Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället"

Transkript

1 Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället Kandidatuppsats i Statsvetenskap Termin: HT14 Namn: Cecilia Granath Handledare: Anders Persson

2 Abstract As of 2013, around 51 million people were living on the run, classified as refugees. One of the reasons the number has increased so much during the last years can be explained by the war in Syria. The aim of following study is to evaluate the impact the Syrian refugee flow has had on the Turkish society up until today, seeing the consequences of economic, political and social impact made on the Turkish society. Due to these chosen aspects the study will be concentrated only on the changes in the Turkish society brought about by accordance with the economic, social and political effects. What is desirable is to achieve greater understanding of the positive and negative aspects of refugee flows on host countries. Building on this, the study will bring about a discussion on how to improve a study like this in the future. The following paper implies that conflict arises when the host country do not show acceptance of the refugees, and to not create conflicts, countries should welcome the refugees with open arms as Emanuel Mensah Tay indicates. Nyckelord: Flykting, Flyktinghantering, Flyktingström, Värdland, Turkiet, Syrien

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och Frågeställningar Metod Material Urval Avgränsningar Källkritik Utmaningar Teoretiskt ramverk Tidigare Forskning Ekonomisk Påverkan Politisk Påverkan Etniska och Religiösa Aspekter Social Påverkan Flyktingströmmars påverkan på värdlandet Fallet Turkiet Ekonomisk Påverkan Politisk Påverkan Etniska och Religiösa Aspekter Social Påverkan Slutsats Fortsatta studier Sammanfattning Referenser... 32

4 1 Inledning I dagens samhälle är migration ett faktum. Migration utgörs av flera olika människogrupper och av flertalet anledningar. Ett exempel är de människor som migrerar på grund av arbete eller studier vilket i de flesta fallen kan ses som självvalt. En annan grupp är flyktingar som tvingas till migration på grund av krig eller annan ovisshet i sitt hemland (Castles & Miller, 2009: 188). I FN:s flyktingkonvention från 1951 definieras en flykting som en person som fruktar förföljelse på grund av ras, religion, nationell tillhörighet eller politisk åskådning och tvingas fly från sitt land där han eller hon besitter medborgarskap och inte kan, eller vågar åka tillbaka (UNHCR, 2010: 16). I dag är det rekordmånga människor på flykt. Vid slutet av 2013 var siffran uppe i över 51 miljoner. En förklaring till den ökade flyktingströmmen är det pågående kriget i Syrien som fram tills dess hade satt ca 6,5 miljoner individer på flykt inom Syrien som internflyktingar men också 2,5 miljoner flyktingar som lämnat landet (Johansson, 2014). Vad man ofta ser till i dessa krigssituationer är hur det går för flyktingarna, och huruvida länder tar emot flyktingar eller inte. Att stänga sina gränser för någon på flykt eller att inte hjälpa dem väl inne i landet anses vara inhumant (UNHCR, flowing across boarders). Något man dock sällan tar i beaktning är hur en flyktingström påverkar värdlandet (Tay, 2014: 13). Turkiet är ett av de länder som tar emot flest syriska flyktingar och vi kan idag se att Turkiet är värdland för över en miljon syriska flyktingar (UNHCR, Syria Regional Refugee Response). Trots att Turkiet anses vara det av Syriens grannländer som haft bäst möjligheter att på ett bra sätt ta emot flyktingarna är mottagningen inte helt oproblematisk: Turkey has taken serious steps in the past year to improve conditions for the growing influx of Syrian refugees. And even though the New York Times Magazine referred to a Kilis refugee camp, one of twenty-two in Turkey, as the world s best, Turkey will nonetheless continue to face social, demographic, ethnic, and sectarian pressures created by the largest refugee flow in the country s modern history (Cagapty, 2014: 22). 1

5 Som tidigare konstaterat handlar det mesta av den tidigare forskningen om hur flyktingar blir behandlade i värdlandet, varför flyktingar tvingas till ett liv på flykt eller huruvida flyktingarna får hjälp till att integreras in i det nya samhället eller inte. Loescher fastslår bland annat att ett liv som flykting kan vara lika hemskt som ett liv i landet de har flytt från eftersom flyktingarna i värdlandet ofta blir tvingade till ett liv i flyktingläger utan rätten att arbeta och bli en del av samhället (Loescher, 1990:1). Flyktingar väljer inte att lämna sitt land utan blir tvingade till det och så fort de korsat gränsen in till ett nytt land är det värdlandet som ska stå för deras säkerhet och behov (Betts, Loescher, 2011: 1). Det faktum att flyktinglägren ofta ligger nära gränsen till det land de flytt ifrån kommer generera en konstant oro för en attack (Loescher, 1990: 1). Även Rosenblum och Tichenor anser att det här är ett stort problem för flyktingarna. De flyr sitt land då de är rädda för att hamna i en attack eller bli fängslade, men trots att de lyckats ta sig över gränsen och flytt från det krigsdrabbade land de befunnit sig i betyder inte att de inte längre kommer behöva oroa sig. Ofta hamnar flyktingar direkt vid flykt i ett flyktingläger som gränsar till det krigsdrabbade landet vilket betyder att de fortfarande är satta i fara, och även lokalbefolkningen som bor nära gränsen hamnar då i fara (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Med tanke på att det finns en stor sannolikhet att flyktingar hamnar i ett samhälle där de inte delar samma kultur och religion och inte har rättigheten att ansöka om arbete kommer det att leda till att de blir utstötta från samhället och tvingade till ett liv i isolering (Loescher, 1990: 2). Loescher skriver i sin bok Refugees and International Relations om de rättigheter flyktingar har. Där nämner han bland annat rätten till ansökan om asyl och rätten till att politiskt demonstrera för sin sak. Så länge en människa är en flykting i ett värdland ska den här personen behandlas med respekt och få fysisk, psykisk och social hjälp till ett rättmätigt liv. Dock är det värdlandet själv som bestämmer till vilken grad det här följs (Loescher, 1990: 9). Rosenblum och Tichenor visar även de på vikten av att få skydd i det nya värdlandet för en flykting. Vad som krävs av det nya värdlandet är att de ska hjälpa flyktingarna till ett värdigt liv, genom att flyktingarna berättigas ovannämnda rättigheter (Rosenblum, Tichenor, 2012: 67). Det är värdlandets roll att se till att dessa rättigheter skyddas och att flyktingarna får möjligheten till ett nytt liv, utan fruktan för döden. Värdlandet står för finansieringen av flyktingarna, tillsammans med UNHCR som hjälper till med bidrag då finansiering av en stor flyktingvåg kan 2

6 bli dyrt och det inte är säkert att värdlandet har tillräckligt med resurser för det (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Flyktingarna kommer även vid ankomsten till värdlandet vara i behov av boende, mat, sjukvård, skolgång och så vidare. Allt för att kunna fortsätta sitt liv på en så daglig basis som möjligt, vilket de får hoppas på att värdlandet lägger vikt vid (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Liknande fakta som presenterats ovan gällande flyktingfrågor kan antas vara den vanligaste infallsvinkeln då den mesta forskningen om flyktingar skrivs utefter liknande utgångspunkt. Många författare väljer att skriva om flyktingar utifrån den syn de har på hur flykten påverkar flyktingarna och deras liv. Däremot finns en lucka i forskningen kring huruvida värdlandet påverkas av flyktingströmmar och därför ligger fokus i denna uppsats på dessa frågor för att nå en bredare förståelse för det utvalda problemet, vilket även kan generera en bredare bild av flyktingpåverkan i sin helhet. 1.1 Problemformulering När ett land hamnar i krig genererar det en stor flyktingström då många inte längre kan befinna sig i det krigsdrabbade landet. Flyktingar har inte längre skydd från sitt hemland och per automatik blir det värdlandet som står för flyktingarnas skydd (UNHCR, 2011: 4). Enligt 1951 års flyktingkonvention och 1967 års tilläggsprotokoll, som är den enda internationella konventionen som tar upp flyktingars rättigheter, står det att alla länder som har möjligheten att ta emot flyktingar bör göra det då hjälpen är nödvändig (UNHCR, 2011: 4, 9). Att inte släppa in flyktingar i sitt land anses vara inhumant (UNHCR, Flowing across boarders). En krigssituation som genererar upp emot miljontals flyktingar kommer att leda till stora förändringar i värdlandets samhälle, sett till både positiva och negativa aspekter, vare sig värdlandet är ett rikt och stabilt land, eller ett mer utsatt land. Det här kan ses till situationen i Syriens gränsländer Libanon, Jordanien, Irak och Turkiet. Turkiet är det land av dessa fyra som har den mest stabila ekonomin och därmed det land som har haft största möjligheter att på ett bra sätt ta emot flyktingar, men även i ett land som Turkiet där de har goda möjligheter till ett bra flyktingmottagande kommer samhället att förändras och stöta på svårigheter (Phillips, 2012). 3

7 1.2 Syfte och Frågeställningar Syftet med den här studien är att förklara vilka aspekter som påverkar ett värdland sett till en stor anländande flyktingström. Studien ska visa på både de positiva och negativa aspekter som en flyktingström för med sig, samt diskutera samhällsförändringar som sker genom mottagandet av en stor mängd flyktingar och hur detta påverkar värdlandet i sin helhet. Uppsatsen kommer efter en generaliserande redogörelse om hur flyktingströmmar påverkar ett samhälle gå in på ett specifikt land, Turkiet. Studien ska ge svar på följande fråga: Hur har den syriska flyktingströmmen påverkat det turkiska samhället sett till ekonomiska, politiska och sociala aspekter? 4

8 2 Metod Följande studie har för avsikt att beskriva hur en stor flyktingström påverkar sitt värdland och ska visa på både de positiva och negativa förändringar som de för med sig. Efter att ha gett en generell beskrivning av påverkan ska studien sedan se till det specifika fallet Turkiet och läsaren ska bli upplyst om vilka förändringar som den syriska flyktingströmmen hittills har medfört till det turkiska samhället sett till ekonomiska, politiska och sociala aspekter. Då uppsatsen undersöker hur en flyktingström påverkar värdlandet och söker svar på frågan om hur den syriska flyktingströmmen har påverkat det turkiska samhället bör den genomföras som en vetenskapligt beskrivande studie (Esaiasson et al, 2012: 36). Den forskningsdesign som anses mest lämpat för följande fall är en kvalitativ fallstudie som till största delen är litteraturbaserad. Effektiviteten med en fallstudie är att den anses ge valid fakta då det går att precisera och specificera det som bör sägas genom den fakta som ska läggas fram (George & Bennett, 2005: 19-22). Då uppsatsen har utsatts för urval, avgränsningar, källkritik och utmaningar anses följande uppsats vara reliabel och valid då det genom att ha lagt vikt vid dessa perspektiv kan anses att studien kommer vara tillförlitlig (Bryman, 2002: 43). Även det faktum att nya hypoteser kan uppenbara sig under tiden uppsatsen skrivs och förbättra frågeställningen och uppsatsen genom att man i texter får helt andra svar än man utgått från att få bör ses som positivt vid uppsatsskrivandet (George & Bennett, 2005: 19-22). Då studien ska svara på frågan hur en flyktingström påverkar ett värdland bör en fallstudie ses som den bästa formen av forskningsdesign, då idealfrågorna inom fallstudier svarar på frågor ställda som hur (Gray, 2009: 247). Studien kommer svara på en enskild fråga, nämligen hur det turkiska samhället har påverkats av den stora mängden flyktingar de tar emot. Det turkiska samhället står i centrum i uppsatsen och det är frågor rörande det som ska besvaras vilket också visar på att en fallstudie är det bästa alternativet (Bryman 2005: 42). Fakta om det specifika fallet Turkiet kommer att analyseras utefter huruvida samma resultat har nåtts i det fallet, sett till vad som generellt anses vara de påverkande faktorerna för ett värdland vid mottagande av en flyktingström. Det som ska analyseras i det här fallet är då alltså hur värdlandet påverkas, vad det är som är den bidragande orsaken till den 5

9 speciella påverkan och om det som anses som den generella påverkan även är densamma i Turkiet. (Esaiasson et al, 2012: 36-37). Vid val av metod har det tagits i beaktning att större krav kommer ställas på den här uppsatsen då en beskrivande studie just är det, beskrivande. Genom en beskrivande metod kommer tidigare fakta som funnits om ämnet presenteras, vilket endast genom ännu en presentation av det kan anses vara ointressant. Vad som därför kommer läggas fokus på är att analysera den fakta som har beskrivits och genom det komma fram till en slutsats angående frågeställningen. Självklart ska det ses till vilka slutsatser tidigare författare har nått och med hjälp av det genom en analys av funnen fakta kunna komma fram till egna slutsatser. Utgångspunkten måste ligga på den fakta som finns om ämnet, och genom en analys ska studien sedan visa på hur samhället har påverkats i Turkiet och om det är samma påverkan som vi generellt kan se vid liknande fall (Esaiasson, et al, 2012: 36-37). Följande uppsats kommer att utgå från tidigare studier om hur ett värdland påverkas av en flyktingström och med hjälp av den fakta som erhålles, besvara syfte och frågeställningen (Esaiasson, et al, 2012; 20). 2.1 Material Då följande studie är byggd på ett nutida ämne som åskådliggör en pågående konflikt som ska beskriva och analysera de utmaningar och förändringar som kan ske inom ett värdland som tar emot ett stort antal flyktingar blir det uppenbart under materialinsamling att den här vinkeln inte är det vanligaste sättet att analysera flyktingströmmar. Vanligen så handlar de flesta studier om flyktingströmmar om huruvida flyktingarna blir bemötta och får hjälp i det land de flyr till och därför ansågs det vara intressant att vända på frågan och se huruvida värdlandet påverkats (Tay, 2014: 13). Att ställa den här frågan om ett pågående fall kan därför tänkas göra det svårt att finna tidigare studier i form av tryckte källor. Det här betyder att uppsatsen till stor del kommer genomsyras av tidigare forskning om ämnet till största del i form av rapporter. De rapporter som används i följande studie kommer ge en inblick på de förändringar som skett i det turkiska samhället efter det att Turkiet tagit emot en stor mängd flyktingar från Syrien. Bland annat kommer två rapporter från The Brooking Institute, nämligen Syrian Refugees and Turkey s challenges: going 6

10 beyond hospitality och Turkey and Syrian Refugees: the limits of hospitality till stor del användas. Även andra skrivna artiklar och uppsatser om ämnet kommer att tas i beaktning för nå en större förståelse om situationen som råder. Den huvudkälla som kommer användas för att förklara den generella synen av en flyktingströms påverkan av ett värdland är boken Refugee management and its socioeconomic implications for a host: The Case of Liberian Refugees in Ghana skriven av Emmanuel Mensah Tay. Med hjälp av den här boken kommer det förklaras vilka förändringar som generellt kan räknas ske i ett samhälle som tar emot ett stort antal flyktingar. Även andra författares syn på hur ett värdland påverkas kommer självklart tas med i studien för att få en större förståelse över vilka faktorer det är som har en inverkan. Med hjälp av att beskriva och analysera tidigare studier av liknande fall som tidigare forskning presenterar kommer läsaren få en förståelse över vilka aspekter som i största grad påverkar ett värdland genom att ta emot en stor mängd flyktingar. 2.2 Urval Anledningen till att det är just den syriska flyktingströmmens påverkan på det turkiska samhället som studeras i uppsatsen är på grund av att kriget i Syrien är en nutida konflikt som kräver en hel del information om situationen för att förklaras. Syriens fyra grannländer, Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak har alla påverkats av den stora mängd syriska flyktingar de mottagit. Att just Turkiet valdes för följande studie förklaras genom att det är det land av de fyra grannländerna som ansågs ha bästa förutsättningarna för flyktingmottagningen, men även Turkiet har stött på utmaningar som är viktiga att se närmare på. 2.3 Avgränsningar Anledningen till att det var från just ekonomiska, politiska och sociala aspekter som uppsatsen skulle fokusera på beslutades med tanke på att alla tre har en koppling till varandra och är viktiga faktorer för att få samhället att gå runt. Om politiska beslut säger att flyktingar inte har rätt att arbeta kommer flyktingarna inte kunna hjälpa till att påverka den ekonomiska situationen och ses som en negativ börda för samhället 7

11 vilket även kommer göra det svårt för dem att integreras in i samhället. På samma sätt kommer dålig integrering i form av olika språk, religion eller etnicitet leda till att man inte förstår sig på varandra och väljer att inte inkludera flyktingarna som en del av samhället. De har inga rättigheter eller skyldigheter och ses som en främling i samhället. Det faktum att de inte kan kommunicera med varandra på grund av olika språk kan leda till att barnen inte har rätt till universitetsutbildning och genom det inte kan söka jobb och blir i samband med det en ekonomisk börda för samhället. På grund av att dessa tre aspekter har en stor samhörighet i hur ett värdland kommer påverkas av en flyktingström anses det intressant att se hur just dessa effekter har påverkat samhället. Från början var tanken även att inkludera miljöaspekter, då det har en stor inverkan på huruvida ett värdland ser på mottagningen av flyktingar och mycket fakta om hur den generella synen av miljöaspektens påverkan fanns. I takt med att uppsatsen fortlöpte och analysen började ta sin form kunde det genom inhämtad fakta inses att i fallet Turkiet har inga, eller knappa slutsatser dragits om huruvida den syriska flyktingströmmen har påverkat miljöaspekter i det turkiska samhället. På grund av det här ansågs det lämpligast att förbise aspekten om miljöpåverkan och lägga ännu större vikt vid de ekonomiska, politiska och sociala effekterna av påverkan. 2.4 Källkritik Då inte många författare skriver om flyktingströmmars påverkan utefter den påverkan de har på värdlandet, utan ofta skriver om hur flyktingarna påverkas, finns viss problematik vid valet av källor. Många av de källor som använts både till teorin och för att svara på problemformuleringen om Turkiets påverkan har varit skriven av samma författare då flera av dessa specialiserar sig på flyktingfrågor. Det här betyder att uppsatsen grundar sig på ett visst antal forskares tankar om ämnet, vilket skulle kunna anses bias. Desto färre författares tankar som genomsyrar uppsatsen desto svårare är det att vara säker på att den fakta som insamlats faktiskt är sann då den inte ställs mot så många andra idéer. Dock kan det efter insamlad fakta påvisas att så gott som alla författare anser sig se samma påverkan på ekonomiska, politiska och sociala 8

12 aspekter och med det kan man trots färre författare anse att källorna ger en berättigad bild av hur flyktingströmmarna påverkar ett värdland. UNHCRs hemsida har flitigt använts då den innehåller den mest uppdaterade informationen inom flyktingarbete. Då UNHCR är FN:s flyktingorgan anses den fakta som använts från hemsidan vara legitim. 2.5 Utmaningar Den största utmaningen som har stötts på under studien har varit att finna fakta om hur ett värdland påverkas av en flyktingström då den befintliga forskningen inom fältet är begränsat. Det här har varit ett problem då mycket tid har tvingats läggas ner endast för att finna fakta som har kunnat ses som legitim för följande fall. När flyktingströmmens påverkan på det turkiska samhället skulle beskrivas har endast rapporter kunnat användas då det är ett nutida fall och tryckt litteratur inte har skrivits om Turkiets påverkan vilket gjort det viktigt att granska de rapporter som skrivits om huruvida Turkiet har påverkats, för att försäkras om att de anses legitima då de endast är funna efter att ha letat på internet. Då det varit svårt att finna en specifikt etablerad teori som anses gå att följa för att svara på studiens problemformulering har det i den här uppsatsen blivit tvunget att använda tidigare forskning som teori och genom det då själv konstruera ett eget teoretiskt ramverk. Det här kan till viss del ses som problematiskt då det varit tvunget att väldigt utförligt förklara det egenformulerade teoretiska ramverket, då det för läsaren inte finns ett etablerat ramverk att luta sig tillbaka på och använda om viss information anses otillräcklig, vilket det gör vid en etablerad teori. 9

13 3 Teoretiskt ramverk För att kunna nå en förståelse av följande fall och för att kunna arbeta med att besvara syftet måste uppsatsen ha en koppling till teori. En teori kan ses som ett antagande att dennes forskning kommer påverka det resultat vi kommer se i vår slutsats av själva studien. Vi ämnar alltså med hjälp av en noga utvald teori se hur vår studie påverkas och kan analyseras av den valda teorin (Esaiasson et al, 2012: 37). 3.1 Tidigare Forskning Det teoretiska ramverket som den här studien ska följa kommer att baseras på tidigare forskning av liknande fall. Följande uppsats kommer inte följa en specifikt utvald teori, utan teorin i det här fallet kommer alltså bygga på den tidigare forskning som finns på hur länder generellt sett har påverkats av att de tagit emot stora mängder flyktingar. Då inte mycket tidigare forskning gjorts om just det här ämnet kan det anses svårt att genom en diskurs finna de teoribildningar som ofta använts för liknande analyser, så för den här studien anses istället tidigare forskning om problemet vara det bästa teoretiska ramverket att följa för att med framgång nå ett svar på problemformuleringen (Esaiasson et al, 2012: 20). 3.2 Ekonomisk Påverkan Många studier fokuserar endast på det faktum att flyktingströmmar endast för med sig negativa aspekter till samhället, men vad som är viktigt att förstå är att så är inte fallet (Tay, 2014: 13). Vi måste förstå att mottagande av flyktingar kommer med största sannolikhet föra med sig både positiva och negativa konsekvenser för värdlandet. Om det kommer vara de positiva eller negativa effekterna som genomsyrar situationen kommer med största sannolikhet bero på värdlandets ställning och möjligheter, sett till bland annat ekonomisk och politisk stabilitet (Czaika, 2009: 27). Värdlandets ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar kommer besluta hur pass bra landets flyktingmottagning kommer genomföras vilket i sin tur kommer vara avgörande för huruvida flyktingarnas tid i värdlandet kommer utspela sig. Ett fattigt 10

14 land kommer få det svårt att ens finansiera de mest grundläggande behoven såsom logi, mat och medicin vilket kommer leda till en svårare situation för finansiering av flyktingar (Bos, 2003: 54,56). Om landet är ett politiskt och ekonomiskt stabilt land kommer de inte få särskilt stora problem med att ta emot flyktingar, och flyktingarna kommer att på ett bra sätt kunna integreras in i samhället. Om värdlandet däremot är ett fattigt land med politisk instabilitet kommer de inte kunna erbjuda samma trygghet till flyktingarna och konflikter kommer uppstå då flyktingarna inte anser att de blir rätt behandlade och lokalbefolkningen anser att flyktingarna tar deras tillgångar (Bos, 2003: 56). Krav ställs på ett värdland när ett stort antal flyktingar söker skydd. Det blir under de här omständigheterna värdlandets ansvar att se till att de sociala och politiska aspekterna av en flyktings liv uppfylls genom bland annat boendeanläggningar, sanitetsmöjligheter, medicinering, matransonering och så vidare. En självklarhet är att ett industrialiserat land kommer kunna sköta flyktingmottagningen bättre än ett utvecklingsland, då de har råd att lägga mer resurser på flyktingarna utan att själva förlora allt för mycket ekonomiskt (Czaika, 2009: 30). Dock kan vi idag se tydliga tecken på att det oftast är de länder som redan är utsatta för fattigdom som tar emot flest antal flyktingar vilket har en stor ekonomisk påverkan på värdlandet (Tay, 2014: iii). En stor anledning till den här aningen vaga bilden av var en flykting bör ta vägen efter att ha lämnat ett krigsdrabbat land beror på att många på flykt hamnar i grannländerna. Då många krigsdrabbade länder som genererar flyktingar ligger i områden där länder ses som utvecklingsländer kommer flyktingarna per automatik än en gång hamna i ett utvecklingsland. År 2003 kunde vi se att 67 procent av alla flyktingar som lämnade sitt land tog sig till ett utvecklingsland (Czaika, 2009: 26). Med tanke på att många av de länder som tar emot flyktingar själva ofta är ekonomiskt utsatta länder är det svårt för dem att utan bidrag kunna erbjuda flyktingarna bra levnadsförhållanden. Det här betyder därför att många av dessa länder är väldigt beroende av finansiell hjälp från UNHCR som används som hjälp för att hantera flyktingsituationer i länder. Dock börjar det bli svårare och svårare för UNHCR att erbjuda tillräckligt med finansiellt stöd med tanke på hur stora flyktingströmmar vi kan se i världen idag (Tay, 2014: 6). På grund av det här måste fler länder ta sitt ansvar och hjälpa till. I dagsläget hjälper många rika länder till med ekonomiskt bidrag, men det anses inte längre vara det enda optimala. Vad som 11

15 istället bör läggas vikt vid är att rika länder även tar emot ett större antal flyktingar då de har större möjligheter till ett bra flyktingmottagande (Hammerstad, 2011: 252). För att se flyktingmottagningen som något positivt är det alltså viktigt att värdländerna låter flyktingarna integreras in i samhället. Sannolikt kommer lokalbefolkningen till en början se flyktingarna som brottslingar som tar landets tillgångar utan att ge något tillbaka, och våld kommer att uppstå. Om man då låter dessa människor integreras och bli en del av samhället kommer de istället kunna bidra till en positiv förändring. Dessa flyktingströmmar kan på ett mer långsiktigt plan generera mer tillgångar, vilket vi först lyckas med när de får möjligheten att sättas i arbete och vara en del av det ekonomiska samhället (Tay, 2014: 42). Att låta flyktingarna vara en del av arbetslivet kan helt enkelt generera en positiv ekonomisk ökning för landet, då billigare arbetskraft kommer finnas tillhands (Tay, 2014: 61). Även Milner talar om att integrering av flyktingarna i form av att låta de arbeta kommer att ses som en hjälp för landets ekonomi då de kommer bidra med billig arbetskraft, istället för att vara fast i ett läger utan att ha möjligheten att integreras in i samhället (Milner, 2011: 269). Dock är det viktigt att förstå att även om den billiga arbetskraften från flyktingarna genererar en positiv ekonomisk situation så kommer den samtidigt med stor sannolikhet medföra en negativ social aspekt då den billiga arbetskraften sätter större press på arbetet (Tay, 2014: 64). Lokalbefolkningen kommer istället se det som att flyktingarna tar deras jobb, då de går med på att arbeta för en lägre lön, vilket kommer generera ett hat mot flyktingarna och konflikter kommer uppstå (SVT Agenda, 2014). 3.3 Politisk Påverkan I många länder som tar emot flyktingar finns det bestämmelser och lagar som säger att de inte har rätt att röra sig fritt utanför lägren, att de inte har rätt till att arbeta och inte har rätten att ansöka om medborgarskap. Det här kommer ge en negativ inverkan för värdlandet då flyktingarna inte kommer känna sig välkomna, och heller inte har någon möjlighet att bidra till samhället (Tay, 2014: 41, 49). Termen magasinering av flyktingar kan användas för att förklara fenomenet av att flyktingarna inte har rätt att röra sig utanför lägren, vilket har visat en stor påverkan på de ekonomiska och mänskliga rättigheter man har som flykting och människa, såsom frihet att röra sig 12

16 fritt och frihet att söka jobb, vilket leder till att man som flykting hamnar utanför samhället (Milner, 2011: 269). Om flyktingarna hamnar i ett samhälle där de inte har rättigheten att röra sig utanför lägren kommer dessa flyktingar tvingas till ett liv där de, och då även värdlandet, blir beroende av internationellt bistånd, och samtidigt förnekas flyktingarna chansen att själva kunna bli ekonomiskt oberoende från värdlandet (Loescher & Milner, 2005: 11). Viktigt att förstå är att ett negativt mottagande och ingen hjälp till integration i samhället kan ses som en av anledningarna till att värdlandet påverkas negativt av flyktingar. Vad som påverkar är självklart vad för slags lagar värdlandet har, sett till flyktingarnas rättigheter och skyldigheter (Tay, 2014: 48). Hur ett värdland tar emot flyktingarna kan alltså till stor del ses som en politisk aktion. Staten väljer om de anser att flyktingarna, som inte är medborgare bör ha samma rättigheter som medborgarna, om de ska stå för skydd och säkerhet för flyktingarna, försöka skapa en hållbar ställning för flyktingarna, eller rent av starta ett militärt ingripande mot det landet de tvingats fly från (Betts, 2009: 14) Etniska och Religiösa Aspekter Ett av de största problemen som uppstår när ett land tar emot stora flyktingströmmar, och speciellt då från ett och samma land, är att dessa folkgrupper inte alltid kommer förstå sig på varandra. Trots att man ofta flyr till ett grannland behöver inte det betyda att man delar samma religion, kultur eller värderingar, vilket kommer bilda ett slags polariserande tänk som då bildar ett hot mot samhällets stabilitet (Czaika, 2009: 32). Man förstår helt enkelt inte varför folk beter sig på ett visst sätt i en viss situation och det här är en stor anledning till xenofobi och etnocentrism (Tay, 2014: 65). Om ett värdland innehar religiösa eller etniska grupper är risken stor att en flyktingström bestående av en annan religion eller etnicitet kommer att föra med sig en konflikt till samhället som i stor utsträckning kan leda till hot mot den politiska situationen i landet (Milner, 2011: 271). På grund av det här är integrationsprocessen av flyktingarna en väldigt viktig del av hur pass bra värdlandet kommer klara av att upprätthålla samhället samtidigt som de gör sitt bästa för att skapa en hållbar miljö för flyktingarna (Tay, 2014: iv). 13

17 3.4 Social Påverkan Värdlandet bär det drivande ansvaret för att flyktinghanteringen sköts på rätt sätt (Bos, 2003: 43). Enligt Tay bör man som värdland ta emot flyktingar med öppna armar och välkomna de till samhället, då ett gott välkomnande oftast leder till en framgångsrik hantering av flyktingsituationen och ett bättre samarbete mellan flyktingar och värdlandet (Tay, 2014: iv). För att flyktingarna ska integreras och ha rättigheter i landet de kommer till är det alltså värdlandets uppgift att välja att ge flyktingarna skyldigheter och rättigheter och låta de bli en del av samhället genom att ta emot dem på ett bra sätt (Betts & Loescher, 2011: 6). Tyvärr så är det inte alltid så mottagandet går till. I dagsläget ser vi att många värdländer ser flyktingar som en börda i samhället vilket leder till att man blir mindre villig att ta emot ett stort antal flyktingar (Loescher & Milner, 2008: 28). Många utvecklingsländer runt om i världen som väljer att ta emot flyktingar berövar de på sin frihet och sina rättigheter genom att tvinga de till att leva sitt liv instängda i flyktingläger utan några större möjligheter att bli sedd som en del av samhället (Crisp, 2003: 77). Vi har även flera gånger stött på länder som valt att inte ta emot utsatta flyktingar, eller tar emot de men inte lägger ner någon tid på själva integrationsprocessen eller det faktum att det är värdlandets roll att hjälpa flyktingarna så gott de kan (Tay, 2014: 6). Ett sådant exempel kunde bevittnas 1991, när ett stort antal kurder försökte fly till Turkiet från ett krigsdrabbat Irak. Då bestämde sig Turkiet för att stänga sina gränser då de var oroliga för att om de släppte in kurderna skulle det ha en negativ påverkan på det turkiska samhället (Rosenblum & Tichenor, 2012: 59). Även en sådan sak som att lokalbefolkningen oftast väljer att inte se flyktingarna som en del av samhället kommer leda till att flyktingarna själva ser sig som främlingar och konflikter kommer att uppstå (Tay, 2014: 47). De individer som lever som flyktingar i ett annat land är ofta väldigt utsatta, och särskilt utsatta är de om de hamnar i ett land som väljer att inte lägga stora resurser på att hjälpa dem. De har inget eget land, ingenstans att känna sig hemma och inga ägodelar. Det här leder då till att flyktingar ofta kopplas samman med brottslighet, då det ibland är deras enda väg för överlevnad (Tay, 2014: 51). Då många anser att flyktingströmmar även medför brottslighet är det intressant att se till vad anledningen till det här faktiskt är. Fall visar att när ett värdland har lagt stor vikt vid integrationsprocessen är ingen hög brottslighet synlig (Tay, 2014: 51). Istället är det i länder som inte lagt stor vikt vid 14

18 integrationsprocessen och som inte kämpat för att få in flyktingarna i samhället som brottsligheten ökar. Det här beror på att man antar att hög brottslighet kan kopplas samman med diskriminering, arbetslöshet, dåliga levnadsförhållanden och undantryckta rättigheter (Tay, 2014: 51). Något annat som dock kan ses som en positiv reaktion av att ta emot flyktingar är att det kan hjälpa värdlandet att förbättras i form av att man reflekterar över hur landet sköts och genom det förbättra de delar av samhället där det kan anses finnas brister. På grund av en stor flyktingmottagning kan man bli tvingad att se till de brister man har för att kunna ge flyktingarna en så bra start som möjligt i sitt nya land, vilket då betyder att saker som kanske hade behövt förändrats långt tidigare men aldrig har reflekterats över, nu får en möjlighet att förändras till det bättre (Tay, 2014: 61). Karen Jacobsen anser att en flyktingström inte alls behöver påverka ett värdland negativt. Inkommande flyktingar kan istället gagna samhället i form av ekonomi och humankapital och ta hjälp av flyktingarna för att bygga upp en ännu starkare stat. Att ta emot flyktingar behöver alltså inte alltid ses som en börda. Det kan mycket väl vara så att de positiva sidorna av att vara ett värdland väger över de negativa, problemet är bara att man ska nå till den punkten när man börjar se att det har en positiv inverkan (Tay, 2014: 58). 15

19 4 Flyktingströmmars påverkan på värdlandet Fallet Turkiet Det syriska inbördeskriget har haft en stor påverkan på hela den internationella arenan eftersom många har blivit påverkade av kriget. De syrier som tvingats fly från sina hem är de som tvingas till den största förändringen och som blivit mest utsatta, men många fler än de påverkas. De länder som tar emot flyktingarna och lokalbefolkningen i de länderna upplever stora förändringar i vardagen, men även den internationella arenan påverkas genom att fler länder måste ta ansvaret för att ta emot flyktingar. Vidare måste speciellt rika länder skänka mer pengar i bistånd för att hjälpa den internationella samförståelsen (Kardas, 2014: 5) De länder som tagit emot det största antalet syriska flyktingar är grannländerna Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. Turkiet och Irak anses ha haft bättre förutsättningar för att ta emot ett stort antal flyktingar tack vare ett bättre ekonomiskt, politiskt och socialt läge (Orhan, 2014: 7). Trots det har även det turkiska samhället på grund av en ökad flyktingpopulation från Syrien stått inför ekonomisk, politisk och social påverkan och förändring (Kirisci, 2014: 1). 4.1 Ekonomisk Påverkan Turkiet är det land som i störst utsträckning har valt att bistå de syriska flyktingarna och har varit det mest generösa landet, både sett till flyktingarna inom landet, men även internflyktingarna som tvingats stanna kvar i Syrien som flyktingar i sitt eget land (Oktay, 2013). Sedan kriget i Syrien startade, och syriska flyktingströmmar har tagit sig till Turkiet, har det till största delen varit Turkiet som har stått för finansieringen för de syriska flyktingarnas vistelse i landet (Orhan, 2014: 11). Till en början berodde det på att den turkiska regeringen antog att de skulle klara av att ta emot den här flyktingströmmen själva utan att behöva ta hjälp från omvärlden. År 2012 hade de dock insett att det inte skulle bli ett slut på kriget inom kort tid och förstod att flyktingarna som tagit sig över gränsen till Turkiet skulle vara kvar på obestämd tid, och att även ännu fler skulle komma. Det här ledde till att Turkiet valde att ta emot internationell hjälp (Kirischi, 2014: 16). 16

20 Bidrag har mottagits som ska användas till att hjälpa flyktingarna, men bidragen som betalas är små och räcker inte för att finansiera allt som behövs för att flyktingarna ska kunna leva ett någorlunda stabilt liv. Det internationella bidrag som Turkiet fram till april 2014 hade mottagit, låg på 183 miljoner USD, medan Turkiet själva fram till dess hade lagt ner cirka 2,5 miljarder USD och turkiska icke-statliga organisationer tillsammans hade undsatt 500 miljoner USD. Det här visar tydligt på att mottagningen av de syriska flyktingarna har blivit en finansiell börda för det turkiska samhället, då pengar som annars skulle använts till lokalbefolkningens och samhällets behov nu läggs på syrier (Orhan, 2014: 11). Regeringen har varit orolig över att deras egna medborgare kommer känna sig svikna när all service och bidrag läggs på flyktingarna (U.S Department of State, 2014). Problematiskt nog anses det även vara så. Nu när den turkiska regeringen lägger så mycket pengar på att hjälpa syrierna anser lokalbefolkningen att de blir bortglömda. Många turkar är mycket fattiga och det faktum att de inte får någon hjälp och att syrierna istället finansieras ses då som ett svek mot lokalbefolkningen och aggressionen tas ut på syrierna, vilket leder till att konflikter uppstår (Dincer et al, 2013: 28). Även om flyktingar kostar en hel del och utsätter värdlandet för ekonomiska påfrestningar har Turkiet själva valt att lägga pengar på att bygga upp flyktingläger som håller en hög standard. Flyktinglägren i Turkiet har mycket högre kvalitet jämfört till flyktinglägren i resterande grannländer, då bland annat på grund av att de har tillgång till sjukvård, skola, många av lägren i Turkiet anses vara säkrare och även mer hygieniska (Orhan, 2014; 12). Trots kostnaderna ses det här som en investering, då tanken är att dessa läger efter att flyktingarna har åkt tillbaka till Syrien ska användas som skyddsläger för den turkiska befolkningen om naturkatastrofer skulle inträffa (Orhan, 2014: 13). Trots den höga livskvaliteten i flyktinglägren väljer många syrier att inte bo i läger då de vill ha möjligheten att leva ett så normalt liv som möjligt. Det här gör det dock svårare för dem att överleva eftersom de inte har möjligheten att få samma hjälp från den turkiska staten, som om de skulle bo i lägren. Även syrier som inte bor i läger har rätten till samma ekonomiska hjälp som de flyktingar som bor i lägren, men då de ofta inte är registrerade är det svårt för den turkiska staten att hjälpa dem (Orhan, 2014: 15). 17

21 Turkiet har lag på att de som korsar gränsen och lagligt kommer in i Turkiet med ett pass ska ha rätten att söka uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Dock är det inte så lätt som det låter att få ett jobb trots att man är registrerad och kan visa upp ett pass, vilket leder till att syrier ofta blir utnyttjade på arbetsmarknaden (Dincer et al, 2013: 25). Många av de flyktingar som lyckas skaffa ett jobb ges ofta en undermålig lön som knappt räcker för att betala det mest nödvändiga (Orhan, 2014: 15). På grund av att det finns lagar som avvisar den största delen av syriska flyktingarna från att arbeta leder det till att många väljer att göra det informellt och blir då utnyttjade av arbetsgivaren som ser sin chans till billig arbetskraft (Kirischi, 2014: 21). I många fall har det kunnat bevittnas att turkiska affärsmän väljer att anställa syrier före turkar eftersom syrierna är så pass desperata att de kommer arbeta för en väldigt låg lön, vilket betyder att affärsmännen tjänar på det (Özden; 2013: 8). Vad som följer av det här problemet är att lönerna generellt sänks eftersom det nu finns syrier som väljer att göra jobbet för en lägre lön då de är i desperat behov av pengar. Detta kommer med störst sannolikhet hjälpa den ekonomiska situationen i landet tack vare den billiga arbetskraft de för med sig (Orhan, 2014: 16). Dock leder det till att även lokalbefolkningen blir tvingade till att acceptera en lägre lön, eller bli utbytt av en syrier som gör jobbet billigare. Det har gått så långt att på vissa ställen och på vissa arbetsplatser har lönerna sjunkit till en femtedel av vad de låg på innan flyktingströmmarna från Syrien kom, vilket är en självklar fördel för arbetsgivarna och den turkiska ekonomin i sin helhet, men sett till de turkiska arbetarna är en stor nackdel (Orhan, 2014: 15). Hela situationen leder då till konflikter mellan den turkiska befolkningen och de syriska flyktingarna eftersom de syriska flyktingarna gör jobbet billigare vilket leder till att den turkiska befolkningen blir utan arbete (Dincer et al, 2013: 26). Följande har lett till att stora delar av lokalbefolkningen anser att Turkiet inte bör ta emot fler syriska flyktingar och vissa går till och med så långt som att säga att de borde skickas tillbaka till Syrien (Kirischi, 2014: 20). Ett annat problem som den turkiska befolkningen väljer att ge syrierna skulden för är de höjda priserna i landet. Marknadspriserna i landet har höjts i takt med att fler flyktingar bosätter sig i landet (Orhan, 2014: 15). Även hyror på lägenheter, då speciellt i södra Turkiet som gränsar med Syrien, har höjts (Dincer et al, 2013: 17). Då dessa förändringar även påverkar priserna för lokalbefolkningen har de i samband med prishöjningarna visat en negativ reaktion för flyktingmottagningen (Orhan, 2014: 15). 18

22 En av de stora anledningarna till att Turkiet har lyckat relativt bra med mottagningen av de syriska flyktingarna rent ekonomiskt är för att många av de syriska flyktingarna har blivit mottagna av släktingar, och deras vistelse har finansierats av dem. Det här har då resulterat i att den turkiska regeringen inte har behövt stå för all finansiering av de syriska flyktingarna (Orhan, 2014: 17). Trots att det är en självklarhet att ta emot sina anhöriga och hjälpa de fly från ett krigsdrabbat område, har det satt spår i bland annat ekonomin, då det i många fall har lett till skuldsättning (Dincer et al, 2013: 17). Dock är det mycket viktigt att vara medveten om att de syriska flyktingströmmarna inte bara har fört med problem till det turkiska samhället utan även bringat positiva sidor med sig. Alla flyktingar är inte fattiga och beroende av bistånd. Vissa av de flyktingar som tagit sig till Turkiet har inga ekonomiska problem, men har blivit tvingade till flykt från sitt land på grund av kriget. Det här betyder dock inte att de inte kan ha fört sin förmögenhet med sig också. Dessa syriska affärsmän har i samband med flykten från Syrien omplacerat sina pengar från syriska banker till turkiska banker vilket kommer ge en positiv effekt på den turkiska ekonomin då mer kapital strömmar till landet (Orhan, 2014: 16). Syrierna har under sin tid i Turkiet öppnat upp ett stort antal företag i Turkiet som gagnar den turkiska ekonomin. Under 2013 förflyttades ca 20 miljoner USD från Syrien till Turkiet (Dincer et al, 2013: 28). Många av dessa affärsmän omplacerar heller inte bara sina pengar till turkiska banker utan för med sig sina hela företag vilket även det ger Turkiet en positiv ekonomisk sida då mer företag kommer leda till mer kapital som flödar i landet (Orhan, 2014: 16). Även sett till det faktum att den turkiska staten ska tillhandahålla flyktingarna med vissa varor kommer resultera i ett större behov av dessa varor vilket leder till fler jobb inom den sektorn och ekonomin i landet får chansen att blomma (Orhan, 2014: 16). 4.2 Politisk Påverkan De första flyktingvågorna som tog sig till Turkiet varken sågs eller behandlades som flyktingar utan som gäster eftersom man trodde att kriget inte skulle bli långvarigt. Det här sågs som oroväckande eftersom det inte gav syrierna samma rättigheter som 19

23 om de skulle bedömas vara flyktingar (Rolfer, 2012). Det faktum att kriget i Syrien inte verkar gå mot ett slut och att endast fler och fler syriska flyktingar strömmar in i Turkiet, varav många av de inte bosätter sig i lägren utan runt om i landet, genererar problem för Turkiet. Hittills har syrierna setts som gäster i landet, men med tanke på att de kommer att stanna en längre period måste förändringar ske. Turkiet har insett att syrierna nu kommer vara en del av det turkiska samhället på obestämd tid och för att få det här att fungera måste frågor såsom syriers integration i det turkiska samhället diskuteras (Kirisci, 2014: 1). Som gäst har flyktingarna inte samma rättigheter till att röra sig fritt i landet, skolgång, sjukvård ansöka om jobb och liknande nödvändigheter som man som flykting har rättighet till. Anledningen till att dessa flyktingar inte ses som flyktingar är på grund av en paragraf inom FN:s flyktingkonvention från 1951 där det talas om geografiskt ursprung, vilket betyder att endast flyktingar från Europeiska länder skulle kunna ses som flyktingar i Turkiet. I tilläggsprotokollet till flyktingkonventionen som kom ut år 1967 valdes det att ta bort den här paragrafen, men i Turkiet beslöts det att spara paragrafen om geografiskt ursprung, med tanke på det läge som landet har. Då Turkiet gränsar till Syrien, Irak och Iran skulle en övergripande flyktingstatus för alla som tar sig in i landet och stämmer in på förklaringen om vem som är en flykting med största sannolikhet betyda en översvämning av flyktingar, något Turkiet inte var villiga att låta ske (Rolfer, 2012). Eftersom syrierna i Turkiet blir nekade flyktingstatus och endast ses som gäster betyder det att de inte har några rättigheter i landet de bor i och integrering i samhället kommer bli mycket svårt. Det betyder även att Turkiet kan välja att deportera de när de vill, vilket skulle vara förödande med tanke på anledningen till att de tog sig till Turkiet från första början (Özden, 2013: 5). För att Turkiet ska kunna sköta den här situationen på bästa sätt och själva nå bästa resultat även för det turkiska samhället bör förändring i politiken ske. Turkiet måste inse att syrierna kommer att vara kvar under en lång period och lagar och regler om flyktingpolitik måste förändras för att tjäna den situationen som i dagsläget är synlig i landet. Om det här kan gå igenom och skötas på ett bra sätt kan integrering av flyktingarna till det turkiska samhället leda till ekonomisk tillväxt, istället för ekonomiska, politiska och sociala svårigheter som skulle uppstå om Turkiet vägrade att inse att flyktingarna är där för att stanna (Kirisci, 2014: 2). 20

24 På grund av det här arbetar nu General Directorate of Migration Management i Turkiet för en ny lag när det rör sig om migrationspolitik. Lagen innebär att enskilda personer, men även flyktingströmmar, ska ha rätt att ansöka om asyl i Turkiet. Flyktingströmmarna kallas en masse och betyder en väldigt stor grupp människor som tvingat fly sitt hemland på grund av övergrepp mot mänskliga rättigheter, vilket är fallet vi ser med de syriska flyktingarna (Kirischi, 2014: 8). I april 2014 fastställdes en ny lag i Turkiet som gav bland annat flyktingar rätt att ansöka om asyl i landet och att asylsökare har rätten att ta del av landets samhällsservice, såsom exempelvis ha rätten att söka jobb, eller gå i skola. Det här, då man ansåg att man inte längre kunde tilltro en lag skriven på 1950-talet, eftersom samhället har förändrat något massivt sen dess (Kirischi, 2014: 8-9). Turkiet har även utgett sig med att ha en open door policy för de syriska flyktingarna, vilken även använts flitigt för syriska oppositionen som väljer att titt som tätt korsa den turkiska gränsen för att hälsa på familjemedlemmar eller vila upp sig i ett läger, för att sedan åka tillbaka till Syrien och fortsätta kriga. Det här har väckt uppståndelse hos lokalbefolkningen eftersom det blir ett hot för dem, då kriget genom det här drar sig närmare och närmare Turkiet. Följande situation har lett till hot mot lokalbefolkningen och det turkiska samhället och på grund av det har Turkiet satt stopp för den här sortens korsning av den turkiska gränsen (Dincer et al, 2013: 7) Etniska och Religiösa Aspekter Politiskt sett har de syriska flyktingströmmarna skapat konflikter i de områden där många turkar är araber som delar den alawitiska tron (Dincer et al, 2013: 9). När ett stort antal flyktingar bosätter sig i ett annat land kommer det med största sannolikhet bidra till konflikter då man inte delar samma religion, etnicitet, demografi, språk, politisk uppfattning och så vidare (Orhan, 2014: 16). Den del av Turkiet som har påverkats mest av de syriska flyktingströmmarna är provinsen Hatay som gränsar till Syrien (Orhan, 2014: 9). I Hatay är en stor del av lokalbefolkningen arabisktalande alawiter, vilket är samma religionsuppfattning som den syriska presidenten innehar (Hammargren, 2011). När flyktingströmmarna började bosätta sig i lägren i Hatayprovinsen valde lokalbefolkningen att börja demonstrera mot de syriska flyktingarna då de ansåg att de hade de gått emot den syriska regeringen som enligt 21

25 dem är den rätta att följa. Många av de turkiska alawiter som sympatiserar med den syriska regimen anser att de syriska flyktingarna är de som gjort fel och att de är terrorister (Phillipps, 2012: 37). Dessa alawiter ser syrierna som ett hot, då de krigar mot Assad regimen. Många tror inte att syrierna som korsar gränsen verkligen flyr landet, utan är krigskämpar som vill hämnas på alawiterna i Turkiet för vad Assad regimen har gjort mot dem (Cagapty, 2014: 18). Syrierna känner även de ett hat mot alawiterna i Turkiet och anser att de bör gå samma framtid tillmötes som alla de miljoner syrier som blivit dödade på grund av, enligt de själva, Assad regimen (Cagapty, 2014: 18). Det här har gjort det väldigt svårt för syrierna att leva i just det här lägret eftersom integration inte finns på kartan då spänningarna är alldeles för stora (Orhan, 2014: 17). Det här leder till stora etniska spänningar i Hatayprovinsen eftersom de flesta syrier som flyr är sunnimuslimer som flyr från regeringen i Syrien (Kirischi, 2014: 31). På grund av det här kan vi i Hatayprovinsen bevittna konflikter då alawiterna i området känner starkt med den syriska regeringen och anser att de syriska flyktingarna som tagit sig till Turkiet inte har någon heder i kroppen (Hammargren, 2011). Hela situationen generera stor etnisk spänning, och det faktum att den turkiska presidenten skyller på alawiterna i Turkiet för att supporta den syriska regeringen, har fått alawiterna i Turkiet att tvivla på den turkiska regeringen och konflikter kommer till ytan redo att ta fart när som helst (Kirischi, 2014: 31). När flyktingströmmarna började bosätta sig i lägren i Hatayprovinsen valde den alawitiska lokalbefolkningen att börja demonstrera mot de syriska flyktingarna. Det här har gjort det väldigt svårt för vissa syrier att leva i just det här lägret eftersom integrationsprocessen inte kommer att kunna ske (Orhan, 2014: 17). För att inte det etniska hatet mot varandra ska leda till krig även i Turkiet har regeringen försökt att inte placera de syrier som är sunnimuslimer i Hatayprovinsen (Cagapty, 2013). Man kan i Turkiet se flera liknande etniska konflikter eftersom många av de turkar som lever nära gränsen till Syrien endast ser de syrier som delar samma religion etnicitet eller politiska idéer, som några som kan integreras in och bli en del av samhället. Förutom fallet i Hatayprovinsen kan vi se fler liknande problem i Turkiet. Ett exempel är att vi i de områden där majoriteten är kurder kan se att det finns en stor sympati mot syriska kurder, samtidigt som det är ett hat mot de syriska araberna eftersom de anses vara anhängare av al-qaeda. Samtidigt har de syriska araberna ett 22

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08 Inledning Just nu befinner sig miljontals människor på flykt runt omkring i världen. Orsakerna till att människor flyr ter sig olika; krig, etniska motsättningar, naturkatastrofer, diskriminering och förföljelse

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Fler lagliga vägar in i EU

Fler lagliga vägar in i EU Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) Fler lagliga vägar in i EU Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen För ett år sedan, nästan exakt på dagen, genomförde Aftonbladet/Inizio en av sina mätningar om svenska folkets

Läs mer

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

En liten lampa kan göra stor skillnad FY15

En liten lampa kan göra stor skillnad FY15 PRESS INFO En liten lampa kan göra stor skillnad FY15 För varje köpt LED-lampa i IKEA varuhusen världen över under februari och mars 2015, skänker IKEA Foundation 1 euro till UNHCR. Pengarna bidrar till

Läs mer

Rättigheter & barns situation i världen våren Tellus vt 17

Rättigheter & barns situation i världen våren Tellus vt 17 Rättigheter & barns situation i världen våren 2017 Tellus vt 17 Lpp => Använda de 4 källkritiska frågorna vid granskning av källor. => Dra slutsatser om källors trovärdighet och användbarhet. => Förklara

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter

En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter Dagsverksinsamling 2016-2017 En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter Just nu Det finns över 60 miljoner människor i världen som tvingats lämna sina hem för att söka skydd. Största

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen En majoritet av svenska folket är beredda att hjälpa de människor som flyr. Flera vill

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Flykting- och migration

Flykting- och migration Flykting- och migration Sekretariatet madelaine.seidlitz@amnesty.se - ansvarig flykting/migration/folkrätt, EU/Europafrågor tilda.norsten@amnesty.se - handläggare enskilda ärenden, landinformation ida.lundborg@amnesty.se

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Invandrarindex Sandviken

Invandrarindex Sandviken Nyanlända invandrares syn på Gävleborgs Län och Norrland som helhet. Invandrarindex 1 Sandviken 1-11-6 Invandrarindex 1 (94) 1 % 9 8 7 6 4 Är du. 44 Kvinna 4 6 Man Invandrarindex 2 (94) 2 Bas total: 3.1

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen De senaste veckornas händelseutveckling kring flyktingsituationen i Europa har varit intensiv och på många

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future.

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Rewrite the Future Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Här följer en presentation som i korthet beskriver projektet och hur er gåva kommer till nytta i år. Rewrite

Läs mer

Syriska armenier i Armenien

Syriska armenier i Armenien Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat

Läs mer

Flyktingsituation i världen

Flyktingsituation i världen Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

SAMHÄLLSUTMANINGAR, ANSVARSTAGANDE OCH GLOBALT ENGAGEMANG:

SAMHÄLLSUTMANINGAR, ANSVARSTAGANDE OCH GLOBALT ENGAGEMANG: SAMHÄLLSUTMANINGAR, ANSVARSTAGANDE OCH GLOBALT ENGAGEMANG: GU och FLYKTINGFRÅGAN Överblick 59,5 miljoner på flykt enligt UNHCR (World at war) 19.5 million refugees 38.2 million internally displaced persons

Läs mer

Flyktingbarometern Trelleborg

Flyktingbarometern Trelleborg Flyktingbarometern Trelleborg Maj 2016 Innehåll: Bakgrund och metod Varför Sverige? Och varför Trelleborg? Hur har de blivit bemötta? Framtidsplaner? Kännedom om samhället och språket Vilka problematiska

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Syrien efter kriget RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN

Syrien efter kriget RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN Syrien efter kriget RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN Syrien efter kriget Stöd till minoritetsgrupper. Säkra assyrier/syrianer/kaldéer självstyre på Nineveh-slätten i Irak. Måste bli

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Rätten att söka skydd

Rätten att söka skydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) Rätten att söka skydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Flyktingströmmarna är en faktor som försämrat relationen mellan grannländerna och colombianer i republiken Ecuador möts av många fördomar.

Flyktingströmmarna är en faktor som försämrat relationen mellan grannländerna och colombianer i republiken Ecuador möts av många fördomar. Utskott: UNHCR Land: Republiken Colombia Delegater: Johanna Kjellin, Magdalena Beijner Idag finns det över 16 miljoner flyktingar hela världen över. 2009 fanns det ca 43 miljoner flyktingar, och antalet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid

Läs mer

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter.

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Dagsverksinsamling 2015-16 Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Vem är en flykting? En flykting är en person som beviljats asyl utanför sitt hemland. Personen har flytt undan krig, förföljelse

Läs mer