Kumla är bra...! Upptäck biblioteken! Vi mekar med ord, bild, form, rytm och rörelse!

Transkript

1

2 Upptäck biblioteken! Öppettider: HUVUBIBlIOTEK Folkets hus, Skolvägen 12. Kumla Vuxenavd 2 tr.. tel Barnavd by., tel Utställningshall bl,'. Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Sommartid juni-augusti Måndag-torsdag Fredag Lördag, söndag Filial HÄLLABROTTET Tallängens skola,lel stängt Tisdag Onsdag. torsdag och Filialen håller stängt 28 juni-1 augusti BIBLIOTEKETS ÖPPETTIER I SAMBAN ME HELGER Onsdagen den 11 maj, fredagen den 20 maj OCh torsdagen den 23 juni stänger biblioteket kl en 12 maj (Kristi himmelsfärds dag), 21, 22 och 23 maj (pingsthelgen) samt 24 och 25 juni (midsommarhelgen) håller biblioteket stängt HÖSTENS BOKBUSSTURER STARTAR 8 AUGUSTi. BOKMAGA81NET Hagendalsvägen 26. tel Tisdag Bokmagasinet håller slängt 28 juni-b augusti Utlåning av äldre böcker och tidskrifter saml försäljning av Kumlakrukor, häradskartor, vykort m.m. Vi mekar med ord, bild, form, rytm och rörelse! Är du 12 år och äldre, kan du vara med i sommarens Fantasi~verksta'den och juni i Gamla kyrkskolan. Kumla. Här får du läsa, skriva, rita, trycka, spela, trumma och dansa. u får bl.a. träffa en konstnär och en serietecknare. Kostnad: 100 kronor. Anmälningsblankett finns på din skola! Samordnas genom kultur- och fritidsförvaltningen. För mer information ring KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kommundirektör Thage Arvidsson Assistent Mara Fernstedt Postadress: KUMLA 2 Besöksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/ (växel) Nästa nummer utkommer i början av september Kumla är bra...! A v kommllnalrådet Sven-Ove Cederstrand Kumla är en bra kommun att bo och leva i! Påståendet är fritt citerat från en av flera kommentarer i samband med en statistisk undersökning om miljön i Kumla. Undersökningen. som genomfördes runt årsskiftet 93/94, avser kumlabornas inställning till miljön i tätorten och presenteras i särskild artikel i delta nummer av Kumlan. Ur kommunens synpunkt är det både roligioch tillfredsställande att en Slor majoritet av Kumlas invånare trivs med all bo och leva i Kumla. et kan också tolkas som ett gott betyg till alla anställda i kommunen som arbetar med service i olika former till kommuninvånarna. Vi har dessvärre under en längre tid matats med uppgifter om lågkonjunktur. arbetslöshet, krav om nedskärningar. besparingar m.m. et känns därför skönt att få skriva om det som är positivt och bra! Våren och den annalkande sommaren gör det också lättare att se framåt. Till och med 1993 års bokslut för Kumla kommun visar eh positivt resultat. I stället för ett beräknat underskott om 14,4 miljoner kronor kan vi redovisa ett överskott om 35 miljoner kronor. Bakom detta ligger ett hårt arbete med atl bromsa den kommunala kostnadsutvecklingen - ett arbete som måste fortsiitla yl1erligare flera år. Ur kommunens bokslut kan numera utläsas en rad s.k. nyekeltal. dvs. kostnaderna för en verksamhet beräknad per enhet. För att kunna ge en rättvisande bild av vad ell nyckeltal innebär borde en beskrivning göras för varje sådant tal om vad kostnaderna inrymmer och hur beräkningen är gjord. Men det är ändå viktigt att använda nyckeltal för ett flertal kommunala verksamheter för att dels kunna be~ räkna hur mycket pengar vi skall anslå till olika verksamheter från år till år och dels också för att kunna jämföra utvecklingen av kostnader och intäkter över flera år. Till den positiva stämningen bidrar också det faktum all det är valår. Intresset för de kommunala frågorna ökar markant. e politiska partierna får då möjlighet alt ge sin syn på Kumla idag och i framliden och föra en dialog med sina väljare. Med stor säkerhet kommer riksdagen att besluta om fyraåriga mandatperioder för såväl riksdag som landsling och kommuner. et gör 1994 års val och söndagen den 18 september extra intressanta och spännande. År 1994 begåvas som bekant med ett extra valtillfälle. Jag tänker då på EUomröstningen den 13 november. å har svenska folket möjlighet att i en rådgivande folkomröstning säga om vi skall tillhöra ett samlat Europa el1er ej. et blir säkert spännande med tanke på den hårda debatt i denna fråga som förekom i anmark för några årsedan och också med tanke på all både Norge och Finland skall genomföra EUomröstning under hösten. Avslutningsvis vill jag därför - med anknytning till undersökningen om miljön i Kumla och valåret önska alla kommuninvånare en skön sommar i ett trivsamt Kumla och en intressant höst. 3

3 Skoindustrimuseet - en presentation av museets verksamhet A v museichej Monica Modin Kumla kommuns bokslut för år 1993 A v ekonomichef Ronny Salomonsson en 4 september 1993 återinvigdes Skoindustrimuseet efter en omf3ttandc ombyggnad och iordningställande aven ny haslitställning. Skomodet och skons historia Ett särskilt rum har avdelats för till Arbetet med utstiillningen pågick Ull- fälliga utställningar. T samband med der större delen av årel. en slora invigningen visades här en utställning utställningshallen i bottenplanet bygg- om barnskor från olika tidsepoker. 10 des om och ett separat rum som visar för sommaren planeras en utställning skomodet från iordning- om sponskar. ställdes. Här finns fem montrar med sammanlagt över 100 skomodeller från många olika skofabriker. Modellerna ger en överskådlig bild av det svenska skomodets utveckling. Egen skotillverkning I muscets entre möts man av ett skyltfönster till en skoaffär uppbyggd enligt 194-talsmodell. Skoaffären är inredd från golv till tak med hyllor fyllda med skokartonger av äldre modell. I skoaffären skildras även försäljningsorganisationen från fabrik till skoaffär. Här sker också försäljning av snörskor och slipperssom tillverkas i museets egen skofabrik, som inryms i de två översta våningarna i museibyggnaden.l fabrikslokalerna, som för övrigt bevakals i ursprungligt skick, visas hur skotillverkningen gick till så sent som på 1980-talet. J gången in till skomoderummet visas skons historia från forntiden till våra dagar. Här kan man bl.a. beskåda skor från l300-talet, påträffade vid en arkeologisk undersökning som utfördes 1978 i kvarteeet Bromsgården på Köpmangatan i Orebro. En kopia av s.k. oxmulesko, vanlig på 150-talet, visas, liksom skor från och 18-talen. essutom visas olika skinnsorter, som användes för skotillverkning. 4 Skoindustrins utveckling Ulställningen skildrar även partiskomakeriet, skoindustrins utveckling och lokalisering samt arbetet på en skofabrik. Bland annat åskådliggörs en hemnåtlerskas arbetssituation. Till skoindustrin hör även en mängd kringindustrier såsom klackfabriker, kartongfabriker. lästfabriker, garverier etc. essa liksom även skofabrikernas arkitektur skildras i ulställningen. I ett särskilt iordningställt informationsrum är besökarna välkomna att se filmer om skoindustrin m.m., lyssna på ljudband samt tilta på fotografier. O et ekonomiska resultatel Kommunen redovisar ett resultat för år 1993 som uppgår till +3.5 miljoner kronor. etta resultat är mycket bra mot bakgrund av all det i budgeten kalkylerades med ett resultat på -14,4 miljoner kronor. En stor del av resultatförbättringen, ca 14 miljoner kronor, beror på etl bra resultat för de kommunala nämndernas olika verksamhcter. Nämndcrna kan uppvisa ett positivt resultat trots att sparkrav för år 1993 på 17,5 miljoner kronor belastat verksamheten. Sett utifrån delta perspektiv blir resultatet ännu mera anmärkningsvärt. et goda resultatet betyder att läget inför de närmaste årens kärva ekonomiska situation har förbättrats. Verksamhetens nettokostnader e kommunala nettokostnaderna (totalt 423,4 miljoner kronor) omräknade per kommuninvånare för de olika verksamhetsområdena år 1993 framgår av nedanstående tabell. I tabellen anges också respektive nämnds pro- Nämnd Kommunstyrelse Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Skolstyrelse Socialnämnd Totall centuella andel av den totala nettokostnaden. Med nettokostnad menas respektive nämnds kostnader efter avdrag för avgifter (Lex. hemljänstavgifter. dagisavgifter, VA-avgifter osv.). hyror och ersällningar m.m. Nettokostnaden är den del som måste finansieras med kommunalskattemedel. Kommllnstyrelsen svarar bland annat för kommunfullmäklige, central administration. räddningstjänst och sysselsättningsbefrämjande åtgärder. Tekniska nämndens ansvar omfallar väghållning, vallen och avlopp, sophämtning, skötsel av fastigheter m.m. Miljö- och byggnadsfliirmu!en fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet samt miljö- och hälsoskyddsområdet. KlIlfllr- och fritidsnämnden svarar för biblioteksverksamhet samt sköt~ sel av parker, idrottsanläggningar och fritidsgårdar. Under skolstyrelsens ansvarsområde utgör grundskolan och gymnasieskolan de största delarna. 50 cialniimru!en svarar bland annal för barnomsorg, äldreomsorg samt bostadsbidrag till pensionärer. KronorI invånare Andel av nettokost nad, % 5 9,6 5,0 0,1 6,6 38,7 40,0 100,0

4 Finansiering och satsningar under 1993 Kommunens verksamhet finansierades under 1993 enligt följande: L " e största investeringarna under år 1993 har varit upprustningav galu- och ledningsnätet i kommunen samt ombyggnad av Solbacka servicehus. En ombyggnad av skolan i Sannahed till gruppboende och en ny klubbstuga för idrotten i Sannahed hör också till detta år. Som en följd av lågkonjunkturen har bostadsbyggandet varit mycket lågt under Kumlas befolkning ökade med 104 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. cn nämmsle framtiden Aven om kommunens bokslut för ;lr 1993 visar elt bra resultat och ger ell golt utgångsläge inför de kommande åren är det ekonomiska läget fortfarande svdrt för Kumla kommun liksom för nertalet kommuner i landet. et dåliga ekonomiska läget beror pa ah statcn genomfört eller aviserat en rad ingrepp i den kommunala ekonomin som innebär minskat ekonomiskt utrymme. Vidare innebär den rådande 6 lågkonjunkturen med hög arbetslöshet att kommunens skatteintäkter minskar och alt dc direkta kostnaderna för Lex. boslads- och socialbidrag ökar. Som nämns inlcdningsvis har kommunens nämnder under år 1993 varil ålagda sparkrav på 17.5 miljoner kronor. etta är första delen av ett sparprojekt som har till syfte att minska kommunens nettokostnader med totalt 40 miljoner kronor. Beioppei fördelas på 1993 med 17.5 miljoner kronor med yuerligare 17.5 miljoner kronor och 1995 med ylterligare 5 miljoner kronor. Förutom della är extra sparkrav utlagda för vissa verksamheter. För socialnämnden finns ett extra sparkrav p<'l I miljon kronor per år som avser effektivisering i den verksamhet som övcrfördes från la"ndstinget den l januari 1992 (AEL-reformen). Vidare finns ett extra sparkrav för tckniska nämnden på I miljon kronor år miljoner kronor år 1995 samt I miljon kronor år En minskning av de ekonomiska resurserna i kommunen kan givetvis ske på olika sätt. et blir de politiska partiernas ansvar och slutligen fullmäktige som skall ange hur och på vilkel sätt den kommer att genomföras. Några statistiska nyckcltal Förutom de nyckeltal som angivits tidigare i artikeln kan följande statistiska uppgifter för år 1993 hjälpa till att ge ytterligare information om den kommunala verksamheten. Räddningstjänst. ncllokoslnad/utryckning (194 st), kronor Vägunderhåll, barmark, kronor/kvadralmeler Gatubelysning. driftkostnad. kronor/armatur Vatten- och avlopp. driftkosinad. kronor/kubikmeler 4.56 Sophämtning. driftkostnad. kronor/säck Kumlahallen, simhallen. koslnadlbesök (79900 st). kronor Kumlahallen. sporthallen. kostnadlbesök ( st). kronor 6.46 jupadalsbadel. kostnad/besök ( SI). kronor Biblioteket. kostnad/lån ( st). kronor Grundskola. nellokostnad/etev (2 004 st). kronor Gymnasieskola. nettokostnad/elev (710 st). kronor Skolskjutsar. nettokoslnad/elev (402 st). kronor Skolmåltider. neltokostnad/måltid ( st). kronor Musikskola. neltokostnad/elev (550 st). kronor Fritidshem, nettokoslnadlbarn (326 SI). kronor Eftcrmiddagshem. nettokostnad/barn (115 st). kronor aghem. kostnad/heltidsbarn (472 st). kronor aghem. barnomsorgsavgift/heltidsbarn. kronor aghem, skattefinansicrad dellhcltidsbarn. kronor Familjedaghem. kostnad/heltidsharn (135 st). kronor Familjedaghem, barnornsorgsavgift/heltidsbarn, kronor ,(lO Familjedaghem, skattefinansierad dellheltidsbarn. kronor 54795,00 Hemtjänst. genomsniltlig vårdkostnad/vårdlagare. kronor Särskild boendeform. genomsnittlig v<'lrdkostnad/vdrdtagare. kr Hemtjänsi o särskild boendeform. genomsnilllig vårdavg.lvårdt.. kr Visste du att... mellan åren 1988 och 1993 ökade Kumla kommuns befolkning med 5,7 % eller personer ökade Abytorps befolkning med 23,4 % eller 131 personer ökade antalet barn upp till sex år med 27,3 % elter 411 personer var befolkningen över 65 år oförändrad vilket innebäratt den minskade sin andel av kommunens totala befolkning från 18,2 % till 17,2 % till år 2000 förutspår kommunens befolkningsprognos att kommunens befolkning ökar från till invånare antalet barn upp till sex år börjar minska på grund av vikande födelsetal "baby-boomen" och den kraftiga inflyttningen islutet av 1980-talet och början av 90-talet resulterar i att antalet barn i låg- och mellanstadieåldrarna ökar med 407 eller 30 % (l) befolkningen över65 år minskar, inte bara relativt utan också iabsoluta tal. 7

5 Hur är miljön i Kumla? A v Edvard Liden, biträilande överläkare vid Yrkc!>'- och miljömedicinska kliniken, RegiomjllklJllset, Örebro och Peter Eriksson, miljä- och hälsoskyddschef, Kumla kommun Inför valet några lokala upplysningar A v admillimrafiv chef Torild Hi/merssan Hur många kumlabor störs av buller eller avgaser'! Vad anser dc om s.k. farthinder? e som hörs mest är oftast starkt kritiska.mcn vad I}'cker dc som inte hör av sig (Im den ytln: miljön'! Enkät ger svar För att få bättre vetskap i dessa frågor anlitade miljö- och hälsoskyddskontoret Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Regionsjukhuset i Örebro. Under oktober/november 199;3 siindes en enk~1 ut. 484 personer (70 % av de tillfrågande) i åldrarna år och boende i Kumla tätort deltog i undersökningen. Ett slumpmässigt urval av boende i villa respektive i lägenhet kompletterades med boende i området MossbanegatanlVästra rottninggatan. Resultat 81 % av de som svarat anser att trafiksäkerheten där de bor är tillfredsställande. 82 % anser att det finns tillräckligt med parkeringsplatser. e allra flesta instämmer i att vägtrafiken bör begränsas med farthinder i bostadsområdena. Av kommentarerna framgår dock att många av dem som är emot farthinder verkligen är 8 engagerade i frågan. e flesta önskar också fler cykelvägar i Kumla. 6 % har uppgivit att de inte kan öppna fönstren på grund av buller. 2 Q/o sover oroligt eller blir väckta av buller. Besvären från buller och avgaser från vägtrafik, lukt från vedeldning och nedskräpning är generellt sett mycket små. e ligger i nivå med tidigare enkätundersökningar med samma frågeformulär där en blandad landsbygds- och stadsbefolkning i Örebro län har svarat. Hela 92 % av de som svarat trivs mycket bra eller ganska bra där de bor. Endast 2,7 % har funderat på att flytta på grund av luftföroreningar. För bullerär motsvarande siffra 5.1 %. Yrkesoch miljömedicinska kliniken bedömer att svaren på övergripande frågor såsom trafiksäkerhet och trivsel talar för en mycket god livsmiljö i Kumla tätort. Tack alla ni som var med och besva rade enkäten! Kommunen kommer att använda era svar som underlag i det fortsatta arbetet med plan- och miljöfrågor. Låt oss avsluta med ett citat från en av alla er som svarade på enkäten: Kl/mia är en liten "pärla" på Närkeslätten. Jag personligen tror inte att mall kan bo på elf så mycket bällre ställe på denna planet. ärmed inte sagt att der inte går att göra det ännu lire bättre... eller? - Siindllgen den 18 SCIJtcmber 1994 är det val till riksdag, landsting och komnmnfullmäk tigc. Nya valdistrikt Valdistriktsindelningen i Kumla är omgjord vilket innebär att många kommer alt rösta i ett annat valdistrikt än tidigare. Förändringarna av valdistrikten är i stott följande: Kyrkskolans valdistrikt har upphört och slagits samman med Kumlaby. Vallokalen är i Kumlabyskola. Hägergatan har förts över till Malmen. Skottvalla valdistrikt har upphört och slagitssamman med Malmen. Vallokalen är i Malmens skola. En del av Malmens valtlistrikt har förts över till Stadshuset. Vallokalen är i Stadshuset. Landsbygdsdelen av Stadshusets valdistrikt har förts över till Åsen. Vallokalen är i Arbetsförmedlingen. VialulIds valdistrikt har upphört och slagits samman med Fylsta. Vallokalen är i matsalen vid Fylsta skola. Bondgårdsgaran och ert område SOI/1 begränsas av Sörbyvägen-Skolvägell Å kergataij -Nygatall-Södergatan-V:a rotllliljggatan har förls till Idronsparkens valdistrikt. Vallokalen är i BOB-hallens entre. Hardcmo och Äbyturp har slagits samman till ett valdistrikt. Vallokalen är i Stene skola. Valdistrikten Haga, Hiiflahrouet och Ekehy-Kvarnrorp är oförändrade. Röstkort en röstberättigade kommer under augusti månad att med posten få ett röstkort för riksdags- och kommunalvalen och ett röstkort för kyrkovalen. På röstkortet finns uppgift om vilka val u är berättigad att delta i samt vallokal och tid. OBSI Tilla noga på röstkortet i vilken vallokal u skall röstal Röstlängd Röstlängden kommer att finnas tillgänglig för granskning hos lokala skattekontoret under tiden 16juli~25 aug. Valskjuts Röstberätligade, som bor i kommunens ytterområden och har lång väg till vallokalen, kan beställa valskjuts genom kommunledningskontoret. tel ] 13 under kontorstid till och med fredagen den 16 sept. samt hela valdagen. Valskjutsen är kostnadsfri. Poströstning en som vill kan rösta på posten från och med den 25 augusti till och med den 18 september. en som röstar på posten måste ha rösrkorter med sig. På postkontoren finns endast partimarkerade valsedlar. en som vill lämna valsedlar med namn på kandidater måste själv ta med sådana. essa tillhandahålles av respektive parti. Information Om u önskar ytterligare upplysningar om valet eller om de politiska partierna kan u med fördel vända ig till någon av partiernas valbyråer. Kommunledningskontoret kan även stå till tjänst med upplysningar i praktiska frågor kring valet. g

6 Socialdemokraterna Moderaterna Socialdemokraterna i Kumla har under en mycket lång period rått väljarnas rörtrocnd~ att styra Kumla. I mer än femtio år har sucialdcolokratiska företrädare lotsat Kumla genom såväl svåra som goda år. Erfarenhet och framåtanda Erfarenhet hos äldre företrädare har kombinerats med vilja och framåtanda hos dc yngre. Så harsocialdemokralcrna fört Kumla framåt genom åren hela liden i ständig utveckling. Ett blomstrande näringsliv Grunden för Kumlas välstånd är givet~ vis att vi haren god arbetsmarknad med ett stabilt näringsliv med stor bredd av företag. e många små företagen är minsllika viktiga som de slora. Företagen i Kumla och länet är basen för ett stabilt Kumla. Rättvisa, jämlikhet, trygghet Ofta blir ord som rältvisa, jämlikhet och trygghet utslitna fraser utan innehåll i det politiska språket. Men för oss socialdemokrater är de honnörsord. Med rättvisa menar vi att kunna erbjuda kommunens tjänster så att alla som behöver kan få del av dem. Yi vill att kumlabomas vardagsliv skall präglas av jämlikhet - mellan män och kvinnor, på arbetsplatsen och i hemmet. Trygghet för våra barn och äldre är en självklarhet för oss socialdemokrater. ärförskall den kommunala servicen inom barnomsorg, skola och äldrevård i Kumla även fortsättningsvis präglas av trygghet och omtanke. Barnomsorg och skola Under en följd av år har barnomsorgen i Kumla byggts ut för an bereda förvärvsarbetande föräldrar möjlighet till kommunal barnomsorg och barnen en trygg omvårdnad av kunnig och välutbildad personal. Sven-Ove Cedcrstrand Skolans uppgift är att ge alla barn möjlighet tilj en grundläggande utbildning med goda kunskaper och möjlighet till personlig utveckling. Ur socialdemokratisk synvi nkel finns inget skäl att privatisera vare sig barnomsorg eller skola. Ur både rättviseoeh jämlikhetssynpunkt bör båda dessa verksamheter bedrivas i kommunal regi utom i speciella fall, där eventuellt andra former kan prövas. Kultur och fritid På grund av dc hårda sparkrav som åläggs förvaltningarna framförs ibland synpunkter om att kultur- och fritidssektorns utbud skall minskas till förmån för andra kommunala verksamheter. et är då viktigt att komma ihåg att ett rikt kujtur- och fritidsutbud bidrar till att höja livskvaliten. För oss socialdemokrater är därför detta verksamhetsområde av särskilt stor betydelse. Aldre- och handikappomsorg Genom överföring av äldrevården från landstinget svarar nu kommunen för den samlade äldreomsorgen - en garanti för god, trygg och jämlik omvårdnad. in framtid - värt ansvar Får vi itt förtroende att styra Kumla även i framtiden skall vi på bästa sätt ta vårt ansvar ah skapa rättvisa, jämlikhet och trygghet för Kumlas invånare och arbeta för att Kumla även framledes skall förbli en blomstrande kommun. I l J l Under denna mandatperiod har en frihetsrevolution påbörjats i Sverige! en sjuke har fått rätt att välja vårdgivare, föriiidrar att välja barnens skola! Lagen om offentlig upphandling bidrar till fler privata arbetstillfällen i kommunen och ändrat anställningsskydd ger småföretagare större frihet alt anpassa arbetskraft efter behov! Samtidigt har lågkonjunktur och sviter efter SO-talets inflationsekonomi drabbat även vår kommun. Arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och oro för framtiden är vardag för många, inte minst ungdomar. Krav på besparingar ställs inom alla verksamheter. Vi moderater harvid flera tillfällen motionerat om att även politiker och de politiska partierna skall dela besparingsbördorna! Kostnaden för kommunal service skall redovisas! Smygbeskattning i form av gatukost nadsuttag för befintliga fastigheter i äldre bostadsområden motsätter vi oss, liksom skattehöjningar i kommun och landsting. På sikt måste i stiillet skatten sänkas! Skolan skall ledas av skolpersonal, förskolan av barnomsorgspersonal! Elevernas arbetsdisciplin, studieteknik och ansvarskänsla samt lärarnas ämneskunskaper är avgörande för hur kunskap inhämtas. Kommunens monopol på omsorg måste brytas. Monopolet möjliggör orimliga avgiftsuttag. På Kungsgården är enbart hyran för en plats i ett 4 bäddsrum kronor per månad! Familjens ställning måste stärkas, eftersom en trygg familjebakgrund är bästa försäkring mot drogmissbruk, gängbildning och kriminalitet. Också frivilligorganisationerna fyller en viktig funktion som motvikt till social ut- Barbro Holmqvisl slagning och kan bidra till att rasism och främlingsfientlighet motarbetas. En god mij.iö är i globalt perspektiv en överlevnadsfråga. agligen märker vi att god miljö är förutsättning för hälsa och välbefinnande. Allergier har ökat oroväckande och skolor, daghem, bostäder och arbetsplatser åliiggs krav på miljöåtgärder av skilda slag. Resursslöseri är ett annal problem. Jordens resurser är inte oändliga. ärför måste kretsloppstänkande genomsyra såväl kommunens som medborgarnas liv. Till miljön hör även trafiken. Persontrafi k. kollektiv och privat,skall prioriteras, medan tung trafik bör ledas utanför tätorten. Viigbulor, avsmalningar och rondeller skall anviindas sparsamt. Servicelinjen bör utvidgas till att omfatta alla tre vårdcentralerna. Nu minskar kreditförlusler, [öretagskonkurser och antal varsel, samtidigt som produktion, industrins orderingångoch export ökar. Steg för steg leds Sverige ut ur krisen och omvärldens tilltro till vårt land ökar! Höstens val blir ett ödesval för före~ tagande och tillväxt, riktiga jobb och tillförlitliga trygghetssystem. Yalet gäller företagsvänligt klimat eller kostnadsdrivande skattehöjningar, sann välfärd eller skuldsättning av kommande generationer. mångfald eller enfaid. et bästa för Sverige är också det bästa för Kumla! 10 11

7 Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Centern stlir mr en politik diir ekonomi s~ci~1 tr)'llghct och miljii iir i sumklang. vi gat till val på huvudfrågorna deull/ralisering, gnmdtrygghet och kretslopp. ecentralisering innebär att hela Kumla ska leva. u ska själv kunna välja om du vill bo i centralorten. i någon av de mindre tätorterna eller på landsbygden. Behovet av flerfamiljshus måste tillgodoses även i de mindre tätorlerna. En levande landsbygd är en tillgång också för dem som bor i centrala Kumla. Kumlabygden har ett värdefulh kulturlandskapsam bcrikarlivet (ör alla invånare i kommunen och som måste hållas öppet. Alla har också fördel av ell livaktigt jordbruk som bidrar till sysselsäliningen och producerar bra livsmedel och råvaror till energi. För att hela Kumla ska kunna leva måste skolorna utanför centrala Kumla garanteras en framtid. För all elev underlaget vid dessa skolor inte ska sv~t.a måste familjer som så vill ges möjlighet att bygga i ytterområdena. Centern ser gärna att kommunen i sin planering uppmuntrar till villabebyggelse i exempelvis Hardemo. ecentralisering innebär också satsning på de mindre företagen. För att våra jobb ska kunna garanteras i framtiden behövs småföretagen. Kommunen måste hjälpa till med att skapa en bra jordmån för småföretagen. Grundtrygghet enligt Centerns modell innebär alt kommunen sttiller upp för barn, äldre, handikappade och sjuka, när egen och anhörigas förmåga inte räcker till. Centern vill all individen garanteras trygghet oberoende av ekonomisk ställning. Centern har alltid tagit ställning för dc sämst ställda. Torbjörn Ahhn Kretslopp Vårt sätt att förhålla oss till miljön är en ödesfråga. Centern står för kretsloppssamhäuet. som innebär ett radikalt nytänkande. I stället för att ensidigl exploatera resurser. omvandla råvaror till industriprodukter, förbruka d~m och slänga dem som sopor, måste VI nu lära oss att hushålla och återanvända produkteroch material.att återvinna material och energi. På så säll sluts det naturliga kretsloppet. Respekt ror livet Centerns grundpelare. decelllralise r~ng, grundt'y.ggher och krets/opp, har sitt ursprung I vår respekt för livet och den enskilda människan. Vår människosyn har sin grund i kristendomen och den västerländska humanismen. Centern står dessutom för livskvalitet. [det sammanhanget ärctt rikt kulturliv mycket viktigt liksom möjlighetern~ att hålla kroppen i trim genom mollon och friluftsliv. Betydelsen av att alla har möjlighctcr till god utbildning kan heller inte betonas nog. Samarbete Inom Centern anser vi att samarbete över parti- och blockgränscr krävs för kommunens bästa. I ställct för konfrontation mellan ytterlighcter eftersträvar Centern att tyngdpunktcn i det politiska arbetet förläggs på mi ttfäitet. ärför behövs ett starkt Centerparti i Kumla., ~iberalism bjggcr på den grundläggande Iden om alt varje människa är unik. elta innebär att varje männish ges stor hihet och Slort ansvar att sjäh' funna siu liv. ella vill vi med Kumla! Kommunal demokrati Öka kontakten mellan kommunens invånare och politiker. Stimulera medborgarna tiu ett aktivt intresse för kommunens verksamheter. Kommunal ekonomi Folkpartiet liberalerna vil1 arbeta för en oförändrad kommunalskatt. För att bibehålla en god servicenivå till kommunens invånare krävs öppenhet för organisationsförändringa.r. omprioriteringar och effektivisenngar. Kommunala verksamheter måste utsättas för konkurrens. Bidrag till verksamheter ska vara lika oavsett om de drivs i kommunal eller enskild regi. Jämställdhet Folkpartiet liberalerna arbelar för kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete. utvecklingsmöjligheter, anställnings- och lönevillkor. Skolan Alla ska garantcras en bra utbildning. Inga ytterligare besparingar i undervisningsresurserna! Kvalitet och trygghet i skolan skapas genom att föräldrar. barn och personal ges stort inflytande över verksamheten i sitt närområde. Kommunen skall värna om musikskolan. Ola areus Barnomsorg Alla barn i kommunen erbjuds barnomsorg efter barnets och föräldrarnas behov. Barnomsorg från det att barnet är tolv månader erbjuds. Personalen ska ha rätt utbildning för sitt ansvarsområde. Barnomsorg i privat form får samma villkor som den kommunala. Vuxen- och handikappomsorg Handikappade måste ges möjlighet till ett så nonnalt liv som möjligt i boende, trafikmiljö och offentliga lokaler. Alternativa huvudmän uppmuntras. Väntjänstens verksamhet stimuleras, Kultur och fritid Alla kommunens in\'ånare ges möjlighet till ett aktivt och allsidigt kultur- och fritidsliv. Kommunen skall ha ell aktivt föreningsliv. Ledarutbildning ska stödjas. Kulturverksamheten ges stöd för att kunna erbjuda ett varierat utbud. Nya vägar för finansiering av vissa projekt skall sökas. Lex. sponsring. Miljö och hälsoskydd Kommunen främjar återanvändning genom att införa återinvinningsstationer. Kiillsortering av hushållens avfall införes snarast

8 Kristdemokratiska samhällspartiet Vänsterpartiet Kristdcmokraterna strävar dter att se helhetcn hos människan och i samhället. Människan vill leva i harmoni med sinamedmänniskor och med naturen. iirfiir är en gemensam bärande etik en förutsäuning rör att miinniskor ska kunna Ic\'u tillsallumms i en god samhällsgemenskap och att samhäl let blir en helhet. Flir alt få elt helt smnhälle vill vi lyfta fram fcm I:cntmla områden. Tr}'gghct för barnen et hela samhällel som ger barnen trygghet bygger p,i au de små nära gemenskaperna finns och fungerar. et är i den lilla gemenskapens nära relationcr vi växer. utvecklas och mognar som personer. Framför allt har familjen denna grundläggande funktion. ärför ska stat och kommun på olika sätt värna de stabila familjebildningarna. Värdig vård för våra.äldre et ökande antalet äldre innebär att ytterligare resurser måste tillföras vård- och omsorgsverksamheten. Vi måste ha en vård som alla, oavsetl bostadsort, ålder, kön eller sociala förutsällningar, kan känna trygghet i. Alla ska känna sig säkra på att fä en bra vård och omsorg när det behövs. Rättssamhället åter Nonnbildningen och eliköverföringen i familjen och skolan är av avgörande betydelse för återupprättandet aven rättskänsla som bygger på bärandeetik. På lång sikt är detta det effektivaste sättet att motverka våld, främlingsfientlighet, ekonomisk brottslighet och andra former av kriminalitet. På kort sikt måste polisen tillförsäkras resurser så all tryggheten kan upprätthållas på gator och torg. En särskild central myn- Leif Grahn dighet inränas för insatser mot den ekonomiska brousligheten. Rättssamhiillet måste också i övrigt restaureras för att vi ska få eh helt samhälle. Skatteväxling för jobben och miljön En skallereform som innebär en successiv viixling av skalter från människors arbetsinsatser till förbrukning av ändliga naturresurser är en nödvändighet i ett energi- och resurshushållande samhälle. enna skatteomläggning skulle ge många nya arbetstillfällen samtidigt som ett omvandlingstryck skapas som är nödvändigt för att få det miljövänliga samhället. Arbetet med andra miljöåtgärder måste också fortsälla så att vi får rent vatten. ren luft och goda betingelser för våra barns framtid. Så får vi det hela samhället. Ekonomi och etik Marknadsekonomin måste ha sina givna etiska. sociala och ekologiska ramar. Ekonomin måste bygga på hederlighet och moral och att man inte lämnar skulder efter sig. Arbetslinjen ska hävdas i dcn kortsiktiga arbetsmarknadspolitiken och långsiktigt ska förutsättningar skapas för tillväxt som ger stabila framtidsinriktade arbeten. Särskilt angeläget är att med snabba åtgärder få ner unga i arbete. En rättfärdig fördelning av statens och kommunernas gemensamma tillgångar är en förutsättning för ett hell samhälle. I Nu måste det bli stopp för nedskärningarna! l Sverige harvi länge haft en välfärd och en gemensam sektor som betalats via skatter. et har get! oss ett solidariskt samhälle där de som haft det bra bidragit till tryggheten för dem som av olika skäl behövt samhällets service. Nu börjar vi lämna den modellen.! Kumla har vi märkt det genom att kommunen fåll minskade bidrag från staten och genomfört stora nedskärningar. et här är en utveckling som vänsterpartiet givetvis inte kan acceptera. Nu mäste det hli ett stopp för nedskärningarna i kommunen! Kumla kommun gick under SO-talet "med vinst" i stort sett varje år och byggde därmed upp en avsevärd förmögenhet. Nu tycker vi att kommunen bordc kunna ta av denna förmögenhet under några år för att undvika nedskärningar som försämrar barnomsorgen, äldreomsorgen och skolan. Just nu är ju kommunens inkomster låga och utgifterna ovanligt höga på grund av den djupa lågkonj unkturen. Hittills har vi varit det enda partiet som drivit den linjen. Prioritera mjuka sektorn Under ett par år har vi argumenterat för au äldreomsorg, barnomsorg och skola ska prioriteras högre än den tekniska sektorn i kommunen. Underhållet av gator och fastigheter kan dras ner under några år, så ah nedskärningar i den mjuka sektorn kan undvikas. RolfÖslm~n Full behovstäckning i barnomsorgen I vintras låtsades de styrandc i kommunen bli överraskade över att det uppståll en lång dagiskö. et fanns det egentligen ingen anledning till eftersom antalet platser skurits ner samtidigt som barnantalet i kommunen ökat! Vänsterpartiet varnade för all köer skulle kunna uppstå. å. liksom nu, kommer vi inte att acceptera några köer. L.äs mer i vårt kommunala handlingsprogram ella var några av de viktigaste punkterna i vårt kommunala handlingsprogram. Beställ ett exemplar genom att ringa tel om du vill läsa mer om våra övriga förslag såsom - sex {immars arbetsdag inom äldreomsorgen - ungdomens hus - miljöanpassad kommun Till sist Jag nämnde tidigare att kommunens förmögenhet borde tas i anspråk för ah undvika ytterligare nedskärningar. I riksdagen arbetar Vänsterpartiet för att ge kommunerna ökade resurser. Om inte rikspolitiken ändras och om kommunens ekonomi till följd härav försämras ytterligare, så är vi beredda att ta upp en diskussion om eventuell skattehöjning för att klara kommunens service

9 Flyktingmottagning i Kumla Av socialsekreter(lre Siv Jer/ström I rörru numret U" Kumlan gjorde jag en historisk ö\'c~ikl av nyklingmol1agninl::cn i Kumla och (urlsöller i della nummer med en redogörelse för da~ens nyktingmotlagning. Jugoslavien "storleverantör" av flyktingar Flyktingmottagningen i Kumla har sedan slarten 1986 fåu la emot flyktingar från många olika delar av världen. e [Jesta som kommil hit har fiytt antingen från krig eller på grund av politisk. religiös eller etnisk förföljelse. Exempel på ländersom "levererat" flyktingar i Slort antal till Kumla är Libanon. Irak. Erilrea. Rumänien. Somaiia och Sei Lanka. Sedan 1993 och framåt har dc flesta som sökt asyl i "årtland kommit [rån f.d. Jugoslavien. Alla har vi dagligen i snart tre år hört rapporter om krigets fasor i f.d. Jugoslavien. Människor har tvingats att fly i hundratusental från sina hem och drygt ellbundratusen av dessa har sökt sig till vårt land. Avtal med Statens invandrdrverk (SIV) en ökade inströmningen av asylsökande resulterade i att SIV måste öppna förläggningar och slussar på löpande band. Invandrarverket vädjade därför bösten 1992 till kommunerna all ta emot asylsökande som väntade på beslut om uppehållstillstånd (UAT). Kum1a kommun hörsammade denna vädjan och strax före jul 1992 skrevs eh avtal mellan SIV och Kumla kommun som innebar all Kumla åtog sig all ta emot ca 120 flyktingar från f.d. Jugoslavien - främst Bosnien -som väntade på beslut om UAT. Under de två första kvartalen 1993 kom endast ett mindre antal med uppehållstillstånd. men situationen förändrades efter den 21 juni då riksdagen beslöt atl asylsökande från Bosnien skulle beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Alla beslut skulle dock föregås aven individuell prövning. 1 augusti började tillstånden för våra asylsökande bosnier komma och före årets slut hade 150 personer fåll beslut om uppehållstillstånd. Kumla tar emot fuerligarc 175 O)'ktingar under 1994 Under hösten 1993 återkom SIV med en förnyad vädjan till kommunerna att ta emot fler flyktingar än vad det ursprungliga avtalet avsåg. Anledningen var förstås att de a\'talade kommunplatserna inte räckte till på grund av beslutet all bevilja alla bosnier uppehållstillstånd. Invandrarverket föreslår att KumJa under perioden l oktober 1993 till 31 december 1994 skall ta emot 175 flyktingar. Efter en del diskussioner har förslag om detta lagts till socialnämnden och fullmäktige. I skrivande stund föreligger ännu inte något definitivt beslut i ärendet. men allt talar för att sådant fattas inom kort. Som en liten "morot" har riksdagen beslutat att de kommuner som anstränger sig och ökar sitt Clyktingmottagande skall erhålla ell extra stimulansbidrag om kronor för varje flykting som tas emot under perioden en ökade flyktingtillströmningen innebär dock att även arbetsbelastningen på flyktingmottagningens personal ökar. ärför kommer en förstärkning all ske under en sexmåna- en blomstertid nu kommer... - information från Miljö- och hälsoskyddskontoret Nu nännar sig den tid då vi kan njuta av ljusa och ljumma kvällar. Till njutningen hör för många också en bit god mat - gärna anrättad på trädgårdsgrillen. Om grillen tänds med tändvätska. tändpapper. tändklossar eller grillkolständare kan verka ovidkommande. Faktum är dock att cirka två miljoner liter tändvätska förbrukas årligen i Sverige. Petroleumbaserad tändvätska medverkar till uppkomsten av skadliga luftföroreningar. Undvik därför petroleumbaserad tändvätska. Använd miljöanpassade alternativ. Visste du att Sveriges bensindrivna trädgårdsredskap årligen släpper ut lika mycket kolväten till luften som laslbilstrafiken? Jämfört med busstrafiken är kolväteutsläppen fyra gånger högre från trädgårdsredskapen! Avgadersperiod med ytterligare en socialsekreterarc. Att lämna siu hemland - en livskris Nu lämnar vi de praktiska arrangemangen kring flyktingmoltagningen och frågar oss hur den enskilde flyktingen upplever sin situation. e flesta som flytt från sitt hemland har varit med om mer eller mindre traumatiska upplevelser. Våra senast anlända bosnier har upplevt många fasansfulla händelser. vilket innebär att de behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser och förluster av hem. anhöriga, samhällsställning, arbete m.m. Att lämna sitt hemland innebiir alltid en kris. et tar lång tid att "komma igenom" och de allra flesta får kämpa flera år innan de känner sig någorlunda trygga i det nya landet. ser från bensindrivna trädgårdsredskap är inte bara ett miljöproblem utan även en hälsorisk eftersom bensin bl.a. innehåller bensen, som är starkt cancerframkallande. Hur kan man då minska utsläppen? Redskap som inte är motordrivna är naturligtvisoslagbara - bme vad gäller avgaser och buller. 1en del fall kan eldrivna redskap vara ett alternativ. För bensinmotorer finns det nya tvåtakts- och fyrtaktsbränslen som är mindre hälsofarliga. Miljöanpassad alkylatbensin säljs vanligen i dunkar och koslar ungefär dubbelt så mycket som vanlig bensin. Eftersom del inte går åt någon större mängd till gräsklipparen eller motorsågen blir del ingen stor merkostnad. u som tänker köpa nytt bör veta att numera finns gräsklippare med katalysator! O FI)'ktingmottagningen en kontaktlänk agens situation i Sverige med bög arbetslöshet och främlingsfientlighet gör inte flyktingarnas situation lättare. Här har vi en uppgift som vi alla måste hjälpas åt med genom ah visa medmänsklighet och medkänsla. Små enkla sakersom t.ex. att hälsa på den nyinflyltade flyktingfamiljen kan betyda oerhört mycket. u kanske vill få närmare kontakt med någon eller några av våra flyktingar. Vi på flyktingmottagningen ställer gärna upp och förmedlar den kontakten. Vi behöver inte längre göra långa resor för att uppleva andra kulturer - vi har dem mitt ibland oss! 17

10 En sida tör konsumenten Test av regnställ för barn - bara ett häller tätt Regnkläder ska självklart hålla täll. Men så är del inte visar Råd & Röns test av lio regnställ (ör barn. Sömmar läcker ocb efter en tids användning även själva materialet. Men vad värre är: i två fall läcker materialet redan från början! Bäst är regnstället från Polarn & Pyrel. et är tillverkat i ett material som håller tält. tål att nötas på och har sömmar som inte läcker. Regnstället från He/ly Hansen och Tllffer frlm E/ Ios, testets billigaste. läcker redan från början. dvs. själva plastmaterialet håller inte tält. e testade regnkläderna är i huvud~ sak av två typer: de smidigaste plaggen är sydda aven polyurctanbelagd trikå. de fem tjockare aven PVC-belagd nylantrikå. Undantaget är Tllffer som är tillverkat aven väv som belagts med PVC på bme utsidan och insidan. Tre av regnställen av polyuretan tål absolut inte att nöta på det minsta för då börjar plastmaterialet att läcka. et fjärde stället av polyuretan kommer från Abeko och är tillverkat av ett kraftigare nhlterial som mycket bra tål att slitas på, men det har d"ligt svetsade sömmilr som milll liit( kan dra isär med bara händerna. Nästan alla regnställen 18 visade sig ha en eller ett par sömmar vilka vattnet kan sippra in igenom. - Generellt kan man säga att regnkläder av PVC håller bättre än dc av polyuretan. Ju lunnare ett plagg är. desto sämre håller del. säger Gunilla Jönsson. KFs TextiJ- och Läderlaboratorium. ~~ yrt köpa billig torskfisk Råd & Rön har låtit blindtesta sju märken av djupfryst torsk och som jämförelse en Alaska Pollock. En panel på 25 personer bedömde smak. utseende och konsistens på kokt. lätt saltad torsk enligt en standardiserad metod. Foodia, FindllS och BIllviu fick bästa resultat. 8av 9 möjliga poäng. e hade mycket fin fisksmak och var vita och fasta i köttet. Sämst var Herlins "Alaska Pollock". som marknadsförs som "torskfisk". en sågoaptitligt gråbrun ut. smakade härsket och var hård och torr. Alaska Pollock kostade bara 29 kronor per kilo all jämföra med 82 kronor för de dyraste fiskarna i testet. Men med tanke på att den praktiskt taget var oätlig. blir den ändå ett dyrl köp. et var ingen skillnad på torsk fångad i Ishavet eller i Östersjön. tyckte panelen. Vågar man då äta Östersjötorsk med tanke på miljögicterna? -Ja, eftersom torsken är en mager fisk med ett fetthal{ på bara 0,5-1 procent kan den inle ta upp organiska klorföroreningar, säger professor Stuart SIarach, Livsmedelsverket, till Råd & Rön. äremot avråder vi från regelbundcn konsumtion av ton;klevcr. Råd & Rön lir 3/94 Måndag 6 jllm Svenska Flaggans agls'enges nationaldag (se lokalpressen) Frpdug}.l juni Midsommarfirande j Sannahed (se annons) UNGOMSARRANGEMANG FrpdaglOjuni Skolavslutningsdisco för högstadiet 16-17och juni Fantasi ' nksta Skapaf"ecka för ungdomar UTSTALLNINGAR MISOMMARFEST i Sannahed Midsommarafton den 24 juni 1994 klockan Midsommarstången reses av Kurnla tolkdansgille ans och lekar föl" barn och VUlt8 Grooadjärseldetten. scenframträdande. försäljning av hemslöjd ans av Kumla folkdansgille Servering av kaffe. saft. korv Chokladhjul. ponnyridning och pilkastning, fiskdamm FEST FÖR HELA FAMILJEN u får träffa kycklingar, lamm och kanl<1er Kumla hembygdsförening Välkommen bli t,,";.ä:::":; Kumla utställningshall ~ SImIvägen 12. ingång genom biblioteket 28april-19maj Jurybedömd 'årsalong JUfli. jul, SommarutställnIng Fri entre Kumla Irultur- och fritldsnlmnd MUSEER Kultur... SkoindustrimuseeI öppet dagligen För gruppbesök ring Offict'n;mä.'iSen med militirmuseum. Pukeslu' gan Mh Skomakan;lugan i Sannahed visas söndagar juni-augusti kl Skolmuseet Lundmarkska skolan och socken Itlllgllsinel i Hardemo visas juni-augusli tisdagar kl. l ochsöndagar 1; GrupP"isnmg på annan tid enligt ö'erenslr.:ommeise med turistinformationen. TURISTINFORMATION Stadshuset.!Orgel, td. kon!orstid Penoden 6 Juni-2t augusti finns "j i Jupadals badets campmgrecrplion alla dagar kl tel _ 19

11 GI'lJPpJ<orsband...och fritid FRITISANLÄGGNINGAR KUMLAHALLEN Sporthallen Under maj-augusti är sporthallen slängd. Simhallen Ordinarie öppethållande tills jupadalsbadet öppnar. "lulu med liyid" håller öppet ordinarie tider även under juni oeh augusti. Inga bassängbad. JUPAOALSBAET Telefon kassan expedition Sl:ll:l6 79 Öppningsdatum (se annons i lokalpressen) Öppeuider: måndag-fredag lördag-söndag tisdag. fredag morgonbad Kassan stänger 30 min. före badtidens slut. Provtagnmg för simmärken varje dag kl I too. Serwmng och kiosk öppna \arje dag under badpenoden. Bad.u-girter Vuxna Rabatthlirte vuxna 10 besök Barn t.o.m. 6lr Ungdom t.o.m. 16 ir. studerande. kunniga barn i skolåldern. l mån a\ plats kan lhen förskolebarn tas emot. Anmälan sker pi anmälningsblanken som delas ut i samband med simunden-lsnmgen under vårterminens senare del i Kumlahallen. se ä\en annons i lokalpressen. 20: 180: fri enu~ pensionärer och militärer 10:- Rabauh.lifte 10 besök 90:- S.Iisongskort familj 415:- Hyra av skåp 7:- Hyra av skåp hel säsong 100:- Hyra av handduk 10:- Blanken för ansökan om familjekort kan under maj månad hämtas i Kumlahaliens kassa. Fyll i blanketten och lämna den i god tid. så all du har familjekortet när jupadalsbadet Öppn11T. Simskolor [nstru ktian sker i tre olik a si mskolor under juni. juli och augusti. Varje simskola har två grupper alla vardagar kl och Simskolan är i första hand avsedd för ieke sim Senering Tel håller öppet månd.-5önd. kl Minigolf - U banor Te Öppettider: milnd.-iörd. kl sönd. kl Avgift IO:-/spelare ClIInping U öppen 15 maj-is Avgift per d)gn: Husvagn El Tält Campingstuga TENNIS8ANOR september. tel. reception 90: 15:- "' 225:- Tennisbanorna vid KlIrnIahallen och Kllmlaby sportfält får under sommarperioden disponeras kostnadsfrin (under ansvar). Tennisbanorna "id Länsmansskogen äröppen förspel perioden maj-seplcmber. Bokning skn vid banorna med spelkupong. Se regler pj anslagstavla vid banan. Kvarntorps lennisbana bokas enligt instruktioner vid banan. FRITISGÅRARNA Fritidsgärdanra Malmen och Kumlaby kommer att hälla Öppel t.o.m. vecka 20. Sommarverksamheten flynas till Kumlahallen på grund av ombyggnad av Kumlaby skola. LOKALBOKNINGAR Ansökan för bokning liv tid i kommunens gymnastiksalar ~kal1 inlämnas senast l juli. Ansökan sker på särskild blankett som hänlias och lämnas på park- och fritidskontorel. Obs! etta gäller både föreningar och privatpersoner.