Utredning gällande mottagande av flyktingar till Pargas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning gällande mottagande av flyktingar till Pargas"

Transkript

1 Utredning gällande mottagande av flyktingar till Pargas

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Uttagning av flyktingar 4 2. Information 4 3. Boende 5 4. Hälsovård 5

3 5. Socialvård Initiala stödåtgärder Inledande kartläggning Integrationsplan och språkundervisning Socialvårdstjänster 8 6. Invandrarnas sysselsättning Staden som sysselsättare Bildning Dagvård Grundläggande utbildning Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Fritid, kultur och bibliotek Fria bildningen Ordnande av språktjänster Grupper av kvotflyktingar Ekonomi Stadens utgifter Ersättningar från staten Samarbete Slutsatser och förslag till åtgärder 19

4 Bilaga 1. SWOP-analys om mottagande av flyktingar Bilaga 2. Hälsovårdstjänster

5 1. Introduktion Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) har föreslagit att Pargas stad skulle fatta ett beslut om att ta emot kvotflyktingar från Syrien (4 5 familjer/20 flyktingar) under år Enligt integrationslagen beviljar staten ersättningar för kvotflyktingar. För att kommunen ska kunna få ersättningar kräver NTM-centralen att kommunen har ett gällande program för integrationsfrämjande och ett avtal om anvisande av personer till kommunen och om främjande av integration. För Pargas del har det regionala programmet för integrationsfrämjande för godkänts av stadsfullmäktige För att kunna fatta ett beslut om mottagande av flyktingar måste staden ingå ett avtal med NTM-centralen. I avtalet ska parterna komma överens om stadens flyktingkvot. Avtalet kan omfatta både kvotflyktingar som anvisats till staden och asylsökande som fått ett positivt beslut om uppehållstillstånd. I avtalet ska parterna även slå fast hur många flyktingar staden ska ta emot årligen eller med jämna mellanrum. I samband med behandlingen av Pargas stads budget 2014 beslöts att staden ska utreda frågan om kvotflyktingar. En arbetesgrupp tillsattes med uppgiften att utreda förutsättningarna för att ta emot flyktingar i Pargas stad. Arbetsgruppen skulle också utarbeta en preliminär plan för hur mottagandet kunde organiseras och utreda vilka kostnader ett mottagande skulle föranleda. Arbetsgruppen har bestått av följande medlemmar: Pia Hotanen, barnomsorgschef (arbetsgruppens ordförande) Minna Lindroos, sysselsättningskoordinator Oili Söderblom, bostadssekreterare 5

6 Hedda Mattson, hälsovårdare Ekonomichef Svante Nysten samt socialservicechef Heidi Ulriksson har bjudits in till mötena som sakkunniga. Solveig Wilén har varit sekreterare för arbetsgruppen. Gruppen har sammanträtt 5 gånger samt hållit en del mindre sektorvisa arbetsmöten. Utöver arbetsmötena har arbetsgruppen bjudit in invandringschef Kalle Myllymäki från NTM-centralen, regional flyktingkoordinator Miia Österbacka från Åbo stad, representanter från Röda Korset samt svenska och finska församlingen, James Simpson (Yrkeshögskolan Novia), representanter från Janakkala kommun och Tomas Bergman från UNHCR/FN Uttagning av flyktingar Kvotflyktingarna väntar på en kommunplats i Finland i flyktingläger som FN:s flyktingorgan UNCHR driver. De finska myndigheterna intervjuar de flyktingar som UNHCR har föreslagit och väljer bland dem ut de personer som Finland tar emot. Intervjuerna görs i de länder där flyktingarna vistas, vanligen i flyktingläger eller i UNHCR:s lokaler. Det är inrikesministeriet som bestämmer från vilka länder kvotflyktingarna tas. De flyktingar som väljs ut till Finland från t.ex. Syrien är i många fall mammor med barn. Uttagningen av kvotflyktingar påverkas av t.ex. följande faktorer: Flyktingen är i behov av internationellt skydd. Flyktingens mänskliga rättigheter uppfylls inte i det land där han eller hon vistas. Flyktingen utgör inget hot för Finlands säkerhet. Flyktingen har förutsättningar att integreras i Finland. Kommunerna träffar ett avtal med NTM-centralen om att ta emot ett visst antal kvotflyktingar varje år, vart annat år eller vart tredje år. Via NTM-centralen går informationen vidare till Migrationsverket (Migri) som skickar ett förslag om en flyktinggrupp med bakgrundsinformation. NTM-centralen fattar de slutgiltiga besluten om kommunplatserna för kvotflyktingarna. 2. Information Stadens informationschef har huvudansvaret för stadens externa och interna kommunikation. Efter att staden har fattat ett beslut i frågan måste den informera såväl sina invånare som sin personal om beslutet via sina egna 6

7 kommunikationskanaler (informationsbladet, webbplatsen/intranet, sociala medier) och via massmedier (lokala tidningar och radio). Kommunikationen möjliggör ett proaktivt grepp och ger invånarna korrekt och konkret information om flyktingskap och om flyktingar överlag bl.a. genom att ge bakgrundsfakta om internationellt flyktingskap och väcka diskussion om flyktingarnas liv på krisområden och i Finland. Det är också viktigt att involvera den tredje sektorn i samarbetet. Församlingarna, skolorna och olika regionala föreningar har en viktig roll när det gäller att informera lokalt och bilda opinion. 3. Boende Staden har inga skräddarsydda boendetjänster för flyktingar. Därför är det viktigt att det finns hyresbostäder att tillgå. I integrationen av kvotflyktingar måste speciell vikt läggas vid att det finns kollektivtrafik att tillgå. De ska så smidigt som möjligt kunna uträtta ärenden med myndigheter, delta i utbildningar och nå den kommunala närservicen. Hyresbostadssituationen i Pargas kommunområde är för tillfället god. Det finns 28 st. lediga bostäder. Bland Kunta-asunnot Oy:s hyresbostäder finns större bostäder: 15 st. 3 rum + kök och 9 st. 2 rum + kök. På andra håll i staden blir högst 1 2 bostäder lediga per månad. I kommunområdena Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö räcker inte antalet hyresbostäder alltid till att ens tillgodose egna kommuninvånares behov. Som bostadsituationen ser ut i dag behöver staden inte ännu förbereda sig och hyra in eventuella bostäder i förväg. Situationen med lediga hyresbostäder kan följas upp månatligen och om situationen ändras väsentligt från hur den ser ut i dag, kan bostäder hyras in i förväg. 7

8 4. Hälsovård Hälsovårdscentralens roll är stor i initialskedet då kvotflyktingarna anländer till sin nya hemort. Staden/hälsovårdscentralen bör ta ställning till vem som under den första tiden är flyktingarnas kontaktperson (= hälsovårdare/sjukskötare) från hälsovårdscentralens sida och för hur lång tid. Hälsovårdscentralen ska utse den/de läkare som sköter flyktingarnas hälsoundersökningar. När ankomsthälsoundersökningarna är gjorda integreras flyktingarna så fort som möjligt i stadens normala hälsovårdssystem. Specialsjukvård och handikappvård kan bli aktuella och kostnaderna för dessa utgifter ersätts av staten mot anhållan. Staden/hälsovårdscentralen bör utse en person som ansvarar för att anhållan om ersättning blir gjorda. Man bör komma ihåg att beträffande hälsovård för flyktingar gäller samma arbetsmetoder som för den övriga befolkningen, men behovet av tid för en hälsoundersökning är minst det dubbla då man använder sig av tolk. Grundläggande hälsofostran kan ta mycket tid i anspråk beroende på flyktingarnas bakgrund. Om flyktingarna kommer från mycket enkla förhållanden gäller det för hälsovårdspersonalen att i samband med alla besök försöka komma ihåg denna aspekt. Grupptillfällen bör ordnas med hälsa som tema. Tillgång till hälsovårdstjänster finns också i skärgården men dock inte i samma utsträckning som i Pargas centrum. 5. Socialvård 5.1. Initiala stödåtgärder Den nya lagen om främjande av integration (1386/2010) betonar vikten av att ordna initiala tjänster med tanke på en snabbare integration och sysselsättning av invandrare. Lagens tillämpningsområde har utvidgats i synnerhet beträffande tjänsterna i det initiala skedet. En ny uppgift som i lagen ålagts kommunerna är att ordna en inledande kartläggning. 8

9 Flyktingarna behöver hjälp och stöd för att integreras i det finska samhället och Pargastrakten. De initiala stödåtgärderna måste ordnas centraliserat, för det behövs kunskap och kunnande. Man ska utgå ifrån och vara beredd på att flyktingarna inte nödvändigtvis känner till sådana grundläggande saker som för finländarna är självklarheter (t.ex. elektricitet, värme, toalett, inköp av mat, prisnivå, barnomsorg, skoltjänster och användningen av dem). De kan ha annorlunda familjesyn, och likaså kan kvinnans och mannens ställning vara annorlunda. Social sammanhållning, en s.k. polykronisk tidsuppfattning och en stark makthierarki är typiska kulturdrag för de länder som flyktingar ofta kommer ifrån. Det skulle vara viktigt i synnerhet i det initiala skedet att flyktingarna har en kontaktperson i staden som kan hjälpa och handleda dem i vardagen. Flyktingarna hamnar i många sådana situationer som är självklara för oss, men inte för dem. I det initiala skedet måste flyktingarna också få grunderna om det finska socialskyddet förklarade för sig och hjälp med att söka de förmåner som de är berättigade till. Flyktingarna ska vägledas till språkundervisning och hänvisas till hälsovårdstjänster och andra tjänster som staden tillhandahåller; och de ska även informeras om hur kollektivtrafiken används. Information om att bo och leva i Finland samt information om olika myndigheters och organisationers tjänster finns också på webbsajten Infopankki på adressen Infopankki betjänar både myndigheter och invandrare på sammanlagt femton språk Inledande kartläggning Flyktingarnas behov av integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärder och tjänster bedöms preliminärt i den inledande kartläggningen som startas av antingen socialväsendet i staden eller av arbets- och näringsbyrån. Den inledande kartläggningen kan antingen göras i egen regi eller ordnas som köptjänst. Socialväsendet gör alltid den inledande kartläggningen för de flyktingar som inte är och inte har för avsikt att bli arbets- och näringsbyråns kunder och vars inkomst huvudsakligen är baserad på utkomststöd. En socialarbetare bedömer då preliminärt flyktingarnas förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration. 9

10 Kommunerna har köpt inledande språkkartläggningar åtminstone av Luuppi, ett mångkulturellt team som betjänar invandrare och som Turun suomenkielinen työväenopisto ja Åbo svenska arbetarinstitut upprättat tillsammans. Målet är att kunden med hjälp av den inledande kartläggningen genast i början av integrationstiden kan delta i språkundervisning i en undervisningsgrupp som motsvarar hans eller hennes förutsättningar och som antingen organiseras av Luuppi eller t.ex. av kommunens eget arbetarinstitut. I Egentliga Finland är tjänsterna för arbetslösa invandrarkunder koncentrerade till Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå i Åbo. Arbets- och näringsbyrån startar den inledande kartläggningen för arbetslösa flyktingar. Deras uppehållstillståndsärenden ska också vara i ordning för att de ska vara berättigade till den inledande kartläggningen. Arbets- och näringsbyrån köper för tillfället den inledande språkkartläggningen av en privat aktör. I den inledande kartläggningen utreds följande förutsättningar för sysselsättning, studier och integration: 1) läs- och skrivfärdigheter 2) kunskaper i finska 3) studiefärdigheter och studieförutsättningar 4) tidigare utbildning och arbetserfarenhet 5) kompetens som hänför sig till speciella färdigheter samt andra starka sidor 6) egna önskemål beträffande sysselsättning och utbildning 7) livssituationen och det behov av tjänster som denna medför. 10

11 5.3. Integrationsplan och språkundervisning I Egentliga Finlands område har integrationsplaner inte gjorts i samarbete mellan socialväsendet och arbets- och näringsbyrån, utan arbets- och näringsbyrån har utarbetat en plan ur sysselsättningens synvinkel och socialbyrån ur sin synvinkel. Den tid som berättigar till en integrationsplan är högst tre år. Tiden kan förlängas med två år i särskilda fall, t.ex. på grund av sjukdom eller moderskapsledighet. Till exempel i Janakkala kommun använder de som arbetar med invandrarfrågor i kommunen ett formulär för social utredning som är framtaget med avseende på kvotflyktingar och där man samlar information i integrationssyfte från olika aktörer. Efter den inledande kartläggningen görs en integrationsplan för den arbetslösa kunden och kunden sätts i kö till rätt språkutbildning. Flyktingarna erbjuds språkutbildning i form av arbetskraftspolitisk utbildning och frivilliga studier. Ett centralt problem i Egentliga Finland har varit de långa köerna till språkutbildningarna. NTM-centralen konkurrensutsätter utbildningarna årligen och nu köps utbildningarna av Turun ammatillinen aikuiskoulutuskeskus och Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko (Timali). Pargas stad förutsätter av NTM-centralen att flyktingarna kan komma in i en språkutbildning så snabbt som möjligt och att utbildningen ordnas så att undervisning ges så nära kommuninvånare som möjligt. Språkutbildningen är en nyckelfråga i integrationen. Hemmamammor och andra hemmavarande kvinnor som kommer hit som flyktingar skulle behöva en aktör (inom t.ex. tredje sektorn) i Pargas stads område som kan ge språkundervisning. Kursen skulle kunna innehålla också andra aktiverande åtgärder, t.ex. kring teman hantverk, barnuppfostran m.m. Under kurstiden borde barnomsorg ordnas. Samarbete med rådgivningen, församlingen, biblioteket, idrottsväsendet, socialväsendet, barnskyddet och andra aktörer i Pargas stads område vore önskvärt Socialvårdstjänster Socialvårdstjänster ordnas för invandrare/flyktingar med samma innehåll och i samma omfattning som för övriga invånare i kommunen, dock med beaktande av 11

12 vad integrationslagen (1386/2010) föreskriver om kommunens uppgifter och invandrares rätt till integrationsplan och integrationsstöd. Inom vuxensocialarbetet i Pargas, inom vilket bl.a. utkomststödfrågor behandlas, finns 2 socialarbetare vid Pargasbyrån och en i Nagu samt en förmånshandläggare på halvtid. Behandlingen av ärenden som kräver tolkning tar minst dubbel tid i jämförelse med andra ärenden. En förutsättning är att det anställs en flyktinghandledare, som har tillräcklig kunskap om olika socialserviceformer för att kunna handleda och ge information och som sköter insamling av förhandsuppgifter samt hjälper flyktingarna konkret med olika ansökningar. Flyktingarnas ärenden kan koncentreras till två socialarbetare som får det praktiska specialkunnandet, och en som kan vara en namngiven kontaktperson till andra samarbetsparter och delta i olika samarbets- och nätverksmöten. Ifall det bland flyktingarna finns handikappade personer måste t.ex. bostäder och närmaste omgivning göras handikappanpassade i förväg. Personliga assistenter är en subjektiv rättighet för gravt handikappade personer. Handikappservicen sköts enligt samma kriterier och omfattning som för övrig befolkning. Familjearbetet med flyktingarna ska inledas i ett tidigt skede efter att de har anlänt. Det är viktigt att få familjernas vanliga hemliv och de dagliga rutinerna i gång. Människor som kommer från andra kulturer kan ha en mycket annorlunda uppfattning och syn på familj, uppfostringsmetoder och barnens rättigheter, och det är viktigt att dessa diskuteras öppet. I fråga om flyktingkunder är det särskilt viktigt att de anställda inom barnskyddet reserverar tillräckligt mycket tid och många besök för att med hjälp av en tolk gå igenom vad som stadgas om barnskyddet i lagen och säkerställa att kunden har förstått det rätt. Kunden har enligt lag rätt att få informationen så att han eller hon förstår dess betydelse. Samarbetet mellan föräldrar med invandrarbakgrund och myndigheter kan vara utmanande, eftersom alla frågor som berör den egna familjen i många kulturer entydigt uppfattas som familjens egna angelägenheter. Att myndigheterna lägger sig i dem kan för föräldrarna kännas förolämpande och omöjligt att förstå. Äldreomsorgens kostnader som föranletts av särskilda skäl ersätts kommunerna enligt de faktiska kostnaderna under högst 10 år. Folkpensionsanstalten kan som ett behovsprövat socialt understöd bevilja över 65-åriga eller arbetsoförmögna 12

13 flyktingar som bott minst fem år i Finland särskilt stöd som är högst lika stort som full folkpension. 13

14 6. Invandrarnas sysselsättning Till arbets- och näringsbyråns uppgifter hör att ge personlig handledning till kunder som omfattas av integrationslagen, att motivera dessa kunder och göra en individuell integrationsplan och följa upp planen ur sysselsättningens synvinkel. I arbets- och näringsbyråns uppgifter ingår också att personligen informera om de rättigheter och skyldigheter som den centrala lagstiftningen ställer och om vad som följer av dessa. De aktiverande åtgärderna är möjliga under integrationstiden. Sådana tjänster är t.ex. lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier. Om kunden har en gällande integrationsplan, betalas arbetsmarknadsstödet i form av integrationsstöd. Stödet är ett ekonomiskt stöd som är avsett att betalas under den tid integrationsplanen är i kraft och med vars hjälp man strävar efter att förbättra stödtagarens förutsättningar att inträda i arbetslivet och söka till vidareutbildning. Integrationsstödet består av integrationsstöd som motsvarar det arbetsmarknadsstöd som Folkpensionsanstalten beviljar eller av utkomststöd som socialbyrån beviljar. En invandrare har inte rätt till arbetsmarknadsstöd i tre års tid annat än i form av integrationsstöd. Integrationsstödet och utkomststödet ersätts kommunen för en tidsperiod på tre år. Invandrarna är potentiell arbetskraft för företag. Arbete är en av de viktigaste integrationsfrämjande faktorerna. Via arbete hoppas man att invandrare kan hitta en meningsfull roll i det nya samhället. Arbetet möjliggör sociala kontakter med infödd befolkning och språkkunskaperna förbättras. Företagen har ofta en hög tröskel att rekrytera invandrare. Som orsak anges ofta bristfälliga språkkunskaper. I sådana fall där en arbetsorganisation behöver kännedom om kulturen och verksamhetsmiljön i ett annat land och kontakter till exportländer, kan en rekrytering av invandrare bli aktuell. I samarbetet med företag i regionen borde man i fortsättningen också beakta invandrarnas rekrytering och särkompetens. I Egentliga Finland har långtidsarbetslösheten, den strukturella arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och invandrararbetslösheten visat en uppåtgående trend. I Pargas uppgick arbetslösheten i slutet av mars till 6,7 % (ca 500 personer). Av dessa var 60 personer under 25 år. Investeringarna i Pargas har varit få och 14

