Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället"

Transkript

1 Hur påverkas ett värdland av flyktingströmmar En fallstudie om den syriska flyktingtrömmens påverkan på det turkiska samhället Kandidatuppsats i Statsvetenskap Termin: HT14 Namn: Cecilia Granath Handledare: Anders Persson

2 Abstract As of 2013, around 51 million people were living on the run, classified as refugees. One of the reasons the number has increased so much during the last years can be explained by the war in Syria. The aim of following study is to evaluate the impact the Syrian refugee flow has had on the Turkish society up until today, seeing the consequences of economic, political and social impact made on the Turkish society. Due to these chosen aspects the study will be concentrated only on the changes in the Turkish society brought about by accordance with the economic, social and political effects. What is desirable is to achieve greater understanding of the positive and negative aspects of refugee flows on host countries. Building on this, the study will bring about a discussion on how to improve a study like this in the future. The following paper implies that conflict arises when the host country do not show acceptance of the refugees, and to not create conflicts, countries should welcome the refugees with open arms as Emanuel Mensah Tay indicates. Nyckelord: Flykting, Flyktinghantering, Flyktingström, Värdland, Turkiet, Syrien

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och Frågeställningar Metod Material Urval Avgränsningar Källkritik Utmaningar Teoretiskt ramverk Tidigare Forskning Ekonomisk Påverkan Politisk Påverkan Etniska och Religiösa Aspekter Social Påverkan Flyktingströmmars påverkan på värdlandet Fallet Turkiet Ekonomisk Påverkan Politisk Påverkan Etniska och Religiösa Aspekter Social Påverkan Slutsats Fortsatta studier Sammanfattning Referenser... 32

4 1 Inledning I dagens samhälle är migration ett faktum. Migration utgörs av flera olika människogrupper och av flertalet anledningar. Ett exempel är de människor som migrerar på grund av arbete eller studier vilket i de flesta fallen kan ses som självvalt. En annan grupp är flyktingar som tvingas till migration på grund av krig eller annan ovisshet i sitt hemland (Castles & Miller, 2009: 188). I FN:s flyktingkonvention från 1951 definieras en flykting som en person som fruktar förföljelse på grund av ras, religion, nationell tillhörighet eller politisk åskådning och tvingas fly från sitt land där han eller hon besitter medborgarskap och inte kan, eller vågar åka tillbaka (UNHCR, 2010: 16). I dag är det rekordmånga människor på flykt. Vid slutet av 2013 var siffran uppe i över 51 miljoner. En förklaring till den ökade flyktingströmmen är det pågående kriget i Syrien som fram tills dess hade satt ca 6,5 miljoner individer på flykt inom Syrien som internflyktingar men också 2,5 miljoner flyktingar som lämnat landet (Johansson, 2014). Vad man ofta ser till i dessa krigssituationer är hur det går för flyktingarna, och huruvida länder tar emot flyktingar eller inte. Att stänga sina gränser för någon på flykt eller att inte hjälpa dem väl inne i landet anses vara inhumant (UNHCR, flowing across boarders). Något man dock sällan tar i beaktning är hur en flyktingström påverkar värdlandet (Tay, 2014: 13). Turkiet är ett av de länder som tar emot flest syriska flyktingar och vi kan idag se att Turkiet är värdland för över en miljon syriska flyktingar (UNHCR, Syria Regional Refugee Response). Trots att Turkiet anses vara det av Syriens grannländer som haft bäst möjligheter att på ett bra sätt ta emot flyktingarna är mottagningen inte helt oproblematisk: Turkey has taken serious steps in the past year to improve conditions for the growing influx of Syrian refugees. And even though the New York Times Magazine referred to a Kilis refugee camp, one of twenty-two in Turkey, as the world s best, Turkey will nonetheless continue to face social, demographic, ethnic, and sectarian pressures created by the largest refugee flow in the country s modern history (Cagapty, 2014: 22). 1

5 Som tidigare konstaterat handlar det mesta av den tidigare forskningen om hur flyktingar blir behandlade i värdlandet, varför flyktingar tvingas till ett liv på flykt eller huruvida flyktingarna får hjälp till att integreras in i det nya samhället eller inte. Loescher fastslår bland annat att ett liv som flykting kan vara lika hemskt som ett liv i landet de har flytt från eftersom flyktingarna i värdlandet ofta blir tvingade till ett liv i flyktingläger utan rätten att arbeta och bli en del av samhället (Loescher, 1990:1). Flyktingar väljer inte att lämna sitt land utan blir tvingade till det och så fort de korsat gränsen in till ett nytt land är det värdlandet som ska stå för deras säkerhet och behov (Betts, Loescher, 2011: 1). Det faktum att flyktinglägren ofta ligger nära gränsen till det land de flytt ifrån kommer generera en konstant oro för en attack (Loescher, 1990: 1). Även Rosenblum och Tichenor anser att det här är ett stort problem för flyktingarna. De flyr sitt land då de är rädda för att hamna i en attack eller bli fängslade, men trots att de lyckats ta sig över gränsen och flytt från det krigsdrabbade land de befunnit sig i betyder inte att de inte längre kommer behöva oroa sig. Ofta hamnar flyktingar direkt vid flykt i ett flyktingläger som gränsar till det krigsdrabbade landet vilket betyder att de fortfarande är satta i fara, och även lokalbefolkningen som bor nära gränsen hamnar då i fara (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Med tanke på att det finns en stor sannolikhet att flyktingar hamnar i ett samhälle där de inte delar samma kultur och religion och inte har rättigheten att ansöka om arbete kommer det att leda till att de blir utstötta från samhället och tvingade till ett liv i isolering (Loescher, 1990: 2). Loescher skriver i sin bok Refugees and International Relations om de rättigheter flyktingar har. Där nämner han bland annat rätten till ansökan om asyl och rätten till att politiskt demonstrera för sin sak. Så länge en människa är en flykting i ett värdland ska den här personen behandlas med respekt och få fysisk, psykisk och social hjälp till ett rättmätigt liv. Dock är det värdlandet själv som bestämmer till vilken grad det här följs (Loescher, 1990: 9). Rosenblum och Tichenor visar även de på vikten av att få skydd i det nya värdlandet för en flykting. Vad som krävs av det nya värdlandet är att de ska hjälpa flyktingarna till ett värdigt liv, genom att flyktingarna berättigas ovannämnda rättigheter (Rosenblum, Tichenor, 2012: 67). Det är värdlandets roll att se till att dessa rättigheter skyddas och att flyktingarna får möjligheten till ett nytt liv, utan fruktan för döden. Värdlandet står för finansieringen av flyktingarna, tillsammans med UNHCR som hjälper till med bidrag då finansiering av en stor flyktingvåg kan 2

6 bli dyrt och det inte är säkert att värdlandet har tillräckligt med resurser för det (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Flyktingarna kommer även vid ankomsten till värdlandet vara i behov av boende, mat, sjukvård, skolgång och så vidare. Allt för att kunna fortsätta sitt liv på en så daglig basis som möjligt, vilket de får hoppas på att värdlandet lägger vikt vid (Rosenblum & Tichenor, 2012: 68). Liknande fakta som presenterats ovan gällande flyktingfrågor kan antas vara den vanligaste infallsvinkeln då den mesta forskningen om flyktingar skrivs utefter liknande utgångspunkt. Många författare väljer att skriva om flyktingar utifrån den syn de har på hur flykten påverkar flyktingarna och deras liv. Däremot finns en lucka i forskningen kring huruvida värdlandet påverkas av flyktingströmmar och därför ligger fokus i denna uppsats på dessa frågor för att nå en bredare förståelse för det utvalda problemet, vilket även kan generera en bredare bild av flyktingpåverkan i sin helhet. 1.1 Problemformulering När ett land hamnar i krig genererar det en stor flyktingström då många inte längre kan befinna sig i det krigsdrabbade landet. Flyktingar har inte längre skydd från sitt hemland och per automatik blir det värdlandet som står för flyktingarnas skydd (UNHCR, 2011: 4). Enligt 1951 års flyktingkonvention och 1967 års tilläggsprotokoll, som är den enda internationella konventionen som tar upp flyktingars rättigheter, står det att alla länder som har möjligheten att ta emot flyktingar bör göra det då hjälpen är nödvändig (UNHCR, 2011: 4, 9). Att inte släppa in flyktingar i sitt land anses vara inhumant (UNHCR, Flowing across boarders). En krigssituation som genererar upp emot miljontals flyktingar kommer att leda till stora förändringar i värdlandets samhälle, sett till både positiva och negativa aspekter, vare sig värdlandet är ett rikt och stabilt land, eller ett mer utsatt land. Det här kan ses till situationen i Syriens gränsländer Libanon, Jordanien, Irak och Turkiet. Turkiet är det land av dessa fyra som har den mest stabila ekonomin och därmed det land som har haft största möjligheter att på ett bra sätt ta emot flyktingar, men även i ett land som Turkiet där de har goda möjligheter till ett bra flyktingmottagande kommer samhället att förändras och stöta på svårigheter (Phillips, 2012). 3

7 1.2 Syfte och Frågeställningar Syftet med den här studien är att förklara vilka aspekter som påverkar ett värdland sett till en stor anländande flyktingström. Studien ska visa på både de positiva och negativa aspekter som en flyktingström för med sig, samt diskutera samhällsförändringar som sker genom mottagandet av en stor mängd flyktingar och hur detta påverkar värdlandet i sin helhet. Uppsatsen kommer efter en generaliserande redogörelse om hur flyktingströmmar påverkar ett samhälle gå in på ett specifikt land, Turkiet. Studien ska ge svar på följande fråga: Hur har den syriska flyktingströmmen påverkat det turkiska samhället sett till ekonomiska, politiska och sociala aspekter? 4

8 2 Metod Följande studie har för avsikt att beskriva hur en stor flyktingström påverkar sitt värdland och ska visa på både de positiva och negativa förändringar som de för med sig. Efter att ha gett en generell beskrivning av påverkan ska studien sedan se till det specifika fallet Turkiet och läsaren ska bli upplyst om vilka förändringar som den syriska flyktingströmmen hittills har medfört till det turkiska samhället sett till ekonomiska, politiska och sociala aspekter. Då uppsatsen undersöker hur en flyktingström påverkar värdlandet och söker svar på frågan om hur den syriska flyktingströmmen har påverkat det turkiska samhället bör den genomföras som en vetenskapligt beskrivande studie (Esaiasson et al, 2012: 36). Den forskningsdesign som anses mest lämpat för följande fall är en kvalitativ fallstudie som till största delen är litteraturbaserad. Effektiviteten med en fallstudie är att den anses ge valid fakta då det går att precisera och specificera det som bör sägas genom den fakta som ska läggas fram (George & Bennett, 2005: 19-22). Då uppsatsen har utsatts för urval, avgränsningar, källkritik och utmaningar anses följande uppsats vara reliabel och valid då det genom att ha lagt vikt vid dessa perspektiv kan anses att studien kommer vara tillförlitlig (Bryman, 2002: 43). Även det faktum att nya hypoteser kan uppenbara sig under tiden uppsatsen skrivs och förbättra frågeställningen och uppsatsen genom att man i texter får helt andra svar än man utgått från att få bör ses som positivt vid uppsatsskrivandet (George & Bennett, 2005: 19-22). Då studien ska svara på frågan hur en flyktingström påverkar ett värdland bör en fallstudie ses som den bästa formen av forskningsdesign, då idealfrågorna inom fallstudier svarar på frågor ställda som hur (Gray, 2009: 247). Studien kommer svara på en enskild fråga, nämligen hur det turkiska samhället har påverkats av den stora mängden flyktingar de tar emot. Det turkiska samhället står i centrum i uppsatsen och det är frågor rörande det som ska besvaras vilket också visar på att en fallstudie är det bästa alternativet (Bryman 2005: 42). Fakta om det specifika fallet Turkiet kommer att analyseras utefter huruvida samma resultat har nåtts i det fallet, sett till vad som generellt anses vara de påverkande faktorerna för ett värdland vid mottagande av en flyktingström. Det som ska analyseras i det här fallet är då alltså hur värdlandet påverkas, vad det är som är den bidragande orsaken till den 5

9 speciella påverkan och om det som anses som den generella påverkan även är densamma i Turkiet. (Esaiasson et al, 2012: 36-37). Vid val av metod har det tagits i beaktning att större krav kommer ställas på den här uppsatsen då en beskrivande studie just är det, beskrivande. Genom en beskrivande metod kommer tidigare fakta som funnits om ämnet presenteras, vilket endast genom ännu en presentation av det kan anses vara ointressant. Vad som därför kommer läggas fokus på är att analysera den fakta som har beskrivits och genom det komma fram till en slutsats angående frågeställningen. Självklart ska det ses till vilka slutsatser tidigare författare har nått och med hjälp av det genom en analys av funnen fakta kunna komma fram till egna slutsatser. Utgångspunkten måste ligga på den fakta som finns om ämnet, och genom en analys ska studien sedan visa på hur samhället har påverkats i Turkiet och om det är samma påverkan som vi generellt kan se vid liknande fall (Esaiasson, et al, 2012: 36-37). Följande uppsats kommer att utgå från tidigare studier om hur ett värdland påverkas av en flyktingström och med hjälp av den fakta som erhålles, besvara syfte och frågeställningen (Esaiasson, et al, 2012; 20). 2.1 Material Då följande studie är byggd på ett nutida ämne som åskådliggör en pågående konflikt som ska beskriva och analysera de utmaningar och förändringar som kan ske inom ett värdland som tar emot ett stort antal flyktingar blir det uppenbart under materialinsamling att den här vinkeln inte är det vanligaste sättet att analysera flyktingströmmar. Vanligen så handlar de flesta studier om flyktingströmmar om huruvida flyktingarna blir bemötta och får hjälp i det land de flyr till och därför ansågs det vara intressant att vända på frågan och se huruvida värdlandet påverkats (Tay, 2014: 13). Att ställa den här frågan om ett pågående fall kan därför tänkas göra det svårt att finna tidigare studier i form av tryckte källor. Det här betyder att uppsatsen till stor del kommer genomsyras av tidigare forskning om ämnet till största del i form av rapporter. De rapporter som används i följande studie kommer ge en inblick på de förändringar som skett i det turkiska samhället efter det att Turkiet tagit emot en stor mängd flyktingar från Syrien. Bland annat kommer två rapporter från The Brooking Institute, nämligen Syrian Refugees and Turkey s challenges: going 6

10 beyond hospitality och Turkey and Syrian Refugees: the limits of hospitality till stor del användas. Även andra skrivna artiklar och uppsatser om ämnet kommer att tas i beaktning för nå en större förståelse om situationen som råder. Den huvudkälla som kommer användas för att förklara den generella synen av en flyktingströms påverkan av ett värdland är boken Refugee management and its socioeconomic implications for a host: The Case of Liberian Refugees in Ghana skriven av Emmanuel Mensah Tay. Med hjälp av den här boken kommer det förklaras vilka förändringar som generellt kan räknas ske i ett samhälle som tar emot ett stort antal flyktingar. Även andra författares syn på hur ett värdland påverkas kommer självklart tas med i studien för att få en större förståelse över vilka faktorer det är som har en inverkan. Med hjälp av att beskriva och analysera tidigare studier av liknande fall som tidigare forskning presenterar kommer läsaren få en förståelse över vilka aspekter som i största grad påverkar ett värdland genom att ta emot en stor mängd flyktingar. 2.2 Urval Anledningen till att det är just den syriska flyktingströmmens påverkan på det turkiska samhället som studeras i uppsatsen är på grund av att kriget i Syrien är en nutida konflikt som kräver en hel del information om situationen för att förklaras. Syriens fyra grannländer, Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak har alla påverkats av den stora mängd syriska flyktingar de mottagit. Att just Turkiet valdes för följande studie förklaras genom att det är det land av de fyra grannländerna som ansågs ha bästa förutsättningarna för flyktingmottagningen, men även Turkiet har stött på utmaningar som är viktiga att se närmare på. 2.3 Avgränsningar Anledningen till att det var från just ekonomiska, politiska och sociala aspekter som uppsatsen skulle fokusera på beslutades med tanke på att alla tre har en koppling till varandra och är viktiga faktorer för att få samhället att gå runt. Om politiska beslut säger att flyktingar inte har rätt att arbeta kommer flyktingarna inte kunna hjälpa till att påverka den ekonomiska situationen och ses som en negativ börda för samhället 7

11 vilket även kommer göra det svårt för dem att integreras in i samhället. På samma sätt kommer dålig integrering i form av olika språk, religion eller etnicitet leda till att man inte förstår sig på varandra och väljer att inte inkludera flyktingarna som en del av samhället. De har inga rättigheter eller skyldigheter och ses som en främling i samhället. Det faktum att de inte kan kommunicera med varandra på grund av olika språk kan leda till att barnen inte har rätt till universitetsutbildning och genom det inte kan söka jobb och blir i samband med det en ekonomisk börda för samhället. På grund av att dessa tre aspekter har en stor samhörighet i hur ett värdland kommer påverkas av en flyktingström anses det intressant att se hur just dessa effekter har påverkat samhället. Från början var tanken även att inkludera miljöaspekter, då det har en stor inverkan på huruvida ett värdland ser på mottagningen av flyktingar och mycket fakta om hur den generella synen av miljöaspektens påverkan fanns. I takt med att uppsatsen fortlöpte och analysen började ta sin form kunde det genom inhämtad fakta inses att i fallet Turkiet har inga, eller knappa slutsatser dragits om huruvida den syriska flyktingströmmen har påverkat miljöaspekter i det turkiska samhället. På grund av det här ansågs det lämpligast att förbise aspekten om miljöpåverkan och lägga ännu större vikt vid de ekonomiska, politiska och sociala effekterna av påverkan. 2.4 Källkritik Då inte många författare skriver om flyktingströmmars påverkan utefter den påverkan de har på värdlandet, utan ofta skriver om hur flyktingarna påverkas, finns viss problematik vid valet av källor. Många av de källor som använts både till teorin och för att svara på problemformuleringen om Turkiets påverkan har varit skriven av samma författare då flera av dessa specialiserar sig på flyktingfrågor. Det här betyder att uppsatsen grundar sig på ett visst antal forskares tankar om ämnet, vilket skulle kunna anses bias. Desto färre författares tankar som genomsyrar uppsatsen desto svårare är det att vara säker på att den fakta som insamlats faktiskt är sann då den inte ställs mot så många andra idéer. Dock kan det efter insamlad fakta påvisas att så gott som alla författare anser sig se samma påverkan på ekonomiska, politiska och sociala 8

12 aspekter och med det kan man trots färre författare anse att källorna ger en berättigad bild av hur flyktingströmmarna påverkar ett värdland. UNHCRs hemsida har flitigt använts då den innehåller den mest uppdaterade informationen inom flyktingarbete. Då UNHCR är FN:s flyktingorgan anses den fakta som använts från hemsidan vara legitim. 2.5 Utmaningar Den största utmaningen som har stötts på under studien har varit att finna fakta om hur ett värdland påverkas av en flyktingström då den befintliga forskningen inom fältet är begränsat. Det här har varit ett problem då mycket tid har tvingats läggas ner endast för att finna fakta som har kunnat ses som legitim för följande fall. När flyktingströmmens påverkan på det turkiska samhället skulle beskrivas har endast rapporter kunnat användas då det är ett nutida fall och tryckt litteratur inte har skrivits om Turkiets påverkan vilket gjort det viktigt att granska de rapporter som skrivits om huruvida Turkiet har påverkats, för att försäkras om att de anses legitima då de endast är funna efter att ha letat på internet. Då det varit svårt att finna en specifikt etablerad teori som anses gå att följa för att svara på studiens problemformulering har det i den här uppsatsen blivit tvunget att använda tidigare forskning som teori och genom det då själv konstruera ett eget teoretiskt ramverk. Det här kan till viss del ses som problematiskt då det varit tvunget att väldigt utförligt förklara det egenformulerade teoretiska ramverket, då det för läsaren inte finns ett etablerat ramverk att luta sig tillbaka på och använda om viss information anses otillräcklig, vilket det gör vid en etablerad teori. 9

13 3 Teoretiskt ramverk För att kunna nå en förståelse av följande fall och för att kunna arbeta med att besvara syftet måste uppsatsen ha en koppling till teori. En teori kan ses som ett antagande att dennes forskning kommer påverka det resultat vi kommer se i vår slutsats av själva studien. Vi ämnar alltså med hjälp av en noga utvald teori se hur vår studie påverkas och kan analyseras av den valda teorin (Esaiasson et al, 2012: 37). 3.1 Tidigare Forskning Det teoretiska ramverket som den här studien ska följa kommer att baseras på tidigare forskning av liknande fall. Följande uppsats kommer inte följa en specifikt utvald teori, utan teorin i det här fallet kommer alltså bygga på den tidigare forskning som finns på hur länder generellt sett har påverkats av att de tagit emot stora mängder flyktingar. Då inte mycket tidigare forskning gjorts om just det här ämnet kan det anses svårt att genom en diskurs finna de teoribildningar som ofta använts för liknande analyser, så för den här studien anses istället tidigare forskning om problemet vara det bästa teoretiska ramverket att följa för att med framgång nå ett svar på problemformuleringen (Esaiasson et al, 2012: 20). 3.2 Ekonomisk Påverkan Många studier fokuserar endast på det faktum att flyktingströmmar endast för med sig negativa aspekter till samhället, men vad som är viktigt att förstå är att så är inte fallet (Tay, 2014: 13). Vi måste förstå att mottagande av flyktingar kommer med största sannolikhet föra med sig både positiva och negativa konsekvenser för värdlandet. Om det kommer vara de positiva eller negativa effekterna som genomsyrar situationen kommer med största sannolikhet bero på värdlandets ställning och möjligheter, sett till bland annat ekonomisk och politisk stabilitet (Czaika, 2009: 27). Värdlandets ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar kommer besluta hur pass bra landets flyktingmottagning kommer genomföras vilket i sin tur kommer vara avgörande för huruvida flyktingarnas tid i värdlandet kommer utspela sig. Ett fattigt 10

14 land kommer få det svårt att ens finansiera de mest grundläggande behoven såsom logi, mat och medicin vilket kommer leda till en svårare situation för finansiering av flyktingar (Bos, 2003: 54,56). Om landet är ett politiskt och ekonomiskt stabilt land kommer de inte få särskilt stora problem med att ta emot flyktingar, och flyktingarna kommer att på ett bra sätt kunna integreras in i samhället. Om värdlandet däremot är ett fattigt land med politisk instabilitet kommer de inte kunna erbjuda samma trygghet till flyktingarna och konflikter kommer uppstå då flyktingarna inte anser att de blir rätt behandlade och lokalbefolkningen anser att flyktingarna tar deras tillgångar (Bos, 2003: 56). Krav ställs på ett värdland när ett stort antal flyktingar söker skydd. Det blir under de här omständigheterna värdlandets ansvar att se till att de sociala och politiska aspekterna av en flyktings liv uppfylls genom bland annat boendeanläggningar, sanitetsmöjligheter, medicinering, matransonering och så vidare. En självklarhet är att ett industrialiserat land kommer kunna sköta flyktingmottagningen bättre än ett utvecklingsland, då de har råd att lägga mer resurser på flyktingarna utan att själva förlora allt för mycket ekonomiskt (Czaika, 2009: 30). Dock kan vi idag se tydliga tecken på att det oftast är de länder som redan är utsatta för fattigdom som tar emot flest antal flyktingar vilket har en stor ekonomisk påverkan på värdlandet (Tay, 2014: iii). En stor anledning till den här aningen vaga bilden av var en flykting bör ta vägen efter att ha lämnat ett krigsdrabbat land beror på att många på flykt hamnar i grannländerna. Då många krigsdrabbade länder som genererar flyktingar ligger i områden där länder ses som utvecklingsländer kommer flyktingarna per automatik än en gång hamna i ett utvecklingsland. År 2003 kunde vi se att 67 procent av alla flyktingar som lämnade sitt land tog sig till ett utvecklingsland (Czaika, 2009: 26). Med tanke på att många av de länder som tar emot flyktingar själva ofta är ekonomiskt utsatta länder är det svårt för dem att utan bidrag kunna erbjuda flyktingarna bra levnadsförhållanden. Det här betyder därför att många av dessa länder är väldigt beroende av finansiell hjälp från UNHCR som används som hjälp för att hantera flyktingsituationer i länder. Dock börjar det bli svårare och svårare för UNHCR att erbjuda tillräckligt med finansiellt stöd med tanke på hur stora flyktingströmmar vi kan se i världen idag (Tay, 2014: 6). På grund av det här måste fler länder ta sitt ansvar och hjälpa till. I dagsläget hjälper många rika länder till med ekonomiskt bidrag, men det anses inte längre vara det enda optimala. Vad som 11

15 istället bör läggas vikt vid är att rika länder även tar emot ett större antal flyktingar då de har större möjligheter till ett bra flyktingmottagande (Hammerstad, 2011: 252). För att se flyktingmottagningen som något positivt är det alltså viktigt att värdländerna låter flyktingarna integreras in i samhället. Sannolikt kommer lokalbefolkningen till en början se flyktingarna som brottslingar som tar landets tillgångar utan att ge något tillbaka, och våld kommer att uppstå. Om man då låter dessa människor integreras och bli en del av samhället kommer de istället kunna bidra till en positiv förändring. Dessa flyktingströmmar kan på ett mer långsiktigt plan generera mer tillgångar, vilket vi först lyckas med när de får möjligheten att sättas i arbete och vara en del av det ekonomiska samhället (Tay, 2014: 42). Att låta flyktingarna vara en del av arbetslivet kan helt enkelt generera en positiv ekonomisk ökning för landet, då billigare arbetskraft kommer finnas tillhands (Tay, 2014: 61). Även Milner talar om att integrering av flyktingarna i form av att låta de arbeta kommer att ses som en hjälp för landets ekonomi då de kommer bidra med billig arbetskraft, istället för att vara fast i ett läger utan att ha möjligheten att integreras in i samhället (Milner, 2011: 269). Dock är det viktigt att förstå att även om den billiga arbetskraften från flyktingarna genererar en positiv ekonomisk situation så kommer den samtidigt med stor sannolikhet medföra en negativ social aspekt då den billiga arbetskraften sätter större press på arbetet (Tay, 2014: 64). Lokalbefolkningen kommer istället se det som att flyktingarna tar deras jobb, då de går med på att arbeta för en lägre lön, vilket kommer generera ett hat mot flyktingarna och konflikter kommer uppstå (SVT Agenda, 2014). 3.3 Politisk Påverkan I många länder som tar emot flyktingar finns det bestämmelser och lagar som säger att de inte har rätt att röra sig fritt utanför lägren, att de inte har rätt till att arbeta och inte har rätten att ansöka om medborgarskap. Det här kommer ge en negativ inverkan för värdlandet då flyktingarna inte kommer känna sig välkomna, och heller inte har någon möjlighet att bidra till samhället (Tay, 2014: 41, 49). Termen magasinering av flyktingar kan användas för att förklara fenomenet av att flyktingarna inte har rätt att röra sig utanför lägren, vilket har visat en stor påverkan på de ekonomiska och mänskliga rättigheter man har som flykting och människa, såsom frihet att röra sig 12

16 fritt och frihet att söka jobb, vilket leder till att man som flykting hamnar utanför samhället (Milner, 2011: 269). Om flyktingarna hamnar i ett samhälle där de inte har rättigheten att röra sig utanför lägren kommer dessa flyktingar tvingas till ett liv där de, och då även värdlandet, blir beroende av internationellt bistånd, och samtidigt förnekas flyktingarna chansen att själva kunna bli ekonomiskt oberoende från värdlandet (Loescher & Milner, 2005: 11). Viktigt att förstå är att ett negativt mottagande och ingen hjälp till integration i samhället kan ses som en av anledningarna till att värdlandet påverkas negativt av flyktingar. Vad som påverkar är självklart vad för slags lagar värdlandet har, sett till flyktingarnas rättigheter och skyldigheter (Tay, 2014: 48). Hur ett värdland tar emot flyktingarna kan alltså till stor del ses som en politisk aktion. Staten väljer om de anser att flyktingarna, som inte är medborgare bör ha samma rättigheter som medborgarna, om de ska stå för skydd och säkerhet för flyktingarna, försöka skapa en hållbar ställning för flyktingarna, eller rent av starta ett militärt ingripande mot det landet de tvingats fly från (Betts, 2009: 14) Etniska och Religiösa Aspekter Ett av de största problemen som uppstår när ett land tar emot stora flyktingströmmar, och speciellt då från ett och samma land, är att dessa folkgrupper inte alltid kommer förstå sig på varandra. Trots att man ofta flyr till ett grannland behöver inte det betyda att man delar samma religion, kultur eller värderingar, vilket kommer bilda ett slags polariserande tänk som då bildar ett hot mot samhällets stabilitet (Czaika, 2009: 32). Man förstår helt enkelt inte varför folk beter sig på ett visst sätt i en viss situation och det här är en stor anledning till xenofobi och etnocentrism (Tay, 2014: 65). Om ett värdland innehar religiösa eller etniska grupper är risken stor att en flyktingström bestående av en annan religion eller etnicitet kommer att föra med sig en konflikt till samhället som i stor utsträckning kan leda till hot mot den politiska situationen i landet (Milner, 2011: 271). På grund av det här är integrationsprocessen av flyktingarna en väldigt viktig del av hur pass bra värdlandet kommer klara av att upprätthålla samhället samtidigt som de gör sitt bästa för att skapa en hållbar miljö för flyktingarna (Tay, 2014: iv). 13

17 3.4 Social Påverkan Värdlandet bär det drivande ansvaret för att flyktinghanteringen sköts på rätt sätt (Bos, 2003: 43). Enligt Tay bör man som värdland ta emot flyktingar med öppna armar och välkomna de till samhället, då ett gott välkomnande oftast leder till en framgångsrik hantering av flyktingsituationen och ett bättre samarbete mellan flyktingar och värdlandet (Tay, 2014: iv). För att flyktingarna ska integreras och ha rättigheter i landet de kommer till är det alltså värdlandets uppgift att välja att ge flyktingarna skyldigheter och rättigheter och låta de bli en del av samhället genom att ta emot dem på ett bra sätt (Betts & Loescher, 2011: 6). Tyvärr så är det inte alltid så mottagandet går till. I dagsläget ser vi att många värdländer ser flyktingar som en börda i samhället vilket leder till att man blir mindre villig att ta emot ett stort antal flyktingar (Loescher & Milner, 2008: 28). Många utvecklingsländer runt om i världen som väljer att ta emot flyktingar berövar de på sin frihet och sina rättigheter genom att tvinga de till att leva sitt liv instängda i flyktingläger utan några större möjligheter att bli sedd som en del av samhället (Crisp, 2003: 77). Vi har även flera gånger stött på länder som valt att inte ta emot utsatta flyktingar, eller tar emot de men inte lägger ner någon tid på själva integrationsprocessen eller det faktum att det är värdlandets roll att hjälpa flyktingarna så gott de kan (Tay, 2014: 6). Ett sådant exempel kunde bevittnas 1991, när ett stort antal kurder försökte fly till Turkiet från ett krigsdrabbat Irak. Då bestämde sig Turkiet för att stänga sina gränser då de var oroliga för att om de släppte in kurderna skulle det ha en negativ påverkan på det turkiska samhället (Rosenblum & Tichenor, 2012: 59). Även en sådan sak som att lokalbefolkningen oftast väljer att inte se flyktingarna som en del av samhället kommer leda till att flyktingarna själva ser sig som främlingar och konflikter kommer att uppstå (Tay, 2014: 47). De individer som lever som flyktingar i ett annat land är ofta väldigt utsatta, och särskilt utsatta är de om de hamnar i ett land som väljer att inte lägga stora resurser på att hjälpa dem. De har inget eget land, ingenstans att känna sig hemma och inga ägodelar. Det här leder då till att flyktingar ofta kopplas samman med brottslighet, då det ibland är deras enda väg för överlevnad (Tay, 2014: 51). Då många anser att flyktingströmmar även medför brottslighet är det intressant att se till vad anledningen till det här faktiskt är. Fall visar att när ett värdland har lagt stor vikt vid integrationsprocessen är ingen hög brottslighet synlig (Tay, 2014: 51). Istället är det i länder som inte lagt stor vikt vid 14

18 integrationsprocessen och som inte kämpat för att få in flyktingarna i samhället som brottsligheten ökar. Det här beror på att man antar att hög brottslighet kan kopplas samman med diskriminering, arbetslöshet, dåliga levnadsförhållanden och undantryckta rättigheter (Tay, 2014: 51). Något annat som dock kan ses som en positiv reaktion av att ta emot flyktingar är att det kan hjälpa värdlandet att förbättras i form av att man reflekterar över hur landet sköts och genom det förbättra de delar av samhället där det kan anses finnas brister. På grund av en stor flyktingmottagning kan man bli tvingad att se till de brister man har för att kunna ge flyktingarna en så bra start som möjligt i sitt nya land, vilket då betyder att saker som kanske hade behövt förändrats långt tidigare men aldrig har reflekterats över, nu får en möjlighet att förändras till det bättre (Tay, 2014: 61). Karen Jacobsen anser att en flyktingström inte alls behöver påverka ett värdland negativt. Inkommande flyktingar kan istället gagna samhället i form av ekonomi och humankapital och ta hjälp av flyktingarna för att bygga upp en ännu starkare stat. Att ta emot flyktingar behöver alltså inte alltid ses som en börda. Det kan mycket väl vara så att de positiva sidorna av att vara ett värdland väger över de negativa, problemet är bara att man ska nå till den punkten när man börjar se att det har en positiv inverkan (Tay, 2014: 58). 15

19 4 Flyktingströmmars påverkan på värdlandet Fallet Turkiet Det syriska inbördeskriget har haft en stor påverkan på hela den internationella arenan eftersom många har blivit påverkade av kriget. De syrier som tvingats fly från sina hem är de som tvingas till den största förändringen och som blivit mest utsatta, men många fler än de påverkas. De länder som tar emot flyktingarna och lokalbefolkningen i de länderna upplever stora förändringar i vardagen, men även den internationella arenan påverkas genom att fler länder måste ta ansvaret för att ta emot flyktingar. Vidare måste speciellt rika länder skänka mer pengar i bistånd för att hjälpa den internationella samförståelsen (Kardas, 2014: 5) De länder som tagit emot det största antalet syriska flyktingar är grannländerna Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. Turkiet och Irak anses ha haft bättre förutsättningar för att ta emot ett stort antal flyktingar tack vare ett bättre ekonomiskt, politiskt och socialt läge (Orhan, 2014: 7). Trots det har även det turkiska samhället på grund av en ökad flyktingpopulation från Syrien stått inför ekonomisk, politisk och social påverkan och förändring (Kirisci, 2014: 1). 4.1 Ekonomisk Påverkan Turkiet är det land som i störst utsträckning har valt att bistå de syriska flyktingarna och har varit det mest generösa landet, både sett till flyktingarna inom landet, men även internflyktingarna som tvingats stanna kvar i Syrien som flyktingar i sitt eget land (Oktay, 2013). Sedan kriget i Syrien startade, och syriska flyktingströmmar har tagit sig till Turkiet, har det till största delen varit Turkiet som har stått för finansieringen för de syriska flyktingarnas vistelse i landet (Orhan, 2014: 11). Till en början berodde det på att den turkiska regeringen antog att de skulle klara av att ta emot den här flyktingströmmen själva utan att behöva ta hjälp från omvärlden. År 2012 hade de dock insett att det inte skulle bli ett slut på kriget inom kort tid och förstod att flyktingarna som tagit sig över gränsen till Turkiet skulle vara kvar på obestämd tid, och att även ännu fler skulle komma. Det här ledde till att Turkiet valde att ta emot internationell hjälp (Kirischi, 2014: 16). 16

20 Bidrag har mottagits som ska användas till att hjälpa flyktingarna, men bidragen som betalas är små och räcker inte för att finansiera allt som behövs för att flyktingarna ska kunna leva ett någorlunda stabilt liv. Det internationella bidrag som Turkiet fram till april 2014 hade mottagit, låg på 183 miljoner USD, medan Turkiet själva fram till dess hade lagt ner cirka 2,5 miljarder USD och turkiska icke-statliga organisationer tillsammans hade undsatt 500 miljoner USD. Det här visar tydligt på att mottagningen av de syriska flyktingarna har blivit en finansiell börda för det turkiska samhället, då pengar som annars skulle använts till lokalbefolkningens och samhällets behov nu läggs på syrier (Orhan, 2014: 11). Regeringen har varit orolig över att deras egna medborgare kommer känna sig svikna när all service och bidrag läggs på flyktingarna (U.S Department of State, 2014). Problematiskt nog anses det även vara så. Nu när den turkiska regeringen lägger så mycket pengar på att hjälpa syrierna anser lokalbefolkningen att de blir bortglömda. Många turkar är mycket fattiga och det faktum att de inte får någon hjälp och att syrierna istället finansieras ses då som ett svek mot lokalbefolkningen och aggressionen tas ut på syrierna, vilket leder till att konflikter uppstår (Dincer et al, 2013: 28). Även om flyktingar kostar en hel del och utsätter värdlandet för ekonomiska påfrestningar har Turkiet själva valt att lägga pengar på att bygga upp flyktingläger som håller en hög standard. Flyktinglägren i Turkiet har mycket högre kvalitet jämfört till flyktinglägren i resterande grannländer, då bland annat på grund av att de har tillgång till sjukvård, skola, många av lägren i Turkiet anses vara säkrare och även mer hygieniska (Orhan, 2014; 12). Trots kostnaderna ses det här som en investering, då tanken är att dessa läger efter att flyktingarna har åkt tillbaka till Syrien ska användas som skyddsläger för den turkiska befolkningen om naturkatastrofer skulle inträffa (Orhan, 2014: 13). Trots den höga livskvaliteten i flyktinglägren väljer många syrier att inte bo i läger då de vill ha möjligheten att leva ett så normalt liv som möjligt. Det här gör det dock svårare för dem att överleva eftersom de inte har möjligheten att få samma hjälp från den turkiska staten, som om de skulle bo i lägren. Även syrier som inte bor i läger har rätten till samma ekonomiska hjälp som de flyktingar som bor i lägren, men då de ofta inte är registrerade är det svårt för den turkiska staten att hjälpa dem (Orhan, 2014: 15). 17

21 Turkiet har lag på att de som korsar gränsen och lagligt kommer in i Turkiet med ett pass ska ha rätten att söka uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Dock är det inte så lätt som det låter att få ett jobb trots att man är registrerad och kan visa upp ett pass, vilket leder till att syrier ofta blir utnyttjade på arbetsmarknaden (Dincer et al, 2013: 25). Många av de flyktingar som lyckas skaffa ett jobb ges ofta en undermålig lön som knappt räcker för att betala det mest nödvändiga (Orhan, 2014: 15). På grund av att det finns lagar som avvisar den största delen av syriska flyktingarna från att arbeta leder det till att många väljer att göra det informellt och blir då utnyttjade av arbetsgivaren som ser sin chans till billig arbetskraft (Kirischi, 2014: 21). I många fall har det kunnat bevittnas att turkiska affärsmän väljer att anställa syrier före turkar eftersom syrierna är så pass desperata att de kommer arbeta för en väldigt låg lön, vilket betyder att affärsmännen tjänar på det (Özden; 2013: 8). Vad som följer av det här problemet är att lönerna generellt sänks eftersom det nu finns syrier som väljer att göra jobbet för en lägre lön då de är i desperat behov av pengar. Detta kommer med störst sannolikhet hjälpa den ekonomiska situationen i landet tack vare den billiga arbetskraft de för med sig (Orhan, 2014: 16). Dock leder det till att även lokalbefolkningen blir tvingade till att acceptera en lägre lön, eller bli utbytt av en syrier som gör jobbet billigare. Det har gått så långt att på vissa ställen och på vissa arbetsplatser har lönerna sjunkit till en femtedel av vad de låg på innan flyktingströmmarna från Syrien kom, vilket är en självklar fördel för arbetsgivarna och den turkiska ekonomin i sin helhet, men sett till de turkiska arbetarna är en stor nackdel (Orhan, 2014: 15). Hela situationen leder då till konflikter mellan den turkiska befolkningen och de syriska flyktingarna eftersom de syriska flyktingarna gör jobbet billigare vilket leder till att den turkiska befolkningen blir utan arbete (Dincer et al, 2013: 26). Följande har lett till att stora delar av lokalbefolkningen anser att Turkiet inte bör ta emot fler syriska flyktingar och vissa går till och med så långt som att säga att de borde skickas tillbaka till Syrien (Kirischi, 2014: 20). Ett annat problem som den turkiska befolkningen väljer att ge syrierna skulden för är de höjda priserna i landet. Marknadspriserna i landet har höjts i takt med att fler flyktingar bosätter sig i landet (Orhan, 2014: 15). Även hyror på lägenheter, då speciellt i södra Turkiet som gränsar med Syrien, har höjts (Dincer et al, 2013: 17). Då dessa förändringar även påverkar priserna för lokalbefolkningen har de i samband med prishöjningarna visat en negativ reaktion för flyktingmottagningen (Orhan, 2014: 15). 18

22 En av de stora anledningarna till att Turkiet har lyckat relativt bra med mottagningen av de syriska flyktingarna rent ekonomiskt är för att många av de syriska flyktingarna har blivit mottagna av släktingar, och deras vistelse har finansierats av dem. Det här har då resulterat i att den turkiska regeringen inte har behövt stå för all finansiering av de syriska flyktingarna (Orhan, 2014: 17). Trots att det är en självklarhet att ta emot sina anhöriga och hjälpa de fly från ett krigsdrabbat område, har det satt spår i bland annat ekonomin, då det i många fall har lett till skuldsättning (Dincer et al, 2013: 17). Dock är det mycket viktigt att vara medveten om att de syriska flyktingströmmarna inte bara har fört med problem till det turkiska samhället utan även bringat positiva sidor med sig. Alla flyktingar är inte fattiga och beroende av bistånd. Vissa av de flyktingar som tagit sig till Turkiet har inga ekonomiska problem, men har blivit tvingade till flykt från sitt land på grund av kriget. Det här betyder dock inte att de inte kan ha fört sin förmögenhet med sig också. Dessa syriska affärsmän har i samband med flykten från Syrien omplacerat sina pengar från syriska banker till turkiska banker vilket kommer ge en positiv effekt på den turkiska ekonomin då mer kapital strömmar till landet (Orhan, 2014: 16). Syrierna har under sin tid i Turkiet öppnat upp ett stort antal företag i Turkiet som gagnar den turkiska ekonomin. Under 2013 förflyttades ca 20 miljoner USD från Syrien till Turkiet (Dincer et al, 2013: 28). Många av dessa affärsmän omplacerar heller inte bara sina pengar till turkiska banker utan för med sig sina hela företag vilket även det ger Turkiet en positiv ekonomisk sida då mer företag kommer leda till mer kapital som flödar i landet (Orhan, 2014: 16). Även sett till det faktum att den turkiska staten ska tillhandahålla flyktingarna med vissa varor kommer resultera i ett större behov av dessa varor vilket leder till fler jobb inom den sektorn och ekonomin i landet får chansen att blomma (Orhan, 2014: 16). 4.2 Politisk Påverkan De första flyktingvågorna som tog sig till Turkiet varken sågs eller behandlades som flyktingar utan som gäster eftersom man trodde att kriget inte skulle bli långvarigt. Det här sågs som oroväckande eftersom det inte gav syrierna samma rättigheter som 19

23 om de skulle bedömas vara flyktingar (Rolfer, 2012). Det faktum att kriget i Syrien inte verkar gå mot ett slut och att endast fler och fler syriska flyktingar strömmar in i Turkiet, varav många av de inte bosätter sig i lägren utan runt om i landet, genererar problem för Turkiet. Hittills har syrierna setts som gäster i landet, men med tanke på att de kommer att stanna en längre period måste förändringar ske. Turkiet har insett att syrierna nu kommer vara en del av det turkiska samhället på obestämd tid och för att få det här att fungera måste frågor såsom syriers integration i det turkiska samhället diskuteras (Kirisci, 2014: 1). Som gäst har flyktingarna inte samma rättigheter till att röra sig fritt i landet, skolgång, sjukvård ansöka om jobb och liknande nödvändigheter som man som flykting har rättighet till. Anledningen till att dessa flyktingar inte ses som flyktingar är på grund av en paragraf inom FN:s flyktingkonvention från 1951 där det talas om geografiskt ursprung, vilket betyder att endast flyktingar från Europeiska länder skulle kunna ses som flyktingar i Turkiet. I tilläggsprotokollet till flyktingkonventionen som kom ut år 1967 valdes det att ta bort den här paragrafen, men i Turkiet beslöts det att spara paragrafen om geografiskt ursprung, med tanke på det läge som landet har. Då Turkiet gränsar till Syrien, Irak och Iran skulle en övergripande flyktingstatus för alla som tar sig in i landet och stämmer in på förklaringen om vem som är en flykting med största sannolikhet betyda en översvämning av flyktingar, något Turkiet inte var villiga att låta ske (Rolfer, 2012). Eftersom syrierna i Turkiet blir nekade flyktingstatus och endast ses som gäster betyder det att de inte har några rättigheter i landet de bor i och integrering i samhället kommer bli mycket svårt. Det betyder även att Turkiet kan välja att deportera de när de vill, vilket skulle vara förödande med tanke på anledningen till att de tog sig till Turkiet från första början (Özden, 2013: 5). För att Turkiet ska kunna sköta den här situationen på bästa sätt och själva nå bästa resultat även för det turkiska samhället bör förändring i politiken ske. Turkiet måste inse att syrierna kommer att vara kvar under en lång period och lagar och regler om flyktingpolitik måste förändras för att tjäna den situationen som i dagsläget är synlig i landet. Om det här kan gå igenom och skötas på ett bra sätt kan integrering av flyktingarna till det turkiska samhället leda till ekonomisk tillväxt, istället för ekonomiska, politiska och sociala svårigheter som skulle uppstå om Turkiet vägrade att inse att flyktingarna är där för att stanna (Kirisci, 2014: 2). 20

24 På grund av det här arbetar nu General Directorate of Migration Management i Turkiet för en ny lag när det rör sig om migrationspolitik. Lagen innebär att enskilda personer, men även flyktingströmmar, ska ha rätt att ansöka om asyl i Turkiet. Flyktingströmmarna kallas en masse och betyder en väldigt stor grupp människor som tvingat fly sitt hemland på grund av övergrepp mot mänskliga rättigheter, vilket är fallet vi ser med de syriska flyktingarna (Kirischi, 2014: 8). I april 2014 fastställdes en ny lag i Turkiet som gav bland annat flyktingar rätt att ansöka om asyl i landet och att asylsökare har rätten att ta del av landets samhällsservice, såsom exempelvis ha rätten att söka jobb, eller gå i skola. Det här, då man ansåg att man inte längre kunde tilltro en lag skriven på 1950-talet, eftersom samhället har förändrat något massivt sen dess (Kirischi, 2014: 8-9). Turkiet har även utgett sig med att ha en open door policy för de syriska flyktingarna, vilken även använts flitigt för syriska oppositionen som väljer att titt som tätt korsa den turkiska gränsen för att hälsa på familjemedlemmar eller vila upp sig i ett läger, för att sedan åka tillbaka till Syrien och fortsätta kriga. Det här har väckt uppståndelse hos lokalbefolkningen eftersom det blir ett hot för dem, då kriget genom det här drar sig närmare och närmare Turkiet. Följande situation har lett till hot mot lokalbefolkningen och det turkiska samhället och på grund av det har Turkiet satt stopp för den här sortens korsning av den turkiska gränsen (Dincer et al, 2013: 7) Etniska och Religiösa Aspekter Politiskt sett har de syriska flyktingströmmarna skapat konflikter i de områden där många turkar är araber som delar den alawitiska tron (Dincer et al, 2013: 9). När ett stort antal flyktingar bosätter sig i ett annat land kommer det med största sannolikhet bidra till konflikter då man inte delar samma religion, etnicitet, demografi, språk, politisk uppfattning och så vidare (Orhan, 2014: 16). Den del av Turkiet som har påverkats mest av de syriska flyktingströmmarna är provinsen Hatay som gränsar till Syrien (Orhan, 2014: 9). I Hatay är en stor del av lokalbefolkningen arabisktalande alawiter, vilket är samma religionsuppfattning som den syriska presidenten innehar (Hammargren, 2011). När flyktingströmmarna började bosätta sig i lägren i Hatayprovinsen valde lokalbefolkningen att börja demonstrera mot de syriska flyktingarna då de ansåg att de hade de gått emot den syriska regeringen som enligt 21

25 dem är den rätta att följa. Många av de turkiska alawiter som sympatiserar med den syriska regimen anser att de syriska flyktingarna är de som gjort fel och att de är terrorister (Phillipps, 2012: 37). Dessa alawiter ser syrierna som ett hot, då de krigar mot Assad regimen. Många tror inte att syrierna som korsar gränsen verkligen flyr landet, utan är krigskämpar som vill hämnas på alawiterna i Turkiet för vad Assad regimen har gjort mot dem (Cagapty, 2014: 18). Syrierna känner även de ett hat mot alawiterna i Turkiet och anser att de bör gå samma framtid tillmötes som alla de miljoner syrier som blivit dödade på grund av, enligt de själva, Assad regimen (Cagapty, 2014: 18). Det här har gjort det väldigt svårt för syrierna att leva i just det här lägret eftersom integration inte finns på kartan då spänningarna är alldeles för stora (Orhan, 2014: 17). Det här leder till stora etniska spänningar i Hatayprovinsen eftersom de flesta syrier som flyr är sunnimuslimer som flyr från regeringen i Syrien (Kirischi, 2014: 31). På grund av det här kan vi i Hatayprovinsen bevittna konflikter då alawiterna i området känner starkt med den syriska regeringen och anser att de syriska flyktingarna som tagit sig till Turkiet inte har någon heder i kroppen (Hammargren, 2011). Hela situationen generera stor etnisk spänning, och det faktum att den turkiska presidenten skyller på alawiterna i Turkiet för att supporta den syriska regeringen, har fått alawiterna i Turkiet att tvivla på den turkiska regeringen och konflikter kommer till ytan redo att ta fart när som helst (Kirischi, 2014: 31). När flyktingströmmarna började bosätta sig i lägren i Hatayprovinsen valde den alawitiska lokalbefolkningen att börja demonstrera mot de syriska flyktingarna. Det här har gjort det väldigt svårt för vissa syrier att leva i just det här lägret eftersom integrationsprocessen inte kommer att kunna ske (Orhan, 2014: 17). För att inte det etniska hatet mot varandra ska leda till krig även i Turkiet har regeringen försökt att inte placera de syrier som är sunnimuslimer i Hatayprovinsen (Cagapty, 2013). Man kan i Turkiet se flera liknande etniska konflikter eftersom många av de turkar som lever nära gränsen till Syrien endast ser de syrier som delar samma religion etnicitet eller politiska idéer, som några som kan integreras in och bli en del av samhället. Förutom fallet i Hatayprovinsen kan vi se fler liknande problem i Turkiet. Ett exempel är att vi i de områden där majoriteten är kurder kan se att det finns en stor sympati mot syriska kurder, samtidigt som det är ett hat mot de syriska araberna eftersom de anses vara anhängare av al-qaeda. Samtidigt har de syriska araberna ett 22

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Flyktingströmmarna är en faktor som försämrat relationen mellan grannländerna och colombianer i republiken Ecuador möts av många fördomar.

Flyktingströmmarna är en faktor som försämrat relationen mellan grannländerna och colombianer i republiken Ecuador möts av många fördomar. Utskott: UNHCR Land: Republiken Colombia Delegater: Johanna Kjellin, Magdalena Beijner Idag finns det över 16 miljoner flyktingar hela världen över. 2009 fanns det ca 43 miljoner flyktingar, och antalet

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen En majoritet av svenska folket är beredda att hjälpa de människor som flyr. Flera vill

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång.

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång. Europa är en migrationskontinent Både den fria rörligheten och friheten att stanna på en plats är mänskliga rättigheter. Migranter har format kulturer och samhällen genom historien och kommer att fortsätta

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga.

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga. Flyktingsituationen efter det andra världskriget och dess lösning - försök till en begränsad översikt. : Lennart Eriksson, lelle@lelles.com statsvetare och sociolog Syftet med denna framställning är dels

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien

Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien Guide: Syrien Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien Konflikten i Syrien kan härledas till april 2011 då storskaliga protester bröt ut mot landets ledning och president Bashar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Flyktingbarn en angelägenhet för skolhälsovården

Flyktingbarn en angelägenhet för skolhälsovården Flyktingbarn en angelägenhet för skolhälsovården Staffan Mjönes Efter andra världskriget var många européer flyktingar på sin egen kontinent, för längre eller kortare tid, men de flesta kunde repatrieras

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Inom ramen för SIDA: s program Minor Field Studies (MFS) kan Högskolan Dalarna erbjuda stipendier på 25 000

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer