FÖRSLAG. 27 Verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen

Transkript

1 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen Gemensamma nämndens vård, omsorg och hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen och översända den för kännedom till respektive huvudman Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige har i 29/12 fastställt reglemente för planering och uppföljning och i detta uppdragit till nämnderna att utarbeta en nämndbudget. Nämnderna ska ange åtaganden kopplat till landstingets strategiska mål och indikatorer vars syfte är att visa i vilken mån åtaganden uppnås. I nämndens budget anges måltal till valda indikatorer. Indikatorer och måltal ska vara tydliga och mätbara samt möjliga att följa upp. Vidare anges aktiviteter som ska genomföras för att stödja gjorda åtaganden och därmed de strategiska målen. Bilaga: 1. Verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Ekonomienheten Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2014\vohjs nämnden\(5) 21 nov\ 27 Verksamhetsplan med budget för SID 1(1) Hjälpmedelscentralen.doc Utskriftsdatum: :38

2 Diarienummer: VOHJS HU-HOH Verksamhetsplan med budget Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Hjälpmedelscentralen Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 2(13)

4 Inledning Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Upphandling och inköp av hjälpmedel Återtagning och rekonditionering Förrådshållning och distribution Konsultation, service och underhåll Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad gentemot hälso- och sjukvårdshuvudmännen och har en prissättning enligt självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje huvudman skall betala efter sin konsumtion. 3(13)

5 Organisation Hjälpmedelscentralens organisation Förändringar under planperioden En ny patientlag börjar gälla första januari Den syftar till att stärka patientens ställning genom att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ett fokusområde är möjligheten att fritt välja utförare av öppen specialiserad vård och primärvård i andra landsting. Det kommer att finnas möjlighet för alla medborgare att söka öppen vård och därmed även erhålla hjälpmedel, med de begränsningar som anges i gällande riksavtal, i ett annat landsting. Brukare från andra län kan komma att få sitt hjälpmedelsbehov bedömt av förskrivare i Sörmland och då erhålla hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen på hemlandstingets bekostnad. Hur den nya lagen kommer att påverka hjälpmedelsförsörjningen i Sörmland är svårt att uppskatta i nuläget, men i planeringen framöver måste hänsyn tas till förändrade patientströmmar in och ut ur länet. Lagen innebär även ett förtydligat krav på information till patienten vilket innebär ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad om bland annat de hjälpmedel som finns att tillgå. Det ökade fokuset på brukarens rättigheter visar sig också via ändringar i diskrimineringslagen från första januari Otillgänglighet för personer med funktionsnedsättning blir därmed en diskrimineringsgrund. Enligt regeringsförklaringen i oktober 2014 ska personer med funktionsnedsättning ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Det föreslås också att ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel ska finnas. 4(13)

6 Tekniska lösningar i vår vardag fortsätter att öka och tekniken används alltmer för olika vardagsärenden. En utmaning är att säkerställa att samhällstjänster som digitaliseras är tillgängliga för alla. Den nya tekniken skapar möjligheter, till exempel i form av andra typer av hjälpmedel samt information och stöd på nätet. En snabb utveckling inom området medför ett behov av att bibehålla hög kompetensnivå hos medarbetarna och ökat stöd till förskrivare. Medelåldern hos medborgarna ökar och det gäller även personer med funktionsnedsättning. Ett ökat antal äldre innebär också fler människor med funktionsnedsättning. En ökning av förskrivna hjälpmedel förväntas. Kraven på snabbare och effektivare service kommer att kräva utveckling av både arbetssätt, system och teknik. Detta kan medföra ökade investeringar men också en effektivare och automatiserad ärendehantering på Hjälpmedelscentralen. Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns ändamålsenliga och dokumenterade rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målen. Internkontrollen utgör en del i Hjälpmedelscentralens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i verksamhetsplanen också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner via landstingets miljöenhet. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. Bland annat har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att engageras i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. För 2015 används samma kontrollområden som föregående år, utom för ekonomiperspektivet där området är nytt, på grund av att det finns behov av samma kontroll inom flera enheter samt för att följa upp identifierade brister vid föregående kontroll. Arbetssättet är etablerat inom förvaltningen sedan flera år. Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas för nämnden vid 2015 års rapporteringstillfällen. Internkontrollplan 2015 Medborgarperspektiv 1. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare kända? Följs dessa? Personalperspektivet 1. Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamhetens kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? 2. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste 5(13)

7 chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Process- förnyelseperspektivet 1. Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Ekonomiperspektiv 1. Finns rutiner för att föra och kontrollera körjournaler för verksamhetens fordon? Perspektiv Medborgarperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar och arbetar aktivt för att främja jämlik hälsa och god livskvalitet. Alla människors lika värde betonas i Landstinget Sörmlands vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. Genom att säkerställa att verksamheten besitter god kompetens om; diskrimineringslagstiftningen, grunderna för diskriminering samt olika gruppers livsvillkor och behov kan diskriminering motverkas. De nationella målen för funktionshinderpolitiken är att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet, med jämlika levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. En viktig förutsättning för upplevelsen av jämlikhet i hälsa, delaktighet och livskvalitet är att människor med funktionsnedsättning får vara delaktiga vid val av hjälpmedel, att hjälpmedel som förskrivs är funktionsdugliga och att huvudmännen tillförsäkrar en välfungerande serviceorganisation som bidrar till trygghet i vardagen. Genom en fördjupad och specialiserad kunskap om hjälpmedel och en hög servicenivå gentemot befolkningen bidrar Hjälpmedelscentralen till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med hög grad av delaktighet och självständighet. Såsom länets specialresurs inom hjälpmedelsområdet har verksamheten ett särskilt ansvar för kunskapsspridning, såväl till brukare som förskrivare och personal i angränsande verksamheter. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter riktade till medarbetare inom andra verksamheter. 95 % 95 % Åtagande: Våra brukare och kunder är nöjda med de tjänster som ges. Hjälpmedelscentralens uppgift är att säkerställa en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del av vården där den enskildes behov är utgångspunkt för de hjälpmedelsförskrivningar som görs. Verksamheten tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom länets 6(13)

8 förskrivare i kommun och landsting. Hjälpmedelscentralen deltar vid utprovning när så efterfrågas. Huvudmännen har genom den gemensamma nämnden ställt sig bakom en gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i Sörmland. Vägledande principer för denna är att förskrivning av hjälpmedel grundar sig på brukarens faktiska behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Vidare skall: Brukarens integritet, självbestämmande, delaktighet och inflytande respekteras. Personer med störst behov ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar skall göras på individnivå. Behovet bedömmas utifrån hälsotillståndets svårighetsgrad, konsekvenser för den enskilde om hjälpmedlet inte förskrivs, förväntad effekt samt kostnadseffektivitet. Hjälpmedelscentralens roll är att genom information och rådgivning bidra till att dessa vägledande principer följs. Genom ett behovsbaserat gemensamt regelverk för hjälpmedel i länet, skapas förutsättningar för att brukares behov bedöms likvärdigt oavsett var i länet brukaren bor och vilken förskrivare brukaren kommer i kontakt med. Verksamheten har ett uttalat mål att möta brukares och betalande kunders önskemål och behov. Brukares och förskrivares nöjdhet med service, tillgänglighet och bemötande mäts årligen via enkäter. Resultatet av enkäterna bidrar med underlag till verksamhetens arbete med ständiga förbättringar. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel brukare som är nöjda med erhållen service. 92 % 95 % Andel brukare som är nöjda med HMC:s bemötande. 94 % 97 % Andel förskrivare som är nöjda med de insatser och tjänster som ges. Personalperspektivet 90 % 95 % Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Vi arbetar systematiskt för att säkerställa verksamheternas kompetensförsörjning. Att ha medarbetare med rätt kompetens är avgörande för verksamheten. Det kräver framförhållning för framtida pensionsavgångar, förändringsbehov och behov av kompetensutveckling. Förvaltningen kommer att under 2015 arbeta aktivt med kompetensförsörjningsplaner för respektive verksamhet. Förvaltningen har sedan 2012 arbetat systematiskt med projektet "Arbetsglädje och Stolthet" där syftet är att alla ska känna arbetsglädje samt känna stolthet att jobba inom Habilitering & Hjälpmedel och Landstinget Sörmland. Den senaste medarbetarenkäten 2013 visade att vi har lyft oss på totalen när det gäller ledarskap och mål och roll. I slutet av november 2014 kommer en ny medarbetarenkät och resultatet av den kommer att kommuniceras och arbetas vidare med under våren (13)

9 Åtagande: Vi tar initiativ till och arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö och god hälsa. Hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet". Under 2014 har hälsoinspiratörer utsetts på varje sektion på Hjälpmedelscentralen. På förvaltningsnivå håller ett övergripande nätverk för hälsoinspiratörer att utvecklas i syfte att inspirera varandra till olika typer av hälsofrämjande aktiviter. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 3 % Andel anställda som haft färre än sex sjukdagar under de senaste 12 månaderna. 100 % 100 % Minst 60 % Åtagande: Delaktighet, Respekt och Ansvar genomsyrar chefers och medarbetares förhållningssätt Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" och de utvecklingsområden (ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, mål och roll, hälsofrämjande arbetsplats) som förvaltningen på olika sätt har arbetat med, kommer under slutet av året summeras och gå in i en ny fas Som en del i att utveckla ledarskapet och kommunikationen har alla chefer genomgått ett fyradagars ledarskapsprogram "Klart ledarskap". Alla medarbetare har arbetat med värdegrundsfrågor och under 2015 kommer alla medarbetare erbjudas en endagsutbildning i "Stolt medarbetarskap" som bygger på ledarskapsprogrammet "Klart ledarskap". Utifrån den kunskapen och fortsatt träning önskar förvaltningen uppnå ett stolt ledarskap och medarbetarskap som genomsyras av våra värdeord; Delaktighet, Respekt och Ansvar. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andelen engagerade medarbetare (HME index) 85 % 90 % år 2019 Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Minst 85 % Index för målkvalitet index 70 Index för ledarskap. index 70 Process- och förnyelseperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015):Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Vi arbetar aktivt med ständig förbättring utifrån evidens och beprövad erfarenhet med syfte att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer. Arbetet med att se över kundlagren slutförs under Syftet är att stärka den interna kontrollen och därmed minska inventeringsdifferenser. Under 2015 fortsätter arbetet med 8(13)

10 att hålla "rätta" lagernivåer vilket innebär att hitta balansen mellan en bra servicenivå och minimala lager. En översyn av Hjälpmedelscentralens servicenivåer och leveranstider pågår för att kunna matcha krav på snabbare insatser där behoven upplevs som akuta. Arbetet sker i dialog med beredningsgruppen för hjälpmedel. En ny artikeldatabas är på väg att införas. Samtidigt införs ett avsnitt i nationella 1177 kallat "hitta och jämför hjälpmedel". Avsikten är att öka brukarinflytandet och ge möjlighet för befolkningen att se vilka hjälpmedel som finns nationellt och också kunna se vilka hjälpmedel som finns tillgängliga i Sörmland. Väntetiderna för utprovning av hjälpmedel där Hjälpmedelscentralens personal medverkar följs. Målet är att alla brukare ska erhålla sina hjälpmedel inom två månader. Endast i undantagsfall är väntetiden längre. Målet är att under 2015 se över möjligheterna att kunna korta väntetiderna ytterligare. Arbetet med att ta fram ett ledningssystem pågår fortlöpande i takt med landstinget i övrigt. Processer som beskriver Hjälpmedelscentralens arbetssätt har publicerats på "Insidan" och ledningssystemet kommer att fortsätta utvecklas under planperioden. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. 100 % 100 % Åtagande: Vi initierar och deltar i samverkan för ökad brukarnytta. Hjälpmedelscentralen ingår tillsammans med sex andra landsting i den så kallade "Sjuklövern". Inom Sjuklövern har en modell för gemensamma upphandlingar arbetats fram. Syftet är att, så långt det är möjligt, standardisera upphandlingarna, men också för att nå en högre kvalitet och spara tid. Ett särskilt samarbete pågår med Hjälpmedelscentralen i Västmanland. Exempelvis utnyttjas varandras kompetens under semesterperioder. Vi marknadsför våra tjänster såväl internt som externt. Genom förskrivare och genom kontakter med Hjälpmedelscentralens personal får brukaren och anhöriga en god uppfattning om verksamheten och vad hon/han kan förvänta sig i form av produkter och tjänster. Medarbetarna har god kännedom om verksamhetens uppdrag och har möjlighet att förmedla det. Någon riktad intern eller extern marknadsföring kommer inte att bedrivas. Relevant information finns att tillgå via Hjälpmedelscentralens hemsida och via Miljöperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Våra prioriterade miljöaspekter för 2015 är energianvändning och transporter. Under 2015 kommer Hjälpmedelscentralen att fokusera på aktiviteter för att minska 9(13)

11 elanvändningen i verksamheten på Fraktgatan i Eskilstuna. Elanvändningen uppskattas till ca 600 MWh Ambitionen är att sänka elanvändningen 2015 och sedan i verksamhetsplanen för 2016 sätta mål för hur stor minskningen ska vara. Underlagen för att sätta målet kommer att vara det faktiska utfallet för 2014 samt den prognos som kan göras efter första halvåret Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Energianvändandet på Fraktgatan ska minska. Ekonomiperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. En ansträngd ekonomi för kommuner och landsting gör att kostnadsutvecklingen måste hållas på en mycket låg nivå. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. En sparsam kostnadsutveckling uppnås också genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, samt servicegrad. Av den totala omsättningen, inklusive inkontinenshjälpmedel, utgör Landstingets andel 49 % och kommunernas 46 %. Övriga vårdgivare och privatpersoner utgör 5 % av omsättningen. Det är framförallt inom landstingets andel som en volymökning skett de senaste åren och då avseende hjälpmedel för sinnesstimulering, hörselhjälpmedelsområdet, samt medicinska behandlingshjälpmedel. Inför 2014 har ny prismodell införts. Syftet är att med den nya prismodellen är att öka precisionen i prissättningen av hjälpmedel och därtill hörande tjänster och underlätta den ekonomiska styrningen efter självkostnadsprincipen för att så långt möjligt styra verksamheten mot ett 0-resultat. Soliditet Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt fastställd prismodell. Det långsiktiga ekonomiska målet för Hjälpmedelscentralen är uttryckt i form av ett soliditetsmått som av nämnden fastställts till 19 %. Resultatmarginal I syfte att hitta former för ekonomisk styrning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har, förutom soliditetsmåttet, ett mått på verksamhetens resultatmarginal införts. Avsikten med måttet är att styra verksamhetens effektivitet och rationalitet genom att säkerställa att 10(13)

12 marginalerna mellan pris på respektive hjälpmedel till köpare och hjälpmedlens varu- och hanteringskostnader ej överstiger målvärdet 40 %. Balansräkning Balansräkning redovisas inte på nämndnivå. Ett antal balansposter som är direkt hänförbara till Hjälpmedelsverksamheten särredovisas dock. Dessa är företrädesvis investeringsvärdet i hjälpmedel och anläggning, lagervärde hjälpmedel, samt verksamhetens egna kapital. Vid ingången av 2014 var dessa värden följande: Investeringar i hjälpmedel = kkr Lagervärde hjälpmedel = kkr Eget kapital = kkr Under 2014 förväntas investeringsvärdet öka något och lagervärdet förväntas sjunka. Det egna kapitalet förändras beroende på 2014 års resultat. Årsresultatet för 2014 förväntas vara kraftigt minus främst beroende på 2013 års resultatreglering, övergångsregler med anledning av ändrad debiteringsform avseende rollatorer, samt extraordinära kostnader beroende på översyn och anpassning av kundlager. Detta tillsammans med nämndens beslut att amortera ned verksamhetens långfristiga lån till Landstinget med 10 mkr innebär att soliditeten kommer att sjunka kraftigt. Investeringar Det preliminära investeringsutrymme som landstingsfullmäktige tilldelat gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård för 2015 är följande: Utrustningsinvesteringar = 800 kkr Kommunala hjälpmedel = kkr Landstingshjälpmedel = kkr Investeringsutrymmet bedöms ej vara tillräckligt vad avser såväl landstings-, som kommunala hjälpmedel. Framställan om utökning av investeringsutrymme har gjorts till budgetberedningen. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 0 eller positivt Soliditeten ska ligga på angiven målnivå. 19 % Resultatmarginal 40 % Inventeringsdifferenser i egna lager i förhållande till lagervärdet Mindre än 5 % 11(13)

13 Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrning hjälpmedel Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hjälpmedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultaträkning I budget 2015 har verksamheten planerats utifrån ett planerat resultat på +/- 0. I syfte att skapa en konsekvent och enhetlig redovisning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har kommunernas andel av hjälpmedelsförsörjning av inkontinensartiklar medräknats från och med 2014 års räkenskaper vilket i jämförelse med 2013 höjer såväl intäktssidan som kostnadssidan i resultaträkningen. Kommunernas andel av dessa kostnader har tidigare ej ingått i Hjälpmedelscentralens omslutning vilket ur analyssynpunkt skapat en obalans i jämförelse över tid per huvudmannaområde. Budget 2015 bygger på den nya prismodellen och förändrad debiteringsform avseende rollatorer. Sammantaget förväntas omsättningen öka med knappt 8 % jämfört med budget 2014 och med knappt 5 % jämfört med förväntat utfall Den relativt stora ökningen förklaras av ökande volymer avseende företrädesvis landstingshjälpmedel och avser sektor kommunikation, kognition och hörsel, samt medicinska behandlingshjälpmedel. Efterfrågan på kognitiva hjälpmedel såsom boll- och kedjetecken, samt CPAP-maskiner visar inga tecken på att avta. Verksamhetens kostnader förväntas följa allmän pris- och löneutveckling och bibehålles i 12(13)

14 nuvarande omfattning. Budgeten för personalkostnader är beräknad utifrån full bemanning och utan reducering för korttidssjukfrånvaro. Personalkostnaderna förväntas öka med knappt 10 % jämfört med budget 2014 och med 9 % jämfört med förväntat utfall Ökningen är hänförbar till de senaste årens lönerörelser, samt viss personalökning inom enheten som sköter lagerhantering och rekonditionering. Ökningen är också ett resultat av att verksamheten avvecklat ett par externt anlitade underleverantörer, dels för rekonditionering och dels för transporter. Förändringen, som innebär en kostnadsminskning på sista raden, innebär en ökning av våra personalkostnader samtidigt som kostnaderna för externt anlitade underleverantörer sjunkit. Varukostnaderna förväntas öka med knappt 6 % jämfört med budget 2014 men förväntas vara oförändrat jämfört med förväntat utfall Ökningen i budget 2015 jämfört med budget 2014 är hänförlig till ökade kassationskostnader, förhöjda "kostnader såld vara" beroende på volymökningar, samt ökade inköpskostnader för inkontinenshjälpmedel beroende på prisutveckling. Övriga kostnader inklusive lokalkostnader förväntas öka med knappt 5 % jämfört med budget 2014 och med en knapp procentenhet jämfört med förväntat utfall Totala avskrivningskostnaden förväntas öka 11 %, jämfört med budget 2014 och med drygt 9 % jämfört med förväntat utfall Ökningen avser företrädesvis landstingshjälpmedel och då inom sektor kommunikation, kognition och hörsel som tillsammans med förkortade avskrivningstider gör att avskrivningskostnaden förväntas bli högre i 2015 års budget. Ökningen avseende kommunala hjälpmedel är hänförliga till sektor rollatorer där ny debiteringsform införts från och med De finansiella kostnaderna förväntas ligga något lägre jämfört med 2014 beroende på att amortering av långfristigt lån kommer att genomföras före årsskiftet 2014/2015. Rapportplan Landstinget Sörmland är värdkommun för den gemensamma nämnden och nämnden ingår i Landstingets organisation. Av det följer att nämndens rapportering följer Landstingets rapportplan. Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Den gemensamma nämnden bistår med uppgifter avseende Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. 13(13)

15 Budget 2015 Investeringsspecifikation Förvaltning: Habilitering & Hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheten (tkr) INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Hjälpmedel SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Typ av anläggningstillgång: Omkodade/återvunna Utrangering/kassationer SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING SUMMA NYLEASING