Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar"

Transkript

1 Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson, Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Vårt datum Vår beteckning Ks/2012: Övergripande Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunledningskontoret, tillsammans med socialnämnden och skolnämnden, uppdraget att analysera kommunens flyktingmottagning och mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Utredningen ska utifrån genomförd analys, mynna ut i förslag på förbättringsområden. Ledande i arbetet är att flyktingmottagandet ska ses som en resurs och en tillgång och att det ska vara ett tydligt barnperspektiv. Utredningen omfattar de som betecknas som flyktingar d.v.s. den som flyr från sitt hemland och söker asyl i Sverige och får uppehållstillstånd av flyktingskäl. För uppdragets genomförande bildas en arbetsgrupp med representanter från berörda verksamheter. Socialnämnden och skolnämnden har huvudansvaret för utredningen och kommunledningsförvaltningen har samordningsansvaret. Beslutsunderlag KS , Politiskt initiativ Uppdrag: flyktingmottagning Utredning; Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barn ungdomar, Tjänsteskrivelse Ärendet Kristinehamns kommun har tagit emot flyktingar/asylsökande sedan år Det kommunala huvudmannaskapet låg inledningsvis direkt under kommunstyrelsen för att 1 januari 1989 överföras till socialtjänsten. Från 1 januari 2008 flyttades ansvaret för flyktingfrågor från socialnämnden till skolnämnden. Avtal Antalet flyktingar som kommunen tar emot bygger på avtal med Migrationsverket. Nuvarande avtal innebär att kommunen åtagit sig mottagande av totalt 40 flyktingar/asylsökande per år ( 20 anvisas plats genom Migrationsverkets försorg och 20 beräknas bosätta sig själva ). E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

2 2 Migrationsverket betalar ut ersättning till kommunen för mottagande av och insatser för vissa utlänningar. Det ekonomiska utfallet för flyktingverksamheten (vilket inkluderar ensamkommande barn ungdomar) visar att kommunens intäkter överstiger kommunens kostnader. Från år 2010 har kommunen ett separat avtal med Migrationsverket om att hålla 12 boendeplatser tillgängliga för 12 ensamkommande barn ungdomar i åldern år. Av de 12 platserna ska minst tre (3) platser alltid vara tillgängliga för asylsökande. Antalet barn och ungdomar som beviljas permanent uppehållstillstånd (PUT) avräknas från det antal flyktingar kommunen har i sin huvudöverenskommelse med Migrationsverket. Avtalskonstruktionen när det gäller mottagande av ensamkommande barn och ungdomar alltid 3 platser för asylsökande kombinerat med kort handläggningstid vid prövning om permanent uppehållstillstånd medför att kommunen på sikt får en - i förhållande till övrig flyktingmottagning - stor andel ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar ligger på socialnämnden men skolnämnden ansvarar för skolundervisningen. HVB-hem Socialnämnden startade upp Strandkanten i maj 2010, ett boende för ensamkommande ungdomar. Boendet omfattar 12 boendeplatser varav minst tre (3) platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande. Boendet har under 2012 vidareutvecklats och innefattar nu även en särskild utslussverksamhet som är ett stöd för ungdomar som flyttat ut från boendet. Etableringsreformen Reformen som genomfördes 1 december 2010 innebär att det är arbetsförmedlingen som har samordningsansvaret för nyanlända flyktingar under introduktionstiden, som gäller de två första åren efter att flyktingen beviljats uppehållstillstånd. Syftet med reformen är att påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet. På grund av etableringsreformen har kommunens flyktingmottagning, Integrationsenheten, fått en minskad arbetsbelastning som lett till personalneddragningar med 1,75 tjänst och har idag en bemanning på 2,0 årsarbetare. Skolnämnden ansvarar för SFI svenska för invandrare och för skolverksamheten för ensamkommande barn-ungdomar. SFI SFI - Svenskundervisningen är kostnadsfri och erbjuds vuxna invandrare. Staten finansierar utbildningen för flyktingar och kommunen finansierar utbildningen för övriga invandrare. Skolans verksamhet för ensamkommande ungdomar finns på Presterudsgymnasiet och tillhör Introduktionsprogrammet (f.d. IV), Språkintroduktion. Integration Flyktingmottagandet är komplex, frågan måste ses ur flera perspektiv. Gruppens gemensamma uppfattning är att kommunens flyktingmottagande och organisationen runt mottagandet måste individanpassas och hålla hög kvalité. En lyckad integration bygger på språkförståelse, kunskap om det svenska samhället, möjligheter att få arbetsplatsförlagd praktik och en arbetsmarknad som ger möjligheter till egenförsörjning. Samtliga delar är förutsättningar för en lyckad integration.

3 3 Arbetsgruppens förslag på förbättringsområden I utredningsuppdraget har ingått att analysera mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn/ungdomar och föreslå förbättringar. I uppdraget har det ingått tre ledande perspektiv: Resurs Tillgång Barnperspektiv De förbättringsområden som utredningen föreslår är: 1) Nytt avtal avseende flyktingmottagande och ensamkommande barn/ungdomar 2) Översyn av barns/elevers mottagande och introduktion i förskola och skola. 3) Översyn av introduktionsprogrammet, avseende ensamkommande barn och ungdomar. 4 Inrättande av språkträningsplatser. 5) Integrationsenheten överförs till kommunstyrelsen. 6) Skapa ett integrationspolitiskt program Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att genomföra de i utredningen föreslagna förbättringarna i sin helhet. Expedieras till Anders Dahlén Kommunchef Kerstin Gustafsson/Anders Åström Utredare

4 Kommunledningskontoret Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar

5 2 Sammanfattning I utredningsuppdraget har ingått att analysera mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn/ungdomar och föreslå förbättringar. I uppdraget har det ingått tre ledande perspektiv: Resurs Tillgång Barnperspektiv I utredningsarbetet har representanter från socialförvaltningen och skolförvaltningen deltagit. De förbättringsområden som utredningen föreslår är: 1) Nytt avtal avseende flyktingmottagande och ensamkommande barn/ungdomar Idag finns det två avtal; ett för det kommunala flyktingmottagandet och ett för ensamkommande barn/ungdomar. När det gäller det kommunala flyktingmottagandet är det många äldre avtal som florerar och det är otydligt vilket som är kommunens egentliga åtagande. Arbetsgruppen förordar att det totala mottagandet i kommunen, inkluderat ensamkommande barn/ungdomar, är 40 personer. Dessa båda avtal bör synkroniseras och det är viktigt att allt mottagande samordnas. 2) Integrering av barn 0 18 år Arbetsgruppen föreslår en översyn av flyktingbarns mottagande och introduktion i förskola och skola i syfte att hitta förbättringsområden såsom gemensamma riktlinjer och utbildningsinsatser. 3) Skolan - ensamkommande barn och ungdomar Introduktionsprogrammet har sedan avtalet slöts om ensamkommande barn/ungdomar ökat från 10 elever till idag 35 elever och det accelererar. Det här gör att åtagandet blir större och större och det finns ett behov av utveckling och ökade resurser. Arbetsgruppen tycker att det här är ett viktigt område. 4 Inrättande av språkträningsplatser. Det är viktigt med språkförståelse och språkträning, därför föreslår arbetsgruppen bl.a. att kommunen i högre utsträckning än i dag erbjuder språkträningsplatser. 5) Integrationsenheten överförs till kommunstyrelsen. Ansvaret för flyktingfrågor ligger idag på skolnämnden och ansvaret för ensamkommande barn/ungdomar ligger på socialnämnden men skolnämnden ansvarar för skolundervisningen. Arbetsgruppen föreslår att Enheten för Integration samt mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar överförs till kommunstyrelse då det är en kommunal angelägenhet utifrån ett helhetsperspektiv. En verksamhets placering påverkar dess identitet och i de fall flyktingmottagningen är placerade inom socialtjänsten finns det risk att omgivningen associerar flykting med bidragsberoende. De stadsbidrag som ska täcka nyanlända och ensamkommande barn/ungdomars integration ska ramla ner i en penningpåse och skapa förutsättningar för ett helhetstänk. Att samla samtliga resurser på en plats ger handlingsutrymme för att på ett smidigt sätt styra resurserna där de bäst behövs, det ger ett mer optimalt utnyttjande av de statliga medlen. Att samla alla resurser i en påse påverkar inte skolnämndens eller socialnämndens ansvarsområde. 6) Uppföljning och utvärdering (Mål och målsättning) Arbetsgruppen föreslår att ett integrationspolitisktprogram tas fram som innehåller kommunens övergripande mål för integrationsarbetet och strategier för att nå målen.

6 Sammanfattning Uppdraget Uppdragets genomförande Avgränsning Kommunens flyktingmottagande Avtal om flyktingmottagande Avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar (EKB) Flyktingmottagande i Värmland en översikt Organisation Finansiering av flyktingmottagandet Kristinehamns kommun ekonomiskt resultat flyktingmottagande år Ekonomiskt bistånd till flykting Etableringsreformen och mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Etableringsreformen Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Ensamkommande barn och ungdomar Mottagandet i Kristinehamns kommun Enheten för Integration ansvar Skolnämnden Integrationen av barn 0 18 år, ordinarie flyktingmottagning ansvar Skolnämnden Svenska för invandrare SFI ansvar Skolnämnden Strandkanten, HVB-hem, för ensamkommande ungdomar ansvar Socialnämnden Skolan ensamkommande barn/ungdomar ansvar Skolnämnden Överförmyndarnämnden Det fortsatta flyktingmottagandet i kommunen Asylboende i Kristinehamns kommun Arbetsgruppens förslag på förbättringar ) Avtal avseende flyktingmottagande och ensamkommande barn/ungdomar ) Integrering av barn 0-18 år ) Skolan ensamkommande barn och ungdomar ) Språkträning ) Organisationsplacering ) Uppföljning och utvärdering (Mål och målsättning)

7 4 1.Uppdraget Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunledningskontoret, tillsammans med socialnämnden och skolnämnden, uppdraget att analysera kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande barn/ungdomar. Utredningen ska utifrån genomförd analys, mynna ut i förslag på förbättringsområden. Ledande i arbetet är att flyktingmottagandet ska ses som en resurs och en tillgång och att det ska vara ett tydligt barnperspektiv. 1.1 Uppdragets genomförande För uppdragets genomförande bildades en arbetsgrupp med representanter från berörda verksamheter. Socialnämnden och skolnämnden har huvudansvaret för utredningen och kommunledningskontoret har samordningsansvar. Utredningen kring mottagandet av nyanlända ska involvera samtliga aktörer som är engagerade i kommunens mottagande, exempelvis socialförvaltningen, skolan, svenska för invandrare (sfi), Enheten för Integration och överförmyndaren. Kommunens samarbete med arbetsförmedlingen ska särskilt beaktas. Arbetsgruppens medlemmar: Inger Boström Socialförvaltningen Inger Zidaric Skolförvaltningen Leif Hansson/Carl-Erik Haag Skolförvaltningen Lars Reinholdsson Skolförvaltningen Kerstin Gustafsson Kommunledningskontoret Anders Åström Kommunledningskontoret Arbetsgruppen och representanter från arbetsförmedlingen har deltagit i en hearing på KSAU den 17/4 och kort informerat om respektive verksamhet. 1.2 Avgränsning Utredningen omfattar endast de som betecknas som flykting d.v.s. den som flyr från sitt hemland och söker asyl i Sverige och får uppehållstillstånd av flyktingskäl. Man kan komma till Sverige som flykting på tre sätt: man söker själv, man har anknytning till en person som redan är i Sverige som flykting och/eller man kan komma som kvotflykting. 2. Kommunens flyktingmottagande Kristinehamns kommun har genom olika avtal och överenskommelser tagit emot flyktingar/asylsökande sedan år 1986, antalet har varierat under åren, det har varit från 20 upp till 60 flyktingar/asylsökande per år. Det kommunala huvudmannaskapet låg inledningsvis direkt under kommunstyrelsen för att 1 januari 1989 överföras till socialtjänsten. Det första avtalet 1986 tecknades med dåvarande Statens invandrarverk. Kommunens avtal om flyktingmottagande tecknas idag med statens Migrationsverk. Från 1 januari 2008 flyttades ansvaret för flyktingfrågor från socialnämnden till skolnämnden och samtidigt fick verksamheten namnet Enheten för integration. 2.1 Avtal om flyktingmottagande Antalet flyktingar som kommunen tar emot bygger på avtal/överenskommelser med Migrationsverket. Noterbart är att det under åren tecknats så många avtal och tilläggsavtal att det idag inte är helt enkelt att se kommunens egentliga åtagande. Nuvarande avtal innebär att kommunen har åtagit sig mottagande av 20 flyktingar som anvisas plats och 20 flyktingar som själva väljer (EBO) att bosätta sig i kommunen d.v.s. totalt 40 flyktingar/asylsökande per år. För att komma tillrätta med rådande avtalsförvirring bör nuvarande avtalsflora ses över och nytt avtal tecknas med Migrationsverket.

8 5 2.2 Avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar (EKB) Från år 2010 har kommunen ett separat avtal med Migrationsverket om att hålla 12 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande ungdomar i ålder år gamla. Av de 12 platserna ska minst tre (3) platser alltid vara tillgängliga för asylsökande. Migrationsverkets handläggningstid vid prövning om permanent uppehållstillstånd (PUT) har över tid blivit allt kortare, under år 2010 var genomsnittlig handläggningstid cirka 5 månader och under år 2012 är genomsnittlig handläggningstid 105 dagar. Antalet barn och ungdomar som beviljas permanent uppehållstillstånd avräknas från det antal flyktingar kommunen har i sin huvudöverenskommelse med Migrationsverket (mottagande av 40 flyktingar). Förhållandevis stort antal ensamkommande ungdomar Avtalskonstruktionen när det gäller mottagande av ensamkommande barn och ungdomar alltid 3 platser för asylsökande kombinerat med kort handläggningstid medför att kommunen på sikt får en - i förhållande till övrig flyktingmottagning - stor andel ensamkommande barn och ungdomar. 2.3 Flyktingmottagande i Värmland en översikt Avtal om flyktingmottagande i Värmlands län, år 2012 Flyktingmottagande antal enligt avtal Varav för anvisning Ensamkommande barn (EKB), antal platser Antal invånare Kommun Arvika fr.o.m. 1/ Eda fr.o.m. 1/ Filipstad (4 asyl) Forshaga fr.o.m 1/ Grums (3 asyl) Hagfors (3 asyl) Hammarö (3 asyl) Karlstad (7 asyl) Kil (3 asyl) Kristinehamn (3 asyl) Munkfors (3 asyl) Storfors Sunne (3 asyl) Säffle Torsby (3 asyl) Årjäng källa: Länsstyrelsen i Värmland, maj år 2012

9 6 2.4 Organisation Efter att flyktingmottagandet organisatoriskt legat under kommunstyrelsen överfördes den och Invandrarbyrån till socialtjänsten 1 januari Från 1 januari 2008 flyttas ansvaret för flyktingfrågor från socialnämnden till skolnämnden. Flyktingmottagningen ändrade namn till Enheten för integration. Ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar placeras hos socialnämnden. Socialnämnden Enkel organisationsskiss Skolnämnden Ensamkommande b/u Strandkanten (Hvb-hem*) 10,7 års.arb Utsluss 2,75 års.arb Soc.sekr 1,0 års.arb Överförmyndarnämnden 0,15 års.arb Skola ensamkom mande b/u 1,0 års.arb Presterud SFI 6,0 års.arb Kom.vux Enheten för Integration 2,0 års.arb Finansieras av migrationsverkets ersättningar * Ett hem för vård eller boende, HVB, är en institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Det finns även boende för familjer och för vuxna som har olika sociala problem som de behöver vård och stöd kring, utanför sitt egna boende. Dessa boende kan vara privat ägda, kommunalt eller kooperativt ägt och drivet av flera kommuner. 3. Finansiering av flyktingmottagandet Migrationsverket betalar ut ersättning till kommunen för mottagande av och insatser för vissa utlänningar, ersättningarna regleras i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för vissa insatser för utlänningar. Vissa ersättningar betalas utan ansökan direkt till kommunen, andra ersättningar kan kommunen ansöka om hos Migrationsverket. Schablonersättning för mottagande av flyktingar fördelas under två års tid och lämnas till kommunen utan särskild ansökan. * En översikt av statliga ersättningar vid flyktingmottagande återfinns i bilaga 1.

10 7 3.1Kristinehamns kommun ekonomiskt resultat flyktingmottagande år 2011 Verksamhet Underskott Överskott Svenska för invandrare (SFI) * kr Skolans aktiviteter kring ensamkommande b/u kr Integrationsenhet kr Ensamkommande b/u kr Kommunövergripande resultat år kr Det ekonomiska utfallet för flyktingverksamheten visar att kommunens intäkter överstiger kommunens kostnader. Resultatet för år 2011 innebar att kr kan föras över till 2012 års budget. Initialt innebär kommunens flyktingmottagande ingen påfrestning för kommunens ekonomi. Den ekonomiska risken ligger i att de nyanlända inte kommer vidare till egen försörjning. Ett lyckat integrationsarbete innebär en resursförstärkning i kommunen, ett misslyckat integrationsarbete innebär förlust av kompetens samtidigt som kommunens kostnader för försörjningsstöd riskerar att öka. Kommentar: * SFI-verksamheten redovisade år 2011 ett underskott motsvarande 335 tkr. Flyktingmottagandets andel av underskottet är 154 tkr eftersom SFI- undervisning till målgruppen flyktingar i dagsläget utgör en tredje del av den totala SFI-verksamheten. Den största andelen elever, två tredjedelar, tillhör gruppen Övriga invandrare. 3.2 Ekonomiskt bistånd till flykting Otydliga uppgifter om utbetalat försörjningsstöd 2011 Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar en kostnad för bistånd till målgruppen flyktingar på 659 tkr vilket skiljer sig från den kostnad socialnämnden presenterar på 2,5 mkr i sin specialrapport till kommunstyrelsen i mars Den avstämning och interna överföring som sker årligen mellan Enheten för Integration och Socialnämnden visar på 105 tkr. Arbetsgruppen har inte kunnat fördjupa sig ytterligare i varför det är så olika uppgifter men en, av flera, orsaker kan vara den kodning/märkning av flyktingar som görs i kommunens verksamhetssystem. Arbetsgruppen bad att Enheten för Integration och socialnämnden skulle gå igenom de ärenden som fanns registrerade under en månad och som beviljats försörjningsstöd. Är personen flykting markeras ärendet/personen i ärendesystemet med kod 03. Övriga markeras med kod 01. I den granskning som gjordes var 44 ärenden flyktingmarkerade, dvs. med kod 03: - 8 var svenska medborgare. Någon har fått svenskt medborgarskap från början av 1990-talet ärenden har varit aktuella i 5 8 år - 12 ärenden har varit aktuella i 2 4 år - 7 var inom nyetableringsreformen - 3 var felkodade dvs. är ej flykting, de har aldrig tillhört Enheten för Integration

11 8 Kommentar: Vad arbetsgruppen kan konstatera är att kodningen av flykting bör ses över. En idé kan vara att arbeta efter samma definition som SCB, dvs. att en person ses som flykting från och med det år hon/han har fått uppehållstillstånd samt ytterligare tre (3) kalenderår. Den fråga man kan ställa sig är Hur länge ska man ses som flykting i ett verksamhetssystem? 4. Etableringsreformen och mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 4.1 Etableringsreformen Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Från och med den 1 december 2010 är det arbetsförmedlingen som har ansvar för nyanlända flyktingar. Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för flyktingmottagandet under introduktionstiden, som gäller de två första åren efter att flyktingen beviljats uppehållstillstånd. Individer som önskar särskilt stöd ska kunna välja en etableringslots. Etableringsersättning (utbetalas av försäkringskassan) utgår vid aktivt deltagande i etableringsplanens aktiviteter. Regeringens syfte med reformen var att påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet. Individen ska så snabbt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och med professionell hjälp, komma i arbete och klara egen försörjning. Kommunens ansvarar för: mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning undervisning i sfi och annan vuxenutbildning samhällsorientering 1 försörjningsstöd vid vissa situationer 2 skola, förskoleverksamhet, barnomsorg, andra insatser för barn och ungdomar insatser inom det sociala området att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. 1 Samhällsorientering Förordningen (SFS 2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Kommunen är skyldig att erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering, kommunen kan ordna det själv eller uppdra åt andra att göra det. Samhällsorienteringen ska innehålla: att komma till Sverige att bo i Sverige att försörja sig och utvecklas i Sverige individens rättigheter och skyldigheter att bilda familj och leva med barn i Sverige att påverka i Sverige att vårda sin hälsa i Sverige att åldras i Sverige 2 Försörjningsstöd, Socialtjänstlagen (2001:453), kan utges: glapp som uppstår innan etableringsersättningen betalas ut

12 9 kompletterande fss (försörjningsstöd) under den tid etableringsplanen upprättas och individen får reducerad etableringsersättning kompletterande fss för de som inte deltar i aktiviteter på heltid pga nedsatt prestationsförmåga kompletterande fss för de som har etableringsersättning med varken har rätt till bostadsbidrag eller bostadsersättning försörjningsstöd för de som inte har tillräcklig prestationsförmåga för att få en etableringsplan och därmed inte får några av de statliga ersättningarna Arbetsförmedlingens särskilda ansvar för nyanlända blir sammanfattningsvis att: ha ett samordnat ansvar för insatserna för den nyanlände stödja och driva på i förhållande till andra parter ansvara för etableringssamtal 1 ansvara för upprättande av etableringsplan 1 ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan 2 beslut om etableringsersättning 3 uppdragsgivare till lotsar 4 fastställa länstal efter samråd med Länsstyrelsen och Migrationsverket 5 1 Etableringssamtal och etableringsplan Samtalet ska ske i direkt anslutning till att den nyanlände får uppehållstillstånd, och kan bestå av ett eller flera samtal. Det man ska klargöra är individens intressen, ambitioner, yrkes- och utbildningsbakgrund och behov av stöd. Samtalet ska ge information om var i landet det finns förutsättningar för boende och arbete utifrån hans eller hennes bakgrund. Samtalet ska skapa en god matchning mellan kompetens och framtida boendeort. Resultatet av etableringssamtalet blir en s.k. etableringsplan. Den ska beskriva de insatser och aktiviteter som ska stödja den enskilde att komma ut på arbetsmarknaden. Den ska minst innehålla sfi (svenska för invandrare), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Rätten att få en etableringsplan gäller i ett år från och med den dag som den nyanlände folkbokförs i en kommun första gången. Planen ska vara på heltid och får högst omfatta 24 månader från och med den dag som den fastställs. Alla har inte rätt till etableringsplan; gäller nyanlända som förvärvsarbetar på heltid går i gymnasieskola pga av sjukdom el annan nedsättning av den fysiska/psykiska prestationsförmågan endast kan delta i etableringsinsatserna på mindre än 25% av heltid 2 Bosättning Arbetsförmedlingen ansvarar för att anvisa de nyanlända som har rätt till en etableringsplan till en kommun. Möjlighet för nyanlända att ordna eget boende, ebo, finns dock kvar. Migrationsverket har ansvaret för bosättning av kvotflyktingar och ensamstående/hushåll där ingen har rätt till etableringsplan.

13 10 3 Etableringsersättning Den som deltar i de aktiviteter som ingår i etableringsplanen har rätt till etableringsersättning. betalas ut maximalt under 24 mån den är individuell, den påverkas inte av inkomster hos andra i hushållet af beslutar om ersättningen och den betalas ut av FK man kan även få etableringstillägg ( om man har barn, vid sidan om bb) och bostadsersättning 4 Etableringslots Lotsen arbetar på uppdrag av arbetsförmedlingen och ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. Den nyanlände väljer själv vilken lots han eller hon vill anlita i AF bank av godkända. Lotsen kan vara ett företag eller en organisation men inte en kommun eller ett kommunalt bolag. Lotsarna upphandlas enl. lagen om valfrihet, LOV. Ersättningen till lotsen är prestations- och resultatbaserad. 5 Utgångspunkten när länstal fastställs är arbetsmarknadens behov av arbetskraft och den enskildes möjligheter att få arbete på bosättningsorten. Fördelningen inom länen görs genom viktning där störst hänsyn tas till arbetsmarknadens förutsättningar (45 %) därefter folkmängden (40 %), demografiska förutsättningar i länet med behov av ersättningsrekryteringar 10 % samt bostadsmarknaden 5 %. För att fastställa arbetsmarknadens behov i länen tas hänsyn till historiska fakta, nulägesbeskrivningar och länsprognoser för den framtida arbetsmarknaden Kommentar: Den som redan deltar i kommunens introduktionsprogram fortsätter att följa den introduktionsplan som gjorts upp med kommunens flyktingmottagning (gäller mottagna före den 1/ ). 4.2 Ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige för att söka asyl. Merparten är unga pojkar mellan år. Under tiden de väntar på asyl bor de i kommunala grupphem runt om i Sverige. Denna verksamhet bedrevs tidigare av Migrationsverket som då hade både myndighetsutövning (prövning av asylärende) och omvårdnaden, en kombination som man ville komma bort ifrån. Sedan 1 juli 2006 har verksamheten blivit en kommunal angelägenhet. Socialnämnden i den kommun där barnet vistas är ytterst ansvarig för barnets väl. För barn utan vårdnadshavare utser överförmyndaren en god man, som ska bevaka barnets intressen på olika sätt. Migrationsverket ansvarar för: ta emot och pröva ansökan om asyl utse ett offentligt biträde om det behövs bedömning/utredning av ålder eftersöka familjemedlemmar arbeta med återvändandet om den unge inte får stanna i Sverige Kommunen ansvarar för: boende och omvårdnad

14 11 skolgång, ensamkommande har samma rätt till utbildning som alla andra barn i Sverige utse god man som företräder barnet som både vårdnadshavare och förmyndare. Landstinget ansvarar för: att den unge får vård. Alla asylsökande barn har rätt till hälso-, tand- och sjukvård på samma villkor som andra barn i Sverige. Ankomstkommun Innan barnet kommer till en anvisningskommun väntar det i en så kallad ankomstkommun. Det finns idag nio ankomstkommuner i Sverige: Malmö, Mölndal, Solna, Sigtuna, Gävle, Norrköping, Skellefteå, Örebro och Umeå. (november 2010) Barnet bor vanligtvis i ett tillfälligt boende, s.k. transitboende, i avvaktan på plats i en vistelsekommun. Anvisningskommun Migrationsverket anvisar barnen till kommuner som har tecknat överenskommelse att ta emot ett visst antal barn, en anvisningskommun. Migrationsverket ska anvisa barnet till en anvisningskommun så snart det är möjligt. Anvisning till kommun utan överenskommelse Ett barn kan även anvisas till en kommun som saknar överenskommelse med Migrationsverket. Detta sker till exempel när barnet har önskemål om att bo tillsammans med en släkting eller nära anhörig. I båda fallen skickar Migrationsverket en anvisning via fax till berörd kommun och i båda fallen har kommunen ansvar för att barnet får det stöd och den hjälp som socialtjänstlagen föreskriver. God man Ett ensamkommande utländskt barn som kommer till Sverige har rätt att få en god man. Gode mannen ska i vårdnadshavarens och förmyndarens ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Gode mannen kan sägas vara "spindeln i nätet" kring barnet och se till att allt fungerar som det ska. Här är några exempel på vad som kan ingå: Ansöka om uppehållstillstånd, hjälpa barnet vid kontakter med sjukvården, verka för en familjeåterförening, medverka vid utvecklingssamtal i skolan, ansöka om olika bidrag med mera. Särskilt förordnad vårdnadshavare Så snart barnet fått uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet. Uppdraget som särskild förordnad vårdnadshavare är mer inriktat på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnet än den uppgift som gode mannen har under en intensiv, men också kortare tid. En särskild vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda. Som vårdnadshavare är man också förordnad förmyndaren för barnet och ansvarar och bestämmer över barnets ekonomi. Vårdnadshavarens uppgift är också att förbereda och stötta barnet för ett vuxenliv som självständig individ.

15 12 Aktuellt - Nyhetsarkiv Migrationsverket ; Antalet ensamkommande barn och unga är också större i år än i fjol. Hittills i år har 698 ensamkommande barn och ungdomar sökt asyl jämfört med 532 under det första kvartalet förra året, vilket är en ökning med 31 procent. De flesta ensamkommande barnen och ungdomar som sökt asyl i år kommer ifrån Afghanistan, följt av Somalia och Irak. 5. Mottagandet i Kristinehamns kommun 5.1 Enheten för Integration ansvar Skolnämnden Organisation/bemanning Enheten för Integration är organiserad under skolnämnden med rektor för vuxenutbildningen som närmsta chef. I verksamheten arbetar idag 2,0 årsarbetare. 1,0 coach/handläggare med ansvar för mottagande och praktisk handläggning. 1,0 samordnare som leder och fördelar det dagliga arbete, visst övergripande ansvar för mål och resultat tillsammans med verksamhetschef/rektor för vuxenutbildningen. Den nya reformens innehåll har medfört att ansvarsfördelningen i mottagande har förändrats. Under 2011 har enheten löpande deltagit i konferenser, nätverksmöten och utbildningar. Mottagande Under 2011 mottogs 40 personer, inklusive mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, vilka uppgick till 9 unga. Antalet mottagna i kommunen har över tid varit detsamma, förutom då kommunen efter förhandling mottog 60 personer/år. Under 2011 mottogs: 13 personer Kvotflyktingar Kvotflykting tas ut på förslag från FN:s flyktingorgan UNHCR från flyktingsituationer runt om i världen och har sina uppehållstillstånd klara när de överförs till Sverige. 16 personer Permanent uppehållstillstånd (PUT) 2 personer Anknytningsärende Flytt till nära anhörig i Sverige. Som nära anhörig räknas; maka/make, registrerad partner, sambo eller en person som man planerar att gifta sig med eller bli sambo med, föräldrar och eget barn. 9 personer Ensamkommande barn och ungdomar Största gruppen kommer från Somalia, därefter Afghanistan, Syrien, statslösa Palestinier, Irak, Egypten. Samhällsintroduktion Kommunen har genom nya reformen ålagts att anordna samhällsorientering till varje nyanländ med en omfattning av minst 60 timmar. Kommunen kan anordna samhällsorienteringen själva eller ge uppdrag åt andra att genomföra denna. Detta medför en ekonomisk ansträngning för en mindre kommun. Som ett led i att nå god kommunal hushållning startade en utökad samverkan med Storfors kommun gällande samhällsintroduktion och därigenom möjliggjort ett lokalt perspektiv på kursens innehåll. Visst samarbete med Storfors kommun har även skett tidigare, genom en gemensam översyn av våra kommuners ersättningsnivåer gällande

16 13 introduktionsersättning. Detta samarbete har visat ett gott resultat och har legat i linje med vad Länsstyrelsen och region Värmland förespråkat. Sommar-sfi Sommarskola kommer att arrangeras även i år. Föregående sommar bedrevs svenskundervisning av två lärare. Sommarundervisning är ett led i att korta tiden gällande studier för nyanlända. Satsningen har visat sig vara lyckosam då flera elever klarat sina studier snabbare. Ferieabete Introduktionsenheten erbjuder de mottagna ungdomarna en period av feriearbete under tre veckor. Åldersgruppen avser unga mellan år. Nivå på ersättning följer den fastställda nivå kommunala feriearbeten utgör. Under 2011 var ett tiotal ungdomar anställda genom Enheten för Integration med placering inom näringslivet. Praktikplatser/Instegsjobb Deltagarna som är inskrivna inom introduktionsprogrammet (anlända före 1/ ) har under 2011 varit ute i praktik under olika perioder, växelvis med sina studier i svenska. Utfallet av dessa praktikplatser har genererat några personers anställning via Instegsjobb, de har på så vis blivit självförsörjande. Framtiden Kristinehamns kommun har ett tillsvidareavtal med Migrationsverket som löper fram till dess en uppsägning sker innevarande år. Mottagande kvarstår under denna tid om 40 personer. Länsstyrelsen kommer även i fortsättningen att förhandla med kommunen om flyktingmottagande. Prognosen från Migrationsverket under 2012 gällande inflöde till Sverige pekar på en ökning både när det gäller asylsökande, kvotflyktingar, anknytningsärenden samt ensamkommande barn- och ungdomar. Då det övergripande ansvaret för etablering av nyanlända under 2011 övergått från kommunen till Arbetsförmedlingen, har det fått som följd en minskad arbetsbelastning på Enheten för Integration. Det har lett till personalneddragning med 1,75 tjänst. Idag är det 39 vuxna och 14 barn som är inskrivna enligt det gamla systemet (som anlände före 1/ ). Det innebär, teoretiskt, att med två års integreringsarbete ska samtliga ärenden i det gamla systemet vara avslutade 30/ Hur blir den framtida rollen för Enheten för Integration? Hur ska integrationsarbetet hanteras i framtiden, i kommunen? * Antal mottagna personer och avslutade hushåll , se bilaga Integrationen av barn 0 18 år, ordinarie flyktingmottagning ansvar Skolnämnden Barn och ungdomar och deras föräldrar ska tas emot i barnomsorg, förskola och skola. För att skapa förståelse och få ett bra bemötande som bygger på kunskap krävs möjlighet till förberedelser. Oavsett vilka behov dessa barn och ungdomar har, ska de tas väl om hand i kommunens förskolor och grund-/gymnasieskolor. Barn i förskoleålder När det gäller barns placering inom den kommunala barnomsorgen gäller samma regelverk för flyktingar som för övriga kommuninvånare, placering sker med utgångspunkt från Skollagen (SFS

17 :800). Kommunen är enligt Skollagen skyldig att inom 4 månader efter ansökan erbjuda barnet plats i förskola. Väntetiden för en plats inom förskolan är i allmänhet 3-4 månader och den enskilde får inte alltid önskad placering, barnet kan p.g.a. full beläggning erbjudas plats i annan förskola, barnet placeras i dessa fall på väntelista för önskad placering. Förälder som blir arbetslös och har sitt barn placerat i förskola har fortsatt rätt till förskoleplats 15 timmar/vecka. Rätten till fortsatt plats gäller även vid föräldraledighet när barnet får ett syskon. En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Kristinehamns kommun tillämpar maxtaxa. Allmän förskola Alla barn, som inte redan har plats på förskolan, erbjuds plats i allmän förskola från och med höstterminen det år de fyller tre år. Verksamheten ska erbjuda alla barn pedagogisk stimulans för att förbättra deras möjligheter till lärande och utveckling. Verksamheten i allmän förskola, precis som i förskolan övrigt, bedrivs med läroplanen för förskolan som grund. Allmän förskola är inte en särskild form av förskola. Allmän syftar på att förskolan ska vara tillgänglig och avgiftsfri. Verksamheten omfattar 15 timmar per vecka under terminstid. Allmän förskola följer skolans läsoch lovdagar. Plats i förskolan Den första kontakten med förskolechefen sker i allmänhet utifrån familjens boendeområde och önskad förskola (eller dagbarnvårdare). Ett möte på förskolan bokas in för information och genomgång av rutiner med förskolepersonal, personal från Enheten för Integration, föräldrar och barn. Enheten för Integration ansvarar för att tolk bokas in och som är med på mötet. Om det föreligger särskilda behov för barnet framkommer det på inskrivningsmötet. När barnet sedan får besked om inskolning ska även Enheten för Integration kallas som då ser till att tolk bokas in och är på plats. När det gäller föräldrar och barn mottagna enligt det gamla systemet, före etableringsreformen, är rutinen att man inte ställer krav på föräldern att inskolningen måste gå till på ett visst sätt eller måste ske inom viss tid. Det är en individuellt anpassad planering och får ta den tid föräldrar och barn behöver. Barn i skolålder När det gäller elever som ska skrivas in på grund-gymnasieskola kontaktas rektor för aktuellt rektorsområde. Enheten för Integration lämnar, till rektor, uppgifter på eleven vad gäller elevens namn, personnummer, hemland och språk samt namn på föräldrarna och familjens adress. Rektor ansvarar för att dessa uppgifter lämnas till läraren för svenska som andraspråk. Rektor bokar tid för inskrivning av elev tillsammans med adekvat personal/arbetslag. Det är viktigt att Enheten för Integration meddelas tid för att säkerställa elevens närvaro vid mötet samt att tolk bokas och är på plats. Vid inskrivningsmötet kartläggs eleven vad gäller skolbakgrund, studienivå, behov m.m. Dessutom fastställs schemaläggning, vilka lektioner som eleven startar med och i vilken omfattning. Olika angreppssätt finns inom rektorsområden. Vid inskrivningsmötet bokas även dag och tid när eleven ska börja skolan. Enheten för Integration möter upp första dagen i skolan tillsammans med tolk. Kvinnor med små hemmavarande barn Enheten för Integration har även under år 2009, med stöd av länsstyrelsen, haft en försöksverksamhet med inriktning på kvinnor med små hemmavarande barn. Motivet var att dels bryta dessa kvinnors utanförskap och dels att genom att erbjuda svenskundervisning där barnen kan

18 15 vara med, med stöd av en förskollärare, se till att kvinnorna underhåller och utvecklar sina svenskkunskaper under tiden de annars skulle ha varit helt föräldralediga. Den här försöksverksamheten var mycket lyckad men lades ner pga. brist på mammor med små barn. Antal mottagna barn de två senaste åren Antal mottagna barn 2010 (inkl EKB) Antal mottagna barn 2011 (inkl EKB) 0 6 år år år år år 9 (EKB) år 9 (EKB) Totalt 21 barn Totalt 15 barn Ålder på barnen/ekb avser den ålder barnen var i vid mottagandet. 5.3 Svenska för invandrare SFI ansvar Skolnämnden Svenskundervisning för invandrare är kostnadsfri och erbjuds vuxna invandrare. Staten finansierar utbildningen för flyktingar och kommunen finansierar utbildningen för övriga invandrare. Syftet är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. När flyktingen börjar på kursen startar man upp i en Sluss för kartläggning. Efter kartläggningen går man, utifrån bakgrund, förutsättningar och mål, vidare till någon av de tre olika studievägarna, 1, 2 och 3. Studieväg 1 utgörs av kurs A och B, studieväg 2 av kurserna B och C samt studieväg 3 av kurserna C och D. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort, eller ingen alls, studiebakgrund och studieväg 3 till dem som är vana att studera. Trots att en elev kan avsluta utbildningen i svenska för invandrare efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Språkundervisningen kan kompletteras med arbetsplatsförlagd språkpraktik. Utbildningens mål är att kursdeltagaren skall nå sådana kunskaper i svenska språket att det går att klara det vardagliga livet - på arbete och fritid - men också förbereda för fortsatta studier. Undervisningstid Undervisningen anpassas efter kursdeltagarens förmåga och framsteg. Lektionerna är fem dagar i veckan och ger minst 15 timmar undervisning/vecka. Språkpraktik i mån av tillgång en dag/vecka men inte för nybörjare. Betyg Betyg utfärdas efter avslutad kurs. SFI bonus Sfi-bonus (utbetalas av Skolverket) innebär att vissa nyanlända invandrare (folkbokförda från 1 juli 2010) som slutfört kurs 1B, 2C eller 3D inom sfi kan bli beviljade en bonus. Beroende på vilken kurs den studerande har slutfört kan hon eller han beviljas 6000, 8000 eller max kronor. Det är 30 personer som hitintills klarat SFI-bonus. * Skiss på SFI, bilaga 3

19 Strandkanten, HVB-hem, för ensamkommande ungdomar ansvar Socialnämnden Verksamheten vid Strandkanten startade maj Från starten och fram till april 2012 har fyra ungdomar flyttat till egna lägenheter, tre har placering i familjehem, varav en i Kristinehamn. Två pojkar har blivit uppskrivna i ålder under asylprövningen och bor hos bekanta (en i Malmö och en i Kristinehamn). Strandkantens boende har under slutet av 2011 utvecklats med utslussverksamhet. Sju pojkar har flyttat till utslussboende. Lagstiftning Kommunen ansvarar för utredning och åtgärder för den enskilde ungdomen enligt socialtjänstlagen ( SoL). Personal vid boendet ger ungdomarna omvårdnad, trygghet och en god fostran. Med omvårdnad menas att ungdomen får sina materiella och psykiska behov tillgodosedda. Att tillgodose individens psykiska behov innebär bl a att ge trygghet och stabilitet så att ungdomen har någon att lita på. Överförmyndaren förordnar en god man till varje asylsökande ungdom. God man ansvarar för pojkens personliga förhållanden och sköter pojkens angelägenheter. När ungdomen får permanent uppehållstillstånd (PUT) ersätts god man av särskilt förordnad vårdnadshavare, tills ungdomen fyller 18 år. Asylsökande ungdomar har rätt att gå i skola, men har ej skolplikt. Personal på boendet uppmanar och stöttar ungdomarna att delta i skolans undervisning. Bemötande och etik Alla ungdomar har behov av att bli sedda och bemötta utifrån sina behov. Personalen har arbetat fram rutiner och regler som syftar till att ungdomarna ska känna sig trygga och att de får den hjälp som är nödvändig för att integreras i det svenska samhället. Personalens bemötande utgår från ett salutogent förhållningssätt vilket menas att man har en tillit till att det hos ungdomarna finns en egen förmåga och möjlighet till förändring och utveckling som ska tillvaratas. Det innebär att personalen ser till det som är positivt/det som varit bra/det som ger hopp. Varje ungdom har en kontaktperson i personalgruppen. Uppföljning och utvärdering Mål för verksamheten följer i stort de kvalitetsmål som finns för socialförvaltningen. I verksamhetsplanen finns beskrivningar på olika aktiviteter som bidrar till att uppsatta mål nås, som finns beskrivna i målbilden. Kvalitetskriterierna är; Hälsa Självständighet Trygghet Utbildning Dessutom finns individuellt uppsatta mål för varje enskild ungdom som utvärderas kontinuerligt. Möten Ungdomarna erbjuds möten av olika innehåll. Det kan vara enskilt eller i grupp. Tolk bokas vid behov. Ansvarig socialsekreterare har ofta enskilda möten med ungdomarna och har god kännedom om ungdomarna och personalens arbete. Andra enskilda möten är med gode män/särskild förordnad vårdnadshavare, personal på boendet och vårdcentralens asylsköterska.

20 17 Möten på boendet där alla ungdomar erbjuds närvara sker ca 1 gång per månad. Då är socialsekreteraren och gode män/särskild förordnad vårdnadshavare inbjudna att tillsammans med personalgruppen informera och diskutera regler/frågor som gäller för Strandkantens boende. Det finns tydliga dokumenterade regler vad som gäller på Strandkantens boende. Likaså vad som är ungdomarnas ansvar och personals respektive gode män/särskild förordnad vårdnadshavares ansvar. Rutiner utvecklas/förtydligas över tid då t ex nya frågeställningar tillkommer. Rutinerna och reglerna handlar mycket om det pratiska dagliga innehållet som t ex städning, matlagning, tvätt, hänsyn och bemötande till andra, läxläsning, deltagande på aktiviteter utanför boendet, hur länge man får vara ute på kvällarna. Alla regler och rutiner har till syfte att ge trygghet och goda förutsättningar för ungdomarna att integreras i det svenska samhället. De dagliga samtalen mellan personal och ungdomarna ger värdefulla möjligheter till att motivera/förklara olika förhållningssätt/synsätt. Personal på boendet, socialsekreterare, gode män/särskild förordnad vårdnadshavare och representant för skolan träffas regelbundet i olika forum för att finna bra samarbete kring integration för ungdomarna. Utsluss Migrationsverket har påtalat behov av att ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år och flyttar ut i eget boende inte har tillräckliga förutsättningar för att klara sig själva. Inom Strandkantens enhet har man sedan slutet av 2011, en utslussverksamhet som vänder sig till ungdomarna som fyllt 18 år och bedöms ha fortsatt stöd. Denna bedömning görs av socialsekreterare. Strandkanten hyr lägenheter som ungdomarna får flytta till. Ungdomarna får varje månad pengar motsvarande försörjningsnorm för att de själva ska kunna sköta sitt hushåll, t ex betala sin hyra, köpa mat och betala avgifter. Målet med utslussverksamheten är att ungdomen ska klara eget boende och få eget hyreskontrakt samt att ungdomen ska få kunskap om hur man klarar av sin vardag och få information om hur samhället fungerar. Varje ungdom har en kontaktman som hjälper och stöttar att ungdomen når de mål som är uppsatta i genomförandeplanen. Ekonomi Strandkanten får ersättning med 1900 kr/dygn per belagd plats, 1600 kr/dygn för obelagd plats. För utslussverksamheten eftersöks faktisk kostnad för lokaler och personal samt kringkostnader. Personal Vid Strandkanten arbetar 10,7 årsarbetare på boendet och 2,75 årsarbetare i utslussverksamheten. Strandkantens boende bemannas alltid av minst 2 personal dygnet runt. Personalen har kontinuerliga möten, handledning och utbildningstillfällen. En socialsekreterare är knuten till Strandkanten. 5.5 Skolan ensamkommande barn/ungdomar ansvar Skolnämnden Utvecklingsbehov och behov av ökade resurser inom Språkintroduktion, Introduktionsprogrammet Presterudsgymnasiet.

21 18 Introduktionsprogrammet språkintroduktion undervisning av EKB Hösten 2012 flyttade skolans verksamhet kring EKB från Brogårdsgymnasiet till Presterudsgymnasiet och anslöt till den klass inom Introduktionsprogrammet (f.d. IV) som de tillhör, Språkintroduktion Alla elever inom introduktionsprogrammet har särskilda behov, och gruppen ensamkommande är inga undantag. Tvärtom är sammansättningen där än mer heterogen då vissa av dem har flera års skolgång bakom sig, medan andra kommer hit som analfabeter. Gruppens sammansättning kräver ytterligare anpassning och resurser för att arbeta på dessa olika nivåer. Under läsåret 2010/11 var det 12 inskrivna elever inom EKB och motsvarande siffror för detta läsåret är 17 elever och antalet elever förväntas med utgångspunkt från kommunens nuvarande avtal att ytterligare öka. Antalet lärare som ansvarar för EKB elevernas undervisning är idag 1,0 tjänst plus timtid modersmållärare. Läraren ansvarar själv för undervisning, mentorskap, administration samt mottagandet och introduktionen i den svenska skolan. Elevantalet inom språkintroduktion, vilket inkluderar EKB, har ökat från 10 elever till idag 35 elever och det accelererar sedan avtalet om ensamkommande barn och ungdomar slöts med migrationsverket. Förbättrings- och utvecklingsområden För att klara denna utmaning behövs medvetenhet, fortbildning och ökade resurser i form av personalförstärkningar samt förstärkning av verksamhetens budget för löpande utgifter för ökade kostnader för bl.a. inköp av läromedel. Då nuvarande lärare för EKB anställdes uppfattade hon att det skulle anställas ytterligare en lärare på 75 %. Sedan EKB flyttade till Presterudsgymnasiet har ingen ökning av vare sig löpande kostnader eller en utökning av de personella resurserna skett. Endast en liten del av verksamheten är idag finansierat av statsbidrag. Utvecklingsområdena nedan bygger på det ansvariga upplever samt det Skolverket och Skolinspektionen i olika dokument (Se referenslista) lyft som viktiga ingredienser för att säkerställa en god utbildning för nyanlända elever. Skapa en fungerande organisation med tydliga rutiner, mål, ansvarsområden. Skol- och kommunledning behöver även skapa en organisation kring de nyanlända eleverna med genomtänkta rutiner och tydliga mål och riktlinjer, utifrån kunskap om styrdokument, och tillgodose lärares och elevers behov av stöd. (Skolverket 2012) Vi behöver ha en organisation som tydliggör mottagandet, processen med att börja skolan, underlag för skolplacering, uppföljning. Undervisande lärare bör ha tid avsatt för det administrativa uppdraget. Utveckla en strategi för kartläggning av elevernas tidigare kunskaper. Kartläggning av tidigare kunskaper är något som både de allmänna råden och skolrepresentanterna i reportagen lyfter fram som en nödvändighet för att undervisningen ska kunna anpassas till elevens förmågor och förutsättningar och möjliggöra fortsatt kunskapsutveckling. (Skolverket2012) Denna kartläggning ska ske fortlöpande och i samarbete med alla inblandade pedagoger, så också modersmålsläraren. Det måste fastställas vem som ansvarar för genomförandet av denna kartläggning.

22 19 Utveckla och se till att ämnesundervisningen har tillräckliga resurser. Ämnesundervisningen bör utgå från ett språkutvecklande arbetssätt (Skolverket 2012) Vi behöver ha möjlighet att undervisa en del av våra elever inom språkintroduktion i mindre ämnesgrupper där man kan jobba parallellt med ämnet och ökade kunskaper i det svenska språket. Studiehandledning utveckla samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare. Studiehandledaren bör på något sätt ingå i arbetslaget. Forskning visar även att kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen befästs både på elevens modersmål och på svenska. (Skolverket 2012). Förutsättningar för att studiehandledning ska fungera är att det finns resurser, kunskap om studiehandledningens värde och användningsområde, tillgång till kvalificerade studiehandledare och ett utvecklat samarbete mellan studiehandledare och ett utvecklat samarbete mellan studiehandledare och klass/ämneslärare. (Skolverket 2012) Vi behöver ha tillgång till studiehandledare i den dagliga undervisningen. Vi behöver ha planeringstid mellan studiehandledare och ämneslärare. Modersmålsundervisning Forskning visar även att kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen befästs både på elevens modersmål och på svenska. (Skolverket 2012) Elever som genomgått modersmålsundervisning och haft tillgång till studiehandledning har högre genomsnittligt meritvärde. Modersmålsundervisningen får inte vara en isolerad företeelse. Räcker kommunens nuvarande resurser inom modersmål till? Elevhälsans roll behöver tydliggöras och förstärkas. Studie- och yrkesvägledare måste komma in tidigt och ha en omfattande roll. kvalificerad studie- och yrkesvägledning är därför några angelägna åtgärder för grundoch gymnasieskolorna. (Skolinspektionen 2010) Kompetensutvecklingsplan för all personal som ska arbeta med dessa elever. Granskningen har visat att såväl den formella kompetensen som kunskap om hur man undervisar nyanlända elever varierar bland lärare som undervisar nyanlända elever. Kommunerna behöver därför genomföra insatser för att rekrytera behövlig personal och kompetensutveckla sin personal. (Skolinspektionen 2010) Vårt arbetslag känner stort behov av fortbildning för att på bästa sätt kunna möta dessa elevers behov, bl a behöver all personal kunskap om språkutveckling för elever med annat modersmål. Slutligen handlar det om att skapa ett förhållningssätt som utgår från att nyanlända elever ska få likvärdiga möjligheter att nå skolans mål, och där skolan har en skyldighet att skapa förutsättningar för att individen ska kunna bli delaktig och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. (Skolverket2012) Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen Kap 2 3)

Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar

Kristinehamns kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända vuxna och ensamkommande barnungdomar 1 2 3 4 Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson, 0550-88452 kerstin.gustafsson@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Vårt datum Vår beteckning 2012-09-12 Ks/2012:238 001 Övergripande Kristinehamns

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Handlingsplan anhöriginvandring

Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder

Läs mer

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport ABCD Säters kommun Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2014-09-10 Antal sidor: 11 2015 KPMG AB, a Swedish limited

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun Kommunens flyktingmottagande Västerviks kommun 19/11 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Lagstiftning och Kf:s beslut... 4 3. Ändamålsenlig verksamhet.... 6 4. God man och särskilt förordnad

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Integrationsarbetet Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Gällivare kommun November 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Integrationsarbetet Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Gällivare kommun November 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Integrationsarbetet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte,

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn SIGNERAD 2014-10-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-10-27 Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande

Läs mer

KS Ärende 3. Nytt boende för ensamkommande barn

KS Ärende 3. Nytt boende för ensamkommande barn KS Ärende 3 Nytt boende för ensamkommande barn Tjänsteskrivelse 2014-10-20 KS 2014.0303 Handläggare: Sandra A Karlsson Ny överenskommelse avseende kommunens mottagande av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU)

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU) Kommunstyrelsen i Lessebo Undertecknad överlämnar till Kommunstyrelsen ett förslag på remissvar på departementspromemorian; Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. Lessebo kommun tillsammans

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-01-30 VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2014-01-30, kl 17:45 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN Flyktingmottagningen GYMNASIEVÄGEN 2, PORT 13 186 86 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 855 31 uaf@vallentuna.se TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare:

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala 1 (6) Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala Följande avgifter och tillämpningsföreskrifter har fastställts av Kommunfullmäktige i Sala 28 januari 2013

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Tjänsteskrivelse Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Tjänsteskrivelse Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-18 DNR KS 2014.466 EMELIE HALLIN SID 1/5 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Oktober 2014. Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun

Oktober 2014. Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun Oktober 2014 Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 7 3. Bedömning och rekommendationer 15 Sammanfattning Uppdrag och

Läs mer