15 bostadshandeln är trög. Turismen sysselsätter i staden, men turisterna spenderar mindre pengar än tidigare när de har semester och detta påverkar företagens möjligheter att sysselsätta utomstående arbetskraft. Handeln och byggbranschen har mattats av och överlag har köplusten minskat. Det bor ca 320 personer i Pargas som har annat språk än svenska eller finska som modersmål. Merparten av dem som hör till denna grupp har flyttat till staden självständigt t.ex. via äktenskap eller arbete. Av dessa hör 250 till den arbetsföra åldersgruppen. I slutet av mars var 60 av dessa personer, dvs. 25 %, arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och 30 personer arbetslösa arbetssökande. Resten har hittat sitt levebröd själv. De har grundat egna företag t.ex. inom massagebranschen och andra servicebranscher och sannolikt fått sysselsättning i företag inom metall-, bygg- och servicebranschen Staden som sysselsättare Sysselsättningsfrågorna i Pargas stad sköts av personaltjänster, socialväsendet och ungdomsverkstaden Aktiva. Socialbyrån har främst ansvarat för aktivering av och sysselsättningsåtgärder för personer i listan över personer vars arbetsmarknadsstöd staden delvis betalar samt för aktivering av socialväsendets kunder. Staden har ordnat rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsprövningar och lönesubventionerade arbeten för arbetslösa och sommarjobb för unga. Staden samarbetar i sysselsättningsfrågorna också med Kaarinan työttömät ry som driver återvinningscentralen i Pargas. Med hjälp av projektet Silta Bro som ska starta i staden försöker man hitta mera arbetstillfällen för arbetslösa hos företag i Pargas och Egentliga Finland. Staden har som mål att den lyckas ordna språkundervisning och yrkesutbildning och att flyktingarna därmed kan sysselsättas. Yrkesinriktade utbildningar till invandrare har ordnats på finska i olika läroinrättningar i Egentliga Finland. Turun AKK planerar till hösten utbildningar i yrkesfinska för olika branscher, detta som förberedelse för en lyckad yrkesinriktad utbildning. 15

16 Att fullgöra yrkesutbildning i form av fristående examen som vuxen i Finland är krävande. Man måste ha goda muntliga och skriftliga språkkunskaper. Avbruten utbildning, otillräckliga språkkunskaper och avsaknad av utbildning har varit de största hindren för invandrarnas sysselsättning. Vårdarbete skulle kunna passa vissa flyktingar, men närvårdarexamen är ofta för krävande till innehållet. En lättare utbildning eller en delexamen skulle kunna vara ett bättre alternativ. Också enligt arbets- och näringsministeriets senaste yrkesbarometer kommer det att råda fortsatt brist på arbetskraft inom den närmaste framtiden i synnerhet i yrken inom social- och hälsovården. 7. Bildning 7.1. Dagvård Dagvård för flyktingbarn kommer antagligen inte att innebära några större specialarrangemang. Dagvården har redan i dag i användning många ändamålsenliga metoder som med fördel kan användas med flyktingbarn, bl.a. Med barnaögon, smågruppsverksamhet, utepedagogik, bilder som stöd m.m. Extra personalresurser kan dock behövas åtminstone under det första året, beroende på antal barn och deras bakgrund. Tolkservice är nödvändig speciellt gällande föräldrakontakter. Utrymmesbristen är dock aktuell i Pargas kommunområde speciellt under verksamhetsåret I de övriga kommunområdena finns det bättre med utrymme Grundläggande utbildning Enligt 4 i lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att för barn som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. I grunderna för läroplanen 16

17 definieras hur den förberedande utbildningen för invandrare och för barn med invandrarbakgrund ska ordnas. Den förberedande undervisningen är avsedd för de elever med invandrarbakgrund som ännu inte har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska språket och/eller andra förutsättningar att delta i en grupp inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Förberedande undervisning ges i grupper om 4 10 elever. En elev som deltar i förberedande undervisning har rätt att flytta över till den grundläggande utbildningen, när hon eller han klarar av att följa med undervisningen inom den grundläggande utbildningen. En övergång till den grundläggande utbildningen förbereds under den förberedande undervisningen genom att integrera barnet efter dess färdigheter i den grundläggande utbildningen Svenskspråkig grundläggande utbildning De svenska skolorna har för tillfället inte elever med invandrarbakgrund, varför det inte finns någon färdig plan för hur undervisningen ska ordnas. I den svenskspråkiga utbildningen finns de bästa förutsättningarna för att ordna undervisningen i Malms skola med beaktande av lärarrekryteringen och stödtjänster, såsom skolgångsbiträden. Malms skola har som enda skola med undervisning i åk 1 6 tjänsterektor och kanslist. Utrymmen är dock ett stort problem eftersom elevtillströmningen under de närmaste åren är stor och skolan inte har lediga utrymmen för smågruppsundervisning. I de små periferiskolorna finns det heller inte utrymmen som är tillräckliga med tanke på en mindre klass för flyktingar. För skärgårdens del är en utredning aktuell. Beslutet om hur skolstrukturen i skärgården ska se ut påverkar utrymmena, varför det inte är ändamålsenligt att i detta skede planera en flyktinggrupp i dessa utrymmen Finskspråkig grundläggande utbildning Inom den finskspråkiga utbildningen finns under läsåret barn med invandrarbakgrund som redan är fullständigt integrerade i den grundläggande utbildningen. För den finskspråkiga utbildningen utarbetades 2012 en läroplan för 17

18 undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (bildningsnämndens finskspråkiga sektion ). I den finskspråkiga utbildningen finns de bästa förutsättningarna för att ordna den förberedande undervisningen för invandrare i Koivuhaan koulu. Skolan är centralt belägen och det är lättast att rekrytera lärare och språkkunnig assistanspersonal där tack vare goda trafikförbindelser. Också de övriga stödtjänster inom elevvården som invandrareleverna behöver är lättast att organisera i Koivuhaan koulu. Skolan lider dock ännu i år av utrymmesbrist, med efter att den nya tillbyggnaden färdigställs på våren 2015, finns det är lämpliga undervisningsutrymmen att tillgå för att ordna undervisningen. Också Nilsbyn koulu kommer från hösten 2015 att ha förutsättningar att ordna förberedande undervisning. Avståndet till centrum medför dock ett dagligt transportbehov, ifall bostäderna finns i centrumområdet. För skärgårdens del är en utredning aktuell. Beslutet om hur skolstrukturen i skärgården skall se ut påverkar utrymmena, varför det inte är ändamålsenligt att i detta skede planera en flytkinggrupp i dessa utrymmen Fritid, kultur och bibliotek Staden har en mångsidig fritids- och kulturverksamhet. Även skräddarsydd verksamhet kan vid behov ordnas. Därutöver driver olika föreningar sin normala verksamhet där man gärna tar emot nya aktiva. Biblioteket har möjlighet och resurser att köpa in material på önskat språk, därtill finns e-tjänsten Pressdisplay med över 300 tidningar från ca 60 länder på 35 olika språk. Biblioteket kan även låna in litteratur från det flerspråkiga biblioteket i Helsingfors. Det flerspråkiga biblioteket tillhandahåller litteratur på över 80 språk Fria bildningen Det svenska och finska medborgarinstitutet har båda goda möjligheter att erbjuda kurser skräddarsydda för invandrare i såväl finska och svenska, samt bistå med integreringsstöd. Staten bidrar med extra ekonomiskt stöd för invandrarinriktad kursverksamhet. 18

19 8. Ordnande av språktjänster Med språktjänster avses översättnings- och tolktjänster. I lagen om främjande av integration (1386/2010) och i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs att myndigheten ska ordna tolkning och översättning, om invandraren inte behärskar det språk, finska eller svenska, som används hos myndigheten eller om han eller hon på grund av handikapp eller sjukdom inte kan bli förstådd i ett ärende som kan inledas på myndighetens initiativ. Ärendet kan tolkas eller översättas till ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl. Tolktjänsterna för flyktingkunderna ersätts kommunerna av statliga medel utan tidsgräns tills de får medborgarskap. Pargas stad skaffar tolkningstjänsterna från Åbonejdens tolkcentral. Då det är fråga om kundens rättigheter, ekonomiska förmåner eller lagstadgade skyldigheter är det av största vikt med en kvalificerad tolk. Därför ska man alltid anlita en yrkestolk i kontakter med myndigheter, aldrig barn, nära anhöriga eller bekanta. För ett möte med tolkning måste man reservera minst dubbelt så mycket tid som för ett normalt kundbesök, och dessutom ska hänsyn tas också t.ex. till vilken betydelse tolkens kön har. De tolkar som finns att tillgå på Åbonejdens tolkcentral kan erbjuda tolknings- och översättningstjänster för en eventuell flyktinggrupp i Pargas endast på finska. Tolkcentralen kan även ordna utbildning för stadens personal i att möta främmande kulturer och i att arbeta med hjälp av en tolk. 9. Grupper av kvotflyktingar Kommunen kan få en bonuspeng på euro för alla grupper av kvotflyktingar. Förutsättningen är att kommunen tar emot en grupp om minst 20 personer ur flyktingkvoten för eller Enligt uppgifter från NTM-centralen är flyktingkvoten 2014 för syriska flyktingar redan fylld, dvs. att man redan har hittat kommunplatser för de syrier som kommer till Finland För vissa andra grupper saknas kommunplatser. Grupperna är: 19

20 kongoleser från kvoten 2013, ca 100 personer utan kommunplats kongoleser från kvoten 2012, ca 70 personer utan kommunplats sudaneser från kvoten 2013, ca 125 personer utan kommunplats (Flyktingarna från alla ovannämnda grupper är klara att komma till Finland genast när kommunplats och bostad anvisas.) Från kvoten 2014 kommer ännu: kongoleser (sammanlagt 150), uttagning på hösten 2014 sudaneser (sammanlagt 150), uttagning på hösten 2014 afghaner (sammanlagt 150), tidsplanen för uttagningen är inte klar ännu Vid ett eventuellt positivt beslut i Pargas stad kan staden meddela när den kan ta emot den första flyktinggruppen. Om staden vill nämna en viss grupp, t.ex. syrierna, ska också detta meddelas till NTM-centralen. Det finns en uttryckt vilja från statens sida att försöka bevilja bonuspengar också de kommuner som börjar ta emot flyktingar 2015, men NTM-centralen kan inte ge några löften om detta. Ännu vet man inte heller hur kvoten 2015 kommer att riktas. Staden behöver inte nödvändigtvis slå fast någon viss nationalitet. Däremot kan staden komma inofficiellt överens med NTM-centralen om att de flyktingar som ska placeras är syrier, om Finland tar emot syrier också Ekonomi Stadens utgifter Det är svårt att förutse stadens kostnader för flyktingmottagandet emedan vi inte känner till flyktingarnas livssituation och det individuella behovet av olika tjänster. 20

21 En förutsättning för mottagande av flyktingar är att det finns en flyktinghandledare som bl.a. sköter kontakterna till olika myndigheter, blanketter, handledning osv. Kostnaden för handledaren är ca euro/år (lön + sociala avgifter). Stadens andra personalresurser motsvarar i dagens läge det behov som finns i staden. Utökat antal klienter medför att nuvarande resurser inte räcker till. Personalresurserna i vuxensocialarbete är sådana att lagstadgade behandlingstider precis kan hållas. Av vuxensocialarbetarens arbetstid beräknas ca 2 3 arbetsdagar/månad att gå till flyktingärenden. Detta gör ca euro/år (inkl. sociala avgifter). Utökat antal klienter medför att nuvarande socialarbetarresurser inte räcker till, utan vissa andra tjänster måste ordnas som köptjänst i stället. Övriga personalkostnader beräknas uppgå till ca euro/år (barnskydd, familjearbetare, hälsovårdare, assistenter till daghem och skola, ekonomiförvaltning m.m.). Hyrorna innefattar flyktinghandledarens arbetsrum, ca euro/år. Under den tid de för flyktingarna reserverade bostäderna står tomma betalar NTM-centralen hyrorna Ersättningar från staten Betalningsrörelsen för mottagandet och integrationen av flyktingar handhas av NTM-centralerna som betalar ersättningar för kommunerna på ansökan. Kommunerna kan ansöka om ersättning kvartalsvis eller retroaktivt för en tidsperiod på två år. Ansökningsarbetet borde koncentreras till en person och penningtrafiken borde skötas organiserat via ett visst kostnadsställe. Efter att kvotflyktingarna kommit till kommunen hör de under fyra års tid till den grupp som statens ersättningar gäller. Kommunen får dessutom en bonuspeng på euro (engångsersättning) om kommunen tar emot minst 20 kvotflyktingar ur kvoten för åren Av ersättningarna är en del kalkylerade och en del utbetalas enligt de faktiska kostnaderna. De kalkylerade ersättningarna är euro per år för över 7-åringar och euro per år för under 7-åringar. 21

22 22

23 Sammandrag av de statliga ersättningarna för år 2014: ERSÄTTNIG KALKYLERAD ERSÄTTNING SPECIAL-KOSTNADE R FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ERSÄTTNINGS- GRUND - Personer som är sju år eller äldre: /år - Personer som är yngre än sju år: /år Enligt realiserade kostnader FÖREMÅL FÖR ERSÄTTNING Anordnande av vägledning och rådgivning samt annan verksamhet som stöder integrationen av personer som hör till målgruppen. - Anordnande av långvarig social- och hälsovård till följd av sjukdom eller skada - Specifika kostnader för socialväsendet (till exempel barnskydd) - Utgifter som tillkommer kommunen av andra speciella orsaker - Tjänster för barn och unga personer som vistas i landet utan vårdnadshavare ERSÄTTNINGS- PERIOD Tre år för personer som har kommit som asylsökande. Fyra år för personer som har kommit som kvotflyktingar samt för deras familjemedlemmar. - Högst tio år - Kostnaderna ska vara ansenliga, det vill säga högre än den kalkylerade ersättningen (2 300 ) som betalas ut för ett år - Kostnader som tjänster för minderåriga som vistas i landet utan vårdnadshavare medför ersätts fram till dess att den unga personen fyller 21 år BETALARE OCH MOTTAGARE AV ERSÄTTNING Utgående från ansökan betalar NTM-centralen ut ersättning till kommunen enligt antalet personer som vistas i kommunen och som berättigar till ersättning. NTM-centralen betalar ut ersättningarna till kommunerna utgående från de realiserade kostnaderna. Ersättningen för kostnaderna bygger på ett avtal som kommunen och NTM-centralen har ingått gällande de specifika kostnaderna för personen i fråga. INTEGRATIONS- STÖD TOLKNINGS- OCH ÖVERSÄTTNINGS-T JÄNSTER ÅTERFLYTTNINGS-B IDRAG KOSTNADER FÖR INLEDANDE KARTLÄGGNING Enligt realiserade kostnader Enligt realiserade kostnader Enligt realiserade kostnader eller kalkylerad ersättning 700 /person som deltagit i kartläggningen Kommunen får ersättning för de kostnader som utbetalningen av integrationsstöd och utkomststöd till personer som tillhör målgruppen har medfört. - När integrationstjänster används. - När social- och hälsovårdens tjänster används Rese- och flyttkostnader. Utkomststöd för 2 4 månader. Den inledande kartläggningen genomförs av arbets- och näringsbyrån eller kommunen. I kartläggningen bedöms personens sysselsättnings-, studie- och andra integrationsfärdigheter samt det som behövs för att uppnå dem. 23 Tre år (kan förlängas med högst två år) Ingen tidsfrist Engångsbelopp till person som återvänder permanent till sitt utreseland. Ingen tidsfrist. - Av engångskaraktär - Kartläggningen ska göras eller påbörjas inom två månader från det att personen har börjat få utkomststöd i kommunen eller när personen ber om det. NTM-centralen ersätter kommunerna för kostnaderna till deras fulla belopp enligt fakturering. Kommunen betalar en person som återvänder till sitt utreseland. NTM-centralen betalar ut ersättning om kommunen gör kartläggningen.

24 Källa: Arbets- och näringsministeriet 2014 Övriga statsandelar Emedan flyktingarna är invånare i kommunen erhålls även normala invånarantalbaserade statsandelar för dem. Inom den grundläggande utbildningen erhålls grunddelen av hemkommunsersättningen multiplicerad med 2,39 för den förberedande undervisningen per invandrarelev. Exempel på de kalkylerade kostnaderna: Staden tar emot en grupp på 20 kvotflyktingar under år Gruppen består av fem familjer. I familjerna ingår fem vuxna, fem barn över sju år samt tio barn under sju år. En preliminär årsbudget för flyktingmottagandet kan det första året se ut enligt följande: Personalutgifter Köp av tjänster Material Hyror Utgifter totalt euro euro (utbildning, IT-tjänster, resor m.m.) euro euro euro Kostnaderna är högst det första året, sedan minskar de. Enligt de kalkylerade ersättningarna för år 2014 erhåller staden ersättningar enligt följande: Första året: År 2 4: 10 x = x = x = x = Bonuspeng = Sammanlagt Sammanlagt /år Om staden beslutar ta emot flyktingar i fortsättningen, t.ex. en familj vart tredje år, är statens ersättning år 3 4 sammanlagt /år (en familj = tre personer över sju år och två personer under sju år). Som en sammanfattning av den ekonomiska delen kan konstateras att kostnaderna för staden kommer att vara så gott som plus/minus noll. 24

25 11. Samarbete I Pargas finns många aktiva föreningar och aktörer med olika verksamheter. Detta är en bra och viktigt förutsättning med tanke på eventuell mottagning av flyktingar. För att främja integreringen är det viktigt med naturliga kontakter till stadens övriga befolkning. Att hitta frivilliga stöd- och vänfamiljer kommer därför att vara en viktig uppgift. Samarbete med tredje sektorn för att ordna olika evenemang, hobbyverksamhet eller övrigt stöd är ett av arbetsredskapen inom socialarbetet. Arbetsgruppen har tillsvidare diskuterat med representanter från Finlands Röda Kors (FRK), Åbolands distrikt samt lokalavdelningen, och Väståbolands finska och svenska församlingar. Samtliga är intresserade av ett aktivt samarbete i flyktingärenden. FRK har bl.a. en lång och gedigen erfarenhet och kunskap om flyktingarbete. På Åbolands distrikt finns dock ingen anställd personal som enbart skulle arbeta med flyktingfrågor, men det finns möjlighet att hjälpa till t.ex. vid insamling av material, information m.m. Kommunerna i Egentliga Finland samarbetar i flyktingfrågor och det är viktigt att Pargas stad aktivt deltar i detta samarbete. Ett kollegialt stöd mellan de anställda i de olika kommunerna och eventuella gemensamma spelregler t.ex. för beviljande av sociala förmåner i kommunerna i Egentliga Finland skulle också vara viktigt. 12. Slutsatser och förslag till åtgärder Arbetsgruppen bedömer de allmänna förutsättningarna för flyktingmottagande i Pargas som goda. Orten präglas av en positiv, flexibel och redan i dag mångkulturell atmosfär. I dagsläge bor det redan över 300 personer med annat modersmål än svenska eller finska i staden. 25

26 Enligt arbetsgruppens utredning skulle Pargas stad ha förutsättningar att ta emot en flyktinggrupp om ca 20 personer (4 5 familjer). Flyktingar kunde tas emot från våren 2015 för att få tid att förbereda en lyckad mottagning. Förberedelserna för ett eventuellt mottagande av flyktingar bör starta genast efter att ett möjligt nytt avtal med NTM-centralen gjorts. Ett positivt beslut om mottagande av flyktingar förutsätter att staden anställer en flyktinghandledare på heltid åtminstone för ett år. Därefter kan behovet av arbetstid bedömas på nytt. Flyktinghandledaren borde anställas inom social- och hälsovården. Den person som anställs skulle ha i uppgift att sätta i gång de åtgärder som rekommenderas i programmet för integrationsfrämjande och de förberedelser som behövs för mottagande av flyktingar. Det är viktigt att alla de som arbetar med flyktingarna har möjlighet att delta i utbildning som berör bl.a. den kultur varifrån flyktingarna kommer. Vid val av språk som flyktingarna skall läsa som första språk skall man som alltid utgå från flyktingarnas bästa. På en ort som Pargas är det oundvikligt att flyktingarna blir en minoritet inom minoriteten, antingen lokalt eller nationellt. Arbetsgruppen ser det som väsentligt att ett tillräckligt stort regionalt basområde skapas där det finns liknande flyktingar som lär sig samma språk och där naturliga kontakter flyktingar emellan kan uppstå. Utöver detta kunde kommunerna samarbeta kring olika service, utbildningar m.m. Ett dylikt område kunde utgöras av Pargas stad samt Åbo med omnejd. Enligt arbetsgruppen skulle således flyktingarna lära sig finska som första språk. Övriga motiveringar är att man inom den finskspråkiga utbildningen utarbetat en läroplan för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2012 (bildningsnämndens finskspråkiga sektion ), att tolktjänster finns att tillgå enbart på finska och att merparten av språkkurser och yrkesinriktade utbildningar för invandrare i vår region ordnas på finska. Därutöver finns vissa särskilda tjänster som flyktingarna behöver, t.ex. Turun kriisikeskus tjänster, att tillgå endast på finska. Eftersom bostadssituationen i Pargas kommunområde är god, skulle Pargas vara det bästa alternativet för placeringen av flyktingar. I Pargas finns även tillgång till den mesta av olika service som familjerna behöver. Dessutom finns det goda kollektivtrafikförbindelser från Pargas till Åbo där vissa myndighetstjänster o.d. finns att tillgå. I skärgårdsområdena är tillgången till bostäder nästan obefintlig. 26

27 Kollektivtrafiken i skärgården är begränsad och avstånden långa, vilket kan betyda att transporterna är krävande och långa för familjerna. Det behövs också en mångprofessionell integrationsarbetsgrupp för samordning av det sektorövergripande samarbetet och informationen. Ett mångprofessionellt arbetssätt är en förutsättning för att lyckas med flyktingarbetet, därför kunde placeringen av en flyktinghandledare vara i Familjehuset Ankaret, där många olika sektorer redan samverkar. Familjehuset kunde förövrigt också fungera som en trygg bas för flyktingfamiljerna, eftersom den service och verksamhet som finns i huset kan stöda flyktingarnas integration i samhället. Flyktingarna till Pargas stad kan ses som en möjlighet för staden att på sitt vis bidra till humanitär och solidarisk hjälp. Flyktingar är en resurs som ger oss perspektiv på vår värld och lär oss om nya kulturer och människor. 27

28 Bilaga 1. SWOT-analys om mottagande av flyktingar FÖRDELAR MÖJLIGHETER förbättrar befolkningsutvecklingen kostnaderna ersätts nästan fullt ut kan ge jobbmöjligheter i de arbetsuppgifter där det råder brist på arbetskraft i framtiden NACKDELAR ger möjligheter till visstidsjobb i staden HOT mångkulturalismen kan berika det mentala klimatet medför extra arbete på bildningssidan, i synnerhet inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och socialoch hälsovården en del av invånare motsätter sig täcker ersättningarna från staten alla kostnader bildningssidans kapacitet att ta emot barn är begränsad personalens osäkerhet kring användningen av tolktjänster avsaknad av särskilda tjänster ändrad finansiering generellt ansträngd kommunekonomi lyckas integrationen och sysselsättningen av dem som kommer, en del av kunderna blir utkomststödtagare för en lång tid personalen är inte utbildad i flyktingarbetet ingen tradition sedan integrationen av flyktingar på 1990-talet kan staden och hälsovården tillhandahålla alla de stödtjänster som behövs 28

29 Bilaga 2. Hälsovårdstjänster Hälsovårdscentralen ska erbjuda följande tjänster till flyktingarna: Hälsovårdare och/eller sjukskötare följer med till flygplatsen då flyktingarna anländer (inte obligatoriskt). Akut läkar- och tandvård ordnas om behov finns. Hälsovårdaren/sjukskötaren gör hembesök till familjerna så fort som möjligt. Helst redan den första veckan. Vaccinationer påbörjas. Flyktingarna besöker laboratoriet och röntgen i Pargas. Hälsoundersökningen som utförs av hälsovårdscentralläkare påbörjas då de flesta laboratorie- och röntgensvar finns tillgängliga. Psykologtjänster kan vid behov köpas av Turun kriisikeskus (bara på finska), för det behövs fullmakt av staden. Traumaterapi kan bli aktuellt för en del av flyktingarna. I mån av behov och möjlighet utnyttjas stadens egna psykolog- och familjerådgivningstjänster. Barn under skolåldern hänvisas till barnrådgivningen efter att hälsoundersökningen är gjord och därefter följer de det normala barnrådgivnings- och tandvårdsprogrammet. Barn i skolåldern integreras i det normala skolhälsovårds- och tandvårdsprogrammet då de inleder sin skolgång. Gravida hänvisas till mödrarådgivningen. I frågor gällande familjeplanering hänvisas flyktingarna till mödra- och preventivrådgivningen. Specialsjukvård och invalid- och handikappvård kan bli aktuell och kostnaderna för detta ersätts av staten mot anhållan. 29

30 Man bör komma ihåg att beträffande hälsovård för flyktingar gäller samma arbetsmetoder som för andra klienter men att arbeta med tolk är en utmaning i sig. Det vore bra om personalen skulle få någon form av utbildning i hur man arbetar med tolk. Behovet av tid för en hälsoundersökning är minst det dubbla då man använder tolk. 30

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER Pidä työnhaku voimassa Asioi kanssamme verkossa: Ilmoita yhteystietoihisi sekä työnhakuusi liittyvät muutostiedot ja asioinnin opastus: 0295 020

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012)

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) 1. Arbetsförmedling 2. Information och rådgivning 3. Sakkunnigbedömningar kartläggning

Läs mer

SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017

SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017 SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017 Tilläggsuppgifter: Saana Hansen Flyktingkoordinator saana.hansen@sibbo.fi tfn 09 2353 6505 Innehåll 1 Inledning 1 2 Integrationsbegrepp 3 3 Invandrarna

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd som s.k. ingermanländsk återflyttare. 1) Du har

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi MIGRATIONSVERKET Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs www.migri.fi Organisation Överdirektör Stöd för verkets ledning Substansenheter Immigration Asyl

Läs mer

MOKU-PROJEKTET INTEGRATIONSPROGRAM VÖRÅ KOMMUN

MOKU-PROJEKTET INTEGRATIONSPROGRAM VÖRÅ KOMMUN MOKU-PROJEKTET INTEGRATIONSPROGRAM VÖRÅ KOMMUN 2011 INTEGRATIONSPROGRAM... 3 1. Inledning... 3 1.1. sättning... 3 1.2. Bakgrund/förordningar... 3 1.3. grupp... 4 2. Integrationsstöd och utkomststöd...

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna.

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna. 18.4.2012 Dnr 1429/90/2012 Inrikesministeriet Beredningen av strategin för invandringens framtid 2020 Kommunförbundet betonar vikten av ett övergripande projekt som förutser invandringen i framtiden. Kommunförbundets

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Manual med praktisk information fo r mottagande kommuner vid en eventuell framtida flyktingmottagning pa Å land

Manual med praktisk information fo r mottagande kommuner vid en eventuell framtida flyktingmottagning pa Å land Manual med praktisk information fo r mottagande kommuner vid en eventuell framtida flyktingmottagning pa Å land 1. Introduktion 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Disposition 2 2. Checklista 3 2.1 Innan flyktingfamiljerna

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Stig in i arbetslivet

Stig in i arbetslivet Stig in i arbetslivet te-tjanster.fi Stig in i arbetslivet, TE-tjänsterna är tillgängliga för dig Söker du arbete? Vill du byta din nuvarande arbetsplats mot en du gillar bättre? Undrar du hur du kan vidareutbilda

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Verksamhetsformer Vänverksamhet Finska och svenska språkklubbar Läxhjälpen Internationella klubben Lägerverksamhet Boendehjälp Verksamhet i flyktingförläggningar

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

www.korsholm.fi Från invandrare till kommuninvånare

www.korsholm.fi Från invandrare till kommuninvånare www.korsholm.fi Från invandrare till kommuninvånare Korsholms kommuns integrationsprogram Godkänd av kommunfullmäktige 26.9.2011 Programmet uppgjort inom WorkPlace-projektet av Specialplanerare Ritva Mertaniemi

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

OLE_OPI 1 + + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

OLE_OPI 1 + + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_OPI 1 *1079901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV STUDIER Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som har för avsikt att vistas i Finland på grund av studier vid

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

+ + Beroende av grund är arbetspraktikens maximala längd antingen 12 månader eller 18 månader.

+ + Beroende av grund är arbetspraktikens maximala längd antingen 12 månader eller 18 månader. OLE_TY3 1 *1159901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ARBETSPRAKTIK Denna blankett är avsedd för dig om du kommer till Finland för arbete eller arbetspraktik som ingår i ett avtal mellan stater

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA OLE_PH1 1 *1299901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som ansöker om första uppehållstillstånd

Läs mer

Årsöversikt över migrationen 2009

Årsöversikt över migrationen 2009 Årsöversikt över migrationen 2009 2 INVANDRINGEN MINSKADE 2009 Syftet med denna statistiska översikt är att beskriva migrationen under 2009. Finland har genom tiderna haft migration. Man har flyttat till

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Ansökan om utkomststöd 1 (5)

Ansökan om utkomststöd 1 (5) Ansökan om utkomststöd 1 (5) Inkommit: Ansökan om utkomststöd för tiden s efternamn och förnamn s personbeteckning s yrke s arbetsgivare och arbetsplats Civilstånd ogift gift sambo särboende frånskild

Läs mer

A. UPPGIFTER SOM PÅVERKAR IDENTITETEN OCH MEDBORGARSKAPSSTATUSEN. KAN_2_sv_140114PP +

A. UPPGIFTER SOM PÅVERKAR IDENTITETEN OCH MEDBORGARSKAPSSTATUSEN. KAN_2_sv_140114PP + KAN_2 1 *1179901* ANSÖKAN OM MEDBORGARSKAP FÖR BARN SOM ÄR SÖKANDE Denna ansökningsblankett är avsedd för dig som är finsk medborgare och som ansöker om finskt medborgarskap för ett minderårigt barn som

Läs mer

INTEGRATIONSPROGRAM FÖR INVANDRARE I KRISTINESTADS STAD. Senaste uppdatering 11/2014

INTEGRATIONSPROGRAM FÖR INVANDRARE I KRISTINESTADS STAD. Senaste uppdatering 11/2014 77 INTEGRATIONSPROGRAM FÖR INVANDRARE I KRISTINESTADS STAD Senaste uppdatering 11/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 1.1 Kommunens integrationspolitik 4 2. INLEDNING 4 3. ADMINISTRATION AV MIGRATIONSÄRENDEN

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 27.4.2015 1 KALLELSESIDA Utfärdad den 21 april 2015 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 27 april 2015 kl.18.00 Kommunkansliet i Åva 11 Laglighet och beslutförhet 12 Protokolljusterare 13 Godkännande,

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Vi, samtliga 8 partier i kommunfullmäktige, anser att satsningar på barn och ungdom är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhället.

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer