Bilaga 1. Ordförklaringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1. Ordförklaringar"

Transkript

1 Bilaga 1 Ordförklaringar arbetstillstånd, (uppgifter mars 2004) den som vill arbeta i Sverige måste ha ett arbetstillstånd. Tillståndet, som beslutas av Migrationsverket, ska vara klart och infört i passet före inresan i Sverige. Ska man arbeta längre tid än tre månader behövs också ett uppehållstillstånd. Medborgare i många länder måste också ha visum för att få resa in och vistas i Sverige kortare tid än tre månader (90 dagar). Information om vilka, se Internetadressen Företagare behöver inte ha arbetstillstånd. Det är svårt att få arbetstillstånd i Sverige. Svenskar, utlänningar som redan bor i Sverige och EU/EES-medborgare har företräde till arbete framför andra. Från 1 april 2002 gäller undantag för en specialist i en internationell koncern som i den egenskapen reser in och ut ur Sverige för att arbeta tillfälligt. Han behöver inte ha arbetstillstånd om den sammanlagda tiden för vistelsen understiger ett år. Företagare behöver inte ha arbetstillstånd. På Migrationsverkets webbplats finns detaljerad information om viseringar, arbets- och uppehållstillstånd med mera. assimilation (lat. assimila_tio 'anpassning', av assi_milo, eg. 'göra lik', 'efterbilda'), process genom vilken något omvandlas till större likhet med något annat eller helt införlivas med detta, t.ex. att en invandrargrupp i det svenska samhället helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader försvinner, assimilering. Assimilering är en ömsesidig process, där förutsättningarna varierar mellan olika kulturer. asyl (lat. asy_lum 'fristad', 'tillflyktsort'), det skydd som en stat ger inom sitt territorium eller på annan plats under dess jurisdiktion, t.ex. på ambassad eller krigsfartyg, till en person som söker detta skydd. På Migrationsverkets webbplats finns detaljerad information om bl.a. asyl. asylrätt, folkrättslig grund för en stat att bevilja en person asyl utan att detta kan anses som en ovänlig handling gentemot dennes hemland. En person kan inte med åberopande av folkrätten kräva att få asyl. Däremot får en stat inte avlägsna en person till ett land där denne riskerar förföljelse. Ibland hävdas att asyl inte får beviljas den som är skyldig till krigsförbrytelse eller annat brott av synnerligen allvarlig beskaffenhet, t.ex. flygkapning. I nationell rätt kan föreskrivas att en flykting har rätt till asyl. Detta gäller enligt den svenska utlänningslagen, under förutsättning att flyktingen kommer direkt till Sverige från hemlandet. diskriminering (av lat. discri_mino 'avskilja'), särbehandling (av individer eller grupper) vilken innebär ett avsteg från principen att lika fall skall behandlas lika. Man brukar skilja mellan värdeneutral diskriminering och positiv resp. negativ diskriminering. I dagligt tal avser man med diskriminering den negativa formen, dvs. sådan särbehandling av en grupp eller av en individ som innebär olägenhet av något slag för gruppen eller individen. För att kunna konstatera diskriminering, dvs. att lika fall inte behandlas lika, måste man kunna avgöra vad som är lika fall. Regeln att rösträtten i Sverige vid val till riksdagen är allmän och lika för svenska medborgare gäller inte för dem som inte fyllt arton år på valdagen; men det är därför inte självklart att barn och ungdomar är diskriminerade. Man måste i sådana sammanhang utgå från vad som enligt de i samhället (i stort sett) accepterade föreställningarna är lika fall. I varje situation bör man därför ange de universella normer, internatio- 191

2 Ordförklaringar Bilaga 1 nella konventioner, lagar, umgängesregler etc. som bedömningen förutsätter. Detta är svårt när det gäller relationerna mellan grupper inom ett samhälle och blir ännu mer komplicerat när statsmakten själv är part i konflikten. En viktig distinktion är den mellan individuell och institutionell diskriminering. Den senare formen innebär att regler, föreskrifter eller praxis i ett socialt system avsiktligt eller oavsiktligt får diskriminerande konsekvenser; de diskriminerande handlingarna är en del av de formella och informella rutiner som gäller i institutionerna. Föremål för diskriminering kan vara i stort sett vilka kategorier, gruppbildningar eller kollektiv som helst. Inom ramen för internationell rätt och nationell lagstiftning avgränsas de grupper som däri skall anses vara skyddade mot diskriminering. diskriminering - internationella konventioner. Enligt artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är envar berättigad att åtnjuta alla de fri- och rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag såsom i fråga om ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Förbud mot diskriminering är en central punkt i flera internationella konventioner. FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter resp. om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller flera artiklar vari de nyssnämnda kategorierna nämns. Särskilda bestämmelser finns om att män och kvinnor i lika mån skall åtnjuta de mänskliga rättigheterna och om att de som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter inte skall förvägras rätten till ett eget kulturliv m.m. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter innehåller även en allmän icke-diskrimineringsklausul (art. 26). Det finns även ILO-konventioner som förbjuder diskriminering på grund av kön eller etniskt ursprung. Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna innehåller också en artikel mot diskriminering, på ungefär de ovan nämnda grunderna, vid åtnjutandet av de processuella och materiella rättigheter som finns inskrivna i konventionen. I anslutning till denna artikel har dock en rättspraxis utbildats varav framgår att den inte är avsedd att förbjuda varje slag av åtskillnad i behandlingen av olika människor eller kategorier av människor. Universella normer kan alltså kollidera med de värden, preferenser eller normer, vilka staten sanktionerar, underhåller eller påbjuder. Den internationella konvention som uttryckligast tar upp just etnisk diskriminering är 1965 års FN-konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, enligt vars första artikel "rasdiskriminering" avser "varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet". diskriminering - nationell lagstiftning. I svensk lag finns olika bestämmelser till skydd mot diskriminering. Enligt regeringsformens andra kapitel får en lag eller annan föreskrift inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön (om syftet inte är att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor) eller därför att "han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet". I brottsbalken stadgas att de som i sitt yrke bedriver ekonomisk verksamhet och de som är anställda i offentlig förvaltning är förbjudna att diskriminera på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Denna del av paragrafen är föranledd av Sveriges ratifikation av FN-konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Man får enligt samma stadgande inte heller diskriminera någon på grund av homosexuell läggning. 192

3 Ordförklaringar Bilaga 1 I flera länder finns stadganden i lag med förbud mot diskriminering i arbetslivet. I dessa länder är det inte tillåtet att diskriminera på grund av kön, ålder, handikapp, etniskt eller nationellt ursprung vid anställning, befordran eller utbildning för befordran. I Sverige finns sådana arbetsrättsliga bestämmelser endast till skydd mot könsdiskriminering (jämställdhetslagen av år 1979). Ett förslag om ett sådant förbud också vad gäller etnisk diskriminering lades fram av den statliga diskrimineringsutredningen 1983 men har inte genomförts. Dock finns sedan 1986 en "lag mot etnisk diskriminering som inte innehåller några sanktioner. Vidare har framförts krav på att handikappade skall få ett bättre lagligt skydd mot den diskriminering de är utsatta för. I anslutning till förbud mot diskriminering i arbetslivet är distinktionen mellan indirekt och direkt diskriminering av särskild betydelse. Med indirekt diskriminering menas att ett krav eller villkor uppställs som i och för sig gäller alla men vars effekt blir att vissa grupper eller kategorier missgynnas i förhållande till andra. Om en arbetsgivare för anställning ställer krav på att sökande skall vara minst 1,75 m långa utesluter detta krav fler kvinnor än män och fler ur vissa etniska grupper än bland t.ex. svenskar. Med direkt diskriminering menas att man i en konkret beslutssituation missgynnar personer på grund av deras tillhörighet till en viss kategori. Medan den indirekta diskrimineringen kan ske både med avsikt och oavsiktligt är den direkta alltid avsiktlig. I lagstiftning såväl som i rättstillämpning är bevisprövningen den springande punkten. Hur skall den som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung etc. kunna visa att detta faktiskt är fallet? När det gäller bestämmelsen om olaga diskriminering är ju bevisreglerna i brottmål sådana att det är åklagaren som måste visa att en misstänkt har begått brottet. Enligt jämställdhetslagen gäller däremot bevisregler som är mer fördelaktiga för den som påstår att diskriminering skett. diskriminering - forskningen om diskriminering är i första hand inriktad på dess orsaker. Eftersom det är svårt att empiriskt studera själva de diskriminerande handlingarna söker man mäta den sammantagna effekten av den diskriminering som äger rum i de enskilda fallen, i form av ojämn fördelning av samhällets resurser. Denna kan bl.a. gälla utbildning, yrkesfördelning, ekonomi, politiskt inflytande, organisation och hälsa. Forskarna har också lagt ner mycket arbete på att undersöka opinioner, attityder och föreställningar. Grundläggande är därvid uppfattningen att attityder i form av fördomar eller antipatier leder till (eller på annat sätt kan relateras till) diskriminerande beteende. Dock är det inte alltid så enkelt i verkligheten. Samhälls- och beteendeforskningens teorier om orsaker till diskriminering motsvaras ofta av de uppfattningar som människor i allmänhet hyser. En typ av förklaringar grundas på psykologiska teorier och handlar om individuella förhållanden. En annan typ utgår från människan som gruppvarelse och relationer mellan den enskilda individen och kollektiv av olika slag. Därtill finns på socioekonomisk nivå förklaringar som utgår från samhällsförhållandena i stort. För det mesta är sambanden komplexa, och förklaringar av flera olika slag måste samverka i analysen. etnicitet, (för etymologi jfr etnisk), identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. Termen kommer ursprungligen från grekiskans 'ethnos', vilket kunde användas i relation till hedningar, en grupp människor, en stam eller ett folk. Gemensamt för den gamla grekiskans användning av termen är att den användes för att referera till och kategorisera andra folk, medan grekerna utgjorde ett genos ('släkte'). Denna etnocentriska användning av begreppet "etnisk" levde länge kvar, så att västvärlden tenderar definiera sig själva i nationella termer, och minoriteter eller folkgrupper i tredje världen i etniska termer. 193

4 Ordförklaringar Bilaga 1 Bruket av själva termen etnicitet är relativt sentida, även om adjektivet "etnisk" använts under mycket lång tid. Termen är omstridd inom samhälls- och kulturvetenskaperna, dess definition har ofta skiftat under de senaste decennierna beroende på vilka teoretiska perspektiv som lagts fram. En nutida definition ser etnicitet som en aspekt av en social relation mellan grupper av människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. En grupps självidentifikation är central. De viktigaste ansatserna i studiet av etnicitet kan sammanfattas med primordialismen, som ser etnicitet som en essens eller kvalitet vilken definierar en folkgrupp, instrumentalismen, som definierar etnicitet utifrån primärt eliters politisk-ekonomiska motiv och intressen, och konstruktivismen som definierar etnicitet som något som är skapat i historiska processer och sociala relationer. Tvistefrågorna har bl.a. rört huruvida etnicitet är en given kvalitet eller essens eller något som är skapat i historiska processer. Nutida definitioner ser etnicitet som ett dynamiskt begrepp, vilket innebär att gruppers självidentifikation är föremål för förändring i relation till historiska, ekonomiska, sociala och politiska processer. Förhållandet mellan etniska grupper bör förstås som sociala processer. Etnicitet har därmed att göra med social klassificering och grupprelationer. Vidare betyder etnicitet olika mycket i olika sammanhang liksom i olika historiska skeenden. Genom betoningen av gruppers ömsesidiga sociala och kulturella identifikation, och av identifikationernas föränderlighet, understryks också sambandet mellan etnicitet och politisk-ekonomiska förhållanden. En grupps etniska identitet kan t.ex. förstärkas genom upplevelsen av ojämlika ekonomiska och politiska förhållanden inom t.ex. en nationalstat, genom känsla av utanförskap (jfr etnisk grupp). Det nutida intresset för etnicitetsbegreppet har tenderat att fokusera vid konflikt. Viktigt att poängtera är emellertid att etnicitet i sig sällan är bas för konflikt. etnisk (grek. ethniko_s 'hörande till ett folk', 'nationell', av e_thnos 'folk'), sammanhängande med folk eller folkgrupper; jfr etnicitet. etnisk diskriminering, negativ särbehandling beroende på tillhörighet till etnisk grupp. Etnisk diskriminering kan vara en förklaring bl.a. till att arbetslösheten bland invandrare är betydligt högre än bland svenskar, att många högutbildade invandrare arbetar i yrken som inte är i nivå med deras kvalifikationer, eller att invandrare har lägre lön än svenskar för samma arbete. Den mer eller mindre medvetna användningen av etniska stereotyper kan vara en bidragande orsak till etnisk diskriminering. En person som anser sig diskriminerad på etniska grunder kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Se vidare diskriminering. etnisk grupp, namngiven grupp av människor med myter om ett gemensamt ursprung, en gemensam historia, någon eller några former av gemensam kultur (religion, språk, traditioner etc.), en förankring till ett territorium och en känsla av intern solidaritet (jfr etnicitet). Föreställningen om en gemensam historia, ett gemensamt ursprung och upprätthållandet av symboler är centrala för upprätthållandet av en etnisk identitet. Liksom för etnicitet finns ingen allmänt vedertagen begreppsdefinition för en etnisk grupp. Det är ingen statisk kategori, utan kriterierna för självidentifikation kan skifta historiskt, i relation till andra etniska grupper, i relation till nationalstaten och i relation till politisk-ekonomiska förhållanden. Vidare är det inte nödvändigtvis kulturella skillnader i sig som är bas för bildandet av etniska grupper, utan gruppmedlemmarnas betoning av kulturella skillnader i relation med andra. Etniska gruppformationer existerar således inte i isolation, utan i relation med andra grupper. Etniska grupper kan vara mycket varaktiga i tid och ha en lång historisk kontinuitet av självidentifikation som etnisk grupp. De kan emellertid 194

5 Ordförklaringar Bilaga 1 också upplösas och nya grupper kan bildas. Termen betecknar både minoriteter inom en nationalstat och majoritetsbefolkningen inom landet. Viktigt är nationalstatens förhållningssätt till etniska grupper inom dess territorium. Nationalstaten har byggt på en föreställning om nationell homogenitet, vilket många gånger tenderat att exkludera eller underordna etniska gruppidentiteter. I de postkoloniala staterna har makten tenderat att centreras kring någon etnicitets- eller identitetsgrupp. I sådana fall har ofta etnonationalistiska rörelser uppstått i opposition mot staten. Konflikter mellan etniska grupper och nationalstaten kan röra mark- och jordfrågor (samerna i Sverige och andra ursprungsfolk), rätten till att tala sitt modersmål (kurderna i Turkiet), medborgarskapsfrågor (turkiska gästarbetare i Tyskland), socioekonomisk snedfördelning (afroamerikaner), samt mer långtgående krav på självbestämmande. I ökande utsträckning tenderar frågor relaterade till gruppidentitet avseende nationalstatens politik och resursallokering att bli ett urbant fenomen. Trots att samhällets liksom samhällsvetenskapens intresse för 'etnicitet' och 'etniska grupper' tenderar att fokusera vid konflikt, finns det inget nödvändigt samband mellan en mångfald av etniska grupper och konflikt. etnisk minoritet, etnisk grupp som utgör en minoritet i ett specifikt område, såsom en nationalstat, en region eller en stad. En grupps minoritetsstatus kan bero på att det rör sig om en invandrargrupp, en diaspora, en ursprungsbefolkning där majoritetsbefolkningen kommit att definieras av en annan etnicitet eller på att statsgränser dragits utan hänsyn till befolkningars etniska sammansättning. En numerär minoritetsställning är ofta kombinerad med en social minoritetsstatus, vilket innebär att minoriteter ofta är underordnade majoritetssamhället och har sämre tillgång till politisk makt och delaktighet liksom till ekonomiska resurser. Minoritetsgruppens ställning liksom dess självidentifikation påverkas av relationerna med majoritetssamhället och med den politik som förs av nationalstaten gällande socioekonomiska fördelningsfrågor, politiskt deltagande samt frågor rörande nationell identitet och självidentifikation. I händelse av medvetna påtryckningar från t.ex. statsmakterna kan gruppens självidentifikation antingen förstärkas genom mobilisering och politisering eller försvagas genom assimilering eller i värsta fall utplåning. Etniska minoriteter har i vissa fall och under olika historiska epoker tillerkänts olika grad av särskilda rättigheter eller en viss grad av självstyre, antingen efter en överenskommelse inom nationalstaten eller genom internationella överenskommelser eller resolutioner som inom FN. Betoningen på etniska minoriteter och deras rättigheter har ökat i det internationella samfundet sedan andra världskriget. etnisk segregering, åtskillnad av befolkningsgrupper byggd på uppfattningar om etnicitet och etniska grupper. Den etniska segregeringen rättfärdigas ofta med ideologiska argument vilka hävdar att etniska grupper inte bör blandas med varandra. Etnisk segregering är ibland ett inslag i staters politik och kan upprätthållas genom lagar, de jure segregering. Det mest flagranta exemplet är det sydafrikanska apartheidsystemet som varade fram till Segregering kan också vara ett resultat av en kombination av socioekonomiska skillnader, delning i etniska kategorier och/eller att betrakta minoriteter som avvikande. I praktiken utövas etnisk segregering i många samhällen, utan att vara legalt sanktionerad. Amerikanska städer är ofta segregerade enligt etniska kategoriseringar, även om de jure segregeringen i sydstaterna p.g.a. hudfärg upphörde på 1950-talet. Även svenska bostadsområden liksom den svenska arbetsmarknaden är i viss mån de facto segregerade. EU/EES-medborgare. (uppgifter mars 2004) Sverige är medlem i den Europeiska unionen (EU). Följande länder ingår också i EU: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, 195

6 Ordförklaringar Bilaga 1 Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Medborgare i Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein omfattas också av den fria rörligheten mellan avtalsstaterna, på samma sätt som EU-medborgare. För att få resa in i Sverige behöver medborgare i EU/EES-staterna och deras närmaste anhöriga bara ha ett giltigt pass eller ett identitetskort där medborgarskapet framgår. Den som ska stanna här längre tid än tre månader måste ha ett uppehållstillstånd och kan ansöka om det antingen enligt EES-avtalet eller enligt svenska regler (Utlänningslagen, 1989:529, och Utlänningsförordningen, 1989:547). Alla EU/EES-medborgare, även barn, måste lämna in en egen ansökan. EU/EES-medborgare och deras närmaste anhöriga får lämna in ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige. EU/EES-medborgare och deras närmaste anhöriga är undantagna från kravet att ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. flykting, i regel person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvändas dit p.g.a. fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Denna definition återfinns i statuterna för FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), i 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning, 1967 års protokoll om flyktingars rättsliga ställning samt i flertalet staters utlännings- eller flyktinglagstiftning. Samma definition ges även i den svenska utlänningslagen. För denna kategori av flyktingar används ibland termen konventionsflykting. Som flyktingar kan man även anse personer som tvingats lämna sitt hemland p.g.a. internationella väpnade konflikter (krig) eller icke-internationella väpnade konflikter (inbördeskrig). Såväl i Afrika som i Amerika har nya, mindre snäva flyktingdefinitioner utformats (OAU-konventionen 1969 och Cartagena-deklarationen 1984). Dessa flyktingar benämns i utländsk praxis ibland de facto-flyktingar. Personer som av dessa orsaker lämnat sitt hemland anses enligt svensk rätt inte som flyktingar men kan ges uppehållstillstånd i Sverige av humanitära skäl. I Sverige har termen de facto-flykting en annan innebörd och betecknar personer som inte kan tvingas att återvända till sitt hemland p.g.a. de politiska förhållandena där. Med internflykting (eng. internally displaced person) avses en person som tvingats lämna sin vanliga vistelseort för att undgå förföljelse eller för att undgå verkningarna av en väpnad konflikt, men som inte passerat någon internationell gräns. För denna kategori saknas f.n. varje form av internationellt skydd eller rätt till bistånd års flyktingkonvention/1967 års flyktingprotokoll innehåller föreskrifter om flyktingars rättsliga ställning. Till de viktigaste reglerna hör att flyktingar skall ha tillgång till arbetsmarknaden, bostäder och utbildning. Som regel skall en flykting likställas med landets egna medborgare; bl.a. garanteras rätten att röra sig fritt i tillflyktslandet, och han är berättigad till resedokument (flyktingpass). En flykting skall inte bestraffas för olovlig inresa eller olovligt uppehåll om han anlänt direkt från ett land i vilket han riskerar förföljelse. Den viktigaste regeln innebär att en flykting inte får återsändas till ett land i vilket han riskerar att utsättas för förföljelse (non-refoulement-principen). Undantag från detta förbud gäller om flyktingen är skyldig till ett synnerligen grovt brott eller om han utgör en fara för den nationella säkerheten. inte kunnat återvända till sin hemtrakt och därför kan räknas som internflyktingar. Flyktingproblem kan också lösas genom att en flykting tillåts att permanent bosätta sig i tillflyktslandet. Det tredje alternativet innebär att flyktingen överförs till en tredje stat. Sådana överföringar (eng. resettlements) förekommer f.n. från länder i tredje världen till länder i Europa, Nordamerika och Australien. Till Sverige överförs flyktingar från tredje världen såsom kvotflyktingar. 196

7 Ordförklaringar Bilaga 1 kulturmöten, benämning på fenomenet att människor och grupper med olika kulturell bakgrund, kunskaper och livsstil möts. För att kulturmöten skall leda till kommunikation och ömsesidig förståelse behövs kunskaper om olika kulturers värderingar, särart och traditioner och om hur kulturskillnader kan hanteras i det dagliga livet. Inom många forskningsdiscipliner, bl.a. etnologin och kulturantropologin, har man sedan 1970-talet eller tidigare intresserat sig för innebörden av kulturskillnader och vad som händer när minoritetskulturer och majoritetskulturer möts. Även inom IMER-forskningen studeras kulturmöten. invandrare, immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år. Begreppet invandrare förekommer inte i utlänningslagen. Det är opreciserat, varför det inte går att uttala sig om antalet invandrare utan att ange om man avser personer som är utländska medborgare, utrikes födda eller medlemmar av andra generationen inflyttade (dvs. personer som själva är födda i Sverige men med minst en utrikes född förälder). I slutet av 1960-talet valdes termen invandrare medvetet som ersättning för det negativt laddade ordet utlänning. På motsvarande sätt speglar terminologin i andra länder den officiella synen på invandringen. I Tyskland talar man oftast inte om invandrare utan om utländska arbetare eller gästarbetare, i Schweiz om Fremdarbeiter, i Danmark tidigare om fremmedarbejdere och i många andra länder om migrant workers (egentligen arbetare som flyttar), men överallt har invandrare (immigrant) blivit allt vanligare. invandringsforskning, även invandrarforskning, forskning om immigration och emigration (utvandring). Den innefattar också de etniska relationer som uppstår mellan en infödd majoritet och de invandrade grupperna eller mellan dessa senare inbördes. En mer egentlig och allt mer använd benämning är forskning om internationell migration och etniska relationer (IMER). I samband med att den svenska invandrarpolitiken utformades under 1970-talet startades tre större forskningsprojekt (av Harald Swedner, Arne Trankell och Eskil Wadensjö). År 1975 knöts en expertgrupp för invandringsforskning (EIFO) till invandrarministern, ersatt av en delegation för invandrarforskning (DEIFO). Forskning om IMER anknyter inte till ett enda utan till nästan alla samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Därför har särskilda institutioner eller centra inrättats vid flera universitet och högskolor. Stockholms och Uppsala universitet bildade tidigt sådana forskningscentra. Malmö högskola och Södertörns högskola, som båda inrättades under senare hälften av 1990-talet, har redan från starten profilerat sig som högskolor med IMERinriktning. Sedan 1999 bedrivs också IMER-forskning vid det nybildade Tema Etnicitet, placerat vid Linköpings universitet Campus Norrköping. Två professurer är knutna till temainstitutionen. Forskning och undervisning bedrivs också vid många ämnesinstitutioner. Bland frågor som studeras kan nämnas förhållanden som främjar eller hindrar migration (av arbetskraft, familjer eller flyktingar), invandringens ekonomiska följder, invandringsoch flyktingpolitiken, attityder till invandrare, diskriminering, den andra generationens uppväxtvillkor och levnadsförhållanden, utvecklingen i utsatta bostadsområden, etnisk och språklig överlevnad m.m. Forskningsområdet för den professur i invandringsforskning som 1987 inrättades vid Stockholms universitet omfattar "internationell migration, invandringsoch flyktingpolitik och etniska relationer". Forskning om IMER har en lång tradition i klassiska invandringsländer som USA och Australien. På samma sätt som i Sverige har den däremot först under de senaste tjugo åren utvecklats starkt i andra europeiska invandringsländer. Särskilda professurer har inrättats även i Storbritannien och i Nederländerna och sammanlagt utges ett tiotal specialinriktade vetenskapliga tidskrifter. 197

8 Ordförklaringar Bilaga 1 invandringspolitik, officiell benämning på invandringsreglering, dvs. principerna för utländska medborgares rätt att bosätta sig i Sverige. Termen är lätt förväxlad med invandrarpolitik, som avser sådana åtgärder som samhället vidtar för att underlätta invandrares och flyktingars integration. Flyktingpolitik används för att beteckna dels den invandringsreglering som gäller asylsökande och flyktingar samt anhöriga till dessa, dels integrationsåtgärder i samband med mottagandet, åtgärder för att bidra till att flyktingproblemen minskas i världen. I texter på engelska och franska får immigrationspolitik beteckna såväl invandringssom invandrar- och flyktingpolitik, medan detta stundom på svenska kallats migrationspolitik. Termernas inbördes förhållande kan uttryckas på följande sätt: A: invandringspolitik = invandringsreglering B: invandrarpolitik = integrationspolitiska åtgärder C: flyktingpolitik = (A+B) för asylsökande och flyktingar samt internationellt bistånd Summa A + B + C = migrationspolitik. Invandringspolitiken är utformad på olika sätt för nordiska och icke-nordiska medborgare. De förra åtnjuter passfrihet och rätt att söka arbete inom den gemensamma arbetsmarknaden. De senare måste ha pass och i många fall visering samt särskilda uppehålls- och arbetstillstånd (som skall sökas före ankomsten till Sverige) om de önskar stanna mer än tre månader i landet och söka arbete här. Inom Norden och EU gäller fri rörlighet för arbetskraft. För Nordens del inrättades detta 1954, och beträffande EU fick svenska medborgare del av EU:s gemensamma arbetsmarknad i samband med undertecknandet av EES-avtalet Under två perioder har Sverige tillåtit invandring under fria former. Den första varade från 1860 till 1917, en period då fri rörlighet gällde i hela Europa utanför Ryssland, och då emigrationen till USA helt dominerade. Den andra ägde rum Rekrytering av utländsk arbetskraft till svensk industri upphörde dock först Från var invandringen starkt reglerad, men utlänningslagen och de myndigheter som tillämpade den saknade permanent status. De skulle inte längre behövas när tiderna blev bättre, trodde man. Då skulle den fria samfärdseln åter råda. Först 1954 blev utlänningslagen permanent. Redan under 1920-talet blev lika lön och samma arbetsvillkor en grundprincip för invandringspolitiken. Åren 1968 och 1975 kallade statsmakterna detta för jämlikhet: invandringen skulle begränsas så att invandrare kunde erbjudas samma levnadsbetingelser och standard som den inhemska befolkningen. Sverige avvisade härmed "gästarbetarpolitik" av det slag som samtidigt tillämpades i många europeiska länder. Invandringen skulle inte bara avse en kort tid, utan ge invandrare möjlighet till permanent bosättning. Härmed följde tidigt att familjeinvandring välkomnades och att sambandet mellan invandrings- och invandrarpolitik betonades. Invandringspolitiken ställdes åter inför nya krav på 1980-talet, då flyktinginvandringen ökade kraftigt från utomeuropeiska länder till Västeuropa och Nordamerika. Den illegala invandringen har tidigare varit obetydlig. Sedan nästan alla länder infört hårda restriktioner försöker allt fler kringgå regleringarna genom att stanna kvar när tillstånd gått ut, resa in illegalt, eventuellt med hjälp av smugglare, med falska papper eller utan dokument. Motåtgärder har blivit förstärkt gränskontroll, krav att flygbolag och rederier skall kontrollera sina passagerare, snabba beslut om avvisning för att tydligt markera att viss invandring inte kommer att accepteras, lag mot människosmuggling i vinstsyfte etc. Sverige har goda möjligheter att kontrollera invandringen tack vare sitt läge och sina gränser, men strävar samtidigt efter att i tillämpningen ge plats för en individuell prövning, som tar hänsyn till människor som är i behov av skydd som flyktingar eller i övrigt befinner sig i stor nöd. 198

9 Ordförklaringar Bilaga 1 integration (lat. integra_tio, av i_ntegro 'återställa', av i_nteger 'orörd', 'ostympad', 'hel', 'fullständig', 'oförvitlig'), integrering inom samhällsvetenskapen: process som leder till att skilda enheter förenas; även resultatet av en sådan process. Termen används bl.a. om processer genom vilka ett samhälle bildas och bevaras eller genom vilka flera samhällen förenas med varandra till större enheter, t.ex. europeisk integration. Inom den klassiska samhällsvetenskapen förekommer två förklaringar till hur och varför samhällens olika delar är och förblir förenade. Enligt den ena bygger integrerade samhällen på att dess medlemmar har gemensamma värden, i första hand förmedlade genom skola, religion, massmedier. Enligt den andra är integration en effekt av arbetsdelning eller specialisering. Arbetsdelning leder till differentierade verksamheter, men även till en starkare integration, eftersom specialisering medför ökat beroende av annan produktion. I denna mening kan samhällelig differentiering och integration vara två sidor av samma process. Inom den klassiska sociologin tänker man sig vidare att det finns en optimalt balanserad integration, dvs. om integrationen inom ett socialt system blir alltför stark får systemet svårt att anpassa sig till förändrade yttre förhållanden och att införliva nya element. Exempelvis kan invandrargrupper ha svårt att finna sig till rätta i alltför starkt kulturellt och ekonomiskt integrerade samhällen. I studier av internationell migration och etniska relationer används integration särskilt för att beteckna de sociala processer genom vilka minoriteter, t.ex. invandrade etniska grupper, slussas in i och blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till. Det kan gälla deras arbetsoch bostadsmarknad eller deras sociala, kulturella och politiska liv. Integration definieras olika och termen bör därför bestämmas närmare när den används. Näraliggande begrepp är ackulturation, adaptation (anpassning), assimilering (som dock vanligen anger att ursprungliga skillnader utplånas mer fullständigt) och inkorporering. Jfr integrationspolitik integrationspolitik, officiell benämning på den politik som ersatt invandrarpolitiken (jfr invandrarpolitik). Riksdagen antog mål och riktlinjer Målen för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en samhällsutveckling präglad av ömsesidig respekt och tolerans. Riksdagen beslöt tidigt att en ny myndighet skulle inrättas med övergripande ansvar för att följa upp förverkligandet av de integrationspolitiska målen. Myndigheten, Integrationsverket, inrättades Riksdagsbeslutet grundade sig på propositionen Sverige, framtiden och mångfalden (1997/98:16). På endast några decennier hade invandringen radikalt förändrat befolkningssammansättningen, och Sverige hade blivit ett land med etnisk och kulturell mångfald. När riksdagsbeslutet fattades var nära en miljon av landets invånare födda utrikes, och mer än en halv miljon var födda i Sverige och hade genom sina föräldrar rötter i ett annat land. Detta faktum borde enligt riksdagen vara en naturlig utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer. Säråtgärder som riktade sig till invandrare som grupp skulle begränsas till den första tiden i Sverige, då många sannolikt hade det gemensamt att de inte kunde tala svenska och inte var bekanta med det svenska samhället. Integration är enligt regering och riksdag inte en fråga om och för invandrare. Integration skall ses som ömsesidiga processer, på individuell och samhällelig nivå, som alla i samhället är delaktiga och medansvariga i. Jfr Integration interkulturell (av inter- och kultur), avseende processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra. Europarådet har använt termen i rekommendationer och projekt som behandlar förutsättningarna för en dynamisk integration av invandrares språk och kulturer i samhället. Enligt riksdagsbeslut 1985 skall undervisning i alla skolformer präglas av ett interkulturellt synsätt. 199

10 Ordförklaringar Bilaga 1 kulturmöten, benämning på fenomenet att människor och grupper med olika kulturell bakgrund, kunskaper och livsstil möts. För att kulturmöten skall leda till kommunikation och ömsesidig förståelse behövs kunskaper om olika kulturers värderingar, särart och traditioner och om hur kulturskillnader kan hanteras i det dagliga livet. Inom många forskningsdiscipliner, bl.a. etnologin och kulturantropologin, har man sedan 1970-talet eller tidigare intresserat sig för innebörden av kulturskillnader och vad som händer när minoritetskulturer och majoritetskulturer möts. Även inom IMER-forskningen studeras kulturmöten. Se även invandrarforskning. medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga beviset på medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Skillnaden mellan svenska medborgare och utländska medborgare bosatta i Sverige är dock liten. Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har, i princip, samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. migration (lat. migra_tio 'vandring', 'flyttning', av mi_gro 'vandra', 'flytta'), samlingsbegrepp för människors flyttning över olika avstånd. Människan har migrerat i alla tider och spritt ut sig mer än andra varelser på jorden tack vare sin överlägsna förmåga att klara av klimat, kommunikationer och födoanskaffning. I ett långt tidsperspektiv kan människans migration ses i fyra huvudfaser, ett mönster där självfallet många avvikelser finns. Den första fasen innefattar en lång period av successiv utbredning och kolonisation av nya områden; här kan feniciers och grekers bosättningar i Medelhavsområdet ses som relativt sentida exempel. I en andra fas dominerar migrationen från mindre utvecklade områden till ekonomiskt och socialt mer framskridna, t.ex. de stora folkvandringarna, invasionerna av hunner och mongoler samt den stora inflyttningen till städer under medeltiden. En tredje fas kom efter de stora geografiska upptäckterna runt 1500 och innebar en ny våg av besittningstagande. Den fick särskilt stor omfattning efter den industriella revolutionen, då stark befolkningstillväxt i Europa medförde flyttning till glest befolkade områden. I perioden emigrerade över 50 miljoner människor, främst till Nordamerika, men också till Sydamerika, Afrika, Australien och Asien; se även emigration. Vår egen tid kan sägas utgöra en fjärde fas, där migrationen åter går från mindre utvecklade områden till mer ekonomiskt avancerade såsom Västeuropa och USA. Storbritannien, Frankrike, Nederländerna m.fl. stater som haft betydande kolonier har fått stor migration därifrån. Den rika världens länder mottar nu generellt stora mängder migranter och flyktingar från Öst- och Sydeuropa samt från Latinamerika, Asien och Afrika. Även Sverige under ett århundrade ett emigrationsland har från 1930-talet mottagit en ökad invandring, en företeelse som tilltagit efter andra världskriget och som för närvarande är mycket markant. Etniska konflikter och krig har orsakat stora ofrivilliga befolkningsomflyttningar runt om i världen. Ett exempel utgör de flyktingarna till Finland i samband med Sovjetunionens övertagande av Finska Karelen (1940 och 1944). Flyktingströmmen från det förutvarande Jugoslavien är i dag (1993) mycket omfattande. Svenska migrationsforskares kriterium på migration är registrerad flyttning, varvid åtskillnad görs mellan inrikes, intern migration (mellan socknar och städer) och utrikes, extern migration (mellan länder). En stor del av migrationen har skett inom begränsade områden, exempelvis tjänstefolkets regelmässiga arbetsplatsbyten inom agrarsamhället, cirkulär migration. Den som gick på längre distanser till industriorter och städer, effektiv migration, skapade förskjutningar i befolkningssammansättningen, såväl numerärt som socialt. En sär- 200

11 Ordförklaringar Bilaga 1 skild typ av migration ofta oregistrerad är säsongsvis arbetsmarknadsrörlighet. Den svenska folkbokföringen utgör i internationell jämförelse en mycket god källa för studier av migration, eftersom individer här kan följas från vaggan till graven. Schengensamarbetet, (uppgifter mars 2004) benämning på en år 1990 av EU-länderna undertecknad konvention som handlar om att människor ska kunna resa fritt mellan de länder som anslutit sig. Alla som reser in i eller lämnar Schengenområdet ska däremot kontrolleras noggrant. När Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 blev Schengensamarbetet en del av EU och styrs nu av EU:s regler. Nästan alla EU:s femton medlemsländer har anslutit sig. De deltagande länderna är: Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Portugal, Spanien, Österrike, Italien och Grekland samt Sverige, Danmark och Finland. Norge och Island, som inte är medlemmar i EU, har undertecknat ett samarbetsavtal. Det innebär att man kan resa in i dessa länder på samma villkor som i ett Schengenland. Storbritannien och Irland har däremot valt att stå utanför Schengensamarbetet. Huvudprincipen är att alla människor som befinner sig lagligt i Schengenområdet kan resa fritt utan att behöva visa pass när de passerar de inre gränserna. Med inre gränser menas landgränserna mellan de länder som deltar i Schengensamarbetet samt flygplatser och hamnar i de fall trafiken går till och från ett annat Schengenland. De inre gränserna får man passera överallt, när man vill utan att det genomförs någon personkontroll. Vid de yttre gränserna, dvs. gränserna mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet, ska däremot alla resenärer kontrolleras noggrant. Man får bara passera dessa gränser vid särskilda gränsövergångsställen och under bestämda öppettider. Asylsökande är dock undantagna från rätten att resa fritt mellan länderna. Samarbetet innebär också bl.a. gemensam visumpolitik och informationsutbyte. uppehållstillstånd, (uppgifter mars 2004) behövs för att få resa in i Sverige utom för medborgare i EU/EES-staterna och deras närmaste anhöriga som bara behöver ha ett giltigt pass eller ett identitetskort där medborgarskapet framgår. Den som ska stanna här längre tid än tre månader måste ha ett uppehållstillstånd och kan ansöka om det antingen enligt EES-avtalet eller enligt svenska regler (Utlänningslagen, 1989:529, och Utlänningsförordningen, 1989:547). På Migrationsverkets webbplats finns detaljerad information om bl.a. uppehållstillstånd. uppehållstillstånd företagare person utanför EU. (uppgifter mars 2004) Den som vistas i Sverige mer än tre månader för att starta och/eller driva eget företag eller gå in som delägare i ett företag måste ha ett uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet ska vara klart och infört i passet innan man reser in i Sverige. Man kan alltså inte åka till Sverige och vänta på beslutet. För personer utanför EU krävs för att få uppehållstillstånd att företagsplaner vid en företagsekonomisk värdering är realistiska och att företaget ska förväntas uppnå en tillfredsställande lönsamhet. Med handlingar ska styrkas att personen har det kapital som behövs för att etablera eller köpa ett företag i Sverige och att personen har tillräckligt med egna pengar för att försörja sig själv och din familj under det första året i Sverige. Till ansökan ska bifogas en marknadsplan, en resultat- och likviditetsbudget samt en budgeterad balansräkning samt redogörelse för till exempel kundkontakter, bankförbindelser, branschvana och utbildning. Har personen köpt ett företag, som redan är etablerat ska bifogas de två senaste årsredovisningarna. Om man bifogar ett yttrande eller ett utlåtande om företagsplanerna från en godkänd eller auktoriserad revisor, som är verksam i Sverige, kan man få sitt beslut snabbare. Yttrandet ska visa om företagsplanerna är realistiska och om företaget 201

12 Ordförklaringar Bilaga 1 kan förväntas uppnå en tillfredsställande lönsamhet. Den sökande får själv betala kostnaderna för revisorns arbete. uppehållstillstånd företagare EU-medborgare. (uppgifter mars 2004) För att få uppehållstillstånd som egen företagare måste du kunna styrka att du är egen företagare genom att till exempel visa ett registreringsbevis för företaget eller en F-skattsedel. visum, ett tillstånd att resa in och vara i Sverige under en kortare tid till exempel för att besöka släkt eller vänner, för turistbesök, för affärsbesök, för att delta i en konferens eller bara för genomresa (transit). Ett visum ska vara klart och infört i passet före inresan i Sverige. På Migrationsverkets webbplats finns detaljerad information om bl.a. visum. Ett svenskt visum gäller för hela Schengenområdet. segregation (senlat. segrega_tio 'avsöndring', 'separation', av lat. se_grego ('avskilja från hjorden')), det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Segregation kan ske på grundval av socioekonomisk status, hudfärg, religion, etnisk tillhörighet e.d. Den kan vara ofrivillig eller frivillig. Se även etnisk segregering. 202

13 Näringsgrensindelning, begränsad nivå Bilaga 2 SNI-kod Näringsgren 00 Ej specificerad verksamhet 01 Jordbruk 02 Skogsbruk 03 Fiske 04 Gruvor och mineralutvinning 05 Livsmedelsindustri mm 06 Textil och beklädnadsindustri 07 Trävaruindustri 08 Massa- och pappersindustri 09 Förlag och grafisk industri 10 Kemisk industri 11 Gummi- och plastvaruindustri 12 Jord- och stenvaruindustri 13 Stål- och metallverk 14 Metallindustri 15 Maskinindustri 16 Industri för el- och optikprodukter 17 Tranportmedelsindustri 18 Övrig tillverkningsindustri 19 Energi-, vatten- och avfallshantering 20 Byggverksamhet 21 Handel med och service av motorfordon samt bensinstationer 22 Parti- och agenturhandel 23 Detaljhandel mm 24 Tranport och magasinering 25 Post och tele 26 Banker och andra kreditinstitut 27 Försäkringsbolag 28 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 29 Uthyrningsfirmor 30 Datakonsulter och dataservicebyråer 31 Andra företagstjänster 32 Utbildning 33 Forskning och utveckling 34 Hälso- och sjukvård 35 Barnomsorg 36 Äldre- och handikappomsorg 37 Övrig vård och omsorg 38 Hotell och restauranger 39 Intresseorganisationer och religiösa samfund 40 Rekreation, kultur och sport 41 Annan serviceverksamhet 42 Offentlig förvaltning mm 203

14

15 Bilaga 3 Veritas: Förslag till intervjuguide RSV maj-aug 2003 BF/SM Reviderad OBS! Endast för intervjuaren och uppdragsgivaren: Syftet med undersökningen är att få förståelse för företagarnas attityd till skattefrågor samt till Skattemyndigheten som myndighet. Undersökningen kommer även att ge grundläggande information om företagarnas beteende och behov rörande skattefrågor. Tidsåtgång för intervjun; 1 timme = 60 min Guiden har följande struktur; Introduktion och presentation (5 min) Skattemyndigheten som myndighet (10 min) Attityder, behov och beteenden rörande skattefrågor (35 min) Avrundning (10 min) Observera att nedan angivna tider är ungefärliga. Introduktion och presentation (5 min) Syfte: Att informera ip om intervjun samt få bakgrundsinformation om ip. Välkommen och kort presentation av Veritas som företag och intervjuaren Undersökningens syfte (Att prata om skattefrågor och synen på myndigheter) Uppdragsgivaren kommer att avslöjas i slutet av intervjun Tidsåtgång Anonymitet Undersökningsresultatet och inspelning/teknik Inget rätt eller fel, ip:s personliga åsikt Presentation av ip Namn, företag och bransch, företagets bolagsform (samt motivering till valet), antal år som egen företagare, antal anställda, ip:s ursprungsland, antal år i Sverige Notera att samtliga frågor ska ses som ett frågebatteri för diskussionen. Frågorna nedan kommer att följas upp med följdfrågor och motiveringar. 205

16 Veritas intervjuguide Bilaga 3 Attityden till Skattemyndigheten som myndighet (10 min) Syfte: Att få en bild av ip:s syn på Skattemyndigheten som svensk myndighet. Om jag säger Skattemyndigheten vad är det första du tänker på? Varför? Vilka känslor och associationer väcker Skattemyndigheten hos dig? Varför? Hur upplever du som företagare Skattemyndigheten i Sverige? Varför? Styrkor och svagheter? Varför? I vilka ärenden har du som företagare kontakt med Skattemyndigheten? Varför? Hur ofta har du som företagare kontakt med Skattemyndigheten? Varför? Hur upplever du som företagare kontakten med Skattemyndighetens tjänstemän? Varför? Kontaktkanaler? Fördelar/nackdelar mellan olika kontaktkanaler? Varför? Attityder, behov och beteenden rörande skattefrågor (35 min) Syfte: Att få grundläggande kunskap om företagarens attityder, behov och beteende rörande skattefrågor. Hur upplever du skattefrågor i allmänhet? (ex lätt, svårt, krångligt) Varför på nämnt sätt? Hur mycket känner du till om skatteregler? Vilka känner du till? Varför just de nämnda? Vilka skattefrågor upplever du som företagare som lätta? Upplever du som företagare specifika hinder och svårigheter i skattefrågor (ex språkliga och kulturella skillnader)? Om så är fallet vad beror det på? Vilka skatter känner du till? Varför just dessa? Hur ser du på nämnda skatter? (moms, arbetsgivareavgifter, företagsbeskattning osv.) Vilka skatter upplevs som lätta? Vilka skatter upplevs som svåra? Hur har du gått tillväga för att skaffa kunskap om skattefrågor? (utbildning/kurs, vänner, andra företagare, egen erfarenhet, media, litteratur, Skattemyndigheten) Vem vänder du dig till för att få information om skattefrågor? (ex vänner, familj, bokföringskonsult, revisor, bank, Skattemyndigheten) Hur ser du på möjligheten att göra skatteavdrag? Områden som du kan/inte kan göra skatteavdrag? Varför de nämnda? Hur har du fått informationen? Hur får du information om vilka skatteavdrag du kan göra? Vem frågar du om vilka skatteavdrag du kan göra? Fördelar vita affärer? Nackdelar vita affärer? Vem ger dig råd om sådant? Fördelar svarta affärer? Nackdelar svarta affärer? Vem ger dig råd om sådant? Vilka anledningar finns till svarta affärer? Vad är det som gör att en affär blir svart? Var i ligger incitamentet? Hur upplever du att det är att följa skatteregler? Ge exempel. Vem/vilka anlitar ditt företag för hjälp i ekonomiska frågor? (revisor, bokföringskonsult eller bäggedera?) Varför just nämnda person/er? Vad får du hjälp med? Fördelar/nackdelar med en bokföringskonsult/revisor? Vilket ansvar har din/a ekonomiska rådgivare för att det ska bli rätt med skatten? Hur fick du kunskap om vilken bokföringskonsult/revisor du skulle anlita? Vad avgjorde valet för dig vem det blev? (pris, rekommendation från andra företagare/vänner/bekanta, språket) Hur tät kontakt har du med din bokföringskonsult/revisor? Varför? Litar du på din bokföringskonsult/revisor? Varför/varför inte? 206

17 Veritas intervjuguide Bilaga 3 Fördelar/nackdelar med vit arbetskraft? Fördelar/nackdelar med svart arbetskraft? Av vilken anledning anlitar man som företagare svart arbetskraft (i allmänhet)? Av vilken anledning anlitar man svart arbetskraft i din bransch? Hur vanligt förekommande är svart arbetskraft i din bransch? Avrundning (10 min) Syfte: Att få ta del av ip:s övriga synpunkter kring Skattemyndigheten och skattefrågor samt avrunda diskussionen. Inom vilka områden i skattefrågor behöver du mer kunskap? Varför de nämnda? Varför ej andra? På vilket sätt kan man som företagare driva ett företag till att bli lönsamt genom att följa de skatteregler som finns? Vilka konsekvenser kan det få för företagare om skatteregler inte följs? Vem ligger ansvaret på? (företagaren eller bokföringskonsulten/revisorn, andra) Hur ska Skattemyndigheten vara i framtiden för att tillmötesgå dina behov som företagare? På vilket sätt kan Skattemyndigheten stödja dig som företagare i framtiden? Några råd till Skattemyndigheten? Övriga synpunkter från dig som företagare till Skattemyndigheten? Intervjuaren: Då kan jag berätta att det är Skattemyndigheten som är uppdragsgivare. Anledningen till att denna undersökning genomförs är att Skattemyndigheten vill underlätta för företagare med utländsk bakgrund och förbättra informationen till dem. Tack! 207

18

19 Bilaga 4 Skatteuträkning inkomstår 2002 för näringsidkare, antaganden Grunduppgifter/antaganden Födelseår 1950 Bor i hyreslägenhet utanför stödområde, är inte medlem i något trossamfund Kommunal skatt % 31,17 Kommunalskatt = medelutdebiteringen i riket inkomståret 2003 Begravningsavgift % 0,30 Redovisar moms i skattedeklaration Antal månader grundavdrag 12 Har ingen pensionsförsäkring Hel förtidspension under någon del av 2002 Nej Redovisar endast inkomst av näringsverksamhet Hel ålderspension under hela 2002 Nej Tillämpar inte regler om periodiseringsfond, expensionsfond 1 karensdag eller ej anmält Varulager och kundfordringar oförändrade jämfört med föregående år. Ensamstående eller ensamstående med barn Årets avskrivningar i verksamheten motsvarar årets utgifter för nya inventarier etc. Överskott i näringsverksamheten per månad ÖVERSKOTT Schablonavdrag för egenavgifter 25 % Förvärvsinkomst Allmänna avdrag TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST Avdrag för allmän pensionsavgift Grundavdrag/Särskilt grundavdrag BESKATTNINGSBAR FÖRVÄRVS- INKOMST Skatteuträkning Kommunal inkomstskatt Kommunal inkomstskatt, fast belopp Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst Statlig inkomstskatt på kapitalinkomst Förmögenhetsskatt Fastighetsskatt Avkastningsskatt Allmän pensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Arbetsmarknadsavgift Arbetsskadeavgift Allmän löneavgift Begravningsavgift Skattereduktion på förvärvsinkomster Skattereduktion för allmän pensionsavgift SLUTLIG SKATT Varav egenavgifter och allmän löneavgift Dito i procent av slutlig skatt 55 % 50 % 49 % 46 % 43 % 42 % 41 % 40 % 39 % BEHÅLLNING: ÖVERSKOTT MINUS SLUTLIG SKATT Dito per månad Marginalskatt på ökat överskott 43 % 50 % 50 % 62 % 64 % 66 % 66 % 66 % 66 % Skatt/överskott 43 % 46 % 47 % 51 % 54 % 56 % 57 % 58 % 59 % Skatt/taxerad förvärvsinkomst 57 % 62 % 63 % 68 % 72 % 74 % 76 % 78 % 79 % (Skatt/beskattningsbar förvärvsik.) 71 % 67 % 67 % 71 % 74 % 76 % 78 % 79 % 80 % 209

20

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Source: http://tinyurl.com/cppw6b2 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2007:996

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer