Barn som bevittnat våld Kjerstin Almqvist och Staffan Janson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som bevittnat våld Kjerstin Almqvist och Staffan Janson"

Transkript

1 SKOLhälsoVÅRD nr 1/ Barn som bevittnat våld Kjerstin Almqvist och Staffan Janson GOTHIA

2 2004 Författarna, Annika Strandell och Förlagshuset Gothia, Stockholm Ansvarig utgivare: Olle Sundling I redaktionen: Annika Strandell (huvudredaktör), Agnetha Milver (förlagsredaktör) Grafisk form/produktion: Jonaz Vaneryd / damano.com Tryckt hos Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke 2004 issn Artnr Prenumeration och förfrågningar: Förlagshuset Gothia, Hulanvägen 8, Billdal. Tel Fax e-post: Pris för läsåret 2004/ :- exkl moms. Bestnr abonnemang 2260

3 Innehåll Barn som bevittnat våld Författarpresentation...4 Förord...5 Tiden läker inte alla sår...7 Barn som varit utsatta för krig och konflikter...8 Barn som varit utsatta för våld i familjen...8 När mamma misshandlas...9 Övergrepp mot kvinnor och barn...10 Hur påverkas barn som bevittnar våld mot mamma? Posttraumatisk stress 13 Att knyta an och störd anknytning 13 Symtom hos barnen Långtidseffekter...17 Vad vi kan göra för att förbättra den nuvarande situationen...18 Referenser...22 Projektet Barn som bevittnat våld mot mamma...23 Bakgrund till projektet 23 Metod 23 Undersökningsgruppen 24 Mammornas bakgrund 25 Vad hade mammorna utsatts för? 25 Vad hade barnen utsatts för? 26 Hur mådde mammorna? 27 Hur mådde barnen? 27 Barnens relationer 29 Slutsatser och diskussion 31 Förbättringsområden förslag till insatser 34 Referenser...36

4 Författarpresentation Kjerstin Almqvist. Fil Dr, Leg psykolog och Leg psykoterapeut. Kjerstin Almqvist är barnpsykolog och psykoterapeut. Under många år har hon varit chef och kliniskt verksam vid FlyktingCenter, Landstingets i Värmland öppna psykiatriska mottagning för flyktingar i alla åldrar. Hon disputerade 1997 och hennes avhandling tar upp hur små barn som utsätts för organiserat våld och tvingas leva i exil med sina föräldrar reagerar. Hennes fortsatta forskning har handlat om reaktioner hos barn som utsätts för våld i olika former samt om migration i ett psykologiskt perspektiv. Kjerstin har bl. a. lett studien Barn som bevittnat våld mot mamma om barn som bor på kvinnojourer i Göteborg. Hon arbetar för närvarande som chef för Forskning och Folkhälsa i landstinget i Värmland. Staffan Janson. Professor, barnläkare. Verksamhetschef, Primärvårdens FoU-enhet BARNLÄKAREN STAFFAN JANSON, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, har tilldelats årets Solstickepris. Han får priset för sitt kraftfulla och osjälviska engagemang för de utsatta barnens sak. Det är väldigt roligt, men man blir ju lätt lite orolig när man får ett sådant här pris. Det finns alltid så många som gör så stora insatser på gräsrotsnivå som aldrig blir uppmärksammade, säger Staffan Janson blygsamt. Staffan Janson har varit barnläkare i nästan 30 år och hela tiden bedrivit aktivt opinionsarbete om barnmisshandel, barnsäkerhet och flyktingbarn både i Sverige och internationellt. Förutom äran bestod priset i kronor. Av dessa får användas till egen fortbildning och resten till utveckling av en verksamhet inom området. Staffan Janson har ännu inte riktigt bestämt hur pengarna ska användas. För sin egen förkovran kan han tänka sig ett studiebesök på något välrenommerat centrum med fokus på barnmisshandel, till exempel i Kanada. De kronorna hoppas han ska kunna bidra till ett projekt om gråzonen mellan olycksfall och misshandel. Solstickepriset har delats ut sedan 1986 till personer som gjort»insatser utöver det vanliga«för framförallt sjuka och handikappade barn samt äldre. Sara Hedbäck, Läkartidningen nr 21-22/ skolhälsovård 1:2004/2005

5 Förord BARN SOM BLIR VITTNE till våld och övergrepp inom familjen kan fara lika illa av det som om de själva varit utsatta för våld. Detta har framkommit genom senare tids forskning. Men de barn och ungdomar som lever i familjer där misshandel förekommer får fortfarande inte alltid den hjälp och det stöd som de behöver. De kan bära mycket inom sig och kan visa att de mår dåligt genom att de är aggressiva eller okoncentrerade i skolan, att de mobbar andra barn eller blir mobbade själva. Ett barn skyddar ofta instinktivt sina föräldrar, på bekostnad av sin egen hälsa. De är ofta inte heller medvetna om sambandet mellan förhållandena i familjen och deras eget beteende eller den egna ohälsan. Känslan av maktlöshet är ofta stark, man tror inte det finns någon hjälp att få. Men de här barnens situation behöver uppmärksammas. En välfungerande skolhälsovård är viktig för att vi ska lyckas fånga upp de barn och ungdomar som mår dåligt och behöver hjälp och stöd. Författarna till denna skrift har lång och djup erfarenhet inom området. Det är därför min förhoppning att skriften ska kunna ge skolhälsovården ett gott stöd i detta svåra och grannlaga men mycket viktiga arbete. Stockholm september 2004 Annika Strandell barn som bevittnat våld 5

6 6 skolhälsovård 1:2004/2005

7 Tiden läker inte alla sår I DEN PERIODVIS mycket aktiva forskningen och debatten om misshandel och sexuella övergrepp av barn, har barn som vittne till våld rönt mycket liten uppmärksamhet. Detta trots att man bedömer att barn, som bevittnar avancerat våld inom familjen eller i det närmaste grannskapet vida överstiger antalet barn, som utsätts för direkt misshandel [1]. Anledningen till den svaga uppmärksamheten är sannolikt att barnen inte spontant berättar om sina upplevelser och att bakgrunden till de symtom de uppvisar missförstås [2]. Det finns också en utbredd missuppfattning att tiden läker alla sår, när det i verkligheten handlar om att många barn distanserar sig från det onda för att kunna leva med det [3]. Även i fall där båda föräldrarna uppger att våldsamheter pågått framför barnens ögon förnekas detta av barnen i 20 % [4]. Att barn som vittne till våld börjat uppmärksammas först på senare år avspeglas även i FN:s konvention om barnens rättigheter från Artikel 19 är mycket utförlig om barns rätt till skydd mot misshandel, men nämner inte alls faran av att barn bevittnar våldssituationer i hemmet. Det återfinns inte heller i Världshälsoorganisationens definition av vad som är att anse som misshandel eller skadlig behandling [5]. Däremot tas problematiken upp i direktiven 1998 till socialdepartements kommittéarbete mot barnmisshandel [6]. Under den sista tioårsperioden har dock förhållandena för dessa silent victims uppmärksammats alltmer, speciellt i USA men även i Storbritannien. Där skrev två ledande barnläkare 1998 i British Medical Journal, att våld inom familjen troligen spolierar livet för fler människor än alla genetiska sjukdomar sammantaget [7]. I olika delar av USA har man uppskattat att % av alla mord bevittnas av barn [2] och att barn ser på i 10 % av de fall där kvinnor våldtas i hemmen [8, 9]. Man har beräknat att drygt 3 miljoner barn i USA varje år bevittnar våld mellan föräldrarna [10]. Någon motsvarande uppskattning från Skandinavien finns, så vitt vi vet, inte. barn som bevittnat våld 7

8 Barn som varit utsatta för krig och konfl ikter I SVERIGE HAR BARN som vittne till våld huvudsakligen uppmärksammats i traumatiserade flyktingfamiljer som ut satts för organiserat våld såsom krig eller politiskt förtryck. Det har gjort oss uppmärksamma på, att barn som utsätts för eller bevittnar våld löper minst lika stor risk som vuxna, att drabbas av långdragna plågsamma reaktioner och symtom såsom Posttraumatiskt Stressyndrom, PTSS [11, 12]. Flyktingbarnen har, till skillnad från de vuxna flyktingarna, sällan traumatiserats av att de själva varit utsatta för våld eller övergrepp. En vanligt förekommande erfarenhet har istället varit att de bevittnat när en eller båda föräldrarna utsatts för våld [13, 14, 15]. Från vår egen erfarenhet, se fall 1, Box 2 (sid 21). Barn som varit utsatta för våld i familjen BARN SOM UTSÄTTS för en enstaka traumatisk händelse visar symtom som ganska väl stämmer överens med kriterierna för Posttraumatiskt Stressyndrom, medan barn som utsätts för långvariga eller upprepade traumatiska erfarenheter får en mer komplex symtombild, där förnekande och psykisk avskärmning blir mer framträdande. De som utsatts för långvariga upprepade trauman utvecklar karakteristiska personlighetsförändringar som drabbar självuppfattningen och förmågan att relatera till andra [16, 17]. Sannolikt finns det avgörande skillnader mellan de barn som utsätts för upprepade traumatiska upplevelser genom att leva i ett land i inbördeskrig och de som utsätts för upprepade traumatiska erfarenheter genom övergrepp från föräldrar eller andra närstående. Om hotet eller faran härstammar från en person som barnet söker kärlek och omsorg från, kommer de psykiska effekterna att bli mer omfattande och av annorlunda karaktär än om hotet kommer från främlingar [18]. 8 skolhälsovård 1:2004/2005

9 När mamma misshandlas I WHO:S NYLIGEN sammanställda rapport om våld och hälsa (Krug m.fl., 2002) konstateras dels att barn ofta är närvarande när mamma misshandlas av sin man, dels att detta innebär en ökad risk för att barnen utvecklar ett flertal olika störningar. Emotionella störningar och olika beteendeproblem, till exempel depression, dåliga skolprestationer och olika psykosomatiska problem, är exempel på störningar som har kunnat knytas till att barnen bevittnar när mamma misshandlas. Man framhåller även att en del studier visar att barn som bevittnar våld får psykiska störningar som motsvarar reaktionerna om det är barnen själva som misshandlas (Krug m.fl., 2002). Ibland har det ifrågasatts om det är just misshandeln av mamma som leder till att barnen utvecklar olika störningar, om det inte snarare handlar om att föräldrarna missbrukar eller är psykiskt sjuka och att detta kanske har gått i arv till barnet. Det finns emellertid flera studier som stöder att barn påverkas tydligt negativt och får en ökad risk för psykiska störningar om det förekommer våld i familjen, oavsett andra faktorer (Jaffee m.fl., 2002). Ett par svenska undersökningar bekräftar att barn som bevittnar att mamma misshandlas drabbas svårt även långt senare när de har vuxit upp (Weinehall, 1997) och att de är i behov av stöd för att hantera det som har hänt (Arnell och Ekbom, 1999). Förnekande och social skam hindrar ofta kvinnor som misshandlas från att söka hjälp. Olika studier visar att mellan 20 och 70 % av kvinnor som misshandlas av sin partner aldrig har berättat för någon om vad de utsätts för. Om de berättar för någon är det oftast en vän eller anhörig. Det är bara en minoritet som kontaktar polisen. Trots allt lämnar många kvinnor så småningom en misshandlande man. En av de viktigaste anledningarna till att kvinnor bryter sig loss från en relation där de misshandlas är att de märker att situationen påverkar barnen negativt (Krug m.fl., 2002). barn som bevittnat våld 9

10 Övergrepp mot kvinnor och barn MISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP mot kvinnor är ett betydande men underskattat hälsoproblem i västvärlden. Studier med slumpmässig design har uppskattat att drygt 4 miljoner kvinnor per år misshandlas i USA [22]. Den rapporterade kvinnomisshandeln i Sverige har ökat med 30 % under talet och misshandeln av förskolebarn har fördubblats [23] polisanmäldes fall av kvinnomisshandel, där gärningsmannen är bekant med kvinnan. Drygt uppskattades handla om våld i nära relationer (Brottsförebyggande rådet, 2002). Ett annat sätt att uppskatta hur vanligt det är att kvinnor misshandlas av make eller sambo är genom enkätundersökningar. SCBs årliga undersökning av levnadsförhållanden (ULF) innehåller frågor om den intervjuade har utsatts för våld. År 2000 genomfördes en sådan undersökning där man även ställde följdfrågan om gärningsmannen var nära bekant med offret. I den studien var det 1,5 % av kvinnorna i åldern år som uppgav att de hade utsatts för våld av någon nära bekant. Enligt undersökningen Slagen dam som genomfördes , är det emellertid betydligt vanligare att kvinnor har blivit slagna av en manlig partner. Där rapporterade 5 % av kvinnorna att de hade utsatts för fysiskt våld under det senaste året, och 3 % att de hade utsatts för våld i det nuvarande äktenskapet (Lundgren m.fl., 2001). Brottsförebyggande rådet uppskattar att ungefär kvinnor utsattes för våld Den bedömningen baseras på enkätstudierna med vuxna uppgiftslämnare (ULF och Slagen dam ). Om man istället gör en uppskattning av hur vanligt det är att kvinnor misshandlas baserad på barns uppgifter skulle siffran bli betydligt högre. Internationella studier har visat att mellan 9 och 27 procent av alla vuxna minns att de under sin barndom bevittnat fysiska konflikter mellan föräldrarna (Janson, 2001). Det är vanligtvis ingen större skillnad i rapporteringsfrekvens mellan könen. Under år 2000 genomfördes tre epidemiologiska studier av fysiskt våld mot barn i Sverige som bildade kunskapsunderlag till slutbetänkandet från Kommittén mot Barnmisshandel (Janson, 2001). I både mellanstadieenkäten och 20-åringsenkäten angav omkring 10 % av barnen att det hänt att vuxna i familjen hade slagit varandra. I åtta fall av tio hade barnen själva bevittnat att de vuxna slagits. Det var fler flickor som svarade att de bevittnat detta ofta; 3 % jämfört med pojkarna 1 %. I 20-åringsenkäten angav 20 % av ungdomarna som var födda utomlands att de bevittnat våld i familjen, och i 8 % av fallen var det ofta. Bland de svenskfödda 20-åringarna var 9 % vittnen till våld i familjen och för 2 % av dem var det något som inträffade ofta. I mellanstadieenkäten var skillnaderna inte så tydliga generellt, men flickor födda utomlands uppgav att 10 skolhälsovård 1:2004/2005

11 de bevittnat våld i hemmen klart oftare (10 %) än svenskfödda pojkar (7 %). Hur vi än beräknar hur många kvinnor som utsätts för våld av sin man, och hur många av dem som är mammor med hemmavarande barn, så är det uppenbart att våld mot kvinnor är ett av de stora problemen i vårt samhälle och att våld mot mammor utgör ett av de stora hoten mot barns hälsa och utveckling i Sverige idag. Risken är störst för både barn- och hustrumisshandel i familjer med låg social position, bedömd efter yrke, utbildningsnivå eller ekonomi [24]. Risken att barn utsätts för övervåld tycks stå i direkt proportion till antalet våldshandlingar mellan föräldrarna oavsett om det är mannen eller kvinnan som är den dominerande parten [25]. Men i praktiken är övervåld mot barn huvudsakligen knutet till övervåld mot kvinnor. Internationella studier har visat att mödrar som söker för misshandlade barn i % själva utsatts för misshandel. Detta uppmärksammas dock mycket sällan av barnläkarna. Omvänt gäller att barn till misshandlade kvinnor har upp till femton gångers överrisk att bli misshandlade [26]. I Norden har barn som vittne till våld inte uppmärksammats på allvar förrän de senaste åren. I en undersökning från Danmark av 35 barn i åldern 4 6 år som bott med sina mammor på kvinnohus hade 27 av barnen befunnit sig i samma rum som modern medan misshandeln pågick och ytterligare 4 hade kunnat se eller höra vad som pågick [27]. En svensk genomgång av 141 polisanmälda fall av kvinnomisshandel berörde 103 par med sammanlagt 122 hemmavarande barn. I 69 % av tillfällena angavs att barnen hade varit närvarande vid våldstillfället och dessa barn hade i två fall av tre sett hur modern blivit allvarligt slagen. I majoriteten av fallen satt barnen förskrämda, gråtande och betraktade vad som pågick [28]. Femton ungdomar som djupintervjuats av Weinehall [29] upplevde våldet som oförutsägbart och alla utom en var övertygade om att deras fader skulle komma att döda hela familjen. barn som bevittnat våld 11

12 Hur påverkas barn som bevittnar våld mot mamma? NÄR VI IDAG talar om barn som utsätts för våld och övergrepp, barn som är vittnen till våld eller utsätts för fara, använder vi olika begrepp och diagnoser för att beskriva barnens reaktioner. Barn som far illa är ett samlingsbegrepp som brukar användas om barn som utsätts för olika former av omsorgssvikt i familjen. Det kan gälla fysisk eller psykisk misshandel, det kan vara sexuella övergrepp eller vanvård och bristande omsorg. Begreppet barn som far illa betonar den psykosociala miljön och att missförhållanden i närmiljön gör att barnet inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Begreppet barn som far illa är därför relevant att använda även om barn som växer upp i familjer där mamma misshandlas av sin man. När mamma misshandlas och vardagen är fylld av ständig vaksamhet, rädsla eller ren skräck för vad som kan hända, uppfylls inte barns grundläggande behov av trygghet och omsorg. Att säga att barn far illa eller att de utsätts för omsorgssvikt innebär emellertid inte att vi säger något om hur barnet har påverkats av sina upplevelser. Alla barn som utsatts för skrämmande och smärtsamma erfarenheter blir inte psykiskt traumatiserade eller får en avvikande psykisk utveckling. Vi ser ibland, t.ex. i rapporteringar i media, att man utgår från att barn som varit med om något extremt kränkande eller våldsamt skulle vara traumatiserade. Men vi får aldrig glömma skillnaden mellan den yttre händelsen och den individuella reaktionen. Det finns barn som tack vare goda individuella resurser och gott stöd kan bemästra mycket svåra och smärtsamma upplevelser utan att få bestående men i sin psykiska utveckling. Forskning om barn som växer upp i särskilt riskfyllda miljöer visar att en del barn, trots att allt talar emot det, klarar sig väl i livet (Werner & Smith, 2003). Det finns således inget direkt samband mellan att man som barn har utsatts för olika former av skrämmande upplevelser eller farit illa i sin familj, och att man senare får psykiska störningar. Men riskerna för att barnets psykiska hälsa och utveckling påverkas negativt ökar ju svårare och mer omfattande negativa upplevelser barnet har utsatts för (Pynoos, Steinberg och Wraith, 1995). Det finns också mycket som talar för att om barn utsätts för skrämmande eller kränkande händelser om och om igen under lång tid, leder det till att de får både värre symtom och symtom av en annan form än om det är ett enstaka tillfälle eller en kortare period som de utsätts för det som skrämmer dem. Den individuella sårbarheten hos barnet samspelar alltid med riskerna som barnet utsätts för när det gäller vilka effekterna blir. En del barn är mer sårbara än andra. Det kan handla om barnets kön, om barnets ålder, eller helt enkelt om individuella egenskaper som kognitiv eller social förmåga. Det finns friskfaktorer (till exempel tillgång till andra trygga vuxna eller en upplevelse av att ha en mening med tillvaron och förmåga att hantera det man möter) precis som det finns riskfaktorer (till exempel att växa upp i ett förortsområde 12 skolhälsovård 1:2004/2005

13 där det förekommer mycket kriminalitet bland ungdomar) som samspelar med barnets sårbarhet eller motståndskraft inför påfrestningar. Det individuella barnets reaktioner, till exempel på att under hela uppväxten bevittna att mamma misshandlas av pappa, är resultatet av detta komplicerade samspel. Det finns två kunskapsområden där forskningen under de senaste decennierna påtagligt förbättrat vår förståelse av barn som utsätts för våld och fara. Det ena gäller den kunskap som utvecklats om posttraumatisk stress och som formaliserats i diagnosen Posttraumatiskt stressyndrom. Det andra är forskningen om barns anknytning till sina föräldrar, och hur den anknytningen kan störas. Posttraumatisk stress Under 1990-talet har ett stort antal undersökningar visat på de allvarliga riskerna för barns hälsa och utveckling som exponering för våld och fara innebär. Riskerna när barn är vittne till våld mot andra, speciellt om det är en nära anhörig, har lyfts fram. Idag tydliggörs detta i kriterierna för den psykiatriska diagnosen Posttraumatiskt Stressyndrom, där hot eller livshotande våld mot anknytningsperson för barn jämställs med hot eller våld riktat mot dem själva (American Psychiatric Association, 1994). Det innebär att hot eller våld mot mamma är så skrämmande och hotfullt för barnet att det kan leda till att barnet inte bara för stunden reagerar med intensiv skräck, utan att det även leder till fortsatta plågsamma symtom under lång tid, så kallad posttraumatisk stress. Traumatisk stress handlar om att något intensivt skrämmande har inträffat som inte varit möjligt att hantera för den som drabbats. Stressen har varit mer än det varit möjligt för den som utsatts att klara av, eller att bemästra. Känslor av intensiv skräck och hjälplöshet har överväldigat den drabbade som inte kunnat göra något åt det som hotat. Varken flykt eller att slå tillbaka har varit möjligt. Efter att faran eller våldet är över fortsätter minnet av det som hänt att dyka upp om och om igen. Vi kan uttrycka det som att den som drabbats aldrig hittat ett sätt att lugna ner sig inför det som hände, vilket gör att så fort minnet dyker upp eller något påminner om det som hänt, så kommer alla känslor tillbaka lika överväldigande som om faran var just nu. Då har vad vi kallar posttraumatisk stress etablerats, det vill säga personen fortsätter att känna skräck och rädsla som han eller hon inte kan hantera fast faran är över. Tendensen att det skräckfyllda minnet hela tiden dyker upp kallas för återupprepande symtom. Det leder till att personen hela tiden går på helspänn, med en känsla av att faran kan dyka upp när som helst igen. Det förhöjda spänningstillståndet är också ett tecken på posttraumatisk stress. Det är oerhört påfrestande att hela tiden känna sig rädd, vilket gör att man på olika sätt försöker hitta strategier för att slippa tänka på det som hänt. Dessa strategier kan så småningom leda till att man begränsar sig allt mer och undviker situationer och människor som man tror kan leda till att man kommer att tänka på det otäcka som hänt. Detta kallas för undvikande symtom. Kombinationen av återupprepande symtom, undvikande symtom och ett förhöjt spänningstillstånd utgör kärnan i den psykiatriska diagnosen Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS), ett tillstånd som kan drabba både barn och vuxna. (Broberg, Almqvist & Tjus, 2003). Att knyta an och störd anknytning Det nyfödda barnet har från början en disposition att knyta an till sin vårdare. Det är inte så många år sedan forskare trodde att spädbarn saknade förmåga att ta kontakt och kommunicera med sin omgivning. Numer vet vi, tack vare modern spädbarnsforskning, det som de flesta mammor har vetat i alla tider att de nyfödda barnen från början tittar, söker blickkontakt och på olika sätt samspelar med sin mamma (eller pappa). Barnets signaler väcker gensvar hos mamman som upplevs självklara. När barnet skriker eller gråter gör det ont i kroppen på mamma eller pappa också, och alla sätt för att lugna och trösta barnet prövas. När barnets första leende möter föräldrarna sprider sig värmen i hela kroppen och det är omöjligt att inte le barn som bevittnat våld 13

14 tillbaka. När barnets signaler har väckt samma gensvar från föräldern många gånger kommer minnet av detta att finnas kvar hos barnet och ge vad vi kallar en inre arbetsmodell av hur samspelet med föräldern ser ut (Bowlby, 1969/1982). Barnet börjar räkna med att det finns någon annan som kan ge trygghet, värme, mat eller vad det nu är som barnet saknar, och som kommer om barnet signalerar. Då börjar barnet anpassa sina signaler efter den förväntan som samspelet med föräldern har gett anledning till. Om det är en tillräckligt bra förälder, som i de flesta fall har funnits där och lyhört brytt sig om barnets signaler, utvecklas vad vi kallar en trygg anknytning (Ainsworth m.fl., 1978). Det innebär att det lilla barnet får en inre föreställning om att föräldern kommer att finnas där när det behövs och ge barnet den omsorg det behöver. När barnet växer och utvecklas innebär den inre tryggheten att barnet nyfiket utforskar världen. Om fara hotar, det vill säga om barnet möter något skrämmande, kommer anknytningen att aktiveras. Då söker sig barnet genast till föräldern för hjälp och skydd. Men när barnet är tryggt deaktiveras anknytningsbeteendet och barnet blir på nytt mer intresserat av att upptäcka världen omkring sig. En trygg anknytning innebär att barnet kan använda föräldern för att reglera oro och rädsla när det behövs. Men anknytningen mellan barn och föräldrar kan störas och utvecklas på mindre goda sätt än det nu beskrivna. En del föräldrar har svårigheter att svara på sina barns behov med lyhördhet och värme. Det kan bero på många olika saker. Ett exempel kan vara att mamman har fått en depression efter förlossningen och inte fungerar så som hon annars skulle ha kunnat göra. Eller att mamman varit med om något mycket smärtsamt, till exempel att förlora ett tidigare barn. Det är också stor skillnad mellan olika barn. En del barn är från början lätta att ta hand om, sover och äter regelbundet och är sällan ledsna. Andra barn har mycket svårare att hitta en rytm, sover och äter oregelbundet eller har någon särskild svårighet, till exempel kolik. Både mammans och barnets förmåga att knyta an har betydelse för hur anknytningen blir. Om samspelet mellan mamman och barnet brustit så att barnet inte kan förvänta sig att någon finns där med tröst och omvårdnad när det behövs, utvecklar barnet ett annat förhållningssätt, en otrygg anknytning. Den otrygga anknytningen kan se ut på olika sätt. En del barn undviker att söka närhet till mamman eftersom det inte hjälpt dem att bli lugna och trygga. De vänjer sig istället vid att klara sig själva, och utvecklar så kallad undvikande anknytning. Andra kan istället bli ständigt kinkiga och klängiga som ett sätt att hela tiden vara i förälderns närhet om det skulle behövas, så kallad ambivalent anknytning. Men för en del barn blir det överhuvudtaget inte möjligt att utveckla en strategi som kan hjälpa dem att hantera situationer där de blir rädda. De får inget mönster att falla tillbaka på för hur de ska hantera situationen om de blir oroliga och skrämda. Det kallas för att barnet får en desorganiserad anknytning. Desorganiserad anknytning leder till att barnen, trots att deras föräldrar finns hos dem, inte kan använda sig av dem för att känna sig trygga. Barnen saknar en anknytningsstrategi som kan hjälpa dem att reglera oro och rädsla (Main, 1995). Det desorganiserade anknytningsmönstret verkar utvecklas när föräldrar beter sig så att barnen blir rädda för dem. När något skrämmer barnet aktiveras anknytningsbeteendet och barnet söker närhet hos mamma eller pappa för att få skydd. Men om det är just föräldrarna som är orsaken till att barnet blivit rädd får inte anknytningsbeteendet önskad effekt (upplevd trygghet). Barnet fortsätter att vara lika rädd hos föräldrarna, därför att det är deras beteende som skrämmer. Det är inte bara den som är farlig och våldsam som är skrämmande, utan även den förälder som själv är skrämd och rädd blir skrämmande för barnet eftersom förälderns rädsla signalerar att något är farligt. Så är det i familjer där mamman misshandlas av mannen. Det betyder för barnet att det medfödda beteendet, att söka sig till föräldrarna, inte får det resultat som behövs att bli lugn och trygg igen. Anknytningsbeteendet fortsätter därför att vara aktiverat, det vill säga barnet fortsätter att vara skrämt och söka sig till föräldrarna men samti- 14 skolhälsovård 1:2004/2005

15 digt stötas bort eftersom våldet mellan föräldrarna är skrämmande. Det finns ingen lösning och inget sätt för barnet att känna lugn och trygghet (Howe m.fl., 1999). Barn som far illa i sina familjer riskerar på så sätt att utveckla kaotiska och osammanhängande inre arbetsmodeller som stör deras förmåga till kontakter med andra. Barnen får en föreställning om att nära relationer är förknippade med fara, och att de själva inte är värda vare sig skydd eller omsorg. Flera longitudinella studier har visat att barn med desorganiserat anknytningsmönster löper en tydlig överrisk att utveckla olika former av psykopatologi (Lyons-Ruth, 1996; Howe m.fl., 1999). Beskrivningen av hur anknytning utvecklas har hittills handlat om barn under fyra år, som fortfarande är helt beroende av sina föräldrar för att klara sig i livet. Det är i den åldern som de olika anknytningsstrategierna etableras. Mot slutet av förskoleåldern kommer barn med desorganiserat anknytningsmönster ofta att utveckla olika former av kontrollerande sätt att relatera till föräldrarna. Vi kan beskriva dessa mönster som olika former av kontaktstörningar. David Howe och hans kollegor (1999) har beskrivit tre typer av kontrollerande beteende som utvecklas på grund av en desorganiserad anknytning: Bestraffande aggressiv rädd När föräldrarna är skrämmande och oförutsägbara har barnen kommit att lita bara på sig själva och den trygghet de kan få genom att kontrollera sin omgivning. Vrede och hat kanaliseras till andra relationer och situationer vilket leder till olika typer av aggressiva och asociala beteendestörningar. Dessa barn kan vara charmiga och tillmötesgående gentemot dem som de är beroende av och samtidigt aggressivt kontrollerande gentemot andra som de rår på. Tvångsmässigt omvårdande ( parentifiering ) Om föräldrarna bara ser till sig själva i situationer som aktiverar barnets anknytningsbeteende, kan barnets enda sätt att få sitt eget behov av närhet tillfredsställt vara att övergå till att ta hand om föräldern istället för att själv bli omhändertagen. Sådana omvända samspelsmönster mellan föräldrar och barn är vanliga i familjer med missbruksproblem eller kvinnomisshandel. Tvångsmässig foglighet Barnen undertrycker egna känslor och behov då de märker att föräldrarna blir arga eller stöter bort dem annars. För att kunna vara i närheten av föräldrarna krävs att barnen är utan krav för egen del och att de anpassar sig till föräldrarnas sinnesstämning. Barnen vill hela tiden vara till lags och försöker kontrollera förälderns beteende genom att vara fogliga och duktiga (Crittenden, 1995). Gemensamt för de tre strategierna är att barnen utvecklar olika sätt att kontrollera relationer till andra. Nära relationer är stressande och höjer ångestnivån hos barnen vilket innebär att de måste finna sätt att kontrollera dem. Det gäller inte bara relationerna till föräldrarna utan även till andra. Desorganiserad anknytning innebär en tydligt förhöjd risk för att barn i förskoleåldern utvecklar aggressivt beteende gentemot jämnåriga och olika former av beteendestörningar, särskilt så kallat trotssyndrom (Lyons- Ruth m.fl., 1993). barn som bevittnat våld 15

16 Symtom hos barnen NÅGONSTANS MELLAN 2 ½ och 3 år får barn så starka minnen av trauman att de kan minnas och berätta om dem, men redan under spädbarnstiden tycks barn kunna skapa kroppsliga (beteendemässiga) minnen [30]. Barn som bevittnat våld i hemmet har ofta symtom på posttraumatisk stress, se fall 2, Box 2 (sid 21). PTSS symtom förefaller också vara betydligt vanligare när våldet begåtts av en närstående än av en annan vuxen [31]. För ytterligare diskussion, se Box 1 (sid 20). Förskolebarn visar vanligen kroppsliga besvär såsom ont i magen och återfaller i beteenden som tillhör lägre åldrar. Sömnproblem, mardrömmar och ätstörningar hör till bilden. Överdrivet föräldraberoende ( klängighet ) och separationsångest är vanligt, liksom håglöshet och passivitet. För andra barn dominerar en bild med aggressivitet och rastlöshet. Förskolebarn återupprepar ofta traumatiska händelser i lek eller i sitt beteende men drar sig undan lekkamrater i övrigt [32]. Skolbarn pendlar mellan att försöka minska skamkänslor genom att bevara våldet som en familjehemlighet och en önskan att någon utomstående uppfattar situationen och räddar dem. Deras erfarenheter underminerar deras självkänsla och tro på framtiden i en kritisk utvecklingsfas i livet. Yngre skolbarn känner ofta skuld för att de varit orsak till eller inte kunnat förhindra våldssituationerna. Pojkar har en tendens att reagera mer utåtriktat med bl.a. aggressioner, men symtombilden skiljer sig enligt senare tids forskning inte så mycket mellan könen som man tidigare menat [31, 33, 34]. Såväl flickor som pojkar visar svårigheter att etablera åldersadekvata kamratrelationer (fall 3, Box 2, sid 21). De kognitiva svårigheterna som är en följd av traumat; uppmärksamhetsstörningar, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar, innebär också ofta att barnets inlärningsförmåga påverkas negativt. Det är alltid ett observandum när barn som tidigare varit ganska jämna i humöret blir oroliga och bråkiga eller när deras skolarbete tydligt försämras. Bland tonåringar är skamkänslor och självanklagelser vanliga. Att alltför tidigt söka sig bort från hemmet, söka skydd i ett gäng eller utveckla en prematur vuxenidentitet är andra symtom hos tonåringar som traumatiserats av våld i hemmet. Tonårsflickor kan utveckla en mycket stark misstro mot män och negativa attityder mot fasta relationer i vuxen ålder [35]. 16 skolhälsovård 1:2004/2005

17 Långtidseffekter INTERNATIONELLA STUDIER har visat att mellan 9 % 27 % av alla vuxna minns att de under sin barndom bevittnat fysiska konflikter mellan föräldrarna, vilket illustreras av fallbeskrivningarna 4 och 5 i Box 3 (sid 20). Det är vanligtvis ingen större skillnad i rapporteringsfrekvens mellan könen. Även när man kontrollerar för faktorer som direkt utsatthet för fysiska övergrepp under barndomen och svåra alkoholproblem hos föräldrarna kvarstår negativa psykologiska långtidseffekter hos unga vuxna. De psykiska problemen var ofta betydande även i familjer där de vuxna i perioderna mellan våldsamheterna fungerat väl i sitt föräldraskap. Svårighetsgraden eller frekvensen hos de övergrepp som bevittnats tycks inte vara avgörande för hur allvarliga långtidseffekterna blir [36]. Två svenska undersökningar från senare tid beskriver tonåringars och vuxnas erfarenheter av att växa upp i misshandelsmiljöer [29, 37]. Studierna bekräftar att minnena av misshandeln är mycket tydliga och att påminnelser av barndomens svåra upplevelser drabbar unga vuxna i flera situationer. barn som bevittnat våld 17

18 Vad vi kan göra för att förbättra den nuvarande situationen Ökad identifikation Att identifiera misshandlade mödrar är troligen ett av de bästa sätten att också identifiera övergrepp mot barnen och därigenom skydda dem för framtida övergrepp [26]. I avsaknad av yttre tecken på misshandel är depression hos kvinnor i fertil ålder den starkaste indikatorn. På direkt förfrågan av erfaren sjukvårdspersonal om övergrepp har kvinnor en mycket hög benägenhet att svara uppriktigt, bl.a. därför att de upplever att sjukvården är det ställe där de har en chans att få rimlig hjälp [22]. Personal på akutmottagningar behöver tränas att identifiera både mödra- och barnmisshandel och att göra kopplingen dem emellan. Om inget talar för att barnen utsatts för fysiska övergrepp bör man reda ut om de varit vittne till våldet mot kvinnan. Denna typ av personalträning bör regelbundet följas upp eftersom all erfarenhet talar för att identifikation av övergrepp inom en kort tidsrymd faller tillbaka till den låga nivå som var före undervisningens start [38]. Övergrepp mot kvinnor startar ofta redan under graviditeten. Detta är samtidigt en period när kvinnan har nära kontakt med sjukvården och det kanske bästa tillfället att påverka innan övergrepp blir ett etablerat mönster i familjen [22]. Utsatthet ökar i ett ojämlikt samhälle [39, 40]. Företrädare för barn bör ständigt påminna våra politiker om barns ökade utsatthet i socialt och ekonomiskt svagare familjer. Statsmakten bör satsa på att mer utförligt studera omfattningen och omständigheterna runt barns utsatthet för våld inom familj, grannskap, skola och samhälle. Personalträning och myndighetssamarbete Sjukvårdspersonal bör undervisas om dynamiken i övergreppsfamiljer, så att de kan förstå hur kvinnor och barn stannar kvar i förhållanden där upprepade övergrepp kan förväntas. Det finns annars en betydande risk att personalen distanserar sig eller behandlar de utsatta med bristande respekt och moraliska kommentarer, vilket bara förvärrar situationen. Det är extremt viktigt att professionella inte fastnar i skuldfrågan (vilket är åklagarens sak) utan koncentrerar sig på barnens säkerhet [22]. Samarbetet mellan sjukvården, sociala myndigheter, polis och åklagarväsende bör förbättras. En genomgång av 45 offentliga utredningar i England rörande ingripanden för att skydda barn visade att ett genomgående problem var att olika tjänstemän litade mest till sina tidigare kunskaper om familjerna och att de hade svårt att ta till sig andras kunskaper även när 18 skolhälsovård 1:2004/2005

19 bevisbördan om våld var alarmerande [41]. När det gäller barn som bevittnat våld i familjen saknar svensk polis ofta rutiner som säkerställer att anmälan i dessa fall görs till socialtjänsten. Polisen har kunniga utredare men behöver generellt sett kompetenshöjning om barn. Rikspolisstyrelsen har en femveckors utbildning för utredare av sexuella övergrepp mot barn, men bortsett från lokala seminarier finns ingen motsvarande utbildning om diagnoser och skademönster vid andra former av barnmisshandel. Krisbearbetning Barn till kvinnor som söker skydd på s.k. kvinnohus bör få möjlighet till kvalificerad bedömning av barnläkare och psykolog. Barnen, såväl som kvinnorna, bör få stöd att bearbeta den aktuella krisen och vad de har upplevt. Att tala med barn som nyligen utsatts för eller bevittnat våld i familjen är förenat med stora svårigheter, bland annat då många oroar sig för att barnet far illa av att tala om det som har hänt. Robert Pynoos och Spencer Eth [42] som utvecklat en intervjumetod för samtal med barn som bevittnat traumatiskt våld (mord, självmord, våldtäkt, misshandel, kidnappning och våldsbrott) konstaterade dock efter mer än 200 ärenden att det motsatta är fallet. Ett krissamtal som ger barnet professionellt stöd i så nära anslutning till den våldsamma händelsen som möjligt ger barnet en omedelbar lättnad och underlättar vidare bearbetning. Rädda Barnen har i Sverige gjort ett pionjärarbete [43] genom att samla sina erfarenheter i en handbok om hur man med krissamtal kan stödja barn som varit vittne till våld i sina familjer. De har tagit fram en konkret arbetsmodell som förhoppningsvis ska inspirera andra att våga möta barnen enskilt. Boken är skriven för arbete med barn och tonåringar från fyra år och uppåt där krissamtalen ses som en första hjälp. Gruppsamtal med skolbarn som går ut på att visa och diskutera deras rättigheter och vad de inte behöver stå ut med är sannolikt en god primärprevention om den kan utföras av erfaren elevvårdspersonal. Eftersom vi vet att barn som utsätts för våldshandlingar i hemmen också har ökad risk för att bli mobbade, kan samtalen kopplas till skolans anti-mobbningsarbete. barn som bevittnat våld 19

20 Box 1. PTSS hos barn några kritiska reflektioner Diagnosen Posttraumatiskt Stressyndrom formulerades ursprungligen för vuxna, men under 1980-talet tillfogades efterhand specifika uttryck hos barn till kriterierna, till exempel traumaframställande lek och mardrömmar utan traumaspecifikt innehåll som exempel på återupprepande symtom [11, 44]. Fortfarande är det dock osäkert om diagnosen beskriver symtom hos traumatiserade barn på ett rimligt sätt. Det är till exempel svårt att identifiera tre olika symtom på undvikande beteende (kriterium C) hos små barn [45]. Dessutom visar barn och ungdomar ofta symtom som inte är inkluderade i de nuvarande kriterierna för PTSS, till exempel överdrivet föräldraberoende, separationsångest och regredierat beteende bland yngre barn, rädsla för att traumat ska inträffa igen samt överlevnadsskuld hos de lite äldre barnen [21]. Barn som växer upp i en våldsam och farlig omgivning löper också risk att få en avvikande social utveckling och att själva bli våldsförövare. Barnets relation till våldsförövaren och det omgivande samhällets hållning till våldet har stor betydelse för denna utveckling [20]. Box 3. Vittne till våld fallbeskrivningar med långvariga minnen 4. En 40-årig kvinna söker på grund av långvariga och svåra sömnsvårigheter. Hon berättar att hon även haft kontakt med psykiatrin. Hon har där fått diagnosen manodepressiv psykos. Medicinerats under flera års tid samt fått ECT. Efter ett tag framkommer att hon plågas svårt av en upplevelse under uppväxten. Vid elva års ålder fann hon modern som begått självmord genom att dricka syra. Ansiktet och strupen var uppfrätt. Minnesbilden av modern plågar henne oupphörligt. Hon uttrycker bitterhet och besvikelse över att den behandling hon fått inte kunnat hjälpa henne att bli av med den påträngande minnesbilden. Bland annat hade hon fått uppfattningen att ECT-behandlingen skulle hjälpa henne att glömma, men den skräckfyllda minnesbilden av den döda modern var lika tydlig efteråt. 5. En 55-årig sjuksköterska berättar hur hon får blixtsnabba försvarsreaktioner och illamående följt av obehagliga minnesbilder om någon person råkar komma henne hastigt nära med en större kökskniv. I minnesbilderna kan hon detaljerat se hur hennes psykiskt sjuka mor anfaller fadern med en stor kökskniv i hemmet, en händelse som skedde 45 år tidigare när kvinnan var i tioårsåldern. Hon har någon enstaka gång berättat för nära kollegor, men aldrig sökt behandling. 20 skolhälsovård 1:2004/2005

21 Box 2. Barn som vittne till våld fallbeskrivningar 1. Ett föräldrapar från Kosovo söker upprepade gånger hjälp hos barnavårdscentralen för sin fyraåriga dotter. Hon har förändrats kraftigt sedan man anlände till Sverige. Hon är håglös, har förlorat matlusten och vill inte leka. Vägrar att lämna modern ur sikte. Vägrar också att gå ut. Kan bli helt hysterisk om mamman t.ex. går på toaletten en stund. Sover oroligt och vaknar ofta skrikande. Föräldrarna förnekar att hon utsatts för något organiserat våld innan ankomsten till Sverige, Hävdar att man lämnade Kosovo innan oroligheterna och att inget hotfullt har drabbat flickan. Långt senare berättar modern, vid ett tillfälle när fadern inte är med, att hon och barnen utsatts för flera brutala husundersökningar av serbisk polis under en period då maken var fängslad. Flickan var vittne till att modern misshandlades och våldtogs. När maken släpptes ur fängelset flydde man omgående till Sverige, och han känner inte till vad som hänt. Modern vill inte heller att han ska få veta det. Med stöd av terapeut talar modern med flickan om det de båda utsatts för, vilket hjälper flickan att påbörja en bearbetning. 2. En 12-årig pojke söker för återkommande magsmärtor som han haft sedan två år tillbaka. Vid själva undersökningstillfället beskriver han knipsmärtorna som sitter mitt i magen. Han är fåordig och svårundersökt, då han har ett generellt ökat muskelförsvar. Vid det andra besöket framkommer att pojken också har vad man beskriver som mardrömmar, men som visar sig vara flashbacks. Modern berättar då att pojken två år tidigare var vittne till upprepade våldssituationer mellan föräldrarna och att han fann sin fader i ett uthus strax efter att denne begått självmord genom att skjuta av sig huvudet med ett hagelgevär. Pojken fick hjälp att bearbeta symtomen i en fokuserad korttidsterapi, vilket märkbart lindrade hans besvär. 3. Ett föräldrapar söker vid vårdcentralen för sin åttaårige son som lider av nattlig enures. Efterhand framkommer att sängvätan bara är en del av de svårigheter sonen har. Han har efter ett år i skolan gjort sig känd som skolans skräck och terroriserar både kamrater och lärare. Föräldrarna har varit kallade till ett stort antal krismöten på skolan, där lärarna beskrivit hur deras son stört undervisningen, hotat eller slagit andra barn, skrikit fula ord åt lärarna eller helt enkelt rymt. Föräldrarna är förtvivlade och vet inte vad de ska göra. De accepterar dock remiss till barnpsykiatrisk mottagning. Av en slump träffar de där en psykolog som varit i kontakt med mamman flera år tidigare. Pojkens mamma hade då lämnat maken för att han hade misshandlat henne svårt vid upprepade tillfällen. Hon hade bland annat berättat hur hon brukade hämta sin då ett och ett halvt-årige son och hålla upp honom framför sig som skydd när mannen slog henne. Hon hade den gången avbrutit behandlingskontakten tvärt. När psykologen talar med mamman enskilt berättar hon att hon bröt kontakten när hon flyttade tillbaka till mannen. Mamman säger också att hon tror att sonen påverkats av det som hände vid den tiden, men hon försäkrar att mannen numera inte misshandlar henne och hon vill absolut inte att psykologen pratar om det eftersom mannen inte känner till att hon berättat det för någon. Föräldrarna accepterade individualterapi för gossen med parallella föräldrasamtal. Framgångsrikt resultat efter två och ett halvt års behandling. barn som bevittnat våld 21

22 Referenser (Referenser som är gråtonade i texten finns inte med på denna lista. En fullständig referenslista kan fås från redaktionen.) 6. Socialdepartementet. Barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor. Direktiv 1998: Almqvist K, Brandell-Forsberg M. Refugee children in Sweden: Posttraumatic stress disorder in Iranian preschool children exposed to organized violence. Child Abuse & Neglect, 21: , Ahlberg J (red). Brottsutvecklingen i Sverige BRÅ-rapport 1998: Engström K. Social ojämlikhet i risk för våldsrelaterad skada. Folkhälsoinstitutet (nationella skadeprogrammet)1999: Hydén M. Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Liber utbildning Weinehall K. Att växa upp i våldets närhet. Avhandling. Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Bremberg S. Bättre hälsa för barn och ungdom. En strategi för de sämst ställda. Folkhälsoinstitutet, Rapport 1998: Arnell A, Ekbom I. och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i sina familjer. Rädda Barnen skolhälsovård 1:2004/2005

23 Projektet Barn som bevittnat våld mot mamma Bakgrund till projektet Kvinnoorganisationer över hela världen har sedan många år arbetat för att våld mot kvinnor ska synliggöras och att kvinnor som utsätts för våld ska få skydd och hjälp. I västvärlden har etablerandet av kvinnojourer varit ett av de viktigaste initiativen för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld av sin partner. Kvinnojourerna har vanligtvis öppnats av ideella kvinnoorganisationer eller föreningar, men efterhand har de flesta kommit att finansieras av offentliga medel och flertalet har även professionell personal anställd (Krug m.fl., 2002). Det är bara en liten andel av alla mammor som misshandlas av sin man som kommer till en kvinnojour. Ett stort antal av de kvinnor som kontaktar kvinnojourerna och bor där för en tid har barn. Under 1998 bodde 1500 barn, många av dem i förskoleåldern, tillsammans med sina mammor på någon av landets kvinnojourer. De kan således anses utgöra toppen på isberget. Från flera håll (framförallt från dem som arbetade på jourerna) ställdes vid slutet av 1990-talet frågan om hur man inom ramen för verksamheten på ett bättre sätt skulle kunna uppmärksamma barnens behov och ge dem det stöd de behöver. Detta är bakgrunden till Göteborgsprojektet Barn som bevittnat våld mot mamma. Uppdraget som projektledare gavs 1999 till fil. dr Kjerstin Almqvist, samhällsvetenskapliga institutionen vid Karlstads Universitet, som planerade projektet i samarbete med professor Anders Broberg, Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet och professor Staffan Janson, samhällsvetenskapliga institutionen, Karlstads Universitet. Inledningsvis formulerades ett antal styrande frågeställningar: Vilka barn är det som bor på kvinnojourerna? Hur har de påverkats av sin livssituation? Vilka behov har barnen av stödjande/ behandlande insatser? Hur ska dessa insatser i så fall utformas? Vilka kvinnor är det som bor på kvinnojourerna? Får de den hjälp de behöver genom de insatser som görs idag? Barnperspektivet skulle vara centralt i undersökningen, och projektet skulle bidra till att kunskap om barnens behov och bemötandet av barnen förbättrades. Metod Projektet inleddes med en kartläggning av verksamheten vid kvinnojourerna i Göteborg.Personal eller ideellt engagerade som var ansvariga intervjuades om verksamhetens struktur och innehåll med fokus på barnens situation. Varje intervju tog två till tre timmar. De av informanterna godkända skriftliga anteckningarna utgjorde grunden för den första delrapporten (Almqvist, Janson & Broberg, 2000). Under hösten 2000 genomfördes intervjuer med sju mammor och åtta barn som bevittnat våld 23

24 barn i ett pilotprojekt av projektledaren. Erfarenheterna från pilotprojektet bidrog till den slutliga utformningen av huvudstudien och resulterade även i att projektledaren gav ett antal förslag för att förbättra barnens och mammornas situation på jourerna. På så sätt möjliggjordes att mammor med barn som hade ett akut behov av stöd kunde hänvisas till någon för omgående kontakt. Initiativ togs även till att inrätta en gruppverksamhet för låg- och mellanstadiebarn. Denna verksamhet hade emellertid vid tiden för projektets avslutande ännu inte startats. I denna artikel beskrivs erfarenheterna från huvudstudien. Mammor med barn som under tidsperioden kom till någon av kvinnojourerna i Göteborg och stannade där mer än en vecka informerades om projektet och tillfrågades av personalen vid jouren ifråga om de ville medverka. Det stora flertalet mammor som tillfrågades valde att medverka. När en mamma tackat ja till att medverka informerade personalen vid jouren en av psykologerna som genomförde intervjuerna. Undersökningen bestod av fyra delmoment: A. Intervju med mamman. Denna tog vanligtvis en och en halv till två timmar och genomfördes vid behov med hjälp av tolk. För intervjun med mamman om henne själv användes 1. Ett semistrukturerat intervjuunderlag med omväxlande bundna och öppna svarsalternativ. 2. SCL-90, ett självskattningsformulär som syftar till att mäta hur man själv tycker att man mått under den senaste veckan. Testet består av 90 frågor. 3. Impact of Event Scale, (IES) är ett självskattningsformulär avsett att kartlägga förekomst av symtom på posttraumatisk stress. IES består av 22 påståenden. B. Intervju med mamman om varje enskilt barn där barnets utveckling och psykiska hälsa stod i centrum. Om mamman bara hade ett barn tog denna intervju ca en timme. För intervjun med mamman om barnet användes ett semistrukturerat intervjuunderlag med omväxlande bundna och öppna svarsalternativ. Två olika symtomlistor ingick; dels en genomgång av symtom på posttraumatisk stress, bestående av 22 frågor om olika reaktioner hos barnet, dels SDQ, Styrkor och svårigheter hos barn som det heter på svenska. Det har visat sig vara bra på att fånga upp psykisk ohälsa hos barn (Goodman & Scott, 1999). Sammanlagt 25 frågor ställs om positiva och negativa egenskaper hos barnet. C. Intervju med barn fyra år eller äldre, där barnets egna upplevelser, relationer till andra och hur barnet mådde var i fokus. Barnintervjuerna tog vanligtvis mellan en halv och en timme i anspråk. Barnen fick inledningsvis rita en teckning under tiden intervjuaren småpratade med dem och skapade kontakt. Barn som var yngre än åtta år fick därefter beskriva sin familj med hjälp av små trädockor och berätta vilka personer som hörde till familjen. Därefter följde själva intervjun. För intervjuerna med barnen användes två olika semistrukturerade intervjuunderlag, ett för barn mellan 4 och 8 år och ett mer omfattande för barn över 8 år. Slutligen noterade intervjuaren ett antal observationer från såväl intervjun med mamman som intervjun med barnet efteråt. D. Dessutom tillkom som tidigare nämnts en barnmedicinsk undersökning. Resultaten från denna ingår inte i denna artikel. Undersökningsgruppen Femtio mammor med sammanlagt 86 barn, 53 pojkar och 33 flickor, deltog i studien. Mammorna var vid intervjutillfället mellan 20 och 42 år; relativt jämnt fördelade inom åldersspannet. De flesta barn som bodde tillsammans med mamma på jouren var i förskoleåldern (66 %). Medianåldern för barnen var 4 och ett halvt år. Förövaren var vanligtvis biologisk pappa till 24 skolhälsovård 1:2004/2005

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Inledning 1. Bakgrund 8. Barnens relationer 2. Metod 9. Slutsatser och diskussion 3. Mammornas bakgrund

Inledning 1. Bakgrund 8. Barnens relationer 2. Metod 9. Slutsatser och diskussion 3. Mammornas bakgrund Tack! Till alla barn och mammor som modigt har delat med sig av sitt liv och sina tankar för att det ska hjälpa andra i en liknande situation att få bättre stöd och förståelse. Till all personal och frivilliga

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden «Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden Fil.Dr, forskare, Carolina Överlien Carolina.overlien@nkvts.unirand.no Definitioner Ökad samhällsfokus på

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Bakgrund Innehåll Definition, förekomst, följder Fallbeskrivningar (fiktiva) Hur kan man upptäcka utsatta?

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer