Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor

Transkript

1 Sofie Thor revisionskontoret Tel Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post

2 Innehåll Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Inledning Syfte, avgränsning och revisionskriterier Metod och genomförande Regler för mottagande Kommunens flyktingmottagande Resultat och iakttagelser från granskningen Styrning och ansvarsfördelning Intern och extern samverkan Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Mottagande av ensamkommande barn Skolgång för barn och ungdomar Ekonomiskt bistånd Svenska för invandrare Samhällsorientering Bostadsförsörjning Kostnader och statliga ersättningar Revisionell bedömning (18)

3 1 Inledning 1.1 Syfte, avgränsning och revisionskriterier Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare reglerar olika myndigheters ansvarsområde för flyktingmottagande, däribland kommunernas. Etableringsreformen från 2010 innebar att kommunernas samordningsansvar togs bort. Kommunerna ansvarar dock fortfarande bland annat för undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering, skola, bostadsförsörjning och insatser inom det sociala området. En lyckad integrering av nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun, då kommunens arbete bland annat har betydelse för utvecklingen av ekonomiskt bistånd. För en del av sina kostnader har kommunen rätt att få ersättning från staten. Granskningens övergripande syfte är att belysa om kommunen, genom ansvariga nämnder, bedriver en ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande verksamhet för nyanlända och asylsökande. I detta ingår att granska om samarbetet och ansvarsfördelningen inom kommunen, såväl som samarbetet med externa aktörer är organiserat på ett sådant sätt att de samlade resurserna tillvaratas på ett effektivt sätt. Följande revisionsfrågor ingår: Hur är ansvaret fördelat inom kommunen? Hur sker samverkan mellan berörda nämnder och externa parter kring dessa frågor? Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? Hur är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt? På vilket sätt har kommunstyrelsen säkerställt att VKAB med aktuella dotterbolag har ett tydligt ansvar för kommunens bostadsförsörjningsansvar och hur följs detta upp? Vilken organisation och vilka rutiner finns för att återsöka statliga ersättningar? Granskningen avgränsas till nämnden för arbete och välfärd (NAV), skol- och barnomsorgsnämnden (SoB), gymnasienämnden (GN), överförmyndarnämnden och kommunstyrelsen (KS). Granskningen fokuserar på den verksamhet som åligger kommunen utifrån gällande lagar. Kommunens mångfaldsarbete och det urbana utvecklingsarbetet Araby ingår inte i granskningen mer än översiktligt. Revisionskriterier utgör underlag för granskningens analys, slutsatser och bedömningar. Denna granskning utgår från nationella mål och regelverk för integrationsområdet, regionala och lokala överenskommelser samt mål i fullmäktiges budget och nämndernas internbudgetar 1.2 Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och genomgång av relevant dokumentation. Totalt har 24 personer intervjuats, däribland politiker, förvaltningschefer, avdelningschefer och rektorer. Berörda förvaltningschefer har getts möjlighet att faktakontrollera rapporten. Revisionskontorets iakttagelser, bedömningar och rekommendationer återfinns under avsnittet Revisionell bedömning, vilket innebär att synpunkter som lämnas i övriga avsnitt i rapporten härstammar från de intervjuade. 1.3 Regler för mottagande Asylsökande 3 (18)

4 Staten ansvarar genom Migrationsverket för mottagande av asylsökande 1. I ansvaret ingår att ordna boende åt de asylsökande som inte väljer att ordna ett eget boende samt ge ekonomisk ersättning till asylsökande. I det kommunala ansvaret för asylsökande ligger att tillhandahålla förskola och skola för de asylsökande. Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har dock ingen skolplikt. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet. Från den 1 juli 2013 har även barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige (och som därmed inte är registrerade hos Migrationsverket, s.k. papperslösa) eller de som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut men håller sig gömda lagstadgad rätt att gå i skolan. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen har enligt socialtjänstlagen exempelvis skyldighet att skydda asylsökande barn och ungdomar oavsett om de bor på anläggningsboende eller i eget boende. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller särskilda regler, där kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg. Ansvaret gäller även ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Kommuner som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängliga eller hur många barn som ska tas emot. Några kommuner driver s.k. transitboenden, vilket innebär att de svarar för boendet till dess att en kommun med avtal kan ta emot barnet. Under de senaste åren har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt 2. Staten ersätter kommunernas kostnader enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommunen ersätts med en schablon för utbildning, medan t.ex. kostnader för placering av barn i familjehem eller institution ersätts med de faktiska kostnaderna. Kostnader för god man till ensamkommande barn ersätts delvis, där arvode kan återsökas, medan andra kostnader som kan ha uppkommit såsom utbildning för god man inte ersätts. I de flesta fall måste kommunen ansöka särskilt om ersättning Nyanlända med uppehållstillstånd Från den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av och etableringsersättningen 3 till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige (ensamkommande) omfattas av lagen. I februari 2013 trädde en lagändring om en tidsbegränsad utvidgning av målgruppen ikraft, innebärande att anhörig till en flykting 4 eller annan skyddsbehövande som har ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun, ska omfattas av lagen, under förutsättning att den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och anknytningspersonen togs emot i en kommun efter den 31 1 Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. 2 Under 2004 kom 388 barn och under 2012 ca 3600 barn. 3 Ekonomiskt stöd från staten som betalas ut under introduktionstiden till nyanlända som har en etableringsplan och som deltar i aktiviteter som ingår i planen. 4 Enligt utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land där utlänningen är medborgare i, därför att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller pga. kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och som inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Även statslös som av samma skäl befinner sig utanför det land där hen tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, återvända dit (SOU 2008:58, s 79). 4 (18)

5 december Ett förslag finns om att utvidga målgruppen så att anhöriga som söker uppehållstillstånd inom sex år ska omfattas av etableringslagen 5. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen pågår under två år. Varje nyanländ får en etableringsplan som minst ska innehålla SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Planen upprättas av Arbetsförmedlingen i samverkan med berörd kommun, myndigheter och företag. En s.k. etableringslots ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar (företag eller organisationer) enligt lagen om valfrihetssystem och den nyanlände väljer sedan själv vilken som ska anlitas. Enligt regeringens bedömning tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ flykting att etableras på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning, SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. Vidare ska kommunen svara för att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Kommunerna får enligt förordning om statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare dels en grundersättning (445 tkr), dels en schablonersättning per individ (83,1 tkr för barn och vuxna upp till 64 år, 52 tkr för 65 år och äldre) som ska täcka kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, SFI, samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. En uppföljning av kommunernas kostnader och ersättning gjord av SKL visar att en stor del av schablonersättningen förbrukas redan under första året 6. I budgetpropositionen föreslår regeringen att en prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet ska införas. En majoritet av kommunerna kommer att få en höjd ersättning jämfört med nuvarande regelverk, medan andra får sänkt ersättning. Den relativa ökningen blir högre ju större mottagande kommunen haft i förhållande till sin befolkning föregående år samt antalet mottagna och andelen från anläggningsboende eller kvot under ersättningsåret. Medel för den extra ersättningen är avsatta från år Kommunens flyktingmottagande Den 1 oktober var totalt 365 asylsökande bosatta i kommunen, varav 219 i anläggningsboende, 130 i eget boende och 16 i övrigt boende 7. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. För 2013 har kommunen en överenskommelse med länsstyrelsen i Kronobergs län om mottagande av 200 nyanlända med uppehållstillstånd. Av diagrammet framgår kommunens mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd åren 2007-oktober 2013 samt det överenskomna antalet. Skillnaden mellan överenskommelsen och det faktiska antalet mottagna nyanlända med uppehållstillstånd beror på en stor anhöriginvandring. Antalet mottagna etableringsflyktingar har mer än fördubblats under 2013 och flertalet är barn. Av Migrationsverkets statistik per framgår att Växjö kommun har tagit emot 409 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 290 är anhöriginvandring, 22 är personer från anläggningsboenden, 95 är personer från eget boende samt en person från övrigt boende. Kommunen räknar mot bakgrund av nya regler för anhöriginvandring med en stor anhöriginvandring från Somalia på ca 400 barn och 100 vuxna under Ds 2013:5, Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 6 PM Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL Anläggningsboende är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Eget boende avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Exempel på övrigt boende är familjehemsplacerade barn, vistelse på sjukhus m.m. 5 (18)

6 Kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket om att anordna boende för asylsökande ensamkommande barn med totalt 4 platser för pojkar mellan år. En motsvarande överenskommelse finns också för ensamkommande barn med uppehållstillstånd om 30 platser. Kommunen får ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser, dels på antalet belagda platser. Avtalen har under hösten sagts upp av kommunen för omförhandling. 3 Resultat och iakttagelser från granskningen 3.1 Styrning och ansvarsfördelning Fullmäktiges mål och prioriteringar I fullmäktiges budget för 2013 återfinns mål och prioriteringar som direkt eller indirekt rör integrationsfrågor och flyktingmottagande inom flera målområden. Till exempel inkluderas insatser inom arbetsmarknad och utbildning. Nedan listas enbart de mål och prioriteringar som direkt rör invandrare som grupp under den första tiden i Sverige. Barn och utbildning Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka. Prioriteringar: SFI ska ha en hög ambitionsnivå och uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska vidare utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. Stöd och omsorg Övergripande mål: Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar för att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka. Prioriteringar: Det integrationspolitiska arbetet inriktas på att ge de individer som behöver möjlighet till stöd, egen försörjning och delaktighet i samhället samt att värna grundläggande demokratiska värden, verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Kommunen arbetar aktivt med samhällsorientering till nyanlända. 6 (18)

7 Integrationsfrågan styrs utöver fullmäktiges budget även av kommunens mångfaldsprogram samt av Lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen (LÖK). På regional nivå är Plattform för en god integration i Kronobergs län beslutad. Enligt mångfaldsprogrammet ska kommunen ha ett bra system för att lära ut svenska språket, fler personer som är födda i andra länder ska ha ett arbete och det ska bo både svenskar och invandrare i bostadsområdena. Varje nämnd ska ta fram en handlingsplan och uppföljning sker i årsredovisningen Mål i internbudgetar Mål och strategier som berör flyktingmottagande och integrationsfrågor finns vidare i olika nämnders internbudgetar. Vissa av dessa mål och strategier beskrivs i kommande avsnitt anslutning till den verksamhet de berör. Några intervjuade menar att den politiska styrningen från fullmäktige och kommunstyrelsen är tydlig, men att det finns mer att önska om hur nämnderna bryter ner målen och prioriterar i sin egen verksamhet. NAV har valt ut integrationsfrågan som ett av tre prioriterade områden och följer enligt uppgift frågorna löpande Politisk ansvarsfördelning Ansvar för insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd finns inom flera olika nämnder inom ramen för nämndernas verksamhetsområden. Nämnden för arbete och välfärd har ansvar för flera av de områden som kommunen ansvarar för. Kommunstyrelsen har utsett två ledamöter som har ett särskilt ansvar för integrationsfrågor. Dessa är bl.a. med i styrgruppen för det urbana utvecklingsarbetet i Araby och deltar vid möten med invandrarföreningar. Förslag på insatser ligger oftast inom ramen för en nämnds verksamhetsområde och kräver beslut av ansvarig nämnd. Rapporter lämnas till KSAU och KS under punkten rapporter från ledamöter. Vissa intervjuade anser att integrationsfrågan måste viktiggöras än mer i KS för att påverka resten av nämndernas prioriteringar. 3.2 Intern och extern samverkan Samordningsansvarig och integrationsråd I december 2011 beslutade KS att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med arbete och välfärd (AoV) utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan samt bilda ett kommunalt integrationsråd för att stärka koncernsamordningen när det gäller integrationsarbetet. Förvaltningschefen för AoV är utsedd som samordningsansvarig. Uppdraget är att främja koncernsamordning för att effektivisera kommunens integrationsarbete, leda integrationsrådet, bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument från regional plattform till lokala styrande dokument, ta fram förslag till insatser, delta i länets integrationsråd samt rapportera till KS. Kommunens integrationsråd består av representanter från näringslivskontoret, SoB, Gy, AoV, VKAB, omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enligt intervjuade prioriteras inte integrationsrådets möten av alla berörda, vilket upplevs som problematiskt då integrationsfrågan behöver betraktas och hanteras som en strategisk fråga. För att tjänstemännen ska prioritera frågan krävs tydligare prioritering av berörda nämnder. Integrationsrådets protokoll rapporteras till KS. Ett arbete med en informations- och kommunikationsplan för integration pågår på uppdrag av integrationsrådet. Det finns en kontinuerlig samverkan på presidienivå inom kommunen mellan flera olika nämnder, liksom andra möten där även externa myndigheter och parter såsom bostadsbolagen, landstinget, regionförbundet och arbetsförmedlingen deltar. Bland annat har NAV och SoB månadsvisa presidieöverläggningar då integrationsfrågan och ungdomsfrågor tas upp regelbundet. På tjänstemannanivå beskriver intervjuade att samarbetet mellan och inom förvaltningar fungerar i huvudsak bra. Intervjuade menar att ansvarsfördelningen är tydlig inom 7 (18)

8 kommunen och att det finns ett en vilja att samarbeta för att skapa helheter och nyttja resurserna rätt Urbant utvecklingsarbete Sedan 2008 bedrivs ett urbant utvecklingsarbete med nationellt stöd i samarbete med myndigheter, organisationer och boende i stadsdelen Araby. Utvecklingsarbetet syftar till att bryta utanförskapet och att göra området mer attraktivt. De satsningar som genomförs bygger på en behovsanalys och kommunstyrelsens mål för utvecklingsarbetet. Tre arbetsgrupper finns: arbete/sysselsättning, utbildning samt trygghet/socialt välbefinnande. Två utvärderingar har gjorts under projekttiden av Stockholms universitet som visar att utvecklingsarbetet lett till både direkta och indirekta effekter, bl.a. genom Araby Park Arena, sextonvåningshuset, medborgarkontoret och nystartsjobb. Ett arbete pågår med att identifiera nya insatser och aktiviteter. Vanligen bekostas insatser inom befintliga ramar, många gånger handlar det om att samverka bättre myndigheter emellan. Enligt intervjuade fungerar samarbetet mellan ingående myndigheter inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet bra, alla möten och beslutade insatser prioriteras Samarbete med externa myndigheter På regional nivå finns ett gemensamt åtagande samt en grund för samarbete och samsyn genom dokumentet Från asyl till arbete Plattform för en god integration i Kronobergs län. En strategisk grupp på ledningsnivå, Integrationsråd Kronoberg, finns som ska bevaka att plattformen efterlevs och förnyas årligen. I början av 2013 lämnade länsstyrelsen ett förslag till ny gemensam organisation för integrationsarbetet i Kronobergs län, vilket kommunens avstyrkte till förmån för ett nätverksbaserat arbete. Växjö kommun har vidare tillsammans med flertalet av länets kommuner tecknat en lokal överenskommelse (LÖK) om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, Skatteverket och Länsstyrelsen. I LÖK anges ansvarsfördelning, handläggningsrutiner och olika former för dialog och uppföljning. Inför etableringsreformen genomfördes en gemensam processkartläggning där berörda myndigheter medverkade. Överenskommelser finns också med Arbetsförmedlingen rörande åtaganden inom jobb- och utvecklingsgarantin, t.ex. platser för förstärkt arbetsträning, arbetsmarknadsinformation och utveckling av språkkunskaper. Medborgarkontoret Araby är en satsning med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som syftar till att ge ökad service, delaktighet och integration för kommunens invånare. Kontoret har i genomsnitt 750 besök i månaden som till stora delar handlar om information om arbete, bostad, försörjning, bidrag och migration. En utvärdering av medborgarkontorets resultat och effekter ska göras enligt fullmäktiges budget för Överlag upplevs kontakterna och samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen som goda och det finns en utvecklad samverkan på olika chefsnivåer och på handläggarnivå. Även samverkan med andra myndigheter, såsom landstinget bedöms fungera bra. Vissa intervjuade anser att det finns förbättringspotential vad gäller informationsspridning om vilka insatser som olika arbetsgrupper inom kommunen gör, t.ex. inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet och integrationsrådet till varandra. En viss sammankoppling finns genom tjänstemän som deltar inom flera verksamheter. Någon intervjuad föreslår att det behövs någon form av integrationskontor där man kan samla kunskap och kompetens som ger en helhetsbild av problematiken och inte bara fokus på enskilda frågor. 8 (18)

9 3.3 Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Asylsökande och nyanlända barn får vid behov samma stöd och behandling som alla andra barn i kommunen och särskiljs därför inte i någon uppföljning av antal ärenden, insatser etc. Antalet ärenden inom avdelningen barn och familj ökar dock generellt mer än befolkningsökningen. De vanligaste insatserna för avdelningen totalt är öppenvårdsinsatser på hemmaplan och kontaktfamiljer. Placering i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) kan också vara aktuellt. Under 2013 har en social insatsgrupp på Araby i samverkan mellan polis, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen inrättats. Denna innebär omfattande stöd och behandling i öppenvård i samarbete med ungdomarna och deras familjer. Intervjuade påtalar att barn- och ungdomspsykiatrin inte klarar av att möta de asylsökande barnens/nyanländas behov i vissa fall, då tillräcklig kompetens i t.ex. traumabehandling saknas. 3.4 Mottagande av ensamkommande barn Mottagande och boende Kommunen har två boenden, Bengtsgård och Kampagården, för de totalt 34 ensamkommande ungdomar som regleras av de numera uppsagda avtalen. Det förekommer att barn kommer vid sidan av avtalen och då placeras de på ett annat HVB eller i familjehem. Vidare finns fem utslussningslägenheter samt en personallägenhet. Problem finns med utslussning till eget boende efter att ungdomarna har fyllt 18 år, då det inte finns några lägenheter att tillgå. Försök till samverkan finns med andra kommuner som har tillgång till fler lägenheter. Vid boende arbetar Cirka 20 personer arbetar med boendena och utslussningslägenheterna och kostnaderna för dessa täcks av de statliga ersättningarna. Två socialsekreterare är vidare avsatta att arbeta med barnen som kommer inom avtalen. Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) genomför regelbundet tillsyn av boendena. Inga brister i verksamheten har noterats vid de senaste tillsynerna som har avsett hur verksamheten ser till att ungdomarna får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Utöver de handläggningsrutiner som finns för alla barn- och familjeärenden finns också särskilda handläggningsrutiner avseende ensamkommande som innehåller en rad olika rutinbeskrivningar rörande olika steg i handläggningsprocessen, t.ex. rutiner för nyanlända barn som är i behov av familjehem, rutiner för barn med uppehållstillstånd som är aktuella för bistånd/ insats inom tre år och samarbetsrutiner mellan ungdomsenheten (ekonomiskt bistånd) och Kampagården vid utslussning. Vidare finns regler för boendena. Rutinerna för samverkan i samband med utslussning kan förbättras enligt vissa intervjuade God man till asylsökande Överförmyndarkansliet får uppgifter om ensamkommande asylsökande barn som behöver god man av Migrationsverket. Enligt uppgift handlar det om ca stycken per år. Den gode mannen ansvarar för barnens personliga förhållanden och för att sköta dess angelägenheter, dock inte för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Beslut att förordna god man tas på delegation. Det är relativt lätt att hitta lämpliga gode män, vilket förklaras av att arvodet är högre än för andra uppdrag samt betalas ut månadsvis. Enligt intervjuade finns det brister avseende tillsynen och uppföljningen av de gode männen till ensamkommande barn, framför allt vad gäller den ekonomiska uppföljningen av den ensamkommandes ekonomi. Om problem uppstår får kansliet dock vanligen kännedom om det via boendet. Man har vidare ingen kännedom om de gode männen tar sitt ansvar att granska barnens skol- och boendemiljö. Det finns också problem med att vissa gode män har barnens 9 (18)

10 pengar på sina egna konton, vilket inte är tillåtet och egentligen bör leda till att de entledigas. Information om detta har i nuläget lämnats muntligen, men några åtgärder har ännu inte vidtagits. Om barnen beviljas uppehållstillstånd ska NAV anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos Tingsrätten. Om barnet inom ett par månader blir myndigt kan den gode mannen kvarstå till myndighetsdagen. Synpunkter finns om att NAV bör anmäla behovet snabbare än vad som sker idag. 3.5 Skolgång för barn och ungdomar Vid årsskiftet 2013 startades samarbetsprojektet Landningsbana Växjö som är ett mottagningscenter för nyanlända familjer med uppehållstillstånd. Projektet är ett samarbete mellan NAV, SoB, GY men tillhör organisatoriskt NAV. Enligt projektbeskrivningen är årsbudgeten ca 3,8 mkr och i verksamheten finns 5,65 tjänster bestående av sjuksköterska, kurator, fritidsledare och pedagoger samt 3 tjänster somalisktalande personer (varav minst 2 är nystartsjobb). Till och med augusti hade 265 somaliska och 17 arabiska barn/ungdomar deltagit i verksamheten. Erbjudande lämnas till alla nyanlända familjer med uppehållstillstånd att delta i Landningsbanan under fyra veckor. I verksamheten genomförs en fördjupad kartläggning av barn och ungdomars kunskaper samt samtal om bakgrund, livssituation, hälsa och mötet med det nya samhället. Landningsbanans kartläggningar utgör grunden för den fortsatta kartläggningen på respektive skola. Små barn deltar i öppen förskola på Landningsbanan. Vårdnadshavarna deltar hela perioden och ges samhällsinformation kring skola och familjefrågor. Vidare finns undervisningsgrupper för barn som inte kan läsa eller skriva (Alfa). I budgeten för 2014 anger fullmäktige att Landningsbanan ska fortsätta att utvecklas. Syftet är att säkerställa att barn och ungdomar som kommer som nyanlända får en bra introduktion i förskola, skola och samhälle samt får goda förutsättningar för sin skolgång. En extern utvärdering ska göras som ska vara klar i mars Nyanlända grundskolebarn erbjuds vanligen att gå i en s.k. internationell klass. Kartläggningar som gjorts på Landningsbanan överlämnas och i de fall barnen kommer direkt till skolan görs kartläggningen där. Efterfrågan på internationella klasser med särskilt utbildad personal, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är stort och nya öppnas successivt upp på flertalet grundskolor under Nämnden har beslutat att eleverna efter max ett år i första hand ska ålderplaceras i en vanlig klass. Många elever får anpassad studiegång där man inte läser alla ämnen utan koncentrerar sig på svenska. Skolor med hög andel asylsökande barn upplever svårigheter att kommunicera med föräldrarna (har inte rätt till SFI). De asylsökande barnen behöver ofta många insatser pga. tuff livssituation vilket belastar skolornas budget hårt. Tanken är att alla kostnader för asylsökande ska återsökas men i praktiken återsöks inte allt. Flera intervjuade menar att samarbetet vid övergången från grundskolan till gymnasiet behöver förbättras rörande dessa barn. En stor variation finns kring vilken information som lämnas till gymnasiet om eleverna. Det förekommer relativt ofta att elever från grundskolan som har fått studiehandledning på modersmålet i en vanlig klass inte klarar kraven i svenska och därmed får gå språkintroduktionen. Det finns enligt lagstiftningen möjlighet att låta elever gå kvar på grundskolan ett år, då grundskolan anses ha större möjlighet att möta elevens behov. På gymnasiet placeras nyanlända på ett av gymnasiets introduktionsprogram, språkintroduktionen, som är samlad på Teknikum. En särskild rektor ansvarar för alla introduktionsprogram och mellan 5-6 lärartjänster är avdelade till språkintroduktionen. Antagning för 10 (18)

11 nyanlända genomförs var tredje vecka och inleds med s.k. kartläggningssamtal som genomförs med tolkstöd samt test i svenska. Undervisning genomförs i normalfallet med ca h/vecka (heltidsstudier enligt CNS:s regler är 20 h/vecka) och fokuserar på svenska, matematik och samhällsorientering. Synpunkter finns om att eleverna bör få mer lärarledd tid. På språkintroduktionen finns möjlighet att pröva kunskaper i ämnen som ger behörighet till andra program. Intervjuade menar att de elever som kommer sent under skoltiden är en svår grupp att hantera Under gjordes en särskild satsning för dessa gymnasieelever genom projektet Globalen. Projektet syftade till att skapa en helhet för ungdomars tillvaro genom att kombinera språkinlärning, samhällsorientering, läxhjälp, PRAO etc. Projektet har fått en begränsad fortsättning med medel från allmänna arvsfonden i projektet Skol+. Båda förvaltningarna saknar förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn. Rutinerna för mottagandet varierar mellan skolorna samt huruvida de är skriftliga eller inte. Ett initiativ har tagits för att se över likvärdighet och rutiner då möten har hållits med rektorer och personal för att diskutera kartläggningsrutiner och lagregler. För 2013 och 2014 har kommunen beviljats medel från Länsstyrelsen för kartläggning av nyanländas kunskaper. Syftet är att fördjupa modellen för kartläggning online i de stora flyktingspråken i grundskola och gymnasiet. Svårigheter finns att rekrytera behöriga lärare för studiehandledning i alla språk och i det avseendet uppfylls inte skollagens krav. Som exempel nämns att det på Centrumskolan finns 28 nationaliteter med flera dialekter. På gymnasiet bedrivs studiehandledning på modersmålet främst i matematik. I länet drivs ett projekt om studiehandledning och modersmålsundervisning på distans. Mål är bl.a. att samordna tjänster i studiehandledning i grundskola och gymnasiet samt fortsätta arbetet med studiehandledning online, vilket ges bl.a. i matematik, arabiska, somaliska, dari samt nybörjarengelska på somaliska. Gymnasieförvaltningen har även förslag om att i budgeten 2014 förstärka studiehandledningen på modersmålet genom att inrättandet av en ny tjänst för att bättre kunna möte de elever som har ämneskunskaper men ännu inte kan svenska. Utvecklingsbehov av studiehandledning finns även på yrkesprogrammen. Inom gymnasiet sker ingen uppföljning av elevresultat utöver den normala individuella uppföljningen av kunskapsutvecklingen som sker i klassrummet. Det sker t.ex. ingen uppföljning av genomströmning. Enligt intervjuade är svårt att hitta verktyg för att följa upp resultaten pga. stora individuella skillnader. Försök har gjorts med att beskriva vart eleverna tar vägen efter språkintroduktionen. Många går vidare till andra introduktionsprogram medan andra fortsätter studierna i vuxenutbildningens ungdomsgrupp. Under intervjuerna noteras att de resurser som tilldelas språkintroduktionen inte förbrukas (högre elevpeng till i första hand högre lärartäthet). 3.6 Ekonomiskt bistånd I perioden mellan att den enskilde fått uppehållstillstånd och till dess att etableringsplanen är klar uppstår ett glapp där den enskilde måste söka ekonomiskt bistånd av kommunen. Glappet pågår numera ca 1 månad/enmanshushåll och 2-4 månader för familjer med barn. Kommunens kostnader för glappet ska täckas av den statliga ersättning kommunen får för att täcka de initiala kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ersättningen är mellan kr/individ. Ersättningen har under de första åren av etableringsreformen inte räckt men vid granskningstillfället uppges att kostnaderna för 2013 troligen kommer att täckas, vilket anses bero på att Arbetsförmedlingen har blivit effektivare. Kommunen är också behjälplig med andra praktiska frågor under den första tiden samt med bostadsanpassning. Organisatoriskt har 2,0 socialsekreterare avsatts för att enbart arbeta med 11 (18)

12 etableringsärenden inom mottagningsenheten. Enligt intervjuade är det ett stadigt inflöde av ärenden. Det är enligt intervjuade väldigt få personer som har en så låg prestationsnivå så att de inte får etableringsersättning och därmed hamnar under kommunens försörjningsansvar. Ärenden där bistånd lämnas till asylsökande innan Migrationsverket tar över ansvaret förekommer inte i kommunen. Om en nyanländ efter den tvååriga etableringsperioden inte kommer ut i sysselsättning, praktik, studier eller annat så blir det kommunens ansvar att bidra till försörjning för den enskilde. Ärendena hanteras i enlighet med de rutiner och riktlinjer för ekonomiskt bistånd som finns i förvaltningens ledningssystem med komplement av rutiner i LÖK. Flertalet av de personer som är färdiga med etableringsperioden har dock hittills skrivits in i Arbetsförmedlingens JOB och får aktivitetsersättning därifrån. Aktivitetsersättningen är dock lägre än etableringsersättningen och behöver kompletteras med ekonomiskt bistånd. I augusti ingick ca 200 personer i JOB. Alltfler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och att de behöver andra samordnade insatser för att bli anställningsbara. Avdelningen för arbetsmarknad och integration erbjuder genom avtal med Arbetsförmedlingen samhällsinformation, språkträning och coachning till nyanlända. Intervjuade påpekar att kommunens kostnader kan komma att öka efter att de personer som nu finns inom JOB inte längre omfattas av den. Inom arbetsenheten finns 2-3 socialsekreterare som arbetar med målgruppen flyktingar. Hembesök görs för flyktingar som fasas ut från etableringen till kommunen och som har behov av ekonomiskt bistånd. Kommunen för ingen särskild statistik över personer utifrån etnicitet, flyktingstatus eller nyanlända etc. Någon uppföljning om hur många nyanlända/flyktingar som blir självförsörjande och hur många som blir kvar i försörjningsstöd görs därmed inte. Istället används de normala orsakskoderna används i ärendesystemet. Däremot följs kostnaderna för glappet upp löpande och personer med den gamla introduktionsersättningen (fasas ut). I samband med uppföljning av ekonomiskt bistånd redovisas även hur många personer som deltar i JOB. 3.7 Svenska för invandrare Arbete och välfärd ansvarar för att anordna SFI inom avdelningen för vuxnas lärande. Ingen egen undervisning bedrivs utan tjänsten köps externt av fyra upphandlade utförare. Olika avtal finns beroende på vilken studieväg det avser 8. Anmälningar görs vanligen via Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten till avdelningens mottagningsverksamhet för SFI (Språk och framtid) och antagning sker kontinuerligt. Inledningsvis görs kartläggningar av erfarenhet och skolbakgrund och enheten tar därefter fram individuella studieplaner innan val av utförare görs. Alla kurser är på 50 %, varför de som av någon anledning inte omfattas av en etableringsplan ska anmälas till kompletterande SFI beroende på språknivå. I augusti 2013 var 472 personer antagna till utbildning i SFI. Under 2013 har antalet elever har minskat, då det normalt brukar vara personer som studerar vid de olika mättillfällena. Enligt uppgift finns det för närvarande en stor spridning av språk i grupperna. Få elever klarar av studierna inom två år som är den tidsperiod som kommunen får ersättning för. Under Studieväg 1: låg utbildningsnivå, ev. analfabet, Kurs A. Studieväg 2: motsvarande svensk grundskola, kurs B. Studieväg 3: Gymnasiet/högre, kurs C, D. 12 (18)

13 har kommunen fått regionala medel till en särskild undervisningsgrupp inom SFI som är anpassad för personer med inlärningssvårigheter att skapas. Språk och framtid ansvarar för att hålla kontakt och följa upp elevernas utveckling, resultat och närvaro vilket enligt uppgift sker var 6-8:e vecka. Om eleven inte visar något resultat/utveckling uppmanas de att återkomma till undervisningen då de är motiverade till att studera. Ett problem är att undervisningen prioriteras lågt av vissa elever då man hellre vill arbeta. Enligt intervjuade erbjuds därför undervisning på distans och på kvällstid för att studierna ska kunna kombineras med arbete. Enligt intervjuade har alltfler utrikesfödda språksvagheter och behöver mer samordnade insatser för att bli anställningsbara och självförsörjande. Kommunen deltar i ett ESF-projekt, VISA, som syftar till att ge personer som är klara med sin etbaleringsperiod möjlighet till mer individuell hjälp och vägledning samt praktikplats för att bryta utanförskapet, komma vidare i sin språkutveckling och in i arbetslivet. Deltagarvolymen har dock inte varit den förväntade (300), totalt har 160 personer ingått och i augusti var 69 personer inskrivna. NAV har i sin internbudget 2013 angett som verksamhetsmål att SFI ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. En strategi är att utgå från individens utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet vid SFI-undervisning. Ett nyckeltal, andel SFI-studerande med godkänt resultat, studieväg 1-3 AD, används för att mäta målet (målvärde 60 %). 3.8 Samhällsorientering Kommunen ska enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering som ska påbörjas så snart som möjligt efter att etableringsplanen har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta olika delar såsom individens rättigheter och skyldigheter, vårda sin hälsa, bilda familj och leva med barn etc. och genomföras på hemspråket eller ett språk som man känner till. Arbete och välfärd arrangerar genom enheten Språk och framtid samhällsorientering i egen regi genom timanställd personal med olika språkbakgrunder. Utöver de timanställda finns fem personer inom enheten som arbetar med studie- och yrkesvägledning samt samhällsorientering till nyanlända, där samhällskommunikatören organiserar samhällsorienteringen och stöttar de timanställda som arbetar i grupperna. En plan för samhällsorienteringen för nyanlända i Växjö kommun är framtagen där genomförande och organisation framgår. Planen behöver uppdateras då beskrivningen av genomförandet inte stämmer längre. Intervjuade bedömer att kostnaderna för samhällsorienteringen täcks av etableringsschablonen. En samsyn med Arbetsförmedlingen om avbrott och uppehåll samt deltagande i samhällsorienteringen behöver enligt intervjuerna utvecklas. Intervjuade konstaterar att man inte når alla etableringsflyktingar, bl.a. för att samhällsorienteringen inte prioriteras av Arbetsförmedlingen i förhållande till t.ex. praktik. För att främja regional samverkan kring mottagandet av nyanlända flyktingar har arbete och välfärd sökt och beviljats regionala medel från länsstyrelsen som ska användas till utbildning för samhällskommunikatörer som har modersmålet och utveckla deras möjlighet att bli bättre pedagoger och kommunikatörer. 13 (18)

14 3.9 Bostadsförsörjning Ansvaret för den långsiktiga bostadsförsörjningen åvilar kommunstyrelsen och de kommunala bostadsbolagen. Både svårigheten att få tag i en bostad samt trångboddheten upplevs som ett mycket stort problem, inte minst då boendesituationen är mycket viktig för bra etablering och för barnens skolgång. Bostadsbolagen har svårt att erbjuda lägenheter till allt fler större familjer. Akuta lösningar blir allt vanligare i avvaktan på att de enskilda själva ska lösa sin situation. Om det finns barn i familjerna och det uppstår akuta situationer ansvarar NAV för att lösa den uppkomna situationen. Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har inom mottagningsenheten dagberedskap för akuta boendelösningar. Handläggare försöker även arbeta för att motivera till att välja ett boende utanför Växjö tätort. Kostnader för akuta bostadslösningar belastar budgeten för ekonomiskt bistånd och går inte att urskilja ur verksamhetssystemet. Samarbetet med de kommunala bostadsbolagen upplevs som gott, då man ofta har hittat bra lösningar. Representanter från NAV och bostadsbolagen medverkar enligt uppgift aktivt i den bostadssociala gruppen. En del intervjuade menar att NAV får ta ett stort ansvar trots att man egentligen inte har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Flera intervjuade menar att länsstyrelsen genom sitt samordningsansvar behöver arbeta mer med att samordna bostadsfrågan inom länet. Kommunstyrelsen uppdrog i december 2011 till VKAB att vidta åtgärder för att underlätta insteget på bostadsmarknaden för nyanlända i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt lag 2000:1383 och kommunens bostadsförsörjningsprogram. I februari fastställde fullmäktige bostadsförsörjningsprogrammet för som innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan med fokus på de bostadssociala grupperna äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Kommunstyrelsens beslut från december har lagts in bostadsförsörjningsprogrammet. En utvärdering ska göras under sista kvartalet år En uppföljning av status på olika åtgärder pågår för närvarande och det förs regelbundet en dialog mellan NAV och bostadsbolagen om behov. Enligt uppgift har VKAB bett förvaltningschefen för AoV att specificera vilka önskemål om bostäder etc. som finns och därefter ska bolagen undersöka vilka förutsättningar som finns Kostnader och statliga ersättningar Den grundersättning och schablonersättning som kommunen får från staten för mottagandet tillfaller NAV. Förvaltningen har tagit fram en beräkning av hur ersättningen ska fördelas till verksamheter som hanterar mottagandet som regelbundet ses. Fördelningen av medel till skolförvaltningarna sker med skriftliga överenskommelser som grund. Skol- och barnomsorgsförvaltningen ersätts för insatser som görs för nyanlända barn och ungdomar med högst 30 % av schablonersättningen för barn mellan 0-16 år (ca 24 tkr) och gymnasieförvaltningen får högst 25 % av schablonersättningen för ungdomar mellan år (ca 20 tkr). Förvaltningarna lämnar en lista över nyanlända elever med uppehållstillstånd som sedan kontrolleras mot listor från Migrationsverket. I övrigt sker en intern fördelning till SFI, språk och framtid och andra åtgärder såsom två handläggartjänster i mottagningsenheten. Vissa pengar avsätts även för eventuella framtida insatser efter etableringsperioden som t.ex. fortsatt SFI, ekonomiskt bistånd och tolkkostnader. Respektive förvaltning återsöker sina kostnader enligt de förordningar som finns, även om ett visst samarbete mellan vissa förvaltningar är upparbetat med t.ex. uppgiftslämning. Vissa ersättningar betalas ut automatiskt från Migrationsverket medan andra förutsätter ett särskilt ansökningsförfarande. Det varierar om ekonomer deltar i arbetet. Det saknas till stor del dokumenterade rutiner för hur ersättningarna ska sökas. 14 (18)

15 Inom arbete och välfärd är en person utsedd som hanterar alla återsökningar inom förvaltningen. Vissa uppgifter om kostnader ska anmälas från verksamheten (t.ex. extraordinära kostnader för placeringar), medan andra uppgifter tas fram direkt ur verksamhetssystemet. Genom verksamhetssystemet är det även enkelt att ta fram statistik över antal mottagna en viss period, varav antal barn i viss ålder etc. I systemet går det även att ta fram listor över inbetalningar från Migrationsverket/person vilket underlättar uppföljningen av återsökningarna. Rutinerna för återsökningar är inte dokumenterade, då man har ansett att det är svårt att täcka alla detaljer i de olika återsökningsreglerna. Behov finns av att lära upp ytterligare någon person för att minska sårbarheten. NAV:s kostnader för flyktingmottagandet under 2012 var ca 40 mkr med undantag för kostnader för glappet och eventuella bostadskostnader. Enligt uppgift täcks kostnaderna på 40 mkr täcks av olika intäkter. Inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen hanteras återsökningarna av de enskilda skolorna och upplevs ta mycket tid i anspråk. Några dokumenterade övergripande rutiner finns inte. Intervjuade konstaterar att alla kostnader för asylsökande barn i praktiken inte återsöks, t.ex. kostnader för skolpsykolog. Återsökningar av faktiska omkostnader och arvode för gode män hanteras av överförmyndarkansliet och tar enligt uppgift mycket tid i anspråk. Enligt uppgift får kommunen tillbaka pengar för de kostnader man har haft för gode män till ensamkommande flyktingbarn. 4 Revisionell bedömning Ansvarsfördelning i kommunen samt intern och extern samverkan Enligt vår mening är den interna ansvarsfördelningen avseende de områden som kommunen ansvarar för vad gäller flyktingmottagande tydlig. Det förutsätts dock att de olika nämnderna samverkar för att arbetet med integration och flyktingmottagande ska vara framgångsrikt. I flera avseende finns också ett väl utvecklat samarbete både internt och externt, även om det i vissa avseenden kan förbättras ytterligare. Landningsbanan utgör ett mycket bra exempel på samarbete som skapar goda förutsättningar för ett bra mottagande av nyanlända familjer i kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut om att utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan och inrättandet av integrationsrådet även betonat vikten av ett aktivt samarbete inom kommunkoncernen för att optimal verksamhet. Mot bakgrund av att integrationsrådet inte prioriteras i tillräckligt hög grad av personer på strategisk nivå finns behov av att dels kommunstyrelsen diskuterar och eventuellt förtydligar integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas, dels att nämnderna tydligare anger att integrationsfrågan är strategiskt viktig för kommunens utveckling på kort och lång sikt. Vi upplever att den politiska styrningen kring integrationsfrågan är tydlig från fullmäktiges och kommunstyrelsens sida genom mål i budgeten och i andra styrdokument, men att vissa nämnder kan arbeta mer med de strategiska integrationsfrågorna inom sina verksamhetsområden. I detta avseende utgör NAV ett gott exempel. Eftersom integrationsfrågan är av stor betydelse för kommunens framtida utveckling kan det finnas anledning att ta fram en övergripande strategi och idé om hur man vill arbeta med integration, både vid ankomst för den enskilde men också långsiktigt. Här har det urbana utvecklingsarbetet en viktig funktion. Vi uppmuntrar vidare framtagandet av kommunikationsplanen för integration. 15 (18)

16 Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? NAV har enligt vår mening en organisation som kan möta behoven hos nyanlända och asylsökande barn. Vi har i granskningen inte sett några omständigheter som skulle tyda på att verksamheten inte bedrivs i enlighet med författningar och fullmäktiges mål och beslut. Vi bedömer vidare att NAV uppfyller sina åtaganden vad gäller nyanlända med uppehållstillstånd, eftersom de nyanlända ges försörjningsstöd, SFI och samhällsorientering i enlighet med författningar och fullmäktiges mål. Det finns mål för verksamheterna, vilket underlättar bedömning av resultat och effekter. Det finns tydliga resurser avsatta för verksamheten med nyanlända. En uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning eller blir kvar i försörjningsstöd efter etableringsperiodens slut (och eventuell JOB) bör införas på sikt då de nyanlända skrivs ut ur JOB, då det finns risk att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Vi bedömer att skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden i huvudsak har en verksamhet för asylsökande och nyanlända barn som är förenlig med författningar och fullmäktiges beslut. Studiehandledning ska genomföras på modersmålet, vilket inte alltid är genomförbart då det är svårt att rekrytera behörig personal. Vi noterar att förvaltningarna försöker hitta lösningar genom t.ex. projekt om studiehandledning online vilket är positivt. Vi konstaterar också att gymnasienämnden inte följer rekommendationer om lärarledd tid utan ligger på 2-3 h mindre undervisning per vecka. Vi rekommenderar att gymnasienämnden säkerställer att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. I dagsläget är det svårt att avgöra om elevresultat och genomströmning vad gäller nyanlända elever är tillräckligt bra, då det saknas uppföljningssystem som fångar dessa parametrar. I anslutning till detta konstaterar vi att språkintroduktionen lämnar ett överskott. För att avgöra om resurserna används optimalt behöver det ekonomiska resultatet jämföras med genomströmning/elevresultat. Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever bör övergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering finnas. Detta avser både grundskola och gymnasiet. Vi rekommenderar därför att sådana riktlinjer tas fram. Vi instämmer med de intervjuade om att finns behov av utarbeta samlade och effektiva kartläggningsrutiner för att skapa en likvärdighet i kommunen. I sammanhanget bör beaktas att regeringen föreslår en fördjupad kartläggning med reglerat innehåll, varför en egen modell behöver anpassas till detta. Enligt uppgift arbetar Skolverket med att fram stödmaterial för kartläggning. Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn och verksamheten i boendena för ensamkommande barn som ligger inom NAV:s ansvarsområde bedöms som ändamålsenligt. De inspektioner som regelbundet görs av tillsynsmyndigheter har inte visat några brister. Det finns också en tydlig organisation med särskild personal, en rad olika handläggningsrutiner mm. samt personal med lång erfarenhet i verksamheten. De problem som finns vid utslussning från boendena är svårt för NAV att påverka, med undantag för de interna samverkansrutinerna. I det fallet rekommenderar vi att berörda avdelningar förtydligar och förbättrar befintliga rutiner. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. Det är också viktigt att överförmyndarnämnden ser till att säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi (egna konton) åtföljs och annars entledigar de gode män som inte följer dessa. 16 (18)

17 Ansvar för bostadsförsörjning i de kommunala bolagen Bostadsförsörjningen för de nyanlända är en strategiskt viktig och för närvarande problematisk fråga. I granskningen ska bedömas om kommunstyrelsen i ägardirektiv har tydliggjort de kommunala bostadsbolagens bostadsförsörjningsansvar. Ansvaret är tydliggjort av fullmäktige i bostadsförsörjningsprogrammet där fokus bl.a. finns på nyanlända samt i ett beslut från kommunstyrelsen Vi konstaterar också att samarbetet mellan t.ex. bostadsbolagen och NAV är väl utvecklat och att det förs en dialog om behov. Uppföljning pågår av olika åtgärder av bostadsförsörjningsprogrammet och en delutvärdering är inplanerad till början av nästa år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i nuläget inte behöver ge några ytterligare ägardirektiv till VKAB kring bostadsbolagens ansvar angående bostadsförsörjningen, utan avvakta uppföljning och utvärdering. Organisation och rutiner för återsökning av kostnader Under granskningen har ingen fullständig avstämning gjorts om kommunen återsöker alla kostnader som är möjliga att återsöka enligt de statliga förordningarna. Vi konstaterar dock att de vanligaste förekommande ersättningsgilla kostnaderna återsöks. Inom arbete och välfärd finns en mycket stor kunskap om gällande regler hos den person som arbetar med frågorna, vilket minskar risken att man missar att återsöka kostnader. Sårbarheten med endast en person som arbetar med återsökningarna behöver dock ses över och åtgärdas. Avsaknaden av förvaltningsövergripande rutiner inom skolförvaltningarna samt att återsökningar hanteras av de enskilda skolorna gör att det finns risk att alla kostnader inte återsöks, vilket även bekräftas av intervjuade. För att minska risken att förbise att återsöka ersättningsgilla kostnader rekommenderar vi att respektive förvaltning tar fram en förteckning över alla de ersättningar som är möjliga att söka och att ansvaret för återsökning av respektive ersättning fördelas inom organisation på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner behöva upprättas som stöd, t.ex. i de fall många hanterar återsökningarna. Rekommendationer I anslutning de kommentarer och slutsatser som finns i ovanstående stycken vill vi särskilt lyfta fram följande rekommendationer med anledning av granskningen. Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Nämnden för arbete och välfärd bör på sikt införa en uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning respektive försörjningsstöd efter etableringsperioden och eventuell JOB. Gymnasienämnden behöver säkerställa att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. Gymnasienämnden behöver hitta uppföljningssystem för att följa upp elevresultat och genomströmning för nyanlända elever. Förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering behöver fastställas inom skol- och barnomsorgsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. 17 (18)

18 Överförmyndarnämnden behöver säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi åtföljs eller entledigar de gode män som inte följer dessa. Arbete och välfärd behöver se över och åtgärda den organisatoriska sårbarheten avseende återsökning av ersättningsgilla kostnader. Alla förvaltningar som hanterar återsökningar av ersättningsgilla kostnader bör ta fram en förteckning över alla ersättningar som är möjliga att söka samt att ansvaret för respektive ersättning fördelas inom organisationen på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner upprättas som handledning. Växjö, dag som ovan Sofie Thor Certifierad kommunal yrkesrevisor 18 (18)