Församlingsblad för Leksand, Djura och Siljansnäs Nr Barnverksamheten. När barn hjälper barn. Diakonin medmänniskor på uppdrag

Transkript

1 Församlingsblad för Leksand, Djura och Siljansnäs Nr INNEHÅLL Julkampanjen Bra med dåligt samvete Internationellt arbete Från Manillas gatuliv Barnverksamheten När barn hjälper barn Diakonin medmänniskor på uppdrag Trettondedag jul En unik julfest i Djura Herdens ruta Är allt väl? Program för våra kyrkor Jul,Nyår och Trettondedag jul Familjegudstjänst Diakoni och asylpolitik Ett häftigt uppvaknande Våra ideella Det händer i januari Kyrknyckeln Kyrkvärdar i en föränderlig värld 1

2 Redaktören tar till orda Julen är familjens högtid. Men innan vi sitter vid julbordet med släkt och vänner har all ledig tid tagits upp av spring i affärer. Man känner verkligen hur det jäser för att på julafton plötsligt bli folktomt på gator och torg. Jag minns en historia om en kille från Sydamerika som förväntade sig att julhetsen skulle utmynna i en stor fiesta på stan. Här i Sverige sitter alla hemma hos sig. För många är julen en smärtsam påminnelse av hur ensam man är. Avsaknaden av familj blir desto mer påtaglig så här års. Julen handlar om att ge, inte nödvändigtvis julklappar, men att ge av sig själv. Därför är det så underbart att se hur våra medarbetare i Siljansnäs församling ställer upp även denna Jul med julfirande på själva Julafton i församlingshemmet. Kom som du är står det i annonsen. Ingrid del Castillo Nr Församlingstidning för Leksand, Djura och Siljansnäs Kyrkallén 23, LEKSAND Tfn: Ansvarig Utgivare: John Sund Redaktion: Ingrid del Castillo Kersti Jobs Björklöf Margareta Störling Lotta Eriksson John Sund Redaktör: Ingrid E. del Castillo Tryck: Gävle Offset Upplaga: 7500 ex Bild omslag: Femåriga Ebba Blomqvist tänder ljus under familjegudstjänsten med Bibelutdelning i Leksands Kyrka. Foto: Ingrid del Castillo Foton där namn inte anges är tagna av Ingrid del Castillo. Sagt och gjort Nyheter i korthet Jul i SVT 2014 Varje år sänds jul och nyårshelgernas gudstjänster från någon av våra kyrkor i vårt avlånga land. I år visas gudstjänster från Katarina kyrka i Stockholm. Nästa år är det Leksands tur. Fem förinspelade gudstjänster från Leksands kyrka kommer att sändas i SVT under julhelgen För den Ideell ljuskraft Bror Jobs visar prov på sin skickliget. Han stöper eller rättare sagt gjuter perfekta ljus med fot i stearin. Det är också en form av återvinning då en del av stearinet som används kommer från ljusstumpar i våra kyrkor och församlingshem och dels, från inköpt ljusmassa. Brinn-tiden är ungefär 130 timmar. Jag har under 28-års tid lämnat in ett ljus som bidrag säger han när han överlämnar ljuset till Janne Rydell, Diakon. Enligt tradition är Bror Jobs ljus en utav lotterivinsterna under Diakonikretsens adventsförsäljning. Leksands kyrkogård utvidgas för att ge plats för 60 nya askgravsplatser. Efterfrågan av den här typen av gravplats har ökat på senare år. Mycket tyder på att en askgravplats upplevs mindre anonym än en minneslund eller asklund. Askgraven är markerad med en namnplatta som kyrkogårdsförvaltningen införskaffar. I avgiften för askgravsplatsen som är 5000 kr, för en period på 25 år, ingår även skötseln av den gemensamma planteringen. Däremot tillkommer en Vår vackra Karin Djura hembygdsgårdsförening startade 2011 en insamling för att bekosta nygjutningen av bronsskulpturen som föreställer den berömda djurakullan Karin Ersdotter mera känd som Vackra Karin. Efter kyrkonämndens godkännande kommer kopian av skulturen som är linslus och råkar ha en leksandsdräkt till hands, är chanserna goda att få uppleva julotta, julbön, annandag jul, söndagen efter jul och nyårsbön mer än en gång nästa år. Redan i slutet av januari nästa år äger första planeringsmötet rum. Inspelningarna av samtliga gudstjänster sker under en vecka i mitten av november nästa år. Bror Jobs Nytt från Kyrkogårdsförvaltningen kostnad på 900 kr. För namnplattan. Ny avgift Tidigare var förnyelsen av gravrätt kostnadsfri men från och med nästa år tillkommer en avgift på 700 kr för en period på 15 år. Avgiften är förhållandevis låg om man jämför med andra församlingar runt om i landet. Avgifterna gör det möjligt för att kyrkogården ska hålla en fortsatt god standard. placeras på kyrkans mark utanför den östra muren vid Djura Kyrka. Originalet av skulptören Peter Linde, står på Järla gård i Nacka där Karin Ersdotter arbetade. Hon orsakade stor uppmärksamhet på grund av sitt vackra utseende så till den grad att hon blev en kändis i 1830-talets societetskretsar. Bli månadsgivare! Anmäl dig på Svenska kyrkan är en del av

3 Bra med dåligt samvete Det är Svenska kyrkans strategi att vädja till människors samvete så här års. Vi gör av med mycket pengar på prylar och mat men så är också givmildheten större vid jultid i en värld där nöden är stor. Från första advent fram till Trettondedag jul pågår Svenska kyrkans julkampanj med uppmaningen, Ge alla barn en framtid utan våld. Åh nej, tänker du, ska jag behöva lida dåligt samvete nu igen! Julruschen i affärerna är detaljhandelns höjdpunkt. I leksaksaffärerna säljs cirka 25 procent av årets totala volym. Det talar för att julen verkligen är barnens högtid. Alla har rätt att unna sig god mat och umgås med nära och kära under denna helg. Men glömmer vi inte vitsen med det hela? Det är inte Jesus barnets födelsedag vi firar utan Messisas ankomst. Mänsklighetens nyckel till vår räddning var själv ett utsatt barn. Kan det vara en del av Guds strategi, att skapa ett igenkänningstecken som vi kan spegla oss i och som också speglar världen? Under det senaste två till tre åren har det kommit in flyktingar till Sverige. Många är ensamkommande flyktingbarn från krigsdrabbade länder. Går det dåliga samvetet bort om man lättar på plånboken? små steg kan ju faktiskt göra större skillnad på sikt. Som konsument kan man göra lite mera medvetna val. Hur mycket julmat hamnar i kompostpåsen och hur många prylar kan vi avvara? I alla hem lyser adventstjärnorna en erinran om händelsen då ett fattigt gossebarn föddes i ett stall under märkliga omständigheter. Han och hans föräldrar flydde kort därefter för sina liv. Det är den biten av julen som julkampanjen tar fasta vid. När våldet i länder som Columbia leder till matbrist eller när vissa matvaror kommer från tvivelaktiga handelskällor är det en klocka som ringer för att uppmärksamma, inte bara människor i nöd men även våra konsumtionsvanor. Det är bra med dåligt samvete för då finns det hopp om en justering. Från Manillas gatuliv Den 8 november reste Fredrik Lautmann och Johan Hasselgren från Ekumenikenheten i Uppsala till Filippinerna. Där besökte de gatubarnsprojektet Kanlungan.* Kvällen innan vi skulle åka till Manilla ringde min son Stefan och sa Pappa ta med gummistövlar. Det blir en enorm tyfon. I Manilla regnade det rätt kraftigt, men allt flöt på bra och vi blev väl mottagna av en kvinnlig präst från den Oberoende Filippinska kyrkan som Svenska kyrkan har ett samarbetsavtal med. Vid hotellet mötte Consuelo Barbero oss, ledare för gatubarnsprojektet Kanlungan, Hon är en välutbildad socialarbetare som under lång tid brunnit för Manillas många gatubarn. I organisationens lilla fastighet där c.a. 20 ungdomar bor under 6-12 månader, finns också organisationens kontor. Hit kommer barnen först. Åldrarna är från ca 5-15 år. Medarbetarna på Kanlungan utreder barnens hälsa, skolstatus och familjesituation. Man hoppas att åtminstone hitta en förälder, som man kan berätta för om hur man planerar för barnets framtid med skolutbildning och fortsatt yrkesutbildning. Kanlugan driver en secondhand butik som ger lite inkomster samt arbetsuppgifter för några av ungdomarna. Organisationen har ett café som också fungerar som arbetsplats för ett par äldre ungdomar. De får lära sig att bli barrista vilka kan göra det bästa kaffet enligt konstens alla regler. Nära caféet ligger också ett bageri som Kanlungan öppnade två dagar innan vi kom. Vi var glada över att vi fick besöka arbetsplatserna för flera ungdomar. Efter en lång kedja av utbildningsinsatser från gatulivet har de fått ett bra samhällsliv med försörjning. Barnhemmet Kanlugan, Manilla När Johan och jag senare vandrade runt i Manilla såg vi hur många gatubarn som helst och flera familjer som bodde i ett gatuhörn under ett plastskynke. I Manilla märkte vi inte av tyfonen, men vi mötte flera som hade anhöriga på de drabbade öarna, där mellan % av all bebyggelse raserats. Jag är glad över att Svenska kyrkan genom sitt samarbete i ACT Alliance kunde vara på plats på en gång med katastrofbistånd. Denna tyfon var den 24:e detta år. Filippinerna är ett utsatt land och våra kollekter dit är mycket angelägna. Fredrik Lautmann (omarb. text) *Svenska kyrkan stödjer Manillas gatubarnsprojekt: Kanlungan sa Er-Ma Ministry. och Bahay Tuluyan. Kanlugan betyder fristad. Foto: Fredrik Lautmann Kyrknyckeln

4 Familjegudstjänst Den tunga familjebibeln får kyrkoherde John Sund att baxna. Ett häftigt uppvaknande Familjegudstjänsterna i Leksand har återuppväckts igen efter flera års uppehåll. Likaså traditionen av barnens bibelutdelning. För kyrkoherde John Sund som själv är pappa till tre barn är familjegudstjänsterna en självklarhet i gudstjänstlivet. Det skymmer ute och det är skumt inne i kyrkan. Några klara barnröster ekar i kyrkorummet ackompanjerat med föräldrars lågmälda mummel. De har kommit för att delta i den gemensamma gudstjänsten i Leksands kyrka och frikyrkoförsamlingarna i Leksand. Kommer det fler?, undrar kyrkoherde John Sund och spanar efter gudstjänstbesökare. Alla 5-åringar har fått hem en särskild inbjudan till denna gudstjänst. Leksands församling återupptar en nygammal tradition; barnens Bibelutdelning till församlingens 5-åringar. Därför är spänningen extra stor. Det har gått några år sedan regelbundna familjegudstjänster hölls i församlingen. Förr om åren kunde det bli uppåt en barn och vuxna som kom. och då höll vi till i S:t Persgården berättar husmor Anette Hasselberg, medan hon förbereder kyrkkorven och kaffet i kyrkans tillbyggnad. Kort innan gudstjänsten rasslar det till och en skara på cirka 70 barn och vuxna tar plats vid koret och de första bänkraderna. Fritidsledarna Annika Hastegård och Lisa Stenberg Knutz från Kyrkis hälsar igenkännande på flera familjer och barn. Välkomna hem säger John Sund till de församlade. Leksands barnkör sjunger Felicidad, en kubansk sång om att vara tacksam. Det finns mycket att tacka Gud för här i livet, allt från godis till gosedjur. John Sund bjuder in barn och vuxna att tända ett ljus för något man är särskilt tacksam för och sätta den i ljushållaren i koret. Efter dagens textläsning som hämtas ur barnens Bibel, tar John Sund fram en stor tung släktbibel från 1735 och visar den för alla barnen som nu är samlade på mattan vid koret. Den här är inte den typen av bok som man läser innan man går och lägger sig. Får man den i huvudet kan det bli ett häftigt uppvaknade. konstaterar han. Den nya uppfräschade utgåvan Bibel för barn från Verbums förlag har däremot ett behändigare format för godnatt läsningen. Totalt delades 35 Biblar ut. Under adventstid delas Bibel för barn ut till de 5-åringar som inte närvarade vid denna gudstjänst. Familjegudstjänster i Pastoratet Siljansnäs, 16/2 kl Bibelutdelning Djura, 23/2 kl Bibelutdelning Djura, 23/3 kl Leksand, 13/4 kl Leksand, 18/5 kl 16.00, S:t Persgården. Med reservation för ändringar. Se även veckoannons i annonsblad.. 4

5 Djuras Miniorer Från vänster: Emilia, Amanda, Elin, Wilmer, Simon, Elsa, Josefin, Edvin och Miranda När barn hjälper barn Varje år beslutar Djuras miniorer var behållningen från kyrkkaffe, Kyrkis och kollekt ska gå till. I år och 2014 vill barnen att pengarna samlas in till bygget av ett fritidshem för syriska barn i flyktinglägret Za atari, Jordanien. Insamlingen är en del av ett samarbete mellan Svenska kyrkan och tidningen Land. Det är fika dags i Djura Sockentuga och en skara barn från förskoleklass upp till årskurs 3 sitter utmed ett långt bord. De har myror i byxorna och ljudnivån är tidvis hög. Jag är där för att ställa några frågor för Kyrknyckeln. Vad vet ni om Syrien? Det är ett land, säger, en flicka Dom krigar mycket, säger en annan. Över två miljoner människor flyr den väpnade konflikten i Syrien. De flesta söker sig till grannländerna. Svenska kyrkan stöder specifikt insatser i Jordanien. Där finns världens näst största Raghad Yusef Al-Hariri, 10 år, kommer från byn Ghabagep, en liten by utanför staden Daraa i Syrien. Livet här är svårt. Vi har inte rent vatten och när vi flyktingläger med över en halv miljon flyktingar. Mer än hälften är barn. Stimmet i sockenstugan har lagt sig en kort stund runt bordet och jag klämmer in en till fråga. I flyktinglägret kan barnen inte gå till skolan. Vad skulle ni göra om det inte fanns någon skola att gå till? Åka cross gosa med kaninerna leka med kompisar. får jag till svar. saftglasen är nästan urdruckna och smulor täcker hela långbordet i sockenstugans stora samlingssal. Jag tänker just ställa mig upp för att tacka och gå när en pojke plötsligt säger: I öknen finns ingenting. Finns det någonting i öknen? undrar jag. Svaren regnar; Bästa sandhögen stenar kaktusar skorpioner och vattenhål! tilllägger Josefin, som är äldst i gruppen. När människor trängs ihop i ett tältläger avsedd för ute i öknen är inte bara de primära behoven som mat och tillgång till vatten det största problemet, utan också sysslolösheten. Barn och ungdomar som tidigare gick i skola eller arbetade har går till toaletten är det massor av folk och vi måste stå i kö. Jag hämtar vatten i hink åt min mamma och det blir alltid bråk. En bra vän är ren, har rena kläder och är artig. text och foto: Ulrika Lagerlöf svårt att få tiden att gå och den växande frustrationen leder ofta till konflikter. Fritidshemmet som byggs i Za atari heter Fredsoasen och får en central placering i flyktinglägret. Den kommer att ge 80 ungdomar dagliga aktiviteter i bland annat sport, målning och musik. Ungefär samma saker som barnen i Djura gör på sitt fritids. Innan jag går leker vi trångboddhetsleken. Den går ut på att alla ska tränga ihop sig på fyra stolar. Jag tar en bild och frågar barnen; Hur skulle det kännas om ni var tvungna att sitta ihop tryckta så här hela dagen. inte bra, svarar de. senare på kvällen ser jag ett nyhetsklipp om en flyktingpojke i tältlägret. Han har en sköldpadda som husdjur. Den får honom att känna sig hemma säger pappan till en BBC reporter. När allt kommer omkring är barnen i Djura och i Za atari väldigt lika tänker jag. Snabba fakta Djuras Miniorer och verksamheterna i Djuras församling har hittills samlat in kr. till fritidshemmet i Jordanien. Under våren 2012 fram till sommaren 2013 samlades kr. in till flyktingbarnen i Mauretanien som flytt från den politiska oron i Mali. En bra kompis är snäll och trevlig och som inte slåss Elsa från Djuras miniorer Kyrknyckeln

6 Medmänniskor på uppdrag Fr. vänster: Sofia Lirkas, Janne Rydell och Birgit Arvids. Diakoni kommer från det grekiska ordet diakonos en person som handlar på uppdrag av någon annan. Kyrkans diakoner arbetar på Kristi uppdrag. Diakonerna finns till som stöd och hjälp för människor som är utsatta. Våra diakoner heter Sofia Lirkas, Janne Rydell, och Birgit Arvids. De arbetar med olika projekt men den gemensamma drivkraften är att vara medmänniska. Under bordet Janne Rydell vigdes till diakon 1989 och har arbetat i Leksands församling i tio år. Han har många års erfarenhet av stödjande samtal inom psykiatrin, som taxichaufför, sjuksköterska och nu som diakon. Vad brinner du för? Det enkla mötet. Att se människan. En blick eller en kram kan räcka länge, förklarar han med ett leende. Vilka möten bär du inom dig? Ja, det finns några en gång innan jag blev diakon och praktiserade inom omsorgen, skulle jag tillsammans med en läkare ha ett samtal med en man. När mannen ifråga kryper inunder ett skrivbord slutar det med att alla vi tre sitter under bordet. Vad gör vi här? frågar jag läkaren efter en stund, varpå denne svarar det är här mötet sker. Möta närvaron Helig mark är en stund för eftertanke som Birgit Arvids och Janne Rydell utvecklar. Det handlar om att möta närvaron eller Anden, förklarar Birgit Arvids, Det är som en skogspromenad där man efter en stund plötsligt inser att både tid och rum försvunnit tillägger hon. terminens sista tillfälle av Helig Mark består av nio stationer i kyrkorummet för betraktelser utifrån Psalm 23. Tio stycken besökare samlas i vapenhuset. Första stationen har en skylt med psalmens inledning; Herren är min herde mig skall ingenting fattas. En kort text följer därefter; Vi omger oss av många saker som vi tror kan skapa trygghet... vågar du lämna i från dig något av det du måste ha med dig...? Som besökare får man lämna mobiltelefon och annat oumbärligt som man brukar släpa med sig. under vandringen skalas dagens storm av tankar bort och besökaren möter kyrkorummet i tystnad. Här är man i nu-et och i närvaron. Vill man, så får man skriva några rader i smärtans bok i dödsskuggans dal. Diakonikretsen samlas varje onsdag i S:t Persgården för kaffe och planerar aktiviteter. Diakonikretsen Diakonikretsen är en fristående förening med egen styrelse. Den bildades Kort därefter införskaffades en fastighet som hem för diakonin. Den invigdes Fastigheten tillhör numera församlingen. Den kallas idag för Musikens hus och utgör församlingshemmet, S:t Persgårdens äldsta del. Här bodde församlingssystrarna. De och diakonissorna fungerade som den tidens distriktssköterskor. De avlönades bl. a. från Diakonikretsens årliga adventförsäljning. Idag går behållningen till behövande i Leksand. Diakonikretsen har även ett antal fonder som också används i välgörenhets syfte. Det fantastiska är att det aldrig blir som man tänkt sig säger Birgit Arvids efteråt och syftar på det oväntade när en av deltagarna mot slutet tar upp en lapp ur handväskan och läser Psalm 23 på leksandsmål. Det lämnar ingen oberörd. Doften av lavendelolja från vattnet där man fick teckna korset på pannan hänger kvar resten av dagen och likaså stillheten i sinnet. 6 Kyrknyckeln

7 Diakoni och asylpolitik Diakonin är en färskvara och som styrs av hur samhället ser ut. Förr var det hemsjukvård och nu handlar det mer om stöd, hjälp och integration. Flyktingguide i Dalarna är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och kommunen. Trettio kvotflyktingar kommer till Leksand och matchas med ideella flyktingguider. Sofia Lirkas, är diakon verksam i Siljansnäs och Djura. Hon är också flyktingguide samordnare i Leksands kommun. Flyktingguide i Dalarna är ett samarbete mellan kommunerna Leksand, Falun och Gagnef och Svenska kyrkans församlingar i dessa kommuner. Guiderna är i första hand en vän och ett organiserat sätt att bli vänner säger Sofia Lirkas under en intervju i TV4. Det kommer nu 30 personer plus ensamkommande flyktingbarn per år till Leksand. berättar Sofia Lirkas. Tjugofem flyktingguider från Leksand ska nu matchas, utifrån de uppgifter och önskemål som guiderna har uppgett, med hela flyktingfamiljer eller individer. Lite längre fram kommer vi ha en presentationsträff med mat och samkväm på S:t Persgården. säger Sofia Lirkas. Länsstyrelsen har överenskommelser med 270 kommuner i landet om flyktingmottagande. Det är ofta läget på bostadsmarknaden som avgör hur många man kan ta emot. Det kom totalt 60 deltagare i åldrarna till konferensen Flyktingguide i Dalarna i Rättviks Stiftsgård den 16 november. Integrationssamordnarna Thomas Nylén och Amel Muijc gav en osminkad bild. Som det ser ut kommer det 1800 syrier till Sverige varje vecka och nu kommer en stor andel som är stadslösa. berättar Thomas Nylén. De allra flesta flyktingar smugglas in till Sverige. får man inget visum kan man inte heller köpa sig en flygbiljett hit. fortsätter han. Hafiz Hosseini, 17 år berättar om sin flykt. Under en Trivselträff i Siljansnäs några dagar senare, berättar Hafiz Hosseini, 17 år om sin flykt från Afghanistan. Smugglarna säger inte sanning när vi skulle från Iran till Turkiet sa de att det skulle bara ta två timmar att gå över ett berg men sedan gick vi i 14 timmar. berättar Snabba fakta han. Helt i händerna på smugglarna lyckades Hafiz ta sig till Sverige för två år sedan och hamnade i Mockfjärd. De flesta som kommer till Sverige har någon form av familjeanknytning. Många asylsökande som beviljats uppehållstillstånd vill naturligtvis återförenas med familjen. Hafiz har sin familj i Pakistan. Hans mamma fick uppehållstillstånd men inte hans tvillingbror och övriga syskon. Ett intyg saknas. Efter att pappan sköts till döds på en buss i Pakistan är hans mamma ensam vårdnadshavare. Nu väntar Hafiz på ett nytt besked från Migrationsdomstolen. Integration är en ömsesidig process. Det övergripande målet är att man ska bli självförsörjande och delaktig i det svenska samhället. Integrationen ser olika ut i kommunerna, och är en stor politisk fråga. För många kan det ta upp till 7-9 år att integreras. säger Amel Muijc, integrationssamordnare i Falun. Dalarnas befolkning har få som är utlandsfödda. I Leksand bor 1000 som är födda i ett annat land och en tredjedel av dessa kommer från länder utanför Europa. Dessa människor som kommer till Sverige som flyktingar behöver ett socialt nätverk och det är här flyktingguiderna kommer in. Här har också Svenska kyrkan och diakonin en möjlighet att bygga broar mellan människor, förebygga främlingsfientlighet och även utgöra en länk till myndigheter. Kvotflyktingar: Sverige tar in kvotflyktingar per år. Migrationsverket och FN:s flyktingorgan, UNHCR, väljer ut personer på flyktinglägren direkt. Asylsökande: För att söka asyl måste man befinna sig i det land som man söker skydd. Asylprocessen tar ca 2-3 månader. Asylskälen prövas i Utlänningslagen 2005 : 716. Under 2012 kom totalt personer till Sverige. Av dessa har 14 % kommit av skyddsskäl, 37 % har familjeanknytning och 2 % är kvotflyktingar. Integrationssamordnare Thomas Nylén berättar om asylprocessen. Kyrknyckeln

8 Kyrkvärd i en föränderlig värld Att vara kyrkvärd är för många ett hedersuppdrag. Det har, som allt annat, förändrats med tiden. Tre av våra kyrkvärdar i Leksands församling som började ungefär samtidigt slutar efter lång och trogen tjänst. Det har gått drygt 30 år sedan Kersti Jobs Björklöf, Karin Ejdler och Bo Jacobsson fick förtroendeuppdraget som kyrkvärdar. De har sett kyrkoherdar komma och gå; Lennart Solén, Staffan Rönnegård, Fredrik Lautmann. och nu John Sund. För att bli kyrkvärd krävdes det förr att man skulle vara ledamot i kyrkorådet men sedan ändrades det och numera räcker det att en av kyrkvärdarna är förtroendevald. I det här fallet är det Kersti Jobs-Björklöf som har suttit med i Kyrkorådet sedan1986. Att få uppdraget som kyrkvärd sågs under en lång tid som en av de förnämsta lekmannauppdragen. Man förvaltade inte bara ekonomi utan även kyrkobyggnaden och dess inventarier. År 1880 överfördes mycket av det ansvaret till det som vi numera kallar kyrkoråd. Idag medverkar kyrkvärden i gudstjänstfiradet och ansvarar för bl.a. kollekt och kyrkans inventarier. Karin Ejdler började som kyrkvaktare Under söndagens huvudgudstjänst tog hon över vaktmästarens uppgifter och satte upp psalmer, tände ljusen, skötte ljudet mm. Karin och dåvarande kollegorna Britta Fältman och Sven-Olof Hellden jobbade parallelltmed kyrkvärdarna. Förtroendesysslan övertogs av vaktmästarna Fr. v. : Kersti Jobs-Björklöf, Bo Jacobsson,Karin Ejdler. Bland kyrkvärdens många uppgifter ingår det att räkna antalet gudstjänstbesökare. Det som har förändats mest under åren är besöksantalet särskilt sedan stat och kyrka skiljdes år När samhället förändras får det också konsekvenser för gudstjänstlivet. Kersti Jobs-Björklöf minns när Lissjul var en stor familjegudstjänst Det var barnens Julotta och då var hela koret fullt av gulkjolsklädda ungar En anledning till att detta övergick till den musikgudstjänstform som vi har idag tror Kertisi beror bla på att skolan upphörde med kristendomsundervisningen och därmed slutade också skolornas medverkan i kyrkliga högtider. När den traditionella familjebilden förändades i samhället blev det också nödvändigt för kyrkan att anpassa sig. Förr var tacksägelserna väldigt långa. minns Karin Ejdler och syftar då på en särskild tacksägelse som sker i samband med att man tillkännager vilka som avlidit. Man läste upp vilka man varit gift med, antalet barn, vilket var ju rester av gamla personalier tillägger hon. Det upphörde någon gång vid slutet på 80-talet. Numera läser man upp en vers ur psalmboken och tänder ett ljus. Det är speciellt med ljuständingen, särskilt när det är någon man känner väl säger Bo Jacobsson eftertänksamt. Förr var det vanligt att begravningar förrättades på söndagar men fackliga bestämmelser och nya attityder förändrade rutinerna. När Bo Jacobsson var nyinflyttad till Leksand 1967, började gudstjänsten inte alltid klockan Ofta blev församlingen sittande en halvtimme. Man ställde upp med bår på kyrkvallen, förrättade gudstjänsten vid graven och efter det gick prästen in i kyrkan och började gudstjänsten. Idag hålls begravningar vanligtvis på fredagar och lördagar men det är fortfarande möjligt att ordna en begravning på en söndag. Tiden som kyrkvärd är något alla kommer att minnas med värme, särskilt de stora gudstjänsterna som Julotta, Lissjul och Midsommardagen. Emellertid vill Bo Jacobsson helst glömma en Annandag jul då han hälsade församlingen välkommen till Annandag påsk. Det är ju så mycket man ska komma ihåg. säger Kersti tröstande. Bo Jacobsson leder processionen under John Sunds mottagande Karin Ejdler tar upp kollekt. Kersti Jobs-Björklöf hälsar John Sund välkommen. (midfastosöndagen 2012)

9 En unik ljusfest i Djura Trettondedagjul har temat uppenbarelsens ljus, då firar vi de tre vise männens ankomst. I Många kulturer förknippar många barn denna dag med fest, godis och kanske även gåvor. I Djura församling har man i över hundra år firat denna dag med ett ljuståg med påsfest för barnen. Det finns ett donationsbrev från 1911 på 300 kronor signerad Olof Gabrielsson Ord. Kappellpredikant i Djura Pengarna var öronmärkta till Djura kyrkas Barnfest fond som kyrkorådet skulle förvalta. Avkastingen gick till den årliga trettondedagsfesten, som numera är en tradition alla i Djura räknar med. Gåvosumman idag kan tyckas liten men om man ställer den mot en inköpsnota från 1913 till påsfesten, kunde man få mycket för pengarna. Karameller, kringlor och tuppar mm uppgick till Herdens Ruta Är allt väl? Tiden mellan Allhelgonahelgen och första Advent är tung. Många håller nog med mig och många kan inte vänta med att sätta upp julstjärnor, adventsljusstakar och utebelysningar för att därigenom få det lite ljusare i vår mörka tillvaro så här års. Jag vill inte moralisera över detta bruk men jag tror det är viktigt med årscykelns växlingar. Det kan inte vara ljust, glatt och trivsamt hela tiden för så är inte livet. När någon frågar mig, allt väl? då svarar jag oftast, Ja, det mesta i alla fall. Vilken människa kan säga att allt är väl? Det vi borde dela mer med varandra är vår brustenhet, vår ångest och oro över nära och kära, våra kroppsliga och psykiska problem eller rädslor av olika slag. Ibland kommer Kyrknyckeln en summa på hela 14 kr för 220 barn. Det barnen behöver idag är inte godis utan kultur. Förr i tiden var godiset en sällsynt vara. Idag är det snarare att barnen får för mycket godis och för lite kulturella upplevelser. säger Lotta Eriksson, präst i församlingen. De sista 5-6 åren har barnen därför fått uppleva riktiga kulturinslag som skuggspel av rysk tradition, teater, trollkarlar och eldjonglörer. Kerstin Klinga visar en löpsedel från 2003 Ljuståget är ett par år äldre än påsfesten och lär vara unikt för Djura. Det är kopplat till gudstjänsten på Trettondedag jul. Barnen, som är klädda i vita särkar, går in i kyrkan med släckta ljus. I spetsen går ett barn med ett stort ljus livsledan smygande och frågorna om livets mening överskuggar tryggheten och tilliten. Hur vanlig är inte känslan av att inte räcka till som förälder eller känslan av att inte vara sann mot sig själv? Listan kan göras hur lång som helst. För allt detta är ju en viktig del av det som förenar oss som människor. När vi möter en annan människa och delar det svåra ställer man dörren på glänt och då händer något. Ett jag möter ett du och en relation föds som bygger på tillit. I kyrkans värld brukar vi säga att tro stavas tillit. När vi släpper in Jesus Kristus i våra liv föds tro och en barmhärtighet utan gränser. Kristus håller oss i sin hand och bär oss i och genom allt. Det svåra likaväl som det härliga och våra unika livsberättelser länkas samman med Guds stora berättelse om befrielse och hopp genom vår levande och uppståndne Jesus som nu i vårt nya kyrkoår återkommer till sin kyrka. Vi får möta honom i ordet, bönen, brödet och vinet och sjunga vårt Hosianna. som tänds vid altaret och därefter sprids lågan till de övriga. Ett ljus tänds för de saknade i ljusbäraren och sedan stämmer församlingen in med Nu tän das tusen juleljus. Det är en manifestation för Trettondedag jul, uppenbarelsens ljus. Gudstjänsten avslutas med att barnen bjuds in i sakristian där de får var sin godispåse, om än mindre än förr. Det var alltid en stor chokladkaka, mandarin och så tuppen en vit pepparkaka i påsen. minns Kerstin Klinga från sin barndom när hon besökte morföräldrarna i Djura. Numera bor hon själv i Djura och är den som har grävt fram gamla dokument. efter gudstjänsten är det fest i sockenstugan, med kulturupplevelse, korv och dans kring granen. Vi brukar vara runt 80 personer som deltar. Det är så att man nästan får andnöd. berättar Lotta Eriksson. Någon tomte kommer däremot inte. Godiset har ju barnen fått av Jesus inne i sakristian. säger Lotta Eriksson med glimten i ögat. Hosianna som betyder ungefär; hjälp oss, låt det gå oss väl. Det sjunger vi inte ut i tomma luften utan till honom som lovat vara med oss till tidens slut och är mitt ibland oss, där två eller tre är församlade i hans namn. Kyrkoårets rytm med dess olika teman är en hjälp för oss att hänga upp våra sköra liv på. Gud blev människa i Jesus Kristus och delade vår tillvaro, vår verklighet, vår vardag. De avgörande händelserna i hans liv bygger vårt år av högtider och traditioner som hjälper oss att tolka våra liv. Under advent förbereder vi oss för det stora julundret: himmelens och jordens skapare blir ett litet värnlöst barn i ett stall, inte i ett slott, inte i det fina Jerusalem utan utanför staden i en liten håla som heter Betlehem. Vad säger det till dig och mig denna jul? Med tillönskan om en god helg i kyrka och socken! Er Kyrkoherde John Sund john.sund@svenskakyrkan.se 9

10 i våra kyrkor Leksand lördag 21 dec Julsångsafton, med Leksands kyrkokör söndag 22 dec Högmässa Julafton 24 dec Samling vid krubban Julnattsmässa Juldagen 25 dec Brasan tänds på kyrkvallen. (ansv. Lima by) 5.00 Julmusik på orgel 5.20 Leksands kyrkokör 5.40 Spelmännen spelar 6.00 Julotta Annandag Jul 26 dec Högmässa Nyårsafton 31 dec Nyårsbön Nyårsdagen 1 jan Fredsmässa* Trettondedag jul 6 jan Högmässa med avtackning av kyrkvärdar mm. Kyrkan på Tällberg lördag 21 dec Adventsbön Julafton 24 dec Julnattsbön i Tällbergs bystuga lördag 28 dec Mässa lördag 4 jan Trettondagsaftonbön Djura kyrka söndag 22 dec Söndagsmässa Julpreludier med familjen Ihlis och Julkören. Julafton 24 dec Familjegudstjänst vid krubban Julnattsgudstjänst söndag 29 dec Gudstjänst* med ensemble ur Björborevyn. Nyårsafton 31 dec Nyårsbön, I vinterns mörka natt, Emma Nordin & musiker Trettondedag jul 6 jan Trettondedagsfest Siljansnäs lördag 21 dec Julkonsert, Siljansnäs kyrkokör söndag 22 dec Högmässa Julafton 24 dec Julandakt vid Björkbacken Samling vid krubban Juldagen 25 dec Kyrkokören sjunger 6.00 Julotta med kyrkokör och spelmän Annandag Jul 26 dec Gudstjänst* Vi sjunger julens psalmer Nyårsafton 31 dec Nyårsbön, Malva kvintetten torsdag 2 jan Nyårskonsert, Dalasinfoniettan, Bengan Jansson mfl. söndag 5 jan Högmässa* Trettondedag jul 6 jan Påsfest i församlingshemmet Det händer i januari 2014 Julen sjungs ut 11 jan. kl Sijansnäs kyrka, med Siljansnäs Manskör Julsångsgudstjänst 12 jan. kl Djura kyrka, kyrkokör, musiker och solister. Bibelhelg jan. Djura församling (se sep. annons) Taizé gudstjänst 25 jan. kl Leksands kyrka Gospel konsert 26 jan. kl Leksands kyrka, med gospelkören In Connection Sammanlysta gudstjänster Djura Annandag Jul 26 december sammanlyst till Siljansnäs. Leksand och Siljansnäs söndag 29 december sammanlyst till Djura. Djura och Siljansnäs Nyårsdagen 1 januari sammanlyst till Leksand. Djura och Leksand söndag 5 januari sammanlyst till Siljansnäs. Livets Helighet 27 jan. kl S:t Persgården, Mikael Mogren, författare & stiftsadjunkt (se sep. annons) Förintelsensdag 27 jan. kl Leksands kyrka, elever från Åkerö skola, Sten Boman. 10 Kyrknyckeln

11 Boktips Siljansnäs Kyrkokör Livets Helighet Mikael Mogren Julsångsafton Leksands Kyrka under leding av Julkonsert Margareta Störling Siljansnäs kyrka Lördag 21december kl Leksands Kyrkokör Lördag 21 december kl Fri entré / kollekt Sjung julens sånger och psalmer Livets helighet Verbum förlag 2013 Man kan kalla det för 2000-talets Katekes, där tankar och erfarenheter kring det gudomliga tas ned på jorden. Utifrån personliga reflektioner tar Mikael Mogren upp livets mörkare sidor och oväntade oaser. Hur förhåller vi oss till detta och Gud? Här finns inga svar men gott om utrymme för eftertanke. Denna bok är skriven för Svenska kyrkans medarbetare. Med dess lättillgängliga språk kan den utgöra betraktelser för alla som någon gång gått vilse, som söker äktheten i livet och vill få en fördjupad förståelse kring Guds väsen och sig själv som medmänniska. Möt Mikael Mogren på S:t Persgården den 27 juanuari. Se sep. annons. För barn 0-5 år med förälder Mikael Mogren Författare och stiftsadjunkt i Västerås stift berättar om sin bok. S:t Persgården kl /1 12/2 26/3 Julpyssel & Gröt Siljansnäs Församlingshem församlingshem 24 december kl kr julbuffé, musik och sång varm gemenskap Julpyssel & Fika Djura Sockenstuga måndag 16 december kl tisdag 17 december kl Välkomna! Terminstart: måndag 13 januari. Öppet: måndag, tisdag, torsdag kl Välkomna! Julafton Siljansnäs FRUKOST Vi tar även kort. Välkommen! Kom som du är! Det kostar inget men vi tar gärna emot en frivillig gåva. Vid frågor eller special kost mm kontakta Eva Hurtig: samarbete med EFS Siljansnäs & Siljansnäs Frikyrkoförsamling Välkomna! Siljansnäs Församlingshem En stund av rofylld meditativ sång. Bibelhelg Djura Församling med prästen och teologen Helge Hognestad 18 jan Att läsa gamla texter med nya ögon. 19 jan Vi arbetar tillsammans med Helge fram den gudstjänst som sedan vi firar kl i Djura kyrka. Kyrknyckeln ST Kostnad: 40 kr ingen anmälan KO 25 jan kl 18.oo 15 feb kl Taizémässa 22 mars kl Torsdagar kl 9.00 FR U I KYRKAN För Siljansnäs karlar G RÖ T TAIZÉ S:t Persgården Leksand S:t Persgården måndag 27 januari kl Januari 6 februari 6 mars 3 April Välkomna önskar eva tel:

12 En god anleding att bli präst Pelle var i sex-sju-årsåldern när han på 1930-talet fick gå med far och mor på Lissjul i Leksands kyrka. Han följde intresserat programmet i kyrkan och när de kom hem sade han: Hördu mor, jag har funderat på en sak. När jag blir stor vill jag bli präst. Vill du bli präst, varför då? Jo, för då får alla andra lov att vara tysta, till och med du mor Ge en Gåva i årets julkampanj! Sms:a HOPP till så skänker du 50 kronor. Ur boken Leksandshistorier. Utgiven av Lars Ingels och Johan Pellas i samarbete med Bild & Kultur AB, 2013 Själavårdsdag S:t Persgården lördag den 15 februari Se kommande annonsering. svenskakyrkan.se/julkampanjen Foto: Jesper Klemedsson Djura Sockenstugan Fax : telefon- och expeditionstid : onsdag kl Komminister Lotta Eriksson Fritidsledare Mikael Demasure Diakon Sofia Lirkas Kantor Sofia Östling Kyrkvaktmästare Lars Gunnar Look Siljansnäs Församlingshemmet Fax : telefon- och expeditionstid : onsdag kl Komminister Lotta Eriksson Komminister Peter Lundqvist Diakon Sofia Lirkas Kantor Margareta Störling Husmor Eva Hurtig Kyrkvaktmästare Håkan Stolt Kyrkvaktmästare Jocke Bäck Leksand Kyrkoherde John Sund Komminister Per-Olof Lif Komminister Sten Boman Pastorsexpeditionen Kyrkallén 23, LEKSAND Fax : Öppet måndag-fredag under kontorstid Präst på expeditionen tisdag och onsdag kl e-post : leksands.pastorat@svenskakyrkan.se Kyrkobokföring Lena Arons Dahler Kyrkokamrer Roger Arvids Löner Eivor Smångs Informationssekreterare Ingrid del Castillo S:t Persgården Fax : Husmor Anette Hasselberg Husmor Lena Hållander Diakon Janne Rydell Diakon Birgit Arvids Fritidsledare Annika Hastegård Församlingspedagog Mikael Demasure Fritidsledare Lisa Stenberg Knutz Organist Mikael Boström Eric Kantor Fumiko Okino Kyrkan på Tällberg Siljansvägen 450, TÄLLBERG telefon- och expeditionstid : onsdag kl Relationsakuten Kyrkogårdsexpedition telefon- och expeditionstid : måndag-torsdag kl Kyrkogårdsföreståndare : Lars Gyllenhak RÄTTVIS HANDEL Köp julklappar med rent samvete! I S:t Persgården och i Djura Sockenstuga säljer vi Rättvisemärkta och Fairtrademärkta varor; choklad, kaffe, smycken, leksaker mm. Stöd en rättvis världshandel med rättvisa villkor, för producenter i utvecklingsländer.