Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor"

Transkript

1 Sofie Thor revisionskontoret Tel Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post

2 Innehåll Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Inledning Syfte, avgränsning och revisionskriterier Metod och genomförande Regler för mottagande Kommunens flyktingmottagande Resultat och iakttagelser från granskningen Styrning och ansvarsfördelning Intern och extern samverkan Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Mottagande av ensamkommande barn Skolgång för barn och ungdomar Ekonomiskt bistånd Svenska för invandrare Samhällsorientering Bostadsförsörjning Kostnader och statliga ersättningar Revisionell bedömning (18)

3 1 Inledning 1.1 Syfte, avgränsning och revisionskriterier Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare reglerar olika myndigheters ansvarsområde för flyktingmottagande, däribland kommunernas. Etableringsreformen från 2010 innebar att kommunernas samordningsansvar togs bort. Kommunerna ansvarar dock fortfarande bland annat för undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering, skola, bostadsförsörjning och insatser inom det sociala området. En lyckad integrering av nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun, då kommunens arbete bland annat har betydelse för utvecklingen av ekonomiskt bistånd. För en del av sina kostnader har kommunen rätt att få ersättning från staten. Granskningens övergripande syfte är att belysa om kommunen, genom ansvariga nämnder, bedriver en ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande verksamhet för nyanlända och asylsökande. I detta ingår att granska om samarbetet och ansvarsfördelningen inom kommunen, såväl som samarbetet med externa aktörer är organiserat på ett sådant sätt att de samlade resurserna tillvaratas på ett effektivt sätt. Följande revisionsfrågor ingår: Hur är ansvaret fördelat inom kommunen? Hur sker samverkan mellan berörda nämnder och externa parter kring dessa frågor? Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? Hur är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt? På vilket sätt har kommunstyrelsen säkerställt att VKAB med aktuella dotterbolag har ett tydligt ansvar för kommunens bostadsförsörjningsansvar och hur följs detta upp? Vilken organisation och vilka rutiner finns för att återsöka statliga ersättningar? Granskningen avgränsas till nämnden för arbete och välfärd (NAV), skol- och barnomsorgsnämnden (SoB), gymnasienämnden (GN), överförmyndarnämnden och kommunstyrelsen (KS). Granskningen fokuserar på den verksamhet som åligger kommunen utifrån gällande lagar. Kommunens mångfaldsarbete och det urbana utvecklingsarbetet Araby ingår inte i granskningen mer än översiktligt. Revisionskriterier utgör underlag för granskningens analys, slutsatser och bedömningar. Denna granskning utgår från nationella mål och regelverk för integrationsområdet, regionala och lokala överenskommelser samt mål i fullmäktiges budget och nämndernas internbudgetar 1.2 Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och genomgång av relevant dokumentation. Totalt har 24 personer intervjuats, däribland politiker, förvaltningschefer, avdelningschefer och rektorer. Berörda förvaltningschefer har getts möjlighet att faktakontrollera rapporten. Revisionskontorets iakttagelser, bedömningar och rekommendationer återfinns under avsnittet Revisionell bedömning, vilket innebär att synpunkter som lämnas i övriga avsnitt i rapporten härstammar från de intervjuade. 1.3 Regler för mottagande Asylsökande 3 (18)

4 Staten ansvarar genom Migrationsverket för mottagande av asylsökande 1. I ansvaret ingår att ordna boende åt de asylsökande som inte väljer att ordna ett eget boende samt ge ekonomisk ersättning till asylsökande. I det kommunala ansvaret för asylsökande ligger att tillhandahålla förskola och skola för de asylsökande. Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har dock ingen skolplikt. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet. Från den 1 juli 2013 har även barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige (och som därmed inte är registrerade hos Migrationsverket, s.k. papperslösa) eller de som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut men håller sig gömda lagstadgad rätt att gå i skolan. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen har enligt socialtjänstlagen exempelvis skyldighet att skydda asylsökande barn och ungdomar oavsett om de bor på anläggningsboende eller i eget boende. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller särskilda regler, där kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg. Ansvaret gäller även ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Kommuner som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängliga eller hur många barn som ska tas emot. Några kommuner driver s.k. transitboenden, vilket innebär att de svarar för boendet till dess att en kommun med avtal kan ta emot barnet. Under de senaste åren har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt 2. Staten ersätter kommunernas kostnader enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommunen ersätts med en schablon för utbildning, medan t.ex. kostnader för placering av barn i familjehem eller institution ersätts med de faktiska kostnaderna. Kostnader för god man till ensamkommande barn ersätts delvis, där arvode kan återsökas, medan andra kostnader som kan ha uppkommit såsom utbildning för god man inte ersätts. I de flesta fall måste kommunen ansöka särskilt om ersättning Nyanlända med uppehållstillstånd Från den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av och etableringsersättningen 3 till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige (ensamkommande) omfattas av lagen. I februari 2013 trädde en lagändring om en tidsbegränsad utvidgning av målgruppen ikraft, innebärande att anhörig till en flykting 4 eller annan skyddsbehövande som har ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun, ska omfattas av lagen, under förutsättning att den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och anknytningspersonen togs emot i en kommun efter den 31 1 Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. 2 Under 2004 kom 388 barn och under 2012 ca 3600 barn. 3 Ekonomiskt stöd från staten som betalas ut under introduktionstiden till nyanlända som har en etableringsplan och som deltar i aktiviteter som ingår i planen. 4 Enligt utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land där utlänningen är medborgare i, därför att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller pga. kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och som inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Även statslös som av samma skäl befinner sig utanför det land där hen tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, återvända dit (SOU 2008:58, s 79). 4 (18)

5 december Ett förslag finns om att utvidga målgruppen så att anhöriga som söker uppehållstillstånd inom sex år ska omfattas av etableringslagen 5. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen pågår under två år. Varje nyanländ får en etableringsplan som minst ska innehålla SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Planen upprättas av Arbetsförmedlingen i samverkan med berörd kommun, myndigheter och företag. En s.k. etableringslots ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar (företag eller organisationer) enligt lagen om valfrihetssystem och den nyanlände väljer sedan själv vilken som ska anlitas. Enligt regeringens bedömning tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ flykting att etableras på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning, SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. Vidare ska kommunen svara för att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Kommunerna får enligt förordning om statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare dels en grundersättning (445 tkr), dels en schablonersättning per individ (83,1 tkr för barn och vuxna upp till 64 år, 52 tkr för 65 år och äldre) som ska täcka kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, SFI, samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. En uppföljning av kommunernas kostnader och ersättning gjord av SKL visar att en stor del av schablonersättningen förbrukas redan under första året 6. I budgetpropositionen föreslår regeringen att en prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet ska införas. En majoritet av kommunerna kommer att få en höjd ersättning jämfört med nuvarande regelverk, medan andra får sänkt ersättning. Den relativa ökningen blir högre ju större mottagande kommunen haft i förhållande till sin befolkning föregående år samt antalet mottagna och andelen från anläggningsboende eller kvot under ersättningsåret. Medel för den extra ersättningen är avsatta från år Kommunens flyktingmottagande Den 1 oktober var totalt 365 asylsökande bosatta i kommunen, varav 219 i anläggningsboende, 130 i eget boende och 16 i övrigt boende 7. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. För 2013 har kommunen en överenskommelse med länsstyrelsen i Kronobergs län om mottagande av 200 nyanlända med uppehållstillstånd. Av diagrammet framgår kommunens mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd åren 2007-oktober 2013 samt det överenskomna antalet. Skillnaden mellan överenskommelsen och det faktiska antalet mottagna nyanlända med uppehållstillstånd beror på en stor anhöriginvandring. Antalet mottagna etableringsflyktingar har mer än fördubblats under 2013 och flertalet är barn. Av Migrationsverkets statistik per framgår att Växjö kommun har tagit emot 409 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 290 är anhöriginvandring, 22 är personer från anläggningsboenden, 95 är personer från eget boende samt en person från övrigt boende. Kommunen räknar mot bakgrund av nya regler för anhöriginvandring med en stor anhöriginvandring från Somalia på ca 400 barn och 100 vuxna under Ds 2013:5, Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 6 PM Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL Anläggningsboende är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Eget boende avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Exempel på övrigt boende är familjehemsplacerade barn, vistelse på sjukhus m.m. 5 (18)

6 Kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket om att anordna boende för asylsökande ensamkommande barn med totalt 4 platser för pojkar mellan år. En motsvarande överenskommelse finns också för ensamkommande barn med uppehållstillstånd om 30 platser. Kommunen får ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser, dels på antalet belagda platser. Avtalen har under hösten sagts upp av kommunen för omförhandling. 3 Resultat och iakttagelser från granskningen 3.1 Styrning och ansvarsfördelning Fullmäktiges mål och prioriteringar I fullmäktiges budget för 2013 återfinns mål och prioriteringar som direkt eller indirekt rör integrationsfrågor och flyktingmottagande inom flera målområden. Till exempel inkluderas insatser inom arbetsmarknad och utbildning. Nedan listas enbart de mål och prioriteringar som direkt rör invandrare som grupp under den första tiden i Sverige. Barn och utbildning Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka. Prioriteringar: SFI ska ha en hög ambitionsnivå och uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska vidare utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. Stöd och omsorg Övergripande mål: Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar för att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka. Prioriteringar: Det integrationspolitiska arbetet inriktas på att ge de individer som behöver möjlighet till stöd, egen försörjning och delaktighet i samhället samt att värna grundläggande demokratiska värden, verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Kommunen arbetar aktivt med samhällsorientering till nyanlända. 6 (18)

7 Integrationsfrågan styrs utöver fullmäktiges budget även av kommunens mångfaldsprogram samt av Lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen (LÖK). På regional nivå är Plattform för en god integration i Kronobergs län beslutad. Enligt mångfaldsprogrammet ska kommunen ha ett bra system för att lära ut svenska språket, fler personer som är födda i andra länder ska ha ett arbete och det ska bo både svenskar och invandrare i bostadsområdena. Varje nämnd ska ta fram en handlingsplan och uppföljning sker i årsredovisningen Mål i internbudgetar Mål och strategier som berör flyktingmottagande och integrationsfrågor finns vidare i olika nämnders internbudgetar. Vissa av dessa mål och strategier beskrivs i kommande avsnitt anslutning till den verksamhet de berör. Några intervjuade menar att den politiska styrningen från fullmäktige och kommunstyrelsen är tydlig, men att det finns mer att önska om hur nämnderna bryter ner målen och prioriterar i sin egen verksamhet. NAV har valt ut integrationsfrågan som ett av tre prioriterade områden och följer enligt uppgift frågorna löpande Politisk ansvarsfördelning Ansvar för insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd finns inom flera olika nämnder inom ramen för nämndernas verksamhetsområden. Nämnden för arbete och välfärd har ansvar för flera av de områden som kommunen ansvarar för. Kommunstyrelsen har utsett två ledamöter som har ett särskilt ansvar för integrationsfrågor. Dessa är bl.a. med i styrgruppen för det urbana utvecklingsarbetet i Araby och deltar vid möten med invandrarföreningar. Förslag på insatser ligger oftast inom ramen för en nämnds verksamhetsområde och kräver beslut av ansvarig nämnd. Rapporter lämnas till KSAU och KS under punkten rapporter från ledamöter. Vissa intervjuade anser att integrationsfrågan måste viktiggöras än mer i KS för att påverka resten av nämndernas prioriteringar. 3.2 Intern och extern samverkan Samordningsansvarig och integrationsråd I december 2011 beslutade KS att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med arbete och välfärd (AoV) utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan samt bilda ett kommunalt integrationsråd för att stärka koncernsamordningen när det gäller integrationsarbetet. Förvaltningschefen för AoV är utsedd som samordningsansvarig. Uppdraget är att främja koncernsamordning för att effektivisera kommunens integrationsarbete, leda integrationsrådet, bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument från regional plattform till lokala styrande dokument, ta fram förslag till insatser, delta i länets integrationsråd samt rapportera till KS. Kommunens integrationsråd består av representanter från näringslivskontoret, SoB, Gy, AoV, VKAB, omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enligt intervjuade prioriteras inte integrationsrådets möten av alla berörda, vilket upplevs som problematiskt då integrationsfrågan behöver betraktas och hanteras som en strategisk fråga. För att tjänstemännen ska prioritera frågan krävs tydligare prioritering av berörda nämnder. Integrationsrådets protokoll rapporteras till KS. Ett arbete med en informations- och kommunikationsplan för integration pågår på uppdrag av integrationsrådet. Det finns en kontinuerlig samverkan på presidienivå inom kommunen mellan flera olika nämnder, liksom andra möten där även externa myndigheter och parter såsom bostadsbolagen, landstinget, regionförbundet och arbetsförmedlingen deltar. Bland annat har NAV och SoB månadsvisa presidieöverläggningar då integrationsfrågan och ungdomsfrågor tas upp regelbundet. På tjänstemannanivå beskriver intervjuade att samarbetet mellan och inom förvaltningar fungerar i huvudsak bra. Intervjuade menar att ansvarsfördelningen är tydlig inom 7 (18)

8 kommunen och att det finns ett en vilja att samarbeta för att skapa helheter och nyttja resurserna rätt Urbant utvecklingsarbete Sedan 2008 bedrivs ett urbant utvecklingsarbete med nationellt stöd i samarbete med myndigheter, organisationer och boende i stadsdelen Araby. Utvecklingsarbetet syftar till att bryta utanförskapet och att göra området mer attraktivt. De satsningar som genomförs bygger på en behovsanalys och kommunstyrelsens mål för utvecklingsarbetet. Tre arbetsgrupper finns: arbete/sysselsättning, utbildning samt trygghet/socialt välbefinnande. Två utvärderingar har gjorts under projekttiden av Stockholms universitet som visar att utvecklingsarbetet lett till både direkta och indirekta effekter, bl.a. genom Araby Park Arena, sextonvåningshuset, medborgarkontoret och nystartsjobb. Ett arbete pågår med att identifiera nya insatser och aktiviteter. Vanligen bekostas insatser inom befintliga ramar, många gånger handlar det om att samverka bättre myndigheter emellan. Enligt intervjuade fungerar samarbetet mellan ingående myndigheter inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet bra, alla möten och beslutade insatser prioriteras Samarbete med externa myndigheter På regional nivå finns ett gemensamt åtagande samt en grund för samarbete och samsyn genom dokumentet Från asyl till arbete Plattform för en god integration i Kronobergs län. En strategisk grupp på ledningsnivå, Integrationsråd Kronoberg, finns som ska bevaka att plattformen efterlevs och förnyas årligen. I början av 2013 lämnade länsstyrelsen ett förslag till ny gemensam organisation för integrationsarbetet i Kronobergs län, vilket kommunens avstyrkte till förmån för ett nätverksbaserat arbete. Växjö kommun har vidare tillsammans med flertalet av länets kommuner tecknat en lokal överenskommelse (LÖK) om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, Skatteverket och Länsstyrelsen. I LÖK anges ansvarsfördelning, handläggningsrutiner och olika former för dialog och uppföljning. Inför etableringsreformen genomfördes en gemensam processkartläggning där berörda myndigheter medverkade. Överenskommelser finns också med Arbetsförmedlingen rörande åtaganden inom jobb- och utvecklingsgarantin, t.ex. platser för förstärkt arbetsträning, arbetsmarknadsinformation och utveckling av språkkunskaper. Medborgarkontoret Araby är en satsning med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som syftar till att ge ökad service, delaktighet och integration för kommunens invånare. Kontoret har i genomsnitt 750 besök i månaden som till stora delar handlar om information om arbete, bostad, försörjning, bidrag och migration. En utvärdering av medborgarkontorets resultat och effekter ska göras enligt fullmäktiges budget för Överlag upplevs kontakterna och samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen som goda och det finns en utvecklad samverkan på olika chefsnivåer och på handläggarnivå. Även samverkan med andra myndigheter, såsom landstinget bedöms fungera bra. Vissa intervjuade anser att det finns förbättringspotential vad gäller informationsspridning om vilka insatser som olika arbetsgrupper inom kommunen gör, t.ex. inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet och integrationsrådet till varandra. En viss sammankoppling finns genom tjänstemän som deltar inom flera verksamheter. Någon intervjuad föreslår att det behövs någon form av integrationskontor där man kan samla kunskap och kompetens som ger en helhetsbild av problematiken och inte bara fokus på enskilda frågor. 8 (18)

9 3.3 Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Asylsökande och nyanlända barn får vid behov samma stöd och behandling som alla andra barn i kommunen och särskiljs därför inte i någon uppföljning av antal ärenden, insatser etc. Antalet ärenden inom avdelningen barn och familj ökar dock generellt mer än befolkningsökningen. De vanligaste insatserna för avdelningen totalt är öppenvårdsinsatser på hemmaplan och kontaktfamiljer. Placering i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) kan också vara aktuellt. Under 2013 har en social insatsgrupp på Araby i samverkan mellan polis, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen inrättats. Denna innebär omfattande stöd och behandling i öppenvård i samarbete med ungdomarna och deras familjer. Intervjuade påtalar att barn- och ungdomspsykiatrin inte klarar av att möta de asylsökande barnens/nyanländas behov i vissa fall, då tillräcklig kompetens i t.ex. traumabehandling saknas. 3.4 Mottagande av ensamkommande barn Mottagande och boende Kommunen har två boenden, Bengtsgård och Kampagården, för de totalt 34 ensamkommande ungdomar som regleras av de numera uppsagda avtalen. Det förekommer att barn kommer vid sidan av avtalen och då placeras de på ett annat HVB eller i familjehem. Vidare finns fem utslussningslägenheter samt en personallägenhet. Problem finns med utslussning till eget boende efter att ungdomarna har fyllt 18 år, då det inte finns några lägenheter att tillgå. Försök till samverkan finns med andra kommuner som har tillgång till fler lägenheter. Vid boende arbetar Cirka 20 personer arbetar med boendena och utslussningslägenheterna och kostnaderna för dessa täcks av de statliga ersättningarna. Två socialsekreterare är vidare avsatta att arbeta med barnen som kommer inom avtalen. Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) genomför regelbundet tillsyn av boendena. Inga brister i verksamheten har noterats vid de senaste tillsynerna som har avsett hur verksamheten ser till att ungdomarna får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Utöver de handläggningsrutiner som finns för alla barn- och familjeärenden finns också särskilda handläggningsrutiner avseende ensamkommande som innehåller en rad olika rutinbeskrivningar rörande olika steg i handläggningsprocessen, t.ex. rutiner för nyanlända barn som är i behov av familjehem, rutiner för barn med uppehållstillstånd som är aktuella för bistånd/ insats inom tre år och samarbetsrutiner mellan ungdomsenheten (ekonomiskt bistånd) och Kampagården vid utslussning. Vidare finns regler för boendena. Rutinerna för samverkan i samband med utslussning kan förbättras enligt vissa intervjuade God man till asylsökande Överförmyndarkansliet får uppgifter om ensamkommande asylsökande barn som behöver god man av Migrationsverket. Enligt uppgift handlar det om ca stycken per år. Den gode mannen ansvarar för barnens personliga förhållanden och för att sköta dess angelägenheter, dock inte för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Beslut att förordna god man tas på delegation. Det är relativt lätt att hitta lämpliga gode män, vilket förklaras av att arvodet är högre än för andra uppdrag samt betalas ut månadsvis. Enligt intervjuade finns det brister avseende tillsynen och uppföljningen av de gode männen till ensamkommande barn, framför allt vad gäller den ekonomiska uppföljningen av den ensamkommandes ekonomi. Om problem uppstår får kansliet dock vanligen kännedom om det via boendet. Man har vidare ingen kännedom om de gode männen tar sitt ansvar att granska barnens skol- och boendemiljö. Det finns också problem med att vissa gode män har barnens 9 (18)

10 pengar på sina egna konton, vilket inte är tillåtet och egentligen bör leda till att de entledigas. Information om detta har i nuläget lämnats muntligen, men några åtgärder har ännu inte vidtagits. Om barnen beviljas uppehållstillstånd ska NAV anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos Tingsrätten. Om barnet inom ett par månader blir myndigt kan den gode mannen kvarstå till myndighetsdagen. Synpunkter finns om att NAV bör anmäla behovet snabbare än vad som sker idag. 3.5 Skolgång för barn och ungdomar Vid årsskiftet 2013 startades samarbetsprojektet Landningsbana Växjö som är ett mottagningscenter för nyanlända familjer med uppehållstillstånd. Projektet är ett samarbete mellan NAV, SoB, GY men tillhör organisatoriskt NAV. Enligt projektbeskrivningen är årsbudgeten ca 3,8 mkr och i verksamheten finns 5,65 tjänster bestående av sjuksköterska, kurator, fritidsledare och pedagoger samt 3 tjänster somalisktalande personer (varav minst 2 är nystartsjobb). Till och med augusti hade 265 somaliska och 17 arabiska barn/ungdomar deltagit i verksamheten. Erbjudande lämnas till alla nyanlända familjer med uppehållstillstånd att delta i Landningsbanan under fyra veckor. I verksamheten genomförs en fördjupad kartläggning av barn och ungdomars kunskaper samt samtal om bakgrund, livssituation, hälsa och mötet med det nya samhället. Landningsbanans kartläggningar utgör grunden för den fortsatta kartläggningen på respektive skola. Små barn deltar i öppen förskola på Landningsbanan. Vårdnadshavarna deltar hela perioden och ges samhällsinformation kring skola och familjefrågor. Vidare finns undervisningsgrupper för barn som inte kan läsa eller skriva (Alfa). I budgeten för 2014 anger fullmäktige att Landningsbanan ska fortsätta att utvecklas. Syftet är att säkerställa att barn och ungdomar som kommer som nyanlända får en bra introduktion i förskola, skola och samhälle samt får goda förutsättningar för sin skolgång. En extern utvärdering ska göras som ska vara klar i mars Nyanlända grundskolebarn erbjuds vanligen att gå i en s.k. internationell klass. Kartläggningar som gjorts på Landningsbanan överlämnas och i de fall barnen kommer direkt till skolan görs kartläggningen där. Efterfrågan på internationella klasser med särskilt utbildad personal, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är stort och nya öppnas successivt upp på flertalet grundskolor under Nämnden har beslutat att eleverna efter max ett år i första hand ska ålderplaceras i en vanlig klass. Många elever får anpassad studiegång där man inte läser alla ämnen utan koncentrerar sig på svenska. Skolor med hög andel asylsökande barn upplever svårigheter att kommunicera med föräldrarna (har inte rätt till SFI). De asylsökande barnen behöver ofta många insatser pga. tuff livssituation vilket belastar skolornas budget hårt. Tanken är att alla kostnader för asylsökande ska återsökas men i praktiken återsöks inte allt. Flera intervjuade menar att samarbetet vid övergången från grundskolan till gymnasiet behöver förbättras rörande dessa barn. En stor variation finns kring vilken information som lämnas till gymnasiet om eleverna. Det förekommer relativt ofta att elever från grundskolan som har fått studiehandledning på modersmålet i en vanlig klass inte klarar kraven i svenska och därmed får gå språkintroduktionen. Det finns enligt lagstiftningen möjlighet att låta elever gå kvar på grundskolan ett år, då grundskolan anses ha större möjlighet att möta elevens behov. På gymnasiet placeras nyanlända på ett av gymnasiets introduktionsprogram, språkintroduktionen, som är samlad på Teknikum. En särskild rektor ansvarar för alla introduktionsprogram och mellan 5-6 lärartjänster är avdelade till språkintroduktionen. Antagning för 10 (18)

11 nyanlända genomförs var tredje vecka och inleds med s.k. kartläggningssamtal som genomförs med tolkstöd samt test i svenska. Undervisning genomförs i normalfallet med ca h/vecka (heltidsstudier enligt CNS:s regler är 20 h/vecka) och fokuserar på svenska, matematik och samhällsorientering. Synpunkter finns om att eleverna bör få mer lärarledd tid. På språkintroduktionen finns möjlighet att pröva kunskaper i ämnen som ger behörighet till andra program. Intervjuade menar att de elever som kommer sent under skoltiden är en svår grupp att hantera Under gjordes en särskild satsning för dessa gymnasieelever genom projektet Globalen. Projektet syftade till att skapa en helhet för ungdomars tillvaro genom att kombinera språkinlärning, samhällsorientering, läxhjälp, PRAO etc. Projektet har fått en begränsad fortsättning med medel från allmänna arvsfonden i projektet Skol+. Båda förvaltningarna saknar förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn. Rutinerna för mottagandet varierar mellan skolorna samt huruvida de är skriftliga eller inte. Ett initiativ har tagits för att se över likvärdighet och rutiner då möten har hållits med rektorer och personal för att diskutera kartläggningsrutiner och lagregler. För 2013 och 2014 har kommunen beviljats medel från Länsstyrelsen för kartläggning av nyanländas kunskaper. Syftet är att fördjupa modellen för kartläggning online i de stora flyktingspråken i grundskola och gymnasiet. Svårigheter finns att rekrytera behöriga lärare för studiehandledning i alla språk och i det avseendet uppfylls inte skollagens krav. Som exempel nämns att det på Centrumskolan finns 28 nationaliteter med flera dialekter. På gymnasiet bedrivs studiehandledning på modersmålet främst i matematik. I länet drivs ett projekt om studiehandledning och modersmålsundervisning på distans. Mål är bl.a. att samordna tjänster i studiehandledning i grundskola och gymnasiet samt fortsätta arbetet med studiehandledning online, vilket ges bl.a. i matematik, arabiska, somaliska, dari samt nybörjarengelska på somaliska. Gymnasieförvaltningen har även förslag om att i budgeten 2014 förstärka studiehandledningen på modersmålet genom att inrättandet av en ny tjänst för att bättre kunna möte de elever som har ämneskunskaper men ännu inte kan svenska. Utvecklingsbehov av studiehandledning finns även på yrkesprogrammen. Inom gymnasiet sker ingen uppföljning av elevresultat utöver den normala individuella uppföljningen av kunskapsutvecklingen som sker i klassrummet. Det sker t.ex. ingen uppföljning av genomströmning. Enligt intervjuade är svårt att hitta verktyg för att följa upp resultaten pga. stora individuella skillnader. Försök har gjorts med att beskriva vart eleverna tar vägen efter språkintroduktionen. Många går vidare till andra introduktionsprogram medan andra fortsätter studierna i vuxenutbildningens ungdomsgrupp. Under intervjuerna noteras att de resurser som tilldelas språkintroduktionen inte förbrukas (högre elevpeng till i första hand högre lärartäthet). 3.6 Ekonomiskt bistånd I perioden mellan att den enskilde fått uppehållstillstånd och till dess att etableringsplanen är klar uppstår ett glapp där den enskilde måste söka ekonomiskt bistånd av kommunen. Glappet pågår numera ca 1 månad/enmanshushåll och 2-4 månader för familjer med barn. Kommunens kostnader för glappet ska täckas av den statliga ersättning kommunen får för att täcka de initiala kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ersättningen är mellan kr/individ. Ersättningen har under de första åren av etableringsreformen inte räckt men vid granskningstillfället uppges att kostnaderna för 2013 troligen kommer att täckas, vilket anses bero på att Arbetsförmedlingen har blivit effektivare. Kommunen är också behjälplig med andra praktiska frågor under den första tiden samt med bostadsanpassning. Organisatoriskt har 2,0 socialsekreterare avsatts för att enbart arbeta med 11 (18)

12 etableringsärenden inom mottagningsenheten. Enligt intervjuade är det ett stadigt inflöde av ärenden. Det är enligt intervjuade väldigt få personer som har en så låg prestationsnivå så att de inte får etableringsersättning och därmed hamnar under kommunens försörjningsansvar. Ärenden där bistånd lämnas till asylsökande innan Migrationsverket tar över ansvaret förekommer inte i kommunen. Om en nyanländ efter den tvååriga etableringsperioden inte kommer ut i sysselsättning, praktik, studier eller annat så blir det kommunens ansvar att bidra till försörjning för den enskilde. Ärendena hanteras i enlighet med de rutiner och riktlinjer för ekonomiskt bistånd som finns i förvaltningens ledningssystem med komplement av rutiner i LÖK. Flertalet av de personer som är färdiga med etableringsperioden har dock hittills skrivits in i Arbetsförmedlingens JOB och får aktivitetsersättning därifrån. Aktivitetsersättningen är dock lägre än etableringsersättningen och behöver kompletteras med ekonomiskt bistånd. I augusti ingick ca 200 personer i JOB. Alltfler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och att de behöver andra samordnade insatser för att bli anställningsbara. Avdelningen för arbetsmarknad och integration erbjuder genom avtal med Arbetsförmedlingen samhällsinformation, språkträning och coachning till nyanlända. Intervjuade påpekar att kommunens kostnader kan komma att öka efter att de personer som nu finns inom JOB inte längre omfattas av den. Inom arbetsenheten finns 2-3 socialsekreterare som arbetar med målgruppen flyktingar. Hembesök görs för flyktingar som fasas ut från etableringen till kommunen och som har behov av ekonomiskt bistånd. Kommunen för ingen särskild statistik över personer utifrån etnicitet, flyktingstatus eller nyanlända etc. Någon uppföljning om hur många nyanlända/flyktingar som blir självförsörjande och hur många som blir kvar i försörjningsstöd görs därmed inte. Istället används de normala orsakskoderna används i ärendesystemet. Däremot följs kostnaderna för glappet upp löpande och personer med den gamla introduktionsersättningen (fasas ut). I samband med uppföljning av ekonomiskt bistånd redovisas även hur många personer som deltar i JOB. 3.7 Svenska för invandrare Arbete och välfärd ansvarar för att anordna SFI inom avdelningen för vuxnas lärande. Ingen egen undervisning bedrivs utan tjänsten köps externt av fyra upphandlade utförare. Olika avtal finns beroende på vilken studieväg det avser 8. Anmälningar görs vanligen via Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten till avdelningens mottagningsverksamhet för SFI (Språk och framtid) och antagning sker kontinuerligt. Inledningsvis görs kartläggningar av erfarenhet och skolbakgrund och enheten tar därefter fram individuella studieplaner innan val av utförare görs. Alla kurser är på 50 %, varför de som av någon anledning inte omfattas av en etableringsplan ska anmälas till kompletterande SFI beroende på språknivå. I augusti 2013 var 472 personer antagna till utbildning i SFI. Under 2013 har antalet elever har minskat, då det normalt brukar vara personer som studerar vid de olika mättillfällena. Enligt uppgift finns det för närvarande en stor spridning av språk i grupperna. Få elever klarar av studierna inom två år som är den tidsperiod som kommunen får ersättning för. Under Studieväg 1: låg utbildningsnivå, ev. analfabet, Kurs A. Studieväg 2: motsvarande svensk grundskola, kurs B. Studieväg 3: Gymnasiet/högre, kurs C, D. 12 (18)

13 har kommunen fått regionala medel till en särskild undervisningsgrupp inom SFI som är anpassad för personer med inlärningssvårigheter att skapas. Språk och framtid ansvarar för att hålla kontakt och följa upp elevernas utveckling, resultat och närvaro vilket enligt uppgift sker var 6-8:e vecka. Om eleven inte visar något resultat/utveckling uppmanas de att återkomma till undervisningen då de är motiverade till att studera. Ett problem är att undervisningen prioriteras lågt av vissa elever då man hellre vill arbeta. Enligt intervjuade erbjuds därför undervisning på distans och på kvällstid för att studierna ska kunna kombineras med arbete. Enligt intervjuade har alltfler utrikesfödda språksvagheter och behöver mer samordnade insatser för att bli anställningsbara och självförsörjande. Kommunen deltar i ett ESF-projekt, VISA, som syftar till att ge personer som är klara med sin etbaleringsperiod möjlighet till mer individuell hjälp och vägledning samt praktikplats för att bryta utanförskapet, komma vidare i sin språkutveckling och in i arbetslivet. Deltagarvolymen har dock inte varit den förväntade (300), totalt har 160 personer ingått och i augusti var 69 personer inskrivna. NAV har i sin internbudget 2013 angett som verksamhetsmål att SFI ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. En strategi är att utgå från individens utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet vid SFI-undervisning. Ett nyckeltal, andel SFI-studerande med godkänt resultat, studieväg 1-3 AD, används för att mäta målet (målvärde 60 %). 3.8 Samhällsorientering Kommunen ska enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering som ska påbörjas så snart som möjligt efter att etableringsplanen har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta olika delar såsom individens rättigheter och skyldigheter, vårda sin hälsa, bilda familj och leva med barn etc. och genomföras på hemspråket eller ett språk som man känner till. Arbete och välfärd arrangerar genom enheten Språk och framtid samhällsorientering i egen regi genom timanställd personal med olika språkbakgrunder. Utöver de timanställda finns fem personer inom enheten som arbetar med studie- och yrkesvägledning samt samhällsorientering till nyanlända, där samhällskommunikatören organiserar samhällsorienteringen och stöttar de timanställda som arbetar i grupperna. En plan för samhällsorienteringen för nyanlända i Växjö kommun är framtagen där genomförande och organisation framgår. Planen behöver uppdateras då beskrivningen av genomförandet inte stämmer längre. Intervjuade bedömer att kostnaderna för samhällsorienteringen täcks av etableringsschablonen. En samsyn med Arbetsförmedlingen om avbrott och uppehåll samt deltagande i samhällsorienteringen behöver enligt intervjuerna utvecklas. Intervjuade konstaterar att man inte når alla etableringsflyktingar, bl.a. för att samhällsorienteringen inte prioriteras av Arbetsförmedlingen i förhållande till t.ex. praktik. För att främja regional samverkan kring mottagandet av nyanlända flyktingar har arbete och välfärd sökt och beviljats regionala medel från länsstyrelsen som ska användas till utbildning för samhällskommunikatörer som har modersmålet och utveckla deras möjlighet att bli bättre pedagoger och kommunikatörer. 13 (18)

14 3.9 Bostadsförsörjning Ansvaret för den långsiktiga bostadsförsörjningen åvilar kommunstyrelsen och de kommunala bostadsbolagen. Både svårigheten att få tag i en bostad samt trångboddheten upplevs som ett mycket stort problem, inte minst då boendesituationen är mycket viktig för bra etablering och för barnens skolgång. Bostadsbolagen har svårt att erbjuda lägenheter till allt fler större familjer. Akuta lösningar blir allt vanligare i avvaktan på att de enskilda själva ska lösa sin situation. Om det finns barn i familjerna och det uppstår akuta situationer ansvarar NAV för att lösa den uppkomna situationen. Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har inom mottagningsenheten dagberedskap för akuta boendelösningar. Handläggare försöker även arbeta för att motivera till att välja ett boende utanför Växjö tätort. Kostnader för akuta bostadslösningar belastar budgeten för ekonomiskt bistånd och går inte att urskilja ur verksamhetssystemet. Samarbetet med de kommunala bostadsbolagen upplevs som gott, då man ofta har hittat bra lösningar. Representanter från NAV och bostadsbolagen medverkar enligt uppgift aktivt i den bostadssociala gruppen. En del intervjuade menar att NAV får ta ett stort ansvar trots att man egentligen inte har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Flera intervjuade menar att länsstyrelsen genom sitt samordningsansvar behöver arbeta mer med att samordna bostadsfrågan inom länet. Kommunstyrelsen uppdrog i december 2011 till VKAB att vidta åtgärder för att underlätta insteget på bostadsmarknaden för nyanlända i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt lag 2000:1383 och kommunens bostadsförsörjningsprogram. I februari fastställde fullmäktige bostadsförsörjningsprogrammet för som innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan med fokus på de bostadssociala grupperna äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Kommunstyrelsens beslut från december har lagts in bostadsförsörjningsprogrammet. En utvärdering ska göras under sista kvartalet år En uppföljning av status på olika åtgärder pågår för närvarande och det förs regelbundet en dialog mellan NAV och bostadsbolagen om behov. Enligt uppgift har VKAB bett förvaltningschefen för AoV att specificera vilka önskemål om bostäder etc. som finns och därefter ska bolagen undersöka vilka förutsättningar som finns Kostnader och statliga ersättningar Den grundersättning och schablonersättning som kommunen får från staten för mottagandet tillfaller NAV. Förvaltningen har tagit fram en beräkning av hur ersättningen ska fördelas till verksamheter som hanterar mottagandet som regelbundet ses. Fördelningen av medel till skolförvaltningarna sker med skriftliga överenskommelser som grund. Skol- och barnomsorgsförvaltningen ersätts för insatser som görs för nyanlända barn och ungdomar med högst 30 % av schablonersättningen för barn mellan 0-16 år (ca 24 tkr) och gymnasieförvaltningen får högst 25 % av schablonersättningen för ungdomar mellan år (ca 20 tkr). Förvaltningarna lämnar en lista över nyanlända elever med uppehållstillstånd som sedan kontrolleras mot listor från Migrationsverket. I övrigt sker en intern fördelning till SFI, språk och framtid och andra åtgärder såsom två handläggartjänster i mottagningsenheten. Vissa pengar avsätts även för eventuella framtida insatser efter etableringsperioden som t.ex. fortsatt SFI, ekonomiskt bistånd och tolkkostnader. Respektive förvaltning återsöker sina kostnader enligt de förordningar som finns, även om ett visst samarbete mellan vissa förvaltningar är upparbetat med t.ex. uppgiftslämning. Vissa ersättningar betalas ut automatiskt från Migrationsverket medan andra förutsätter ett särskilt ansökningsförfarande. Det varierar om ekonomer deltar i arbetet. Det saknas till stor del dokumenterade rutiner för hur ersättningarna ska sökas. 14 (18)

15 Inom arbete och välfärd är en person utsedd som hanterar alla återsökningar inom förvaltningen. Vissa uppgifter om kostnader ska anmälas från verksamheten (t.ex. extraordinära kostnader för placeringar), medan andra uppgifter tas fram direkt ur verksamhetssystemet. Genom verksamhetssystemet är det även enkelt att ta fram statistik över antal mottagna en viss period, varav antal barn i viss ålder etc. I systemet går det även att ta fram listor över inbetalningar från Migrationsverket/person vilket underlättar uppföljningen av återsökningarna. Rutinerna för återsökningar är inte dokumenterade, då man har ansett att det är svårt att täcka alla detaljer i de olika återsökningsreglerna. Behov finns av att lära upp ytterligare någon person för att minska sårbarheten. NAV:s kostnader för flyktingmottagandet under 2012 var ca 40 mkr med undantag för kostnader för glappet och eventuella bostadskostnader. Enligt uppgift täcks kostnaderna på 40 mkr täcks av olika intäkter. Inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen hanteras återsökningarna av de enskilda skolorna och upplevs ta mycket tid i anspråk. Några dokumenterade övergripande rutiner finns inte. Intervjuade konstaterar att alla kostnader för asylsökande barn i praktiken inte återsöks, t.ex. kostnader för skolpsykolog. Återsökningar av faktiska omkostnader och arvode för gode män hanteras av överförmyndarkansliet och tar enligt uppgift mycket tid i anspråk. Enligt uppgift får kommunen tillbaka pengar för de kostnader man har haft för gode män till ensamkommande flyktingbarn. 4 Revisionell bedömning Ansvarsfördelning i kommunen samt intern och extern samverkan Enligt vår mening är den interna ansvarsfördelningen avseende de områden som kommunen ansvarar för vad gäller flyktingmottagande tydlig. Det förutsätts dock att de olika nämnderna samverkar för att arbetet med integration och flyktingmottagande ska vara framgångsrikt. I flera avseende finns också ett väl utvecklat samarbete både internt och externt, även om det i vissa avseenden kan förbättras ytterligare. Landningsbanan utgör ett mycket bra exempel på samarbete som skapar goda förutsättningar för ett bra mottagande av nyanlända familjer i kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut om att utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan och inrättandet av integrationsrådet även betonat vikten av ett aktivt samarbete inom kommunkoncernen för att optimal verksamhet. Mot bakgrund av att integrationsrådet inte prioriteras i tillräckligt hög grad av personer på strategisk nivå finns behov av att dels kommunstyrelsen diskuterar och eventuellt förtydligar integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas, dels att nämnderna tydligare anger att integrationsfrågan är strategiskt viktig för kommunens utveckling på kort och lång sikt. Vi upplever att den politiska styrningen kring integrationsfrågan är tydlig från fullmäktiges och kommunstyrelsens sida genom mål i budgeten och i andra styrdokument, men att vissa nämnder kan arbeta mer med de strategiska integrationsfrågorna inom sina verksamhetsområden. I detta avseende utgör NAV ett gott exempel. Eftersom integrationsfrågan är av stor betydelse för kommunens framtida utveckling kan det finnas anledning att ta fram en övergripande strategi och idé om hur man vill arbeta med integration, både vid ankomst för den enskilde men också långsiktigt. Här har det urbana utvecklingsarbetet en viktig funktion. Vi uppmuntrar vidare framtagandet av kommunikationsplanen för integration. 15 (18)

16 Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? NAV har enligt vår mening en organisation som kan möta behoven hos nyanlända och asylsökande barn. Vi har i granskningen inte sett några omständigheter som skulle tyda på att verksamheten inte bedrivs i enlighet med författningar och fullmäktiges mål och beslut. Vi bedömer vidare att NAV uppfyller sina åtaganden vad gäller nyanlända med uppehållstillstånd, eftersom de nyanlända ges försörjningsstöd, SFI och samhällsorientering i enlighet med författningar och fullmäktiges mål. Det finns mål för verksamheterna, vilket underlättar bedömning av resultat och effekter. Det finns tydliga resurser avsatta för verksamheten med nyanlända. En uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning eller blir kvar i försörjningsstöd efter etableringsperiodens slut (och eventuell JOB) bör införas på sikt då de nyanlända skrivs ut ur JOB, då det finns risk att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Vi bedömer att skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden i huvudsak har en verksamhet för asylsökande och nyanlända barn som är förenlig med författningar och fullmäktiges beslut. Studiehandledning ska genomföras på modersmålet, vilket inte alltid är genomförbart då det är svårt att rekrytera behörig personal. Vi noterar att förvaltningarna försöker hitta lösningar genom t.ex. projekt om studiehandledning online vilket är positivt. Vi konstaterar också att gymnasienämnden inte följer rekommendationer om lärarledd tid utan ligger på 2-3 h mindre undervisning per vecka. Vi rekommenderar att gymnasienämnden säkerställer att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. I dagsläget är det svårt att avgöra om elevresultat och genomströmning vad gäller nyanlända elever är tillräckligt bra, då det saknas uppföljningssystem som fångar dessa parametrar. I anslutning till detta konstaterar vi att språkintroduktionen lämnar ett överskott. För att avgöra om resurserna används optimalt behöver det ekonomiska resultatet jämföras med genomströmning/elevresultat. Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever bör övergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering finnas. Detta avser både grundskola och gymnasiet. Vi rekommenderar därför att sådana riktlinjer tas fram. Vi instämmer med de intervjuade om att finns behov av utarbeta samlade och effektiva kartläggningsrutiner för att skapa en likvärdighet i kommunen. I sammanhanget bör beaktas att regeringen föreslår en fördjupad kartläggning med reglerat innehåll, varför en egen modell behöver anpassas till detta. Enligt uppgift arbetar Skolverket med att fram stödmaterial för kartläggning. Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn och verksamheten i boendena för ensamkommande barn som ligger inom NAV:s ansvarsområde bedöms som ändamålsenligt. De inspektioner som regelbundet görs av tillsynsmyndigheter har inte visat några brister. Det finns också en tydlig organisation med särskild personal, en rad olika handläggningsrutiner mm. samt personal med lång erfarenhet i verksamheten. De problem som finns vid utslussning från boendena är svårt för NAV att påverka, med undantag för de interna samverkansrutinerna. I det fallet rekommenderar vi att berörda avdelningar förtydligar och förbättrar befintliga rutiner. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. Det är också viktigt att överförmyndarnämnden ser till att säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi (egna konton) åtföljs och annars entledigar de gode män som inte följer dessa. 16 (18)

17 Ansvar för bostadsförsörjning i de kommunala bolagen Bostadsförsörjningen för de nyanlända är en strategiskt viktig och för närvarande problematisk fråga. I granskningen ska bedömas om kommunstyrelsen i ägardirektiv har tydliggjort de kommunala bostadsbolagens bostadsförsörjningsansvar. Ansvaret är tydliggjort av fullmäktige i bostadsförsörjningsprogrammet där fokus bl.a. finns på nyanlända samt i ett beslut från kommunstyrelsen Vi konstaterar också att samarbetet mellan t.ex. bostadsbolagen och NAV är väl utvecklat och att det förs en dialog om behov. Uppföljning pågår av olika åtgärder av bostadsförsörjningsprogrammet och en delutvärdering är inplanerad till början av nästa år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i nuläget inte behöver ge några ytterligare ägardirektiv till VKAB kring bostadsbolagens ansvar angående bostadsförsörjningen, utan avvakta uppföljning och utvärdering. Organisation och rutiner för återsökning av kostnader Under granskningen har ingen fullständig avstämning gjorts om kommunen återsöker alla kostnader som är möjliga att återsöka enligt de statliga förordningarna. Vi konstaterar dock att de vanligaste förekommande ersättningsgilla kostnaderna återsöks. Inom arbete och välfärd finns en mycket stor kunskap om gällande regler hos den person som arbetar med frågorna, vilket minskar risken att man missar att återsöka kostnader. Sårbarheten med endast en person som arbetar med återsökningarna behöver dock ses över och åtgärdas. Avsaknaden av förvaltningsövergripande rutiner inom skolförvaltningarna samt att återsökningar hanteras av de enskilda skolorna gör att det finns risk att alla kostnader inte återsöks, vilket även bekräftas av intervjuade. För att minska risken att förbise att återsöka ersättningsgilla kostnader rekommenderar vi att respektive förvaltning tar fram en förteckning över alla de ersättningar som är möjliga att söka och att ansvaret för återsökning av respektive ersättning fördelas inom organisation på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner behöva upprättas som stöd, t.ex. i de fall många hanterar återsökningarna. Rekommendationer I anslutning de kommentarer och slutsatser som finns i ovanstående stycken vill vi särskilt lyfta fram följande rekommendationer med anledning av granskningen. Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Nämnden för arbete och välfärd bör på sikt införa en uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning respektive försörjningsstöd efter etableringsperioden och eventuell JOB. Gymnasienämnden behöver säkerställa att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. Gymnasienämnden behöver hitta uppföljningssystem för att följa upp elevresultat och genomströmning för nyanlända elever. Förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering behöver fastställas inom skol- och barnomsorgsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. 17 (18)

18 Överförmyndarnämnden behöver säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi åtföljs eller entledigar de gode män som inte följer dessa. Arbete och välfärd behöver se över och åtgärda den organisatoriska sårbarheten avseende återsökning av ersättningsgilla kostnader. Alla förvaltningar som hanterar återsökningar av ersättningsgilla kostnader bör ta fram en förteckning över alla ersättningar som är möjliga att söka samt att ansvaret för respektive ersättning fördelas inom organisationen på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner upprättas som handledning. Växjö, dag som ovan Sofie Thor Certifierad kommunal yrkesrevisor 18 (18)

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport ABCD Säters kommun Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2014-09-10 Antal sidor: 11 2015 KPMG AB, a Swedish limited

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun Kommunens flyktingmottagande Västerviks kommun 19/11 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Lagstiftning och Kf:s beslut... 4 3. Ändamålsenlig verksamhet.... 6 4. God man och särskilt förordnad

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Krokoms kommun 11 mars 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Granskning av överförmyndarna

Granskning av överförmyndarna Revisionsrapport Granskning av överförmyndarna Borgholms kommun Lisa Åberg Borgholms kommun Granskning av överförmyndarna Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål...

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Februari 2015. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun

Februari 2015. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun Februari 2015 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

Oktober 2014. Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun

Oktober 2014. Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun Oktober 2014 Rapport Granskning av flyktingmottagningen Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 7 3. Bedömning och rekommendationer 15 Sammanfattning Uppdrag och

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

35 åtgärdsförslag FÖR ETT HÅLLBART ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGANDE. 35 åtgärdsförslag 1

35 åtgärdsförslag FÖR ETT HÅLLBART ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGANDE. 35 åtgärdsförslag 1 35 åtgärdsförslag FÖR ETT HÅLLBART ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGANDE 35 åtgärdsförslag 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting föreslår en rad förbättringar av det svenska asyl- och flyktingmottagandet. De

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Leda för Resultat Leda för Resultat är en del av överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Leda

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Integrationsarbetet Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Gällivare kommun November 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Integrationsarbetet Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Gällivare kommun November 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Integrationsarbetet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte,

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU)

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU) Kommunstyrelsen i Lessebo Undertecknad överlämnar till Kommunstyrelsen ett förslag på remissvar på departementspromemorian; Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. Lessebo kommun tillsammans

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentinformation - Dokumentnamn Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

tikarbetsförmedlingen Migrationsverket

tikarbetsförmedlingen Migrationsverket tikarbetsförmedlingen Eslövs KOMMUN EdFörsäkringskassan ANE Lokal överenskommelse kring nyanländas etablering överenskommelse kring samverkan Mellan, Arbetstörmedlingen, Försäkringskassant Region Skåne

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen III KARLSKOGA KOMMUN ~ Revisionen 2013-02-18 Diariem ~~.Dc'J6 Kopia Han?I" s~.rm... '''~s.:''''...,,\.c.r ~. 2013-02- 2 6 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Styrande dokument Senast ändrad 2012-04-17 Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentnamn Reglemente för nämnden

Läs mer

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn SIGNERAD 2014-10-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-10-27 Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-11-18

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-11-18 M sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-11-18 s (2.4) 237 Nytt avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Sala kommun 2015; information Dnr 2011+/ 1185

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Gullspångs kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Gullspångs kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Gullspångs kommun 2014-2016 Planen är gemensamt framtagen av Sociala verksamheten Barn- och utbildningsverksamheten AME och Lärcentrum Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Handlingsplan anhöriginvandring

Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Granskning av ersättningar från Migrationsverket. Härnösands kommun

Granskning av ersättningar från Migrationsverket. Härnösands kommun Granskning av ersättningar från Migrationsverket Härnösands kommun Augusti 2012 Innehåll Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte, revisionsfråga...2 1.3 Revisionskriterier och metod...2

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av hanteringen av ensamkommande flyktingbarn Habo kommun Johan Bokinge 2012-02-2 Johan Bokinge Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Anvisning av ensamkommande asylsökande barn Vidarebosättning av kvotflyktingar och bosättning av personer med särskilda behov Statliga ersättningar till

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer