ARBETARHISTORIA. Internationell solidaritet: Vietnamdesertörerna. arbetarhjälpen Lilla polemiken. Till sist: spelet om storstrejken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETARHISTORIA. Internationell solidaritet: Vietnamdesertörerna. arbetarhjälpen Lilla polemiken. Till sist: spelet om storstrejken."

Transkript

1 ARBETARHISTORIA #3/2009 [131] Internationell solidaritet: Vietnamdesertörerna Internationella arbetarhjälpen Lilla polemiken. Till sist: spelet om storstrejken.

2 ARBETARHISTORIA ledare: I solidaritetens namn paul benedikt glatz: Amerikanska desertörer och Vietnamprotester: Agitation och kampanjer i Europa. 12 kasper braskén: Internationell solidaritet skulle befria världen. Internationella arbetarhjälpen i mellankrigstidens Tyskland. 18 kalle holmqvist: Den något mindre polemiken. SKP, KPML(r) och brytningen mellan Kina och Albanien. 23 matias kaihovirta:»att gallra i arbetarstammen.» Bolagsgemenskap under mellankrigstiden i Finland. 28 hanna lindberg: Huvudmän, lönearbete och yrkesskicklighet. Kön och begreppet arbete inom finländsk socialpolitik. 35 arne högström: Rune B. Johansson folktalare och samhällsbyggare. Omslaget: Affisch utgiven av Socialistiskt ungdomsforum. Källa: Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja. 39 hans larsson: Solidaritet i våra samlingar. Från den amerikanska södern 1863 till Östtimor idag. RECENSIONER 42 mats myrstener: När solen sken över Stockholm Christian Widholm, Iscensättandet av Solskensolympiaden: dagspressens konstruktion av föreställda gemenskaper vid Stockholmsolympiaden tobias karlsson: Arbetslösa i rörelse Ulf Andréasson, Arbetslösa i rörelse: Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, lars gogman: Masthugget, Moskva, Madrid. Jonas Sjöstedt, Masthugget, Moskva, Madrid: berättelsen om Bengt och Greta. 48 iben vyff: Sverige och Kina Anne Hedén, Röd stjärna över Sverige. Folkrepubliken Kina som resurs i den svenska vänsterradikaliseringen under och 1970-talen. DOKUMENTET 50 För hundra år sedan kunde man spela Storstrejkspelet

3 LEDARE I solidaritetens namn... Med spänning väntande på resultatet av dagens rådslag sända vi med ett leve för arbetsklassens solidaritet Eder vår varmaste brodershälsning. Storstrejksstyrelsen. (Ur Svenska järnvägsmannaförbundets representantskaps protokoll från den 2 4 augusti 1909) för mer än hundra år sedan var solidaritet och internationell solidaritet begrepp som främst förknippades med arbetarrörelsen och med arbetarklassen. Solidaritet och särskilt internationell solidaritet var ett resultat av en globaliseringsvåg som under senare delen av 1800-talet bland annat skapade nationalismen. Men nationalismen och internationalismen är nära förknippade med varandra och kan ses som två sidor av samma mynt. Internationell solidaritet användes då mycket för att trycka på det gränsöverskridande samarbete och den gränsöverskridande hjälpen arbetare emellan, trots att hemländerna kunde föra krig mot varandra. Idag är solidaritet ett retoriskt begrepp som används av de flesta om inte alla partier i Sverige och det gäller nog för många andra länder också. Begreppet har kanske varit så framgångsrikt att det inte längre förknippas med just arbetarklassen och klasskamp. Å andra sidan så framkastade en av föredragshållarna på en nyligen timad konferens om Chile på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek påståendet att solidaritet numera var en bristvara bland svenskarna och hänvisade till det solidaritetsarbete hon själv och andra på 1970-talet bedrivit med bland andra chilenska flyktingar i Sverige. Frågan är vad som har hänt, har begreppets användning förändrats? Är det så att innebörden av begreppet har förändrats? Antagligen inte, snarare har det som har utgjort solidaritetshandlingar och varför de har utförts, varierat i tid och rum. Solidaritet handlar inte bara om att hjälpa andra, det handlar i de flesta fallen också om makt och det är dessa maktrelationer som gör en historisk analys av det som har ansetts vara solidaritetshandlingar till en spännande fråga. under välfärdstatens blomstringstid blev svensk solidaritet känd världen över, här talar vi inte enbart om solidarisk lönepolitik i Sverige utan också om biståndspengar som har flödat till motståndsrörelser i före detta kolonier. Den tidigare generösa svenska flyktingpolitiken har säkerligen också bidragit till denna bild. Men det är inte så länge sedan Sverige blev mottagare för materiellt stöd från internationellt håll, solidaritet handlar nämligen också mycket om pengar. För hundra år sedan precis, under augusti månad 1909, gick nära svenska arbetare ut i den så kallade Storstrejken: konflikter pågick vid flera arbetsplatser, SAF hotade med storlockout om inte LO såg till att dessa snabbt löstes, LO svarade med storstrejk. Vid den tiden var det alltså de svenska arbetarna inom LO som vädjade om solidaritet både inom och utom landets gränser. Man fick också ekonomiskt bistånd från Tyskland och USA bland annat. Järnvägsmannaförbundet, som vid denna tid inte tillhörde LO, bestämde sig för att inte delta i strejken typograferna gjorde tvärtom men beslutade samtidigt om penningunderstöd och lån till de ansträngda strejkkassorna. Det är tydligt att den gemensamma nämnaren här var den svenska och även den internationella arbetarklassen»leve den internationella arbetarrörelsen» avslutas ett annat telegram som också citeras i representantskapets protokoll i dess kamp mot det likaledes internationella kapitalet. ett århundrade senare har Sverige haft en stabil demokratisk utveckling och lyckats hålla sig utanför två världskrig. Vi har väl snarast vant oss vid att solidaritetsarbetet gått i den andra riktningen: Svenskar har varit solidariska med andra. I tidigare numer av Arbetarhistoria har bland annat publicerats artiklar om svensk solidaritet med polska Solidarnosc, som visar hur egna intressen spelar roll för dessa solidaritetsyttringar, materiellt bistånd kom bland annat både från Sverige och USA. Båda dessa bidragsgivare hade egna intressen som skilde sig åt, att förverkliga en demokratisering av arbetsmarknaden eller att kämpa mot kommunismen. Och vilka fackliga rörelser var LO solidariskt med? Och vilka krav ska mottagaren uppfylla för att kunna tillhöra en grupp man kan vara solidarisk med? Frågan är alltså också vems intressen som ligger bakom solidaritetshandlingar. Vad har dessa solidaritetshandlingar betytt och inneburit för dem som bestämde sig för att vara solidariska med andra? i detta nummer av Arbetarhistoria ges några exempel: solidaritet med de soldater som vägrade strida i Vietnam, solidaritet med republiken under det spanska inbördeskriget, solidaritet med socialistiska flyktingar från de centraleuropeiska diktaturerna under mellankrigstiden etc. Kasper Braskén utgår i sin artikel om Internationella arbetarhjälpen från förutsättningarna att solidaritetsbegreppet tycks ha expanderat: man är solidarisk med andra människor i världen i största allmänhet.»solidaritetsbudskapets historiska anknytning till tanken om klasskamp [har] delvis eller helt fallit i glömska.» Det skulle innebära att den helhet och samhörighet som begreppet bär på har vidgats. Den som vill kan själv fundera kring detta under läsningen av det här numret. ARBETARHISTORIA 3/2009 3

4 Amerikanska desertörer och Vietnamprotester: Agitation och kampanjer i Europa Protesterna mot Vietnamkriget har varit en global företeelse. Sverige har i likhet med Frankrike och Kanada spelat en betydelsefull roll när protesterna ändrade inriktning och betydelse efter Tet-offensiven i slutet av januari 1968, när dessa länder tog emot amerikanska desertörer. AV PAUL BENEDIKT GLATZ I november 1967 visades fyra unga amerikanska matroser på sovjetisk tv. De ville som»honest Americans» protestera mot USA:s»war of oppression» i Vietnam. 1 De fyra flydde i oktober från det amerikanska hangarfartyget Intrepid, de hade gått under jorden i Japan och slussades av medlemmar av den japanska Vietnamorganisationen Beheiren vidare till Sovjetunionen.»Intrepid 4» (de fyra orädda) anlände i slutet av december till Sverige, där de i början av 1968 fick asyl av humanitära skäl. Desertörernas uppträdande i media och deras kritiska vittnesbörd om Vietnamkriget var en propagandistisk framgång för Sovjetunionen. En alldeles särskild verkan fick historien i västvärlden.»intrepid 4» var i och för sig varken de första och långt ifrån de sista amerikanska vietnamdesertörerna. 2 Men de lyckades få medias uppmärksamhet på ett hittills okänt sätt, inte minst för sitt uppträdande i Sovjetunionen. De amerikanska soldaternas kritik mot Vietnamkriget visade tydligt att det rådde oenighet även inom de amerikanska trupperna och att det fanns en potential för protester. Deras exempel motiverade krigsmotståndarna att mobilisera protester och uppmana soldater att desertera. Till slut visade deras mottagande i Sverige en ny och säkrare möjlighet för amerikanska soldater att undgå insatsen i Vietnam. Tidigare fick amerikanska desertörer enbart ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Frankrike, som behövde förlängas regelbundet, samtidigt som Sverige och andra europeiska länder snarare hade accepterat ett fåtal desertörer under tystnad. 3»Intrepid 4»:s flykt sammanföll med en fas då antikrigsprotesterna i Europa och Nordamerika radikaliserades, då det demonstrerades med ny intensitet och nya strategier utvecklades. Krigsmotståndarna försökte synkronisera protesterna internationellt och koordinerade exempelvis demonstrationerna den 21 oktober Tyska och europeiska aktivister planerade den internationella Vietnamkongressen i februari 1968 och uppmanade till att ta steget från»protest till politiskt motstånd». 4 Ett viktigt element under denna radikaliseringsoch konkretiseringsprocess spelade de i Europa stationerade amerikanska soldater, som skulle uppmanas att desertera och mobiliseras till motstånd inom militären. Protesterna fick en extra skjuts i samband med den offensiv som Nordvietnam och den sydvietnamesiska motståndsrörelsen FNL inledde vid nyårsfesten Tet i slutet av januari 1968; här fanns förhoppningar om en seger för FNL blandade med fruktan för hur USA skulle reagera. Bilderna i media, som visade krigets brutalitet och den till synes utsiktslösa pattställningen i Vietnam, ledde till ökad vapenvägran och desertering och att allt färre amerikaner ville delta i kriget. När de amerikanska trupperna flyttades från Västtyskland till Vietnam som följd av Tet-offensiven, deserterade allt fler soldater och flydde till Frankrike och Sverige. Desertörer organiserar sig Vid årsskiftet 1967/68 växte de första organiserade protesterna fram bland amerikanska soldater och desertörer i Europa. Arbetet bedrevs till en början under jorden, men snart försökte desertörerna fånga mediernas uppmärksamhet och började knyta kontakter med europeiska protestgrupper. Med stöd av amerikanska civilister organiserade sig desertörerna i slutet av 1967 i Paris under akronymen RITA (resistance inside the armed forces). 5 Gruppen eftersträvade alltså motstånd inom kasernerna; desertering var för dem enbart en första uttrycksform för protest mot Vietnamkriget. Däremot propagerade American Deserters Committee i Stockholm och French Union of American Deserters and Draft Resisters i Paris för att den enda möjliga formen av motstånd för amerikanska soldater mot Vietnamkriget borde vara desertering. 6 Med hjälp av händelserna vid årsskiftet 1967/68 4 ARBETARHISTORIA 3/2009

5 En av många antikrigsdemonstrationer utanför den amerikanska ambassaden i Stockholm. Bilden är tagen Foto: Hernried. ARBETARHISTORIA 3/2009 5

6 American Exile Newsletter gavs ut av American Deserters Committee i Stockholm. Den innehöll mycket praktisk information för nyanlända amerikanska desertörer. Källa: Hans-Göran Francks arkiv. Flygblad och affischer cirkulerades internationellt. Flygbladet för amnesti av amerikanska desertörer och kravet på frihet för vietnameserna gavs ut 1974 av National Council for Universal and Unconditional Amnesty. Flygblad utgivet av den brittiska sektionen av War Resisters International Koden kan närmast jämföras med dagens sms-språk:»in Amsterdam, Netherlands You Go To Provos.» Källa: Hans-Göran Francks arkiv. är det möjligt att visa hur de europeiska protesterna mot Vietnamkriget förändrades på ett avgörande sätt. Krigsmotståndarna eftersträvade att konkretisera och intensifiera protesten. Amerikanska desertörer och soldater spelade en central roll i denna process, de synliggjordes genom ökad mediebevakning och organiserade egna protestgrupper. Nedbrytningsprocess I historieskrivningen om Vietnamkriget och Vietnamprotesterna i Europa och USA framstår denna utveckling dock om ens överhuvudtaget som ett marginellt fenomen. Men i den nedbrytningsprocess som militären iakttog hos de amerikanska styrkorna under Vietnamkriget i början av 1970-talet var denna utveckling i själva verket en viktig beståndsdel. Genom desertering, myteri på hangarfartyg, moraliskt förfall, ordervägran och attentat mot officerare (så kallade»fraggings») 7 stod de amerikanska styrkorna inför en kollaps i Vietnam, varnade 1971 den före detta marinkårsöversten Robert Heinl. 8 Stödet för desertörer och oppositionella soldater i Europa var ett sätt för europeiska krigsmotståndare att på ett konkret sätt visa solidaritet med amerikaner som drabbats av Vietnamkriget: som hjälp till desertörer på flykt och under dessas exil, som till exempel Sverige, samt som stöd för oppositionella soldater i kasernerna. Därutöver deltog krigsmotståndare från olika nationella kontexter i dessa olika former av antikrigsaktivism, som i Västtyskland, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Sverige. Transnationellt samarbete och synkronisering av Vietnamprotester ett i nyare litteratur populärt ämne, kan beläggas konkret med hjälp av stödet för desertörer och oppositionella soldater i Europa. Förvånansvärt är dock att de amerikanska desertörernas och soldatrörelsens historia inte har undersökts särskilt mycket. Inte ens under 2008 då 1968 firade 40-årsjubileum fick det mer än marginellt utrymme i det tyska samhällets minne. I Sverige har ämnet varit mera närvarande i media, inte minst för att några amerikanska flyktingar har stannat i Sverige. Inte heller i den vetenskapliga litteraturen har denna»bortglömda protest» 9 beaktats förrän under senare år. 10 Historien om Vietnamkrigets amerikanska desertörer har varit omstridd inte minst på grund av den negativt laddade bild av fanflyktingar som manats fram i offentligheten, som fegisar och smitare. Desto svårare har det varit och är det fortfarande idag att förmedla att desertering under Vietnamkriget var en form av vapenvägran och kunde vara en form av antikrigsprotest. Den bristande uppmärksamheten för denna historia hänger också ihop med många studiers begränsning till den nationella kontexten, som kan låta desertering framstå som en marginell företeelse. Först med hjälp av ett transnationellt perspektiv kan denna aspekt av Vietnamprotest uppfattas och dess betydelse bortom nationella gränser uppmärksammas. Mot värnplikten Med Vietnamkrigets eskalering och ökade behov av trupper involverades fler och fler unga amerikaner genom värnplikts- och inskrivningssystemet draft. 11 Medan tidiga antikrigsprotester försökte upplysa allmänheten om folkrättsliga och moraliska motsä- 6 ARBETARHISTORIA 3/2009

7 gelser i det amerikanska engagemanget i Vietnam, var kritiken mot värnpliktssystemet mera konkret och förståelig för alltfler amerikaner. På det viset blev Draft resistance-rörelsen snart motorn i antikrigsrörelsen och dess radikalisering. Inkallelsebeskeden brändes offentligt och ett tiotusental värnpliktiga flydde till Kanada. Ytterligare exempel på hur Vietnamprotesterna fick nya dimensioner var soldaters vapenvägran, som till exempel vid»fort Hood 3» 1966, kritik från vietnamveteraner samt protestmobilisering inom armén. Med strävan efter en liknande konkretisering i Europa riktades från och med 1966 protesterna mot de i Västeuropa stationerade trupperna. I Förbundsrepubliken och Västberlin stationerades den i särklass största kontingenten amerikaner i Europa med cirka soldater år Demonstrationerna förde naturligt till USA:s representativa byggnader såsom ambassader och kaserner. Men ansatsen att rikta kampanjer till amerikanska soldater och att inkludera dem i protesterna gick mycket längre. Flygblad skulle upplysa soldater om aspekter av den amerikanska Vietnampolitiken, som de inte fick reda på från officiella medier, och därigenom göra dem politiskt medvetna. Uppmaningar att desertera skapade samtidigt offentlig uppmärksamhet. I ett andra steg hjälpte krigsmotståndare soldater som verkligen deserterade att gå under jorden och att resa från Nato-medlemsstater till neutrala länder Desertering Redan tidigt under våren 1966 utgav den brittiska sektionen av War Resisters International, WRI, det första flygbladet som riktade sig till amerikanska soldater i Europa»To american soldiers [det vill säga militärer] in Europe» 13 som skulle distribueras till amerikanska soldater i Europa och särskilt till dem i Förbundsrepubliken. En första kontakt för desertörer förmedlade koden»inadamnl / UGO2PROVOS», som hade stämplats på flygbladen: Fanflyktiga soldater skulle vända sig till nederländska krigsmotståndare från den anarkistiska provo-rörelsen i Amsterdam. Den holländska metropolen var ett omtyckt resemål på helger för amerikanska soldater och flyktvägen via Nederländerna till Frankrike var till att börja med den viktigaste i Europa efter att Frankrike 1966 lämnade Natos kommandostruktur och tolererade amerikanska desertörer. Pamfletten To American Soldiers in Europe informerade om landet Vietnam och utvecklingen av Indokinakonflikten sedan I andra delen föreslog författarna hur soldater själva skulle kunna kritisera Vietnamkriget till exempel genom petitioner till överordnade och politiker, genom deltagande i demonstrationer och protester inom kasernen, ansökan om vapenfri tjänst och till slut genom den, särskilt utomlands, farligaste och svåraste vägen- desertering. Flygbladet hänvisade till den i Nürnbergprocesserna utvecklade grundsatsen, att varje soldat är ansvarig för sina egna handlingar och att han har den moraliska plikten att vägra orättfärdiga order. Nürnbergprincipen tjänade också i den amerikanska antikrigsrörelsen som argumentationsgrund för vapenvägran. 14 Hur konkret uppmaningen att desertera var menad förblir en öppen fråga. Men det verkar som om enbart ett fåtal soldater verkligen hade fått stöd vid sin desertering fram till våren 1967 när WRI aktivisten Tony Smythe tog upp ämnet. Hans bidrag från april 1967 i WRI:s tidskrift War Resistance blottlade en grundläggande konflikt inom fredsrörelsen om vapenvägran och fanflykt, nämligen huruvida en pacifistisk hållning måste vara grunden för vägran. 15 Smythe krävde att flygbladet:»to American soldiers in Europe» skulle följas upp med praktisk hjälp för amerikanska vapenvägrare och desertörer i Europa. Samtidigt varnade han dock att man inte kunde förvänta sig ett politiskt medvetande bland unga amerikanska soldater. I de flesta fallen låg snarare personliga än politiska skäl bakom deserteringen. Den pacifistiska rörelsen borde komma bort från att stödja enstaka politiska motiverade vapenvägrare och istället hjälpa desertörer och ge ett bredare stöd för Draft-Dodgers. 16 Redan vägran att åka till Vietnam och»to withdraw their services from their Government» var en form av motstånd och förpliktade krigsmotståndaren till stöd. I Vietnamkriget handlade det enligt Smythe inte bara om ett fåtal idealistiska vapenvägrare. Man befann sig i ett historiskt ögonblick där man tillsammans med»draft dodgers, deserters or, as I would prefer to call them, war resisters» kunde organisera ett motstånd och en bred antikrigsrörelse. 17 Smythes appell står för en vändpunkt inom den europeiska Vietnamrörelsen mot praktiskt stöd för desertörer och mot en ansats, där varje form av vapenvägran oavsett motiven kunde gälla som en form av protest. För det andra visade Smythes argumentation också på konflikter inom fredsrörelsen och på förbehåll mot desertörer. Skillnader i politiskt medvetande och i utbildning, perceptioner och projektioner, utgjorde även senare hinder för ett närmande mellan soldater och desertörer och europeiska antikrigsaktivister. Ett sådant närmande framstod som ytterst problematiskt mot bakgrund av medierapporter och diskussioner om amerikanska truppers brutalitet i Vietnam. De amerikanska styrkorna i Europa var ett uppenbart uttryck för USA:s ställning som världsmakt. Den enkla soldaten å sin sida ansågs vara det minsta hjulet i ett krigsmaskineri som tvingade honom till ARBETARHISTORIA 3/2009 7

8 omänskligt handlande i Vietnam. I en kontext av den näraliggande tyska uppgörelsen med sitt förflutna jämfördes USA:s brott mot mänskliga rättigheter i Vietnam med förbrytelserna under nationalsocialismen. 18 Utifrån ett sådant ifrågasättande av soldaternas roll i Vietnam, kunde europeiska och särskilt tyska krigsmotståndare, bortom provokationen mot amerikanska militärinstitutioner, få svårigheter att hitta motståndspotential inom de amerikanska trupperna. Soldatagitation Under Sozialistischer Deutscher Studentenbunds, SDS, årsmöte i september 1961 antogs soldatagitation och desertering som en strategi i SDS:s Vietnamarbete. Både den ovan beskrivna WRI-kampanjen i Europa och utvecklingen i USA motiverade aktivisterna i de viktigaste organisationerna för den tyska revolten till detta steg. Resolutionen hänvisade till det stigande antalet deserteringar och sabotageaktioner mot militärinstitutioner i USA. Med denna strategi hade man lyckats»urholka stridskrafterna för att försvaga soldaternas kampmoral i USA, Europa och Sydvietnam.» SDS annonserade att»utveckla lämpliga metoder för arbetet med i Förbundsrepubliken stationerade soldater» och att»samarbeta med internationella grupper». 19 SDS övergick till denna ansats inom ramen för de världsomspännande Vietnamdemonstrationerna den 21 oktober 1967 med egna flygblad som uppmanade amerikanska soldater att desertera. I Väst-Berlin sköts ett flygblad med internationella kontaktadresser med hjälp av en fyrverkeripjäs in i McNair-kasernen. 20 Flygbladet från SDS i Frankfurt argumenterade för att många soldater hade ändrat sin uppfattning om kriget genom sina erfarenheter i Vietnam. Det byggde på rapporter från veteraner, alltså insiders, och försökte överbrygga avståndet mellan krigsmotståndare och soldater. Flygbladets ingress uttryckte på ett ironiskt men träffande sätt den underförstådda uppmaningen till desertering:»of course, some GI s want to go to Vietnam But most GI s want to come home from Vietnam And some GI s have left the army instead of going to Vietnam.» 21 Kontaktadresser Istället för en öppen uppmaning till fanflykt rapporterade flygbladet hur soldater i Europa som hade flytt från armén hade gått tillväga och angav kontaktadresser i Frankrike, Sverige, Schweiz, Nederländerna och Danmark. Dessa kontaktadresser från olika delar av Europa är ett uttryck för antikrigsaktivisternas förtätade nätverk i Europa, som samtidigt illegalt organiserade amerikanska desertörers flykt från Natos medlemsstater till neutrala länder. Våren 1968 var präglad av den europeiska antikrigsrörelsens strävan efter att»höja kampen till en ny nivå», att»fullfölja steget från protest till politiskt motstånd», att fortsätta och konkretisera Vietnamprotesterna på bred internationell bas. 22 Därtill organiserade SDS tillsammans med andra organisationer den internationella Vietnamkongressen som ägde rum i februari 1968 i Västberlin. Den kort innan av FNL och Nordvietnameserna startade Tet-offensiven uppenbarade amerikanernas sårbarhet i Sydvietnams städer, vilka dittills hade betraktats som säkra, och spred hopp om FNL:s seger. Både FNL:s framgångar och rädslan för en amerikansk atomvapeninsats som reaktion, gjorde att Vietnamkongressens deltagare ansåg uppbyggnaden av en»andra revolutionär front mot imperialismen i dess metropoler» som sin plikt. 23 Protesterna i den västliga världen mot Nato och USA betraktades på det viset som en del i samma kamp som vietnameserna utkämpade i Indokina. Den internationella Vietnamkongressen framställde sålunda soldatagitation och deserteringshjälp som grundläggande element för att konkretisera och bredda protesterna i Europa och åstadkom ett förstärkt transnationellt samarbete för att uppnå resultat. Enligt den andra satsen i kongressens slutresolution skulle man sträva efter att genomföra upplysningsaktioner bland soldater med målet att undergräva det amerikanska försvaret och att övertyga soldaterna om nödvändigheten av motstånd, sabotage och desertering. 24 Den 8 maj 1968 utropades till»international Day for Desertion» 25 detta symboliska datum förklarades på en klisterlapp som sattes på amerikanska bilar:»may 8, 1945, GI s freed Europe now free yourselves DESERT.» 26 Kampanjen organiserades gemensamt av protestgrupper från olika europeiska länder, förutom SDS uppmanade Verband deutscher Studentenschaften till deserteringskampanjen, American Deserters Committee i Paris och Stockholm och den amerikanska Berlinprotestgruppen US- Campaign deltog i aktiviteter i Västberlin, i garnisonsstäder för amerikanska styrkor i Södra Tyskland som till exempel Frankfurt am Main, Heidelberg och München. Vid sidan av dessa offentliga kampanjer hjälpte aktivister de amerikanska desertörerna att gå under jorden i Tyskland och att resa vidare till Frankrike och särskilt till Sverige. För att vidta motåtgärder mot Tet-offensiven använde USA sig även av trupper som stationerats i Västtyskland. Det innebar att fler soldater i Tyskland försökte undvika krigsinsatsen. Till början av augusti 1968 ska därför hundratals soldater ha deserterat. 27 I Sverige, sedan ankomsten av»intrepid 4» det viktigaste mottagarlandet för amerikanska desertörer, hjälpte krigsmot- 8 ARBETARHISTORIA 3/2009

9 Nguyen Hung Chang som ingick i Republiken Sydvietnams revolutionära provisoriska regerings (PRR) förhandlingsdelegation i Paris, till höger om LO:s ordförande Gunnar Nilsson, var en av första majtalarna på Norra Bantorget Längst ut till höger syns Tran Hieu Kha, PRR:s generalkonsul. Källa: Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodjas arkiv. Nedre bilden: Vietnamdemonstration i Kungsträdgården Foto: Hernried ARBETARHISTORIA 3/2009 9

10 Birgitta Dahl, dåvarande ordförande i Svenska kommittén för Vietnam höll 1975 ett hyllningstal med anledning av 15-årsdagen av FNL:s bildande. Från vänster: Tran Van Phough (PRR:s chargé d affaires), John Takman (riksdagsledamot och ordförande för Vietnamhjälpen), Luu Quy Tan (chargé d affaires för den Demokratiska Republiken Vietnam, DRV), hans hustru Lam Thi samt tolken Susanne af Geijerstam). Bilden finns i svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodjas arkiv. NOTER AMERIKANSKA DESERTÖRER OCH VIETNAM- PROTESTER 14Navy Deserters, in Soviet [Union], Score U.S. Policy, New York Times, 21. november Antalet deserteringar (mer än 30 dagars otillåten frånvaro från truppen) i USA:s krigsmakt ökade under Vietnamkriget från 14,9 fall per 1000 soldater 1966 till 73,9 fall års siffra utgjorde det högsta antalet fanflyktingar från amerikas stridsmakter under 1900-talet. Därmed räknades antalet deserteringar till För en mera detaljerad framställning se David Cortright, Soldiers in Revolt. GI Resistance during the Vietnam War, Chicago 2005 (first publ. 1975), s och Lawrence M. Baskir/William A. Strauss, Chance and Circumstance. The Draft, the War, and the Vietnam Generation, New York, 1978, s Sedan 1966 hade amerikanska desertörer flytt till Frankrike, där de sedan maj 1967 fick begränsat uppehållstillstånd. Jfr U.S. Army Deserter Gets French Refuge, New York Times, 21 maj 1967 och Cortright, Soldiers in Revolt, s. 93. I början av 1967 kom den första amerikanska desertören, Roy Ray Jones, till Sverige, se Arbetarhistoria 3 4/2008, s. 64. Baskir/Strauss uppskattar att omkring 1000 Amerikaner hamnade i exil i Sverige, varav tre fjärdedelar var desertörer och en fjärdedel var vapenvägrare. Baskir/Strauss (1978), s Schlusserklärung des Vietnam-Kongress, i: Der Kampf des vietnamesischen Volkes und die Globalstrategie des Imperialismus. Internationaler Vietnam-Kongreß, 17./18. Februar 1968, Westberlin 1968, s Principen»Motstånd inom stridskrafterna» förklarade desertören Terry Klug i RITA-tidningen Act 3/[1968], s The Second Front 1/1968, 8. maj 1968, s Kommer från engelska uttrycket för splittergranat,»fragmentation grenade». 8 Robert D. Heinl, Jr.,»The Collapse of the Armed Forces», i: Armed Forces Journal, 7. juni 1971, s. 30. Det finns två omfångsrika studier om soldatproteströrelsen under Vietnamkriget: Cortright, Soldiers in Revolt, (först publ. 1975) och Michèle Gibault, Consciences revoltées et pratiques de résistance des soldats américains pendant la guerre du Vietnam. Histoire du mouvement G.I., Paris Niels Seibert, Vergessene Proteste. Internationalismus und Antirassismus , Münster Till de få studier som relaterar till historien om amerikanska desertörer och oppositionella soldater i Europa och det stöd dessa fick från europeiska krigsmotståndare räknas i förhållande till Sverige två bidrag; ett av Carl-Gustaf Scott och ett av Åke Kilander, för Nederländerna ett av Rimko van der Maar, samt om Förbundsrepubliken Tyskland bidrag av Martin Klimke, Maria Höhn och Niels Seibert. Ett äldre bidrag kommer från en av dem som stött desertörer och soldater. Watts, US-Army Europe, Se vidare Carl-Gustaf Scott,»Swedish Sanctuary of American Deserters during the Vietnam War. A Facet of Social Democratic Domestic Politics», i: Scandinavian Journal of History 2/2001, s , Åke Kilander, Vietnam var nära. En berättelse om FNL-rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige , Stockholm 2007, s , Rimko van der Maar, Welterusten mijnheer de president. Nederland en de Vietnamoorlog , Amsterdam 2007, s , Martin Klimke, The Other Alliance. Global Protest and Student Unrest in West Germany and the U.S., , Dissertation, Heidelberg 2005 (under utgivning Princeton 2009), 2005, s , Maria Höhn,»The Black Panther Solidarity Committees and the Voice of the Lumpen», i: German Studies Review 1/2008, s und Seibert, Vergessene Proteste, s Värnplikten avskaffades i USA 1973 inte minst på grund av de erfarenheter man 10 ARBETARHISTORIA 3/2009

11 ståndare både från De förenade FNL-grupperna och från Svenska kommittén för Vietnam till med att hitta bostad, arbete, utbildning etc. Även om en massfanflykt som hade kunnat skada de amerikanska styrkorna i Europa på allvar uteblev, så spelade deserteringskampanjen och flyktinghjälpen för desertörer en viktig roll för revolten kring»1968». Desertörer och soldater som uttalade sig mot Vietnamkriget, hade ett stort symboliskt värde för den europeiska Vietnamprotesten. Dessutom utgjorde agitationen bland amerikanska soldater och det praktiska stödet för desertörer och oppositionella soldater inom kasernen en konkret form av Vietnamprotest och möjliggjorde en praktisk solidarisering med dem som direkt berördes av Vietnamkriget och det»andra USA». Den särskilda inriktningen på afroamerikanska GI:s utgjorde därmed en praktisk förlängning av solidariteten med Afroamerikanernas kamp om lika medborgerliga rättigheter och mot diskriminering. Med denna form av protest hade den europeiska Anti-vietnamkrigsrörelsen hittat ett konkret och praktiskt sätt att få inflytande över de amerikanska truppernas sätt att fungera, som den tyska SDS ordföranden KD Wolff fastslog i ett brev till svenska Vietnamorganisationer, för att förbättra det transnationella samarbetet: although the fight against this army and the few discussions we can have with American servicemen to explain to them the nature of the war in Vietnam is only a small element in the anti-imperialist struggle, it probably is the most concrete issue for European groups. 28 Med tanke på de turbulenta händelserna i Tyskland under våren 1968, attentatet mot Rudi Dutschke, påskoroligheterna, kampanjen mot Springer-pressen och protesterna mot undantagslagarna blev deserteringskampanjer och soldatagitationen ett protesttema bland många. Deserteringshjälp och stöd för oppositionella amerikanska soldater fortsatte under de kommande åren, både på gräsrotsnivå och som underjordisk verksamhet. Proteströrelsen bland soldater hade påbörjats i Tyskland med deserteringen av enskilda soldater och fortsatte långt in på 1970-talet. Vietnamkriget som ursprungligt protest-tema miste visserligen sin betydelse när de amerikanska trupperna så småningom drogs tillbaka från Indokina. Men kriget hade förtärt USA:s 7:e armé i Förbundsrepubliken Tyskland. Rasism, strukturella och sociala problem krävde fortfarande i mitten av 1970-talet engagemang från soldataktivister och deras civila supportrar. 29 haft av opposition inom trupperna under Vietnamkriget. 12 De i Västtyskland och Västberlin stationerade truperna reducerades i samband med Vietnamkriget till år 1970, jfr U.S. Troop Deployment Data Set, The Heritage Foundation, 2006 [www.heritage.org/research/nationalsecurity/troops db.cfm], 10. februari 2009). 13 WRI/USA/Vietnam War/Deserters and Resisters, Internationaal Instituut voor Sociale Geschiedenis, Amsterdam och Hans Göran Franck , Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm. Förändringen av mottagare i den nya upplagan av»american Servicemen» ger vid handen att flygbladsförfattarna ville undvika den klassiska konfrontationen mellan fredsrörelse och soldater. Med»Servicemen» vände de sig särskilt till värnpliktiga. Även begreppet desertering undveks i den nya upplagan och ersattes med»walk out», antagligen för att inte avskräcka soldater och för att undvika konfrontationer med lagstiftningen i Nato-medlemstater. 14»Call to Resist Illegitimate Authority» från 1967, var ett av den amerikanska antikrigsrörelsens centrala dokument, den hänvisade till Nürnberg-principen, jfr Benjamin Spock/Mary Morgan, Spock on Spock. A Memoir of Growing Up with the Century, New York, 1989, s Tony Smythe,»Conscientious Objection and War Resistance», i: War Resistance 2/1967, s Egentligen en negativt besatt begrepp för vapenvägrare, som undviker att bli inkallade genom att gå i exil. 17 Smythe,»Conscientious Objection and War Resistance», s Jfr t.ex. Wilfried Mausbach,»Auschwitz and Vietnam. West German Protest Against America's War during the 1960s», i: Andreas W. Daum/Lloyd C. Gardner/Wilfried Mausbach (eds.), America, the Vietnam War, and the World. Comparative and International Perspectives, Cambridge 2003, s Resolution, Solidarität mit dem [sic] amerikanischen SDS und der Widerstandsbewegung in den USA, 22. o. DK des SDS, September 1967, APO-Archiv Berlin, BV/22. DK/1967/SDS. 20 War Foes in Europe Urge G.I. s To Spread Propaganda In Army, New York Times, 29 oktober Günter Amendt minns att»pyrotekniken för denna aktion [kom] från DDR», Konkret 5/2008, s Flygblad»Of course, some GI s want to go to Vietnam», SDS Frankfurt, [1967], APO-Archiv Berlin, Vietnam/FFM. 22 Schlusserklärung, Vietnam-Kongress, s Schlusserklärung, Vietnam-Kongress, s Schlusserklärung, Vietnam-Kongress, s The Second Front 1/1968, 8. Mai 1968, s Deserteringskampanjens klistermärke, maj 1968, i: Der Spiegel, 26/1969, s »Größerer Maßstab», Der Spiegel, 26/1969, s KD Wolff,»A Letter to the Swedish Left», i: The Second Front, 6/1968, s Se t.ex. Dave Harris,»Forward. Geschichte eines GI-Projektes in West-Berlin», i: Widerstand in der US-Armee. GI-Bewegung in den siebziger Jahren, Berlin 1986, s , Höhn,»Black Panther Solidarity», Seibert (2008), s och Cortright (1975), s. 92 ff. PAUL BENEDIKT GLATZ är doktorand vid John F. Kennedy-institutet, Freien Universität Berlin. Hans avhandlingsprojekt handlar om amerikanska desertörer, oppositionella soldater och internationella Vietnamproteströrelsen. ARBETARHISTORIA 3/

12 Internationell solidaritet 1 skulle befria världen Internationella arbetarhjälpen i mellankrigstidens Tyskland Internationell solidaritet är fortfarande ett gångbart slagord, ordets användning, men också dess praktiska innebörd har varierat i tid och rum. I artikeln analyserar författaren vad den internationella solidariteten rent praktiskt har inneburit i mellankrigstidens Tyskland. AV KASPER BRASKÉN Slagorden för internationell solidaritet regnade tätt under andra halvan av det korta 1900-talet och inom den marxist-leninistiska propagandan blev solidariteten nästintill ett vulgariserat slagord. Trots inflationen i bruket av solidaritetsbegreppet har senaste års forskning åter lyft fram att solidariteten människor emellan är ett av de mest grundläggande fenomenen som sammanbinder samhället. 2 Det problematiska med begreppet solidaritet är att det ofta används diffust eller utan att definieras överhuvudtaget. Grundantagandet i dessa budskap är dock genomgående att solidaritet är någonting progressivt och eftersträvansvärt. En nutida definition av solidaritetsbegreppet kunde vara»beredskapen att dela med sig av resurser med andra för att understöda de i kamp eller i behov av hjälp[ ]». Som Steinar Stjernø konstaterar i sitt imponerande verk om solidaritetsbegreppets historia i Europa, så har begreppet under 1900-talet fått en allt bredare definition, som kommit att inkludera allt flera samhällsgrupper och antagit en allt mer global omfattning. Idag kan de flesta tala för internationell solidaritet både representanter för protestanter, katoliker inklusive påven, socialdemokrater, kommunister och vänsterradikala av olika slag. Samtidigt kan bland annat Amnesty International räknas in bland dagens organisationer som har som mål att sprida tanken om internationell solidaritet. I och med denna utveckling har solidaritetsbudskapets historiska anknytning till tanken om klasskamp delvis eller helt fallit i glömska. När det idag talas om solidaritet uppmärksammar få att det var den internationella arbetarrörelsen som redan under andra hälften av 1800-talet gjorde solidariteten till ett av sina främsta vapen och slagord mot upplevda sociala och politiska orättvisor. 3 Det är intressant att konstatera att ett begrepp under en relativt kort tidsperiod kan tillskrivas en mycket föränderlig mening och räckvidd. Därmed IAH var verksamt i många länder i Europa. Organisationen grundades strax efter en stor hungerskatastrof i Volgaområdet. Arbetare i olika delar av Europa startade hjälpkommittéer för att kunna lindra nöden. Båda dessa bilder visar den holländska sektionens bespisningslokal. Källa: IAH:s arkiv, svenska sektionen. 12 ARBETARHISTORIA 3/2009

13 blir även det historiska bruket av solidaritetsbegreppet högst aktuellt. Hur användes exempelvis solidaritetsbudskapet under mellankrigstiden ( ) en tid då den Andra internationalen och dess internationella solidaritet kollapsat som följd av första världskrigets utbrott och då arbetarrörelsen bittert delat sig i ett socialdemokratiskt och kommunistiskt läger? Speciellt intresse ligger vid de kommunistiska organisationernas bruk av solidariteten vem inkluderades i denna solidaritet och vilka metoder och medel fanns tillhands för att sprida den radikala vänsterns version av den internationella solidariteten? Och framför allt: vilken roll spelade egentligen solidariteten i arbetarnas vardagliga kamp mot svåra arbetsförhållanden och upplevd social orättvisa? Internationella arbetarhjälpen För att undersöka den internationella solidariteten i historien har jag valt att sätta en bortglömd världsomfattande solidaritetsorganisation kallad den Internationella arbetarhjälpen, Internationale Arbeiterhilfe, härefter förkortad till IAH, i fokus. IAH leddes av den tyska kommunisten, pacifisten och propagandisten Willi Münzenberg ( ) allt från organisationens grundande 1921 till dess sammanbrott Författaren Arthur Koestler konstaterade efter Münzenbergs död att om det någonsin skrivs en biografi om Münzenberg kommer detta verk att utgöra ett av de mest avslöjande dokumenten om det mellankrigstida Europa. Münzenbergs person har därefter polemiserats i ett antal artiklar och monografier, men samtidigt har hans mest ambitiösa projekt, IAH, förblivit ett icke-fenomen inom den moderna historieskrivningen. 4 I och med att solidariteten traditionellt ansågs skapas genom klasskampen i arbetarnas egna föreningar och organisationer är det förvånansvärt lite som egentligen har forskats om den mellankrigstida praktiska utövningen av internationell solidaritet. Därmed framstår det centralt att sätta IAH och dess bruk av solidariteten i fokus för en närmare granskning. En avgörande orsak till att en dylik forskningsinsats ännu inte gjorts beror på att källmaterialet helt enkelt varit otillgängligt. Men i och med östblockets sönderfall har de flesta tidigare stängda arkiven öppnats för forskarsamfundet. Den tidigare knappheten har ersatts av ett berg av dokument som utgör grunden för all trovärdig forskning kring frågor av denna art. Oanade möjligheter finns nu tillhands att utreda organisationen bakom IAH:s solidaritetsbudskap, vem som egentligen utgjorde de centrala aktörerna, medlemmarna, funktionärerna och efterföljarna som arbetade för IAH och som demonstrerade på gator och torg i den internationella solidaritetens namn. Vänsterradikal solidaritet IAH hade sitt huvudkontor i Berlin, Tyskland, och var verksam i många europeiska länder inklusive Sverige, Norge, Danmark och Island, men var även stationerad i bland annat USA, Latinamerika, Syd- ARBETARHISTORIA 3/

14 14 ARBETARHISTORIA 3/2009 På IAH:s svenska sektions brevpapper från 1930 fanns en förteckning över de största hjälpaktioner som organisdationen genomfört. Källa: Ture Nermans arkiv. Överst till vänster: IAH:s grundare Willy Münzenberg tackar den svenska sektionen för deras insamling till textilarbetarna i England Källa: IAH:s arkiv, svenska sektionen. Till vänster: IAH:s insamling till de tyska gruvarbetarnas barn. Källa: IAH:s arkiv, svenska sektionen.

15 afrika, Ryssland, Kina, Japan och Australien. 5 Det framstår klart att en undersökning av en dylik organisation inte kan omfatta alla verksamhetsländer och därmed har IAH:s viktigaste verksamhetsområde, nämligen Tyskland, valts som utgångspunkt. IAH hade den internationella solidariteten som sin ledstjärna och under mellankrigstiden genomförde organisationen kampanjer för både ryska, engelska, japanska och kinesiska arbetare. De tyska arbetarna uttryckte via IAH sin internationella solidaritet genom att donera resurser antingen i form av pengar, verktyg, livsmedel eller spannmål för att hjälpa dem i kamp eller nöd. I och med att IAH inofficiellt var nära knuten till det tyska kommunistpartiet och den Tredje eller Kommunistiska Internationalen, Komintern, har IAH:s solidaritetsbudskap ofta dementerats som kommunistisk propaganda eller betraktats blott som ett instrument i den kommunistiska rörelsens händer. Denna vinkling belyser dock på intet vis de människor som deltog i IAH:s verksamhet och som bar på medlemsböcker med inskriften»solidariteten hjälper att befria världen». De flesta av IAH:s medlemmar var troligen anhängare av diverse socialistiska ideal, medan min forskning visat att personerna i regel inte var medlemmar i kommunistpartiet. Ungefär hälften var kvinnor. Den västerländska forskningstraditionen har sett dessa människor som Stalins, Kominterns och det disciplinära kommunistpartiets villiga soldater, men detta perspektiv ger inget utrymme för förståelsen för varför de engagerade sig för en organisation som IAH. Det verkar uppenbart att IAH:s anhängare varken demonstrerade för Stalin eller Komintern eller den våg av terror och förtryck som dessa sedermera främst förknippats med, utan för tanken om internationell solidaritet. Det är endast genom förståelsen av de centrala aktörerna, deras liv, tid och erfarenheter, eller den historiska kontexten, som det går att greppa vad IAH betydde för dess medlemmar och sympatisörer. Vad innebar solidariteten med andra ord i arbetarnas vardagshistoria; vad var den internationella solidaritetens sociala praktik? Genom att ställa sig denna sorts frågor är förhoppningen att öka insikten i vänsterradikalismens politiska kultur eller den subkultur som uppkom i opposition till statsmakten. Denna ansats försöker inte förbise rollen av det sovjetiska inflytandet över den kommunistiska rörelsen, utan eftersträvar däremot att nyansera bilden genom att inkludera den social- och kulturhistoriska kontexten och de aktiva aktörerna med i analysen. 6 Jag kommer härefter att ge olika exempel på hur den internationella solidariteten kom till uttryck i IAH:s kampanjer och hur vanliga människor engagerade sig för kampen om en bättre värld. Willy Münzenberg ( ) grundade IAH 1921 och var dess ordförande fram till 1935 då organisationen upplöstes. Han dog 1940 under flykten från Frankrike till Schweiz. Hungersnöden i Sovjetryssland Den 26 juni 1921 meddelade den ryska tidningen Pravda att 25 miljoner människor svalt på grund av en ofantlig hungersnöd som drabbat Volgaområdet i Sovjetryssland. Historien om hur IAH under de kommande månaderna uppkom beskrivs av Willi Münzenberg nästan som en oundviklig naturkraft driven av den internationella solidariteten: När väl de första nyheterna om hungerskatastrofen blivit bekanta utomlands och innan några centrala instanser, partier eller fackföreningar hade hunnit ta ställning, hade det, enligt Münzenberg, på enskilda initiativ uppkommit otaliga hjälpkommittéer bland Europas fabriksarbetare. 7 Det var sedan IAH:s uppgift att samordna och dirigera dessa initiativ i en centraliserad, internationell arbetarhjälp. Nyheten om IAH:s grundande spreds snabbt i Tyskland och andra länder och framgången visade sig bli över alla förväntningar. Till de prominenta sympatisörer som anslöt sig till IAH hörde bland andra Albert Einstein, Henri Barbusse, Clara Zetkin och Käthe Kollwitz. Till de svenska sympatisörerna hörde Ture Nerman, Carl Lindhagen och Zeth Höglund. 8 Det skulle dröja fram till september 1921 innan IAH arrangerade sina första solidaritetskampanjer, som främst bestod av dörr till dörr-insamlingar, me- ARBETARHISTORIA 3/

16 dan olika lokalkommittéer ordnade insamlingstillställningar med musik och recitationer då man samtidigt sålde solidaritetsmärken, postkort och broschyrer för de hungrande i Ryssland. I Berlin ordnade IAH även flera större kongresser. De tyska myndigheterna var mycket tveksamma till att tillåta IAH:s insamlingar på grund av risken för att tillfället skulle utnyttjas till politisk agitation. Insamlingarna förbjöds även på många ställen i landet och den tyska polisen arresterade personer som utan lov genomförde insamlingar. Därmed var det ingen ofarlig självklarhet att engagera sig för den internationella solidariteten, utan en verksamhet som innebar ett direkt risktagande av den egna personen. Budskapet i IAH:s insamlingsverksamhet var»hjälp Ryssland, så hjälper ni er själva!». Detta var ett av grundelementen i IAH:s budskap under hela mellankrigstiden där solidaritetsinsamlingarna inte kännetecknades som välgörenhet, utan som så kallad självhjälp. Ett flertal tyska frivilliga reste även till Sovjetryssland för att delta med sin egen arbetsinsats. 9 För arbetare i Japan, Tyskland, Kina och England! IAH inledde under sommaren 1923 en hjälpaktion i Japan till offren för en allvarlig jordskredskatastrof. Det förblir tyvärr oklart om IAH lyckades förmedla hjälp till de drabbade arbetarna, men i Tyskland genomförde IAH en kampanj för att mobilisera den internationella solidariteten för Japans arbetare. 10 Men det var det så kallade tyska krisåret 1923 som erbjöd en ny möjlighet att utvidga IAH:s solidaritetsbudskap. Under sommaren och hösten 1923 drabbades den tyska befolkningen av hyperinflationen vilket förde med sig ett verkligt socialt kaos. De tyska arbetarna som tidigare understött och verkställt den internationella proletära solidariteten, utgjorde nu istället målet för den. I alla fall i Sovjet var man måna om att nu visa sin solidaritet gentemot de tyska arbetarna inte minst på grund av situationens propagandistiska potential. En av huvudsymbolerna för denna solidaritet var transporten av rysk spannmål till Tyskland som IAH sedan skulle dela ut. IAH genomförde även en omfattande tysk hungerkampanj då man inrättade kantiner eller Speiseküchen, som kostnadsfritt delade ut mat till nödställda arbetare i alla större tyska industristäder. 11 Under 1925 arrangerade IAH en internationell kampanj för arbetarna i Kina. Solidaritetskampanjens höjdpunkt var en omfattande Kina-kongress som ordnades i Berlin. Därutöver spred IAH effektivt sitt budskap via en egen nyhetstidning om Kina, medan IAH:s lokala kommittéer sålde solidaritetsmärken, ordnade temakvällar om Kina och engagerade intellektuella sympatisörer för kampanjen. 12 Året därefter, 1926 organiserade IAH en omfattande kampanj för de strejkande gruvarbetarna i England genom att vädja efter arbetarnas solidaritet med utropet»den internationella proletära solidariteten måste vara starkare än den brutala kapitalismen». Vid denna kampanj användes IAH även som en mellanhand för ett omfattande ryskt understöd på flera miljoner rubel. Samtidigt arrangerade IAH runt om i Tyskland olika evenemang för att samla in pengar och för att demonstrera kraften i den internationella solidariteten. 13 Förutom dessa internationella kampanjer arrangerade IAH under och 1930-talen årliga solidaritetsdagar då tiotusentals människor samlades runt om i Europa och därmed aktivt förde fram tanken om den internationella solidariteten. Internationell solidaritet i praktiken De metoder som IAH använde för att sprida solidaritetsbudskapet var starkt sammanbundna med det NOTER INTERNATIONELL SOLIDARITET SKULLE BEFRIA VÄRLDEN 1 Forskningen understöds av Stiftelsen för Åbo Akademi Forskningsinstitut; Ragnar Ester Rolf och Margareta Bergboms fond inom Svenska litteratursällskapet i Finland och Finska kulturfonden. Avhandlingsarbetet ingår i professor Holger Weiss kommande forskningsprojekt:»en bättre värld» Internationell solidaritet, utopiska ideal och politisk medvetenhet: globala vänsterradikala nätverk under mellankrigsperioden (InterSol). 2 Aafke E. Komter, Social solidarity and the gift, Cambridge Se även Ulrich K. Preuß,»Nationale, Supranationale und internationale Solidarität», Kurt Bayertz (red.), Solidarität: Begriff und Problem, Frankfurt am Main Se vidare om solidaritetens historia och nutida betydelse i Steinar Stjernø, Solidarity in Europe: the history of an idea, Cambridge 2005; Rainer Zoll, Was ist Solidarität heute?, Frankfurt am Main 2000, s För en svensk översikt se Sven-Eric Liedman, Att se sig själv i andra: om solidaritet, Stockholm Arthur Koestler,»Vorwort», i Babette Groß, Willi Münzenberg: eine politische Biographie. Mit einem Vorwort von Arthur Koestler, Stuttgart 1968, s Enligt IAH:s officiella uppgifter var organisationen verksam i Ryssland, Tjeckoslovakien, Holland, Belgien, Österrike, Frankrike, Spanien, England, Irland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Ungern, Schweiz, Rumänien, Jugoslavien, Bulgarien, Kina, Japan, Indien, Palestina, Cypern, Egypten, Väst- och Sydafrika, Australien, USA, Kanada, Mexiko och Latinamerika. Willi Münzenberg, Solidarität: Zehn Jahre Internationale Arbeiterhilfe , Berlin 1931, s Detlev J. K. Peukert, The Weimar Republic: the crisis of classical modernity, New York 1993; Eric D. Weitz, Creating German communism, : from popular protests to socialist state, New Jersey 1997; Kasper Braskén,»Internationale Arbeiterhilfe i kläm mellan öst och väst en introduktion till internationell solidaritet och konspiration i det mellankrigstida Tyskland», i CoWoPa Comintern Working Paper 13/2008, 16 ARBETARHISTORIA 3/2009

17 så kallade gyllene 1920-talet, som var en övergångsperiod mot ett modernt samhälle som inte minst uttryckte sig genom uppkomsten av en modern masskultur och moderna massmedier. Det bildades otaliga nya tidningar och illustrerade tidskrifter, medan radion och stumfilmen vann stor popularitet. Under Münzenbergs ledning antog IAH förlaget Neuer Deutscher Verlag som utgav rikligt illustrerade tidskrifter som Arbeiter Illustrierte Zeitung och diverse andra publikationer riktade till arbetarmassorna. Vanliga teman handlade om hur socialismen byggdes upp i Sovjetryssland och om den internationella solidaritetens potential att förändra världen. IAH tog även över ett filmproduktions- och distributionsföretag som hade ensamrätten att lansera sovjetiska filmproduktioner på den tyska växande biografmarknaden. Biograferna blev även centrala mötesplatser för arbetarmassorna och det var IAH som låg bakom lanserandet av de stora proletära filmerna i Tyskland. 14 Till IAH:s främsta framgångar hörde distributionen av Sergej Eisensteins Pansar-kryssaren Potemkin (1925), som trots polis- och censurmyndigheternas motstånd slutligen visades för den tyska biopubliken. Resultatet blev en oerhörd succé. 15 Som exemplen ovan antytt kunde de aktiva IAHmedlemmarnas vardag och fritid med lätthet fyllas med IAH:s mångsidiga verksamhet: Idén om den proletära solidariteten erbjöds i form av IAH:s proletära filmer, diskussionskvällar, utbildningsdagar, konferenser, världskongresser och IAH:s egna tidskrifter. Därutöver hade IAH även egna syklubbar, fotoklubbar, organiserade matutdelning vid strejker, arrangerade sommarläger för barn, barnhem och barntransporter av tyska barn till grannländerna, spred flygblad och pamfletter, ordnade årliga solidaritetsdemonstrationer och hade en egen bred socialpolitisk verksamhet. Dessutom spred IAH sitt budskap via egna solidaritetssånger och teatergrupper. Men den internationella solidaritetens sociala praktik präglades inte bara av oupphörlig aktivism, utan IAH möttes även av problem exempelvis i form av en ständig medlemsfluktuation. Det gick bra att vinna medlemmar under intensiva kampanjer, men svårare att binda dem vid ett fortsatt aktivt arbete. Ofta fick den centrala ledningen uttrycka sin besvikelse när IAH:s funktionärer arbetade intensivt under de årliga kampanjveckorna, men därefter lade sina banderoller och plakat i hörnet i väntan på nästa initiativ. 16 Men trots dessa problem lyckades IAH locka till sig förutom en mängd passiva medlemmar och åhörare en kritisk massa aktivister som verkligen jobbade för den internationella solidariteten och som valde IAH framom konkurrerande, mera militanta organisationer. Detta utgör även en av de mest centrala frågeställningarna: varför valde dessa människor just att arbeta för IAH och dess budskap om internationell solidaritet? Vad var det med IAH:s budskap som var så övertygande jämfört med de rent kommunistiska kampförbunden, fascisternas hjälporganisationer, eller de mera moderata budskapen som socialdemokraterna och de kristna arbetarorganisationerna erbjöd? Genom att undersöka IAH och den mellankrigstida, internationella solidaritetens sociala praktik är förhoppningen att i mitt avhandlingsarbete producera ny kunskap om den internationella solidariteten i ett historiskt perspektiv och att klarlägga vem som fick vara med i denna vänsterradikala solidaritetsgemenskap. Hur fungerade dessa organisationer och vilka möjligheter och begränsningar hade de att sprida sitt budskap? Och framför allt: Vilka var dessa människor som med den internationella solidariteten skulle befria världen? cowopa13brasken.pdf 7 Münzenberg 1931, s IAH lanserade sig ursprungligen med namnet Auslandskomitee für Rußlandhilfe der Kommunistischen Internationale, men bytte snabbt namn till Auslandskomitee zur Organisierung der Arbeiterhilfe für die Hungernden in Rußland. För klarhetens skull används konsekvent förkortningen IAH. Som IAH:s sekreterare fungerade Willi Münzenberg, medan initiativets ursprungliga sympatisörer var bland annat: Clara Zetkin, Käthe Kollwitz, Albert Einstein, Alfons Paquet, Tom Thomas, Andersen Nexö, Ture Nerman, Anatol France, Prof. Forel, Otto Volkart, Fritz Platten, Bombacci, Smeral, Arthur Holitscher, Theodor Liebknecht, Max Barthel, Wilhelm Koenen, Carl Lindhagen, Zeth Höglund, Henri Barbusse, och Henriette Roland-Holst. Namnlistan publicerades i Arbeiter Zeitung 195, 2/ Baserat på bl.a. inrikesministeriets, välfärdsministeriets, polismyndigheternas och IAH:s brevväxling från I. HA, Rep. 191, Nr. 4132, Geheimes Staatsarchiv Preußischer Kulturbesitz (GStA PK) i Berlin, Tyskland. 10 Münzenberg 1931, s Willi Münzenberg, Ursache, Größe und Bekämpfung der Hungersnot in Deutschland, Berlin 1923, RY 9/I 6/7/2, s. 1 14, Bundesarkivet, Berlin, Tyskland (SAPMO-BArch). 12 Brev från Willi Münzenberg till Kornblum (Komintern); 538/2/27, s. 75; Brev från Willi Münzenberg till Kuusinen (Komintern), 538/2/27, s. 77, Ryska Statliga Arkivet för Social och Politisk Historia (RGASPI); Bulletin der IAH-Hilfsaktion für China 4, 2/7 1925, RY 9/I 6/7/15, s. 310f, (SAPMO-BArch). 13 RY 1/I 2/8/87, s. 59; Brev från IAH:s centralkommitté, RY 9/I 6/7/7, s. 52; Bulletin der Internationalen Arbeiterhilfe 6, 12/5 1926, RY 9/I 6/7/15, s. 325f, (SAPMO-BArch). 14 Peukert 1993, s R 1507/67234/533f, (SAPMO-BArch). 16 Material zum 4. Reichskongress. Berlin Oktober 1931, RY 9/I 6/7/3, s. 51, (SAPMO-BArch). KASPER BRASKÉN är doktorand vid Åbo akademi. Hans pågående avhandlingsprojekt handlar om den Internationella arbetarhjälpen ARBETARHISTORIA 3/

18 Den något mindre polemiken SKP, KPML(r) och brytningen mellan Kina och Albanien Den kommunistiska världens polarisering motsvarades av en polarisering inom den svenska kommunismen. Men storpolitiska motsättningar kunde också användas av de svenska politiska partierna i deras politiska profileringssträvanden. Det tycks i alla fall vara den historia som några väl valda citat från tiden för brytningen mellan Kina och Albanien berättar. AV KALLE HOLMQVIST Under tidigt 1960-tal utbröt»den stora polemiken», brytningen mellan Kinas kommunistiska parti, KKP och Sovjetunionens kommunistiska parti, SUKP. Av de statsbärande kommunistiska partierna slöt endast Albanska arbetets parti, AAP upp bakom Kina. En något mindre polemik var brytningen mellan Kina och Albanien För delar av den svenska vänstern var dock detta en minst lika dramatisk händelse. Den svenska maoistiska rörelsen som växte fram under sent 1960-tal byggde sin utrikespolitik på lojalitet till Kina och Albanien som ansågs vara socialistiska stater, till skillnad från Sovjetunionen där en ny kapitalistklass tagit makten. Efter Mao Zedongs död 1976 blev motsättningarna mellan partiledningarna i Kina och Albanien offentliga. Den avgörande stridsfrågan var Kinas»teori om tre världar» som sades ha framlagts av Mao Zedong i juli Hur pass stor del av teorin som verkligen var Maos är dock omtvistat. Teorin delade in världen i tre formationer; för det första de imperialistiska supermakterna USA och Sovjetunionen, för det andra de små och medelstora imperialistiska staterna, exempelvis Skandinavien, EG-länderna, Kanada, Japan, och för det tredje de utplundrade och koloniserade länderna, Latinamerika, Afrika, större delen av Asien. I kampen mot supermakterna borde antiimperialisterna sträva efter att ena så stora delar av den andra och den tredje världen som möjligt. 2 I juli 1977 tog AAP offentligt avstånd från teorin om tre världar. De ansåg visserligen att såväl USA som Sovjetunionen var imperialistiska, men att»teorin om tre världar» bortsåg från motsättningen mellan proletariat och bourgeoisi. Droppen som fick bägaren att rinna över var när Kina började samarbeta med Albaniens arvfiende Jugoslavien. AAP:s ordförande Enver Hoxha kritiserade också Kina för vad han ansåg vara landets alltför omfattande yttrande- och föreningsfrihet: 3 De kinesiska revisionisterna och Kinas Kommunistiska Parti är för pluralismen under socialismen. Partier som tillhör bourgeoisin inte bara finns i Kina, utan de deltar dessutom direkt i statsmakten och i ledningen [...] [E]ftersom borgerliga partier finns i Kina, och eftersom de samtidigt 18 ARBETARHISTORIA 3/2009

19 kommunistiska parti till Vänsterpartiet kommunisterna. KFML antog 1973 namnet Sveriges kommunistiska parti, SKP, och menade sig därmed ha återskapat det kommunistiska partiet i Sverige. 5 I antologin Den nya supermakten slår SKP:s Anders Berge fast: SKP:s första presskonferens. Från vänster Roland Pettersson, Gunnar Bylin och Nils Holmberg, alla tre ingick i partistyrelsen. Foto: Jonas Hallqvist. Vänster sida: SKP-möte. Foto: Horst Tuuloskorpi. Nedan: SKP firar Folkrepubliken Kinas 25-årsdag. Delegationen leddes av partiets vice ordförande Bo Gustafsson. Bilden är tagen den 1 oktober 1974 i Peking. med det kommunistiska partiet deltar i ledningen, så följer det därav att staten inte kan vara den proletära diktaturens stat, utan att den måste vara en hybridorganism som i ord är den proletära staten men som i verkligheten är en borgerlig demokrati. 4 De tre världarna Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna, KFML, grundades 1967 av den Kina-vänliga fraktionen inom det gamla kommunistpartiet som samtidigt bytte namn från Sveriges [D]et råder ingen tvekan om att Sovjet är en kapitalistisk stat, där produktionen av mervärde är produktionens direkta och bestämmande mål och där varuproduktionen är helt dominerande. Sovjetkapitalismen är en långt utvecklad form av statsmonopolkapitalism. Den härskande byråkratbourgeoisin utövar ett fascistiskt styre alla former av borgerlig demokrati saknas i Sovjet. 6 SKP reagerade först 1978 på brytningen mellan Albanien och Kina, genom att ge ut översättningen av en kinesisk skrift kallad Ordförande Maos teori om de tre världarna: ett viktigt bidrag till marxismen-leninismen som presenterades med: Denna teori, som utgår ifrån den självklara uppfattningen att man ska ha så många vänner och så få fiender som möjligt, hjälper världens förtryckta folk och nationer att lägga fast en riktig strategi i kampen mot huvudfienden, de två supermakterna (speciellt den aggressiva sovjetiska socialimperialismen). Boken bör studeras av varje kommunist och patriot.» 7 Nästan ett helt nummer av SKP:s teoretiska tidskrift Marxistiskt Forum ägnades åt att kritisera AAP. En av artiklarna hette»de albanska ledarna följer en ny trotskistisk kurs»: ARBETARHISTORIA 3/

20 KFML(r). Utbrytarna motsatte sig framförallt KFML:s enhetsfrontslinje och ville till exempel omvandla den partipolitiskt obundna FNL-rörelsen till en marxist-leninistisk organisation. En annan viktig tvistefråga var den fackliga politiken. KFML ville arbeta inom fackförbunden medan KFML(r) betonade de»vilda strejkerna» och förde fram parollen:»ställ facket åt sidan». 8 På kongressen nyårshelgen 1977/78 ändrades förbundet i namnet till partiet och man blev KPML(r). 9 Enver Hoxha ( ) var ledare för det albanska kommunistiska partiet. Källa: Statsanställd Enligt SKP har de albanska ledarna nu brutit med marxismen-leninismen, utvecklat en ny trotskistisk linje med syftet att sabotera fronten mot krigsanstiftarna samt i praktiken slutit upp på de sovjetiska socialimperialisternas sida i hetskören mot det socialistiska Kina. I likhet med Kuba och Vietnam kan Albanien bli en pusselbit i socialimperialisternas strategi när det gäller att avleda vänsterorienterade och revolutionärt sinnade krafter från en konsekvent kamp mot den farligaste supermakten. Marxistiskt Forum nr 4/1978 Kritiken gick framför allt ut på att AAP tagit avstånd från tre världar-teorin och därmed brutit enhetsfronten mot Sovjetimperialismen. Samma år gav SKP ut artikelsamlingen Kinas brytning med Albanien. I artikelsamlingen fanns brevväxlingen mellan de två partierna med, alltså även de albanska uttalandena. Detta sätt att ställa åsikt mot åsikt var viktigt i den maoistiska traditionen. Skriften hade dock försetts med ett förord där SKP förklarar varför Kina har rätt och Albanien har fel. SKP fördömde aldrig Albanien lika hårt som man fördömde Sovjetunionen. Paradoxalt nog kan det hänföras till att SKP var anhängare av den tre världar-teori som Albanien kritiserade så hårt. Albanien ansågs visserligen ha brutit enhetsfronten mot socialimperialismen, men kunde inte ens med lite god vilja påstås vara ett imperialistiskt land självt. Frågan om Albanien fortfarande är socialistiskt eller ej verkar aldrig ha avhandlats i SKP:s material. KFML(r) föddes 1970, när några KFML-avdelningar bildade ett utbrytarförbund med tillägget»(revolutionärerna)», Maoism? Stalinism? Det är vanligt att beteckna KFML/SKP som maoistiskt och KFML(r)/KPML(r) som stalinistiskt. Detta är en delvis konstruerad uppdelning. Även KPML(r) var ursprungligen»maoistiskt» (med egen benämning: anhängare av marxismenleninismen Mao Zedongs tänkande) och även SKP hyllade Stalin (om än inte lika mycket som KFML(r) gjorde). Det var Kinas kommunistiska parti och Albanska arbetets parti som lyfte fram Stalin igen efter Sovjetunionens»avstalinisering» och fram till brytningen mellan Kina och Albanien fanns ingen»stalinism» som inte samtidigt var»maoistisk». Ursprungligen var det svårt att se någon ideologisk skillnad mellan de bittra fienderna KFML och KFML(r) när det gäller utrikespolitiken. Vid KFML(r):s första kongress sade förbundet om Sovjetunionen: [D]en socialistiska ekonomin [har] förvandlats till en kapitalistisk och statsmonopolistisk ekonomi [...] Sovjetunionen av idag lyder under borgar-klassens diktatur, en storbourgeoisins diktatur, en diktatur av den fascistiska sorten. 10 KFML(r):s stöd för Kina blev dock med åren alltmer problematiskt. Kinas kommunistiska parti såg KFML/SKP som sitt broderparti och var därför inte intresserat av kontakter med utbrytarförbundet växte motsättningarna inom KFML(r). I förbundets teoretiska tidskrift Klasskampen nummer 5/1974 pläderade»kamrat BC» för att partiet borde alliera sig med SKP i utrikespolitiska frågor. Han fick starkt mothugg från»kamrat SS» från centralkommittén, som snarare menade att SKP inte tillräckligt bekämpade den sovjetiska imperialismen: Är det då inte ett faktum att SKP drivit energiska kampanjer för att»ena vänstern» 12 och av denna anledning strukit alla paroller som kunde skada dess enhet med socialimperialismens agenter i Sverige [dvs VPK]? Är det inte ett faktum att det vid första maj i år endast var KFML(r) som reste parollen om kampen mot supermakterna. Varför ställde SKP:arna inte upp när vi organiserade demonstrationen mot sovjetflottan i Göteborg? ARBETARHISTORIA 3/2009

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet DEL 5 VIETNAMKRIGET Svenska frivilliga till Vietnam av lars gyllenhaal, militärhistorisk författare Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet frivilliga för Finland. I storlek kommer därefter frivilligrörelsen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Vietnam kriget Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Kriget pågick från 1 november 1955 till 30 april 1975. Alltså pågick kriget i 19 år och 180 dagar. Kriget slutade

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

01 Introduktion. Detta är ett första försök att skapa ett litet kompendium om det vi har pratat om på lektionerna runt kriget i Vietnam.

01 Introduktion. Detta är ett första försök att skapa ett litet kompendium om det vi har pratat om på lektionerna runt kriget i Vietnam. Vietnam Veterans Memorial Wall finns i Washington DC och innehåller 58,272 namn på amerikanska soldater som stupat eller saknas. Bilden är förvanskad, men stenen monumentet är byggd av reflekterar den

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ.

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Radikalt Forum 2009 En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Den ekonomiska krisen har svept över världen och det finns inga tecken på att den är på väg att försvinna. I Frankrike

Läs mer

Kalla kriget. Ca år 1945-1989

Kalla kriget. Ca år 1945-1989 Kalla kriget Ca år 1945-1989 Period av starka motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, samt deras allierade stater Olika ideologiska, politiska och ekonomiska åsikter: kommunism i Sovjetunionen och

Läs mer

Berlinmuren faller,

Berlinmuren faller, SÄNDNINGSDATUM: 2010-11-20 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra6 ANACONDA GESELLSCHAFT Berlinmuren faller, 1989-1998 Programmanus på svenska Elever:

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina. Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna i denna tipspromenad är gjorda på temat för Kyrkornas globala vecka 2014: Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna har varierande

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Tid för revolt,

Tid för revolt, SÄNDNINGSDATUM: 2010-11-06 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra4 ANACONDA GESELLSCHAFT Tid för revolt, 1968-1974 Programmanus på svenska Skolklass:

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson Första världskriget ildspel: Mattias Larsson In Flanders fields In Flanders fields the poppies blow etween the crosses, row on row That mark our place; and in the sky The larks, still bravely singing,

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet

Läs mer

Paralyserad. Ändå visade sig den irakiska monarkin vara alltigenom rutten. Bara en liten handfull irakier lyfte IRAKS UPPROR 1958

Paralyserad. Ändå visade sig den irakiska monarkin vara alltigenom rutten. Bara en liten handfull irakier lyfte IRAKS UPPROR 1958 I år är det 50-års jubileum av en revolution i Irak som störtade landets brittisk-stödda kung. Anne Alexander skriver om en revolt som inspirerade arabvärlden. Sent på kvällen den 13 juli 1958, bröt 20:e

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 1999:1040 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2 Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus D å har snart en till månad paserat och vi går djupare in i hösten. Här i Göteborgsdistriktet

Läs mer