Förstudie angående. Grön integration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie angående. Grön integration"

Transkript

1 Förstudie angående Grön integration 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Mål med förstudien...4 Definitioner...4 Förutsättningar för framtida projekt...5 Hur ser det ut i Skara?...5 Finansieringsmöjligheter...7 Integrationsfonden, ESF-rådet...7 LONA Lokala Naturvårdssatsningen...8 Omvärldsanalys...9 SOU 2008:56, Mångfald som möjlighet Åtgärder för ökad integration på landsbygden...9 Grön integration från jord till bord...12 Etableringslotsar med landsbygdskännedom...12 Flykting söker bonde...12 Cash, kollo eller kompisar?...13 Studiebesök i naturen...14 Skalmsta gård...15 Resultat och analys Möten...16 Grön integration på landsbygden...16 Rasoul Nehjadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland...17 Bengt Weidow, rektor för naturbruksgymnasiet på Uddetorp...17 Marianne Barrljung, tidigare Hushållningssällskapet...18 Morgan Johansson, kommunekolog i Skara...19 Muhamed Nur, imam i Skara...19 Mehar Tesfai...19 Yusra Moshtat, miljöinspektör i Göteborg...20 Stormöten och projektverkstäder...21 Styrgruppsmöten...22 Enkätsvar...23 Femtio idéer...23 Prioriteringar och möjligheter planerade projekt...25 Föreslaget projekt nr 1:...25 Föreslaget projekt nr 2:...26 Föreslaget projekt nr 3:

3 Sammanfattning Skara kommun har i samarbete med LRF, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Naturbruksgymnasiet Uddetorp och Hushållningssällskapet undersökt möjligheterna till ökad integration genom att engagera personer med utländsk bakgrund i de gröna näringarna. Förstudien innehåller en omvärldsanalys med en översikt om vad som gjorts i frågan regionalt och nationellt. Därefter genomfördes ett antal möten med berörda parter där ämnet diskuterats. I förstudiens analysfas identifierades möjliga projekt där förutsättningarna för resultat i form av integration och sysselsättning tros vara goda. Bland alla de idéer som kommit upp och återkommit har två tydliga linjer utkristalliserat sig. Det handlar dels om att arbeta på lång sikt med attityder och inställningar, dels att jobba med insatser för att få ut personer med kompetens inom de gröna näringarna i arbete. Detta har resulterat i att förstudien föreslår tre framtida projekt. Det första har fått arbetsnamnet Udden och går ut på att personer som är intresserade av att arbeta inom naturbruksområdet antingen som anställda eller som egna företagare får gå ett ettårigt program på Uddetorpsskolan. Programmet skall anpassas efter vars och ens behov och resultera i till exempel ett Grönt kort för arbete inom någon del av jordbruket eller hjälp med att utveckla en affärsidé. Även svenska för invandrare skall ingå efter behov på plats på Uddetorpsskolan. Det andra projektet kallar vi Ny i naturen. Genom att personer med utländsk bakgrund får möjlighet att göra utflykter i naturen vill vi att den svenska naturen skall bli en del av deras vardag. Det leder till en ökad förståelse av Sverige och svenskarna och underlättar steget att bo och arbeta på landsbygden. Dessutom ser vi den svenska naturen och allemansrätten som en tillgång som bör komma även denna grupp till del. Det tredje projektet är en lösning på de logistikproblem som diskuterats. Genom att starta en utbildning för traktorkörkort och AM-behörighet får deltagarna såväl möjlighet att köra moped som en ökad attraktivitet som arbetskraft inom det moderna lantbruket. Bakgrund Sverige har en befolkningsutveckling som innebär att det blir alltfler äldre invånare i förhållande till yngre. Det innebär givetvis ett bekymmer i framtiden då färre personer i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Den utvecklingen är ofta än tydligare på landsbygden än i städerna. Genom invandring kan ålderspyramiden jämnas ut samtidigt som nya perspektiv och ny kompetens tillförs. Ökar invånarantalet och antalet barn på landsbygden så räddas basservicen på samma gång. Frågor som förstudien kretsar kring är: Varför söker sig inte personer med utländsk bakgrund till jordbruksutbildningar? Varför söker sig personer med ursprung på landsbygden i andra länder inte till landsbygden i Sverige? Finns det intresse bland asylsökande/personer med utländsk bakgrund inom jordbruk att hitta liknande arbeten här? Hur bör man i så fall gå tillväga för att hitta möjligheter? (utbildningar, praktikplatser?) Vilken typ av aktiviteter leder till ökad integration? 3

4 Vilka problem finns, och hur löser man dem? Finns det kunskap från andra kulturers jordbruk som vi kan ha nytta av i det svenska lantbruket? Går det att underlätta för grönt företagande för invandrade svenskar? Förstudien innehåller en omvärldsanalys med en översikt om vad som gjorts i frågan regionalt och nationellt. Därefter genomförs ett antal möten med berörda parter där frågorna ovan diskuteras. I förstudiens analysfas identifieras möjliga projekt där förutsättningarna för resultat i form av integration och arbetstillfällen är goda. Mål med förstudien Målet med förstudien är att utifrån Skaras speciella förutsättningar hitta och definiera ett till fem konkreta och genomförbara projekt som syftar till ökad integration inom de gröna näringarna. Definitioner Terminologin i förstudien är inte helt okomplicerad. I Mångfald som möjlighet Åtgärder för ökad integration på landsbygden (SOU 2008:56) definieras begreppen integration och gröna näringar enligt följande: Integration Integration kan syfta på ett mål, eller på en process eller en kombination av mål och process. Man kan tala om integrationsprocesser på individuell nivå och på samhällsnivå. Integrationsprocessen har också kulturella, sociala och ekonomiska aspekter, och är av central betydelse för utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. Integrationspolitiken bör fokusera på den etniska mångfalden som en tillgång. På den individuella nivån bör integration betraktas som ett livsprojekt vars innehåll och mål endast kan bestämmas av individen själv. Däremot kan staten sätta upp mål för vad som bör uppnås inom olika samhällsområden, och med hjälp av integrationspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik stödja den individuella integrationsprocessen och ge individen möjligheter att förverkliga sina livsmål (prop. 1997/98:16). Målen för integrationspolitiken är: - Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund - En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund - En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Och som alla, oavsett bakgrund, är delaktiga i och medansvariga för. - Ett samhälle fritt från diskriminering. Det går att särskilja fem olika dimensioner av integration: Arbetsmarknadsintegration, boendeintegration, medborgerlig integration, 4

5 social integration och subjektiv integration Om den skall vara långsiktigt hållbar, innebär integration i de gröna näringarna och landsbygdens övriga näringsliv, förutom ökad delaktighet i jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäringarna eller i landsbygdens övriga näringsliv, också ökad möjlighet till boende på landsbygden och ökat deltagande i föreningsliv och andra sociala nätverk på landsbygden. Gröna näringar I enlighet med kommittédirektiven (dir. 2007:131) används begreppet de gröna näringarna i denna utredning i betydelsen: Jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och nära relaterade verksamheter, vilket motsvarar kodgrupperna 01 och 02 i Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Vi vill dock betona att det finns en stor potential att bredda innehållet i begreppet genom att använda det också för de nya näringsgrenar med koppling till landsbygden som nämns i avsnitt 4.6. Det är också viktigt att uppmärksamma att det nya Landsbygdsprogrammets Axel 3 och Leader riktar sig till mycket mer än de gröna näringarna. (SOU 2008:56) När det gäller gröna näringar väljer vi i den här förstudien att använda den vidare definitionen. Områden som kan tillkomma inom definitionen är till exempel energi, turism, småskaligt livsmedelsföretagande, miljö, entreprenad och hälsa (till exempel Grön rehabilitering). Invandrare, utrikesfödda, personer med utländsk bakgrund, flyktingar. Även när det gäller personer inflyttade från utlandet finns det en mängd olika termer och begrepp. I utredningen Landsbygd och integration, gjord av Urban Laurin på uppdrag av Landsbygdsnätverket, finns följande definitioner: Flykting är en person som har sökt asyl och fått tillstånd att bosätta sig i Sverige. Invandrare bör bara användas som benämning på personer som nyligen har flyttat till Sverige. De som har bott i Sverige en längre tid kallas personer med utländsk bakgrund. Det kan även i vissa sammanhang innefatta barn med en eller båda föräldrar födda utomlands. Laurin konstaterar även att detta begrepp kritiseras eftersom det leder till en uppdelning mellan svenskar och de andra. I den här förstudien väljer vi dock att använda det begreppet i brist på bättre. När texten refererar en annan text används dock de begrepp som finns i ursprungstexten. Förutsättningar för framtida projekt Hur ser det ut i Skara? Skara har på det hela taget goda förutsättningar för lyckade projekt. Det finns enligt LRF en arbetsmarknad för utbildade djurskötare och även en del andra yrken inom lantbruket, till exempel maskinreparatör, en bild som även Bengt Weidow, rektor för naturbruksgymnasiet bekräftar. Naturbruksgymnasiet är en annan stor tillgång, och för projekt av den här typen är det dessutom en stor 5

6 fördel att den ligger så nära staden, och att skolan äger stadsnära mark som framtida projekt kan komma att utnyttja. SLU och BYS är andra tillgångar som kan berika framtida projekt. Av kommunens invånare (mars 2010) har 2150 st eller 11,6 % utländsk bakgrund. 9 % av invånarna är utrikes födda och 3,9% är utländska medborgare. Jämfört med såväl länet som riket är detta relativt låga siffror, i Västra Götaland är motsvarande siffror 18,9%, 14,4% och 6,0% och för hela landet är de 18,6%, 14,3% och 6,5%. Åldersfördelning i Skara kommun jämfört med län och rike: Skara Västra Götaland Sverige 0-17 år 20,4% 20,5% 20,6% år 60,1% 61,8% 61,3% 65 år och äldre 19,5% 17,7% 18,1% Av tabellen kan man utläsa att Skara har något färre invånare i arbetsför ålder än länet och riket, och dessutom en något högre andel äldre personer. Skara kommun som arbetsgivare har 1500 personer anställda. Pensionstalen i kommunen är: ,30% ,50% ,70% ,90% ,40% Det innebär att Skara kommun står inför en stor utmaning genom den kommande generationsväxlingen. Inom en femårsperiod beräknas 15 procent av personalstyrkan att gå i pension och inom en tioårsperiod drygt 30 procent. För att stimulera mångfaldsarbetet ska det på varje förvaltning finnas 1-2 utsedda kontaktpersoner i mångfaldsfrågor. Dessa ingår i en kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsgrupp med uppgiften att samordna och inspirera i arbetet med mångfaldsfrågorna. Det kommunen gör aktivt är att vid annonsering av tjänster hänvisa till kommunens jämställdhets- och mångfaldsplaner. Skara är en jordbruksbygd av tradition. Ungefär 4% av kommunens invånare arbetar inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Motsvarande siffra för länet är 1% och för riket 2%. Till detta kommer en stor mängd sysselsatta inom den vidare definitionen av Gröna näringar, inte minst genom att Sveriges Lantbruksuniversitet finns på orten och är såväl en stor arbetsgivare som en grogrund för nya företag. Totalt sett är sysselsättningsgraden i kommunen högre än riksgenomsnittet. Av befolkningen mellan 20 och 64 år är 79,8% förvärvsarbetande. Motsvarande siffra i riket är 77,5%. 6

7 I det här sammanhanget kan vi även konstatera att Coompanion som ingår i förstudiens styrgrupp är en stor tillgång då de har erfarenhet av att arbeta med socialt företagande som metod för integration. Finansieringsmöjligheter Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till och med Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Mångfald är ett prioriterat mål, vilket gör landsbygdsprogrammet mycket lämpat för integrationsprojekt. Landsbygdsprogrammet är indelat i fyra olika axlar som alla kan ge stöd till arbetet med mångfald på landsbygden. Axel 1 syftar till att stärka konkurrens- och utvecklingskraften hos företagen inom jord- och skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. Här finns möjligheter att söka pengar för projekt som till exempel syftar till att producera livsmedel som i dag importeras, att arbeta med introduktionsprogram på landsbygden och att undersöka den kundgrupp som personer med utländsk bakgrund utgör. Axel 2 omfattar största delen av budgeten, minst 70%. Den syftar till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. Kopplingarna till integrationsarbete är inte uppenbara, men kanske går det att hitta projekt där personer med utländsk bakgrund och deras erfarenheter berikar landsbygden och gör den mer levande? Axel 3 har som mål att främja en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv. Här finns både företagsstöd och projektstöd. Projekt som kan hitta finansiering här kan handla om nya nischer för landsbygdsföretag sprungna ur erfarenheter från personer med utländsk bakgrund. Axel 4 omfattar Leader, där det i vårt område, Västra Skaraborg, från hösten 2010 finns ett särskilt paraplyprojekt med en projektledare som syftar till att skapa fler integrationsprojekt. Integrationsfonden, ESF-rådet Integrationsfonden ingår i EU:s program för solidaritet och hantering av migrationsströmmar, det så kallade SOLID-programmet, tillsammans med Flyktingfonden III, Återvändandefonden (Migrationsverket) och Gränsfonden (Rikskriminalpolisen). Integrationsfonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF-rådet. Integrationsfonden stöder projekt som syftar till att förbättra systemen för mottagning och integration för nyanlända tredjelandsmedborgare i Sverige. Fonden ska därmed bidra till att EU:s elva gemensamma grundprinciper för integration tillämpas i Sverige. Projekten kan handla om samverkan, samhällsinformation, medborgarkunskap, hälsa, interkulturell och religiös dialog och egenmakt. Utbyte av erfarenheter och god praxis och lärande mellan organisationer i medlemsstaterna uppmuntras. Målgruppen är nyanlända tredjelandsmedborgare, medborgare från länder utanför EU och EES som bor i Sverige och dessutom är Anhöriginvandrare Personer som fått uppehållstillstånd på grund av så kallade humanitära/synnerliga skäl, ömmande omständigheter och anhöriga till dessa 7

8 Arbetskraftsinvandrare Man räknas som nyanländ i fem år efter man har fått uppehållstillstånd. Privata, offentliga och ideella organisationer kan söka stöd och fonden har 20 miljoner kronor per år att fördela. I programmet specificeras följande utvecklingsområden: Interkulturell och interreligiös dialog Samhällsinformation och medborgarkunskap värdegrunder Familj uppfostran socialisering alternativa arenor och nätverk Informella integrations- och försörjningssystem incitamentsstrukturer Ungdomar med utländsk bakgrund Kriminalitet, klass, kultur och etnicitet Hälsa Den här typen av projekt är tämligen omfattande och kräver stor administration, men med ett flertal aktörer i ryggen kan det definitivt vara intressant att titta på den möjligheten till finansiering, framför allt av större projekt. LONA Lokala Naturvårdssatsningen Naturvårdsverket har avsatt nära 50 miljoner kronor för lokala naturvårdssatsningar. Dessa pengar fördelas via Länsstyrelsen. Sista ansökningsdatum för 2011 är ännu inte satt, men det kommer bli under våren. Åtgärderna ska bidra till att uppfylla ett eller flera av riksdagens antagna miljökvalitetsmål som är relevanta för naturvård och/eller friluftsliv. Bidraget har ökad fokus på åtgärder för att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor, bland annat genom att bevara och utveckla tätortsnära natur. Maximalt 50% i bidrag kan sökas till ett projekt. Bidrag kan sökas till en rad olika åtgärder: Kunskapsuppbyggnad (t.ex. inventeringar av olika naturtyper, värdefulla naturområden eller arter) Framtagande av underlag (t.ex. kommunala naturvårdsprogram, inklusive friluftsliv) Områdesskydd (t.ex. kostnader för värdering, förhandling, gränsmarkering, framtagande av skötselplan) Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter (nya skötselåtgärder inkl åtgärder för att främja friluftsliv i natur- och kulturmiljöer) Restaurering av områden, naturtyper eller bestånd av arter Information, folkbildning eller annan kunskapsspridning (t.ex. guidning i natur- och kulturmiljöer, ta fram infomaterial, skyltning). Under förutsättning att den 50%-iga medfinansieringen kan ordnas så är detta mycket intressant som finansieringsmöjlighet för de projekt som handlar om utbildningsinsatser i naturmiljöer. 8

9 Omvärldsanalys SOU 2008:56, Mångfald som möjlighet Åtgärder för ökad integration på landsbygden År 2008 gjordes en offentlig utredning om åtgärder för att öka integrationen på landsbygden. Utredningen presenterar ett antal konkreta förslag på åtgärder: Grön lots Då personer med utländsk bakgrund vid ankomsten hamnar i en landsbygdskommun bör de komma i kontakt med en grön lots. Lotsen kan erbjudas av föreningar, företag eller organisationer och har som uppgift att introducera personerna för den svenska landsbygden och matcha lokalt arbetskraftsbehov med den kompetens personerna har. Grön validering Validering av invandrares utbildning och erfarenhet är ett bekymmer inom alla områden. Västra Götalandsregionen har bildat bolaget Meritea AB, som validerar inom ett antal områden. Grönt kort Redan nu finns en modell för Grönt kort ett kvitto på kompetens inom områdena mjölk, gris och växtodling. Det är Naturbrukets Yrkesnämnd som står bakom Grönt kort. Provet består av en praktisk och en teoretisk del och görs på ett naturbruksgymnasium eller på en arbetsplats. Nivån motsvarar ungefär treårigt naturbruksgymnasium. Grön SFI Alltfler förespråkar branschanknuten SFI. Eftersom arbete eller arbetspraktik är nyckeln till språkutveckling är det olämpligt att använda modellen språk först, arbete sedan. Det finns idag kommuner som har utbildningar i Svenska för vård, Svenska för hantverkare och Svenska för pedagoger. Utredningen föreslår att regioner med ett stort antal arbetsgivare inom de gröna näringarna tillsammans med Nutek, Arbetsförmedlingen, lokala och regionala utbildningsaktörer och branschnätverk som LRF och Hushållningssällskapen anordnar Grön SFI. Export med mångfald som resurs Många exportföretag är små och medelstora företag på landsbygden. Där är utrikes födda en resurs med sina språkkunskaper och lokalkännedom om marknader utanför Sverige. Ett föregångsprojekt finns i Örebro Örebro goes global. Där har 24 deltagare som tillsammans behärskar 33 språk startat en exportmäklarfirma. Landsbygden är med sina konkurrenskraftiga lokalkostnader intressant som etableringsplats för nya småföretag som satsar på export. Turism med mångfald som resurs Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Ett bekymmer är att det är svårt för oss som är uppvuxna i Sverige att se vad det är som andra kulturer tycker är exotiskt med Sverige. Genom att ta tillvara de utrikesföddas fräscha ögon på vår hembygd, kombinerat med deras kunskap om potentiella turisters språk och kulturer finns stora möjligheter för besöksnäringen att växa ännu mer. Genom att utbilda invandrare till officiella representanter med uppgift att sälja in den svenska landsbygden som turistmål finns mycket att vinna. 9

10 I utredningen refereras det till en kanadensisk studie som visar att den ekonomiska integrationen går betydligt snabbare på landsbygden än i storstäderna. Ändå finns det en tydlig trend där personer med utländsk bakgrund, liksom dem med svensk bakgrund flyttar från landsbygden till staden? Varför är det så? Utredningen listar därför hinder som finns för etablering på landsbygden. Några exempel: Den icke-urbana miljön i sig (staden har högre status, landsbygden upplevs som otrygg) Dålig kunskap om landsbygden (bl a hos dem som står för nyanländas introduktion) Dåliga kommunikationer/avstånd till utbildning, service, släkt, vänner, det egna eller partnerns jobb Kapitalanskaffningsproblem Avsaknad av goda förebilder Att gå mot strömmen (trenden att flytta från landsbygd till stad kan vara svår att motstå) Dålig kunskap om gröna näringar Utvecklingen mot allt större företag ger höga initialkostnader Lägre andel lönearbeten inom gröna näringar Delvis landsspecifikt branschkunnande hos dem som har erfarenhet från ursprungslandet Mindre öppen arbetsmarknad Gröna jobb ofta ensamma Få arrendegårdar Stora variationer i arbetskraftsbehov gör att arbetsgivare hellre köper tjänster än anställer För att undanröja dessa hinder och främja utrikes föddas etablering på landsbygden föreslås följande: Erbjud körkortsutbildning på andra språk än svenska Informera om räntefria lån och mikrofinansiering Informera om svensk landsbygd och allemansrätten Utveckla arbetspraktik/lärlingssystem för snabb kontakt med landsbygdens arbetsliv för personer med lämplig utbildning/erfarenhet från ursprungslandet Aktivt arbete med grön lots Aktiv rekrytering i andra länder av för svensk landsbygd strategiskt betydelsefulla entreprenörer och företagare Attityder Då såväl de utrikes föddas attityder till landsbygden som landsbygdsbefolkningens attityder till utrikes födda spelar stor roll för integrationen på landsbygden har utredningen låtit göra en Demoskopundersökning riktad till 450 företagare inom lantbruks- skogsbruks- och trädgårdsnäringarna. Av den framgår att företagarna inom de gröna näringarna har en mer positiv attityd till invandrare och invandring än allmänheten. Trädgårdsnäringen är den bransch som är mest positiv, och det är också den bransch som har flest utrikes födda anställda. 10

11 Behov och kompetens Utredningen konstaterar att det inte är så lätt att kartlägga varken arbetskraftsbehov inom de gröna näringarna eller kompetens hos nyanlända inom området. Representanter för branschorganisationerna Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) menar att det finns ett stort behov av djurskötare. Något motsvarande behov kan inte arbetsförmedlingen se i sin statistik. Det enda yrke inom sektorn där det finns en brist enligt dem är skogsmaskinsförare. En trolig anledning till denna skillnad är att endast en liten andel av alla jobb förmedlas genom arbetsförmedlingen. Det kan vara så att djurskötarjobben i första hand tillsätts genom informella kontakter. Enligt arbetsförmedlingens statistik gällande nyanlända invandrare finns kompetensen framför allt inom områdena Lantbruk, trädgård, skog och fiske, övrig/ospecificerad utbildning. agronomutbildning och annan utbildning inom lantbruk. Enligt dem är endast 5% av de utrikes födda med utbildning inom lantbruk sysselsatta inom lantbruk. Lokalt i Fyrbodalsområdet framkommer att flera nyanlända har lång erfarenhet, uppemot 20 år, som bland annat djuruppfödare/djurskötare. Nya marknadsmöjligheter Enligt utredningen är landsbygdsföretagen till stor del baserade i flera näringsverksamheter, i snitt rapporteras 3,4 olika verksamheter per företag. Stor tillväxtpotential bedöms finnas inom områdena energi, turism, småskaligt livsmedelsföretagande, entreprenad och hälsa. Det senare är dock lite knepigt, då det finns ett behov men affärsmodellerna är ännu inte utvecklad, så marknaden är idag i det närmaste obefintlig. Även om efterfrågan på arbetskraft generellt framstår som låg, så menar utredningen att det ändå finns en potential att skapa nya jobb på landsbygden. De områden med bäst förutsättningar anses vara turism, service och småskalig tillverkning/förädling. Hittills har till exempel den småskaliga livsmedelsförädlingen varit dominerad av infödda svenskar, men troligen kan de utrikes födda tillföra kunskaper om råvaror, bearbetning, hantverk och matlagning som innebär utveckling och expansion. Åtgärder för effektivare mikrofinansiering Enligt en undersökning från NUTEK 2007 upplever företagare födda utomlands finansieringssituationen som ett större hinder än andra företagare. Utrikes födda har svårare att få lån, vilket anses kunna bero på okunskap om nya affärsidéer och landsbygdsföretagande, brist på svenskt kontaktnät och oförmåga att uttrycka sig svenskt. Detta leder till att utrikes födda i högre grad finansierar sin verksamhet med lån från släkt och vänner, medan svenska företagare lånar i bank. Utredningen anser att det behövs ökade kunskaper hos banker och andra långivare om landsbygdsföretagande och en ökad mångfald bland personalen i desamma. Dessutom vill man att taket för mikrolån hos ALMI höjs från kr till euro, vilket är den högsta nivån i övriga EUländer. Nystartsjobb Utredningen menar att fokus under introduktionstiden för nyanlända bör vara arbete och inte bostad, då arbetet har bättre potential att få fart på integrationsprocessen. En möjlighet som finns är nystartsjobb. De används i låg utsträckning inom den gröna sektorn, i feb 2008 fanns bara 1,7% av nystartsjobben där. Av dem som fick dem var dock hela 14% födda utom norden. Genom att öka informationen om nystartsjobb till mindre företag inom de gröna näringarna, bör därför fler utrikes födda kunna sysselsättas. 11

12 Information, kommunikation och nätverk Genom att öka informationsflödet kring gröna jobb, helst på flera språk än svenska, tror utredningen att fler matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande skulle kunna göras. Vidare förespråkar man ett rådgivningscentrum för etablering på landsbygden. Rekrytering till gröna utbildningar Gymnasieskolor och folkhögskolor med grön profil är viktiga för integrationen på landsbygden menar man. De kan göra betydande insatser genom att erbjuda särskilda utbildningar och/eller fortbildningar för utrikes födda. Generellt sett är andelen utrikes födda på gröna utbildningar låg, ett mönster som känns igen även från andra länder. Ett hinder som nämns i sammanhanget är att lantbruksyrkena har låg status i många länder. Grön integration från jord till bord Grön integration från jord till bord är ett kompetensutvecklingsprojekt för utrikesfödda där de utbildas inom de gröna näringarna och om livet på landsbygden. Projektet drivs av Hushållningssällskapet Väst i samarbete med Dingle naturbruksgymnasium. Det arbetar med olika block där man varvar praktik och teori. Praktiken sker minst en dag per vecka ute i landsbygdsföretag inom olika verksamhetsområden. Entreprenörskap tas tillvara och personerna utbildas i hur man startar eget företag. Samtidigt får de nya nätverk och kontakter som de kan ha nytta av som företagare. Projektet arbetar för att man skall få en förbättrad anställningsbarhet och information om de jobb som finns ute på landsbygden. Det medverkar även till att stärka det svenska språket inom de gröna näringarna och på landsbygden. Under odlingssäsongen sköter de två odlingar där de odlar, skördar och säljer olika grönsaker och rotfrukter. Etableringslotsar med landsbygdskännedom Arbetsförmedlingen får genom den nya integrationspolitiken ett utökat ansvar för alla i arbetsför ålder, dvs år. Från och med 1 december 2010 införs en ny lag om etableringsinsatser. Arbetsförmedlingen kommer att upphandla etableringslotsar. Den nyanlände får då välja sin etableringslots som kommer att vara en resurs i genomförandet av den individuella etableringsplanen. Etableringslotsarna måste ha kunskap om och intresse för landsbygden. Det kan de få genom god kunskap om arbetsmarknaden på landsbygden och ett brett kontaktnät som omfattar alla sektorer. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen får möjlighet att föreslå lämplig lots för varje person, beroende på personens bakgrund och intressen. Landsbygdsnätverket kommer att utbilda etableringslotsarna om landsbygden. Flykting söker bonde Många nyanlända flyktingar har lång yrkeserfarenhet och/eller utbildning inom lantbruk som inte tas tillvara. Samtidigt finns det enligt lantbrukare i Valdemarsviks kommun ett behov av kompetent arbetskraft. Ur dessa två omständigheter föddes idén om projektet "Flykting söker bonde". Nyanlända flyktingar med erfarenhet av lantbruk ges möjlighet att göra studiebesök på lantgårdar och att få praktik kombinerat med språk-undervisning under introduktionen. En förhoppning är att praktiken ska leda till fortsatt anställning eller möjlighet att ta över verksamhet eller starta egen. 12

13 Valdemarsviks kommun arbetar aktivt för att skapa en god kontakt mellan nya och äldre kommuninvånare. Projektet innebär att flyktingar ges möjlighet till sociala kontakter och kontakt med närsamhället. Det ger utrymme för olika kulturer att mötas och ger förutsättningar för ökad förståelse och tolerans för varandras bakgrund och olikheter. Målet är att förebygga utanförskap och segregation samt att skapa sysselsättning för nyanlända flyktingar. Flyktinghandläggaren Djamal Hamaili, som arbetat med projektet berättar att de för ett antal år sedan hade ett problem. De flesta flyktingar som placerades i Valdemarsvik flydde efter några veckor om de över huvudtaget dök upp. När de i slutet av 2007 bara hade tre personer kvar började han fundera på vad han egentligen fick lön för, och ringde den ansvariga för nyanlända flyktingar i Stockholm och erbjöd hjälp med att ta emot flyktingar. Han berättade om livet i den lilla kommunen, och efter en timme ville alla 60 hushåll + tolkarna flytta till Valdemarsvik! Nästa steg var ett studiebesök i kommunen. Handläggarna trodde inte sina ögon, familjerna slogs om lägenheterna. Därefter var det dags att få flyktingarna sysselsatta, och det var så projektet föddes. Djamal ringde bönder i Valdemarsvikstrakten och frågade om ville de hjälpa en flyktingfamilj? Då det visade sig att det fanns intresse åkte han till LRFs årsmöte och tog med några tjejer som bakade bakelser från sina hemländer. Bönderna uppskattade det mycket! - Möten viktiga! menar Djamal. En av bönderna konstaterade att det var första gången jag suttit axel mot axel med en invandrare När det anordnades lantbruksdag där bönderna visade upp sina produkter fanns flyktingmottagningen på plats med bakelser och information. Rubriken Flykting söker bonde tilltalade media, och allt var igång. Djamal menar att det är viktigt att projektet leder till att riktiga jobb skapas, många är trötta på att praktisera i all evighet. - Sysselsättning är en utmaning. Vi måste visa konkret att minst en person har fått jobb och den första är på väg att bli anställd nu. Det har ett stort symbolvärde och är ett bevis för att detta funkar. Cash, kollo eller kompisar? MIKLO är ett företag som arbetar med att ta tillvara de resurser som finns i miljonprogramsområdena och utveckla näringslivet utifrån hur dagens samhälle ser ut. De har på uppdrag av Jordbruksverket gjort en studie kring förutsättningarna att få blivande entreprenörer från miljonprogramsområdena att välja landsbygden för sin företagsetablering. Rapporten Cash, kollo eller kompisar? Så lockar vi miljonprogrammens entreprenörer till landsbygden konstaterar att det finns såväl möjligheter som utmaningar. De pekar ut två målgrupper i miljonprogrammen. Tonåringar bör få kontakt med landsbygden för att få förståelse för hur ett liv där kan se ut, och unga vuxna som är i en familjeetableringsfas ska visas möjligheten att bygga ett liv på landsbygden. De unga i studiens fokusgrupp hade mycket få egna upplevelser av den svenska landsbygden och associerade den med ord som tråkigt, ensamt, inget att göra. De tror också att fördomarna mot invandrade svenskar och deras barn är starkare på landsbygden. Bland de unga vuxna, som samtliga hade barn under 3,5 års ålder, fanns ofta en önskan om att leva miljövänligt, att ha mer fritid och bo närmare naturen och att kunna erbjuda barnen en social trygghet. Inställningen till ett liv på landet är öppen men tveksam, med bland annat oro för ett begränsat kulturutbud och umgänge och dåliga kommunikationer. 13

14 Landsbygdsinvånarna är överens om att det är viktigt att locka fler till landsbygden, men de är samtidigt rädda för en överexploatering, vi vill ha inflyttning men inget Disneyland. Det som man helst vill utveckla är småskaligt företagande inom framför allt turism och kultur. Bilden av miljonprogrammens människor är ofta ensidig och associeras med utanförskap, arbetslöshet, hederskultur och låg status. Studien konstaterar således att det finns lite kontakter mellan miljonprogrammens invånare och landsbygdens, och att bilderna av respektive grupper är tämligen schablonartade. Den föreslår ett antal åtgärder för att förändra detta, bland annat utbyte mellan skolklasser och föreningar i stad och på landsbygd för att på lång sikt nyansera bilderna av respektive grupper och öka rörligheten mellan miljonprogrammen och landsbygden. Studiebesök i naturen Yusra Moshtat, miljöinspektör i Göteborg drev under åren projektet Med andra ögon naturmöten med invandrare. Genom ett samarbete med invandrarföreningarna, anordnade hon utflykter för svårintegrerade människor, som bott länge i Sverige men inte pratade svenska. Hon pratade om allemansrätten, blommor, träd, djur, bär, ekologi, nedskräpning, sociala frågor, globala problem, kultur och kulturhistoria med deltagarna. En av de centrala frågorna var varför upplever människor med invandrarbakgrund inte naturen som svenskar gör? Hon kom fram till ett antal svar som kan vara bra att ha med sig i ett arbete med grön integration: jag känner inte den svenska skogen så bra jag kan inte vägen jag tänker hela tiden på vad som kan hända, jag tänker på hur många kvinnor som blivit våldtagna i skogen i Bosnien Farliga djur? Ormar eller vargar? Otrygghet, kriminalitet Sociala problem ha inte bråttom det tog tio år för mig att bli mogen för gummistövlar och regnkläder Brist på information, har haft annat att tänka på... många vet inte vilka regler som gäller, vilka rättigheter och skyldigheter man har Vädret! De flesta invandrare är inte vana vid kylan... Jag tycker om snön, men jag tycker inte om när det är kallt Yusra menar att projektet är viktigt därför att människor med utländsk bakgrund vistas mindre i skog och natur än infödda svenskar, (SCB 1997) Dessutom har de sämre hälsa än genomsnittet (integrationsverket, 2003)Hon menar att naturen kan bidra till avkoppling och bättre hälsa. Yusras råd är att ta små steg, målen kan vara: Att kunna vistas i naturen Att uppleva naturen Att förstå hur vi påverkar naturen 14

15 Att kunna förstå miljövård Att vilja och kunna påverka Skalmsta gård Skalmsta Gård ligger i Sigtuna Kommun. Gården är på 160 ha, varav 80 är skog. På gården bedrivs förutom ett jordbruk verksamheter som B&B, uthyrning av hus och ridlekis. Verksamheten verkade på papperet vara så intressant att vi bestämde oss för att göra ett studiebesök på gården. Det blev ett inspirerande besök där vi såg hur mycket som kunde åstadkommas av en person med stor entusiasm och en hållbar idé. På gården finns en ideell förening som arbetar för att förverkliga och utveckla arbetet på gården, där det övergripande målet är att personer med utländsk bakgrund ska hitta en kanal till den svenska landsbygden. Föreningen har som syfte att praktiskt främja det småskaliga företagandet inom de gröna näringarna, genom att finna en väg från idé och dröm till självständighet och självförsörjning. Verksamheten ska drivas professionellt och med vinstsyfte så att fler arbetstillfällen skapas. Det finns flera olika mål med verksamheten på Skalmsta: Att skapa nya företag inom de gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, turism) Att vara en kanal till landsbygden där man kan känna sig delaktig. Att få en kortare väg mellan producent och konsument vad gäller nya idéer om produkter och tjänster från landsbygden. Att få utlopp för nya företagsidéer. På Skalmsta kan man få hjälp med affärsplan, referenser, nätverk, skötsel, praktisk handledning, att söka till kurser, kontakt med myndigheter och bank mm. Här finns möjligheter att testa företagsidéer och få en bas att stå på innan det är dags att stå på egna ben. Verksamheten har i dagsläget varit igång i ganska exakt ett år, och håller på att hitta sina former. Rekryteringen sker till största delen genom personliga kontakter och genom att praktikanterna tipsar andra i sin bekantskapskrets, men efter att arbetsförmedlingens personal varit på studiebesök så kommer även en del deltagare därifrån. Det finns även några praktikanter med helsvensk bakgrund som kommit dit genom arbetsförmedlingen. När praktikanterna kommer till Skalmsta får de börja med att gå med och sköta djur och andra sysslor på gården. Om de har en idé om vad de vill göra får de även tid att arbeta med den. Allteftersom de kommer in i arbetet brukar olika idéer dyka upp och efter ett tag är den egna idén en relativt stor del av det som de sysslar med under praktiktiden. Än så länge har inga företag startats, men det finns praktikanter som har verksamhet med grisar, rashöns och andra fåglar, grönsaksodling och café- och festverksamhet på gården. Så länge de gör sin praktik går intäkterna till gården, som även gör de investeringar som behövs till idéer som uppfattas som genomförbara. Skalmsta ligger visserligen storstadsnära strax utanför Arlanda, men de allmänna kommunikationerna är ändå relativt dåliga. Arbetstiderna är satta efter de bussar som finns, och praktikanterna samåker även med varandra om det finns någon som har tillgång till bil. Några exempel på projekt och verksamhet på gården: 15

16 Plan på att uppföra ett hus som har ett tilllagningskök och en studielokal för att kunna producera mat av gårdens råvaror. Ankor och pärlhöns i hägn för att skapa trivsel. Maranehöns en ras som tidigare inte funnits i Sverige. De har vackra mörka ägg med mervärde. Utfodras med drav (öl) och solros. Besättningen är rasmässigt uppblandad. Häststall med 5 ha beteshagar uthyrda ridlekis bedrivs där. Grönsaksodling på lerjord: koriander, persilja, lök, salladslök, mango, bönor, solros, rödbetor, flera olika sallader. Säljer i buntar på torg och andra försäljningskanaler. Afrikansk by för att visa afrikanskt hantverk med svenskt material. Länsstyrelsen inblandad. 4-5 personer kommer på helgerna och arbetar på husen för att det är kul. Planen är att kunna ha evenemang i byn på sikt. Ett café med afrikansk touche där man bl a haft afrikansk grillfest. Försäljning av pumpor, ägg, persilja, gurka, vaktelägg Getter som ständigt rymmer. De är bråkiga och svåra att föda upp och skadar stängslen, men köttpriset är högt, getkött är en bristvara i Sverige. Fårskötsel med 70 tackor placerade i gammal ladugård. Kalkoner 3 st, för eget husbehov Frigående utomhusgrisar Resultat och analys Möten Grön integration på landsbygden Den 2 juni 2010 hölls ett seminarium på ämnet grön integration på landsbygden på Kungliga skogsoch lantbruksakademien. Det konstaterades att det idag finns 1,9 miljoner människor med utländsk bakgrund i Sverige, och av dem är 1,3 miljoner födda utrikes. De flesta söker sig till storstäderna där det är ont om bostäder och arbetstillfällen. Endast 0,6% av de sysselsatta utrikes födda återfinns i gröna näringar. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är 1,9%. Dessutom finns ett behov av ökad befolkning i arbetsför ålder i många landsbygdskommuner. Under seminariet presenterades ett antal projekt som genomförts i Sverige för att öka integrationen på landsbygden de är presenterade i omvärldsanalysen ovan. Dessutom fördes en diskussion om hur arbetet skall gå vidare. Några av dessa tankar och förslag: Det behövs ett större utbyte mellan stad och land 16

17 Det behövs nya former för möten och samtal, både svenskar och utrikes födda har ett ansvar för att hitta naturliga mötesplatser kring intresseområden där mötet blir naturligt. Klyftorna mellan svenskt och utländskt föreningsliv bör minskas genom att formerna ses över. Det behövs ett samarbete med skolorna för att intressera alla barn och ungdomar för landsbygden och de gröna näringarna. Barnen måste få en närhet till djur och natur. Genom möjligheter att hyra stadsnära, plöjd, gödslad och harvad odlingsmark går det att utöka kolonilottsverksamhet till mer affärsmässig verksamhet I introduktionsprogrammet för nyanlända måste det finnas med information om landsbygden och möjligheter att besöka landsbygden Infrastrukturen måste förbättras, och de nyanlända bör få tillgång till busskort. Vi måste bli bättre på att kommunicera affärsmöjligheter och goda exempel från landsbygden till utrikes födda. De projekt som genomförs runt om i Sverige bör systematiskt presenteras och utvärderas så erfarenheterna kan komma alla till del. LEADER är en möjlig inkörsport för ickeprofessionella projektsökanden Det bör skapas ett system för validering av personer med utländsk agronomutbildning Seminariet kommer att följas upp med aktiviteter där förslag och slutsatser från seminariet utgör grunden. Rasoul Nehjadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland I Västra Götalandsregionen bedrivs ett relativt omfattande integrationsarbete. Ett av de mer lyckade projekten är Multikulti i Skövde, där Shorik Adam är projektledare. Shorik har även fungerat som idégivare och inspirationskälla i denna förstudie. Multikulti är ett resultat av en metod där idéer fångas upp och uppmuntras. Då metoden har visat sig fungera bra är fler liknande projekt på gång på olika ställen i regionen. Vi enades om att metoden även borde fungera bra i Skaras fall, och vi fick ett löfte om finansiering av tre träffar från regionen. Träffarna leds av Kristina Berneholm från Coompanion, som även är styrgruppsledamot i förstudien, och av Shorik Adam. Bengt Weidow, rektor för naturbruksgymnasiet på Uddetorp Vid diskussioner med Bengt Weidow enades vi om att grönt integrationsarbete egentligen bör bedrivas på två fronter: Långsiktigt arbete med attityder, ungdomar, inställning till skog och natur Mer kortsiktigt arbete de som behöver arbete nu När det gäller långsiktigt arbete finns förutsättningar genom Uddetorps arbete med 4H på somrarna. Det är en mycket populär verksamhet där många barn i Skara får kontakt med djur och natur. Dock kommer i princip inga barn med utländsk bakgrund dit. Det vore intressant att undersöka vilka hinder som finns och undanröja dem, så även de barnen kommer. 17

18 En annan idé är att med göteborgsprojektet Med andra ögon starta ett utbildningsprogram i skogen, där utrikes födda i alla åldrar erbjuds naturvandringar med olika aktiviteter som visar vad man kan göra i skog och mark, och hur man gör det. Några temaidéer som kom fram var: plocka svamp och laga till Se när man jobbar i skogen, utflykt med matsäck, lägereld Motion i skogen Plocka mossa och ris till jul Lämplig samarbetspartner här är Naturskyddsföreningen med namn som Inge Gustavsson, Lennart Kjellberg och Ingvar Fredriksson, som är lic naturguide Det kom även upp idéer på projekt som skall skapa sysselsättning inom en närtid. En av dem var odling av olika typer av nischväxter i större skala för försäljning. Det skulle kunna vara medicinalväxter, kryddväxter, peppar, vitlök eller andra grödor där det finns större efterfrågan än produktion i Sverige. Uddetorp skulle kunna vara en viktig part i ett sådant projekt, till exempel genom att göra en variant på den 20 veckor långa Landsbygdsföretagarutbildningen och genom att bistå med mark. Det skulle även kunna vara en del av ett större projekt inspirerat av Skalmsta gård, där Uddetorp kan vara utförare. Det finns dessutom ett färdigt koncept för maskin-sfi på Uddetorp. Det handlar om en årslång utbildning till Skogs- och lantbruksmaskinsreparatör kombinerat med språkundervisning. Enligt en undersökning som gjordes för ett par år sedan finns såväl behov av arbetskraft som intresse att ställa upp som praktikvärd från ett antal mekaniska verkstäder runt Skara. Marianne Barrljung, tidigare Hushållningssällskapet Marianne Barrljung är den person som drivit arbetet med Grön integration på Hushållningssällskapet Väst. Numer är hon egen företagare och konsult. Jag träffade henne för att få hennes synpunkter och feedback på vårt arbete. Hon var mycket positiv till det arbete som gjorts hittills och de idéer som kommit fram. Tanken att odla nischgrödor trodde hon mycket på, och EU-moppekortet var en annan idé hon gillade. När det gäller naturvandringar tipsade hon om att Yusra Moshtat i Göteborg nu har ett uppdrag från Länsstyrelsen att arbeta med liknande frågor. Hon kan alltså vara en god kontakt i ett sådant eventuellt projekt. Vi diskuterade även möjligheterna att utveckla arbetet med 4H-gårdar och eventuellt även ridskolor för att ge barn som inte normalt vistas i lantliga miljöer en möjlighet att träffa djur och vara ute i naturen. Hon trodde även på att bjuda in skolledare och beslutsfattare till 4H-gårdar som har en bra verksamhet med såväl svenska barn som barn med utländsk bakgrund för att visa hur väl den typen av verksamhet fungerar för integrationen. Ett annat tips vi fick var att leta upp till exempel en imam och andra formella eller informella ledare och se om de är intresserade av att engagera sig i projekten. Det skänker tyngd och trovärdighet och skapar en god kommunikation. Även svenska kyrkan är en viktig samarbetspart. De äger mycket mark och har intresse av landsbygdsfrågor, samtidigt som de har kunskap och förståelse för religion och kan visa att det finns religion även i Sverige. Hon berättade även att sociala bekymmer och kulturkrockar tog mer tid och energi än de hade trott från början. Hon betonar vikten av att ta detta på allvar och se till att det finns tid för att prata, inte bara att arbeta i projekten. 18

19 Morgan Johansson, kommunekolog i Skara I Skara genomförs för närvarande ett LONA-projekt kallat Gröna klassrum. När projektet är klart till våren kommer det finnas ett antal platser med intressant natur som är anpassade för undervisningssituationer. Dessa är tänkta att användas av skolor men kan även användas i integrationssammanhang. De skulle kunna vara grunden för naturvandringar för vuxna. Det kan även finnas anledning att titta på projektet Vandringar i Valle och se om det kan utvecklas utifrån integrationsaspekter. En intressant resurs i sammanhanget skulle de lärare som fått utbildning i utomhuspedagogik kunna vara. Alla lärare i Skara kommun har genomgått utbildningen, så kan man dessutom hitta någon med användbara språkkunskaper vore det intressant. Även Jägarförbundet skulle kunna ha något att tillföra ett sådant projekt, menar Morgan Johansson. Vi bör även bolla idéerna med till exempel Mehar Tesfai och Yohannis för att få deras syn på genomförbarheten. Morgan har även tittat på möjligheten att hyra ut större odlingslotter av stadsnära mark. Det handlar om lotter om kvm, som skulle odlas ekologiskt för kommersiell försäljning, till exempel via Potatisboden inne i Skara. Detta finns all anledning att titta på igen, gärna tillsammans med Uddetorp. En annan idé från Morgan är cykelundervisning för dem som inte kan cykla. Med en cykel vinner man stor frihet och kan ta sig ut på landsbygden på ett enkelt sätt. Muhamed Nur, imam i Skara Muhamed Nur är från Somalia och har varit i Sverige i 20 år. Han är intresserad av att vara delaktig i projekt och fungera som vägledare för muslimer. Enligt Koranen är det inga problem att sköta djur, inte heller grisar, och det är helt ok för kvinnorna att byta om för att kunna arbeta. Muslimer får däremot inte befatta sig med alkohol över huvud taget. Hundar kan även anses vara orena, det kan vara ett problem man ska tänka på vid t ex praktikplatsval.ett problem är att många hör av andra vad som gäller och tar ibland i lite för att vara på den säkra sidan. De som inte kan läsa kan inte heller kolla i Koranen Därför behövs det någon som hjälper dem med vad de kan göra och inte. -I Somalia finns inte ens sjukhus för människor. Här finns ett särskilt sjukhus för djur! Mehar Tesfai Mehar Tesfai är från Eritrea och arbetar ideellt med bland annat läxläsning för skolbarn i alla åldrar. -Det är en resa att koppla ihop målgruppen med projekten och det är viktigt att var och en måste själv välja sin väg. Ekonomisk drivkraft är starkast, sen kommer t ex livskvalitet. Jag vet att många av deltagarna på stormötet undrar om det här betyder att de kommer få jobb. Det finns många startpunkter, och projekten måste ha en bra meny kan de välja vad de vill inte bara dagens rätt. Viktigt att se varje persons hela livssituation och olika bekymmer så de kan få stöttning med det som är viktigt för dem just nu. Ett ex: en man är intresserad av detta, men hans viktigaste fokus just nu är hur han ska få hit sin familj. Varför söker så få barn med utländsk bakgrund till Uddetorp? Alla erbjuds samma funkar inte. Dessutom måste vi ta egna initiativ och ta detta med utbildning på allvar. Vi måste peka på vilka möjligheter som finns. Om de inte ser att Uddetorp är en resurs och en möjlighet så söker de sig inte dit. En 24-åring som utbildar sig nu kan ju göra jättestor nytta i ett fredligt Somalia om 10 år eller ha en bra framtid här. Vi måste visa på möjligheterna. Många är tyvärr passiva och sitter bara och väntar 19

20 de här projekten kan skaka om dem lite och peppa dem. SLU, Uddetorp, möjligheterna här är jättestora. Även Mehar är intresserad av att vara delaktig i framtida projekt och dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. -Skara ska bli bästa stället för barn att växa upp på. Vi kan inte se barnen som en isolerad del det finns familjer runt barnen och de lever i ett samhälle. Det är också viktigt med samordning mellan olika projekt så de arbetar tillsammans. Det finns mycket vi kan göra för att visionen skall nås. -Men - gratis är värdelöst tänk på det! Ställ rimliga krav så det blir ett ömsesidigt givande. Yusra Moshtat, miljöinspektör i Göteborg Vid ett möte med Yousra Moshtat gav hon följande råd för ett projekt liknande hennes Med andra ögon: Arbeta tillsammans med invandrarföreningarna, och se till att träffa dem istället för att skicka brev. Gör inte det hela så märkvärdigt utan ta det anspråkslöst. Undvik vinter, snö, regn under sådana förhållanden kommer ingen komma. Många är rädda för kyla och är rädda för att bli sjuka om de är ute i kyla. April/maj är tveksamt, bäst är månadsskiftet maj/juni. Det får inte kosta någonting, inte ens 10 kr per person då kommer ingen Hav och vatten är mest lockande, försök att hitta sådana resmål. Fråga gärna vart de vill åka, och ha förslag med fotografier för att underlätta Bjud på mat men gör föreningen delaktig. Låt dem handla för ett visst maxbelopp och lämna in kvitton för ersättning. Då behöver ingen vara orolig för att det blir fel mat. Prata gärna med skolorna så utflykterna kan ske hela familjen tillsammans. Helger är bra, men tänk på att muslimer är upptagna på lördagsförmiddagar med religiösa ritualer em med mat kan fungera bra. Fråga hellre än undervisa särskilt första mötena. Be dem berätta om naturen i sina hemländer. Skapa dialog och visa nyfikenhet. När det gäller tolk fråga om föreningarna kan ställa upp med tolkning mot ersättning. De behöver inkomster för att finansiera sin verksamhet. Engagera föreningarna i planeringsarbetet, och låt dem om möjligt få ersättning för en del av tiden de lägger ner. Öppna upp för fortsatt samarbete och undersök möjligheter att söka pengar för fler projekt gemensamt. Boka föreningarna i god tid och lägg upp en plan för hur deras tid ska redovisas. Ett förslag är att träffas med jämna mellanrum och hjälpas åt med redovisningen. Fråga om vilka aktiviteter de vill ha lär av varandra Tävlingar med t ex biobiljetter eller matcheckar i pris kan vara mycket uppskattade Räkna inte med att använda träffarna för att utbilda det tar längre tid Cykelkurser i naturen kan vara ett bra komplement för många 20

Möten i naturen. med öppna ögon

Möten i naturen. med öppna ögon Möten i naturen med öppna ögon Yusra Moshtat Miljöinspektör i Göteborgsstad 2004 Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen Vad pratar vi om vid utflykterna? Allemansrätten

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden

Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden Inledning Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden

HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden Hur arbetar vi med integration på landsbygden? I landsbygdsprogrammet 2007-2013 är integration på landsbygden ett viktigt horisontellt mål. Trots att Sverige

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Inspiration integration

Inspiration integration Inspiration integration Marianne Barrljung Hushållningssällskapens Förbund Arbetsgrupp integration Integrationsmentor marianne.barrljung@hush.se Hållbar landsbygdsutveckling 43 % i miljonprogramsområden

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008 1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända En viktig målgrupp för integration på landsbygden är de nyanlända som fått sin ansökan om asyl beviljad. För de kommuner som har brist på arbetskraft och goda förutsättningar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ARBETSLIV OCH FÖRETAGANDE Version 0612 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING, OMFATTNING OCH INRIKTNING... 3 3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER...

Läs mer

Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration. Åsa Olli Segendorf Tommi Teljosuo

Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration. Åsa Olli Segendorf Tommi Teljosuo Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration Åsa Olli Segendorf Tommi Teljosuo Disposition Hur ser arbetsmarknadssituationen ut idag? Vad påverkar situationen för utrikes födda?

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Mångfald och landsbygd

Mångfald och landsbygd Mångfald och landsbygd Urban.laurin laurin@telia.com www.urban-laurin laurin.com Urban Laurin AB Upplandsbygd Företagarna Landsbygdsnätverket Gottsunda Factory Dagens kulturarv Närmare 1,9 miljoner människor

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Bilaga 6. Landsbygdens behov och möjligheter

Bilaga 6. Landsbygdens behov och möjligheter Bilaga 6. Landsbygdens behov och möjligheter Bättre integration på landsbygden? Det finns forskning som visar att de flyktingar som flyttar från landsbygd till stad tidigt efter ankomsten till Sverige,

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer