Halland som integrationslän. erfarenheter och möjligheter. Integrationsverket Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen Halland Region Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halland som integrationslän. erfarenheter och möjligheter. Integrationsverket Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen Halland Region Halland"

Transkript

1 Halland som integrationslän erfarenheter och möjligheter Integrationsverket Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen Halland Region Halland Rapportförfattare: Bitte Lydén och Therese Nilsson, Region Halland April 2007

2 INTRODUKTION... 3 SUMMERING... 4 SUMMERING AV SAMTAL MED FLYKTINGAR... 6 FÖRÄNDRADE ARBETSSÄTT... 7 SFI OCH PRAKTIK... 7 SYNPUNKTER FRÅN FLYKTINGAR I HYLTE... 9 UTBILDNINGSNIVÅ ARBETE HÄLSA SYNPUNKTER FRÅN FLYKTINGAR I HALMSTAD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ARBETE NYFÖRETAGANDE POSITIVA EFFEKTER SYNPUNKTER FRÅN FLYKTINGAR I LAHOLM KOSTNADER OCH INTÄKTER VALIDERING SYNPUNKTER FRÅN FLYKTINGAR I FALKENBERG SAMVERKAN INTEGRATION BOSTÄDER HINDER OCH PROBLEM FÖR ARBETE I SVERIGE SYNPUNKTER FRÅN FLYKTINGAR I VARBERG FRAMTIDA BEHOV AV ARBETSKRAFT FLYKTINGMOTTAGNINGARNAS ORGANISATION EFTERORD STATISTIK INTERVJUADE

3 Introduktion Kan mottagandet av flyktingar som fått uppehållstillstånd utökas i Halland? Och hur kan samarbetet i regionen utvecklas? Den 1 juni 2006 bjöd landshövding Lars-Erik Lövdén in samtliga kommunledningar i Halland, dåvarande generaldirektören för Integrationsverket Andreas Carlgren, representanter för Integrationsverket, Migrationsverket, länsarbetsnämnden och Region Halland till en diskussion kring dessa frågor. I samverkan mellan länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, Integrationsverket och Region Halland togs initiativet till denna studie. Syftet med studien är att beskriva positiva och negativa effekter av insatser som ska leda till anställning av nyanlända flyktingar. Vidare är syftet att studera samverkan och hur samverkan kan vara en lönsam strategi. I studien kartläggs de offentliga insatserna för kommunplacerade flyktingar 1 i Halland åren med inriktning på arbete och egen försörjning. Insatser inom övriga områden är inte beaktade här. Kommunerna har ett tvåårigt introduktionsprogram för varje flykting. Statliga bidrag ska täcka kostnaderna för detta. Det övergripande målet för introduktionsprogrammet är att ge den nyanlända möjligheter att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad introduktion ska personen ha fått kunskap om det svenska samhället, det svenska arbetslivet och svenska språket. Insatserna ska vara anpassade efter individens kompetens, livssituation och förutsättningar för egenförsörjning. Av tidsskäl har studien begränsats till intervjuer med personer som arbetar med eller i anslutning till introduktionen och ett mindre antal flyktingar. Det är deras uppgifter som ligger till grund för rapporten. De flesta av flyktingarna är fortfarande i introduktionsfasen. 1 Personer som fått uppehållstillstånd på flyktinggrund eller av humanitära skäl liksom s k kvotflyktingar och deras anhöriga om de kommer till Sverige inom två år från datum för uppehållstillståndet. De är personer som omfattas av ersättningsförordningen 1990:927. I rapporten benämns alla "flyktingar. 3

4 Summering Enligt kommunernas beräkningar tog Halland emot kommunplacerade flyktingar De utgör en liten del av alla utlandsfödda som bor i länet. I Halmstad utgör de till exempel ca 15 procent av de som läser Svenska för invandrare (sfi). Övriga är s k kärleksinvandrare, anhöriginvandrare eller har flyktingbakgrund längre tillbaka i tiden. Enligt kommunernas beräkningar, som inte är heltäckande, fick mellan 50 och 75 procent av flyktingarna arbete eller blev självförsörjande på annat sätt inom de tre första åren. Samtliga kommuner i Halland utom Kungsbacka har under perioden flyttat flyktingintroduktionen från socialförvaltning till arbetsmarknadsenhet. Med flytten till arbetsmarknadsenheterna har följt stora skillnader i förhållningssätt och arbetssätt. Fokus är på individen och på arbete från allra första början. De ansvariga satsar intensivt de två år introduktionsprogrammet varar och det har gett tydligt resultat. Idag får fler arbete snabbare än tidigare. Med vissa ytterligare satsningar kan ännu fler få arbete och inte minst arbete som bättre stämmer överens med vars och ens kompetens. Det är till exempel satsningar på: validering goda kontakter med arbetsplatser ökad kunskap och ändrade attityder hos svenskarna De kommunplacerade flyktingarna innebär inte kostnader för kommunen under de första åren enligt kommunrepresentanterna. Kostnaderna täcks av ersättning från staten. En mångfacetterad bild av flyktingarna ges av de som arbetar med introduktionsprogrammen och de återkommer ofta till att det gäller att se individen. En del inom AME och på Arbetsförmedlingen (Af) pekar på att de flesta som kommer har utbildning och många har hög utbildning som alltså inte har kostat det svenska samhället någonting. Alla utbildningar är dock inte gångbara i Sverige och kompletterande insatser krävs. Samtidigt kan åtskilligt göras för att bättre tillvarata flyktingars utbildningar. Med sin bakgrund och sina erfarenheter finns också en potential hos flyktingarna att bidra till ökade möjligheter för halländska företag inte minst på en internationell marknad. Andra intervjuade inom AME och Af pekar på att alla flyktingar inte kommer att få arbete. Ålder, utbildningsnivå, psykisk och fysisk hälsa är de vanligaste hindren. Dock betonas vikten av att dessa människor ändå kommer in i det svenska samhället. Ett av flera tunga skäl är att de som har barn behöver vara delaktiga i samhället i sin föräldraroll. Mer uppmärksamhet behöver ägnas åt dessa. Svenska för invandrare, sfi, bedrivs på lite olika sätt i kommunerna men samtliga betonar betydelsen av språkpraktik och annan praktik parallellt med skolbänksstudier. De inom AME och Af som arbetar med att få fram praktikplatser och anställningar, lägger stor vikt vid att finna rätt arbete åt rätt person. Det gör att båda parter oftast blir mycket nöjda. Goda kontakter med företagen är avgörande liksom väl fungerande samarbete mellan berörda myndigheter. Bemanningsföretag är en viktig länk i Falkenberg och anses kunna få större betydelse på fler håll. Kvinnorna har svårare än männen att komma in i det svenska samhället. Samtalsgrupper för kvinnor har gett goda resultat. När flyktingar anställs runt om i samhällena har de en viktig stabiliserande roll för ungdomar med utländsk bakgrund. För att klara den kommande generationsväxlingen kommer den resurs att behövas som invandrare och deras barn och barnbarn utgör. 4

5 Behov och intresse för ökat samarbete mellan kommunerna uttrycks liksom ökad samverkan med vården. Det råder brist på bostäder i samtliga kommuner utom i Hylte. Många intervjuade tar upp bostadssegregationen som ett stort problem och ofta framhålls att det bara är politikerna som kan göra något åt det. Många av flyktingarna som kom på 1990-talet mår betydligt sämre nu jämfört med de som kom Färre av de som kom på 90-talet har arbete, fler har tappat det hopp de hade när de kom, många har värkproblematik osv. Två av flera förklaringar är att det var stor brist på arbete under lågkonjunkturen på 90-talet och att kommuner, arbetsförmedling och andra sedan dess har ändrat arbetssätt och idag ställer högre krav. Den allmänna bilden av stora problem och arbetslöshet hos flyktingar har dock spillt över på senare anlända, som har klarat sig bättre. Det finns mycket fördomar och okunskap i det svenska samhället om förhållanden och synsätt i de delar av världen som flyktingarna kommer ifrån. Många som arbetar med flyktingar ger uttryck för att detta finns på alla nivåer i samhället. De framhåller betydelsen av förstärkt information och kommunikation på detta område. 5

6 Summering av samtal med flyktingar De flesta av de 37 intervjuade flyktingarna är mycket nöjda med introduktionsprogrammet och den hjälp de har fått från arbetsmarknadsenheterna. Ett personligt och respektfullt bemötande framhålls av många som mycket viktigt. Flyktingarna är överlag nöjda med sfi-undervisningen och tycker dessutom att de får stöd av lärarna i många frågor som inte har med själva studierna att göra. En del av dem är dock missnöjda med att de inte får lov, t ex vid jul, som övriga sfi-elever. Det ges inte alltid undervisning i svenska under de perioderna och de samtal som förs på lektionerna i stället upplevs inte alltid så meningsfulla. De flyktingar som har barn har ofta svårt att vara borta hela dagen när barnen är lediga. Flyktingarna upplever praktiken som en mycket viktig del i introduktionsprogrammet inte minst för språkutvecklingen. På praktikplatsen får de träna på att prata och många känner att det lossnar när de är på praktik. Särskilt nöjda är de som har haft praktik på dagis eller förskola. Alla flyktingar har inte kunnat få praktikplats. Det har visat sig svårare för akademiker att få praktik än för andra. Det finns en ganska utbredd uppfattning att praktik är att arbeta gratis. Erfarenheterna av att söka och få arbete är mycket blandade. Flera ger uttryck för att de som aktivt försökt få arbete har fått det även utan att kunna mycket svenska. Andra har motsatt upplevelse och anser att det krävs mer av utlandsfödda för att få arbete än om man är infödd. Arbetsförmedlingen har av ett antal flyktingar, främst akademiker, fått kritik för att arbeta långsamt och för att vara alltför passiv. Yrkesutbildningar där praktik ingår uppskattas och de har visat sig vara en snabb väg till ett arbete. En del vill arbeta och inte gå sfi även om de har begränsade kunskaper i svenska och de har också lyckats få arbete. Det finns högutbildade som avstår från att försöka anpassa sin högre utbildning från hemlandet efter svenska krav. De tar hellre en kortutbildning och byter yrke om det snabbare ger arbete. På frågan om de har känt sig diskriminerade svarar de flesta nej. Några har dock upplevt grova kränkningar, vilket kommit fram på andra vägar. En del flyktingar är kritiska mot att introduktionsprogrammet bara är två år och de skulle vilja att möjligheten fanns att förlänga det ett eller två år om man av någon anledning inte har haft möjlighet att komma vidare till fortsatta studier eller få ett arbete under de första två åren. 6

7 Förändrade arbetssätt Ansvaret för flyktingintroduktionen har flyttats från socialförvaltning till arbetsmarknadsenhet under perioden i alla kommuner i Halland utom i Kungsbacka. Skälet till förändringen var en ändrad syn på hur flyktingarna bäst kommer in i det svenska samhället. Ansträngningarna koncentreras nu på den enskilda individens möjligheter att snabbt komma in på arbetsmarknaden på ett helt annat sätt än tidigare. Större krav ställs på flyktingarnas motprestation. Så fort flyktingarna har kommit på plats i sin bostad startar det 2-åriga introduktionsprogrammet och individuella samtal hålls med handläggare på arbetsmarknadsenheten. Flyktingens bakgrund, erfarenheter och behov kartläggs, information ges om introduktionsprogrammet, vilket innebär heldagssysselsättning med krav och villkor som är så lika som möjligt de som gäller på en vanlig arbetsplats. Kommunerna arbetar inbördes något olika i starten men grunddragen är desamma. Representanter för arbetsförmedling och/eller för yrkesvägledning, sfi liksom praktikanordnare deltar i några kommuner i de allra första samtalen, i andra kommer de in något senare. Anmälan görs till sfi och personen skrivs in vid Af som arbetssökande. Förut väntade man tills personen hade lärt sig svenska, nu sker inskrivning vid Af oftast direkt. Individuella program eller handlingsplaner upprättas. Det görs i varierande former, i de flesta av Hallands kommuner ska de skrivas under av flyktingen och övriga som är med och upprättar planen för att betona dess betydelse. I ett par kommuner får flyktingen en s k lots eller kontaktperson som stöd den första tiden. En del flyktingar behöver i första hand vård och behovet att samarbeta med vården och landstinget har ökat. Falkenbergs integrationsenhet arbetar inte endast mot personer för vilka kommunen får statligt bidrag enligt förordningen 1990:927 utan även mot utlandsfödda med socialbidrag. Den senare gruppen omfattar cirka 12 personer varje år. Att arbeta mot båda grupperna som man gör i Falkenberg är inte vanligt i andra kommuner. Kungsbacka har för närvarande inte avtal med Integrationsverket om att ta emot flyktingar och arbetar på ett annat sätt än övriga kommuner med de flyktingar som kommer till kommunen. Kungsbacka ingår därför inte de allmänna beskrivningarna av kommunernas arbete nedan. Sfi och praktik Flyktingarna utgör procent av eleverna vid sfi. Övriga är s k kärleksinvandrare, anhöriginvandrare eller har flyktingbakgrund längre tillbaka i tiden. Inledningsvis ska flyktingarna kombinera halvdagsstudier i sfi med annan halvdagsverksamhet som innehåller samhällsinformation, studiebesök, språkpraktik, ibland friskvård och mer praktiska aktiviteter. Så snart som möjligt är det sedan yrkesinriktad praktik som gäller eller studier om den enskilde är mest betjänt av det. Det framhålls från flera håll att akademiker bör läsa sfi på högskolan. På andra orter sker det med goda resultat. I Göteborg räknar man med att akademikerna klarar sfi på ett år eftersom de kan läsa i ett helt annat tempo än studieovana, som kan behöva två-tre år eller mer. 7

8 Erfarenheterna säger också att det är viktigt för universitetsutbildade att få vara i högskolemiljö där de har lättare att orientera sig och kan knyta kontakter för framtiden. Diskussioner har förts med högskolan i Halmstad utan resultat. I Laholm har man tagit steget att erbjuda alla invandrare samma möjligheter till studier och praktik som flyktingarna får i introduktionsprogrammet. En invandrare som anmäler sig till sfi anmäler sig precis som en flykting till heltidssysselsättning och får samma hjälp med översättning av betyg, kartläggning och individuell coachning. Arbetsmarknads- och introduktionsenheten i Falkenberg köper in kurser från studieförbundet ABF som ett komplement till sfi-undervisningen. Det är kurser i svenska, data och samhällskunskap och fler klarar sfi-kurserna när de kombinerar sfi-studier med studier på ABF, vilket förklaras med att de pratar mer på ABF:s kurser än på sfi införde sfi i Halmstad s k startgrupper för alla nybörjare för att var och en ska hamna på så rätt nivå som möjligt. Det gav gott resultat och 2006 infördes individuella studieplaner, vilket har gjort individualiseringen tydligare och lättare att följa upp. Funderingar finns även på att maximera antalet timmar i sfi-undervisningens slutkurs (D-kursen). En del kommuner har infört det med snabbare resultat som följd. De flyktingar som kommer till Kungsbacka tas emot av Stöd och försörjning inom Individoch familjeomsorg där de behandlas som alla andra som söker ekonomiskt bistånd. Man gör alltså ingen skillnad på flyktingar och infödda svenskar. Alla ska få det stöd och den stöttning de behöver. De får en socialsekreterare och de ska göra vad de kan för att få arbete. Sfi finns för den som behöver lära sig svenska och Stöd och försörjning samverkar med arbetslivsenheten och Af på samma sätt för alla oavsett bakgrund. Vikten av språkpraktik betonas både för språkets skull och som ett sätt att komma in i det svenska samhället. Ansvaret för att hitta språkpraktikplatser skiftar mellan kommunerna. Det ligger hos sfi, de introduktionsansvariga eller hos flyktingen själv. I några kommuner har man inga svårigheter att hitta språkpraktik, i andra är det svårare. Yrkesinriktad praktik är den vanligaste dörröppnaren till arbete för de nya svenskarna och mycket arbete läggs på att finna rätt praktikplats för rätt individ. Både på länsarbetsnämnden och på arbetsmarknadsenheterna framhåller man behovet av att den som ska förmedla praktik och arbete behöver tillbringa mycket tid ute på företagen. Det gäller att lära känna företagen liksom att bygga upp ett förtroende så att företagen litar på praktikanskaffarens bedömning när han eller hon rekommenderar en person. Praktikanskaffaren kan också behöva lägga mycket tid på att förklara systemet med obetald praktik för flyktingar. Många vill inte arbeta gratis och har hört talas om landsmän som gått från praktikplats till praktikplats utan att få någon anställning och om företag som tar emot praktikant efter praktikant men inte anställer någon. Bland handläggarnas argument för praktik är att på rätt praktikplats lär man sig mer yrkessvenska än i sfi och man skapar sig en referens i Sverige att hänvisa till när man senare söker arbete. I september 2006 fick AMS i uppdrag av regeringen att starta försöksverksamhet för vissa nyanlända. Halland är inte bland de tre försökslänen men i möjligaste mån ska man arbeta så även här. Syftet är att tidigt tillvarata de nyanländas erfarenheter och kunnande för att avsevärt korta tiden tills de får arbete. Det ska uppnås genom en lämplig kombination av 8

9 aktiviteter på heltid. Undervisning i svenska ska varvas med validering, aktivt arbetssökande, praktik, utbildning och ibland rehabilitering. Stor vikt ska läggas vid att deltagarna får erfarenhet av att vara på en arbetsplats. Detta är redan grundtankar i flyktingintroduktionen i Halland men tidig aktivitet ska prioriteras mer, enligt Greta Badlund integrationssamordnare vid länsarbetsnämnden i Varberg. I oktober 2006 startades en filial av sfi i Getinge. Verksamheten var från början tänkt enbart för romer i introduktionsprogrammet som av skilda anledningar inte kommit till undervisningen i Halmstad. Nu deltar även några andra. Verksamheten bedrivs under delvis provisoriska former men med mycket entusiasm. Den anses hittills mycket lyckosam. Komvux Andersberg är en särskild avdelning av sfi. Verksamheten startade 2000 som ett projekt och var då främst avsett för dem som kört fast i språkinlärningen och inte kommit vidare. Många deltagare hade kommit till Sverige i början på 1990-talet och inte fått något arbete. Genom sfi-undervisning parallellt med praktik löstes många knutar upp. Drygt två av tre har slutat på Komvux Andersberg för att de blivit självförsörjande eller fortsatt med andra studier. Verksamheten bygger på nästan heldagsnärvaro ( ), varav tolv timmar är språkpraktik per vecka. Man har språkpraktik på samma arbetsplats i en termin. Skriftligt omdöme ges av handledaren (initiativförmåga, arbetsvillighet, förmåga att utföra arbetsuppgifter, förmåga att arbeta tillsammans). En komvux-lärare och deltagaren diskuterar sedan omdömet vad var det som gjorde att den ena omdömet blev så bra? Varför blev ett annat mindre bra? Språkpraktiken ger kontakter, kännedom om arbetsplatser och ett omdöme att visa upp när man söker arbete. Man gör också många studiebesök för att öka förståelsen för vad det innebär att arbeta på en svensk arbetsplats. Numera är Komvux Andersberg en etablerad verksamhet som har möjlighet att ta emot 30 deltagare. Parallellt med sfi:n har utbildningar inom lokalvård och grundläggande vård- och omsorg genomförts vid fem tillfällen med goda resultat. Det är främst för att delta i dessa utbildningar som några av flyktingarna från AME och introduktionsprogrammet kommit till Komvux Andersberg. Synpunkter från flyktingar i Hylte Sju flyktingar med mycket olika bakgrund ger bitvis likartade uttryck för vad de upplevt och upplever i introduktionsprogrammet i Hylte. Alla utom en har fått uppehållstillstånd före De har väntat mellan ett och fem år på att få det. Någon har levt gömd i flera år. Alla har familj, någon väntar fortfarande på att få hit sin familj. De flesta trivs bra eller mycket bra, en del har bott i kommunen även som asylsökande, alla tycker det är viktigt att nu lära sig mer svenska och få börja arbeta så snart som möjligt. De går olika stadier av sfi. Det klart man vill arbeta! Jag vill inte ha något socialbidrag. Man mår inte bra av bara gå i skolan och sedan sitta hemma hela dagen. Min man vill inte gå sfi. Han talar väldigt lite svenska men han vill arbeta och han har fått praktik, först utan lön i fyra veckor och sedan med lön i tre månader. Nu hoppas han få fast arbete där. Någon har haft kort praktik. Fler har velat och vill ha praktik. Några har aktivt sökt arbete, åkt runt till företagen och anmält sitt intresse med ansökningshandlingar och CV. De har fått beskedet vi ringer om vi behöver folk men ingen har ringt. Flera har fått uppfattningen att arbetsgivare inte gärna anställer invandrare och att det krävs 9

10 mer av invandrare för att de ska få arbete. De flesta är fast beslutna att se till att de får arbete och alla verkar tro att de kommer att få det. Några, som haft väldigt svårt att få arbete i sitt hemland på grund av etniskt tillhörighet, vill starta eget här. En 31-åring har 20 års erfarenhet från slakteri. Han började alltså arbeta som 8-åring och var analfabet när han kom hit. Han verkar mycket målmedveten och tror sig behöva totalt ca 2 ½ år studier inklusive sfi innan han kan börja arbeta. En person med relativt kort utbildning från hemlandet vill gärna studera lite mer här om möjligt men har också tagit kontakt med några fabriker för att arbeta. Det händer att erfarenheterna från hemlandet inte är direkt användbara i det nya livet: Jag arbetade på en bilverkstad i mitt hemland men här är helt annorlunda. Ni reparerar ingenting! Bara kastar det som inte fungerar och sätter in en ny del. Vi reparerar det mesta. En person berättar om att ha fått sin ytterdörr nerkladdad och inristad med skällsord och säger att det är flyktingar ur en annan folkgrupp som har gjort det. Andra som upplevt liknande nämner inte det under intervjuerna. Att det har skett framkommer i efterhand i samtal med svenskar. Ingen säger sig ha upplevt negativa attityder från svenskar för att de är invandrare. Utbildningsnivå Det finns ingen tydlig bild av utbildningsnivån hos flyktingarna i länet, men generellt sett har flyktingar från Iran, Irak och forna Sovjet en högre utbildningsnivå än andra. Män har generellt högre utbildningsnivå än kvinnor. En del är analfabeter, av dem är flest kvinnor. Generellt är studielängden för flyktingar som kommit till Sverige under en tioårsperiod ungefär dvs. 25 procent analfabeter eller med kort tids utbildning, 50 procent med gymnasieutbildning och 25 procent med högskoleutbildning, enligt Gisela Andersson på Integrationsverket. Utbildningsnivån varierar dock från år till år. I Halland var fördelningen just år För en jämförelse med övriga hallänningar hade 31,2 procent av dem högskoleutbildning år Enligt en studie gjord av Integrationsverket har inte utländsk utbildning betydelse för chanserna på arbetsmarknaden. 2 Arbete I vilken utsträckning de kommunplacerade flyktingarna fått arbete är svårt eller omöjligt att utläsa ur befintlig statistik. Ett skäl är att en flykting som haft uppehållstillstånd i tre år inte längre räknas som nyanländ och då inte ska kunna urskiljas i länsarbetsnämndens statistik. I Hylte är det generellt inget större problem för flyktingar att få arbete enligt uppfattningen på arbetsförmedlingen och inom AME. De som lärt sig svenska så de kan göra sig förstådda och 2 Introduktion av nyanlända flyktingar - en enkätundersökning, Integrationsverkets rapportserie 2005:01 10

11 kan läsa instruktioner sugs ofta upp rätt snabbt ofta i tillverkningsindustrin. Behovet av arbetskraft är stort. För högutbildade kan det däremot vara svårare att få arbete. Det är också relativt få högutbildade som väljer att komma till kommunen. Vikten av kontakter, aktivt arbete och fokus på individen illustreras av Mats Roxes erfarenheter på AME i Halmstad: När jag får ut någon, uppfinner jag oftast en tjänst. Jag ser vad en person skulle kunna göra på en viss arbetsplats och får arbetsgivaren med på noterna. 7 av 10 gånger är det så, det är ingen ledig tjänst som tillsätts. AME i Halmstad har egen statistik över försörjningssituationen: Tabell 1: Försörjningssituationen efter två års introduktion för flyktingar mottagna Egen försörjning Egen försörjning i % Försörjningsstöd Totalt antal intro. pågår intro. pågår intro. pågår intro. pågår intro. pågår intro. pågår 116 För att få rätt fokus och kunna satsa så att flyktingarna på bästa sätt kommer in i det svenska samhället måste man hålla i minnet att de som kommer nu är flyktingar betonar AME-chefen i Halmstad AnnKristin Norrman: - Det här är ingen arbetskraftsinvandring. Det är en flyktinginvandring. Det är människor som i första hand har flytt från förföljelse och annat i sitt hemland. Det måste vi vara medvetna om. Däremot finns det ingen motsättning i det och att vi gör allt för att de ska få arbete och försörja sig själva så snart som möjligt. Laholms kommun har ett avtal med Integrationsverket och arbetar med introduktionsprogram sedan 2004, men kommunen har arbetat på ett liknande sätt med individuell coachning sedan Statistiken på hur det går för flyktingarna efter introduktionsprogrammet visar att ungefär 50 procent får arbete eller går till vidare studier. Av de 39 personer i arbetsför ålder, år, som togs emot eller sekundärt flyttade in till Laholms kommun mellan 2001 och 2005 var i slutet av personer självförsörjande, 17 personer icke självförsörjande och 6 personer utflyttade. I Falkenberg kommer ca 75 procent av flyktingarna ut i någon form av egen försörjning efter avslutat introduktionsprogram (arbete, studier eller föräldrapenning). Alla jobb är inte dock inte tillsvidareanställningar utan vanligt förekommande är korta projektanställningar. Om det inte sker några dramatiska förändringar i konjunkturen räknar man med en fortsatt god arbetsmarknad för flyktingarna i kommunen. Tabell 2: Antal personer utskrivna från Introduktionen på FAMI. Personer för vilka kommunen får statligt bidrag enligt förordningen 1990:927 tillsammans med utlandsfödda anvisade från socialtjänsten. Annat kan vara föräldrapenning, egen begäran eller socialtjänsten. Lön CSN Annat Flyttat Totalt antal

12 Sedan ansvaret för flyktingmottagningen i Varberg övergick från socialförvaltningen till AME 2002 har 16 vuxna och 21 barn avslutat sina introduktionsprogram, de utgör sju familjer och två ensamstående. Fem av de sju familjerna och en av de två ensamstående är självständiga och klarar sig på egen hand genom arbete eller utbildning. Två familjer får försörjningsstöd. En önskan att behoven på den lokala arbetsmarknaden i viss utsträckning ska få styra vilka flyktingar en kommun tar emot uttrycks av några intervjuade. Men den linjen är inte riktigt Migrationsverkets och dessutom skaffar många flyktingar själva bostad där de vill bo (s k EBO:s) och då måste kommunen ta emot dem. Inom länsarbetsnämnden har en företagsgrupp bildats för att intensifiera kontakterna med företagen. Flera intervjuade betonar att arbetsförmedlarna dessutom behöver ha mer tid att vara ute på företagen. I större utsträckning än hittills behöver man också stötta flyktingarna individuellt. En stor andel flyktingarna har lång utbildning. Många av de som arbetar med flyktingintroduktionen konstaterar att man betydligt bättre och snabbare behöver ta vara på detta. Samtidigt finns också många med yrkeserfarenheter som inte är användbara här. En del har ingen yrkeserfarenhet alls och inom arbetsmarknadsenheterna och Af konstaterar man att alla inte kommer att få arbete. Ålder, utbildningsnivå, psykisk och fysisk hälsa är de vanligaste hindren. Hälsa Under 2006 har allt fler av de kommunplacerade flyktingarna inte varit arbetsföra utan behövt vård av något slag. Det är inte oväntat eftersom medicinska skäl fanns som grund för uppehållstillstånd i den tillfälliga asyllagen. Samtidigt finns inte tillräcklig kapacitet och kunskap att ta hand om dessa patienter på vårdcentralerna. I Getinge och på Andersberg i Halmstad råder stark frustration över att de patienter man remitterar till psykiatrin vid länssjukhuset sällan tas emot där. Det finns en vårdöverenskommelse mellan allmänmedicin och psykiatrin men tolkningen av denna går isär. Patienterna bollas fram och tillbaka och får inte den hjälp de behöver. De blir isolerade, kan inte delta i svenskundervisning eller andra arrangemang som ordnas för dem, säger Lars- Göran Skarph, verksamhetsansvarig vid vårdcentralen i Getinge. I Halmstad har idag en enda vårdcentral (Andersberg) en psykolog anställd. Kuratorer på deleller heltid finns på landstingets vårdcentraler men inte på de privata. Det finns stort behov av fler. I några kommuner lyfter man tydligt fram att samarbetet med landstinget behöver förbättras och utökas. Målinriktad rehabilitering från start för de flyktingar som behöver det framhålls också som en nyckelfråga för att den tvååriga flyktingintroduktionen ska ge bästa möjliga utdelning. Synpunkter från flyktingar i Halmstad Flera av de nio flyktingar som intervjuas har varit i Sverige flera år, den som väntat längst på uppehållstillstånd kom Några beskriver att åren i väntan och 12

13 passivitet har gjort det svårt att vara koncentrerad och högpresterande längre perioder i sträck. Men de är helt inriktade på att få arbete snart och har gott hopp om att få det. Några har målmedvetet tränat svenska på egen hand och klarar språket bra. En är lovad arbete. En har gått Grundläggande vårdutbildning på basnivå (3 månader på Komvux Andersberg) och har därefter fått timanställning i hemtjänsten. Hon hoppas och tror att det ska öka till heltidsarbete. Flera av kvinnornas män har velat arbeta och inte gå sfi när de väl har fått uppehållstillstånd. De har också fått arbete (bl a hantverksarbete) och är mycket nöjda med det. Kvinnorna däremot går alltså sfi och flera är inriktade på en kort vårdutbildning därefter. Några hade redan etablerade släktingar i kommunen när de kom och framhåller att det har hjälpt dem väldigt mycket att komma in i det svenska samhället. Det är viktigt att ha någon bakom ryggen. Viktigt att få hjälp att förstå. Någon har en företagsidé och kommit en bit i förberedelserna med att starta eget. En man som har ettårigt uppehållstillstånd har en längre tid haft löfte om anställning men arbetsgivaren har inte velat anställa och satsa på utbildning om uppehållstillståndet inte blir permanent. Mannens familj har fått permanent uppehållstillstånd och när hans ettåriga tillstånd gick mot sitt slut var det en nervös väntan. Det nya stödet nystartsjobb gjorde dock att arbetsgivaren bestämde sig för att anställa och mannen och hans familj fick ökat hopp om att hans uppehållstillstånd ska permanentas. De flesta är inriktade på arbeten som inte kräver lång utbildning. Det gäller både de som har kort respektive längre utbildning från sina hemländer. Någon tycker att handläggarna på AME är svårfångade och säger att många klagar på detta. På sfi är det däremot mycket lättare, där får man hjälp med problem som behöver lösas. Någon säger De lyssnade på mig på AME och är mycket nöjd med sin situation. Några tycker att Aktivitetscenter är väldigt bra för att där finns praktiskt arbete och man kan prata mycket med varandra. De allra flesta bor på Andersberg. Några tycker det är bra, andra ska flytta när de har råd. De vill gärna bo där det också finns svenskar. Framför allt tänker de på sina barn och vill att de ska gå i skola där det finns svenska barn. Framgångsfaktorer för arbete Tydlig målbild, arbete i fokus Bra kontakt och samarbete med näringsliv och andra aktörer Bra kontakt och samarbete med Af Individuell coachning, stor bredd och flexibilitet i arbetsmöjligheter Praktik särskilt om flyktingen ordnar den själv Anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildningar Att svenskar på alla nivåer i samhället får mer kunskap och naturliga kontakter med invandrare 13

14 Bemanningsföretag de är en bro till arbete för många utlandsfödda. De ser till kompetens oavsett om namnet är svenskt eller främmande. Nämns i Falkenberg som den främsta framgångsfaktorn. Falkenbergs Arbetsmarknads- och introduktionsenhet, FAMI, och Manpower har samarbetat i 1,5 år och de kontaktar varandra vid behov. FAMI har en färdig lista på vilka invandrare som är intresserade av ett arbete vilket gör att de snabbt kan erbjuda Manpower personal. De är bara de som är anställningsbara som står på listan. FAMI samarbetar med endast Manpower på grund av att de inte får fram så mycket arbetskraft som skulle krävas för att kunna samarbeta med flera bemanningsföretag. Enligt Kenth Hjelm på FAMI får inga invandrare jobb genom traditionella ansökningar och därför rekommenderar de ingen att skicka iväg ansökningar. Han menar att 100 % av de flyktingar som har fått jobb har fått jobb genom kontakter, praktik eller bemanningsföretag. Validering nämns som en nyckelfråga av de flesta intervjuade. Många anser att möjligheterna i Halland är alltför begränsade och snarast bör byggas ut. Varberg arbetar aktivt med validering som man anser är en snabb och effektiv väg ut i arbetslivet. Bland annat drevs hösten 2006 Columbusprojektet på Medborgarskolan i Varberg. 1/3 av de 30 deltagarna var svenskar och övriga var invandrare. Målet var att deltagarna skulle få jobb eller börja studera. I Columbusprojektet ingick en mängd olika aktiviteter för att komma närmade arbetsmarknaden. Bland annat utvecklade alla deltagarna en meritportfölj och ägnade sig åt jobbsökaraktiviteter. Tanken var att deltagarna skulle få möjligheten att validera sina kunskaper. Projektet upphörde vid årsskiftet på grund av minskade resurser på Af. Att se flyktingarna som en tillväxtfaktor Att det sociala sammanhanget fungerar (boendet, familjen mm) Bra samarbete med Komvux. AMEs chef i Halmstad AnnKristin Norrman framhåller att de har ett gott sådant men att det kan utvecklas mer. Hon menar att de som alltid arbetat i skolvärlden har en annan målbild än man har inom AME. Om vi haft vuxenutbildningen hos oss hade det varit en helt annan dynamik, säger AnnKristin Norrman. Nu ligger den under utbildningsförvaltningen. Skräddarsydda kortare utbildningar för att anpassa flyktingars utbildningar till svenska förhållanden har varit framgångsrika och det anses finnas behov av fler. Det gäller bland annat kurser för sjuksköterskor. Även kortare yrkesinriktade utbildningar har varit lyckosamma, t ex grundläggande vårdutbildning på basnivå och lokalvårdsutbildningar. Nyföretagande Andelen egna företagare i den sysselsatta befolkningen var 7,4 procent år Utrikes födda var egenföretagare i högre utsträckning än inrikes födda, 8,8 procent jämfört med 7,3 procent bland inrikes födda. Andelen män som var egenföretagare var dubbelt så stor som andelen kvinnor i båda grupperna; inrikes respektive utrikes födda. Det finns ingen tillgänglig statistik över i vilken utsträckning flyktingar är företagare. Enligt Michael Johansson på Nyföretagarcentrum i Halmstad har invandrare generellt svårare att starta företag, bl a på grund av att de av naturliga skäl har mindre egna lokala nätverk och svårare att få lån hos kreditinstitut. Mellan % procent av dem som söker rådgivning hos Nyföretagarcentrum i Halland har utländsk bakgrund 3 Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket

15 Invandrares kännedom om Nyföretagarcentrum och de tjänster man erbjuder kostnadsfritt är sannolikt låg. De flesta med invandrarbakgrund som startar företag besöker inte Nyföretagarcentrum utan skaffar sig nödvändig information på annat sätt. Nyföretagarcentrum marknadsför inte aktivt sin verksamhet specifikt till invandrare, men brukar, när de blir tillfrågade, åka ut och informera om företagande och företagandets villkor i olika sammanhang. Information och rådgivning på Nyföretagarcentrum är till största delen på svenska. Det förekommer några gånger om året att rådgivningen sker på engelska. Det finns tillgång till lite informationsmaterial på andra språk utgivet av statliga Nutek. AME i Halmstad har upparbetade kontakter med Nyföretagarcentrum för flyktingar som planerar att starta eget. Region Halland stöder Nyföretagarcentrum i ett projekt riktat mot invandrare som syftar till att personer med invandrarbakgrund vid behov ska kunna erbjudas lite extra tid för rådgivning och stöd. Svenskar som står långt från arbetsmarknaden har fått mycket större del av olika insatser än invandrare och främsta skälet är säkert att svenskarna är lättare att nå med information och olika insatser, menar Kajsa Vik på Coompanion och ordförande i ESF rådets partnerskap i Halland. Svenskar är oftare registrerade på arbetsförmedlingen, har A-kassa och de vet själva mer om vad som finns. Vi behöver göra oss synliga, konstaterar Kajsa Vik och påpekar att den vanliga informationen om nyföretagande dessutom ofta är otillräcklig för utlandsfödda. De förstår inte alla regler och vi skulle behöva mycket mer tid för att göra systemet begripligt och framkomligt, anser Kajsa Vik. En förbättring för integrationsarbetet som hon framhåller är dock att projekt som räknas som integrationsprojekt inom ESF numera även får ha en del svenskfödda deltagare. Tidigare kunde de utlandsfödda vara för få för att få ihop till ett projekt och man ser att ett blandat deltagande gynnar arbetet i projektet. Positiva effekter Vi får välbehövlig och efterfrågad arbetskraft! Det framförs av flertalet intervjuade. I några kommuner gäller det främst på sikt, i exempelvis Hylte gäller det nu. En liten kommun som vår har också bättre förutsättningar än många andra att ta emot flyktingar. Den sociala strukturen är sådan att man inte förblir anonym. Man ser folk. Jag bor i Rydö och där har flyktingarna blivit en naturlig del, säger kommunrådet Micael Arnström (s) i Hylte kommun. Världen blir allt mer globaliserad och vi behöver all kunskap vi kan få om omvärlden för att hänga med i utvecklingen, säger Gerry Andersson tf utvecklingschef i Laholm, och han ser med fördel att kommunen tar emot folk från andra kulturer med andra kompetenser, t.ex. från vissa yrken som inte är så vanliga i Sverige längre. Även Erling Cronqvist (c) kommunstyrelsens ordförande i Laholm ser flyktingarnas kunskaper och erfarenheter som en tillgång för näringslivet och samhället: Vi får in impulser från andra länder och många är driftiga och startar egna företag. Mångfald är viktigt, inte minst för den yngre generationen för att de ska få kontakt med folk från andra kulturer, anser Rolf Landholm kommunchef i Falkenberg. Han ser ett starkt samband mellan en lyckad integration och ett arbete. När en flykting får ett jobb vinner båda parterna på det, flyktingen och företaget. När flyktingen får ett arbete får han/hon en referenspunkt och får öva språket, och företaget för en ökad mångfald. Mari-Louise 15

16 Wernersson (c) kommunstyrelsens ordförande, ser också flyktingarna som en tillgång för kommunen. Hon menar att många av de som kommer har en bra utbildning och är engagerade i samhället och föreningslivet. De är drivande och startar företag. Men Mari-Louise Wernersson betonar också att det finns en annan sida. Vissa flyktingar kommer aldrig ut i arbetslivet av olika anledningar utan blir bidragsberoende. Integration är en tillväxtfaktor för kommunen, det anser både Magnus Stolth, arbetsmarknadschef, och Ibrahim Baalbaki, integrationssekreterare i Varberg. Anders Eriksson, tf kommundirektör i Varberg, delar delvis deras uppfattning. Han menar att det finns fördelar med att ta emot flyktingar men att vi inte får blunda för problemen. Flyktingar startar i högre grad än svenskar företag vilket är positivt men han nämner också att det kan uppstå problem i skolor i invandrartäta områden. Synpunkter från flyktingar i Laholm Uppfattningen bland de fem intervjuade flyktingarna är att integrationscentrum i Laholm gör ett bra jobb och de är nöjda med den hjälp och det stöd de får. Flyktingarna upplever det som positivt att integrationscentrum snabbt tar kontakt med flyktingfamiljen när de kommer till kommunen. Flyktingarna känner att personalen lyssnar och respekterar deras tidigare erfarenheter. Något som fyra av fem intervjuade flyktingar lyft fram som positivt är att man kan komma och prata med dem som jobbar på lärcentrum när man vill. Att man inte behöver boka tid uppfattas som oerhört viktigt. Personalen tar sig tid även om det bara är fem minuter. Lärcentrum beskrivs som en öppen och trevlig miljö. Alla lärare och samordnare är bra, de frågar hur det är när man träffas i trappan eller i cafeterian. De är snälla mot alla. Jag har inte hört någon som inte har varit nöjd. Riktlinjerna för introduktionsersättningen uppskattas av flyktingarna då de kan tjäna egna pengar om de vill, även om det inte är lika uppskattat med en karensdag. Jag tycker att det ger en större respekt för flyktingen jämfört med om man får socialbidrag. I Laholm har arbetet med validering kommit ganska långt. En kvinna som validerat sina kunskaper i ryska säger: De erbjöd mig att tenta av ryska. Jag tentade av ryska på alla nivåer och fick 700 gymnasiepoäng för det. Det har jag sparat in en termin på och det är jag jätteglad för. Hon har även blivit erbjuden att tenta av fler ämnen men vill inte det. Varje ämne har ord på svenska som jag vill lära mig. Kostnader och intäkter I alla de halländska kommunerna täcker den statliga ersättningen kostnaderna för mottagna flyktingar under de första åren, enligt de intervjuade. Flyktingen får s.k. introduktionsersättning under ankomståret och de två första åren därefter. En hel del får arbete eller blir självförsörjande på annat sätt (föräldrapenning, studielån mm) under den tiden och 16

17 de introduktionsersättningar som därmed inte betalas ut används i stället till andra som behöver ekonomiskt stöd längre tid. Den statliga ersättningen räcker ofta även till extra stödåtgärder som kan behövas till exempel extra personal i skolan. Kommunerna får dessutom i särskilda fall ytterligare ersättning från Integrationsverket för till exempel hemtjänst. I Halmstad kommun har det diskuterats att söka ersättning för att kunna anställa en psykolog trots att det är landstingets ansvarsområde. Om bedömningen är att tillgång till psykolog är väsentligt för att introduktionsprogrammet ska vara effektivt de två år man har till förfogande kan Integrationsverket finansiera en sådan tjänst under en tid. När det gäller kostnader och intäkter anser en del att det finns pluseffekter av en större befolkning som dock är svåra att överblicka. Andra anser att flyktingarna ger ett tillskott till kommunen som inte bara kan räknas i ekonomiska termer och de anser därför att diskussionen om täckta kostnader delvis är irrelevant. Om en flykting blir arbetslös efter fem år och behöver socialbidrag ska det räknas på annat sätt än när andra medborgare behöver socialbidrag? Vilka kostnader och intäkter som på längre sikt ska hänföras till vad kan betraktas på olika sätt. Introduktionsersättningen ska likna lön för utfört arbete. Ett av kraven är 8 timmars närvaro. Avdrag görs vid frånvaro och avdraget är större om det inte anmälts i förväg. Sjukfrånvaro ska anmälas som vid vanlig anställning. Kommunerna kan inom vissa ramar själva avgöra nivån på avdrag och krav. Kraven på motprestation anses ha stor betydelse för framgångarna med introduktionsprogrammet. Validering Användningen av validering har kommit olika långt i de halländska kommunerna. Behovet av att validera flyktingarnas kompetens och utbildning betonas av alla inblandade i introduktionsprogrammen men många menar att möjligheterna ännu inte finns i Halland. Ann Malmsten-Andréasson, som leder valideringsprojekt på Region Halland, märker att fler och fler ser värdet av validering. Hon anser dock att det redan finns verktyg och aktörer för att arbeta med validering i betydligt större utsträckning än vad som sker. Hon uppfattar det som att många förväntar sig ett färdigt system men framhåller att validering kan bestå av flera steg och kan vara rätt enkel att påbörja i den egna verksamheten. Hittills har validering främst genomförts i förhållande till gymnasiets kursplaner och inom området omvårdnad. För att validera fullt ut både i förhållande till generella kompetenser och olika utbildnings- och branschkunskaper krävs vidareutveckling, mer information, kunskap och bättre samverkan, anser Ann Malmsten-Andréasson. Synpunkter från flyktingar i Falkenberg De tio intervjuade flyktingarna i Falkenberg ger en delad bild av flyktingmottagningen och integrationsprogrammet. De finns de som känner att de har blivit bra bemötta och att de fått den hjälp de behövt. De känner att FAMI, Falkenbergs Arbetsmarknads- och integrationsenhet, lyssnar, respekterar dem och hjälper dem. 17

18 Majoriteten, sju av tio, säger dock att de inte har fått ett bra bemötande eller den hjälp de behövt. Flyktingmottagningen i Falkenberg får av flera flyktingar kritik för att vara kontrollerande. Flyktingarna upplever att FAMI bara intresserar sig av att kontrollera utbetalningarna och att de är hotfulla, särskilt när det gäller pengar. De känner att FAMI försöker bestämma över deras liv, familjer och pengar. Dom bara pratar mål och om att vi måste kämpa men de frågar inte var jag bor eller hur jag bor. Jag måste känna mig trodd och det gör jag inte nu. Jag hade problem med att de inte lyssnade och att de glömde. I september 2006 stängdes dörrarna för Framsteget, en verksamhet riktad mot kvinnor för att stärka kvinnor. Aktiviteterna i Framsteget var varierade och syftade till att kvinnorna skulle komma in i samhället. De gjorde utflykter, samtalade, bakade, sydde, läste svenska, lärde sig hur man ska söka jobb m.m. Orsaken till att Framsteget las ner är enligt Margaret Hermanson, integrationssamordnare på FAMI, att det inte var förberedande för arbetslivet. Enligt Ann-Christin Nicolaisen, chef för arbetsmarknadsenheten, var Framsteget ett stöd för många kvinnor, men idag arbetar de mer individuellt även när de har gruppverksamhet: Framsteget fungerade bra för en del personer som deltog, men vi såg också att det fanns en risk för en inlåsningseffekt; en del kvinnor trivdes för bra. Många flyktingar är ledsna över att Framsteget har lagts ner och undrar varför inte de blivit tillfrågade om vad de vill. Så här beskriver en kvinna Framsteget (hon deltog en dag i veckan): Det var inga studier där men vi kvinnor lärde oss jättemycket. Det var den bästa tiden för mig. Det var en jättebra tid. Vi invandrarkvinnor har som en gräns att gå ut i samhället. Lillian var bra, energisk och hon gjorde så att vi växte och vågade gå ut i samhället. Vi åkte ut på utflykter i naturen, bakade och lagade mat. För mig var Framsteget jätteviktigt. Jag hade tappat självkänslan. Kvinnan tycket att det är synd att projektet har lagts ner och hon säger att projektet har varit en hjälp för henne och många andra invandrarkvinnor. Samverkan De som arbetar med flyktingintroduktionen i kommunerna träffas två till tre gånger om året för att diskutera integrationsfrågor och informera varandra om vad som händer i kommunen. En del tycker att det är för lite och efterfrågar ökat samarbete i vissa specifika frågor, bl.a. frågor som rör hedersrelaterat våld, apatiska barn, specialsydda utbildningsprojekt och valideringsprojekt. Ett ökat samarbete mellan kommunerna i länet efterfrågas också vad gäller svenskundervisningen för invandrare, främst kring utredningar och undervisning för personer med speciella behov t.ex. blinda, dyslektiker och förståndshandikappade. Några anser sig ha mycket väl fungerande samarbete med kollegor i de andra kommunerna via telefonsamtal och andra informella kontakter. Också nätverk med kommuner utanför Halland värdesätts. På länsarbetsnämnden finns två integrationssamordnare för länet och varje arbetsförmedling i Halland har en kontaktperson på halvtid för integrationsfrågor. Tillsammans med den 18

19 integrationsansvariga på länsarbetsnämnden utgör dessa en arbetsgrupp som arbetar på uppdrag av länsarbetsdirektören och träffas 3-4 gånger om året. Samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och länsarbetsnämnd fungerar väl eller mycket väl liksom med skola och vuxenutbildning. Flera eftersträvar utvecklad samverkan mellan AME och vården. Kontakterna med näringslivet skulle kunna utvecklas ytterligare inte minst för kvinnorna. Tid till kontakter med frivilligorganisationer som Röda Korset, Rädda Barnen, Amnesty, invandrarföreningar, hyresgästföreningar efterlyses eftersom man tror det skulle kunna ge värdefulla kontaktytor och samarbete. Integration Ett flertal integrationsprojekt har finansierats helt eller delvis genom Växtkraft Mål 3 under åren Både flyktingar och andra invandrare i de olika kommunerna har deltagit. Det allmänna målet har varit att förbättra möjligheten till anställning, utveckla företagandet och stärka jämställdheten. Columbusprojektet i Varberg (se sidan 14) är ett av dessa. Ett annat är Knutpunkten, där 29 procent av deltagarna har fått tillsvidareanställning och 38 procent har gått till studier. Den genomsnittliga tiden i projektet per deltagare var ca fem månader. Personaltätheten i gruppen har varit stor, i regel en heltidsanställd på tio deltagare. Arbetsmetoden är inriktad på att ge varje individ vad just den personen behöver för att få ett arbete. Det kan gälla datakunskap, kunskap om samhället, personlig utveckling. Man har föreläsningar, studiebesök och fortlöpande mentorsamtal med var och en. Gemensamt för de projekt som har lyckats väl är just stor personaltäthet, starkt engagemang hos de anställda och ett rikt kontaktnät. Men bestämda krav när det behövs och stor hjälpsamhet när det behövs framhålls också som en grund för att lyckas. Det innebär att man skapar ömsesidig respekt. Endast ett av integrationsprojekten inom Växtkraft Mål 3 har målet att påverka attityder och värderingar. Det är Framtidens medarbetare att se med andra ögon där närmare 15 företag deltar. Särskild uppmärksamhet ägnas frågan hur mångfald kan bli en affärsmässig tillgång, hur konkurrenskraften kan stärkas med hjälp av mångfald och hur företag med mångfald i personalgruppen kan nå nya kundgrupper. Mikael Kulanko på Svenskt Näringsliv möter oftast positiva erfarenheter på arbetsplatser där det finns anställda med utländsk bakgrund. Han gör flera företagsbesök i veckan och brukar ta upp frågan när han ser invandrare bland de anställda. I svaren han får beskrivs invandrarna för det mesta som en stor tillgång. Bland äldre företagare finns det ibland mer skepsis och en tendens att se invandrare som en belastning. Hans Dalmyr, Företagarna Halland och dess representant i partnerskapet för ESF-rådet i Halland, hör många invandrare säga att de aldrig får en chans att visa vad de kan för att de har ett utländskt namn. Praktik är därför viktigt, säger han men han uppfattar det som att många små företag inte tar sig tid att ta emot någon. Tyvärr är det väl plånboken som talar, menar Hans Dalmyr, som personligen är övertygad om att många företag skulle tjäna på att anställa personer med utländsk bakgrund. Till exempel skulle affärer kunna ge bättre service till utlandsfödda kunder. 19

20 LO-s representant i ESF:s partnerskap, Kerstin Zander, vill göra svenskundervisningen mer effektiv. Hon anser man slösar bort högutbildades och andras resurser när det tar så lång tid att lära sig svenska. Hon lyfter också fram de många kvinnor som har låg utbildning och ofta får svag självkänsla här. De är väldigt duktiga på det som en kvinna ska kunna i hemlandet men här är det ingenting värt. Att skapa nätverk och stärka dem som personer så att de kan stärka familjen och barnen ser Kerstin Zander som en stor uppgift. Halmstad kommun har ca 7000 anställda och av dem har 5 6 procent invandrarbakgrund, enligt kommunrådet Bertil Nilsson (fp). Det speglar inte verkligheten i samhället, vilket det bör göra. Där har procent invandrarbakgrund, konstaterar Bertil Nilsson med viss reservation för definitionen av invandrarbakgrund. Flera intervjuade ser ett problem i att integrationen saknar ett helhetsperspektiv när det gäller att se till hela samhället. Kommunchefen i Laholm, Lars Fröding, anser att kommunens introduktion för flyktingar är bra men att informationen till övriga medborgare om vilka flyktingar man tar emot och varför kanske inte har varit lika bra. Han saknar en dialog i samhället kring invandring och integration. De invandrare som kommer till oss är främmande för oss och då är information en väg till förståelse. Flyktingar får information om det svenska samhället och våra traditioner när de kommer till Sverige. På samma sätt måste vi få information och kunskap om flyktingarnas världsbild och de erfarenheter de bär med sig. Då ökar förståelsen för dessa människor. Skolan med föräldramöten o s v är en viktig plats för att förmedla kunskap och information men alla som kan bidra i samhällsdebatten har en viktig roll att förmedla kunskap och information, anser Lars Fröding. I Falkenberg har Migrationsverket under många år haft en flyktingförläggning. Det stora antalet flyktingar som i väntan på uppehållstillstånd syns i staden har, enligt flera av handläggarna på FAMI, bidragit till en trötthet hos invånarna mot flyktingar och invandrare. Kriminalitet och sysslolöshet har också bidragit till den negativa bilden. I Varberg finns funderingar på att starta samtalsgrupper. Enligt arbetsmarknadschef Magnus Stolth finns det ett behov av att få igång samtalsgrupper för att stärka kvinnornas ställning och ge kvinnorna chansen att komma ut i praktik och sfi. En möjlighet är att starta mansgrupper med samtal för att på det sättet stärka kvinnorna. I ett längre perspektiv har de även tänkt att ta med kvinnorna i samtalet. Han anser det viktigt och ser ett behov av att de arbetar med sociala frågor också även om de är en arbetsmarknadsenhet. Bostäder I samtliga kommuner råder brist på bostäder utom i Hylte, där ett visst överskott dock har krympt och börjat övergå i brist främst på stora lägenheter. Bland övriga kommuner har Kungsbacka stora problem och den svåra bostadsbristen är orsaken till att Kungsbacka inte har slutit avtal med Integrationsverket om att ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd. På 1990-talet hade man ett avtal som sades upp i augusti Vi har diskuterat att trots den svåra bostadssituationen ta emot flyktingar, säger kommunalrådet Kenneth Nilsson (fp). Kommundirektör Lasse Järvsén beskriver situationen så här: Kungsbacka har idag en mycket besvärlig situation på bostadsmarknaden och bristen på hyreslägenheter är mycket besvärande. Kön till bostadsförmedlingen är mycket lång. Varje år fördelas bara ca 400 hyreslägenheter, vilket är alldeles för lite i förhållande till kommunens 20

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc 2006-05-02 \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc EKONOMI Förhållningssätt Ser på klienten som vuxna individer med eget ansvar

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN Flyktingmottagningen GYMNASIEVÄGEN 2, PORT 13 186 86 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 855 31 uaf@vallentuna.se TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare:

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen? Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Välkommen till jobbet!

Välkommen till jobbet! Välkommen till jobbet! En idéskrift för att förbättra introduktionen av nyanlända flyktingar i kommunerna Folkpartiets kommunalpolitiska råd 2007-07-13 Sammanfattning: 10 förslag för en framgångsrik flyktingintroduktion

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

Omslagsfoton Dare Hiebert. Muhammed Ikbal, Rodolfo Clix, Alexander Zagdánski och Pete Dora

Omslagsfoton Dare Hiebert. Muhammed Ikbal, Rodolfo Clix, Alexander Zagdánski och Pete Dora Omslagsfoton Dare Hiebert. Muhammed Ikbal, Rodolfo Clix, Alexander Zagdánski och Pete Dora ATT TA EMOT EN NY KOMPETENS REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE Denna överenskommelse är skriven för att utveckla introduktionen

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999.

5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999. Skurup är en liten kommun med 14 000 invånare. Den ligger på skånska slätten, vid Skånes sydkust, mitt emellan Malmö och Ystad. Många av invånarna pendlar till jobb i andra kommuner, inte minst till Malmö.

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Finns det en vilja, så når man dit man vill.

Finns det en vilja, så når man dit man vill. Finns det en vilja, så når man dit man vill. Karlstads universitet Cerut Centrum för forskning om regional utveckling Delrapport av projektet På lika villkor Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling,

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer