kommer hit och som ska ges förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Det handlar inte om statliga och kommunala tjänstemän utan om de nyanlända. 7

8 Frågor till arbetsförmedlingen 1. Många fastighetsförvaltare kräver att kommunerna skriver på en ansvarsförbindelse i samband med bosättningen av nyanlända. Kommer Arbetsförmedlingen att teckna sådana förbindelser i framtiden? Inget svar på den frågan, jag tar med mig frågan. Om den nyanlände inte fullföljer avtalet av olika anledningar så finns det risk att barnfamiljer vräkas. 2. Hur kommer samverkan med sjuk- och hälsovården se ut? Arbetsförmedlingen arbetar redan idag med rehabiliteringsfrågor och vi kommer delvis att använda oss utav befintliga nätverk. Dessutom får vi bygga upp nya nätverk med olika aktörer. 3. Hur påverkar sysselsättningsgraden etableringsperioden? Etableringsperioden är alltid max 24 månader för Arbetsförmedlingens målgrupp, dvs. för dem med mer än 25 procents arbetsförmåga. 4. Bosättningsansvar - vem har det slutgiltiga beslutet med tanke på fri rörlighet etc.? Intressant frågeställning. Vad är viktigast etableringsplanen eller individens fria vilja? Vad händer om en individ väljer att flytta och på så sätt försämrar möjligheterna till arbete. Arbetsförmedlingen har inga medel för att hindra en person från att flytta, oklart rättsläge för tillfället. Vad väger tyngst etableringsplanen eller fri bosättning!? 5. Vem har ansvar för personerna fram till dess att man blir bosatt, vem ansvarar för det sociala stödet? Man får det stöd man behöver via Arbetsförmedlingen fram till dess att lotsen är på plats. I första hand kanske det handlar om att bistå personen med att förmedla kontakter. 6. När börjar 24-månadersperioden löpa? Hur många ärenden per lots? Hur mycket tid skall varje lots lägga ned? Vem ansvarar för Anhöriga? Flera frågor i en Kommunen ansvarar för individen fram till dess att kartläggningen är genomförd. Det är viktigt att arbets- förmedlingen och kommunerna hittar en struktur för kommunikation och samarbete. Om någon begär försörjningsstöd och har rätt till etableringsersättning kan ju kommunen alltid hänvisa individen till arbetsförmedlingen. Avseende lotsarna finns det inga garantivolymer eller krav på volymer. Så länge lotsen uppfyller de krav som ställs från Arbetsförmedlingen kan de verka som lotsar. Förmedlingen kan inte tacka nej till en lots som uppfyller kraven om denna skulle ha för många inskrivna. Etableringsperioden omfattar max 24 månader. Det är viktigt att arbetet kommer igång så snabbt som möjligt efter uppehållstillståndet. Målsättningen är att det ska ta max en månad från uppehållstillstånd till bosättning och max två månader fram till dess att etableringsplanen är upprättad och godkänd. Det är viktigt att komma ihåg att etableringsplanen ska vara individuell och att den kan förändras över tid. Etableringsplanen ska omfatta 24 månader av insatser. Tiden innan planens upprättande räknas inte. Det kan exempelvis ta två månader för att klara av bosättning och upprättande av planen först därefter börjar 24 månadersperioden att löpa. Fram till dess att individen har en godkänd etableringsplan gäller reducerad etableringsersättning, full ersättning är kopplade till heltidsaktiviteter. 7. Nyanländas id-kort? Hur löser ni det? Departementet är väl informerade om id-korts problematiken. Det arbetas intensivt med att hitta en lösning både Migrationsverket och Skatteverket är involverade. Frågan med id-korten måste lösas innan reformen sjösätts det är en högt prioriterad fråga. 8. Samordning av eventuella personal överflyttningar mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, det är viktigt med rätt person på rätt plats? Finns inga sådana planer, det är inte aktuellt. Arbetsförmedlingen rekryterar som vanligt och det är fritt fram för vem som helst att söka tjänsterna, ingen verksamhetsövergång. 9. Måste en nyanländ välja lots? Lotssystemet är ett valfrihetssystem, alla ska erbjudas att välja en lots men det är upp till var och en om man accepterar erbjudandet. Vill man inte ha en lots så slipper man. 8

9 Lotsarnas uppdrag är komplext de ska både vara ett stöd på det sociala området samt det som är arbetsrelaterat. Lotsar går inte att jämföra med dagens externa coacher. 10. Hur ser lotsens relation till Arbetsförmedlingens handläggare ut? Det kan handla om uppföljningar, praktikanskaffning, uppföljning av etableringsplanen. 11. Vad ska kommunen göra efter den 1 december 2010? Teckna överenskommelser om mottagande. Samma ansvar som idag för de målgrupper som Arbetsförmedlingen inte ansvar för. Svenska för invandrare och samhällsorientering för målgruppen som behöver etableringsersättning. Ansvaret blir tydligare när förordningen kommer på plats, den som beskriver kommunersättningarna. Att ordna med bostäder för dem som inte ordnar det själva. Arbetsförmedlingen ansvarar för anvisningen av bostäder på ungefär samma sätt som Migrationsverket gör idag för sin målgrupp. Samma som idag med skillnaden att Arbetsförmedlingen blir en motpart istället för Migrationsverket. - Kommunerna kommer att behöva en basorganisation som hanterar ersättningar, bosättning (Arbetsförmedlingen kommer inte ha någon direkt kontakt med fastighetsägare), samhällsorientering och svenska för invandrare. 12. Socialt stöd är viktigt den första tiden, finns en risk att Arbetsförmedlingen upphandlar stora mängder lotsar som blir sysslolösa? Lotssystemet är ett valfrihetssystem; om man uppfyller kraven så kan man ansluta sig kontinuerligt, det är ett öppet system. Gäller att uppfylla Arbetsförmedlingens krav. Hur många lotsar är för många? Arbetsförmedlingen är kravställare, uppfyller man kraven har man rätt att ansluta sig till systemet. 13. Hur ser Arbetsförmedlingen på relationen mellan etableringsplanen och lotsen? Det kan uppstå en konfliktsituation mellan arbete och vidareutbildning. Kan lotsen prioritera? Det kan vara en konflikt mellan snabb etablering och en längre utbildning som sedan eventuellt genererar en anställning. Vad menas med etablering på arbetsmarknaden det är viktig att hitta en långsiktighet. Måste vara upp till det enskilda fallet. Hur tänker vi när vi pratar etablering på arbetsmarknaden. 14. Vem kan bli lots? Ideella organisationer eller registrerade företag som uppfyller kravspecifikationen. 15. Hur beaktas Barnperspektivet? Barn finns inte primärt med i Arbetsförmedlingens målgrupp. Visst berörs barn av föräldrarnas etableringsplan. Föräldrarna kommer att ha barnperspektivet, jag är övertygad om att barnperspektivet kommer in via föräldrarna. Uppföljningen av barnen? Det är kommunernas ansvar, Arbetsförmedlingen arbetar med det som är arbetsrelaterat. 16. Vad gäller reducerad ersättning, är det kommunernas ansvar att komplettera denna? Inte i normalfallet, det är inte meningen att kommunen ska behöva komplettera med försörjningsstöd. 17. Vad händer om man flyttar inom 8-10 månader? Vad händer med familjeanknytningar som har de fyra sista siffrorna? Om man flyttar till en annan kommun så lär det finnas en Arbetsförmedling även där. Denna tar över arbetet enligt etableringsplanen. Syftet med reformen är att stimulera flyttningar utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Etableringsperioden är max 24 månader och börjar ticka när etableringsplanen är fastställ för målgruppen. Anknytningar har ett år på sig att vända sig till förmedlingen för att få en etableringsplan. Det är ingen skyldighet för anknytningar att delta utan en rättighet. Många kanske inte behöver någon hjälp alls, andra kanske vill pröva själva först innan de kontaktar Arbetsförmedlingen. Rätten till hjälp/stöd gäller från ett år efter uppehållstillståndet. 24-månaders perioden börjar löpa efter det att etableringsplanen är fastställd. 9

10 Migrationsverkets förändrade roll Helena Svensson, bosättnings- och statsbidragsenheten på Migrationsverket. De som söker asyl får en introduktion i anslutning till ansökan. Det handlar om asylprocessen, boende, vikten av att kunna styrka sin identitet, lagen om mottagande av asylsökande (LMA), om tand- och sjukvård, möjligheterna till praktik och arbete (AT- UND), bosättning alternativt återvändande, att vara förälder, mäns och kvinnors rättigheter, svensk lagstiftning mm. Första introduktionen är obligatorisk. Dessutom finns ett särskilt uppdrag om en förbättrad kartläggning av bland annat yrkes- och utbildningsbakgrund. Kartläggningen ska vara till nytta för den enskilde oavsett utgången i asylärendet. Grundtanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna bygga vidare på kartläggningen och det kommer kräva ett bra IT-stöd. Asylsökanden erbjuds olika aktiviteter, svenska, praktik, etc. Aktiviteterna påverkas både av väntetider och av ärendestatus. Migrationsverkets prognoser pekar mot en ökning av antalet asylsökande 2010, cirka asylsökande 2010 vilket är en 16-procentig ökning jämfört med Behovet av introduktionsplatser ute i kommunerna ökar, i augusti 2009 prognostiserades ett behov på platser, för 2010 beräknas nu behovet uppgå till platser beräknas behovet av introduktionsplatser uppgå till En majoritet av de sökande kommer från Somalia och Afghanistan, många anknytningar kommer också, först och främst från Somalia, men även från Irak. Bifallsfrekvensen är för närvarande 43 procent. Migrationsverkets prognos kommer tillsammans med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos att ligga till grund för de länsstal som länsstyrelserna ska utgå ifrån i överenskommelserna. Migrationsverket kommer att ha kvar bosättningsansvaret när det gäller kvotflyktingar (1 900 personer per år) och för dem som är äldre än 64 år samt de hushåll där ingen i hushållet har minst 25 procents prestationsförmåga. Är någon i hushållet under 64 år eller om någon i hushållet har en prestationsförmåga på 25 procent eller mer är bosättningsansvaret Arbetsförmedlingens. Med andra ord kommer verket att bosätta få i det nya systemet. Viktigt med ett bra samarbete för att klara ut eventuella gränsdragningsproblem. Under en övergångsperiod finns det två parallella system, ett för mottagna fram till 30:e november och ett för mottagna efter 1:a december Grundersättning eller motsvarande kommer att betalas ut via Migrationsverket. Den nya förordningen är inte klar men innehållsmässigt bör den påminna om den gamla men förhoppningsvis lite enklare. Förmodligen blir det ett liknande ersättningssystem med schablonsersättningar, särskilda kostnader samt ersättningar för barn och äldre. Ersättningsnivåerna kommer att bli lägre eftersom staten övertar försörjningsstödet under etableringsfasen. Migrationsverkets utvecklingsarbete Kortare väntan påverkar också reformarbetet. Arbetet har pågått på försök under ett år och börjar nu rulla ut i den ordinarie verksamheten. Målsättningen är att korta tiden från ansökan till beslut genom att minska liggtiderna genom att sätta in rätt kompetens och resurser på ett så tidigt stadium som möjligt. Pilotprojektet har visat att det går att korta ned handläggningstiderna, från den generella nivån på cirka 200 dagar till cirka 60 inom pilotprojektet. AF pilotverksamhet (etableringssamtal) på tre orter utvecklas nu till ett trettiotal orter i mars 2010 allt för att det ska fungera från den 1:a december Kvotflyktingar kommer att ha etableringssamtal i samband med mottagningen i kommunen. Sverigeprogrammen håller på att utvecklas vilket kan komma att gynna kommande etableringar. Mer information finns på Migrationsverkets hemsida, om var och när samt vilka som kommer att tas ut. Ett problem för individen är att det tar tid att bosätta dem som behöver verkets hjälp. För närvarande pågår det ett projekt för att hitta hinder för bosättning och hur dessa kan minimeras.. Eget boende blir kvar även efter 1:a december. Där föreslås ingen lagändring, enmånadersregeln finns kvar, men inom 6 månader kan man vända sig till Arbetsförmedlingen om man önskar bosätta sig någon annanstans. 10

11 Länsstyrelsens utökade uppdrag Talieh Ashjari enhetschef på enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Västra Götalands Län Talieh Ashjari avslutade dagen med några tänkvärda reflektioner. Ett av syftena med dagen var att informera om arbetet med att sjösätta den nya reformen under förutsättning att den godkänns av Sverige riksdag. Dagen har varit ett sätt att minska den förvirring som finns kring propositionen. Det är viktigt med ett helikopterperspektiv, att lyfta blicken för att se hela landskapet. Reformen kan leda till en förändring och till en förbättring för dem vi finns till för. Det gäller att se helheten, utvecklingsmöjligheterna och inte minst individerna, en förändring kan leda till något bra. Det gäller att ta tillvara alla erfarenheter som finns kring flyktingmottagning, inte minst i denna sal. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att se till att det finns en beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända invandrare i kommunerna. En del av detta arbete består av att teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande. En fråga att fundera över är vilken roll som överenskommelserna spelar med tanke på eget boende. Överenskommelserna är inte bara en bit papper utan de förmedlar också ett budskap om vikten att bereda plats för nya kommuninvånare. Flyktingar finns och kommer finnas även i framtiden och vi kan inte stå handfallna varje gång de dyker upp. Det måste finnas en beredskap och ett system för hur mottagandet ska gå till och hur de nyanländas resurser ska tas tillvara. Gällande boendet så har vi beslutat att det ska vara tillåtet att bosätta sig vart man vill, vi vill inte styra det. Eget boende är tillåtet. Många kommuner har som mål att befolkningen ska växa och migrationen står för en stor del av befolkningsökningen i kommunerna. Migration är positivt ur ett socioekonomiskt perspektiv speciellt med tanke på en åldrande befolkning. Frågan om flyktingmottagning är övergripande och involverar flera olika samhällssektorer och den kan inte lösas av en isolerad verksamhet ensam. Flera olika sektioner och sektorer måste hjälpas åt om det ska bli bra. Och att det ska bli bra ligger i alla våras intresse. Det handlar om att skapa ett hållbart samhälle. Vad har vi för grundberedskap för olikheter? Att arbeta för social hållbarhet innebär att vi måste ta hänsyn till olika individers olika förutsättningar. Det gäller att skapa kvalitetssäkrade system utifrån ett rättighetsperspektiv. System fria från särbehandling och diskriminering, vi kan inte ha en särskild brandbil för invandrare som bara rycker ut när det brinner hos en invandrarfamilj. Vi måste renovera vårt system, det finns övergångfrågor som måste lösas. Det finns stor erfarenhet hos många olika aktörer och tillsammans kan vi åstadkomma stora saker. Det är viktigt med samverkan, nationellt, regionalt och lokalt. Utan en god samverkan med kommunerna kan inte mottagningssystemet utvecklas och i detta sammanhang har länsstyrelserna en förmedlande roll - från den kommunala till den nationella nivån och tvärt om. Med dessa ord avslutades dagen och Talieh passade på att tacka alla som bidragit till att göra dagen intressant, både åhörare och medverkande. 11

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd Elin Landell Departementsråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013 Etableringsuppdraget Växjö Konserthus 9 december 2013 Målsättning och syfte öka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. tidiga insatser med tydligt jobbfokus starkare incitament

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under

Läs mer

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet

Läs mer

Fyra aktuella förordningar

Fyra aktuella förordningar Fyra aktuella förordningar - Om mottagande för bosättning - Om etableringssamtal och etableringsinsatser - Om etableringsersättning Beslutade den 20 maj - Om ersättning till kommuner och landsting Beslut

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88 Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle 170510 Mohamed Chabchoub Etableringsuppdraget Arbetsförmedlingen har samordnande ansvar för uppdraget sedan december 2010 genom lagen (2010:197) fått ett övergripande

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-08 SN-2014/2829.751 1 (3) HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren 08-535 316 69 zara.kvist-lindgren@huddinge.se Socialnämnden

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Ev. rehabiliterande insatser Kartläggning och Bosättning Svenska för invandrare SFI Samhälls-orientering Översätta och värdera kompetens Utveckla och stärka kompetens

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354)

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2014-11-10 138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) Sammanfattning Med anledning av

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-10-05 SID 1 (1) KS/2015:502 TJÄNSTESKRIVELSE Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Sammanfattning Med anledning av de stora flyktingströmmarna

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-08-19 SDN 2008-09-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande

Aktiv väntan - asylsökande i Sverige remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-10-06 Diarienummer 851-14658-2010. 1(5) Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Inledning Linda Karlsson och Margaretha Johnsson hälsade

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf Fem år i etableringsuppdraget en överblick Lena Clenander Wiebe van der Werf Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag Arbetsförmedlingen fick det samordnande ansvaret dec 2010. Tydligt fokus på arbete och

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Etableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september

Etableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september Etableringsreformen Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén Växjö 29 september Regeringens ambition med reformen Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2

bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2 bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2 1. Uppdrag och arbetssätt Regeringen uppdrog den 25 november 2010 (IJ 2010/2001/IU) till länsstyrelserna att, inom ramen

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Asyl och flyktingmottagning

Asyl och flyktingmottagning Asyl och flyktingmottagning Asylsökande i anordnat boende (ABO) i eget boende (EBO) Flyktingmottagning asylsökande med uppehållstillstånd kvotflyktingar anhöriga Ensamkommande barn asylsökande eller med

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen mars 2011 Rapport 1 1 UPPDRAGET...- 3-1.1 AVGRÄNSNINGAR... - 3-1.2 ALLMÄNT... - 3-2 REDOVISNING...- 4-2.1 MÅLGRUPP... - 4 - Sammanfattning...- 4-2.2

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällsliv (Ds 2016:35).

Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällsliv (Ds 2016:35). 2016-10-24 Kommunstyrelsen/AMI Eva Sjötun YTTRANDE 2016-10-24 DnrA2016-01883-I Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande kring departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSENS ARBETSUTSKOTT 8 (15) Sammanträdesdatum 2010-12-14 225 Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Dnr 2010/225 INLEDNING Kommunstyrelsen

Läs mer

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september 1 (5) Dokumentation från Nyanländ i Småland En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september Länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronoberg arrangerade den 29 september

Läs mer

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-05-28 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 9 juni 2015 Ärende

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Integration LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR

Integration LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Integration NUMMER 2 DECEMBER 2015 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Nu bygger vi vidare på Sverige tillsammans Ny proposition om flyktingmottagande Mottagandet av nyanlända under år 2016

Läs mer

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum:

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum: PM Sida: 1 av 10 Diarienumer: Af-2012/300597 Datum: 2012-09-24 Länstal 2013 Länstalen för 2013 har fastställts av Arbetsförmedlingen efter samråd med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner

Läs mer

Presentation Arena Idé 18 januari 2016

Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Jennie K Larsson, fil.dr REMESO/Linköpings Universitet jennie.k.larsson@liu.se Integration bygger på arbete och möjlighet till egen försörjning. Därför är regeringens

Läs mer

Mottagande av flyktingar i Tyresö

Mottagande av flyktingar i Tyresö TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Tkr Budget Prognos 2 Budget FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för

Läs mer

Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn - statusrapport november 2015

Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn - statusrapport november 2015 2015-12-09 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/93-133 Arbets- och företagsnämnden Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn - statusrapport november 2015 Förslag till beslut Arbets-

Läs mer

Ett nationellt perspektiv

Ett nationellt perspektiv Ett nationellt perspektiv Flyktingsituationen innebär stora möjligheter för det svenska samhället Få igång stor bostadsproduktion som ändå behövs Klara arbetskraftsförsörjningen Stärka befolkningsunderlaget

Läs mer

KS Ärende 15. Från etablering till anställning

KS Ärende 15. Från etablering till anställning KS Ärende 15 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 2013-11-21 Handläggare: Stefan Larsson KS 2013.0330 Kommunstyrelsen Från etablering till anställning Sammanfattning Arbetsförmedlingen har

Läs mer

10 maj 2017 Gävle Välkommen!

10 maj 2017 Gävle Välkommen! Grunden om asyl- och flyktingmottagning 10 maj 2017 Gävle Välkommen! Under dagen får du bland annat svar på följande frågor: Hur går en asylansökan till? Vad betyder olika begrepp? Hur ser flyktingsituationen

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

Riktlinjer för ett integrerat samhälle

Riktlinjer för ett integrerat samhälle 2015-04-14 2015.325 133 1(10) Barn, utbildning, fritid, kultur och arbetsmarknad Antagen av Kommunstyrelsen 128/15 Riktlinjer för ett integrerat 2 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Om mottagande

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA STATISTIK KRING ETABLERINGSUPPDRAGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA STATISTIK KRING ETABLERINGSUPPDRAGET Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA STATISTIK KRING ETABLERINGSUPPDRAGET 2 maj 2014 Avser september 2013 mars 2014 Sida: 2 av 88 Sida: 3 av 88 Dnr: Af-2013/208922 Datum:

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

FLYKTINGAR I VÄRLDEN. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen. Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR

FLYKTINGAR I VÄRLDEN. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen. Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR Världens utvecklingsländer är värdar för 86% av alla på flykt Pakistan

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Statusrapport nyanlända

Statusrapport nyanlända 2016-05-27 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/93-133 Statusrapport nyanlända Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Från den 1 januari till

Läs mer