MORGONVRÅLET. men ännu finns det tid att räta ut frågetecken inför studentkårens. delegationen, och hur röstar man?

Transkript

1 MORGONVRÅLET Onsdagen den 31 oktober 2007, nummer 1, andra upplagan På Soc&kom finns det precis som på andra skolor en dold personal. Morgonvrålet har lyckats få en intervju med en av skolans doldisar. Snart öppnar valbåsen, men ännu finns det tid att räta ut frågetecken inför studentkårens egna riksdagsval delegationsvalet. Vad gör delegationen, och hur röstar man? Pop dansshow underhåller med jonglörer, dansare, akrobater och trapetsartister. Situationen i Darfur ohållbar På veckoslutet gjordes ett nytt försök att få igång fredsförhandlingarna i Darfur. Efter fyra år av blodiga strider försöker de stridande parterna, den sudanska regeringen och olika gerillagrupper förhandla fram ett hållbart eldupphör. Regionens framtid är ändå långt ifrån säker, förhandlingarna försvåras av att många av de dominerande gerillagrupperna väljer att bojkotta förhandlingarna. Samtidigt lever över 2 miljoner människor som flyktingar och situationen beskrivs som humanitärt ohållbar. Ny skvär uppkallad efter förre presidenten President Mauno Koivisto fick igår avtäcka namnskylten på en skvär namngiven efter honom. Skvären ligger norr om gamla busstationen och Narinken i Helsingfors centrum. I invigningen deltog den snart 84- årige presidenten och hans fru Tellervo Koivisto samt stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen. Skvären är belägen på ett utmärkt ställe. Många medborgare rör sig här, påpekar Hiltunen inför hedersgästerna och ett stort pressuppbåd. Det var meningen att president Koivisto skulle få en skvär uppkallad efter sig redan då han fyllde åttio år, för snart fyra år sedan. Då fattade staden beslutet att hedra presidenten med en skvär. Men bygget av köpcentret i Kampen sköt upp festligheterna tills i år. Enligt stadens informatör Tarja Raivio har invigningen dragit ut på tiden eftersom man ville vänta på att alla byggarbeten kring köpcentret var avslutade. Koivisto är i gott sällskap nära Kampens köpcentrum. I närheten av Mauno Koivistos skvär finns andra presidentnamn, bland annat Urho Kekkonens gata, Paasikiviplatsen och Mannerheimplatsen. Årsfesten är väldigt heteronormativ 63 procent av de som blev antagna 2002 har ännu inte blivit färdiga. Källa: Soc&kom

2 MORGONVRÅLET 2 opinion Öppna ögonen för läget i Darfur ledare Den största humanitära krisen i världen pågår för tillfället i Darfur i västra Sudan. På sin egen fråga Kan läget bli värre? svarade Pekka Haavisto jakande på Utrikesministeriets presskonferens i går. Se på Palestina, Sierra Leone, Uganda, Rwanda. Listan blir lång. Läget i Darfur har varit på agendan sedan 2003, men har på den senaste tiden tagit en oroväckande vändning. De civila, som redan lidit mer än nog, har blivit en allt större del av krisen. Stridigheter i flyktinglägren, svält, sjukdomar och hemlöshet har drabbat miljontals sudaneser, och även fredsbevararna är i fara. Förut var en Röda korset-logo eller en FN-flagga en garanti för säkerhet, men så är det inte längre. Nyligen anfölls en grupp fredsbevarare, men de skyldiga har inte blivit fast. Den färskaste rapporteringen berättar om ett gisslandrama Stridigheter i flyktinglägren, svält, sjukdomar och hemlöshet har drabbat miljontals sudaneser, och även fredsbevararna är i fara. på ett kinesiskt oljefält i provinsen Kordofan. Bland annat en egyptier och en irakier har tagits som gisslan med kravet att Kina ska dra sig ur den sudanesiska oljebusinessen. Att civila tillfångatas är ett nytt fenomen, och det är väldigt oroväckande om det är åt det hållet läget utvecklas. Varför får Darfurkrisen då så lite utrymme i medierna? Dagligen får publiken se och höra om bombattacker i Irak och Afghanistan, men då det bombats i Darfur kan ingen ens bekräfta att det är sant. Samtidigt kan man fråga sig varför FN på sin hemsida har en specialsida för Palestina, en för Mellanöstern och en för Irak, men ingen för Sudan och Darfur. Om FN, som är en av huvudaktörerna i fredsförhandlingarna, inte gör människor uppmärksamma på läget, hur kan de då förvänta sig att situationen förändras? Jan Eliasson, FN:s specialsändebud i Darfur, beskriver situationen så här: Om vi inte lyckas är jag orolig för utvecklingen framöver. Två miljoner människor i flyktingläger i fyra år leder till en radikalisering, en frustration, en vrede som är svår att hantera. Att förklara situationen med orden This is Africa, vilket Leonardo di Caprio gör i Blood Diamond, en film om inbördeskriget i Sierra Leone, är inte hållbart. Darfur är i akut behov av mer humanitär hjälp, och de tolv civilpoliser Finland skickat hjälper föga. De suveräna filmer som gjorts om inbördeskrigen och folkmorden i de tidigare nämnda länderna har fått västerlänningarna att reagera, men anmärkningsvärt är att alla filmer gjorts i efterhand. Att västerlänningarna år 2005 reagerar på folkmordet i Rwanda som skedde på 1990-talet får inte de tiotusentals tutsierna som fick sätta livet till att uppstå. Något måste göras, och det måste göras nu. Det hjälper inte med en film om folkmordet i Darfur om tio år. Nytt hem för Soc&koms böcker redaktionen Utgiven av journalistlinjen vid Soc&kom Årgång 11 Telefon: Henrika Zilliacus- Tikkanen Anne-Sofie Pesola, Jonny Smeds I slutet av november 2003 skrev Morgonvrålet om framtiden för Svenska social- och kommunalhögskolans bibliotek. Då diskuterades hur biblioteket skulle komma att se ut efter att Soc&kom flyttat till en ny byggnad i Kronohagen Biblioteksdirektionen och Helsingfors universitet hade olika åsikter i frågan och man väntade på att skolans styrelse skulle fatta ett beslut om biblioteket. Det har nu gått fyra år sedan Morgonvrålet skrev om frågan. Bibliotekarie Maria Villbacka-Henriksson säger att mycket har klarnat sedan Morgonvrålet skrev att Soc&kom har ett mycket bra utbud av kurslitteratur om man jämför med andra högskolor. Man antog att det här skulle förändras i samband med flytten. ville koncentrera examenslitteraturen för kandidatstudier till studentbiblioteket i Kajsaniemi. Soc&koms biblioteksdirektion ville däremot hålla kvar serviceformerna i sin nuva- Niklas Fagerström, Viktor Heikel, Jockum Hildén Michaela von Hellens, Jenny Jägerhorn, Ida Henriksson, Liselott Lindström, Elisa Makarevitch, Sissel Ray, Jenni Tuovinen, Johanna Wester Nora Rinne Nackdelen är förstås hur den svenskspråkiga servicen ska tryggas. För oss på Soc&koms bibliotek har det alltid varit viktigt att ge svensk service. rande form. Maria Villbacka-Henriksson hoppades på att skolan skulle få ett större bibliotek i den nya byggnaden i Kronohagen. Mycket har hänt sedan Maria Villbacka-Henriksson berättar att Helsingfors universitets önskan om att införliva en del av Soc&koms bibliotek med studentbiblioteket delvis gått i uppfyllelse. Soc&koms bibliotek kommer att få en lokal på cirka 100 kvadratmeter i den nya byggnaden. Där kommer att finnas referenslitteratur, läsesalsexemplar, dagstidningar och tidsskrifter, men ingen kurslitteratur. Det som vi nu lånar ut försvinner i princip från biblioteket till studentbiblioteket. Vi kommer alltså främst att få ett lärocenter istället för bibliotek, berättar Villbacka-Henriksson. Soc&koms böcker kommer att flyttas till biblioteket i Centrumcampus. Studentbiblioteket kommer att renoveras och bli ett bibliotek för hela Centrumcampuset. Alla fakultetsbibliotek förutom det beteendevetenskapliga biblioteket som nyligen fått nya lokaler, kommer att flytta dit, berättar Villbacka- Henriksson. när själva byggnaden kommer att vara färdig men rent organisatoriskt borde biblioteket vara färdigt i början av Det nuvarande studentbiblioteket kommer att evakueras medan det nya byggs. Vart studentbiblioteket evakueras vet man inte. Det här betyder att man ännu inte säkert vet var Soc&koms böcker kommer att finnas innan centrumkampusbiblioteket är färdigt. Många böcker kommer tillfälligt att flyttas till statsvetenskapliga och juridiska fakulteternas bibliotek. Biblioteket i Centrumcampus kommer att innehålla både kandidat- och magisterslitteratur. Eftersom allt kommer att finnas på samma ställe kommer det att bli lättare att hitta den litteratur man behöver. Nackdelen är förstås hur den svenskspråkiga servicen ska tryggas. För oss på Soc&koms bibliotek har det alltid varit viktigt att ge svensk service.

3 aktuellt MORGONVRÅLET 3 - Gerillaledare vägrar delta i förhandlingarna Representanter för såväl EU som Afrikanska unionen var på plats i Sirte i Libyen på veckoslutet för att inleda de nya förhandlingarna om fred i Darfur, men de mest betydande gerillaledarna lyste med sin frånvaro. Samtidigt som läget i den sudanesiska provinsen Darfur blir allt värre, vägrar allt fler gerillaledare delta i fredsförhandlingarna. Det är verkligen ett bakslag, men orsaken är klar: krisen i den sudanesiska regeringen, säger riksdagsledamot Pekka Haavisto, som natten till tisdagen återvände från Sirte. Regeringen är i kris efter Sudan People s Liberation Movements utmarsch, och gerillagrupperna vägrar samarbeta med kvarvarande National Congress Party. Läget är onekligen problematiskt. De inre stridigheterna i gerillagrupperna blir allt värre, och även i flyktinglägren håller läget på att urarta, säger Haavisto. Haavisto är oroad över att klyftan mellan grupperna som deltar i förhandlingarna och de som stannat utanför ska växa sig för stor. FN och Afrikanska unionen måste hålla dörrarna öppna för de grupper som valt att stanna utanför förhandlingarna, och visa dem att de är opartiska och inte står på regeringens sida. För att överhuvudtaget kunna fortsätta förhandlingarna måste FN och AU få till stånd ett bestående eldupphör. kaotiskt. Små attacker görs ständigt, men utan att de skyldiga blir fast. Det nuvarande ensidiga eldupphöret utfärdat av den sudanesiska regeringen har inte hållit. Det ryktas om att det skett luftattacker i Darfur under veckoslutet. Det har ännu inte bekräftats, men enligt mina källor är det sant. Rebellerna vill dessutom sprida stridigheterna till Darfurs grannprovinser, och har redan lyckats rubba stabiliteten i provinsen Kordofan. Flyktingsituationen har också drivits till sin spets. I lägren i grannländerna finns över två miljoner flyktingar som varit borta från sina hem i över fyra år. I ett av de största lägren i Tchad finns hundratusentals flyktingar som stöder olika gerillagrupper, vilket lett till stridigheter i lägret. Blodig historia osäker framtid Sedan 2003 har Darfur, en provins i västra Sudan, befunnit sig i öppet inbördeskrig. På den ena sidan står de sudanska regeringsstyrkorna och på den andra ett varierande antal gerillagrupper. Ända sedan Sudan blev självständigt från Storbritannien år 1956 har landet drabbats av inbördeskrig, militärkupper och ekonomiska svårigheter. Konflikterna har framför allt uppstått mellan folkgrupper, främst jorbrukande afrikaner och nomadiserande araber. I Darfur står konflikten mellan den arabdominerade regeringen och de afrikanska gerillagrupperna som vill öka folkets politiska makt i området samt driva ut regeringsstyrkorna. Hittills har striderna ändå varit fruktlösa och endast resulterat i en humanitär katastrof där uppskattningsvis människor mist sina liv och över två miljoner tvingats lämna sina hem och nu lever i flyktingläger. I augusti i år tändes hoppet åter för att uppnå ett bestående eldupphör i området då representanter för de största gerillagrupperna träffade regeringsrepresentanter under ledning av FN och Afrikanska unionen för att förbereda fredsförhandlingar. Men sedan dess har läget ändå blivit värre. Inre splittringar i såväl regeringen som gerillagrupperna har lett till att möjligheterna att samla alla parter runt förhandlingsbordet försvårats ytterligare. Läget är humanitärt ohållbart. Fredsförhandlingarnas huvudmål är att garantera flyktingarna en säker hemkomst. Gerillagruppernas mål är att fria folket och få ut regeringstrupperna ur Darfur, något som inte lyckats. Positivt är ändå att de grupper som inte deltar i förhandlingarna har börjat förhandla sinsemellan. Vi måste se ett ljus i slutet av tunneln om förhandlingarna ska ha något som helst hopp att lyckas, säger Haavisto. Statistiktjänst blir permanent Tidigare har undervisningen i statistik vid Soc&kom skötts av en heltidsanställd timlärare, men fr.o.m. augusti i år ändrades tjänstebenämningen till universitetslärare. I tjänsten ingår den undervisning i statistik som tidigare skötts av timlärare. Hittills har en lärare i statistik tillsatts för ett läsår eller en termin åt gången, men eftersom det finns ett permanent behov av undervisning i statistik vid högskolan finns det ingen anledning att fortsätta med detta. Dessutom anges det i statstjänstemannalagen att det alltid måste finnas en anledning för anställning för viss tid. Grundkursen i statistik är obligatorisk för alla studerande och omfattar åtta studiepoäng. MV Flygbolag får kritik för lågprisbiljetter Konsumentverket har prickat flygbolag för brister i marknadsföringen av billiga flygresor på internet. Konsumentverket bedömer att de billiga flygbiljetterna har varit väldigt få och ibland inte ens funnits att få. Kunden måste få veta om det finns ett begränsat antal flygbiljetter. Konsumentverket kritiserar också flygbolagen för att inte tydligt ange det slutgiltiga priset på flygbiljetten. Köparen upptäcker ofta skatter och extrakostnader i slutet av bokningsproceduren. FNB Ikea planerar flera varuhus i Finland Ingvar Kamprad, grundare av den populära möbelkedjan Ikea, är i Finland denna vecka för att bekanta sig med bolagets verksamhet här. Enligt Kamprad kommer Ikea att växa på den finländska marknaden. Ikea har idag varuhus i Vanda och Esbo. Ytterligare två varuhus ska byggas i Reso och Tammerfors. Enligt Kamprad är det möjligt att det inom tio år finns åtta Ikea-varuhus i Finland. Var och när varuhusen ska byggas är ännu oklart. Ikeas försäljning var i fjol värd nästan 20 miljarder euro. Kamprad säger att vinsten i Esbo ligger någonstans mellan en och åtta miljarder euro. FNB Radio Olga om FST:s framtid Vill du veta varför studerande inte blir färdiga inom utsatt tid? Har du tänkt på farorna bakom facebook? Vad innebär de sjunkande tittarsiffrorna för FST:s framtid? Radio Olga behandlar de här frågorna och mycket mer. Så knäpp på radion på fredagen kl. 9! Frekvensen är 100,3. MV

4 4 MORGONVRÅLET lokalt Koivisto fick äntligen en egen skvär i Helsingfors President Mauno Koivisto avtäckte igår namnskylten på sin egen skvär i centrala Helsingfors. Det nästan 5 år efter att beslutet om att han skulle få en skvär hade fattats. Det är en blåsig tisdag eftermiddag och jag irrar runt på ett relativt folktomt torg. Eftersom jag är ytterst nyinflyttad i Helsingfors frågar jag några människor om de vet var Mauno Koiviston aukio ligger, men får som svar antingen att ingen sån finns eller att de inte vet. Klockan närmar sig 14 och efter ett hjälpande samtal inser jag att jag är på rätt ställe och äntligen börjar några andra dyka upp. Väntan på presidenten börjar. Helsingfors stadsstyrelse bestämde på Mauno Koivistos 80- årsdag att han skulle få en skvär uppkallad efter sig. År 2003 saknade den halvfärdiga skvären i Kampen ännu namn och blev då utvald att uppkallas efter presidenten. plats är i gott sällskap, omgiven av Urho Kekkonens gata, Paasikivi-platsen och Mannerheim-platsen. Orsaken till att invigningen låtit vänta på sig är att det pågått byggarbeten runt och på platsen vilket gjort det svårt att hålla en formell invigning. Nu anses platsen vara i tillräckligt gott skick för en invigning, trots att inte alla arbeten är färdiga. När en svart bil anländer till ändan av Paasikivi-platsen rusar fotograferna i flock mot den och jag följer efter. Ut ur bilen stiger en pigg Koivisto, som trots det blåsiga vädret går över torget rak i ryggen. Han möts av spontana applåder av den lilla publiken. stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen är redan på plats och när Koivisto pla- cerat sig under skölden påbörjar hon sitt tal. Efter ett kort tal ombeds presidenten avtäcka skölden och officiellt inviga skvären, även detta möts av applåder. Efter tillställningen attackeras Koivisto av reportrar från olika medier, men tar situationen med ro trots att han omges av blixtrande kameror. Reportrarna väntar i tur och ordning på att få ställa sina frågor och alla verkar vara nöjda när Koivistos vakt avslutar frågestunden och eskorterar Koivisto in i glaspalatset. Några reportrar, inklusive jag Förberedelserna för HUS delegationsval är inne på slutrakan. Bland alla valaffi scher och partiprogram kan det vara svårt att veta vad valet egentligen handlar om. Delegationens viktigaste uppgift är att arbeta för studerandena, menar studentkårens ordförande Walter Rydman. En ny delegation väljs vartannat år med allmänna val som hålls på flera ställen inom Helsingfors universitet. Delegationen är studentkårens högsta beslutsfattande organ som bland annat utser studentkårens ordförande, styrelse och generalsekreterare. Delegationen gör också mycket annat. Inom delegationen fastställs kåravgiftens storlek och annat med koppling till budgeten. Dessutom utser delegationen chefredaktören för Ylioppilaslehti och sätter ramarna för studentkårens arbete. Det var ju faktiskt styrelsen delegationsval årsfesten Årsfestmarskalk Michaela von Kügelgen är övertygad om att det kommer att bli helt sjukt bra! som med hjälp av och i samarbete med delegationen starkt arbetade för höjningen av studiestödet, påpekar Walter Rydman. 60 medlemmar och träffas ungefär sex Höga -Det viktigaste är att det blir en rolig årsfest, säger Michaela. Hon påminner om att man skall komma i tid och bete sig sofistikerat. Festen, som äger rum i Astoria-salen, börjar klockan sex med en välkomstcocktail. Middagen serveras klockan sju. Christian Allardt, andra årsfestmarskalk, vill också understryka etiketten. -Jag hoppas att ingen gör bort sig under middagen, säger han. -På efterfesten i Alina-salen kan man sedan festa vildare. Hur skiljer sig årsfesten då från en vanlig sits? - Representanter för andra föreningar är också inbjudna och det kommer att framföras olika tal under kvällens lopp, berättar Michaela. Årsfesttalaren är Lotte Granberg-Haakana. Hon var ordförande för StudOrg år 1999 och är nu aktiv inom SFP och vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet. Både Michaela och Christian understryker att man ska vara tyst under talen. -Men talen brukar vara humoristiska, det kommer inte att bli tråkigt! försäkrar Michaela. Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan fyller 64 år och traditionerna är många. Michaela lovar ändå några överraskningar som är nya i år. På frågan ifall hon själv har hittat något att ha på sig svarar hon: -Det får ni se sedan!

5 lokalt MORGONVRÅLET 5 gånger per år. Som delegationsmedlem får man ändå ställa in sig på att också arbeta en del vid sidan av delegationsträffarna med exempelvis utskottsarbete. Trots att man i delegationsvalet röstar in enskilda personer sker största delen av beslutsfattandet i grupper. Mycket av det som tas upp i delegationen har först diskuterats och debatterats i mindre grupperingar inom delegationen, berättar Rydman. Kanske är det just för att de flesta beslut tas i grupp som delegationsarbete lämpar sig för så många olika typer av människor. Enligt Rydman är det ändå bra att vara skarptänkt och engagerad. Som delegationsmedlem skall man både våga tala inför publik och våga ha egna åsikter. veta vem man skall rösta på med över 800 studerande uppställda? En bit på vägen kommer man genom att bekanta sig närmare med vad de olika grupperingarnas har för valprogram. Det kan också löna sig att ta en titt på de olika kandidaternas valfrågor. Känner man sig riktigt manad kan man alltid göra Finlands studentkårers föbunds kårvalstest på internet. Det här är ett ypperligt sätt för studerande att påverka. Genom att rösta ökar man chansen för att rätt kandidater väljs till delegationen, säger Rydman. Vem du än väljer är din röst guld värd. Det är något som också HUS har förstått. Därför bjuder de alla som uppfyllt sin rösträtt på kaffe med bulle. Det var ju faktiskt styrelsen som i samarbete med delegationen starkt arbetade för höjningen av studiestödet. förväntningar inför årsfesten Några studerande vid Soc&kom har svarat på Morgonvrålets gallup och berättat lite om sina tankar före årsfesten. 1. Ska du gå på årsfesten? Hurdan är stämningen nu, då det är några dagar kvar? 2. Vad ska du ha på dej? 3. Hur mycket pengar är du beredd att satsa på årsfesten? 4. Vad är det värsta som kunde hända under festen? 1. Jag skall gå, det kan bli helt kul. Jag har fått den uppfattningen att årsfesten är väldigt traditionsbunden och heteronormativ, den kanske kunde göras mera modern. Fast å andra sidan har jag aldrig tidigare varit med, så man får se. 2. Jag hade tänkt klä mej i klänning, men hittade ingen passande. Så nu får det bli min mörkrandiga sammetsfrack. 3. Fracken har jag köpt redan tidigare på second hand. Ärligt talat tycker jag att 50 euro för suppékortet är tillräckligt dyrt. 4. Skräckscenariot skulle vara att alla mina bordsgrannar blev så berusade att de började slänga rödvin omkring sig och smutsade ner mina kläder. Eller att maten inte smakade gott. 1. Nej, jag ska inte gå på årsfesten. Det är egentligen ganska genant, man borde ju gå Men jag har redan länge haft andra planer för veckoslutet. Fast jag skulle nog gärna delta! 1. Camilla: Förstås, det är alltid roligt att göra sig fin. Hanna: Jo, allt är planerat - klädsel, skjuts o.s.v. Sist man riktigt fick klä upp sig var ju på gammeldansen i gymnasiet, så det är en tid sedan. 2. Båda: Vi skall ha våra gammeldansklänningar. 3. Båda: Som tur har vi kompisar som är frissor, de hjälper till med frisyrerna. 4. Hanna: Om jag spillde rödvin på min klänning! Jag ska nog hålla mej till vitt vin hela kvällen

6 6 MORGONVRÅLET feature Dansteatern Hurjaruuth har i åratal underhållit både gamla och unga åskådare med sin populära vintercirkus. I år är det dags för den fjortonde vintercirkusen och huvudrollen innehas av en ren. Hurjaruuths vintercirkus är en jultradition för mången familj. Regissören Arja Pettersson och Kirsi Manninen, som står för det visuella, har skapat en humoristisk fantasivärld med tomteakrobater, renprinsessor, en gris och dansande clowner. I den stämningsfulla showen ses jonglörer, dansare, akrobater och trapetsartister. Artisterna kommer från Finland, Frankrike, Lettland, Litauen och Spanien. Manuskriptet har utarbetats av Arja Pettersson tillsammans med artisterna. I årets vintercirkus sätts renen Iisakki på träningspass för att bättre orka dra julsläden med alla tunga julklappar. Renen spelas av olika personer och artisterna har en utmaning med att se till att figuren hålls lika igenom hela föreställningen. I den jazziga orkestern Trio Hurjaporo ingår duon Nieminen & Litmanen och Tuomo Dahlblom. Föreställningarna visas från den 8 november till den 6 januari och visas i Pannhallen på Kabelfabriken. Föreställningen är ungefär två timmar lång. Soc & kom Ny i huset trivs redan Vi har alla sett honom gå omkring i skolan eller svara på frågor i vaktmästarbåset. Men vem är han och vad gör han egentligen här? Klas Ole Lindholm heter han, den nya vaktmästaren. Lindholm har jobbat som vikarierande vaktmästare här på Soc&kom i endast två veckor. Tidigare jobbade jag som företagare på Plektra Trading Oy Ab här i Tölö, säger Lindholm. Plektra Trading är en butik som säljer och importerar verktyg och maskiner. Han slutade jobba på butiken för snart ett år sedan. När Lindholm fick höra om tjänsten som vaktmästare här på Soc&kom sökte han den genast. Det bästa med att jobba här på Soc&kom är stämningen. Människorna är trevliga här. Skolans storlek och att alla känner alla beskriver Lindholm också som en trivselfaktor. börjar antingen klockan åtta eller klockan tio. Vaktmästarna turas om med morgonpassen så att den ena börjar tidigare och den andra senare. Till vaktmästarnas arbetsuppgifter hör till exempel att öppna salarna på morgonen. Vaktmästarna kopierar kompendier och övriga dokument. De hjälper också till att fixa saker som krånglar, till exempel kopieringsmaskiner och printrar. I vaktmästarbåset på första våningen kan de svara på frågor som elever och personal undrar över eller behöver hjälp med. Till Lindholms arbetsuppgifter hör också att vara gårdskarl. Som gårdskarl sköter han om Soc&koms utsida. Jag hämtar in posten och delar ut den inom huset. Jag försöker också hålla gården snygg. Något negativt med jobbet har Lindholm ännu inte upptäckt. Han har blivit bra bemött av de studerande. Människorna är trevliga här på Soc&kom, konstaterar Soc&koms nya vaktmästare Klas Ole Lindholm. Namn: Klas Ole Lindholm Ålder: 55 år Vaktmästare och gårdskarl Vikarierar Stig-Olof Lindvik