SOLNA STAD Kompetensförvaltningen. Uppdaterad VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET KOMPETENSNÄMNDEN 2011

Transkript

1 SOLNA STAD Kompetensförvaltningen Uppdaterad VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET KOMPETENSNÄMNDEN 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SOLNA STAD SID2 2. KOMPETENSNÄMNDEN SID 3 3. KOMPETENSFÖRVALTNINGEN SID 4 4. STABEN SID ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN SID INTEGRATIONSENHETEN SID SOLNA VUXENUTBILDNING SID 21 BILAGA 1 INTERNKONTROLLPLAN FÖR KOMPETENSNÄMNDEN 1

3 1. SOLNA STAD VISION Det hållbara Solna en stad som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och en god social utveckling! Solnas budget för 2011 utgår från visionen om det hållbara Solna som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i fyra prioriterade målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg samt kunskap och lärande. För varje målområde finns ett antal inriktningsmål, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. INRIKTNINGSMÅL Ekonomisk tillväxt: Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Livsmiljö: Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Trygghet och omsorg: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och livslångt lärande: Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. (Från Budget 2011 antaget i KS , KS/2010:199) Solna stads övergripande inriktningsmål är vägledande för s inriktningsmål. Målen mäts vidare i målkedjan genom effektmål och kopplade nyckeltal. 2

4 2. KOMPETENSNÄMNDEN VISION Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. INRIKTNINGSMÅL Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara Tillhör det stadsövergripande målområdet: Trygghet och omsorg Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov i ett livslångt lärande Tillhör det stadsövergripande målområdet: Kunskap och livslångt lärande I Solna stad är arbetsklimatet gott. Tillhör det stadsövergripande målområdet: Livsmiljö Målen vidareutvecklas i form av effektmål under respektive verksamhets text. BUDGET 2011 Kommunstyrelsen har beslutat att tilldela kompetensnämnden en ram för löpande driftskostnader för 2011 på 30,8 mkr (som är oförändrad i jämförelse med budgeten för 2010) samt en ram för investeringar på 0,3 mkr. ANSVARSOMRÅDE I s ansvarsområde ingår stadens arbetsmarknadsavdelning, integrationsenhet och vuxenutbildning samt ett övergripande integrationsansvar. s verksamhetsidé är att bidra till att höja utbildningsnivån, förbättra integrationen och sänka arbetslösheten. De målgrupper som nämnden och förvaltningen fokuserar på är: Arbetslösa Lågutbildade Flyktingar och invandrare VÄRDEGRUND Kompetensförvaltningen arbetar utifrån en värdegrund där människor tar eget ansvar och ges möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje människa ses som en tillgång vars kompetens, vilja och förmåga tillvaratas. Alla har lika värde och möts med respekt. Förvaltningen är en serviceorganisation som finns till för medborgaren. Ett helhetstänkande präglar mötet med varje människa. 3

5 3. KOMPETENSFÖRVALTNINGEN Arbetsmarknadsavdelningen (Ama), integrationsenheten och vuxenutbildningskansliet har sina verksamheter i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. I Solna drivs vuxenutbildningen av ett antal externa leverantörer. Solnas medborgare Förvaltningsorganisation Deltagare Arbetsmarkn. avdelningen Flyktingar Studerande 5 personal Integrations enheten 3 personal Vuxen utbildningen 6 personal Förv. chef Stab och Integrations strateg 4 personal Upphandlad verksamhet Solna vuxenutbildning utförs av externa leverantörer. Vuxenutbildningen består av en beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli och utförandet sker genom utbildningsanordnare Svenska för invandrare Grundläggande vuxenutbildning samt Gymnasial vuxenutbildning utförs av: Hermods AB Yrkesutbildningar utförs av: MedLearn AB Omvårdnadsutbildning. Lernia Utbildning AB VVS, Fastighetsskötare, El-teknik. Didaktus Utbildningar AB Barn och fritidsutbildning. Competens Utbildning AB - CNCteknikutbildning. Hermods AB Byggyrken. Matpedagogerna AB Restaurang- och bageri. Culinar Utbildning AB - Restaurang- och bageri. 4

6 SOLNAMODELLEN MED FOKUS PÅ ARBETSLINJEN Kompetensförvaltningens framgångsrika arbete med Solnamodellen innebär att ge deltagare, flyktingar och studerande möjlighet till egen försörjning via studier eller arbete. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning och stor vikt vid etablering och upprätthållandet av relationer med företag. Framgångsfaktorer Coachning Där ingår ett antal individuella samtal för att skapa förtroende, höja självkänslan, självförtroendet samt motivationen och därigenom öka anställningsbarheten. Matchning Att hitta rätt arbetsgivare till rätt deltagare både när det gäller arbete och praktik/ utbildningsplats. Heltidsintroduktion Huvuddelarna i introduktionen är svenskundervisning, reell kontakt med arbetslivet och samhällsinformation. En viktig faktor i framgången för flyktingintroduktionen i Solna är att den sker på heltid vilket gör att nyanlända flyktingar kan använda sin tid mer effektivt och bidrar till snabbare integration i samhället och arbetslivet. Företagskontakter För att hitta jobben till deltagarna innan de kommit ut på annons och för att hitta bra praktik och lärlingsplatser. Utbildning Solnas vuxenutbildning erbjuder flexibla och individanpassade utbildningar där det ingår ett brett utbud av yrkesutbildningar. Förvaltningens verksamheter har fokus på arbetslinjen vilket gemensamt bidrar till ett lyckat resultat: -Av deltagarna på arbetsmarknadsavdelningen gick 68 procent vidare till egen försörjning inom sex månader. -Efter två år har 89 procent av de flyktingar som integrationsenheten ansvarar för egen försörjning. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med arbetslösa Solnabor som remitterats via socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen. Integrationsenheten ansvarar för flyktingmottagandet. Vuxenutbildningen erbjuder individuellt anpassad utbildning och möjligheter till yrkesutbildning. Integrationsstrategen arbetar för att företag och arbetsgivare ska medvetandegöras om mervärdet av integration. 5

7 OMVÄRLD OCH FRAMTID Konjunktur och arbetsmarknad Arbetsmarknaden ser nu allt ljusare ut. Arbetslösheten i Solna har minskat under de senaste månaderna. Solna har under hela 2010 uppvisat en lägre arbetslöshet än både Stockholms län och riket som helhet. En grupp som kan komma att få problem när arbetsmarknaden nu vänder uppåt är de som inte har grundläggande teoretiska kunskaper. Solna satsar därför på att ha en välfungerande vuxenutbildning med ett brett utbud av kurser. Oavsett om medborgarens syfte är att skaffa sig behörighet till vidare studier eller stärka/byta den egna yrkeskompetensen är detta möjligt. Förvaltningens beprövade arbetsformer och nära samverkan med företag utgör en tillgång i arbetet för att minska arbetslösheten i Solna. Kompetensförvaltningen följer utvecklingen på arbetsmarknaden genom omvärldsbevakning och anpassar kontinuerligt insatser efter arbetsmarknadens behov. I tider av försämrad arbetsmarknad påverkas förvaltningens målgrupper först. Arbetslösheten stiger vanligen tidigast i ett försämrat konjunkturläge bland flyktingar, utrikes födda, lågutbildade och de som nyligen har kommit in på arbetsmarknaden. Samtidigt ökar behoven för vidareutbildning och omställning på arbetsmarknaden vilket leder till ett intensivare söktryck och ett ökat antal studerande vid vuxenutbildningen. En viktig fråga för förvaltningen är att ständigt förbättra beredskapen att möta en ökad arbetslöshet om konjunkturen vänder igen. Gemensam Vuxenutbildningsregion I Stockholms län pågår ett gemensamt arbete mellan länets kommuner att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Regionsamarbetet ska ge skalfördelar, ökad valfrihet och bättre service för de studerande. För nyanlända invandrare kommer regionen bland annat att innebära ett ökat antal s k SFx-platser i form av SFI-studier, Svenska för invandrare, kombinerat med undervisning och praktik som direkt riktar sig mot de kunskaper och erfarenheter som en person bär med sig från sitt hemland. Ett antal kommuner ser även över möjligheten att samarbeta vid kommande upphandling av både vuxenutbildning och SFI. Flyktingintroduktion Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) börjar gälla från och med den första december Arbetsförmedlingen får huvudansvaret för de arbetsföra flyktingarna. Samarbetet med arbetsförmedlingen och logistiken kring SFI och samhällsorientering utvecklas, vilken kommer att fortsätta vara kommunens uppdrag. Nivån på det statsbidrag som ska utgå till kommunerna för de flyktingar som fått uppehållstillstånd efter första december 2010 är ännu inte fastslaget ännu. Det gör det svårt att bedöma hur hög ambition staden kan ha efter dessa förutsättningar, men troligtvis kommer hela verksamheten att genomgå betydande förändringar. Ett växande Solna Solna expanderar och fler medborgare innebär utmaningar för kompetensförvaltningen. Ett ökat antal människor innebär med stor sannolikhet fler sökande till vuxenutbildningen, fler med utländsk bakgrund kan söka sig till Solna och även om andelen arbetslösa kvarstår på samma låga nivå som idag innebär det en ökning i absoluta tal. Ökningen av befolkningen kommer således att medföra en ökad efterfrågan av kompetensförvaltningens tjänster. 6

8 TVÄRSEKTORIELLT ARBETE Till 2011 års verksamhetsplan och budget har förvaltningarna fått i uppdrag att integrera de tvärsektoriella frågorna jämställdhet, integration och internationellt arbete. s vision är: Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. Kompetensförvaltningens verksamheter har ett tydligt ansvarsområde för integration både på individnivå och mer strategisk nivå. Integration är redan en integrerad fråga i kompetensförvaltningens olika verksamheter. Kompetensförvaltningens förhållningssätt är att Alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, klass, funktionsnedsättning eller sexuell läggning ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. Under 2011 kommer fokus att läggas än mer på att integrera stadens tvärsektoriella frågor; jämställdhet, integration och det internationella perspektivet i Kompetensförvaltningens olika verksamheter. Arbetet med att integrera de tvärsektoriella frågorna har inletts och samtal kring hur detta arbete bäst kan fortsätta utvecklas fortsätter bland samtliga av Kompetensförvaltningens medarbetare. De fyra vägledande dokumenten CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) politiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män, Solna stads jämställdhetsplan, integrationspolicy och den internationella policyn kommer att gås igenom med samtliga medarbetare mer ingående under De tre artiklarna i CEMR:s deklaration som främst berör Kompetensförvaltningens arbete (se nedan) kommer att uppmärksammas i förvaltningens utvecklingsarbete: Utbildning och livslångt lärande (artikel 13) Social integration (artikel 18) Ekonomisk utveckling (artikel 27) Verksamheterna har fokuserat på att ta fram könsuppdelad statistik på insatser och resultat i syfte att identifiera utvecklingsområden inom jämställdhetsarbetet. Uppdelningen av deltagande kvinnor respektive män i förvaltningens olika verksamheter kommer att redovisas under respektive verksamhet i delårsrapporter och årsredovisning. Dessutom kommer vuxenutbildningen att redovisa vilka utbildningar som kvinnor respektive män går samt kostnaden för kvinnors respektive mäns utbildningar. Kompetensförvaltningens olika verksamheter kommer att fortsätta att delta och hålla i olika internationella besök. Solnamodellen och stadens CSR-arbete, där integrationsarbetet är en del i det arbetet tillsammans med företagen, röner stort intresse både nationellt och internationellt. Kompetensförvaltningens olika verksamheter vill undersöka möjligheten att genomföra en jobbskuggning eller annat internationellt utbyte med annan lämplig organisation i Europa för att utveckla Solnamodellen. Kompetensförvaltningens personal kommer att kompetensutvecklas kring de tvärsektoriella frågorna då det är en process att utveckla dessa. 7

9 FÖRNYELSEPROJEKTET SAMT ÅTAGANDEN FÖR NÄMNDEN Förnyelseprojektet som drivs stadsövergripande har en genomförandestruktur för det fortsatta arbetet med Tillgänglighet och bemötande, Klagomål och synpunktshantering samt Attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen kommer att följa arbetet på olika nivåer i staden och anpassa det befintliga arbetet efter den övergripande gemensamma strukturen. Det är ett arbete som påbörjats 2010 och kommer att fortsätta under Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram åtaganden och kvalitetsdeklarationer för verksamheterna. Arbetsmarknadsavdelningen och integrationsenheten har arbetat fram några åtaganden enligt det som framgår under respektive verksamhetsdel vilket kommer att utvecklas vidare under 2011 med bland annat fokusgrupper. Vuxenutbildningen kommer att se över möjligheterna för ett bredare grepp för verksamheten under ARBETSMILJÖ Kompetensförvaltningen arbetar kontinuerligt med att göra förvaltningen till en attraktiv arbetsplats som innebär ett stimulerande arbetsklimat för medarbetarna och som är attraktiv för potentiella nyanställda. INRIKTNINGSMÅL ARBETSMILJÖ I Solna stad är arbetsklimatet gott Tillhör det stadsövergripande målområdet: Livsmiljö EFFEKTMÅL ARBETSMILJÖ Nöjd medarbetarindex (NMI) ska ligga över 75 procent Andelen medarbetare som kan rekommendera Solna stad som arbetsplats ska ligga över 80 procent. 100 procent ska känna sig delaktiga i verksamhetens utveckling. Aktiviteter Tre prioriterade frågor för förvaltningen gällande arbetsmiljö och arbetsklimat är: Det ska vara roligt att gå till jobbet Gemensamma arenor Hälsa och friskvård Teamaktiviteter med hela förvaltningen anordnas 3-4 ggr/år Arbetsplatsträffar sker regelbundet där arbetsmiljöfrågor tas upp som en stående punkt. Uppföljning Uppföljning sker genom Solna stads medarbetarenkäter som genomförs regelbundet samt genom den obligatoriska skyddsronden som görs en gång per år. 8

10 LEDNING OCH STYRNING Övergripande riktlinjer, rutiner och väsentliga styrdokument antagna av staden, nämnden och förvaltningen har arbetats fram och samlats i Lednings- och styrdokument för förvaltningen. Dokumenten är en sammanfattning av förvaltningens uppdrag och åtaganden under året med utgångspunkt från de mål, planer, nyckeltal osv. som fastställs i verksamhetsplanen. Därtill tillkommer en specifik tidsplan med planering av nämnd och förvaltningsarbetet under året, nämndens och förvaltningens internkontrollplan, delegationsordningen, reglementet för internkontroll m.m. Budgetprocessen Kompetensförvaltningens förhållningssätt till budgetarbetet är att säkerställa en optimal användning av resurser, prismedvetenhet och varsamhet med förvaltningens budget. Förvaltningsledningen har arbetat fram ett antal budgetrutiner som ingår i Lednings- och styrdokument för förvaltningen. Mål, uppföljning och utvärdering Utifrån nämndens antagna inriktningsmål har respektive verksamhet brutit ner målen till uppföljningsbara effektmål för att förtydliga vad som ska uppnås, hur och när. Resultatet av uppföljningen används sedan för analys, utvärdering och grund för strävan att driva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det systematiska förbättringsarbetet pågår ständigt på olika nivåer inom förvaltningen. Både övergripande, verksamhetsspecifikt men även på individnivå används metoden som utgår ifrån Edward Demings Plan-Do-Check-Act hjul: 4. Utveckla Analysera och förbättra. 1. Planera Vad ska göras? Hur och när? 3. Följ upp Stäm av resultaten mot de fastställda målen. 2. Genomför Gör som planerat. Fokus på bästa metoderna 9

11 4. STABEN Kompetensförvaltningens stab omfattar förvaltningschefen och tre medarbetare. Stabens huvuduppgift är samordning, verksamhetsplanering, ekonomistyrning samt förvaltningens och nämndens administration. Detta sker genom att arbeta med förvaltningsöverskridande frågor och genom att utgöra ett stöd för verksamheterna. Förvaltningschefens uppdrag är att leda och styra förvaltningen utifrån fastställda ramar i syfte att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet. Arbetet i staben sker i så stor utsträckning som möjligt genom teamarbete och punktinsatser av respektive medarbetare som förutom förvaltningschefen består av stabssekreterare, utredare och integrationsstrateg. Prioriterade områden Flyktingmottagande, konsekvenser vid ändring av huvudman Upphandling av vuxenutbildning och Sfi Uppföljning och samverkan med leverantörer Förnyelseprojektet, implementering av flera delar BUDGET FÖR STABEN/NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommentar: Intäkterna 2010 var ett engångsbelopp för genomförd förstudie. Nettokostnadsförändringen på 154 tkr mellan år 2010 och 2011 har lagts på övergripande verksamhet. INTEGRATIONSSTRATEGEN Integrationsstrategen ansvarar för det övergripande integrationsarbetet och bedriver strategiskt arbete inom integrationsområdet mot företag och arbetsgivare men även mot medborgare i Solna stad för att främja integration och mångfald. Kontakten och samarbete med företag och arbetsgivare i Solna ska utvecklas för att förmå fler att arbeta för ökad integration och för ett socialt ansvarstagande. Arbetslinjen och Solnamodellen är vägledande i detta arbete. Integrationsstrategen ska fortsätta med företagsbesök och delta i olika företagsnätverk för att påtala vikten av att rekrytera för att skapa mångfald. Många arbetsgivare kopplar idag integrations- och mångfaldsarbete till delar av sitt CSR-arbete (Corporate Social Responsibility), företagens sociala ansvarstagande. INRIKTNINGSMÅL Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara Tillhör det stadsövergripande målområdet: Trygghet och omsorg. Ett proaktivt integrationsarbete ska ske mot företag och arbetsgivare för att förmå dem att vara mer delaktiga i arbetet för ökad integration. En väsentlig del i integrationsstrategens arbete är att vara 10

12 dörröppnare samt att föra samtal och diskussioner om de fördelar som finns med en arbetsstyrka med större mångfald. Prioriterade områden: Besök på företag och hos arbetsgivare. Under året 2011 ska besök etableras med minst 40 företag. Samarbete och deltagande i olika företagsnätverk. INRIKTNINGSMÅL Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov av ett livslångt lärande. Tillhör det stadsövergripande målområdet: Kunskap och livslångt lärande Företag och övriga arbetsgivare bidrar bland annat med att vara etableringsföretag för SFI-studerande och nya Solnabor. De ska fortsätta att besöka etableringsföretag varannan vecka under 2011 som en del av heltidsintroduktionen. Ett 20-tal studerande deltar vid varje besök. De SFI-studerande ges kunskap om olika yrken, arbetsplatser samt hembygdkunskap genom att besöka etableringsföretag i olika delar av staden. I samarbete med integrationsenheten och SFI-lärare på Hermods kan också fler företag tillhandahålla strategiska arbetsplatser för de som inte kan kommunicera på svenska och/eller står långt ifrån arbetsmarknaden. Etableringsföretagen är ett konkret led i att tydliggöra arbetslinjen och ger input till olika karriärvägar för de SFI-studerande. Besöken leder till många positiva möten mellan deltagarna från SFI och arbetsgivarnas företrädare. Prioriterade områden Förmå fler företag och övriga arbetsgivare att bli etableringsföretag för SFI-studerande. Utveckla ett CSR-nätverk med fokus på arbete och utbildning i närsamhället i samarbete med företag och övriga arbetsgivare. Fokusera på områden med svag konkurrens. Integrationsstrategen ska i sitt arbete stödja och stimulera förvaltningarnas och bolagens integrationsarbete och skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och nätverksbygge både externt och internt. I Gruppen för Integration och Likabehandling (GIL) ingår medarbetare från stadens förvaltningar och kommunala företag och möten kommer att äga rum vid minst fyra tillfällen under GIL ger stöd och stimulans till förvaltningarnas och bolagens fortsatta likabehandlings- och integrationsarbete. Gruppen administreras av personalfunktionen och leds tillsammans med integrationsstrategen. 11

13 5. ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN VERKSAMHET Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) arbetar med olika insatser för arbetssökande solnabor. Målsättningen med verksamheten är att matcha arbetssökande till ett arbete eller utbildning oavsett om man kommer från socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen. Tillsammans med Socialförvaltningen har Ama utvecklat ett särskilt sätt att arbeta som kallas för Solnamodellen. Den har som mål att alla som är arbetssökande och inte har för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden igen. BUDGET (TKR) Ama Intäkter Kostnader Nettokostnader INRIKTNINGSMÅL Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara. Tillhör det stadsövergripande målområdet: Trygghet och omsorg. EFFEKTMÅL Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. (Resultat 2009: 65%) Nyckeltal Andelen deltagare som gått till egen försörjning (kvinnor och män) redovisas 3 gånger per år. Antal månader på Ama, i genomsnitt, per deltagare innan egen försörjning redovisas 1 gång per år. Aktiviteter Den metod som avdelningen arbetar efter för att nå målet är Solnamodellen. När deltagarna börjar får de en gemensam information i grupp om vad Solnamodellen innehåller. Individuella samtal. Arbetet bedrivs till större delen individuellt, där ett antal samtal mellan handläggare och deltagare ingår med avsikt att hitta en specifik och anpassad lösning. Ama arbetar med att noga kartlägga och få fram varje persons kompetens, arbetslivserfarenhet, önskningar och framtidsplaner, samtidigt som det klart ska framgå att egen försörjning är det primära målet. Personalen bör samtidigt i denna process även utveckla sin egen kompetens. De individuella samtalen ingår som ett viktigt moment för att skapa förtroende, höja självkänslan, självförtroendet, samt motivationen och därigenom öka anställningsbarheten. Deltagarna kan också genom dessa samtal hitta nya utvecklingsbara områden, t ex annan jobbinriktning och nya styrkor som ger dem ökad bredd i sitt arbetssökande. Egna företagskontakter. Att utveckla goda kontakter med näringslivet och stadens olika förvaltningar är viktigt i Amas arbete. Avdelningen har långsiktigt arbetat med detta och har nu ett stort nätverk med bra kontakter. Då arbetsmarknaden ständigt är i förändring, och rekryteringsbehoven snabbt skiftar, arbetar personalgruppen utåtriktat med nya företagskontakter för att förekomma och vara behjälpliga vid rekryteringsprocesser. Avdelningen deltar i flera företagsnätverk för att skapa nya kontakter inom många olika branscher. 12

14 Utbildning. Ama har ett gott samarbete med studie- och yrkesvägledarna på vuxenutbildningen som informerar och hjälper deltagarna till olika studieval. Förutom de grundläggande teoretiska utbildningarna finns ett flertal yrkesutbildningar inom olika områden att välja på. Ama kan också köpa in och erbjuda ett antal deltagare kortare yrkesutbildningar, som vänder sig till både kvinnor och män, t ex taxiförar-, truckförar-, väktar- och ekonomiutbildning m.m. Matchning. Bra företagskontakter och kunskap om varje deltagares kompetens och erfarenhet gör att Ama kan hitta rätt person till rätt arbete vid rätt tillfälle. Detta gäller såväl arbeten som praktikplatser, där det många gånger visat sig att praktikplatsen, i ett senare skede övergått till ett arbete. Praktik är också ett utmärkt sätt att pröva nya arbetsområden. Dataundervisning. Alla deltagare erbjuds att kostnadsfritt ta datakörkortet (ECDL). Seminarieserie. För att ytterligare stärka deltagarnas anställningsbarhet, erbjuds seminarier om: 1. Att skriva och utforma sin CV 2. Inför anställningsintervjun träna intervjuteknik 3. Arbetsrätt - rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Prioriterade områden Personalen ska vidareutvecklas i motivationsarbetet med deltagarna där delar av metoden Motiverande Intervju (MI) ska implementeras. Externa föreläsare - självstärkande seminarier till deltagarna. Deltagarna ska erbjudas hälsoinriktade insatser. EFFEKTMÅL Minst 50 nya strategiska företagskontakter ska skapas varje år för att få fram nya arbetstillfällen och praktikplatser. (Resultat 2009: ej redovisat) Nyckeltal Antal kontakter med arbetsgivare redovisas 3 gånger per år. Antal nya företagskontakter redovisas 1 gång per år. Antal jobbuppdrag från arbetsgivare (kvinnor och män) redovisas 3 gånger per år. Antal nyttjade praktikplatser (kvinnor och män) redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter För att utveckla nya strategiska kontakter gör Amas näringslivssamordnare regelbundet en analys av hur behovet ser ut. Det är ofta kopplat till hur behovet i målgruppen ser ut, vilket kan skifta över tid. Därefter vidtar det operativa arbetet med företagsbesök och presentation av Amas verksamhet, för att lägga grunden till ett kommande samarbete. Med den målgrupp som står längre ifrån arbetsmarknaden är det viktigt att hitta företag som tar ett socialt ansvar i lokalsamhället och där deltagarna får en möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån sin egen förmåga, att kunna växa med hjälp av en bra arbetsledare. (CSR - Corporate Social Responsibility). Solna stad delar varje år ut ett CSR-pris till en företagare som har visat att de tar ett socialt ansvar. Företaget nomineras av Ama. Näringslivssamordnarna deltar även i nätverk där företag ingår som eventuellt har ett framtida anställningsbehov. Prioriterade områden Arbetet med företagskontakter ska skräddarsys efter deltagarens förmåga och kompetens. Det är därför lika viktigt att hitta praktikplatser att få växa på som skarpare lägen, där det finns ett rekryteringsbehov. Att fortsättningsvis vara aktiva vid nyetableringar av företag i Solna. Avdelningen ska arbeta vidare med att aktivt söka upp och delta i olika företagsnätverk. 13

15 EFFEKTMÅL ÖVERGRIPANDE FÖR STADEN Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå. (Resultat 2009: 2,4 %) Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar år ska hållas på en låg nivå. (Resultat 2009: 2,4 %) Den öppna arbetslösheten för utrikes födda ska hållas på en låg nivå. (Resultat 2009: 3,5 %) Nyckeltal Arbetslöshet i Solna stad. Totalt, ungdomar år, utrikes födda redovisas 3 gånger per år. Arbetslöshet i Stockholms län. Totalt, ungdomar år, utrikes födda redovisas 3 gånger per år. Arbetslöshet i riket, totalt redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Alla kompetensförvaltningens samlade verksamheter och resurser arbetar gemensamt mot målet att arbetslösheten i Solna stad ska hållas på en låg nivå. Här samarbetar förvaltningen med arbetsförmedlingen (AF), både från förvaltningsledningens sida och från de olika enheternas sida, inom flera olika områden. Amas samarbete med arbetsförmedlingen ligger främst inom de arbetsmarknadspolitiska programmen Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och Utvecklingsgarantin. Här har Ama och AF under en rad av år haft ett bra samarbete. ÖVERGRIPANDE ARBETE Vid ett antal tillfällen varje år, anordnar Ama olika studiebesök för deltagarna. Det är besök på olika arbetsplatser eller samhällsinriktade studiebesök och det är arbetsgivare som bjuds in för att berätta om sitt företag och branschen i allmänhet. Det bjuds även in externa föreläsare för att ge deltagarna ny inspiration och kunskap. Via personalmöten, handläggarträffar, näringslivssamordnarmöten, planeringsdagar och arbetskonferenser diskuteras ständigt verksamhetens olika delar för att förbättra och utveckla den vidare. Personalen har regelbunden handledning för att utveckla metoder och få stöd i enskilda individärenden. Nyckeltal Totalt antal deltagare i Solnamodellen (kvinnor och män) redovisas 3 gånger per år. Kostnad per deltagarplats redovisas 1 gång per år Tvärsektoriella perspektivet jämställdhet, integration och internationellt arbete Arbetsmarknadsavdelningen har under åren kontinuerligt integrerat jämställdhet i diskussioner om metoder, urval och jargonger. Avdelningen kommer att arbeta vidare med att ta fram könsuppdelad statistik för att se om ändå någon grupp är missgynnad. Med stöd av de statistiska uppföljningarna kommer Amas arbetsmetoder fortlöpande att förfinas. Arbetet med att hitta kortare utbildningar som vänder sig både till kvinnor och män fortsätter och kommer att beredas egen tid för att ytterligare utvecklas. 14

16 Amas arbete präglas av ett humanistiskt synsätt där alla människor ska ges samma rättigheter och skyldigheter. Avdelningen har under hela sin verksamhetstid fört många diskussioner om hur viktig arbetslinjen är för integrationen i samhället. Det finns även andra delar som är viktiga för en god integration, såsom bostad, skola och barnomsorg mm, men där arbete eller utbildning ändå utgör grunden. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning är det självklart för Amas personalgrupp att alla i verksamheten ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service oavsett vilken etnisk eller kulturell bakgrund man har. Ama har i sin verksamhet utrymme och ett stort intresse av att inhämta och underhålla sin omvärldsbevakning på flera olika sätt. Detta sker bland annat via såväl internationella som nationella studiebesök. Utvärderingar av dessa besök indikerar att de värdesätts i hög grad. Under 2010, har delegationer från Polen, Finland, Rumänien, Vitryssland, Argentina, Kina och Japan besökt Solna stad och Kompetensförvaltningen. Med sig från dessa studiebesök har delegaterna förhoppningsvis fått med sig en bild och tankar hur verksamheten på Kompetensförvaltningen bedrivs. På nationell nivå har olika kommuner varit på besök, bland annat Upplands Väsby, Landskrona och Södertälje. Ama har även varit med och presenterat sitt sätt att arbeta på Stockholmsregionens Europakommitté, som ett led att nätverka och inhämta värdefull information. Förutom detta har avdelningen besökt bland annat Södertälje och Jobbtorget i Lunda som en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. KPF var i våras med på arbetsmarknads- och näringslivsdagarna som arrangeras av KSL varje år, som ett led i förvaltningens omvärldsbevakning. Inför 2011 ser avdelningen med tillförsikt fram emot att dessa studiebesök fortsätter i samma omfattning, såväl på internationell som på nationell nivå. Att få presentera sin verksamhet samt att få ta del av andras synsätt, sätt att arbeta och utbyta erfarenheter är faktorer som kan användas i utvecklingsarbetet Ama bedriver. ÅTAGANDEN/KVALITETSDEKLARATIONER Ama åtar sig att genomföra det första kartläggningssamtalet med deltagaren inom fyra dagar från introduktionstillfället att alla deltagare ska ha en individuell handlingsplan inom 10 arbetsdagar efter det första individuella samtalet För att säkerställa att åtagandena uppfylls har personalgruppen regelbundna arbetsmöten där uppföljning av alla deltagare görs. Ama har även ett IT-baserat verksamhetssystem där det går att se, att de åtaganden Ama har gjort blir uppfyllda. Avstämningar kommer att göras regelbundet. Uppföljning - Synpunktshantering Effektmål och åtaganden följs upp genom delårsbokslut, årsredovisning, nyckeltal samt med hjälp av Amas verksamhetssystem. Avdelningen genomför en enkätundersökning som följs upp en gång per år. Syftet är att ta reda på vad deltagarna har för synpunkter om verksamheten, för att kunna utveckla den och göra förbättringar. 15

17 FRAMTID Under de kommande åren har ungdomar goda chanser på arbetsmarknaden. Enligt statistiken är ungdomsarbetslösheten 29 procent, relaterad till storleken på arbetskraften. Men räknar man bort de studerande och relaterar till befolkningens storlek i stället är ungdomsarbetslösheten 9 procent. De missvisande måtten påverkar samhällets syn på ungdomarna och ungdomarnas syn på sin framtid. Med kommande stora pensionsavgångar har ungdomarna nu ett bra tillfälle. De kommer att klara sig bättre än de flesta. De som inte slutför gymnasieskolan behöver däremot särskilda insatser. Den grupp som kommer att få problem när arbetsmarknaden vänder uppåt är bland annat de som inte har grundläggande teoretiska kunskaper. De deltagare hos Ama som saknar detta eller behöver komplettera ska ges möjlighet att studera med fortsatt försörjningsstöd till dess att de kan gå vidare i det ordinarie utbildningssystemet. Via ett bra samarbete med både vuxenutbildningen och socialförvaltningen kan Ama erbjuda den här möjligheten. En del av verksamhetens unga deltagare har, liten erfarenhet av arbetsmarknaden. Det vore bra för dem att få besöka några arbetsplatser för att få en större inblick i arbetslivet. Ama ska göra fler arbetsplatsbesök med små grupper av ungdomar som visat intresse för olika branscher. Ama ska medverka till att få det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år i Solna stad att fungera på ett tillfredsställande sätt och hjälpa de som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. I Amas del av projektet ingår, att i de fall då det finns ett behov av praktikplatser, hjälpa till att ordna dessa. Syftet med detta är att ge ungdomarna möjlighet att utvecklas och få en inblick i arbetslivet. Övriga förvaltningar som ingår i projektet, som benämns Umbrella 2, är barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. 16

18 6. INTEGRATIONSENHETEN VERKSAMHET Integrationsenheten ansvarar för heltidsintroduktionen för flyktingar som fått uppehållstillstånd före första december 2010, bedömning och handläggning av introduktionsersättning för dessa, samordning av olika insatser för att öka anställningsbarheten bland flyktingarna samt att använda statsbidraget kostnadseffektivt. Integrationsenheten ansvarar också för logistik, samordning och uppföljning av de nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd efter första december De som har sin introduktion genom arbetsförmedlingen ska erbjudas Svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering genom stadens försorg och de som inte kan få etableringsplaner genom arbetsförmedlingen kan ansöka om försörjningsstöd via socialförvaltningen. BUDGET (TKR) Integrationsenh Intäkter Kostnader Nettokostnader 0 0 Kommentar: Budgeten är helt finansierad av statsbidrag. Integrationsenhetens förändrade uppdrag innebär att fördelningsmodellen för statsbidraget har setts över och justerats. INRIKTNINGSMÅL Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara Tillhör det stadsövergripande målområdet: Trygghet och omsorg EFFEKTMÅL Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva. (Resultat 2009: 85%) Nyckeltal Antal kvinnor och män totalt inom introduktionsprogrammet/varav barn - redovisas 3 gånger per år. Antal kvinnor och män med introduktionsersättning/varav barn - redovisas 3 gånger per år. Andel självförsörjande kvinnor och män mottagna år 2009 och redovisas 3 gånger per år. Antal flyktingar, kvinnor och män, som haft integrationsenhetens visstidsanställningar under minst 6 månader - redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Introduktionsplanering. Tillsammans med varje brukare görs en noggrann introduktionsplanering som utgår från individens behov och förutsättningar. Flexibiliteten i insatserna är viktig, de utformas så att varje individ får just det den behöver för att så snabbt som möjligt etableras i arbetslivet. 17

19 Heltidsintroduktion. Alla arbetsföra brukare har heltidsintroduktion där de vanligaste insatserna är SFI (svenska för invandrare), samhällsinformation, förberedande insatser för inträde i arbetslivet som yrkessvenska, kunskap om de kulturella koderna i Sverige, studiebesök på arbetsplatser m.m. En viktig del i heltidsintroduktionen är språkpraktik, det innebär en av de första kontakterna med arbetslivet i Sverige. Under fyra veckor vistas brukaren halva dagen på en arbetsplats, får pröva alla arbetsuppgifter men fokus ligger på att få igång det talade språket. Dessa insatser anordnas av Hermods. Tillgänglighet. Integrationsenhetens tillgänglighet för brukarna är central i introduktionen. Närheten mellan SFI och integrationsenheten och möjligheten att komma i kontakt med integrationsenhetens personal på ett enkelt sätt gör att individerna snabbt får information och vägledning hur de kan agera i olika situationer. För att en person snabbt ska kunna etablera sig i det nya samhället är det viktigt att alla instanser utför sina åtaganden utan onödiga väntetider. Förhållningssätt. Tydlighet och respekt är ytterligare två viktiga aspekter i heltidsintroduktionen. Det är viktigt att individen får klara och tydliga besked om vad som gäller och vilka konsekvenser olika alternativ kan få, så att denne får ett bra underlag för sina beslut. Visstidsanställningar. Flyktingarna får reell kontakt med svenskt arbetsliv genom Integrationsenhetens visstidsanställningar på taktiska arbetsplatser under en period av 6 månader. Integrationsenheten står för lönen, men arbetsplatserna finns företrädesvis ute i det privata näringslivet i regionen. Individens önskemål och arbetslivserfarenhet kartläggs och ligger till grund för den omsorgsfulla matchningen mot företagen. Arbetsplatserna är noga utvalda för att kunna ge individen den utveckling den behöver. Särskilt beaktas möjligheten till utveckling i det svenska språket och arbetsplatsens behov av personal, detta för att det ska bli möjligt för individen att få fortsatt anställning i företaget efter stadens visstidsanställning. EFFEKTMÅL Genom regelbunden uppföljning av alla nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd efter första december 2010 bevaka att så få personer som möjligt behöver försörjningsstöd efter två år i arbetsförmedlingens åtgärder. Nyckeltal Antal nyanlända flyktingar, kvinnor och män, till SFI - redovisas 3 gånger per år. Antal nyanlända flyktingar, kvinnor och män, till samhällsorientering redovisas 3 gånger per år. Antal nyanlända flyktingar, kvinnor och män, till socialförvaltningen - redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Logistik. Påverka starten för SFI och samhällsorientering så att denna sker så skyndsamt som möjligt och att det går att samordna med individens övriga aktiviteter. Uppföljning av SFI. Regelbunden uppföljning av framsteg och närvaro på SFI. I samarbete med SFI och arbetsförmedlingen initiera insatser för att påskynda progressionen i språkinlärningen. Om inte arbetsförmedlingen lyckas i sitt arbete att etablera nyanlända flyktingar inom två år så blir det fortsatta arbetet stadens ansvar, därför är det viktigt att följa upp de nyanlända redan från start och försöka påverka att de får bästa möjliga åtgärder. Dialog och utveckling. Hela organisationen kring de nyanlända flyktingarna är förändrad och under 2011 kommer alla parter att undersöka hur samarbetet ska gå till på bästa sätt. Dialog med arbetsförmedlingen angående de enskilda individerna så att de får bästa möjliga utbildning, men också påverka utvecklingen av samarbetet, logistiken och insatserna. Dialog också med socialförvaltningen avseende de nyanlända flyktingar som inte kan få en etableringsplan från arbetsförmedlingen eller som endast har en plan på deltid, de ska vända sig till socialförvaltningen om de behöver söka försörjningsstöd. 18

20 Prioriterade områden Att nå fler företag som kan tillhandahålla strategiska arbetsplatser för de som inte kan kommunicera på svenska och/eller står långt ifrån arbetsmarknaden En smidig övergång till en ny organisation kring de nyanlända flyktingarna så att de enskilda individerna inte kommer i kläm. En delvis och möjlig ny målgrupp, försörjningsstödstagare som studerar SFI, kräver ökad lyhördhet för utveckling av metoder. ÖVERGRIPANDE ARBETE Eftersom hela organisationen kring flyktingintroduktionen förändras under 2011 så koncentreras det övergripande arbetet på att genomföra förändringarna, omvärldsbevakning och uppföljning. Enheten arbetar kontinuerligt med att förbättra kvalitén i verksamheten via utbildning i aktuella frågor samt flyktingsamordnarträffar både med de norra kommunerna i länet och med länets alla kommuner i samarbete med Länsstyrelsen där aktuella aktörer bjuds in. Integrationsenhetens arbete innebär myndighetsutövning gällande handläggning av introduktionsersättning enligt Lagen om introduktionsersättning SFS1992:1068. Tvärsektoriella perspektivet jämställdhet, integration och internationellt arbete Integrationsenheten kommer ta fram könsuppdelad statistik för att analysera om något kön är missgynnat i verksamheten. All verksamhet hos integrationsenheten är avsedd för utrikes födda. Integrationen sker i kontakten med arbetsplatser, där inte bara den utrikesfödda integreras utan även personalen på arbetsplatsen får kontakt med någon som de kanske aldrig annars skulle ha träffat. I omvärldsbevakningen för enheten är det viktigt med internationella kontakter. Uppföljning De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av nyckeltal. Uppföljning av individens framsteg på SFI och övriga introduktionsinsatser görs varje vecka. Integrationsenheten följer upp synpunkter från brukarna genom en enkätundersökning varje år som utförs med tolk på de vanligaste språken. Förändringarna i verksamhetens inriktning på grund av ansvarsförändringen gällande flyktingmottagning följs upp i delårsbokslut och årsredovisning. ÅTAGANDEN/KVALITETSDEKLARATIONER Integrationsenheten åtar sig att alla arbetsföra deltagare får individuellt utformade introduktionsinsatser som omfattar heltidsaktiviteter inom två veckor från första besök. Aktiviteter för att säkerställa att åtagandet uppfylls: En introduktionsplan upprättas med varje person. Den utgår från individens framtidsplaner och omfattar svenska för invandrare, samhällsinformation och arbetsrelaterade aktiviteter så att dessa sammantaget omfattar heltid. Planerna följs upp månadsvis och revideras vid behov. 19

21 FRAMTID Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) gäller från och med första december 2010 och olika nya arbetsmetoder kommer därför att behöva utprovas. Samarbetet med arbetsförmedlingen och logistiken kring SFI och samhällsorientering utvecklas. Nivåerna för det statsbidrag som ska utgå till kommunerna för de flyktingar som fått uppehållstillstånd efter första december 2010 är inte fastslaget ännu och därför är det svårt att bedöma hur mycket ambition staden kan lägga på detta, men troligtvis kommer hela verksamheten att genomgå betydande förändringar. Under 2011 kommer antalet aktuella flyktingar successivt att minska eftersom de nyanlända från och med första december 2010 får sin etableringsplanering hos arbetsförmedlingen. Under hösten 2010 kommer integrationsenheten att påbörja en försöksverksamhet i samarbete med socialförvaltningen för att se om metoden med heltidsintroduktion är framgångsrik även för försörjningsstödstagare som studerar på SFI. Om detta är fallet föreslås integrationsenheten eventuellt fortsätta arbeta med dessa samt med dem som, efter två år hos arbetsförmedlingen, inte har arbete eller studerar med studiemedel.. 20

22 Verksamhetsplan och budget SOLNA VUXENUTBILDNING VERKSAMHET All vuxenutbildningsverksamhet i Solna sker på entreprenad. Staden är huvudman och ansvarig för vuxenutbildningen vilket innebär att beställarorganisationen består av ett vuxenutbildningskansli. Vuxenutbildningskansliet ansvarar för all studerandeantagning till de olika anordnarna. Målet är att ge stöd och vägledning så att den enskilde kan sätta upp realistiska mål för sina studier och kommande yrkesverksamhet. Alla studerande skall ha en första individuell studieplan som utgör beställningen av utbildning till respektive leverantör. Uppdraget innefattar vidare att arbeta med rekrytering, information och vägledning till studier, kvalitets-, uppföljnings- och utvecklingsarbete, myndighetsutövning och samverkan med leverantörer för att uppnå gemensamma mål och skapa ett samarbete baserat på ömsesidigt förtroende, respekt och öppenhet. Vuxenutbildningen i Solna består av: Svenska för invandrare (SFI) - utförs av Hermods AB Målet är att den studerande ska lära sig behärska det svenska språket så bra att de kan fungera integrerat i det svenska samhället. Olika inriktningar skall finnas för hög- och lågutbildade, analfabeter, yrkesutbildade osv. Heltidsintroduktion för flyktingar ingår som en del i SFI där även invandrare ges möjlighet att studera enligt samma upplägg. Specialinriktade SFI-utbildningar, så kallade SFx, kan vuxenutbildningskansliet vid behov beställa direkt av olika aktuella utbildningsanordnare. Grundläggande vuxenutbildning - utförs av Hermods AB Utbildningen ska med den studerandes tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla deltagarens kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för deltagande i samhällslivet. För sökande som har kort eller ingen tidigare utbildning ska grundläggande vuxenutbildning ge grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Gymnasiala teoretiska kurser - utförs av Hermods AB Utbildningen sker reguljärt i klassrum, på halvdistans eller helt på distans och kan också växla över tiden beroende på den enskildes önskemål. De som saknar treårigt gymnasium eller är arbetslösa prioriteras. Gymnasiala yrkeskurser - utförs av MedLearn AB, Didaktus Utbildningar AB, Lernia Utbildning AB, Competens Utbildning AB, Matpedagogerna AB, Culinar Utbildning AB samt Hermods AB. Det yttersta syftet är att fler ska kunna bli anställningsbara genom en yrkesutbildning. Bristyrken ligger speciellt i fokus och följs kontinuerligt upp tillsammans med utförare, förvaltningens arbetsmarknadsavdelning, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Grundläggande och gymnasial särvux Kansliet fortsätter tills vidare samarbetet med Stockholm stad. Efter behov kan platsantalet variera över året men ca 15 personer bedöms vara aktuella. 21

23 Verksamhetsplan och budget 2010 BUDGET (TKR) Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommentar: Intäktsbudgeten för Vuxenutbildningen har utökats med anledning av ökade statsbidrag. INRIKTNINGSMÅL Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov i ett livslångt lärande. Tillhör det stadsövergripande målområdet: Kunskap och livslångt lärande EFFEKTMÅL 75 procent av de som studerar inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan (Resultat 2009: 81 %) 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G) (Resultat 2009: 71 % ) 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå uppnår sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G) (Resultat 2009: 80 %)(Resultat 2008: 75 %) 80 procent av de studerande skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning (Resultat 2009:75 % ) Effektmålen redovisas 1 gg/år och är fasta för entreprenörerna tom december 2011 när avtalen går ut. Nyckeltal Andel studerande på SFI, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning som uppnår målen i sin studieplan med lägst betyg godkänt, redovisas 1 gånger per år. Andel avbrott där den studerande aldrig påbörjat sina kurser, redovisas 2 gånger per år. Andel avbrott där den studerande påbörjat sina kurser, redovisas 2 gånger per år. Andel avbrott inom SFI där den studerande påbörjat sina kurser, samt avbrottsorsak, redovisas 2 gånger per år. Andel studerande som är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, redovisas 1 gång per år. Aktiviteter Regelbundna kontakter och arbetsmöten med anordnare där beställningar följs upp samt frågor rörande utbildningens genomförande diskuteras. Tillsynsbesök hos anordnaren genomförs minst en gång per år samt att samtliga studerande erbjuds möjlighet att delta i Solna vuxenutbildnings brukarundersökning. 22

24 Verksamhetsplan och budget 2010 Prioriterade områden Att i samarbete med andra kommuner, om det är möjligt, genomföra gemensamma upphandlingar som ska ersätta det nuvarande upphandlingsavtalet som löper ut Förändringarna kan även beröra områdena som innefattar vägledning och information, administrativa rutiner och stödsystem. Utveckla utbudet av yrkesutbildningar samt öka utbildningsvolymerna inom ramen för den statliga satsningen på Yrkesvux. EFFEKTMÅL Utforma utbildningsutbudet så att minst 50 procent av utbildningsplatserna inom gymnasial nivå antas med studerande som har målsättningen att stärka sin yrkeskompetens eller för inträde på arbetsmarknaden. (Resultat 2009: ej uppgift) Nyckeltal Andelen studerande med målsättning att stärka sin yrkeskompetens eller för inträde på arbetsmarknaden, redovisas 2 gånger per år Aktiviteter Att kontinuerligt analysera utvecklingen på arbetsmarknaden och förändra utbudet så att detta ger solnaborna möjlighet att få utbildning som leder till arbete. Utveckla samarbetet ytterligare med Arbetsförmedlingen, olika branschföreträdare, arbetsgivare och utbildningsentreprenörer. Prioriterade områden Kontinuerligt utveckla arbetet med att analysera arbetsmarknaden samt utöka nätverket av aktörer som kan delta i en sådan analys. EFFEKTMÅL Den genomsnittliga utbildningstiden för studerande inom SFI ska inte överstiga 300 timmar för att uppnå SFI-betyg C och 250 timmar för att uppnå SFI-betyg D. (Resultat 2009: SFI-betyg C 365 timmar, SFI-betyg D 394 timmar) Nyckeltal Antal timmar i genomsnitt för att uppnå SFI-betyg C och D, redovisas 1 gång per år Antal närvarotimmar per månad i förhållande till antalet antagna studeranden, redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter I antagningsarbetet av blivande SFI-studerande ska inplaceringen göras på rätt studieväg och kurs utifrån den sökandes tidigare erfarenheter och förutsättningar. Den individuella studieplanen för blivande SFI-studerande ska utformas med väl underbyggda bedömningar samt en rimligt planerad studietid i form av beviljade timmar. Under 2011 kommer Solna vuxenutbildning tillsammans med Hermods AB att avsluta utvecklingsarbetet inom ramen för Integrations- och jämställdhetsdepartementet försöksverksamhet med SFI-bonus. De åtgärder som har genomförts under kommer att utvärderas och redovisas. Från och med september 2010 permanentas försöksverksamheten med SFI-bonus och alla Sveriges kommuner kommer att erbjuda sina SFI-studeranden möjlighet att ansöka om att få ta del av bonuserbjudandet. 23