Kärnkraftens avveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftens avveckling"

Transkript

1 2004:098 SHU EXAMENSARBETE Kärnkraftens avveckling En ekonometrisk studie av marknadsprisets reaktion på avvecklingen av Barsebäck & 2 JOHN WEDBERG Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap Vetenskaplig handledare: Fredrik Pettersson 2004:098 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 SAMMANFATTNING Den svenska kärnkraften har varit en viktig del av den svenska elmarknaden sedan 970-talet. Under den senare delen av 970-talet uppstod en omfattande debatt kring kärnkraftens framtid som energikälla. Vid en folkomröstning 980 bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas. Det första steget i denna avvecklingsprocess togs i november 999, i och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck. I dagsläget planeras även en avveckling av reaktorn Barsebäck 2. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter avvecklingen av Barsebäck hade på den svenska elmarknadens priskänslighet och utifrån detta dra slutsatser om vilka effekter en avveckling av Barsebäck 2 skulle få på marknadspriset på elektricitet. Metoden som använts för att skatta dessa effekter är en ekonometrisk studie baserad på data mellan åren 996 och För att skatta priskänsligheten har metoden two-stage least squares använts. Resultaten visar att marknaden blivit mer priskänslig efter den kapacitetsminskning som uppstod i och med avvecklingen av Barsebäck. De slutsatser som kan dras utifrån detta är att marknadens priskänslighet sannolikt kommer att förstärkas ytterligare vid en eventuell avveckling av Barsebäck 2. I

3 ABSTRACT The Swedish nuclear power has been an important part of the Swedish electricity market since the 970 s. A widespread debate occurred during the second half of the 970 s regarding the future of nuclear power as an energy source. A referendum took place in 980, where it was decided that there should be a phase-out of Swedish nuclear power. The first step of this process came about in November 999 when the nuclear reactor Barsebäck was shut down. Today there is a debate regarding the phase-out of another nuclear reactor, namely Barsebäck 2. The purpose of this thesis is to find out what effects the phase-out of Barsebäck had on the price-sensitivity on the Swedish power-market. The results is then used to predict how the price-sensitivity could react to the planned phase-out of Barsebäck 2. The methodology that has been used to estimate these effects is an econometric study based on data spanning between the years 996 to In order to be able to estimate the price-sensitivity a two-stage least squares model has been used. The results suggest that the Swedish power market has become more price-sensitive since the phase-out of Barsebäck. The conclusion is that the price-sensitivity on the Swedish power market is likely to increase further if Barsebäck 2 is phased-out. II

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I ABSTRACT...II FIGURFÖRTECKNING...V Kapitel INTRODUKTION.... Bakgrund och problemformulering....2 Syfte Metod Avgränsningar Disposition Källkritik... 3 Kapitel 2 DEN SVENSKA ELMARKNADEN Introduktion Historisk utveckling Folkomröstningen angående den svenska kärnkraftens framtid Avvecklingen av den svenska kärnkraften Avregleringen av den svenska elmarknaden NordPool Energikällor och dess produktionskostnader... Kapitel 3 TEORI OCH MODELL Introduktion Teoretisk referensram Marknadsefterfrågan Marknadsutbud Marknadsjämvikt, pris och kvantitet Elasticitet Modell av den svenska elmarknaden Two-stage least squares Beskrivning av variabler... 9 III

5 Kapitel 4 RESULTAT OCH ANALYS Introduktion Resultat Resultat av regressionen för åren 996:0-999: Resultat av regressionen för åren 996:0-2000: Analys och diskussion Kapitel 5 SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX Tillvägagångssätt vid tolkning av regressionens resultat IV

6 FIGURFÖRTECKNING Figur 2. Genomsnittligt elenergipris för hushållskunder Figur 2.2 Elspotpris på NordPools elbörs mellan år Tabell 2. Produktionskostnader för elektricitet... Figur 3. Efterfrågekurvan på den svenska elmarknaden... 3 Figur 3.2 Utbudskurvan på den svenska elmarknaden... 4 Figur 3.3 Marknadsjämvikt... 5 Tabell 3. Variabelbeskrivning och källor Tabell 4. Resultaten av regressionen för åren 996:0-999: Tabell 4.2 Resultaten av regressionen för åren 996:0-2000: V

7 Kapitel INTRODUKTION. Bakgrund och problemformulering Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. De svarar tillsammans för över 90 procent av den svenska elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom värmekraft. En liten del av elektriciteten kommer från vindkraft, oljekondenskraft, gasturbiner och kraftvärmeverk. Genomsnittsproduktionen i de svenska vattenkraftverken är 64 terawattimmar (TWh). Kärnkraften används som ett komplement till vattenkraften och det finns idag elva aktiva kärnreaktorer i Sverige. Dessa har möjlighet att generera cirka 68 TWh per år. År 980 genomfördes en folkomröstning i Sverige, då det bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas. Detta resultat föranledde att riksdagen tog beslutet att inga nya kärnkraftverk skulle byggas och att de existerande kärnkraftsreaktorerna skall stängas då dessas maximala driftstid uppnåtts. Den första reaktorn att stängas var Barsebäck år 999. Idag undersöks möjligheterna till att även stänga reaktorn Barsebäck 2. Ett villkor för stängningen är att bortfallet av elproduktion kan kompensera genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. De kriterier som regeringen använder för att bedöma huruvida detta villkor är uppfyllt är att kraftbortfallet kan kompenseras så att stängningen inte medför påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och klimatet. 2 Hur marknaden kommer att svara på det minskade utbudet i och med avvecklingen av Barsebäck 2 är idag osäkert. Uppsatsen ämnar därför utröna vad som kan komma att hända med prisnivån på elektricitet i Sverige om kärnkraftverket stängs av. NU, [2002] 2 Ibid.

8 .2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter stängningen av Barsebäck hade på priskänsligheten på den svenska elmarknaden. Utifrån detta skall slutsatser dras hur en stängning av Barsebäck 2 kommer att påverka elmarknaden..3 Metod Modellen som används i denna uppsats baseras på neoklassisk efterfrågeteori. Efter att marknaden för elektricitet avreglerades år 996 antas att det råder fullständig konkurrens på marknaden. Detta är dock ett relativt starkt antagande då det finns tre aktörer (Vattenfall, Sydkraft och Birka Energi), som kan antas ha hög marknadsstyrka, som därmed har möjligheter att påverka den svenska elmarknaden i större utsträckning än deras mindre konkurrenter. 3 För att skatta de effekter avvecklingen av Barsebäck hade på marknaden används en ekonometrisk modell, eftersom det är de kortsiktiga elasticiteterna som söks passar en loglinjär modell bäst. Vidare kommer 2SLS metoden (two-stage least squares) att tillämpas, då efterfrågefunktionen påverkas av utbudsfunktionen och vice versa. Vidare kommer undersökningen att bygga på månadsdata från år 996 fram till slutet av år Avgränsningar Uppsatsen undersöker de svenska hushållens priskänslighet mellan åren 996 och Anledningen till att undersökningen börjar år 996 är att den svenska elmarknaden avreglerades vid årsskiftet 995/96 och data från de föregående åren skulle kunna bidra till skevhet i de ekonometriska skattningarna. Om hänsyn skulle tas till den totala konsumtionen i landet skulle resultaten möjligen bli något missvisande då till exempel energitung industri har en helt annan priskänslighet än de svenska hushållen. Vidare tar modellen av den svenska elmarknaden ingen hänsyn till de svenska elproducenternas produktionskostnader. Detta beror på att dessa kostnader är svåra att finna, samt att dessa kostnader i viss mån speglas i de prisnivåer på elektricitet som råder i landet. En ytterligare avgränsning är antagandet om att alla hushåll i Sverige har ettåriga fastprisavtal, vilket underlättar konstruktionen av den modell som används 3 Kraftverksföreningen, [2002] 2

9 för att skatta priselasticiteten samtidigt som resultaten inte påverkas i någon större utsträckning..5 Disposition Kapitel 2 ger en beskrivning av den svenska elmarknadens utveckling under 900-talet. Vidare ges en mer djupgående beskrivning av avregleringsprocessen av den svenska elmarknaden. Utöver detta beskrivs kortfattat även den diskussion som förts angående kärnkraftens avveckling. Kapitel 2 avslutas med en redogörelse av den nordiska elbörsen Nord Pools uppkomst och funktion. I kapitel 3 presenteras och förklaras den modell som används för att beräkna de effekter som kan uppstå genom en avveckling av reaktorn Barsebäck 2. Dessutom ges en kortfattad beskrivning av den ekonometriska teori som tillämpas i modellen. I Kapitel 4 presenteras resultaten av den ekonometriska regressionen. Vidare tillkommer en tolkning och en diskussion av dessa. Kapitel 5 presenterar de slutsatser som uppsatsens resultat har påvisat angående de effekter som kan komma att uppstå i och med avvecklingen av Barsebäck 2..6 Källkritik De källor som använts i uppsatsen har till största del utgjorts av facklitteratur och statliga utredningar. Dessa antas vara objektiva och tillförlitliga. Även de data som använts till den ekonometriska regressionen har till största delen hämtats från statliga myndigheters utredningar och från Statistiska Centralbyrån. Därmed kan även dessa antas vara objektiva och tillförlitliga. En viss del av den historiska beskrivningen av elmarknaden har hämtats från ett fåtal webbsidor på Internet. Denna del antas vara objektiv, om så inte är fallet har detta dock inte någon betydande inverkan på uppsatsens helhet och objektivitet. 3

10 Kapitel 2 DEN SVENSKA ELMARKNADEN 2. Introduktion Syftet med detta kapitel är att ge en ökad förståelse av den svenska elmarknadens historiska utveckling samt en bild över hur denna fungerar i dagsläget. Inledningsvis ges en beskrivning över hur den svenska elmarknaden, främst kärnkraftens utveckling, har utvecklats under historiens gång. Därefter beskrivs några av de för denna uppsats viktigaste delar och händelser av/på den svenska elmarknaden mer ingående, däribland avregleringen av den svenska elmarknaden, avvecklingen av den svenska kärnkraften och den nordiska elbörsen NordPool. 2.2 Historisk utveckling År 876 kom elektriciteten till Sverige och producerades då främst genom ångmaskiner. Redan år 882 började den första vattenkraftsbaserade elektriciteten produceras i och med ett kraftverk vid Viskan i Västergötland. År 902 stadgades de första svenska lagarna angående elmarknadens struktur. Dessa angav att den svenska elmarknaden skulle lyda under ett statligt monopol. På 920-talet var elektriciteten utbredd över större delar av landet. Den ökade efterfrågan på elektricitet ledde till att de största vattenkraftstillgångarna i mellersta och södra delarna av landet exploaterats. För att ytterligare öka vattenkraftens tillförsel av elektricitet exploaterades även älvarna i de norra delarna av Sverige. 4 I början av 970-talet svarade vattenkraften för cirka 70 procent och oljan för drygt 20 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Den svenska kärnkraftsepoken tog sin start 964 då det första kärnkraftverket togs i drift i Ågesta. Denna reaktor var dock endast en provisorisk reaktor som startades för att testa den relativt nya tekniken och stängdes 974. År 972 togs dock den första kommersiella kärnkraftsreaktorn i drift i Oskarshamn. I och med oljekrisen 972 ville den svenska regeringen bygga 24 nya 4 Boo energi, [2002] 4

11 kärnkraftsreaktorer runtom i Sverige, men riksdagen motsatte sig förslaget. Den svenska riksdagen beslutade år 975 att det sammanlagt skulle byggas 3 nya kärnkraftsreaktorer runtom i Sverige. Vid denna tidpunkt fanns fyra reaktorer i drift i Sverige Folkomröstningen angående den svenska kärnkraftens framtid I samband med kärnkraftsolyckan i Harrisburg 979 beslutade den svenska regeringen att det skulle genomföras en folkomröstning angående den svenska kärnkraftens framtid. Folkomröstningen genomfördes den 23 mars 980 och det var meningen att det skulle finnas två olika alternativ (linjer) att rösta på. Det ena alternativet som föreslogs var att kärnkraften skulle byggas ut till 2 reaktorer (det fanns 6 stycken aktiva reaktorer vid denna tidpunkt) som sedan skulle avvecklas i den mån som var möjligt, medan det andra alternativet var att de existerande 6 reaktorerna som var i drift skulle avvecklas till 990. Detta blev dock ändrat till tre olika alternativ på grund av att Socialdemokraterna och Moderaterna, som båda förespråkade en utbyggnad av kärnkraften, inte kunde komma överens om ett gemensamt alternativ. Majoriteten av rösterna föll på de kärnkraftsförespråkande alternativen (linje och 2) vilket innebar att kärnkraftverken skulle avvecklas i den takt som är möjlig. I regeringspropositionen som lämnades efter folkomröstningen angavs dock att de existerande/planerade kärnkraftverken skulle användas under deras tekniska livslängd, som bedömdes vara 25 år. Att kärnkraftverken skulle användas under deras livslängd hade inte stått med i de alternativ som fanns i folkomröstningen. 6 Efter olyckan i Tjernobyl eskalerade debatten angående kärnkraftens framtid ordentligt och 99 togs ett energipolitiskt beslut att denna skulle vara helt avvecklad redan år 200. Vidare beslutades att kärnkraften skulle avvecklas till fördel för mer miljöanpassade energikällor och samtidigt bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Beslutet som togs år 99 sköts dock upp på obestämd framtid år 994 då det bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas långsamt och att inget konkret slutdatum kunde bestämmas. 7 5 Östgöta Korrespondenten [ ] 6 Edin, K-A, [996] 7 Boo energi, [2002] 5

12 2.4 Avvecklingen av den svenska kärnkraften Som nämnts i ovanstående kapitel tog den svenska kärnkraftsindustrin fart i början av 970-talet då den första kärnkraftsreaktorn för kommersiellt bruk togs i drift i Oskarshamn. Totalt har det funnits 3 kärnkraftsreaktorer i Sverige, varav stycken är aktiva idag. De aktiva kärnkraftsreaktorerna har idag möjlighet att generera cirka 70 TWh per år. Kärnkraften ses som ett komplement till vattenkraften och den producerade kvantiteten i kärnkraftverken varierar från år till år beroende på klimatförhållanden såsom nederbörd och temperatur. Utbyggnaden av kärnkraften skedde mellan åren 972 och Till följd av den folkomröstning som genomfördes i Sverige år 980, bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas efter att reaktorernas livslängd på 25 år gått ut. Detta innebar att fyra reaktorer skulle ha varit avvecklade före år 2000 och att resterande reaktorer skall vara avvecklade mellan Detta visade sig vara en något optimistisk bedömning av avvecklingstakten och i december 997 antogs en lag om kärnkraftens avveckling vilken angav att regeringen får besluta att rätten att driva varje enskild reaktor skall upphöra vid en viss tidpunkt. Den 30 november 999 inleddes den svenska avvecklingsprocessen av kärnkraften i och med att reaktorn Barsebäck stängdes. 9 Denna reaktor hade en maximal kapacitet på cirka 4 TWh per år, vilket innebar en minskning av kapaciteten i de svenska kärnkraftverken med cirka 6 procent. Nästa steg i avvecklingsprocessen planeras bli genomfört under år 2002, då reaktorn Barsebäck 2 planeras att stängas ned. Likt reaktorn Barsebäck har denna reaktor en kapacitet på cirka 4 TWh per år. För att ge en uppfattning över hur stor mängd elenergi som reaktorn Barsebäck 2 genererar i praktiskt bruk kan det generellt antas att: kwh motsvarar ungefär den mängd el som en kokplatta förbrukar på en timme. MWh motsvarar ungefär ett hushålls elanvändning under tre månader 8 Boo energi, [2002] 9 Korsfeldt, T, [200] 6

13 GWh motsvarar ungefär 50 normalstora eluppvärmda, eller 400 normala 0 villors elanvändning under ett år TWh motsvarar ungefär Sveriges samlade elanvändning under tre dygn. Dessa punkter syftar till att ge en ungefärlig uppfattning över hur mycket elenergi reaktorn i Barsebäck genererar i praktiskt bruk. För att ytterligare förtydliga det hela så står Barsebäck 2 för ungefär en procent av Sveriges samlade elanvändning under ett år, eller ungefär 2 dagars total elförbrukning. 2.5 Avregleringen av den svenska elmarknaden Vid årsskiftet år 995/96 reformerades den svenska elmarknaden. Reformen innebar att produktion och försäljning av el separerades från överföringen av el. Elproduktion och handel med el utsattes för konkurrens, medan nätverksamheten behölls som ett naturligt monopol. Denna process startade dock redan år 992 då riksdagen beslutade om mål och strategier för en elmarknadsreform, vars syfte var att öka konkurrensen på elmarknaden. 2 Efter avregleringen har den genomsnittliga prisutvecklingen för hushåll visat på en neråtgående trend. Under perioden 997 och 2000 sjönk det genomsnittliga elenergipriset vid tecknande av ettåriga koncessionsprisavtal (även kallat normalprisavtal) med cirka 3 öre per KWh. Figur 2.2 visar det genomsnittliga årsmedelpriset på ettåriga avtal mellan åren 996 och Med normala villor menas sådana hushåll som har kompletterande energikällor såsom olja, vedeldning eller fjärrvärme. Svensk energi, [2002] 2 Svenska Kraftnät, [200] 3 Statistiska centralbyrån, [2002] 7

14 Öre/kWh Lägenheter Villa utan elvärme Villa med elvärme Figur 2. Genomsnittligt elenergipris för hushållskunder Elkonsumtionen i Sverige ökar för varje år som går och den svenska elkonsumtionens tillväxt fram till och med år 200 beräknas öka med cirka 7,2 procent NordPool Den januari 996 övergick den norska elbörsen till en svensk-norsk elbörs. Börsen fick namnet NordPool och ägs till hälften var av Svenska Kraftnät och Statnett i Norge. Svenska Kraftnät ansvarar för planering och drift av det svenska stamnätet samt för balansen mellan elproduktion/import och elanvändning/export. 6 NordPool består huvudsakligen av en spotmarknad för fysisk handel och en terminsmarknad för handel med veckokontrakt. Den senare är en finansiell marknad för kontrakt om framtida leverans av el, som aktörerna kan utnyttja för prissäkring och riskspridning. 7 På spotmarknaden handlar aktörerna med timkontrakt för nästföljande dygns 24 timmar, där priset bestäms utifrån klassisk utbuds- och efterfrågejämvikt. Elspotpriset är 4 Statistiska Centralbyrån, [2002] 5 Korsfeldt, T, [200] 6 Svensk energi, [2002] 7 Ibid. 8

15 referenspris för elmarknaden och även för NordPools terminsmarknad. Omsättningen på spotmarknaden var 97 TWh år 2000, vilket innebar en ökning med 28 procent jämfört med år Ett terminskontrakt är ett avtal mellan köpare och säljare om leverans av en bestämd mängd kraft till ett bestämt pris. På denna marknad har aktörerna möjlighet att prissäkra köp och försäljning av kraft tre år framåt. Terminsmarknaden är därför ett viktigt instrument för bland annat kalkylering och budgetering av framtida intäkter och kostnader vid handel med el. NordPools terminsmarknad ökade till 359 TWh år 2000, vilket innebar en total ökning med 66 procent jämfört med år 999. Prisnivån på NordPools el-spotmarknad har varierat sedan år 996 vilket delvis kan förklaras av att Sverige och Norge, som är de mest betydande elproducenterna på elbörsen, i och med sin stora mängd vattenkraftsproducerad el är beroende av det klimat som råder. År 996 var medelpriset på elbörsen 265 SEK/MWh vilket är det hittills högsta årsmedelpriset. År 997 sjönk medelpriset till 46 SEK/MWh och fortsatte därefter att sjunka till och med år 2000 då medelpriset på spotmarknaden var 08 SEK/MWh. Det höga priset 996 kan delvis förklaras av att det året var ett så kallat torrår med mycket låg vattenkraftproduktion, vilket ledde till en högre importefterfrågan samtidigt som utbudet på elektricitet minskade. 9 8 Svensk energi, [2002] 9 Korsfeldt, T, [200] 9

16 Sek/MWh Jan-96 Jul-96 Jan-97 Jul-97 Jan-98 Jul-98 Jan-99 Jul-99 Jan-00 Jul-00 Figur 2.2 Elspotpris på NordPools elbörs mellan år Handelsutbyte med el pågår hela tiden mellan de nordiska länderna och mellan Norden och övriga Europa. 999 importerade Sverige 8,5 TWh och exporterade 6, TWh. Torråret 996 importerade vi 6, TWh mer än vi exporterade. Sverige och Norge som är de största aktörerna på NordPool förlitar sig relativt mycket på vattenkraft som energikälla. Vid så kallade torrår får med största sannolikhet bägge länderna ett relativt lågt energiutbud vilket i sin tur kommer att betyda att efterfrågan på elektricitet på NordPool kommer att öka. Detta kommer att innebära att prisnivåerna under dessa år kommer att stiga jämfört med normalår. I dagsläget kan de svenska kärnkraftverken kompensera energiutbudet något om vattenkraftsproduktionen avtar, vilket kan stabilisera prisnivån något. När kärnkraften avvecklas kommer denna möjlighet att avta om bortfallet inte kompenseras med alternativa energikällor. Nya kabelförbindelser ska byggas från Norge till Holland och Tyskland, vilket kommer att öka de svenska importmöjligheterna. En ny svensk kabel från Sverige till Polen togs i drift år Den elektricitet som importeras från andra länder än Norge att består av endera kärnkraftsproducerad elektricitet eller kolkraft. 20 Nord Pool, [2002] 2 Svensk energi, [2002] 0

17 2.7 Energikällor och dess produktionskostnader Vid en jämförelse av driftskostnaderna för ett existerande kärnkraftverk gentemot andra energikällor så är endast vattenkraften billigare i drift. Tabell 2. visar de ungefärliga produktionskostnaderna för elektricitet som produceras med vattenkraft, kärnkraft, fossila bränslen 22 och vindkraft 23. Om hänsyn tas till de initiala investeringsutgifterna samt underhållskostnader som uppstår under de olika produktionsslagens beräknade livslängd kan detta innebära att de reella kostnaderna ser annorlunda ut. I dagsläget planeras en utbyggnad av vindkraften vilket är ett miljövänligt alternativ mot till exempel fossila bränslen. Tabell 2. Produktionskostnader för elektricitet Energislag Vattenkraft Kärnkraft Fossila bränslen Vindkraft Pris/kWh Ca,5 öre/kwh Ca 7 öre/kwh Ca 9-22 öre/kwh Ca 20 öre/kwh 22 Andersson, B, [997] 23 Bengtsson, S, [2000]

18 Kapitel 3 TEORI OCH MODELL 3. Introduktion För att kunna skatta de effekter på priskänsligheten som uppstod på elmarknaden efter avvecklingen av Barsebäck krävs en modell över marknaden. Detta kapitel ämnar förklara och presentera modellen samt de variabler som använts för skattningen av elmarknaden. 3.2 Teoretisk referensram Sedan avregleringen av elmarknaden råder det konkurrens på denna, vilket innebär att priset bestäms av marknadsjämvikten. Marknadsjämvikten, det vill säga marknadspriset, bestäms av en jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Utbudet på marknaden är den mängd el som produceras och finns att tillgå för konsumtion, medan efterfrågan utgörs av konsumenternas behov. Figur 3.3 i kapitel visar hur marknadspriset beror av utbud och efterfrågan Marknadsefterfrågan Ett av de grundläggande kraven för att en marknad skall kunna uppstå är att en vara och/eller tjänst efterfrågas. Utifrån uppsatsens perspektiv är detta de svenska hushållens efterfrågan på elektricitet. Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterfrågan på varor och tjänster där en av de vanligaste faktorerna är vilken prisnivå som råder på marknaden. De svenska hushållens efterfrågan på elektricitet beror på till exempel den inhemska prisnivån, hushållens disponibla inkomst, priset på importerad elektricitet, klimat, teknologisk utveckling med flera. En efterfrågekurva har normalt en negativ lutning vilket illustreras i figur 3. nedan. 2

19 P P P 0 Q Q 0 D 0 D Q Figur 3. Efterfrågekurvan på den svenska elmarknaden Anledningen till att en efterfrågekurva är negativt lutande är att olika konsumenter är beredda att betala olika mycket för, som i detta fall, en enhet elektricitet (till exempel Pris/KWh). En prisförändring på elektricitet kommer att innebära att den efterfrågade kvantiteten elektricitet på marknaden kommer att förändras. Vid prisnivån P0 längs efterfrågekurvan D0 i figur 3. skulle kvantiteten Q0 efterfrågas på marknaden. Om prisnivån skulle öka till P skulle detta få till effekt att den efterfrågade kvantiteten på marknaden skulle minska till Q. En förändring i prisnivån leder alltså till en förflyttning längs med efterfrågekurvan D0. Om den disponibla inkomsten hos hushållen ökar skulle detta kunna leda till att fler är beredda att betala ett högre pris för elektricitet utan att den faktiska konsumtionen minskar. Alltså skulle den efterfrågade kvantiteten kunna komma att bibehålla samma storlek Q0 samtidigt som prisnivån på elektricitet ökar till P. Detta beror på att en förändring i till exempel disponibel inkomst, teknologisk utveckling (leder normalt till en minskad efterfrågan) etc. kan leda till ett skifte i efterfrågekurvan från D0 till D i figur Schotter, A, [994] 3

20 3.2.2 Marknadsutbud Utbudet på marknaden är den mängd el som produceras och finns att tillgå för konsumtion. Likt efterfrågan styrs den utbjudna kvantiteten av ett flertal faktorer. Dessa kan vara hushållens betalningsvilja, produktionskostnader, klimat, teknologisk utveckling, produktionskapacitet med flera. Utbudskurvan för den svenska elmarknaden är positivt lutande vilket visas i figur 3.2 nedan. P S S 0 P P 0 Q 0 Q Q Figur 3.2 Utbudskurvan på den svenska elmarknaden Utbudskurvan fungerar nästan tvärtom mot efterfrågekurvan då mängden utbjuden kvantitet på marknaden oftast blir större vid ett högre pris. Vid prisnivån P0, längs kurvan S0, i figur 3.2 kommer kvantiteten Q0 att bjudas ut till marknaden. Skulle marknadspriset stiga från P0 till P kommer detta att innebära att utbudet på marknaden ökar från Q0 till Q, det sker en förflyttning längs S0 kurvan. En kapacitetsminskning, genom till exempel en avveckling av Barsebäck 2, kan dock leda till att utbudskurvan skiftar från S0 till S. Detta skulle leda till att priset på marknaden stiger från P0 till P om kvantiteten hålls konstant vid Q Varian, H, R, [999] 4

21 3.2.3 Marknadsjämvikt, pris och kvantitet Om utbuds- och efterfrågekurvorna sätts i samma figur kan marknadsjämvikten illustreras. Där utbudskurvan S0 och efterfrågekurvan D0 möts, i figur 3.3, ligger marknadsjämvikten, det vill säga priset vid priset P* är den efterfrågade kvantiteten elektricitet lika stor som den utbjudna kvantiteten på marknaden. Vid denna prisnivå kommer alla konsumenter som är villiga att köpa elektricitet, och producenterna kommer att kunna sälja den kvantitet de producerar till det rådande marknadspriset. 26 P S 0 P * P D 0 Q s Q * Q d Q Figur 3.3 Marknadsjämvikt Om prisnivån skulle ligga lägre än P*, vid P skulle den efterfrågade kvantiteten Qd vara större än den kvantitet som producenterna vill producera vid denna nivå Q s. Detta kommer leda till att marknadspriset kommer att stiga till dess att P* och Q* uppnås, det vill säga till dess att det råder marknadsjämvikt Elasticitet Elasticitet mäter den relativa förändringen i en faktor i förhållande till den relativa förändringen i en annan faktor. Det visar hur känslig till exempel efterfrågan är om en förändring av en variabel som påverkar denna sker. Efterfrågad kvantitet av elektricitet 26 Schotter, A, [994] 27 Ibid. 5

22 beror, som nämnts ovan, av ett flertal variabler. Detta förhållande kan uttryckas enligt följande: Q = f P, I, P,...) () d ( dt dt m Elasticiteten för efterfrågad kvantitet Q dt med hänsyn till exempelvis P dt kan definieras som 28 : % Q = % Q = P dt dt dt ε Qdt, Pdt (2) Pdt Pdt Qdt Ekvation 2 visar hur variabeln Qdt svarar till en förändring av en procents förändring av variabeln Pdt, ceteris paribus Modell av den svenska elmarknaden Modellen för utbudet som kommer att användas i denna uppsats inkluderar kapacitet, importkvantitet och inhemsk prisnivå. Efterfrågan antas påverkas av inhemsk prisnivå, hushållens disponibla inkomst, priset på importerad elektricitet. 30 Det finns fler faktorer som påverkar utbud och efterfrågan såsom klimat, teknologisk utveckling med flera, dessa är dock inte inkluderade i modellen för efterfrågan som används i uppsatsen. Anledningen till att till exempel teknologisk utveckling inte inkluderas i modellen är att analysen är baserad på en relativt kort tidsperiod under vilken teknologisk utveckling inte antas förekomma i den relativt mogna kärnkraftsindustrin. Väderleksfaktorerna har utelämnats då dessa indirekt redovisas i de säsongsbetonade prisförändringar i de data som använts i regressionen eftersom månadsbaserad data används. Ekvation 3 visar prisfunktionen, medan ekvation 4 och ekvation 5 visar utbudsfunktionen respektive efterfrågefunktionen. P = f Q, Q ) (3) d ( s d 28 Varian, H, R, [999] 29 Ibid. 30 Delvis från Andersson, B, [997] 6

23 Q = f K, Q, P ) (4) s ( t m dt Q = f P, I, P ) (5) d ( dt dt m De variabler som används i ekvationerna 3 till 5 visas nedan och förklaras ytterligare i kapitel 3.4. K = kapacitetsutnyttjande i svenska kraftverk P m = priset på importerad elektricitet Q s = utbujuden kvantitet på den svenska marknaden Q d = efterfrågad kvantitet på den svenska marknaden P d = inhemsk prisnivå I d = hushållens disponibla inkomst t = tidsperiod ε = fel- term I denna studie används en loglinjär modell vilket gör att de enskilda variablernas koefficienter kan tolkas direkt som elasticiteter. De elasticiteter som kommer att beräknas i regressionerna är kortsiktiga då beräkningarna bygger på förändringar mellan månader. Ekvationerna 4 och 5 måste därmed skrivas i loglinjär form. De ekvationer som ligger till grund för den loglinjära modellen visas i ekvation 6 och 7 och baseras på de variabler som nämnts ovan. Q s α 2 α 2 α 3 = 0 Pdt K t Q mt α (6) t Q d β β 2 β 3 = 0 Pdt I t Pmt β (7) t Med ekvationerna 6 och 7 som grund kan dessa omformuleras till loglinjära modeller genom att ta den naturliga logaritmen av dessa. De loglinjära ekvationerna visas nedan i ekvation 8 respektive 9. lnq = α + ln P + ln K + 3 lnq + (8) s d 0 α dt α2 t α 0 β ln dt β 2 ln t β mt lnq = β + P + I + 3 ln P + (9) mt st st 7

24 3.3. Two-stage least squares En av de vanligaste metoder som används för att skatta koefficienterna i ekonometriska modeller är en teknik som kallas ordinary least squares (OLS). Denna metod är dock inte lämpad för skattningar av så kallade simultana ekvationer. I de fall då simultana ekvationer skall skattas (till exempel vid skattning av utbud och efterfrågan, vilka beror av varandra) är two-stage least squares metoden (TSLS) att föredra. Detta beror på att det kan uppstå en snedfördelning i resultaten då simultana ekvationer skattas med OLS, eftersom de beroende variablerna blir korrelerade med fel-termen (ε) i samband med regressionen. Detta problem kringgås då TSLS metoden tillämpas. 3 För att kunna genomföra TSLS metoden måste de endogena variablerna (pris, efterfrågan och utbud) i modellen uppfylla följande kriterier: variabeln måste vara en bra skattning för den endogena variabeln variabeln måste vara okorrelerad med fel-termen I TSLS appliceras OLS på två typer av funktioner nämligen reducerad form och på en transformerad strukturell funktion. I den transformerade strukturella funktionen ersätts de endogena variablerna av de estimerade värdena som fås från OLS körningen av den reducerade ekvationen i det första steget. 32 För att skapa reducerad form av den strukturella modellen (ekvation 8 och 9) skrivs ekvationerna om så att de endogena variablerna (P d, Q s, Q d ) uttrycks som en funktion av de förutbestämda variablerna. I de strukturella ekvationerna finns, förutom de tre endogena (P d, Q s, Q d ), även fyra exogena (K, P m, I d, Q m ) variabler. För att få modellen att stå i reducerad form, i vilken de exogena variablerna uttrycks som en funktion av enbart exogena variabler, används kontinuerliga substitutioner Studemund, A, H, [997] 32 Koutsoyiannis, A, [979] 33 Koutsoyiannis, A, [979] 8

25 Reducerad form: a' b' c' d' β0 α0 β2 α2 α3 Pdt = + lnit + lnkt + lnp α β α β α β α β mt e' β3 + lnq α β mt dt st + α β (0) Q dt f ' g ' h ' i ' β 0 α α 0 β β 2 α α 2 β β 3 α = + ln I t + ln K t + ln P mt + α β α β α β α β α 3β + ln α β 4243 j' Q mt α dt β + α β st () För att förenkla ekvationerna 0 respektive visas ekvationerna i reducerad form i ekvation 2 respektive 3. Pˆ dt = a' + b' ln I t + c' ln K t + d' ln Pmt + e' ln Qmt + (2) Qˆ dt = f ' + g' ln I t + h' ln K t + i' ln Pmt + j' ln Qmt + (3) Efter att ekvationerna gjorts om till reducerad form körs en OLS på dessa för att få fram de estimerade värdena på de endogena variablerna. Dessa sätts sedan in i de transformerade strukturella ekvationerna och en ny OLS körs återigen som det sista steget i TSLS Beskrivning av variabler För att ge ökad förståelse för de variabler som inkluderats i modellen följer i detta avsnitt en genomgång om varför dessa tagits med. I tabell 3. visas de variabler som använts i modellen samt källor för datamaterialet. 34 Koutsoyiannis, A, [979] 9

26 Tabell 3. Variabelbeskrivning och källor Variabel Källa Pris (Pd) Statistiska Centralbyrån (2002) Disponibel inkomst (I) Statistiska Centralbyrån (2002) Importpris (Pm) NordPool (2002) Kapacitet (K) Statistiska Centralbyrån (2002) Importerad kvantitet (Qm) Statistiska Centralbyrån (2002) Pris (Pd) är den beroende variabeln och utgörs av det genomsnittliga inhemska ettåriga kontraktspriset på elektricitet mellan åren Idag finns flera olika typer av avtal, till exempel avtal som sträcker sig ända upp till tre år, samt ett pris som följer NordPools spotpris. För att underlätta beräkningarna har dock antagandet gjorts att alla konsumenter har så kallade ettåriga kontrakt. De oberoende variablerna som använts för att skatta den svenska elmarknaden är hushållens disponibla inkomst (I), importpris (Pm), kapacitet (K) och importerad kvantitet (Qm). De inkomstdata som används i regressionen är hushållens totala disponibla inkomst för respektive år. De data som använts har varit baserade på årsbasis och för att anpassas till regressionen som bygger på månadsdata har inkomsten antagits vara jämnt fördelad över året. Inkomsten från år 996 till 999 har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB), medan uppgifterna för år 2000 har skattats utifrån finansdepartementets prognoser då data för år 2000 saknades i skrivande stund. 35 Denna variabel väntas ha ett positivt tecken då en ökad inkomst kan komma att leda till ökad efterfrågan på elektricitet, vilket i sin tur skulle leda till en prisökning på elektricitet. Importpriset baseras på det genomsnittliga månadspriset på den nordiska elbörsen NordPools spotmarknad för elektricitet. Denna variabels förväntade tecken är relativt svårt att förutspå. Ett ökat importpris bör kunna leda till en ökad konsumtion av inhemskt producerad elektricitet. Detta skulle i så fall kunna bidra till en ökning av prisnivån på den svenska marknaden. Det bör dock inte påverka den inhemska prisnivån speciellt mycket då den faktiska importen är relativt liten. Kapaciteten hos de svenska 35 Finansdepartementet [200] 20

27 elproducenterna har antagits variera för varje månad. Denna har antagits vara densamma som totala produktionen av de svenska elproducenterna varje månad, det vill säga total konsumtion i de svenska hushållen plus/minus eventuell export/import. Denna variabel väntas få ett negativt tecken då en ökad kapacitet hos producenterna skulle bidra till en lägre prisnivå i Sverige. Detta beror dock på vilken typ av energislag som bidrar till kapaciteten. Om till exempel vindkraft, som har relativt höga produktionskostnader, används skulle det kunna bidra till ett högre eller konstant pris. Data för den del av den svenska importen som gick till hushåll har beräknats utifrån hushållens andel av den totala elkonsumtionen i Sverige. 36 Detta har genomförts på grund av att importen inte kan härledas till enskilda konsumenter. Om den totala importen ökar kan detta leda till en minskad konsumtion av inhemskt producerad elektricitet, vilket skulle leda till en lägre prisnivå. Alltså väntas denna variabel få ett negativt tecken. 36 (Hushållens konsumtion/total konsumtion i Sverige) Total importerad kvantitet = Hushållens andel av den totala svenska importen. 2

28 Kapitel 4 RESULTAT OCH ANALYS 4. Introduktion I detta kapitel presenteras resultaten av de regressioner som genomförts, vilket följs av en diskussion kring dessa. Utöver detta presenteras även en tolkning av resultaten. 4.2 Resultat De resultat som framkom vid beräkningarna av regressionerna var till största del tillfredsställande. Sannolikheten för de enskilda variablerna var varierande, där import och importpris hade sämst förklaringsgrad på 0,26 respektive 0,64 i signifikansnivå mellan åren I regressionen mellan åren var signifikansen för dessa återigen något sämre än förväntat med en förklaringsgrad på 3 respektive 62 procent. Resultaten för hushållens disponibla inkomst och kapaciteten gav tillfredsställande resultat i bägge regressionerna. F-värdet samt R2-värdet i bägge regressionerna var även tillfredsställande och visade på en trovärdig modell. Beräkningarna av regressionerna var inte problemfria då vissa tecken på positiv autokorrelation uppstod, dessa korrigerades dock vid senare körningar. I tabellerna 4. respektive 4.2 framgår resultatet av estimeringen av den loglinjära modellen (ekvation 3.4.3). Den andra kolumnen i tabellerna ger respektive variabels koefficient medan den tredje kolumnen visar t-värdet. I kolumn fyra visas signifikansnivån för respektive variabel Resultat av regressionen för åren 996:0-999: I tabell 4. har variablerna importpriset och den importerade kvantiteten ickesignifikanta t-värden medan kapaciteten och disponibla inkomsten är signifikanta till 99 procent. Av koefficienterna till variablerna som visas i tabell 4. överensstämmer endast kapaciteten och priset på import med de förväntade värdena. Det finns inga påvisbara problem med autokorrelation, då Durbin-Watson värdet med god marginal ligger inom den acceptabla nivån. Det övre kritiska gränsvärdet är,60 medan det nedre 22

29 kritiska gränsvärdet är,25. Resultatet av regressionen som redovisas i tabell 4. har som även nämns nedan ett Durbin-Watson värde på,9967. F-värdet (97,52) ligger även det över det kritiska värdet (F-crit: 2,) Tabell 4. Resultaten av regressionen för åren 996:0-999: Variabel Koefficient T-värde C 22,257 8,87 Pm -0,007-0,95 Qm 0,000 0,340 K -,386-4,796 I -0,097-5,779 R 2 0,924 D-W,997 F 97, Resultat av regressionen för åren 996:0-2000:2 I tabell 4.2 har disponibla inkomsten och kapaciteten signifikanta värden till åtminstone 90 procent. Dock var varken importpris och importerad kvantitet signifikanta vilket innebär att dessa skulle kunna vara lika med noll och alltså inte påverka priset på elektricitet i Sverige. Koefficienternas tecken till variablerna som visas i tabell 4.2 överensstämmer till viss del med de förväntade värdena. Disponibel inkomst fick dock ett negativt tecken samtidigt som kapacitet, importpris och importerad kvantitet fick väntade koefficienter. I regressionen som redovisas i tabell 4.2 finns det, likt regression 4., inga påvisbara problem med autokorrelation. Det övre kritiska gränsvärdet är,60 medan det nedre kritiska gränsvärdet är,25. Resultatet av regressionen som redovisas i tabell 4. har som även nämns nedan ett Durbin-Watson värde på,89, vilket ligger inom en godtagbar nivå. Vidare var f-värdet (99,25) återigen större än det kritiska f- värdet (2,). 23

30 Tabell 4.2 Resultaten av regressionen för åren 996:0-2000:2 Variabel Koefficient T-värde C 34,023 4,73 Pm -0,02-0,90 Qm -5,5e -5-0,032 K -,464 -,704 I -2,234-4,803 R 2 0,949 D-W,89 F 99, Analys och diskussion Resultaten från regressionen som genomförts från 996 till och med avvecklingen av Barsebäck den 30 november 999 gav relativt väntade resultat. Utifrån resultaten kan det utläsas att effekten av en minskning av kapaciteten med en procent år 999 borde ha bidragit till en prisökning på,386 procent. Detta under förutsättningen att alla andra variabler hålls konstanta på den nivå de befann sig på innan avvecklingen. Den prisökning som enligt dessa resultat borde ha inträffat uteblev dock. Tvärtemot dessa beräkningar sjönk det genomsnittliga elpriset ytterligare under år 2000, för att sedan öka något år 200. Anledningen till att elpriset inte steg efter avvecklingen av Barsebäck kan tänkas vara att importen kompenserade den effektförlust som uppstod vid avvecklingen. Utöver detta kan även antas att marknadens svar till effektförlusten försköts ett år och inte inträffade förrän 200, vilket dock inte har testats i denna uppsats. I och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck så minskade kapaciteten hos de svenska elproducenterna med 600 MW per år eller cirka 2,34 procent, från cirka 2565 MW per år till MW per år. Detta borde enligt modellen som använts ha bidragit till en prisökning på marknaden med cirka 3,25 procent (2,34,386). Att marknaden inte reagerade på detta sätt kan till exempel förklaras i att importen eller klimat kan ha kompenserat den kapacitetsförlust som uppstod i och med avvecklingen. Den regression som genomfördes för att undersöka elprisets svar på ytterligare en kapacitetsminskning med 600 MW per år i och med reaktorn Barsebäck 2s avveckling byggde på data fram till december år Denna regression gav estimeringsresultat 24

31 som alla var signifikanta till 99,9 procents nivån, vilket även i detta fall gör att slutsatserna är relativt korrekta. Utifrån resultaten som visas i tabell 4.2 kan det utläsas att en minskning av kapaciteten år 2000 med en procent borde bidra med en prisökning på,464 procent. Även i detta fall håller detta argument endast om övriga variabler hålls konstanta. Detta resultat visar att marknaden har blivit mer priskänslig vid en kapacitetsminskning efter avvecklingen av Barsebäck. Vidare kan det antas att en ytterligare minskning av kapaciteten, genom till exempel avvecklingen av reaktorn Barsebäck 2, skulle förstärka denna trend. En avveckling av reaktorn Barsebäck 2 skulle bidra till en kapacitetsminskning på ytterligare 600 MW per år eller cirka 2,5 procent, från 2505 MW per år till 2445 MW per år. Detta skulle innebära att en avveckling av Barsebäck 2 år 2000 skulle, enligt regressionsresultaten som redovisas i tabell 4.2, bidra till en prisökning med cirka 3,66 procent (2,5,464), förutsatt att övriga variabler förblir konstanta. 25

32 Kapitel 5 SLUTSATSER Sammanfattningsvis kan det konstateras att de ekonometriska resultaten som presenterades i kapitel 4 gav tillfredsställande resultat. Förklaringsgraderna för modellen respektive de enskilda variablerna var delvis signifikanta. Därför kan dessa användas som en relativt säker grund för att förklara och förutspå de kortsiktiga effekterna på den svenska elmarknaden i samband med en eventuell avveckling av kärnreaktorn Barsebäck 2. Om hänsyn endast tas till den kortsiktiga effekten som kan komma att påverka prisnivån på elektricitet i Sverige kan denna uppfattas som relativt liten. Det skulle, som nämnts i kapitel 4, leda till en prisökning på cirka 3,66 procent, vilket innebär en prisökning på några ören per kwh. Det kan dock finnas ett flertal andra faktorer som spelar in på en något längre sikt, till exempel brist på elektricitet och ytterligare kapacitetsminskningar på grund av ytterligare avveckling av kärnkraft. Efter avvecklingen av Barsebäck låg prisnivån kvar på en relativt stabil nivå. Detta kan även bli fallet vid en avveckling av Barsebäck 2. Resultaten i denna undersökning visar dock ett rimligt scenario, nämligen att priset kan komma att öka. Detta beror på att det finns risk för kapacitetsbrist i de nordiska länderna (som i dagsläget är Sveriges huvudexportörer), vilket gör att den importkompensation som kan ha täckt effektbortfallet år 999 kan utebli i dagsläget. Vid ett år med låg nederbörd kan Sverige bli beroende av att importera el eftersom det påverkar produktionen i vattenkraftverken. Problemet som kan uppstå i detta fall är att även Norge, som är en av aktörerna på NordPool, har en stor del vattenkraft och drabbas likt Sverige av ett importbehov. I dagsläget planeras en utbyggnad av vindkraften vilket bör kompensera en viss del av kapacitetsförlusten. Denna utbyggnad kommer troligen inte vara tillräcklig för att säkra tillgången på elektricitet för de svenska konsumenterna. Dessutom växer 26

33 elkonsumtionen för varje år som går så därför kan även denna utbyggnad, samt nya importkällor vara bristfälliga på en något längre sikt. Vidare förefaller det vara en relativt enkel lösning att avveckla den svenska smutsiga kärnkraften, för att sedan kompensera bortfallet med utländsk elektricitet. Det är inte heller säkert att importerad elektricitet från till exempel Tyskland och Polen är särskilt ren och ofarlig. Till exempel så är den största delen av den polska elektriciteten genererad genom kolkraftverk vilket bidrar till externa effekter och uppbringar kostnader för samhället. Alternativt kan import komma från till exempel Finland, vilka har en relativt stor andel kärnkraftsproducerad el. Detta skulle innebära att vår kärnkraft har ersatts av finsk kärnkraft, vilket gör att den Svenska avvecklingen tappar effekt. Min personliga uppfattning angående en avveckling av reaktorn Barsebäck 2 är att Sverige bör vänta till dess maximala livslängd är uttjänad eller till dess att tillräckliga substitut finns tillgängliga. Jag anser inte att importerad kol eller importerad kärnkraftsproducerad elektricitet kan ses som tillräckligt bra substitut och att Sverige därför bör behålla kärnkraften tills vidare. Som nämnts i kapitel 2.7 är kärnkraftsproducerad el det billigaste alternativet efter vattenkraften som finns tillgängligt i nuläget med en produktionskostnad på runt 7 öre/kwh. Detta anser jag är ett argument för att behålla kärnkraften som energikälla eftersom alternativen som finns har en långt högre produktionskostnad. Utöver de rörliga driftskostnader som uppstår måste även de ursprungliga investeringskostnaderna tas med i beräkningarna. De högre produktions- och investeringskostnaderna för andra produktionssätt än kärnkraft kan även tänkas påverka prisnivån på elmarknaden. Detta har dock inte denna uppsats tagit hänsyn till, så slutsatser utifrån detta argument är relativt ogrundade. 27

34 REFERENSER Andersson, Bo, [997], Essays on the Swedish Electricity Market, Stockholm School of Economics, Stockholm Boo Energi, [ ] Bengtsson, S, [2000] Vind- och vattenkraft ger lägst kostnad, Energimagasinet, nr 2:2000, Teknikförlaget, Halmstad Edin, K-A, [996], Att avveckla eller inte: sanningens minut för kärnkraften, Sveriges industriförbund, Stockholm Finansdepartementet, [200] Budgetproposition 200, Budgetproposition 200, Bilaga 2 Korsfeldt, Thomas & Lagheim, Anna, [200], Scenarier för eltillförseln med och utan Barsebäck 2, Energimyndigheten, Elmarknadsrapport, ER 8:200 Koutsoyiannis, Anna, [979], Theory of Econometrics, third edition, The Macmillan Press Ltd, London and Basingstoke Kraftverksföreningen, [2002], Kraftåret 999, Svenska Kraftverksföreningen, Stockholm Nord Pool, [ ] NU, [2002], Näringsutskottets betänkande 2002/03:NU Pindyck, R, S, & Rubinfeld, D, L, [99] Econometric Models and Economic Forecasts, third edition, McGraw-Hill 28

35 Schotter, A, [994], Microeconomics: a Modern Approach, HarperCollins College Publishers, U.S.A. Statistiska Centralbyrån, [ ] Studemund, A, H, [997] Using Econometrics: A Practical Guide, third edition, Addison-Wesley Educational Publishers, U.S.A. Svensk energi, [ ] Svenska kraftnät, [200], Den svenska elmarknaden och Svenska Kraftnäts roll, [ ] Varian, H, R, [999], Intermediate Microeconomics: A Modern Approach, fifth edition, W.W. Norton & Company, Inc., New York, U.S.A. Östgöta Korrespondenten, [ ] 29

36 APPENDIX Tillvägagångssätt vid tolkning av regressionens resultat 37 En ekonometrisk regression måste genomgå ett flertal test för att den skall kunna tolkas som trovärdig. Detta stycke ämnar beskriva vissa av de test som genomförts, samt förklara vad dessa innebär. De viktigaste delarna av regressionernas resultat redovisas i tabellerna 4. och 4.2 i kapitel 4. Regressionens variabelkoefficienter Varje enskild variabels koefficient skall tolkas som lutningen av förhållandet mellan den korresponderande beroende variabeln och den oberoende variabeln. T-värde och dess sannolikhet T-värdet är ett test som visar hur stor sannolikheten är att respektive variabels koefficient är lika med noll, vilket skulle innebära att variabeln inte bör inkluderas i modellen. Detta värde har ett starkt samband med respektive variabels standardavvikelse. För att en variabel skall kunna tolkas som starkt signifikant bör detta värde vara större än eller lika med två. Sannolikheten för att t-värdet för en variabel kan förkastas visas även av en post som kallas prob. i tabellerna 4. respektive 4.2. Den information som framgår av detta värde gör att det på ett relativt snabbt sätt går att förkasta eller acceptera hypotesen att den sanna koefficienten är lika med noll. Om detta värde har en sannolikhet lägre än 0,05 kan det tolkas som ett starkt bevis för att variabeln inte är lika med noll, det vill säga att variabeln är signifikant. R 2 - värdet och det justerade R 2 -värdet R 2 värdet mäter hur bra den hela regressionen lyckas med att skatta värden av den beroende variabeln i urvalet. Om detta värde är lika med ett innebär det att regressionen 37 Pindyck & Rubinfeld [99] 30

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Priset på den svenska elmarknaden 1996-2002. Karin Johansson. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Priset på den svenska elmarknaden 1996-2002. Karin Johansson. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2005:078 SHU Priset på den svenska elmarknaden 1996-2002 Karin Johansson Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Nationalekonomiprogrammet D-nivå Institutionen för Industriell

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 16 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två

Läs mer

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 24 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 3 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Kalla temperaturer under föregående vecka fick spotpriserna att stiga under vecka 3. Mot slutet av

Läs mer

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 2 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu

Läs mer

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 23 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla. Konjunkturläget

Läs mer

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2). 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 41 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Utvecklingen på elmarknaden under vecka 41 var blandad. Spotpriserna sjönk i förhållande till veckan innan.

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH.

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 1. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 17 har vårfloden tagit ordentlig fart i både Sverige och Norge, vilket har ökat vattenkraftproduktionen

Läs mer

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.östberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern En stark magasinfyllnadsgrad

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Vecka 42 präglades utvecklingen på elmarknaden i Norden av överföringsbegränsningar och produktionsbortfall

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Energisystemets betydelse för svensk ekonomi Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Elförbrukningen i Sverige 160" 3500" 140" 3000" TWh) 120" 100" 80" 60" 40" 20" EL"Twh" BNP" 2500" 2000" 1500"

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden. 1 (13) Läget på elmarknaden Vecka 44 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Veckan bjöd inte på några större förändringar i elpriserna jämfört med veckan innan. Spotpriserna mellan

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Finansiella risker på dagens elmarknad

Finansiella risker på dagens elmarknad Finansiella risker på dagens elmarknad Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Anförande vid Riskkollegiet den 18 mars 2016 Något om kraftsystemet Kraftsystemet har en vertikal struktur med fyra delsektorer:

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 22 kom ett par av de svenska kärnkraftreaktorerna tillbaka i drift efter det årliga underhållet.

Läs mer

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Vindkraftens påverkan på elpriset

Vindkraftens påverkan på elpriset EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Vindkraftens påverkan på elpriset Hur vindkraftsproduktionen pressat elpriserna på den svenska marknaden Marc Johan Montelius 25/5 2016 Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2011-06-30 Högre elproduktion, intäkter och resultat i intressebolaget än föregående år. Nedskrivning på innehavet av elcertifikat pga sjunkande elcertifikatpriser. Nyemission

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Konkurrensen på elmarknaden

Konkurrensen på elmarknaden Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi www.ifn.se/forskning/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energimyndigheten Bakgrund Elmarknaden kännetecknas av hög marknadskoncentration

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Hur påverkar Nordpool det svenska elpriset?

Hur påverkar Nordpool det svenska elpriset? Uppsala Universitet Nationalekonomiska Institutionen HT 07 Examensarbete C Författare: Sebastian Johansson Handledare: Andreas Westermark Hur påverkar Nordpool det svenska elpriset? En empirisk studie

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer