Tidningen:el. Fartfylld åkglädje! 20 miljoner kwh får Liseberg att snurra EXAKT ELMÄTNING TEST:LÅGENERGILAMPOR OM BLIXTEN SLÅR NER

Transkript

1 Tidningen:el EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG NUMMER ÅRGÅNG 60 Fartfylld åkglädje! 20 miljoner kwh får Liseberg att snurra EXAKT ELMÄTNING TEST:LÅGENERGILAMPOR OM BLIXTEN SLÅR NER Tidningen:el NUMMER SPARA EL, TJÄNA PENGAR! BARSEBÄCK EFTER NEDLÄGGNINGEN ELFÄLLOR

2 Kungliga Slottet i nytt ljus Efter att ha legat och ruvat i dystert mörker är nu Kungliga Slottet i Gamla stan i Stockholm upplyst till glädje för alla svenskar, turister och kung Carl Gustav XVI. Klagomålen om det allt mer nedsläckta Slottet har ökat med åren. Den ursprungliga fasadbelysningen från 1960-talet har successivt gått ned i effekt och Slottet har upplevts som allt mörkare. Den 29 mars ändrades detta. Då premiärtändes den nya fasadbelysningen av kungen, som följt det årslånga arbetet med belysningen med stort intresse. Och då fick det gamla 1700-talsslottet, byggt i barockstil av arkitekt Nicodemus Tessin d.y. och till formen gestaltat som ett romerskt palats, ett nytt liv. De nya strålkastarna ger nästan dubbla ljusnivån jämfört med de gamla men förbrukar endast ungefär hälften så mycket energi. Anläggningens energiåtgång är cirka 50 procent av en mindre villas. Belysningen på Slottets norra sida är ännu inte klar, den färdigställs först efter sommaren. FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN KRAFTPAKET PÅ ÖVER 120 MILJARDER ENERGIFÖRETAGENS INVESTERINGAR DE NÄRMASTE FEM ÅREN UPPGÅR TILL ÖVER 120 MILJARDER KRONOR. DET VISAR EN KARTLÄGGNING SOM TIDNINGEN NY TEKNIK GJORT. SÅ HÄR SER INVESTERINGARNA UT: 50 miljarder kronor satsas på att förbättra elnäten, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare år. 32 miljarder satsas på att modernisera och uppgradera kärnkraften. 15 miljarder satsas på nya elmätningsystem, som ska leda till att kunden får sin elförbrukning avläst månadsvis och slipper preliminärdebitering. 10 miljarder investeras i vattenkraft i form av dammförstärkningar och effektivisering av anläggningarna. 8 miljarder satsas på utbyggnad av vindkraft. 3 miljarder satsas på energiproduktion med biobränslen, bland annat till ett stort biobränsleeldat kraftvärmeverk i Stockholm. 3 miljarder satsas på det nationella stamnätet, bland annat förstärkning av förbindelserna med Norge och Finland och en ny stamledning från Mellansverige till Skåne. 3 miljarder satsas på energiproduktion med biobränslen, bland annat till ett stort biobränsleeldat kraftvärmeverk i Stockholm. Dessutom kommer energibranschen i framtiden att satsa flera miljarder kronor på att bygga ut gasnätet. De fyra stora energiföretagen Vattenfall, E.ON, Fortum och Göteborg Energi står tillsammans för mer än 60 procent av branschens investeringar. ELSÄKERHET I POCKET Vilka elarbeten får man göra själv? Svaret får du i en ny pocketbok om elsäkerhet, som du gratis kan beställa från Elsäkerhetsverket. Alla har ett förhållande till el, men få känner till hur det egentligen fungerar. I Elsäkerhetspocket kan du bland annat läsa om hur du gör för att göra ditt hem säkrare, om du får sätta upp extra eluttag, vad du ska göra om du har lampor som blinkar eller fungerar onormalt och vad du ska tänka på när du ska göra ditt hem elsäkert för barn. Pocketboken kan beställas på: 22 Ljusfakta Ljuskällor: 40 st Sammanlagd effekt: 2,8 kw Energi per år: kwh Ljusfärg: Neutralt varmvit Budget: kr UPPDRAG KILOWATT : SPARA ENERGI Uppdrag kilowatt heter ett projekt som ska få hushållen i Lund att spara energi. 100 lundahushåll ingår i miljöprojektet, som startade i mars. De som deltar i projektet får vägledning inom miljö, energi och transporter, med fokus på hushållets energianvändning. Uppgiften är att registrera hushållets förändrade energibeteende under de fyra månader som projektet pågår. Varje vecka ska de deltagande lundaborna reflektera över sin energianvändning. I en kalender fyller de i om de ansträngt sig för att släcka ljuset, om datorn stått på, om de städat bakom kylen etc. Bland de hushåll som sparar energi lottas belöningar ut i form av Bra Miljöval-märkt el, cyklar, kollektivtrafikkort med mera. Bakom projektet står Lunds kommun, Lunds Energi och LKF (Lunds kommuns fastighets AB).

3 NUMMER 2:2006 OMSLAGSFOTO: STIG KÄLVELID NY OCH BÄTTRE TIDNING! Välkommen till nya Tidningen El! Du kanske redan på omslaget märkte att vi har tagit fram en ny form. Det är inte det enda som är nytt. Om du bläddrar igenom tidningen märker du att inte mycket är sig likt. Vi har försökt att skapa en tidning som ligger mer rätt i tiden och som känns mer angelägen än någonsin. Den stora omgörningen gäller inte bara formen ytan utan även innehållet. Vi har behållit våra läsvärda reportage och det populära korsordet. Men vi försöker även varva den goda läsningen med information och tips som kan vara användbara för dig som elkund. Vi har helt enkelt försökt skapa en tidning som skapar ett större engagemang. Och jag hoppas att du som läsare tycker att våra ansträngningar har gett resultat. Första numret i ny modell av den i år 60-årsjubilerande Tidningen El innehåller bland annat en novell av Peter Englund om hur vardagslivet kunde se ut innan vi fick elektricitet. För oss som lever i städer, med ett ständigt ljussken, är det svårt att tänka sig det kompakta mörker som tidigare rådde. Läs gärna igenom tipsen om att hushålla med din el; här finns tusenlappar att tjäna! Mer att tänka på finns i artikeln om olycksfällorna utomhus; när sommaren kommer ökar elolyckorna. De större reportagen handlar i detta nummer om energikrävande nöje på Liseberg och kärnkraftverket Barsebäck 1 år efter stängning. Hoppas du får en trevlig lässtund med nya Tidningen El! Sid. 4 8 BARSEBÄCK: LIVET EFTER STÄNGNING Ett år efter att Barsebäcks andra och sista reaktor stängdes, så arbetar man fortfarande på kärnkraftverket. Och arbetet pågår ända fram till Tidningen El har besökt Barsebäck som stått som symbol för den svenska kärnkraften. Sid. 9 SÅ BESTÄMS DITT ELPRIS Skatter och avgifter står för cirka 50 procent av elkostnaden. Din elräkning kan räknas in i tre delar: kostnaden för elnätet, elhandelskostnaden och skatter och avgifter. Tidningen El visar vad som ingår i dessa delar och hur de påverkar ditt elpris. Sid SÅ SÄNKER DU DIN ELKOSTNAD Vi har tipsen som hjälper dig att sänka din elkostnad med tusentals kronor bara genom att hushålla med din el. Sänker du dessutom din uppvärmning finns ytterligare pengar att spara. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Sid. 15 MODERN ENERGIDESIGN Tidningen:el Inom projektet Static! vid Interactive Institute i Stockholm har fantasin inga gränser när det gäller att skapa energisparande design i hemmet. Målet med Static! är att visualisera energiförbrukningen, så att det blir lätt för konsumenten att förstå, jämföra och kontrollera sin egen energikonsumtion. Vi presenterar några prototyper. Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se ART DIRECTOR Anna-Karin Jakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2006 UPPLAGA ca ex. Tryckt på miljövänligt papper. Sid PETER ENGLUND SKRIVER OM MÖRKER Tidningen EL:s specielle medarbetare i detta nummer är den omtyckte historikern och författaren Peter Englund. Han bidrar med novellen Om mörker och ljus, som handlar om hur vardagen såg ut innan vi fick elektricitet. 3

4 Nedlagda Barsebäck lever i över 20 år till TEXT: LARS ABELIN FOTO: STEFAN LINDBLOM, ROBERT WAHLSTRÖM 4 Tidningen:el NUMMER ÅRGÅNG 60

5 Trodde du att Barsebäck i dag är en öde arbetsplats, så trodde du fel. Ett år efter att kärnkraftverkets andra och sista reaktor stängdes arbetar 127 personer fortfarande med Barsebäcks två reaktorer. Och arbetet pågår ända fram till 2028 då den utdragna avvecklingen och rivningen av kärnkraftverket ska vara klar. Barsebäck producerade el under 30 år och 16 dagar. Från klockan den 15 maj 1975 fram till klockan tisdagskvällen den 31 maj 2005, då kärnklyvningen i Barsebäck2 avslutades och verket stängdes av. Barsebäck upphörde då att producera el. Inne i verket var stämningen dämpad. Chefer och personal kände vemod. Den arbetsstyrka som arbetade, skiftlag sju, var densamma som arbetade när Barsebäck 1 lades ned den 30 november Återigen fick skiftlag sju skjuta in de sista styrstavarna för att slutligen strypa elproduktionen. Utanför anläggningen var stämningen desto högre. I regn och blåst samlades kärnkraftsmotståndare och skålade i champagne och fyrade av raketer. Barsebäcksverket ligger invid strandängar i en öppen jordbruksbygd dominerad av betodlingar, ägda av den adliga familjen Hamilton. De två välkända reaktorbyggnaderna ligger längst ut på en udde ett litet stenkast från havet utanför skånska Löddeköpinge, mellan Landskrona i norr och Malmö i söder. På andra sidan Öresund, endast cirka två mil från Barsebäck, ligger Danmark och Köpenhamn. Från den svenska sidan kan man se skorstensröken från det danska Amagerverket som är ett av flera kraftverk Vattenfall köpte den 1 juni förra året, alltså bara dagen efter att Barsebäcks andra och sista reaktor stängdes. Kolkraftsbaserad el ersatte kärnkraftsbaserad el med omedelbar verkan. I och med att Barsebäcksverkets andra reaktor stängdes saknar södra Sverige en fjärdedel av Sveriges befolkning en större anläggning för elkraftsproduktion. Barsebäck2 har under de senaste åren stått för 30 procent av den el som producerats i Skåne. Under den tid som Barsebäcksverket var i drift med sina båda reaktorer levererade man totalt 201,5 TWh el, vilket kan jämföras med Sveriges årliga elbehov på cirka 150 TWh. Motiven för att avveckla kärnkraftsanläggningen var politiska och hänger samman med kärnkraftsomröstningen 1980, där svenska folket röstade för en avveckling av kärnkraften på sikt. Dessutom har det ogynnsamma läget angetts som en orsak till att Barsebäck stängdes; danskarna har under många varit oroliga för att en kärnkraftsolycka skulle drabba dem. Hade man enbart sett till funktionen hade Barsebäcksverkets reaktorer en trolig livslängd på cirka 40 år alltså i minst tio år till. Statens kostnader för den förtidiga avvecklingen av Barsebäck 2 har av vissa beräknats till 5,6 miljarder kronor, andra menar att varje reaktor kostat staten närmare 10 miljarder. Men stängningen av Barsebäck 2 innebär inte att verksamheten i anläggningen har upphört. När man stänger av en kärnreaktor kan man inte börja riva byggnader och annat direkt. Det första man gjorde efter stoppet var att tömma reaktorn på bränsle. Det placerades i kraftverkets kylbassänger i avvaktan på transport till Clab, mellanlagret i Oskarshamn. Transporterna sker med det specialbyggda fartyget m/s Sigyn och beräknas pågå fram till i september i år. Rör, ledningar, generatordelar och skovlar till turbinen har monterats ned. Mycket av materialet kan användas som reservdelar i våra andra kärnkraftverk som är i drift. Det finns sammanlagt över 2000 rum i Barsebäck som ska tömmas på 20 mil rör, ventiler, fläktar och elkablar. I januari 2007 går Barsebäck in i något som kallas servicedrift. Antalet medarbetare minskar då till 38 personer. Man kan säga att anläggningen vilar under den här perioden, fram till dess att det är dags att riva. Rivningen kommer att dröja i ungefär 14 år, i väntan på att anläggningarna som ska ta hand om avfallet är i drift. Enligt planerna ska det förvar som branschens bolag skb (Svensk kärnbränsleförsörjning) ansvarar för vara klart 2020 och då börjar också rivningen. Det rör sig om flera hundra tusen ton byggavfall (bara den 20 meter höga reaktortanken väger 530 ton!) som ska tas om hand efter DE ÄGER BARSEBÄCK Barsebäck Kraft AB är ett helägt dotterbolag till Ringhals AB. De två företagen utgör tillsammans Ringhalsgruppen. Företaget ägs av statliga Vattenfall AB till 70,5 procent och E.ON (f d Sydkraft) till 29,5 procent. I Ringhalsgruppen finns mer än 1500 anställda, varav fler än 1150 arbetar på kärnkraftverket Ringhals i Varberg. E.ON Sverige ingår i den tyska E.ONgruppen, som är världens största privata energibolag med cirka 35 miljoner kunder inom främst el, gas och vatten.» Tidningen:el NUMMER

6 Även om Barsebäcks två reaktorer har stängts, så fortsätter arbetet på kärnkraftverket. Bland annat har det bränsle som aldrig blev använt på Barsebäck fraktats till Forsmark. All utrustning måste kontinuerligt ses över och underhållas. Säkerhetskontrollerna är fortfarande rigorösa. Stora bilden till höger är reaktorns hjärta: reaktorhärden där klyvning uppstår vid drift.» rivningen, även om cirka 95 procent av materialet som pumpar, motorer, betong och armeringsjärn kan friklassas (riskfri strålningsnivå) och återanvändas till exempelvis vägbyggen. Det rör sig också om en enorm mängd kablar och elinstallationer. Några av delarna från kärnkraftverket är så radioaktiva att de måste strålskärmas. Det gäller främst styrstavar och andra delar av reaktorn, som härdgallret och rören närmast tanken. Många av systemen som behövs för rivningen hålls funktionsdugliga och underhålls under hela perioden fram till dess att rivningen startar. Det handlar bland annat om el- och vattenförsörjningen, larmsystem och ventilation. Rivningsarbetet för Barsebäcks två reaktorer kostar cirka 2 miljarder kronor och kommer att avslutas runt Kärnkraftverkets område beräknas vara helt återställt Vad strandängarna i Barsebäck sedan ska användas till är än så länge oklart. Kanske sparas några av Barsebäcks byggnader för att användas som kontor och/eller industrilokaler. En sak är i alla fall säker, det kommer då inte att finnas några synliga spår efter de båda gigantiska reaktorerna. Däremot, 1 meter under marken, kommer de åtta meter tjocka betongfundamenten som reaktorerna vilat på att vara dolda rester efter den optimistiska satsningen på 1960-talet när planer fanns på att bygga sex (!) reaktorer på Barsebäck planer som tappade fart efter kärnkraftsdebatten på talet och definitivt dog efter härdsmältan i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg 1979 och kärnkraftsomröstningen i Sverige I dag, ett år efter stängningen av Barsebäck ser man på utsidan ingen skillnad mot när reaktorerna var i drift. Det har aldrig funnits några skorstenar med rök, och det finns förstås inga nu heller. Fasaderna på byggnaden underhålls; det finns inga trasiga fönster, som ju brukar uppstå på nedlagda fabriker. Det enda som är annorlunda på utsidan är att det är mindre trafik till och från arbetsplatsen. Det har sin naturliga förklaring, eftersom arbetsstyrkan kraftigt decimerats och då mest i form av driftspersonal. Vid en rundvandring inne i Barsebäck2 märks nedläggningen tydligare. De stora hallarna är näst intill öde; inga turbiner snurrar; skyltar med ordet Avställd hänger vid ledningar och maskiner; 25 kubikmeter kylvatten/sekund pumpas inte längre runt i djungeln av rör; de 16 ton uran som varje år användes i en Barsebäcksreaktor syns inte till; locket på reaktortanken uppe på plan 11 är avlyft, inga styrstavar sätts in i härden och ingen klyvning uppstår; de upplysta blåtonade vattenbassängerna där styrstavarna och det använda bränslet brukade placeras ligger stilla och fridfulla. I en ställning ovanför härden och bassängerna, i reaktorns hjärta, stöter vi på Karsten Willén som från sin upphöjda plats kontrollerar att allt är som det ska. Karsten är specialist på reaktorunderhåll och har arbetat på Barsebäck i över 20 år. När jag frågar honom hur det känns nu när reaktorerna stängts, svarar han: Det är dystert att vara här uppe när vi inte är i drift. Beslutet att stänga Barsebäck är bara ett pengaförstörande, de slänger i väg miljarder av våra skattepengar, tillägger han med en tydlig adress till de politiker som fattat beslutet att stänga Barsebäck. Karsten säger att han ändå inte är bitter, i alla fall inte nu längre när nedläggningen är ett faktum. Nu sätts resurserna in på avveckling av verksamheten och utbildning av personal från andra kärnkraftverk som här kan få värdefull träning på ett kärnkraftverk som inte är i drift. Barsebäck har blivit kärnkraftsindustrins skola för avvecklings- och underhållsarbete. Om det inte är full rulle ute i hallarna, så råder motsatsen i tjänstemännens rum. Här utreds det och tas fram planer för att klara avvecklingskraven från myndigheter som Statens strålningsinstitut, Miljödomstolen och Svenska kärnkraftsinspektionen. Nu är vårt mål och vår stora utmaning att genomföra en så säker avveckling som möjligt till gagn för hela branschen, förklarar Bertil Hansson, avdelningschef för Barsebäck1 och den som leder avvecklingsarbetet. Rivningserfarenheter hämtar Barsebäck från nedlagda kärnkraftverk i andra länder, som usa, Tyskland, Spanien, Italien och England. Av de mer än 500 kärnkraftverk som byggts i världen har drygt 80 lagts ned, varav 20 större reaktorer. Samtidigt satsar många länder, framför allt i Asien, på nya kärnkraftverk. Världens största kärnkraftverk byggs nu i Finland. Starten är planerad till Öppenheten inom branschen är god och man delar gärna med sig av sina kunskaper och erfarenheter. En faktor som bidragit till denna öppenhet kan vara att kärnkraftsindustrin» 6 Tidningen:el NUMMER

7 Locket på reaktortanken är avlyft, inga styrstavar sätts in i härden och ingen klyvning uppstår Tidningen:el NUMMER

8 FAKTA: SVENSK KÄRNKRAFT» Barsebäcks båda reaktorer har stått som symbol för den svenska kärnkraften och genom åren väckt reaktioner och känslor. gemensamt hukar och går samman inför de negativa strömningar mot kärnkraft som finns åtminstone i västvärlden. Vad ska väck? Barsebäck!, var ett slagord som flitigt användes vid den svenska kärnkraftomröstningen 1980 och åren därefter. Just Barsebäck är det svenska kärnkraftverk som flest känner till och Barsebäck har som symbol för den svenska kärnkraften väckt reaktioner och känslor. Nu är Barsebäck väck till glädje för de kärnkraftsmotståndare som varnar för de katastrofala följder som kan drabba människor och miljö vid en kärnkraftsolycka och för avfallsproblemet som vi lämpar över till kommande generationer i tiotusentals år framöver. Karsten Willén, med över 20 års erfarenhet på Barsebäck, hans arbetskamrater, industrin och andra kärnkraftsförespråkare tycker det är beklagligt att beslutande politiker lägger ned kärnkraften som producerar så billig el och i stället ersätter den miljövänliga energikällan med importerad fossilkraft som kol och därmed försämrar miljön och driver på växthuseffekten. Samtidigt väcker Barsebäck uppmärksamhet på annat håll. Regionmuseet i Kristianstad planerar att dokumentera verksamheten vid kärnkraftverket för att det så påtagligt berört samhällets utveckling och många människors liv. Dokumentationen ska senare tas med i det stora arbete om energi och miljö som Tekniska museet i Stockholm arbetar med. Tidskriften Arkitekten, medlemstidning för Sveriges arkitekter, har listat 13 exempel på värdeskapande arkitektur sedan Där hamnade Barsebäck på listan tillsammans med bland annat Ice Hotel i Jukkasjärvi och Västra hamnen i Malmö. Barsebäck fortsätter att engagera och leva vidare trots nedläggningen. n Barsebäck Barsebäck 1 startades 1975 och stängdes Barsebäck 2 startades 1977 och stängdes Efter stängningen är enbart tio av de tolv svenska reaktorerna i drift. Forsmark Forsmarks tre reaktorer sattes i drift åren Var sjätte kilowatttimme el som förbrukas i Sverige kommer från Forsmark. Ringhals De fyra reaktorerna vid Ringhals sattes i drift åren Ringhals är Sveriges och Nordens största kraftverk. Oskarshamn 10 procent av all el som produceras i Sverige kommer från Oskarshamns tre reaktorer. Oskarshamn 1 var Sveriges första reaktor i bruk (1972). FOTO: STEFAN LINDBLOM FOTO: HANS BLOMBERG FOTO: OKG FOTO: HANS BLOMBERG Sverige har i dag tolv reaktorer på fyra platser. Sedan Barsebäck 1 och 2 stängdes är enbart tio i drift. I Ringhals i Varberg finns fyra av dessa reaktorer, Forsmark utanför Östhammar och Oskarshamn har vardera tre. Anläggningarna togs i drift mellan 1972 och Oskarshamn 1 var det första svenska kärnkraftverket. Barsebäck 1 startades 1975 och Barsebäck 2 startade Ungefär hälften av elproduktionen i Sverige kommer från kärnkraft (75 TWh 2004). Därmed använder Sverige mest kärnkraft per capita i världen. Stor producent av svensk el är också vattenkraft (59,5 TWh 2004). Tillsammans står kärnkraft och vattenkraft för över 90 procent av elproduktionen i Sverige. Resten produceras främst med fossila bränslen genom värmekraft. En liten del av vår el kommer från vindkraft. Bränslet till de svenska reaktorerna kommer från gruvor i Kanada, Australien och Ryssland samt från anläggningar i Kazakstan och Uzbekistan. Efter brytning av uranet anrikas bränslet, så att halten av uran-235 blir cirka 3 procent. En svensk kärnreaktor producerar varje år mellan 15 och 25 ton högaktivt avfall i form av använt kärnbränsle. Avfallet är starkt radioaktivt och måste därför strålskärmas under hantering, transport och förvaring. I dag mellanlagras allt använt kärnbränsle i Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle). Lagret ligger på Simpevarpshalvön vid Oskarshamns kärnkraftverk. Kärnbränslet lagras i bassänger insprängda i berget, i väntan på vidare lagring och slutförvaring. De allra flesta radioaktiva ämnen sönderfaller inom loppet av några hundra år. Detta kortlivade låg- och medelaktiva avfall, som tank och rör, deponeras i SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall vid kärnkraftsverket i Forsmark. Anläggningen är byggd under havsbotten. En del av de radioaktiva ämnen som finns i använt kärnbränsle är mycket långlivade och måste hållas isolerade i upp till år. SKB (Svensk kärnbränslehantering) ansvarar för bygget av slutlagring i ett djupförvar för detta kärnavfall. I djupförvaret ska kärnbränslet placeras i kopparkapslar som sedan deponeras i urberget på cirka 500 meters djup, inbäddade i en speciell lera, bentonit. När deponeringen är klar försluts tunnlar och bergrum. Det är ännu inte bestämt var djupförvaret av det använda kärnbränslet ska placeras. SKB har gjort platsundersökningar i Oskarshamn och Östhammar. Tidigast 2008 väntas man välja plats. Den speciella inkapslingsanläggningen som ska byggas ska, enligt planerna, vara i drift tidigast Djupförvaret beräknas vara färdigt för att ta emot avfall omkring Tidningen:el NUMMER

9 Så bestäms ditt elpris Elpriset har ökat stadigt de senaste åren. Men vad är det egentligen du som elkund betalar för? Tidningen El reder ut begreppen. 20 % FOTO: VATTENFALL Din elräkning kan räknas in i tre delar: kostnaden för elnätet, elhandelskostnaden inklusive produktionen samt skatter och avgifter. Vad som ingår i dessa delar och hur de påverkar elpriset kan du läsa här nedan. Skatter och avgifter står för cirka 50 procent av den totala kostnaden. Allt fler röster, bland annat från Villaägarnas riksförbund, höjs nu för att sänka energiskatten. Av de tre delarna är det endast elhandelskostnaden som du som kund har en chans att direkt påverka. ELNÄTSFÖRETAGET Cirka 20 procent av ditt elpris består av en kostnad till det elnätsföretag som transporterar elen till ditt hem. ELNÄTSFÖRETAGET Cirka 20 procent av ditt elpris består av en kostnad till det elnätsföretag som transporterar elen till ditt hem. Hur stor kostnaden är beror på var du bor och hur långt ut på elnätet (dyrare i glesbygd). Elnätsföretagen måste ständigt investera i elnäten för att klara kraven på leveranssäkerhet fram till din bostad. Naturkatastrofer som förra årets storm Gudrun kräver extra investeringar. Investeringskostnaderna påverkar ditt elpris. Elnätverksamheten bedrivs som monopol. På varje ort finns ett elnätsföretag som har rätten att distribuera elen på din ort. Staten avgör om elnätföretagens priser är skäliga. Du kan inte välja elnätföretag. ELHANDELN Cirka 30 procent av ditt elpris består av en kostnad till det elhandelsföretag som säljer el till dig. Här ingår kostnaden för att producera den el som elhandlaren köper på Nordpool den nordiska elbörsen. EU har slagit fast att vi ska ha en gemensam europeisk elmarknad. Elpriset i exempelvis Tyskland är betydligt högre än det nordiska. Internationaliseringen driver upp de nordiska elpriserna, när vi närmar oss den europeiska elmarknaden. Tillgången till vatten i de nordiska vattenmagasinen avgör i vilken utsträckning som den dyrare, fossileldade elproduktionen behövs. I år har nederbörden varit låg, vilket höjt ditt elpris. Tillgången på el är begränsad i Norden. Därför måste vi utnyttja el från dyrare fossilbränsleeldade kraftverk både i och utanför Norden. Stigande priser på fossila bränslen (kol, olja, gas) gör el från fossilbränsleeldade kraftverk dyrare. Det politiskt beslutade handelssystemet med utsläppsrätter för koldioxid har höjt priset på din el med minst 10 öre/kwh. De höga politiska ambitionerna att minska koldioxidutsläppen i Europa genom utsläppshandelssystemet har drivit upp elpriserna i alla europeiska länder. Du kan välja det elhandelsföretag som passar dig och din plånbok bäst. Du kan välja ett rörligt elpris eller ett bundet elpris (x antal år). SKATTER OCH AVGIFTER Cirka 50 procent av ditt elpris består av skatter och avgifter till staten (energiskatt, elcertifikat och moms). Du betalar energiskatt, som för de flesta elkunder är 26,1 öre/kwh. Energiskatten ingår i den gröna skatteväxling som regeringen beslutat om och som innebär att skatter på energi och miljö ökar samtidigt som skatt på arbete sänks. Från 2001 till 2010 ska 30 miljarder kronor skatteväxlas. Högre energiskatt än i dag är att vänta. Sedan 2003 betalar du en kostnad för elcertifikat, som ska stimulera utbyggnad av el från förnyelsebara energikällor främst vindkraft och biobränslen. Elcertifikatet kostar dig cirka 3 öre/kwh. En stor skattesats är momsen på 25 procent som läggs ovanpå alla dina kostnader, det vill säga summan av avgift för elnätet, elhandelskostnaden, energiskatten och kostnaden för elcertifikat. Som elkund kan du inte påverka skatter och avgifter. Dessa är beslutade av våra valda politiker. 30 % ELHANDELN Cirka 30 procent av ditt elpris består av en kostnad för produktion och handel av el. FOTO: THOMAS TOLSTRUP FOTO: JOHN FOXX 50 % SKATTER & AVGIFTER Cirka 50 procent av ditt elpris består av skatter och avgifter till staten (energiskatt, elcertifikat och moms). Tidningen:el NUMMER

10 Så sänker du din elkostnad! Tidningen El har tipsen som hjälper dig att sänka din elkostnad med tusentals kronor bara genom att hushålla med din el. Sänker du dessutom din uppvärmning finns ytterligare pengar att spara. TEXT: LARS ABELIN ILLUSTRATION: DAJ Efter en kall och lång vinter, dåligt med vatten i våra vattenmagasin och höga internationella elpriser har priset på din el stigit. Experterna tror att de svenska elpriserna kommer att fortsätta stiga de närmaste åren. Därför finns det all anledning att se över din energikostnad. Genom att dra ner på energiförbrukningen i hemmet kan du sänka din elräkning med tusenlappar per år. Här listar vi några tips: Sänk din inomhustemperatur! Sänker du temperaturen med 1 grad kan du minska uppvärmningskostnaden med ca 5 procent. För en familj i en eluppvärmd villa innebär det en besparing på 900 kwh/år eller ca 900 kr. 21 grader i vardagsrummet och 18 grader i sovrummet anses lagom. Apparater i standby-läge stjäl energi! Så mycket som kwh/år går åt till datorer, tv-apparater, mobiltelefonladdare och annan elektronik som står i viloläge i ett hushåll. Stäng av apparaterna med strömbrytaren och tjäna upp mot 700 kr! Dags att byta kylskåp? Ett nytt kylskåp drar ca 500 kwh mindre jämfört med ditt gamla. Här tjänar du in ca 500 kr. Håll rätt temp i kyl och frys! För varje extra grads kyla ökar energiförbrukningen med 7 10 procent. 6 grader i kylen och -18 i frysen räcker. Fyll din frys! En halvtom frys drar faktiskt mer energi än en fylld frys. 10 Tidningen:el NUMMER

11 MINDRE KRÅNGEL MED EAN-NUMMER PÅ DIN ELFAKTURA Duscha kortare tid! Genom att duscha i 5 minuter i stället för 15 tjänar du kwh/år och sparar ca kr. Sätt in resurseffektiva vattenkranar och duschmunstycken! Byter du tre av hushållets alla kranar mot resurssnåla kan du sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 procent. Det innebär en besparing på minst kwh/år, ca kr. Sätt in nya lampor! Lågenergilampor och kompaktlysrör har 80 procent lägre energianvändning och cirka tio gånger längre livslängd än vanliga glödlampor. Genom att byta ut tio glödlampor som lyser under längst tid kan du spara ca 500 kwh, ca 500 kr. Åtgärda droppande kranar! En droppande varmvattenkran förbrukar energi motsvarande kwh/år och kostar dig årligen ca kr. Sätt lock på kastrullen! Du minskar energiförbrukningen med 80 procent om du använder lock på kastrullen vid kokning. Du tjänar ca 60 kr/år. Kolla kastrullerna! Det är viktigt att kastrullen har plan botten, en ojämnhet på bara 0,5 mm ökar energiförbrukningen med ca 25 procent. Kolla också kastrullens storlek. Om plattan är 1 cm större i diameter än kastrullen ökar energiförbrukningen med 20 procent. Här kan du tjäna uppemot 200 kr/år. Använd mikrovågsugn och vattenkokare! Genom att värma lunchen i mikrovågsugnen sparar du energi jämfört med spisen. Samma gäller för tevattnet; vattenkokare är snabbare och billigare. Diska med fylld maskin! Om du lyckas minska antalet körningar med diskmaskinen med 20 procent kan din elförbrukning minska med ca 160 kwh/år, 160 kr. Dessutom sparar du ca 300 liter vatten. Täck inte för elementen! Genom att låta värmen cirkulera minskar du uppvärmningskostnaderna. Tvätta med lägre temperatur! Om du sänker tvättemperaturen från 60 till 40 grader tjänar du ca 40 kr/år. Väljer du en temperatur på 60 i stället för 90 grader tjänar du 60 kr. Fyll tvättmaskinen! Om du fyller maskinen med ytterligare 1 kg tvätt varje gång minskar antalet tvättillfällen och därmed energiåtgången med 25 procent. Med fyllda maskiner blir besparingen ca 100 kwh/år, 100 kr. Centrifugera mera! Det går åt mindre energi om tvätten centrifugeras mer och torktumlas mindre. För varje liter vatten som kan tas bort genom centrifugering i stället för eldriven tork eller tumlare sparar du cirka 1 kwh. På ett år kan besparingen bli kwh, ca kr. Villaägare, se över uppvärmningen! För en genomsnittsvilla på 150 kvm går det åt ca kwh/år i uppvärmning. Genom att installera exempelvis en berg-, ytjordeller sjövärmepump kan du halvera energibehovet. Tilläggsisolera fönstren! Mycket värme från ett hus försvinner genom fönstren. I ett 1970-talshus står fönstren för ca en fjärdedel av värmeförlusterna. Är fönstren i dåligt skick kan du byta till s k energifönster. Se över det elpris du betalar! Tänk på att det kan vara dyrare att vara tillsvidarekund än att teckna avtal med ett elhandelsföretag. Hos Elrådgivningsbyrån, finns en lista över alla elhandelsföretag. På Konsumentverket, kan du jämföra priser och avtal. Nu får din elfaktura ett EAN-nummer som är unikt för elanläggningen i ditt hem. De nya siffrorna gör det enklare för dig när du flyttar och när du byter elhandelsföretag. Den svenska elbranschen väljer nu att följa sina grannländer när det gäller identifikation av kundernas elanläggningar (anläggnings- ID). Genom det nya systemet blir varje kund lättare att hitta, vilket gör det enklare för dig som kund att byta elhandelsföretag. I samband med att nya fjärravlästa mätare installeras hos dig märker elnätsföretaget upp mätplatsen med EAN-nummer. Numret innehåller 18 siffror. På kundens elfaktura ska samma nummer finnas som anläggningsidentitet. Det nya systemet gör att det ska gå både lättare och snabbare för dig att byta elleverantör. Tidigare kunde det vara svårt att identifiera kunden, vilket ställde till problem i kommunikationerna. I samband med flytt eller byte av elhandelsföretag uppger du nu helt enkelt ditt 18-siffriga EAN-nummer som finns på elfakturan. EXPERIMENT FÖR UNGA Tom Tits Experiment i Södertälje kan vara ett lämpligt utflyktsmål för den naturvetenskapligt nyfikna familjen. I sommar utökas den fyra våningar stora experimentverkstaden med en utomhusanläggning för lek, vetenskap och konst. Tom Tits är ett av Sveriges största science center med en interaktiv utställning om naturvetenskap och teknik. Här får unga och vuxna på ett lekfullt och spännande sätt experimentera och upptäcka själva i en miljö fylld av naturvetenskapliga fenomen. Man får undersöka fenomen med anknytning till vatten, luft, ljus, ljud, rörelse och mycket annat. I den gamla industribyggnaden presenteras cirka 400 experiment. Det pedagogiska centret Tom Tits har över besökare årligen. För mer info: FOTO: GUSTAV FRESK Tidningen:el NUMMER

12 Flumride attraktionen som drar mest energi Liseberg i Göteborg drar varje år lika mycket el som bostäderna i värmländska Munkfors eller västerbottniska Sorsele. Elen är helt nödvändig för nöjesparkens åkattraktioner, som vattenbanan Flumride den största energislukaren av dem alla! TEXT: LARS ABELIN FOTO: STIG KÄLVELID, HENNING STRÖM 12 Tidningen:el NUMMER

13 Liseberg har närmare 40 åkattraktioner att erbjuda. Det är klart att de drar energi. Det krävs kraft för att dra upp vagnarna i de branta backarna i den meter långa Balder världens brantaste berg- och dalbana i trä, få de nio gondolerna i Virvelvinden och de nio kopparna i Kaffekoppen att snurra, Pariserhjulet att lyfta 25 meter mot skyn, de 36 radiobilarna att köra på den inhägnade banan, de skrämmande ljuseffekterna att lysa i Spökhotellet Gasten, snurra som i en centrifug i 17 varv/minut i Tornado, hålla de 300 förströelsespelen i gång i Spelhuset och att ge energi till tryckluftsdrivna Uppskjutet så att åkarna far i väg 60 meter upp i luften på 2 sekunder. Den åkattraktion som drar mest energi är Flumeride, säger Tommy Erlandsson, med erfarenhet av elen på Liseberg sedan han 1967 bytte sina första glödlampor. Efter att ha varit elansvarig under många år arbetar han i dag som projektledare åt nöjesparken. Det han inte vet om elen på Liseberg är nog inte värt att veta. I Flumeride åker man i stockar i en 610 meter lång vattenränna, som innehåller 1,2 miljoner liter vatten. Vattenbanan är en veteran på området och har funnits här sedan början av 1970-talet. Till Flumeride använder vi två pumpar på 200 kw vardera och två på 250 kw vardera, som hela tiden står och pumpar vatten, säger Tommy Erlandsson. Pumpkapaciteten är liter i minuten. Energi går också åt på Stora scenen, som i sommar bjuder på bland andra Göteborgs symfoniorkester, Carl-Einar Häckner, Jerry Williams och Sven-Ingvars. Liksom på Lisebergsteatern där det spelats allt från Hagge Geigerts revyer till Cederhök och von Brömsen, Galenskaparna och After Shave. Och på 10-årsjubilerande showkrogen Rondo går det åt energi även på scenen bland glitter, glamour och bensprattel. Vi har också flera miljoner illuminationsljus i uteparkerna, säger Tommy Erlandsson. Det är effektljus som lyser upp på kvällstid. Liseberg startades 1923 i samband med den Världsutställning som hölls i 300-årsjubilerande Göteborg. Då öppnades den 996 meter långa Bergbanan, virverlvindarna snurrade till charlestonmusik och i lilleputtstaden i parken fanns 23 jonglerande dvärgar. I dag har Liseberg utvecklats till Nordens största nöjespark. Besökssiffran för 2005 var 3,2 miljoner. Koncernen Liseberg AB är en av elnätsföretaget Göteborg Energis största kunder. I Lisebergskoncernen ingår hotell, teatrar, konferensanläggningar, vandrarhem, gästhamn, camping och stugbyar men det är själva Lisebergsparken som står för den största energianvändningen. Göteborg Energi överförde cirka 20 miljoner kwh till nöjesparken Liseberg under Det motsvarar elanvändningen hos cirka 1000 eluppvärmda villor. Det motsvarar i sin tur ungefär uppvärmningen av bostäderna under ett år i en svensk mindre kommun, som Munkfors (3995 invånare) och Sorsele (2905). Liseberg drar även mycket energi under vinterhalvåret, ja faktiskt mer än sommarhalvåret alltsedan Jul på Liseberg startades Det är ett årligt evenemang som under november december bjuder på närmare 4,4 miljoner glittrande juleljus, skridskobana, dignande julbord, isbar, julshower, allsångskvällar, konsthantverksmarknad och mycket mer. n ENERGIN PÅ LISEBERG Elströmmen levereras med en spänning på 10,5 kv till Lisebergs stora fördelningsstation, som är Lisebergs energihjärta. Från stationen delas elsystemet upp på tio lokala nätstationer inom parken. Leveranssäkerheten är mycket hög, anläggningen matas via tre direktmatande högspänningskablar. Vid strömavbrott finns tre reservkraftverk som går i gång. Störst mängd energi som levereras till Liseberg är fjärrvärme, för uppvärmning av byggnader och för varmvatten. Gasleverans till parken har ökat under senare år. Gas används bland annat för uppvärmning av Lisebergsteatern, matlagning inom restauranger och drift av gaslyktor och gasvärmare. Liseberg köper dessutom kyla, för klimatkylning av fastigheter men även för kylning av maskineriet för åkattraktioner som nya berg- och dalbanan Kanonen. Lisebergsparkens högsta effektuttag någonsin gjordes den 17 december 2005 med kw. Tidningen:el NUMMER

14 Se upp för farliga elfällor i sommar! När sommaren kommer ökar elolyckorna. Risken för elolyckor är större utomhus än inomhus. Det beror på två saker: Det blir fuktigare utomhus och ström leds bättre i fuktiga miljöer. När vi är utomhus står vi oftast i direkt kontakt med marken/jorden och tar du i en apparat som blivit strömförande samtidigt som du är i kontakt med jord får du en elstöt som kan vara livshotande. Här följer några punkter att tänka på: Uttag utomhus ska alltid vara jordade. För nya uttag gäller dessutom krav på jordfelsbrytare. Anslut aldrig en apparat som du ska använda ute till ett ojordat uttag inne. Det kan vara livsfarligt! Om du måste använda skarvsladd, se till att den är jordad och avsedd för utomhusbruk och att den ansluts till ett jordat uttag. Var inte barfota när du arbetar med elapparater utomhus. Att ta i ett apparathölje som blivit spänningsförande samtidigt som du är i kontakt med jord är livsfarligt! Fast nyinstallation ute, till exempel vägguttag, måste utföras av en fackman. Ska du jobba med elapparater ute, så kontrollera i bruksanvisningen att de verkligen är avsedda för utomhusbruk. Undvik att ta ut apparater som är avsedda att användas inomhus. Ta bara ut brödrosten på altanen eller dammsugare på garageuppfarten om det är torrt ute. Se till att du inte använder eller förvarar elapparater ute när det regnar eller är fuktigt. Se upp med dagg! På elapparat som blivit fuktig kan höljet bli spänningsförande och därmed farligt. Använd handverktyg, som häcksaxar och borrmaskiner, bara när det inte regnar eller är fuktigt. Handverktyg är i allmänhet inte fuktskyddade. Kontrollera regelbundet dina elredskap. Sladdarna får till exempelvis inte vara spruckna eller skadade på annat sätt. Kontakta en behörig elinstallatör om du ska installera belysning utomhus i fuktig miljö. Här ställs höga krav på både material och installation. Balkonger, även inglasade, räknas som utomhusutrymmen. Där ska du med andra ord bara använda jordade uttag och jordfelsbrytare om du arbetar med elredskap. Om olyckan ändå är framme så att någon får en stöt, det vill säga ström genom kroppen, är det viktigt att kontakta läkare även om man tycker sig må bra. Vatten och el kan vara en farlig kombination och när sommaren kommer ökar antalet elolyckor utomhus. Tänk också på att det numera är lag på att det ska finnas en jordfelsbrytare vid alla nyinstallationer utomhus, liksom i bad- och duschrum. Om du har en gammal elinstallation kan det ändå finnas skäl att installera en jordfelsbrytare som extra skydd. En jordfelsbrytare känner av om strömmen går fel väg, exempelvis via en människa till jord, och bryter strömmen på bråkdelen av en sekund. Jordfelsbrytare kan rädda liv. En jordfelsbrytare är lika liten som en vanlig timer och finns att köpa i vanliga byggvaruhus. Om du behöver mer information, så kontakta Elsäkerhetsverket ( eller ditt lokala elnätsföretag (kontaktuppgifter finns på elräkningen). När du behöver hjälp av en fackman, så är det bästa att kontakta en elfirma som drivs av en behörig elinstallatör eller har en sådan anställd inom företaget. n Källa: Elsäkerhetsverket 14 Tidningen:el NUMMER

15 NY DESIGN I HEMMET SPARAR ENERGI ÅT DIG Innovativ design kan hjälpa dig spara energi. Vad sägs exempelvis om radion som läser av hur mycket el du förbrukar i ditt hem och börjar brusa när du använt för mycket energi? Inom projektet Static! vid Interactive Institute i Stockholm har fantasin inga gränser när det gäller att skapa energisparande design i hemmet. Det här är ett helt nytt område, säger Sara Backlund, projektledare på Static!. Vi använder interaktionsdesign som ett sätt att medvetandegöra energiförbrukningen i hemmet genom att designa om befintliga hushållsprodukter. I dagens produkter finns inget som indikerar att de drar energi, energiförbrukningen är osynlig. Målet med Static! är att visualisera energiförbrukningen, så att det blir lätt för konsumenten att förstå, jämföra och kontrollera sin egen energikonsumtion. Projektet, finansierat av Energimyndigheten, har väckt uppmärksamhet på utställningar både i Sverige och utomlands, bland annat i USA. Projektets arbete har resulterat i flera prototyper (se här bredvid). TEXT: LARS ABELIN FOTO: STATIC! INTERACTIVE INSTITUTE ENERGIDESIGN Energigardin På dagarna drar man för energigardinen, som alstrar energi från solljuset. När det är mörkt på kvällen framträder ett glödande mönster i gardinen, som kommer från optiska fibrer invävda i gardinen. Gardinen fyller flera funktioner; eftersom den förändras uttrycksmässigt visar den hur vädret varit under dagen, ju soligare, desto mer lyser den; med gardinerna fördragna minskar man värmeutsläpp genom fönstret; som en bakgrundsdisplay påminner den oss om energins roll och att energi finns runt omkring oss. Den lysande elsladden Elsladdar används för att transportera energi. Men den här speciella sladden, kopplad till ett grenuttag, är designad för att visualisera energi i stället för att dölja den. Ju starkare sladden lyser, desto mer energi konsumerar du. Sladden är den av prototyperna som snabbast kommer att nå konsumenten. Produkten är patenterad och en affärsmodell tas nu fram. Lysande element Det är ofta svårt att veta om elementet är av eller på om man inte lägger handen på det. Den här prototypen är gjord av glas, metall och glödlampor. Styrkan i lampornas sken visar det elektriska elementets energi, ju varmare det är desto starkare är skenet. Radiovarnare Den oberäkneliga radion läser av hur mycket el du förbrukar i ditt hem. Genom att den plötsligt tappar bort den inställda stationen och bara ger ifrån sig brus, så talar den om att du använder för mycket energi. För att få radion att återgå till det normala måste du släcka några lampor eller stänga av några andra apparater som drar el. Den blommande lampan Denna lampa läser av hur mycket energi som förbrukats totalt i ditt hem den senaste tiden. Den slår ut först när din energikonsumtion varit låg. När blomman öppnar sig sprids även ljuset. Så för att både få bra ljus och en fin lampa krävs att du i hushållet ändrar beteendet kring energianvändning. Tidningen:el NUMMER

16 Om mörker och ljus FOTO: ULLA MONTAN Tidningen El presenterar i detta nummer novellen Om mörker och ljus av historikern och författaren Peter Englund. Den ingår i boken Förflutenhetens landskap och belyser ett Sverige innan vi fick elektricitet. Peter Englund är även sedan 2002 ledamot i Svenska Akademien. U tan mörkret går ej den förindustriella människan att förstå. Hennes liv var fyllt av skarpa motsatser. Avståndet mellan sorg och lycka, sjukdom och hälsa var större och upplevdes långt mer intensivt än nu. Detta ledde till bjärta känslor av njutning och smärta, olycka och livsglädje, av en magnitud som är hart när omöjlig att uppleva för en medborgare i en modern välfärdsstat. Och ett av detta livs allra viktigaste motsatspar var ljus och mörker. En människa som lever i en modern stad har nästan aldrig upplevt verkligt mörker eller verklig tystnad för den delen, det mörker som är ogenomträngligt och absolut på gränsen till påtagligt, det mörker som man kan skåda på hösten under en stjärnlös natthimmel ensam i en skog; för den moderna människan, som förlorat mycket av sin känsla för nattens skönhet, är mörkret alltid punkterat av någon vass strimma av ljus och en skarp dager finns ständigt bara en fingerknyck bort. De medel som fanns för belysning var i stort sett desamma för en hyresgäst i en romersk insulæ som för en piga i en svensk backstuga på 1700-talet. Under dagen silade ljus in genom öppningar i taket eller små fönstergluggar. Framåt kvällen tog man till olika typer av öppen eld: brasor, tjärstickor som hade den stora fördelen att de kunde hållas i munnen, vilket lämnade händerna fria till annat -, facklor och enkla oljelampor. Alla dessa ljuskällor hade det gemensamt att de var besvärliga och opraktiska. Ljus av talg eller vax var inte mycket bättre. De var akuta brandfaror som krävde ständig tillsyn. Passning och putsning var också av nöden för att de inte skulle falna. Den belysning man fick från dem var dessutom klen: det ljus man får från hundra brinnande vekar är i regel mindre än det man får från en enda glödlampa, och det var i längden ansträngande för ögonen att läsa eller skriva i deras vaggande sken. Särskilt de ljus som var gjorda av talg gav dessutom ifrån sig ett skämt os som stack i ögonen. Länge var ljus av vax en dyr lyx förbehållen överklassen: rik inomhusbelysning var skrytkonsumtion av allra yppersta märke. En berömd bal på Stockholms slott 1844 hölls visserligen under en ljus sommarnatt, men detta rubbade inte arrangörerna som såg till att alla fönster var noga fördragna så att de tusentals ljusen av vax kom till sin rätt allt skött av en grupp män uppe i taket, som ej kunde komma ned förrän allt var över, varför de bestyckats med mat, dryck och varsin potta. Framåt slutet av 1700-talet kom dock en viktig uppfinning som innebar att mörkret en gång för alla började skingras i de europeiska hemmen. Det var den så kallade Argand-lampan, en oljelampa med en veke av av nät som satt inne i en cylinder av glas; lågan blev på så vis ovanligt stadig och intensiv, och en enda lampa kunde brukas till att lysa upp ett helt bord. Snart följde en lång rad förbättringar. Nya och allt finare bränslen blev också införda valolja, kamfin och fotogen. Gas användes först bara utomhus och i utrymmen som folk normalt inte vistades i. Som Witold Rybczynski har visat fanns det i förstone ett stort motstånd mot att bruka den i hemmen. Den bristfälliga förbränningen i lamporna gjorde att gas läckte ut i rummen och gjorde dess innevånare drogade och trötta. 16 Tidningen:el NUMMER

17 Gaslamporna gav också ifrån sig en myckenhet sot som lade sig över tak och textilier. (Detta, tillsammans med de rökiga kolkaminerna, födde vårstädningen, då taket skurades och alla lortiga möbler bars ut och befriades från de tunna lager av grå aska som var ständigt närvarande i talets hem.) Men gasens stora genombrott efter 1840 ledde till en radikal förbättring av belysningen en beräkning ger vid handen att den faktiska ljuskraften i ett genomsnittligt hem i Philadelphia ökade tjugo gånger mellan åren 1855 och Att rummen blev allt ljusare ledde, som Rybczynski har påpekat, bland annat till en ökad läskunnighet och till ett ökat medvetande om renlighet, både personlig och huslig. Men fram till denna tid så var livet inomhus under en stor del av året framlevt i ett slags ständig clairobscur. Människorna satt omslutna av små skimrande bubblor av ljus här och var i de mörka rummen. Knappast någon har fångat detta ljusdunkel så som målaren Georges de La Tour, född 1593 och död Få fakta är kända om denne bagarson, som hela sitt liv verkade i den lilla nordfranska staden Lunéville. Han försvann in i glömskan omedelbart efter sin död och blev inte uppmärksammad igen förrän fram på 1900-talet. (Hans för vinden spridda konstnärliga kvarlåtenskap håller fortfarande på att samlas ihop; ännu under det tidiga 80-talet upptäcktes det nya målningar av honom.) Hans nattliga bilder är unika och passar egentligen inte in i någon tradition: sannolikt finns det ingen som klarat av att återge skenet från levande ljus på ett sådant underbart vis som de La Tour. Hans teknik är driven och detaljrik, bitvis nästan pointillistisk. Bilderna är gåtfulla och känsliga och visar upp ett lugn som ofta saknas hos många av hans samtida kolleger, som var besatta av stora gester och en nervös och uppsvälld storslagenhet. Hans interiörer präglas av dessa starka kontraster mellan dunkel och dager. De visar ofta en eller flera människor vid ett enda ensamt ljus, som slår ett litet hål i dunklet. Kvinnan med lusen är en av dessa målningar och är ovanlig såtillvida att den återger en banal vardagsscen: löskningen före sänggåendet. Det är annars en typisk de La Tour. På hans tavlor sitter människorna alltid så, med sina ansikten vända mot ljuset. De är alltid så ensamma. Litet eller intet av omgivningen finns att se, för bakom deras ryggar börjar ett kompakt mörker, ett mörker som liksom belägrar dem. Hans bilder är talande. Bristen på god belysning gjorde folk starkt beroende av solens eget ljus och utlämnade dem åt nattens mörker. Som den danske historikern Troels Troels-Lund har påpekat fick detta stora följder både i det praktiska livet och för sättet att se på världen. För det första: Utan ett gott ljus inomhus var man tvingad att leva en stor del av sina liv ute i det fria, i dagsljuset. Eftersom man var så beroende av solljuset avstannade allt arbete mer eller mindre av sig självt när mörkret föll. Detta styrde i hög grad hela tidsuppfattningen, som var fast förankrad i solens och naturens egen rytm. (Till exempel kunde timmarnas längd variera med årstiderna.) För det andra: Den klena belysningen och de starka kontrasterna mellan ljus och mörker satte en stark prägel på människornas psyken. Alla var mörkrädda även en sådan som den skägglöse dunderguden själv, Karl XII, som gärna sov med sitt huvud i någon krigares trygga knä. Det var en dunkel värld rent fysiskt, där människorna som på Georges de La Tours målningar satt hukande runt sina små fattiga ljus, omgivna av ett hav av mörker där Gudvet-vad drog runt. Det var där i de många skuggorna de levde, trollet, tomten, mylingen, nicken, vittran, bjäran, gasten, ljotan, varulven, häxan och så vidare. Detta var väsen som ännu på 1600-talet hade en fullt erkänd officiell existens 1607 betalar Stockholms stad 4 daler som ersättning till en borgare som blivit biten av näcken när han suttit på dass, och 1691 blir en dräng utanför Göteborg dömd till döden för att ha haft samlag med ett bergrå. Det fanns ett direkt samband mellan den yttre, materiella upplysningen och den inre, andliga dito. Upplysningen bara valet av metafor säger ju det mesta var ju rationalismens attack mot allsköns fördomar, övertro och skrämselsagor, det grälla ljuset som tränger in i alla dunkla vrår och får små ertappade hopar av sömnyra vättar att springa för livet. Så var det tänkt eller i alla fall sagt. Men upplysningen handlar ju också om ett annat ljus, nämligen det övervakande och disciplinerande, som det till exempel går att skåda i form av Jeremy Benthams Panopticon från 1791, den fängelsebyggnad som var uppbyggd så att varje cell var helt genomskådlig från en enda punkt och där ljuset blivit till en fälla. Det starka ljuset verkar länge ha förknippats med just övervakning. Robert Louis Stevenson citerar i sin hyllning till gasen elektricitetsrädda som anser att det skarpa ljuset var en styggelse för det mänskliga ögat: Ett sådant ljus skulle bara skina på mord och offentliga brott, eller i sinnessjukhusens korridorer, en fasa att förhöja fasan. Den yttre upplysningen av Europa har också från början en klart disciplinerande för att inte säga polisiär funktion; redan i början av 1700-talet förbrukas över 90 ton ljus per år för att lysa upp Paris gator, och under århundradets lopp blir utebelysning allt vanligare. Att lysa upp gator och torg var till en del givetvis en fråga om bekvämlighet. Att gå runt i en stad efter mörkrets inbrott var ett företag som krävde både envishet och en stor portion tur, där man kryssade fram mellan lort och skräp. Stevenson har i det ovannämnda verket beskrivit den stackars ensamme nattvandraren som snubblar runt i det spöklika mörkret med sin dinglande lilla lampa, som gav ifrån sig förblindande strålar in i bärarens ögon, som går där med dag och natt svängande fram och tillbaka över fötterna. Det blev också betydligt lättare att färdas när gatorna lystes upp. Det främsta syftet med de offentliga lamporna var dock att göra det lättare att upprätthålla ordningen under natten. Den andliga upplysningen gör inte heller kål på all övertro: den handlar mer om hur överklassen distanserar sig från folkkulturen. Som etnologen Jan Garnert säger dröjer den sig nog kvar ända till dess det elektriska ljuset gör sin entré i stugorna. Det är sannolikt först då som den siste vätten går upp i dunst. Om ens då. n Tidningen:el NUMMER

18 ILLUSTRATION: LASSE WIKLUND Tidningen:el KRYSSET 2:2006 NYTTIGA LÄNKAR Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder, tips och information. Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. Svensk energi i skolan Presentation av material för dig som undervisar eller på annat sätt arbetar med energifrågor. Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. Svensk Energi Fakta om elmarknaden. Nordpool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. KUPONG Lösningen sänds senast den 30/ till: Elkrysset nr 2, Tidningen EL, Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a 3:e pris Matberedare Bosch matberedare, MCM :e 10:e pris Jordfelsbrytare Apparaten som kan rädda liv. PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 1:2006 1:a 3:e pris Vattenkokare Kurt Lindblom, Åsele Gun Almqvist, Lerum Maj-Britt Samuelsson, Vetlanda 4:e 10:e pris Timer för utomhusbruk Gulli Staffansson, Lund Sixten Kennerud, Skänninge Birgitta Nordqvist, Alingsås Helena Svenningsson, Ulricehamn Berit Gänster, Lund Eilert Ericson, Vettasjärvi Karin Fagrell, Lindesberg 18 Tidningen:el NUMMER

19 Om du har frågor kring el ring Elrådgivningsbyrån, tel mån-fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan FRÅGOR & SVAR ÄR JAG SKYLDIG ATT BETALA FÖR MIN MERFÖRBRUKNING VID FÖRSENAD AVSTÄMNING? Enligt de allmänna avtalsvillkoren ska nätföretaget läsa av mätaren minst var 12:e månad, en så kallad årsavläsning. Den avlästa mätarställningen ska senast inom en månad efter avläsning rapporteras vidare till elhandelsföretaget. Enligt preskriptionslagen gäller en treårsgräns för ekonomiska krav på mellanskillnaden mellan beräknad och verklig förbrukning. Om man får en faktura efter en för sen avläsning/avstämning har man rätt att få en kostnadsfri avbetalningsplan. Enligt en överenskommelse mellan Konsumentverket och elbranschen har man under vissa förutsättningar även rätt till en kompensation för den försenade årsavstämningen. Det gäller om minst 18 månader gått sedan den senaste avstämningen samt den verkliga förbrukningen varit minst 10 % högre än den beräknade. I sådana fall kan man som kund begära ett avdrag på avstämningsfakturan med %. Inget hindrar att avdraget kan bli större i vissa fall om kunden drabbats hårt. Om man inte kommer överens med företaget kan en sådan fråga prövas av Allmänna reklamationsnämnden, minsta beloppsgräns är dock kronor. Nämndens prövning är gratis.? DET FINNS EN POST PÅ MIN ELRÄKNING SOM HETER ÖVERFÖRINGSAVGIFT. VAD ÄR DET? Kostnaden för att vara abonnent på elnätet består av en fast och en rörlig avgift som debiteras av ditt elnätsföretag. Den fasta avgiften är din abonnemangsavgift och storleken på den beror bland annat på vilken huvudsäkring du har. Den rörliga avgiften betalar du för transporten (överföringen) av el genom elnätet hem till dig. Avgiften brukar kallas överföringsavgift eller elöverföring. HUR OFTA SKA ELNÄTSFÖRETAGET LÄSA AV MIN ELMÄTARE? Elnätsföretaget är skyldigt att läsa av elmätaren minst var 12:e månad. Ytterligare avläsningar ska göras i vissa situationer. Det gäller bland annat om du byter elhandlare. Din mätare avläses då av nätföretaget som meddelar mätarställningen till din tidigare och nya elhandlare. Mätaren ska läsas av inom fem arbetsdagar före eller efter bytesdagen. Undantag gäller för lägenhetsabonnemang om det finns en avläsning som är gjord inom tre månader före bytet. Då har elnätsföretaget rätt att beräkna en mätarställning från den dagen och måste alltså inte göra en ny avläsning närmare bytesdagen. Även när du påbörjar eller avslutar ett kundförhållande, till exempel på grund av flyttning, ska elmätaren läsas av. Avläsning ska också göras vid mätarbyte. Elnätsföretaget bör meddela dig i förväg, så att du kan ges möjlighet att närvara vid avläsningen. Om du inte kan det brukar nätföretaget lämna ett kort med den gamla och den nya mätarställningen. JAG HAR BYTT ELHANDLARE MEN FÅR ÄNDÅ RÄKNINGAR FRÅN MITT GAMLA ELFÖRETAG. SKA DET VARA SÅ? När man bytt elhandlare får man två separata räkningar i stället för en. Även om du har en ny elhandlare måste du fortsätta betala nätavgifter till elnätsföretaget. Från din nye elhandlare får du räkningar på elen. Tidningen:el NUMMER

20 El gör skillnad.