VIDAREBOSATTA FLYKTINGARS ARBETSMARKNADSINTEGRATION I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIDAREBOSATTA FLYKTINGARS ARBETSMARKNADSINTEGRATION I SVERIGE"

Transkript

1 December 2009 VIDAREBOSATTA FLYKTINGARS ARBETSMARKNADSINTEGRATION I SVERIGE Pieter Bevelander Mirjam Hagström Sofia Rönnqvist SLUTRAPPORT 1

2 Inledning Projektet Vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige har genomförts under 2009 på Malmö Institute for Migration, Diversity and Welfare (MIM), Malmö högskola. Det är ett projekt som delvis har finansierats av Europeiska flyktingfonden och som har resulterat i en ökad kunskap kring vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige, vilket också var ett av huvudmålen med projektet. Med vidarebosatta flyktingar menas alla som får uppehållstillstånd inom den svenska flyktingkvoten vilket förutom konventionsflyktingar även kan inkludera anhöriga och skyddsbehövande. Projektets andra huvudmål handlar om att sprida denna nya kunskap till berörda institutioner och personer för att på så sätt bidra till en mer mångsidig debatt kring vidarebosättning i Sverige men också i EU och andra internationella samhang. Antologin Resettled and Included? The employment integration of resettled refugees in Sweden som publicerades 2009 innehåller åtta kapitel som alla tar upp olika aspekter av vidarebosättning och arbetsmarknadsintegration. Förutom publiceringen av antologin är spridningen av denna slutrapport, med syfte att sammanfatta och diskutera projektets resultat, ett led i att uppnå målet om spridning av den nya kunskapen. Vidarebosättning i världen Vidarebosättning kallas en av de tre varaktiga lösningar [durable solutions] som FN:s flyktingkommissarie United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) har att tillgå för att lösa situationen för de personer som blivit klassificerade som flyktingar av UNHCR. 1 År 2008 uppskattade UNHCR att gruppen flyktingar innefattade ungefär 15 miljoner individer, varav 10,5 är under UNHRC:s beskydd och 4,7 är palestinska flyktingar under the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA) (UNHCR 2009a). Vidarebosättning kommer på fråga för endast en procent av det totala antalet flyktingar men det är ett viktigt instrument eftersom på det visar det globala ansvaret för flyktingsituationer i världen. Vidarebosättning kan också ha strategiska syften. Genom att vidarebosätta delar av befolkningen i ett flyktingläger eller i en annan flyktingsituation kan situationen blir bättre för dem som är kvar. Det markerar 1 De andra är återvändande till hemlandet [repatriation] eller fungerande integration i värdlandet [local integration in the country of first asylum]. 2

3 också för det första asyllandet att andra länder är med och tar ansvar för situationen vilket kan skapa möjligheter för lösningar på plats. Den stora majoriteten, 80 procent, av det globala antalet flyktingarna befinner sig idag i utvecklingsländer. 2 Antalet flyktingar som är i behov av vidarebosättning beräknas år 2010 uppgå till ca individer men det totala antalet tillgängliga platser är endast cirka Det finns ungefär 20 länder med årliga vidarebosättningsprogram. De länder som ställer flest platser till förfogande per år är USA (60 200), Australien (11 000) och Kanada (10 800) (UNHCR 2009a). 3 Dessa tre länder tar tillsammans emot en majoritet av de flyktingar som vidarebosätts årligen. Vidarebosättning i Sverige I Sverige bestämmer regeringen årligen hur mycket medel som ska tilldelas vidarebosättning och utifrån detta bestäms en kvot på mellan och platser (Migrationsverket 2009). Sverige har den största kvoten i Europa och den fjärde största kvoten i världen. Vidarebosättning har varit en del av det svenska flyktingmottagandet sedan Migrationsverket tar beslut om vilka som ska tas ut efter förslag från UNHCR och efter en asylprövning utifrån svensk lagstiftning. Sverige tar antingen ut kvotflyktingar (vilket är den vardagliga benämningen på gruppen vidarebosatta flyktingar) genom delegations- eller dossieruttagning. Vid en delegationsuttagning skickas representanter från Migrationsverket för att göra uttagningar på plats. En dossieruttagning sker i Sverige utifrån underlag som UNHCR skickar till Migrationsverkets och utan att asylhandläggare träffar flyktingarna personligen. Projektet: Vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige Det är få länder som erbjuder platser för vidarebosättning trots den vikt som UNHCR tillskriver vidarebosättningen i det globala arbetet för att förbättra situationen för flyktingar i världen. Speciellt i Europa finns stora möjligheter att utöka antalet platser, vilket har uppmärksammats av till exempel European Council on Refugees and Exiles (ECRE) och UNHCR (UNHCR och ECRE 2008; UNHCR 2009b). Arbetet med att öka 2 Under 2008 befann sig flyktingar i Pakistan, flyktingar i Syrien och i Iran vilket tillsammans utgör mer än 40 procent av det globala antalet flyktingar. 3 Siffror från

4 engagemanget och antalet platser har ansetts vara av största vikt för det svenska ordförandeskapet i EU så väl som för Europeiska kommissionen. 4 Kommissionen presenterade i september 2009 ett EU-gemensamt program för vidarebosättning för att på detta sätt stötta medlemsländerna i arbetet för att öka både antalet mottagningsplatser och mottagningsländer i EU (Europeiska kommissionen 2009). För att arbetet med att utveckla vidarebosättningsinstrumentet har vikten av ökad kunskap kring vidarebosättning och situationen för denna grupp flyktingar i mottagarländerna uppmärksammats (ICMC 2007). Det råder idag brist på forskning och rapporter om vidarebosättning och integration i mottagningsländerna. En ökad kunskap är viktig för att förbättra mottagningen i redan involverade länder men den kan också spela en roll för länder som vill utveckla nya vidarebosättningsprogram. Det är här som projektet Vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintroduktion i Sverige kan fylla ett viktigt syfte genom att ta fram ny kunskap om integration av kvotflyktingar i ett mottagarland. Sverige har, som nämnts ovan, en förhållandevis lång historia av vidarebosättning så väl som en stor årlig kvot. Det är dessutom möjligt att urskilja gruppen kvotflyktingar i den större gruppen av flyktingar i Sverige genom den svenska registerstatistiken, vilket underlättar för longitudinala djupstudier av situationen för kvotflyktingar i Sverige. Samma möjligheter till kvantitativa djupstudier finns inte i befolkningsstatistiken i de flesta andra mottagningsländer. Förhållandena främjar med andra ord den typ av forskning som det anses råda brist på idag och som behövs för att utveckla vidarebosättningen globalt. Den forskning som utförts inom projektets ramar har fokuserat på arbetsmarknadsintegration för gruppen vidarebosatta flyktingar i relation till andra grupper nyanlända i Sverige. Syftet har varit att ta fram ny kunskap om vidarebosättning och arbetsmarknadsintroduktion för att på detta sätt främja utvecklingen av vidarebosättningsinstrumentet, speciellt i en europeisk kontext. Följande frågeställningar har fungerat som ramverk för arbetet: a) Hur ser etableringen på arbetsmarknaden ut för olika grupper av vidarebosatta flyktingar? 4 Se till exempel dokumenten Europeiska kommissionen (2007) och Socialförsäkringsutskottet (2006). Se också ett tal av migrationsminister Tobias Billström i Sigtuna den 25 augusti 2009, Billström (2009). 4

5 b) Skiljer sig vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration från andra nyanlända invandrare med skyddsbehov och i sådant fall hur? c) Hur påverkar bosättningen arbetsmarknadsintegrationen? Spridning av den nya kunskapen Det finns även ett annat huvudmål projektet och det handlar om spridning av den nya kunskap som tagits fram. Under året som har gått har projektdeltagarna presenterat delresultat vid ett antal olika seminarier och konferenser. Fem av delstudierna som utförts inom projektet har publicerats i antologin Resettled and Included? The employment integration of resettled refugees in Sweden. Antologin har skickats ut till deltagarna på de konferenser och seminarier där resultatet tidigare presenterats samt till andra intressenter. Den sjätte delrapporten och slutrapporten har publicerats separat och skickas ut till medlemmarna i Nätverket för vidarebosättning vilka utgör kärnan av aktörer inom vidarebosättningen i Sverige. 5 Samtliga produkter går att ladda ner på Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare s hemsida Resultatet av delstudierna är även publicerat som en artikel i tidsskriften Invandrare & Minoriteter (nr 6, 2009) som når såväl praktiker som forskare i Sverige. Tidigare studier Det finns flera studier som inriktar sig på olika nationella grupper varav många kommit till Sverige inom vidarebosättningskvoten men som inte tittar på just situationen för kvotflyktingar som grupp. En av de grupper som studerats mycket var de flyktingar som kom från Vietnam under åttiotalet. 6 På nittiotalet fokuserar flera studier på bosnier som 5 Den sjätte delstudien är inte analytisk utan redogörande och skriven i rapportform. Den behandlar ett antal kommuners uppfattning om hinder och möjligheter i introduktionsarbetet och specifikt rörande kvotflyktingar. Valet att inte publicera den i antologin bygger på att den endast riktar sig till en svensk målgrupp. 6 Se exempelvis: Ragvald (1982); Kronmarker och Norström (1986); Göthberg och Hansen (1988) och Björkegren (1988). Dessa studier diskuteras mer ingående i Rönnqvist (2009). 5

6 flydde från kriget i forna Jugoslavien. 7 Men som nämnts så går det i regel inte att urskilja kvotflyktingar från dem som fått uppehållstillstånd efter att de sökt asyl i dessa studier. Det finns endast ett fåtal svenska studier som fokuserar på kvotflyktingar och deras situation efter ankomst till Sverige. Invandrarverkets rapport Status Kvot: En utvärdering av kvotflyktingars mottagande och integration åren (1997) är ett exempel på en studie som specifikt följer gruppen kvotflyktingar. Integrationsverkets Trygghetens gränser: Kvotflyktingars mottagande i Sverige (2001) är en uppföljning av Invandrarverkets rapport och den är ett annat exempel på en rapport som fokuserar på gruppen kvotflyktingar. Invandrarverkets studie studerar flera olika aspekter av vidarebosättningsprocessen däribland integrationen för gruppen kvotflyktingar i relation till tidigare asylsökande. Rapporten studerar utifrån kvantitativ och kvalitativ data olika aspekter av mottagningen som exempelvis den styrda bosättningen, Svenska för invandare (SFI), introduktionens arbetsmarknadskoppling och vikten av etniska nätverk. När det gäller arbetsmarknadsintegration visar rapporten att andelen kvotflyktingar som har arbete de första fem åren är lägre i jämförelse med andra flyktinggrupper. Orsaken förmodas vara att tidigare asylsökande till skillnad från kvotflyktingar ofta varit i landet under en längre tid innan uppehållstillstånd och då hunnit få vissa grundkunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Författarna drar av detta slutsatsen att introduktionsperioden för gruppen kvotflyktingar bör förlängas med ett år. De tycker även att anhöriga och etniska nätverk som redan finns i landet bör få större plats i mottagningen, att Sverigeprogrammen ska utvecklas och att hälso- och sjukvården behöver få bättre information inför mottagandet. Integrationsverkets rapport Trygghetens gränser initierades som en uppföljning eller ett komplement till Invandrarverkets rapport. Många kommuner med kvotflyktingmottagning menade att förutsättningarna för mottagning och integration förändrats mycket sedan Invandrarverkets rapport publicerats. Kommunhandläggarna upplevde att de flyktingar som kom i slutet på 1990-talet hade varit längre perioder i 7 För studier av bosniers integration i Sverige, se exempelvis Zoran Slavnić (2000); Åsa Gustafson (2004) Thulesius och Håkansson (1999); Ekberg och Hammarstedt (2002); Ekberg och Ohlson (2000). För en mer detaljerad diskussion kring dessa studier se Povrzanović Frykman (2009). 6

7 flyktingläger än tidigare grupper och att detta hade konsekvenser för deras nya liv i Sverige. Rapporten bygger på reflektioner från handläggare i de tio kommuner som tagit emot flest kvotflyktingar men också på kvotflyktingars egna vittnesmål. Författarna stödjer de förslag som lades fram i Status Kvot förutom förslaget om förlängd introduktionsperiod. De menar att en förlängd introduktionsperiod riskerar att få motsatt effekt eftersom att en för lång introduktionsperiod riskerar att exkludera de nyanlända från samhället i stort. De menar även att flyktingar som kommer till Sverige måste ses som resurser och att ansträngning bör läggas på att sänka arbetsgivarnas språkkrav och att främja enklare ingångar till arbetsmarknaden. Flyktingfondsprojektet MOSTs slutrapport (2008) bygger på ett samarbete mellan Finland, Irland, Spanien och Sverige och innefattar det senaste bidraget till kunskapen om kvotflyktingars situation i Sverige. Projektets generella fokus är att studera olika sätt att påskynda integrationsprocessen för kvotflyktingar i mottagningsländer och det svenska bidraget undersöker hur kvotflyktingar upplever mottagandet och introduktionen i Sverige (Thomsson 2008). Genom intervjuer med kvotflyktingar så väl som med handläggare i kommunerna framkommer en bild av en process där kvotflyktingarna förlorar sin känsla av och möjlighet till självbestämmande. Den passivitet och beroendeposition som skapas i relation till UNHCR fortsätter i relation till kommunen och introduktionsarbetet i Sverige. Introduktionen riskerar att exkludera flyktingarna från samhället ifall de trots åtgärderna i programmet inte kommer ut i arbetslivet eller in i andra sociala sammanhang i det nya landet. Författaren menar att även om kommunerna upplever att det är mer arbete med kvotflyktingar så är skillnaden liten mellan denna grupp och tidigare asylsökande. Det är dock viktigt att ta hänsyn till hela vidarebosättningsprocessen i diskussioner om kvotflyktingar och att lyfta fram det faktum att kvotflyktingar på grund av denna process startar från en underordnad och passiv position. Resultat Sex delstudier som utförts inom projektet berör alla på olika sätt kvotflyktingars arbetsmarknadsintegration och de har genomförts under Två av delstudierna bygger på kvantitativt material. Den ena är en kartläggning som visar skillnader i 7

8 demografisk uppsättning och sysselsättningsgrad inom gruppen kvotflyktingar beroende på födelseland och i jämförelse till tidigare asylsökande (flyktingar som har fått uppehållstillstånd) och anhöriga. Den andra delstudien gör en mer ingående analys av förvärvsfrekvensen för kvotflyktingar i relation tid i landet och betydelsen av mottagningskategori. Resultatet som presenteras i de kvantitativa rapporterna kompletteras av fyra kvalitativa delstudier. En av dessa fokuserar på den styrda bosättningen av kvotflyktingar och huruvida denna process påverkar arbetsmarknadsintegrationen för gruppen. Styrd bosättning är ett omdiskuterat ämne både i Sverige och internationellt och kvotflyktingar är den grupp vars bosättning styrs i störst utsträckning. Bland de kvalitativa studierna ingår även en studie om vietnameser som kom till Sverige under 80- talet och en studie om bosnier som kom till Sverige under 90-talet och dessa gruppers uppfattning om förutsättningar och vägar till arbete i Sverige. Dessa grupper valdes ut eftersom de representerar två antalsmässigt stora grupper som varit i Sverige under en relativt lång tid. Dessa kriterier skapar förutsättningar för studier som går på djupet och för vilka det går att följa hela processen från ankomst till inträde på arbetsmarknaden. Slutligen har resultatet kompletterats med en genomgång av de hinder som uppmärksammas av mottagningskommuner i introduktionsarbetet. Fokus ligger på faktorer som är gemensamma för alla kommuner som deltagit i studien vilket innebär att det ofta handlar om utomstående faktorer. Denna studie bygger vidare på tidigare rapporter och utvärderingar av introduktionen i Sverige. Vidarebosatta flyktingars förvärvsfrekvens den statistiska bilden 8 Två frågeställningar har varit vägledande i arbetet inom projektet. För det första, skiljer sig kvotflyktingars arbetsmarknadsintegration från andra nyanlända invandrare med skyddsbehov? Och för det andra, hur ser etableringen på arbetsmarknaden ut för olika grupper av kvotflyktingar? Två snabba svar på frågorna är att det för det första finns systematiska skillnader mellan kvotflyktingar och andra nyanlända flyktingar med skyddsbehov och att det för det andra finns stora skillnader mellan olika grupper av 8 Sammanfattning av Bevelander 2009 och Bevelander och Pendakur 2009 i antologin Resettled and Included?. 8

9 kvotflyktingar bland annat beroende på nationalitet, tid i landet och utbildning. Bilden är alltså mer komplex än vad den verkar vid en första anblick. Den grundläggande statistiska kartläggningen är gjord av Pieter Bevelander. Utifrån en första statistisk jämförelse mellan inrikesfödda, kvotflyktingar och den grupp som har kommit till Sverige som asylsökande framträder tydliga skillnader. För personer födda i Sverige är förvärvsfrekvensen 9 84 procent för män och 80 procent för kvinnor och för personer som kommit till Sverige som asylsökande 57 procent för män respektive 51 procent för kvinnor. För kvotflyktingar är siffran 52 procent för män och 43 procent för kvinnor. Denna grupp har alltså en betydligt lägre förvärvsfrekvens än personer födda i Sverige men även i jämförelse med personer som har kommit till Sverige som asylsökande. Som vi kan se i tabellen nedan kvarstår detta mönster, dvs. att kvotflyktingarna har lägre förvärvsfrekvens än de individer som själva söker asyl i Sverige, när vi bryter ner statistiken på de stora kvotflyktinggrupperna. Tabell 1. Förvärvsfrekvens. Svenskar, vidarebosatta flyktingar, flyktingar och anhöriginvandrare från olika länder, 2007 (procent). Män Kvinnor Födda i Sverige Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Bosnien-Herzegovina Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Irak Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Iran Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Vietnam Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Övriga länder Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Källa: Stativ, SCB Det är viktigt att poängtera att det finns stora skillnader mellan flyktinggrupper från olika länder, t.ex. har kvotflyktingar från Bosnien en förvärvsfrekvens på 67 procent för män och 55 procent för kvinnor medan motsvarande siffra för kvotflyktingar från Irak är 44 9 Förvärvsfrekvens avser personer som är i åldern år och som är anställda. 9

10 respektive 32 procent. Även om det således finns tydliga skillnader mellan olika flyktingkategorier så är skillnaderna mellan olika ländergrupper ofta större. Det finns forskning som visar att bosättning inom etniska nätverk ökar sannolikheten för entreprenörskap i en grupp och resultatet av Bevelanders kartläggning stödjer detta. 10 Den irakiska och iranska gruppen bor ofta koncentrerat i storstäderna och resultatet visar att dessa två grupper har en högre andel egenföretagare än inrikesfödda personer. Bosniska flyktingar har inte samma höga andel egenföretagare och bor inte heller så koncentrerat i landet. Kvotflyktingar som grupp visar en lägre andel egenföretagare i jämförelse med andra flyktinggrupper. En del av skillnaderna mellan de olika flyktingkategorierna förklaras av det faktum att de vidarebosatta flyktingarna generellt sett har lägre utbildningsnivå eftersom chansen att få ett arbete ökar med utbildningsnivån. I tabellen nedan kan vi se vidarebosatta flyktingar utbildningsnivå i jämförelse med dem som själva har sökt asyl i Sverige. Detta bekräftar bilden av kvotflyktingar som en mindre resursstark grupp än de tidigare asylsökande. Samtidigt kan vi återigen se att det finns stora skillnader mellan olika ländergrupper. Tabell 2. Utbildningsnivå, Svenskar, vidarebosatta flyktingar, flyktingar och anhöriginvandrare från olika länder, 2007 (procent) 11 Grundskola Gymnasie låg Gymnasie hög Universitet låg Universitet hög Information saknas Sverige Bosnien- Vidarebosatta Herzegovina flyktingar Flyktingar Anhöriga Irak Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Iran Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Vietnam Vidarebosatta flyktingar Flyktingar Anhöriga Övriga länder Vidarebosatta flyktingar Refereras till Wilson and Portes (1980) och Light and Rosenstein (1995) i Bevelander (2009) år och äldre 10

11 Flyktingar Anhöriga Källa: Stativ, SCB När grupper från olika länder jämförs med varandra kan vi se att iranier som har kommit hit som flyktingar eller som anhöriga har högre utbildningsnivå än inrikesfödda samt att även bosniska och irakiska flyktingar och anhöriga ligger i nivå med inrikesfödda utbildningsmässigt. Vietnamesiska flyktingar har en mycket låg utbildningsnivå oavsett vilken invandringskategori de tillhör. Figur 1. Förvärvsfrekvens efter utbildningsnivå. Olika flyktingkategorier i procent. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Natives Resettled refugees Refugees Relatives 0,10 0,00 Primary Low secondary High secondary Low university High university Källa: Stativ, SCB Som vi kan se i figur 1 ovan kvarstår en del skillnader mellan vidarebosatta flyktingar och de som har kommit hit som asylsökande även om vi tar hänsyn till utbildningsnivån. Skillnader mellan olika ländergrupper kvarstår dock. Det är speciellt i grupperna från Bosnien och Vietnam som det finns tydliga skillnader mellan kvotflyktingar och andra grupper av flyktingar medan det i grupperna från Irak och Iran är mindre skillnad. 11

12 Den statistiska kartläggningen visar även att skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan kvotflyktingar och de som har kommit till Sverige som asylsökande har en tendens att bli mindre tydliga efterhand och att de efter femton till tjugo år i landet är ganska små. Figur 2. Förvärvsfrekvens för vidarebosatta flyktingar, flyktingar och anhöriga efter tid i landet. Män i åldern år. 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Resettled refugees refugees Relatives 0,10 0, years 6-10 years years years Källa: Stativ, SCB Den sammantagna bilden är alltså att det är viktigt att ta hänsyn till de skillnader som finns inom de olika kategorierna av flyktingar eftersom dessa skillnader är betydande. Samtidigt finns det vissa skillnader mellan dessa kategorier som inte förklaras av utbildningsnivå, tid i landet etc. Huruvida lägervistelser är en sådan faktor som påverkar vidarebosatta flyktingars förvärvsfrekvens har vi inte haft möjlighet att undersöka systematiskt inom ramen för detta projekt. Den andra kvantitativa delstudien har genomförts av Pieter Bevelander och Ravi Pendakur. Studien undersöker genom logistiska regressionsanalyser betydelsen för förvärvsfrekvensen en person kommit till Sverige som asylsökande, kvotflykting eller 12

13 anhörig för förvärvsfrekvensen. Den studerar även om förvärvsfrekvensen skiljer sig mellan olika grupper beroende på födelseland och om asyltiden har någon påverkan på förvärvsfrekvensen för tidigare asylsökande i relation till kvotflyktingar och anhöriga som har uppehållstillstånd vid ankomst. Resultatet visar att det är störst sannolikhet att personer som är födda i Bosnien-Hercegovina har arbete. När mottagningskategori och tid i asylprocessen tas med i analysen visar det sig att män från Vietnam som tagits emot som kvotflyktingar och anhöriga har lika stor sannolikhet att ha arbete som män från Bosnien-Hercegovina som togs emot inom samma kategorier. Resultaten visar också att mottagningskategori så väl som tid i landet har betydelse för arbetsmarknadsintegration i Sverige. Styrd bosättning Det finns många studier som diskuterar huruvida den styrda bosättningen är positiv eller negativ för integration av nyanlända både i Sverige och internationellt men få av dessa studerar om styrd bosättningen påverkar grupper av flyktingar olika. Delstudien Winners or Losers? är skriven av Mirjam Hagström och den tittar på bosättningsmönstren för kvotflyktingar i relation till tidigare asylsökande och framförallt den grupp som bosätts via Migrationsverket. Studien försöker även genom intervjuer med tjänstemän i åtta kommuner, på fyra länsstyrelser och på bosättningsenheten på Migrationsverket se vilka argument som kan urskiljas för och emot styrd bosättning i Sverige. I Sverige styrs bosättningen för de asylsökande som inte själva kan skaffa bostad och för kvotflyktingar. Det betyder att lite färre än hälften av de nyanlända till Sverige får hjälp med bosättning via Migrationsverket. Förutom intervjuer bygger studien på statistiskt material från SCB:s integrationsdatabas Stativ, SCB:s befolkningsstatistik och från arbetsförmedlingen. Der visar sig att den styrda bosättningen resulterat i olika bosättningsmönster för kvotflyktingar och tidigare asylsökande. Grupperna har exempelvis olika geografiska bosättningsmönster. Länen i norra Sverige tar emot en majoritet av kvotflyktingar medan de tidigare asylsökande som fått bostad via Migrationsverket placeras mer jämnt över landet och med övervikt i södra Sverige. De som valt bostadsort själva är överrepresenterade i storstadsområden. Bosättningsmönstren skiljer sig även i relation till avfolkning i kommunerna. Mellan år 2000 och

14 placerades ca 50 procent av kvotflyktingarna i kommuner med ett minskande befolkningsantal i jämförelse med 30 procent av de tidigare asylsökande som fått kommunplacering via Migrationsverket. Endast mellan fem och tio procent av dem som bosatt sig själva återfinns i avfolkningskommuner. I figur 3, nedan, presenteras hur grupperna placerats i relation till arbetslösheten i kommunerna. Figur 3: Bosättning utifrån flyktingkategori och arbetslöshetstal i kommuner, I diagrammet är endast kommuner med högre arbetslöshet än genomsnittet för respektive år inkluderade och de visar att kvotflyktingar placeras sämre i relation till arbetsmarknaden än de andra grupperna. Sedan 2003 har kvotflyktingar placerats 20 procent oftare i kommuner med högre arbetslöshet än genomsnittet i landet i jämförelse 14

15 med tidigare asylsökande som fått hjälp genom Migrationsverket. Studier visar även att samma negativa mönster återkommer i bosättningen av kvotflyktingar i Norge. 12 Det är ingen överraskning för dem som arbetar med mottagning i Sverige att kvotflyktingar och tidigare asylsökande placeras olika. Orsaken till skillnaden är att tidigare asylsökande inte vill bo på mindre orter i norra Sverige. Kvotflyktingar har inte möjlighet att framföra några önskemål om bosättning (förutom då det finns nära släktband på en ort) och de placeras därför i regel där det finns lediga platser. Det är tydligt att bosättningen i stor utsträckning idag liksom tidigare sker utifrån var det finns bostäder, något som har kritiserats sedan nyanländas bosättning började styras i Sverige i mitten på 1980-talet. Bosättningen besluts i stor utsträckning över individens huvud och utan att hänsyn tas till individens önskemål eller erfarenheter. De vanligaste argumenten för styrd bosättning är vikten av ansvarsfördelning mellan kommunerna i Sverige och åsikten att spridning ökar förutsättningarna för en lyckad integration för individen. I flera intervjuer framhålls att storstadskommuner inte ska behöva bära hela bördan av flyktingmottagningen utan att alla kommuner bör ställa upp. Spridning ses även som en fördel för de nyanlända som man menar lättare lär sig språket och samhällets koder på en mindre ort. Dessa argument har diskuterats mycket i forskning kring styrd bosättning och många studier visar på osäkerheten i resonemanget. Flyktingarnas vilja att flytta till befintliga nätverk i storstäder framhålls från aktörer som negativt ur ett ekonomiskt perspektiv men förståeligt ur ett kortsiktigt socialt perspektiv. Detta trots att mycket forskning visar vikten av etniska nätverk, inte bara för trygghet och social tillhörighet utan även för språkinlärning och inträde på arbetsmarknaden. De vidarebosatta flyktingarnas perspektiv på arbetsliv och arbetsmarknad Inom ramen för projektet har två studier genomförts med fokus på flyktingars egna upplevelser av den svenska arbetsmarknaden. Maja Povrzanović Frykman har studerat flyktingar som kommit till Sverige från Bosnien på 90-talet och Sofia Rönnqvist fokuserar i sin studie på gruppen som kom från Vietnam under 80-talet. Studierna visar på den stora heterogenitet som finns inom grupperna och hur många olika vägar det finns 12 I Hagström (2009a) refereras till Djuve (2002). 15

16 till sysselsättning. I båda studierna framkommer även att det är viktigt att inte överdriva de olika flyktingkategoriernas betydelse. Både bosnier och vietnameser har en relativt hög sysselsättningsnivå jämfört med grupper från andra länder. Grupperna valdes ut på premissen att de har varit i Sverige under en relativt lång tid vilket innebär att de har erfarenhet av hela processen från ankomst till inträde på arbetsmarknaden. 13 I de vietnamesiska flyktingarnas fall visar studien att det framförallt är den låga utbildningsnivån och bristande svenskkunskaper som har varit ett hinder för integration på arbetsmarknaden. Dessa problem gäller för alla kategorier av vietnamesiska flyktingar även om de som har kommit som asylsökande tenderar att ha högre utbildningsnivå. Bosnierna har generellt sett en högre utbildningsnivå än den vietnamesiska gruppen och det är också fler i den gruppen som lyfter fram hur svårt det är att få ett arbete som stämmer med den erfarenhet och utbildning man har sedan tidigare. Många upplever att ens erfarenheter från hemlandet inte räknas alls när man söker arbete i Sverige och många har därför tvingats utbilda om sig eller söka arbete inom andra professioner. Svenska myndigheters arbete med vägledning och stöd för inträde på arbetsmarknaden har haft en relativt låg betydelse för båda grupperna. I intervjuerna framkommer snarare vikten av flyktingarnas egna strategier, nätverk och ibland också slumpens roll för individens arbetsmarknadsinträde. Kommunernas introduktion nämns sällan varken som positivt eller negativt i relation till sysselsättning. Flera av de bosniska flyktingarna beskriver dock ett obehag i mötet med introduktionsenheterna eftersom de upplevde att deras tidigare liv, erfarenheter och kunskaper negligerades. Vissa beskriver den första tiden i introduktionen som förnedrande eftersom det ofta handlade om information om de mest basala saker som att spola i toaletten och städa och att annan viktigare samhällig information saknades. Det finns dock även solskenshistorier där personer rosar den hjälp de fick under första tiden i landet. Det är tydligt i intervjuerna med den bosniska gruppen att introduktionsenheterna i många kommuner var mycket ansträngda under 90-talet när 13 Detta kan också vara en möjlig orsak till varför antagningskategori inte har någon större betydelse för grupperna: det var länge sen de kom till Sverige och identiteten som flykting har troligtvis mist sin betydelse. Det statistiska resultatet visar även att betydelsen av antagningskategori för förvärvsfrekvensen nästan är helt borta efter år i Sverige. 16

17 bosnierna kom. Många påtalar hur svårt det var att få den hjälp man ansåg sig behövda och att det var långa väntetider till exempelvis SFI på många platser i landet. Arbetsförmedlingens stöd och de insatser som många tagit del av efter introduktionen kritiseras mycket, speciellt av den bosniska gruppen. När de bosniska flyktingarna beskriver sitt arbetsmarknadsinträde handlar det mycket om slumpens roll: om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Detta gäller speciellt i relation till arbetsförmedlingen och vilket stöd man ansett sig få därifrån. Allt hängde på vilken handläggare man träffade på arbetsförmedlingen, vilket kommun man hamnade i eller om man hade nätverk och kontakter. Även i intervjuerna med de vietnamesiska flyktingarna framkommer att det inte är genom myndigheter som de först och främst har fått arbete. Istället framkommer en bild av mer eller mindre genomtänkta strategier för att underlätta möjligheten till arbete. Många beskriver exempelvis flytten från den första bosättningskommunen till platser där det fanns personer inom det egna etniska nätverket som en strategi för att få arbete. Möjligheten att få arbete på den nya orten framhålls som det viktigaste argumentet för flytt av flyktingarna själva. De etniska nätverken som fanns på de nya orterna visade sig också ofta vara bra inkörsportar till arbetsmarknaden. Genom dessa kunde man få tips om arbete och rekommenderas till arbetsgivare. Många av de intervjuade menade även att bristen på utbildning och dåliga språkkunskaper bidrog till att det var svårare att få arbete genom de vanliga kanalerna och att en möjlighet då var att arbeta hos familj eller bekanta i deras företag. Studien visar att de etniska nätverken har en viktigt ekonomisk funktion för den vietnamesiska flyktinggruppen. Trots att det är sysselsättning och arbetsmarknadsintegration som är i fokus för detta projekt så är det också viktigt att påpeka, vilket intervjuerna med de bosniska flyktingarna visar, att meningsfullhet och en känsla av att ha ett syfte i ett nytt land inte bara bestäms av sysselsättningsstatus. Uppfattningen av den egna situationen bygger på mycket mer än så. Familjen och barnens lycka är exempelvis av stor vikt. Dessutom framhålls närhet till personer från den egna gruppen som upplevt samma sak som man själv som positiv för möjligheten att bearbeta upplevelser från flykten. 17

18 Kommuners uppfattning om praktiska hinder för lyckad introduktion Den sjätte delrapporten inom projektet är skriven av Mirjam Hagström och handlar om de mottagande kommunernas uppfattning av hur introduktionen fungerar och vilka hinder som finns för att de ska kunna genomföra sitt arbete på bästa sätt. 14 Eftersom arbetet med introduktion organiseras lokalt och påverkas mycket av kommunernas olika förutsättningar så ligger fokus på faktorer som är gemensamma för alla kommuner som deltagit i studien. Rapporten bygger på intervjuer med handläggare i tio kommuner med stor mottagning av kvotflyktingar och på fyra länsstyrelser. Det framkommer att många av de problem som har uppmärksammats i rapporter och utvärderingar av introduktionen de senaste åren fortfarande är aktuella. Det handlar då om tidigare uppmärksammade brister med individualisering, arbetsmarknadsfokus och samverkan. I denna rapport är det framförallt samverkan med myndigheter som lyfts fram som problematisk och något som många kommuner menar har försämrats de senaste åren. Kommunen är beroende av ett antal myndigheter i början av introduktionen, exempelvis skatteverket för personnummer och id-kort och försäkringskassan för bostadsbidrag och barnbidrag. På grund av lång administrationstid på försäkringskassan ligger kommunerna ofta ute med mycket pengar för bostadsbidrag och barnbidrag för de flyktingar som tagits emot. Det innebär dessutom extra arbete att se till att dessa pengar kommer tillbaka. Förutom det beskrivs en ofta lång och svår process för att få personnummer och id-kort utan vilka man inte kan öppna bankkonto, skriva kontrakt för bostad etc. Författaren beskriver situationen genom att parafrasera titeln på en rapport av Integrationsverket - Ett förlorat år. Det är många praktiska faktorer som gör det svårt för individerna att komma igång med sitt nya liv i Sverige. Oavsett vem som i framtiden kommer att vara ansvarig för introduktionen behöver dessa frågor ses över. Problemen med Arbetsförmedlingen är specifikt uttalade och har även beskrivits i flertalet tidigare rapporter. Den otydliga ansvarfördelningen mellan kommun och arbetsförmedling har inneburit att kommunerna har stått relativt ensamma i arbetet för att få in arbetslinjen i introduktionen. Arbetsförmedlingen har många gånger endast arbetat med dem som är nära arbetsmarknaden. De som anses ha en längre väg till sysselsättning 14 Denna rapport ingår inte i antologin utan publiceras separat och går att ladda ner på 18

19 ligger på kommunens ansvar även efter introduktionen då de i regel hamnar hos socialtjänsten. Många kommuner har på grund av detta utvecklat parallella verksamheter som arbetar med arbetsmarknadsinträde för denna specifika grupp. Riksdagen ska snart besluta om ett förslag om att Arbetsförmedlingen ska ta över ansvaret för flyktingmottagningen och om så blir fallet är det viktigt att den kompetens som under flera år har arbetats fram i kommunerna inte går förlorad speciellt för grupper som är längre från arbetsmarknaden. Många kommuner upplever att kvotflyktingars introduktion tar längre tid och att det behövs mer resurser och möjlighet till längre introduktionstid för denna grupp. Det finns också de som menar att det räcker med att utforma introduktionen efter individen och på detta sätt tillgodose olika grader av behov. Materialet tyder på att det snarare är så att introduktionen går snabbare än planerat för tidigare asylsökande som bott i Sverige en tid innan uppehållstillstånd än att det skulle gå väldigt långsamt för kvotflyktingar. Det finns fortfarande ingenting som tyder på att en lång introduktionstid nödvändigtvis underlättar ett inträde på arbetsmarknaden och därför bör man också vara försiktigt med sådana förslag. Utifrån denna rapport verkar det även som om det finns mycket tid att vinna bara på att få samverkan mellan myndigheterna och kommunerna att fungera bättre under den första tiden. Vad säger resultaten? Det tar längre tid för kvotflyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige än för andra flyktinggrupper och anhöriga. Kvotflyktingarna kommer ifatt de andra grupperna efter år i landet, vilket är positivt samtidigt som det också är en relativt lång tid. Skillnaden kan förklaras utifrån humankapitalfaktorer, exempelvis att kvotflyktingar generellt sett har en lägre utbildningsnivå jämfört med tidigare asylsökande. Det har även visat sig att asyltiden, dvs. den tid som asylsökande är i landet innan uppehållstillstånd, påverkar sysselsättningsgraden positivt. I flera studier framkommer att vidarebosättningsprocessen i sig skapar passivitet och beroende och att detta fortsätter i mötet med Sverige och introduktionsprogrammen. Den styrda bosättningen av kvotflyktingar visar på detta eftersom bosättningsort bestäms utan att individen har någon möjlighet att påverka. Kvotflyktingar placeras oftare i 19

20 kommuner där tidigare asylsökande inte vill bo och där det är en relativ hög arbetslöshet. Att en utifrån arbetsmarknaden sämre kommunplacering kan påverka arbetsmarknadsinträdet är troligt. Flyktingarna själva framhåller att de instanser som finns för att stödja och hjälpa dem in på arbetsmarknaden inte fungerar. De beskriver en situation där individens egna initiativ till alternativa vägar mot sysselsättning är av yttersta vikt. Vem man möter, var man bor och om har man tillgång till ett nätverk med ingångar på arbetsmarknaden är viktigt. Utifrån detta är det viktigt att studera betydelsen av att kvotflyktingarna under vägen till och i mötet Sverige blir passiviserade eftersom det också kan göra det svårare att ta de initiativ som behövs för att komma in på arbetsmarknaden. Det finns också stora strukturella hinder på arbetsmarknaden som exempelvis de höga språkkraven och svårigheter att tillgodoräkna sig en utländsk utbildning. Detta drabbar alla grupper som flyttar till Sverige oavsett vilken flyktingkategori man tillhör men att kvotflyktingar generellt sett har lägre utbildningsnivåer kan kanske göra dem mer sårbara. Det har inte varit möjligt att ta hänsyn till tiden i flyktingläger och denna faktors påverkan på arbetsmarknadsintegrationen. Intervjuerna med bosniska flyktingar tyder på att det inte är förklaringen för denna grupps integration. Det skulle dock vara intressant att studera grupper som har suttit mycket lång tid i flyktingläger för att ta reda på hur detta påverkar integrationen i Sverige. Hur kan resultaten relateras till policy? En fråga som har varit aktuell under lång tid är huruvida det behövs särskilda insatser och längre introduktionstid för vidarebosatta flyktingar. Invandrarverket menade 1997 att det vore önskvärt med ett extra år i introduktionen för kvotflyktingar. Integrationsverket kritiserade förslaget 2001 och framhöll att en individanpassad introduktion räcker eftersom den utformas efter individens behov och därför bör täcka extra behov hos vissa grupper. Resultatet av studierna inom detta projekt visar att en längre introduktionstid inte nödvändigtvis är svaret på problemen med att det tar längre tid för kvotflyktingar att komma in på arbetsmarknaden. 20

21 Asyltiden har betydelse för sysselsättningsgraden men samtidigt spelar flera andra faktorer in i kvotflyktingars lägre sysselsättningsgrad. Att arbeta mer med de samverkansproblem som gör att individerna förlorar mycket tid i början av sin introduktion är viktigt. Dessutom behöver bosättningen ses över så att grupperna får samma förutsättningar i starten. Flyktingarna själva verkar därtill snarare efterlysa snabbare och lättare vägar in på arbetsmarknaden än längre tid i introduktionsinstanser. Det är med andra ord inte mycket som tyder på att en längre introduktionstid skulle gynna kvotflyktingar men däremot är det viktigt att man fortsätter satsa på att varje nyanländ får en introduktion som anpassas efter hans eller hennes förutsättningar och tidigare erfarenheter. Kommunerna arbetar i stor utsträckning utifrån varje individs förutsättningar men ändå finns det naturligtvis finns möjligheter till förbättring av detta arbete. Mindre kommuner har svårare att erbjuda lika många vägar i introduktionen som större kommuner och här krävs ytterligare satsning på samarbete mellan olika kommuner och andra aktörer. Det är viktigt att det finns vägar att gå både för dem som precis lämnat sitt yrkesliv i och med flykten och som snabbt bör komma in på arbetsmarknaden och för dem som är längre ifrån arbetsmarknaden på grund av kort arbetserfarenhet eller analfabetism. Det går inte helt att komma bort från slumpens makt i mötet med arbetsmarknaden men det viktiga är att alla får tillgång till samma verktyg och förutsättningar för att hjälpa slumpen på traven. I de förslag som ligger om att förändra flyktingmottagandet föreslås att Arbetsförmedlingen ska ta över huvudansvaret för introduktionen. Förhoppningen är att denna myndighet kommer att kunna arbeta utifrån en mer nationell kontext i jämförelse med kommunerna för att på detta sätt kunna anpassa introduktionen till individen. SFI och samhällsinformation kommer även i fortsättningen kommunen att ansvara för. Det är viktigt för båda dessa aktörer att satsa på att utveckla samverkan med andra kommuner och arbetsmarknadsregioner för att kunna erbjuda en större variation på utbildning och en bredare arbetsmarknad för de nyanlända. Kvotflyktingars bosättning är i princip alltid styrd till skillnad mot tidigare asylsökande varav fler än hälften väljer bosättningsort själva utifrån sina egna premisser och önskemål. Kvotflyktingar måste ha en mottagningskommun innan avresa till Sverige och därför styrs deras bosättning. Detta måste dock inte nödvändigtvis betyda att 21

22 kvotflyktingar placeras på platser dit ingen annan vill komma. Det är viktigt att fler kriterier ligger till grund för bosättningsbeslut än möjligheten till lediga bostäder. Arbetsmarknadsperspektivet är viktigt men vårt material tyder även på att det utifrån ett hälsoperspektiv är bättre för en individ att placeras i närheten av nätverk och personer som upplevt samma sak som en själv med vilka man kan bearbeta traumatiska upplevelser än att placeras på platser där man riskerar att bli isolerad. Utifrån propositionen som föreslår förändringar i flyktingmottagningen ska bosättningen i fortsättningen hanteras av Arbetsförmedlingen som troligtvis har större möjlighet att planera bosättning utifrån arbetsmarknadsförutsättningar än tidigare ansvarig instans. Kvotflyktingar skall dock även i fortsättningen bosättas av Migrationsverket tillsammans med grupper som anses icke arbetsföra. Att särskilja bosättningen av kvotflyktingar från de andra arbetsföra grupperna riskerar att försämra placeringarna för dem ännu mer i relation till tidigare asylsökande. Det löser inte heller problemet med att det finns flera kommuner i Sverige idag som har bra förutsättningar för mottagning men som väljer att tacka nej till att ta emot flyktingar. Kommunerna upplever att sekundärflyttningen har minskat idag jämfört med tidigare och att det beror på att ryktet spridit sig om svårigheter man möter med exempelvis bostad i kommuner söderut. Forskning har visat att många tidigare rättade till en initialt dålig placering genom att flytta till en annan kommun med bättre förutsättningar. Om det på grund av bostadsbrist inte längre är möjligt att själv ta beslut att flytta till en annan ort kan det än mer försämra möjligheten till arbete för dem som placeras sämst i förhållande till arbetsmarknaden, dvs. kvotflyktingarna. Det råder en stor bostadsbrist i majoriteten av Sveriges kommuner och det påverkar också sysselsättningen för nyanlända. Om systemet bygger på att individerna måste vara flexibla och ta arbete där det finns så måste det finnas bostäder där det finns arbete. Ett fortsatt arbete för att minska diskriminering på arbetsmarknaden är också av yttersta vikt för att öka sysselsättningen för alla grupper av nyanlända. De osynliga barriärer som finns och som rör svenska språkets betydelse måste luckras upp och mångfald måste ses som en grundförutsättning på arbetsmarknaden. Det finns en diskussion inom flera mottagningsländer om hur man kan använda integrationskriterier för vidarebosättning, dvs. kriterier som går ut på att man väljer ut flyktingar för 22

23 vidarebosättning efter hur man tror att de kan anpassa sig till det nya landet. Integrationskriterier framstår som bakvänt när många flyktingar oavsett utbildning eller yrkesbakgrund har svårt att får arbete på grund av strukturella hinder på arbetsmarknaden. Vem kan välja ut vilka som skulle passa för en svensk arbetsmarknad när de mest välutbildade och yrkeserfarna i tidigare grupper har svårt att få arbete? Integrationskriterier kan hävdas motsäga själva utgångspunkten med vidarebosättning som ett sätt att dela på ansvaret för världens flyktingar som i första hand behöver skydd. Sverige använder sig inte av integrationskriterier i uttagningen och diskussionen kring detta är inte en del av den politiska agendan i Sverige idag. Men det är viktigt att ta upp frågan eftersom dessa kriterier används i olika utsträckning i flera av mottagningsländerna. Vidarebosättning är en humanitär åtgärd för att ge skydd åt flyktingar och det är viktigt att skyddet fortsätter vara högsta prioritet i första skedet. Det har framkommit att det finns skillnader i både sysselsättningsgrad och i arbetet med mottagning och introduktion av kvotflyktingar och tidigare asylsökande. Detta motiverar dock inte en uppdelning av dessa grupper i det praktiska arbetet. Det är istället viktigt att fortsätta se på nyanlända som individer som måste få fortsätta sina liv utifrån sina erfarenheter och förutsättningar med tillräckligt stöd från samhället. 23

24 Referenser Bevelander, P. (2009) In the picture resettled refugees in Sweden, i Pieter Bevelander, Mirjam Hagström och Sofia Rönnqvist (red), Resettled and included? The employment integration of resettled refugees in Sweden, Malmö: Malmö högskola. Bevelander, P. och Pendakur, R. (2009) The employment attachment of resettled refugees, refugees and family reunion immigrants in Sweden, i Pieter Bevelander, Mirjam Hagström och Sofia Rönnqvist (red), Resettled and included? The employment integration of resettled refugees in Sweden, Malmö: Malmö högskola. Billström, T. (2009) Tal av Tobias Billström om EU-gemensamt vidarebosättningsprogram. Sigtuna, 25 augusti (Kan laddas ner på: Björkegren, I. (1988) Flyktingar från Vietnam. Norrköping: Invandrarverket. Djuve, A. B. (2002) Overføringsflytninger: Bosettingskommuner og integrering. Forsprosjekt. Oslo: Fafo-notat 2002:08. Ekberg, J. och M. Hammarstedt (2002) 20 år med allt sämre arbetsmarknadsintegrering, Ekonomisk Debatt 30(4): Ekberg, J. och M. Ohlson (2000) Integrationen av bosniska flyktingar på den svenska arbetsmarknaden, i Hemort Sverige, Norrköping: Integrationsverket. Europeiska kommissionen (2009) Proposal for a decision of the European parliament and of the council of amending decision No 573/2007/EC establishing the European Refugee Fund for the period 2008 to 2013 as part of the general programme Solidarity and management of migration flows and repealing Council Decision 2004/904/EC. COM(2009)447. Bryssel: Europeiska kommissionen (Kan laddas ner på: eur-lex. europa.eu/lexuriserv/ LexUriServ.do?uri=COM:2009:0456:FIN:EN:PDF). Europeiska kommissionen (2007) Green paper on the future common european asylum system. COM(2007)301. Bryssel: The Commission of the European Communities. (Kan laddas ner på: ec.europa.eu/justice_home/news/intro/doc/com_2007_301_en.pdf). Gustafson, A. (2004) Sköra livsmönster. Om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar. (Akademiska avhandlingar, Sociologiska institutionen, nr 35). Umeå: Umeå University. Göthberg, P. och A. Hansen (1988) Vietnamesiska flyktingar i Göteborg. Göteborg: Göteborgs invandrarförvaltning. Hagström, M. (2009a) Winners and losers? The outcome of the dispersal policy in Sweden, i Pieter Bevelander, Mirjam Hagström och Sofia Rönnqvist (red), Resettled and 24

25 included? The employment integration of resettled refugees in Sweden, Malmö: Malmö högskola. ICMC [International Catholic Migration Commission] (2007) Welcome to Europe! A guide to resettlement: A comparative review of resettlement in Europe. Genève: ICMC. (Kan laddas ner på: a-guide-resettlement). Integrationsverket (2001) Trygghetens gränser: Kvotflyktingars mottagande i Sverige. Linköping: Integrationsverket. Invandrarverket (1997) Status Kvot: En utvärdering av kvotflyktingars mottagande och integration åren Norrköping: Invandrarverket Kronmarker, M. och E. Norström (1986) Till ett fritt land: en etnologisk undersökning av en grupp kinesiska flyktingars första möte med Sverige och svenskarna. Norrköping: Invandrarverket. Light. I. och C. Rosenstein (1995) Expanding the interaction theory of entrepreneurship, in A. Portes (red.), The Sociology of Immigration. New York: Russell Sage Foundation. Migrationsverket (2009) hämtad 16 december MOST (2008) Promoting independence in resettlement. Helsinki: Edita Prima Oy. Povrzanović Frykman, M. (2009) Views from within: Bosnian refugees experiences related to their employment in Sweden, i Pieter Bevelander, Mirjam Hagström och Sofia Rönnqvist (red), Resettled and included? The employment integration of resettled refugees in Sweden, Malmö: Malmö högskola. Ragvald, L. (1982) Vietnamflyktingarna deras första år i Sverige. Norrköping: Invandrarverket. Rönnqvist, S. (2009) Strategies from below: Vietnamese refugees, education, secondary moves and ethnic networks, i Pieter Bevelander, Mirjam Hagström och Sofia Rönnqvist (red), Resettled and included? The employment integration of resettled refugees in Sweden, Malmö: Malmö högskola. Slavnić, Z. (2000) Existens och temporalitet: Om det samtida flyktingskapets komplexitet. (Akademiska avhandlingar, Sociologiska institutionen, nr 19). Umeå: Umeå University. Socialförsäkringsutskottet (2006) Grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet. Utlåtande: 2006/07:SfU13. Stockholm: Socialförsäkringsutskottet. (Kan laddas ner på: 25

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

En kamp med tiden: Hinder i kommunintroduktion av nyanlända kvotflyktingar. Mirjam Hagström

En kamp med tiden: Hinder i kommunintroduktion av nyanlända kvotflyktingar. Mirjam Hagström En kamp med tiden: Hinder i kommunintroduktion av nyanlända kvotflyktingar Mirjam Hagström 1 Introduktion Sedan 1970-talet har flyktinginvandringen dominerat invandringen till i Sverige. 1 Samtidigt som

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Slutrapport Projekt INLAND

Slutrapport Projekt INLAND Slutrapport Projekt INLAND Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23

Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23 Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23 KUB-projektets och Migrationsverkets konferens gav dem som arbetar med flyktingfrågor och bosättning

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2009-04-28 1(10) Annex 3a Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants Inledning Samtliga medlemsländer i EU skall enligt ett beslut av EUkommissionen redovisa uppgifter

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Boverket. Mellan uppehållstillstånd och bostad En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation

Boverket. Mellan uppehållstillstånd och bostad En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation Boverket Mellan uppehållstillstånd och bostad En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation Mellan uppehållstillstånd och bostad En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation Boverket

Läs mer

En medelstor svensk stad. i oviss väntan. Sysslolöshet medför ohälsa

En medelstor svensk stad. i oviss väntan. Sysslolöshet medför ohälsa Tema Asyl En medelstor svensk stad År 2003 kom drygt 31 000 asylsökande till Sverige. För de flesta av dem väntar en lång period, kanske år, av ovisshet. Den 31 december 2003 väntade omkring 40 000 asylsökande

Läs mer

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Utbildningsförvaltningen/Skolstöd/Frivillig återvandring Emina Krzovic Handläggare 2013.01.25. emina.krzovic@stockholm.se 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Kanske flyr hon med tomma händer. Kanske är hon hungrig, törstig eller sjuk. Kanske är hon ensam och har kommit bort från sin familj, eller

Läs mer

En sammanställning av nyanländas utanförskap från arbetsmarknaden

En sammanställning av nyanländas utanförskap från arbetsmarknaden En sammanställning av nyanländas utanförskap från arbetsmarknaden För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län - Ett ESF finanserat samverkansprojekt, jan-okt 2014 En mobiliseringsprocess för bättre

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Avslutande diskussion

Avslutande diskussion Avslutande diskussion LILLEMOR SAHLBERG Obalansen mellan regionerna har förstärkts under senare år konstaterar näringsministrarna. Urbaniseringen accelererar, folk flyttar från landsbygd och småorter till

Läs mer

Bakgrunder och underlag

Bakgrunder och underlag Bakgrunder och underlag Jag kände mig så ensam de där första veckorna i Stockholm. Det räcker inte med att det är vackert och fint för att man ska må bra och jag satte därför omedelbart igång med att försöka

Läs mer

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn Integration NUMMER 4 DECEMBER 2014 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Från flykt till flytt Anvisning av ensamkommande barn - så går det till Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer