Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 404 Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden Författare: Joel Nilsson Handledare: Hans Lind Stockholm 2007

2 Master of Science thesis Title: Economic effects of measures to increase safety in large housing estates Authors Joel Nilsson Department Department of Real Estate & Construction Management Building and Real Estate Economics Master Thesis number 404 Supervisor Hans Lind Keywords Real Estate, Construction, crime, Abstract More than 1/6 of the Swedish population live in housing areas built during the so called record years between 1961 and During the last ten of these years about one million housing units were built in the so called miljonprogrammet (One million house programmet). Those housing estates now need a great renovation. Building parts like constructions of concrete needs to be overseen and be attended to. Not only technical parts need to be dealt with, also the outside areas have been neglected. Criminal acts have grown in some of these areas, leading to feelings of unsafety. The company Skanska have, with this in mind, developed a general concept for the reconstruction of those areas. This essay is a part of the developments that have been and will be made by Skanska. This essay focuses on how to minimize crimes and increase the safety in living areas mainly in areas built during miljonprogrammet. It aims to categorize costs and benefits and develop a model that can be used to measure costs and economic losses caused by criminal acts in a housing area. Examples of the positive economic effects of preventing crimes and increasing the feeling of safety will be presented. That crimes are expensive for the society is nothing new. The problem is how to calculate the cost of a certain crime for both the property-owner and for the society. Only a handful of researchers have studied the cost of crimes. English research results show that criminal acts, especially those of violence, are expensive and cost the society around SEK each. Common crimes in living areas are burglary, theft and vandalism. Some of these affect only the owner while others, like acts of violence, affect the inhabitants and society. Studies show a connection between crimes and feelings of unsafety, and when a crime is committed in an area the feeling of safety is being damaged. The estimated value of a property is being affected negatively when people in the neighbourhood feel a lack of safety caused by violence and increasing criminality. This can lead to great economic losses for the property-owner. Acts to prevent crimes will therefore have a positive economic effect for both the owner and the society. It is important to keep in mind that all areas are unique with a unique set of individuals. Therefore all reconstruction plans need to be specific for each area. 2

3 Examensarbete Titel: Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden Författare Joel Nilsson Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 404 Handledare Hans Lind Nyckelord Miljonprogrammet, Brottskostnader, Trygghet, Upprustning, Fastighetsekonomi. Sammanfattning Över 1/6 av Sveriges befolkning bor i bostadsområden byggda under rekordåren. Dessa hus som byggdes under åren står i dagsläget inför en omfattande renovering. Och det är ett stort fastighetsbestånd det handlar om, mellan byggdes det cirka 1 miljon bostäder, det så kallade miljonprogrammet. Delar så som betongkonstruktioner, klimatskal, undercentraler, hissar, våtrum och inte minst stammar måste ses över och åtgärdas. Men det föreligger inte enbart ett tekniskt upprustningsbehov i dessa områden, utemiljön har också på många håll fått ett eftersatt underhåll. I vissa områden har även brottsligheten och otryggheten ökat markant sedan dessa områden stod färdigställda. Skanska har med denna bakgrund utvecklat ett helhetskoncept för upprustning av den här typen av områden, där detta examensarbete utgör ett litet fragment av all utveckling som bedrivits av Skanska. Detta examensarbete fokuserar på brott och otrygghet i bostadsområden och då främst miljonprogramsområden. Syftet med arbetet är att belysa kostnader och ekonomiska effekter för brott och otrygghet. Dessa effekter används sedan för att exemplifiera ekonomiska effekter av brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder. De ekonomiska effekterna utgår från ett fastighetsägarperspektiv men också från ett samhällsperspektiv. Att brott kostar pengar råder det inga tvivel om. Komplexiteten ligger i att beräkna hur mycket en viss typ av brott kostar för fastighetsägaren respektive samhället. En handfull människor i världen forskar kring brott och dess kostnader. Engelsk forskning visar att vissa typer av brott är mycket kostsamma, exempelvis våldsbrott som i genomsnitt omräknat kostar kring kr per brott. Vanliga brottstyper i bostadsområden är bilbrott, cykelstöld, inbrott, våldsbrott och skadegörelse. Vissa av dessa brott belastar fastighetsägaren direkt, exempelvis skadegörelse, andra brott belastar både fastighetsägaren och samhället, till exempel våldsbrott. När brott sker i ett område så påverkas också tryggheten. Studier visar att det föreligger en koppling mellan brott och trygghet, det vill säga sker det mycket brott så ökar otryggheten. Denna koppling är olika stark beroende på brottstyp, till exempel så föreligger en stor koppling mellan våldsbrott och otrygghet. Om boende känner sig otrygga i ett område så påverkas vakanser, omflyttningar samt hyrorna för området negativt, vilket kan leda till stora värdeförluster för fastighetsägaren. Åtgärder som ger brottspreventiv effekt påverkar både fastighetsägare och samhället ekonomiskt i positiv riktning. Alla områden är dock unika med en unik uppsättning boende, vilket gör att åtgärder måste skräddarsys efter områdets egna förutsättningar. 3

4 Förord Efter åtskilliga timmar bakom datorskärmen, ibland misströstande ibland hoppfull, har jag insett att människor och dess beteende är väldigt komplexa. Men jag har också insett att det går att förbättra områden som sjunkit ner i en negativ spiral gällande brott och otrygghet. Insikten om att det faktiskt är möjligt att både fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt räkna hem brottspreventiva åtgärder gör att jag känner ett stort hopp för dessa områden och dess invånare. Framtiden är ljus för miljonprogrammet. Jag vill tacka min handledare Hans Lind, KTH, för allt stöd. Även Liselotte Orest, Skanska, som har gett mig mycket stöd. Hon skall även ha en stort tack, eftersom det var hon som väckte mitt omättade intresse för miljonprogrammet och dess möjligheter. Den person som stöttat mig mest av alla är min underbara flickvän Sofia som fått ta mycket frustration när det känts som tyngst. Hon har i alla väder stöttat mig och skall därmed ha ett stort tack. Examensarbetet har på många plan varit mycket tuft, inte allra minst eftersom min pappa avled under denna tid. Han var en sann innovatör och entreprenör, och har varit en stor förebild för mig. Han hade alltid ett stort förtroende för andra människor, något jag kommer att ta med mig i mitt arbete med Miljonprogrammet på Skanska i framtiden. Stockholm, Joel Nilsson 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD AVGRÄNSNING DISPOSITION SKANSKAS UTVECKLINGSPROJEKT HELHETSKONCEPTET OCH DESS DELAR GÅRDSKONCEPTET Tönsberg i Husby BROTT I UTEMILJÖN ALLMÄNT OM BEGREPPET BROTT ALLMÄNT OM KOSTNADER FÖR BROTT BROTTSUTVECKLING I SVERIGE BROTT I BOSTADSOMRÅDEN BROTTSTYPER Bilbrott Cykelstöld Inbrott Våldsbrott Skadegörelse OTRYGGHET KOPPLAD TILL UTEMILJÖN ALLMÄNT OM TRYGGHET KOPPLING MELLAN BROTT OCH OTRYGGHET Negativ spiral TRYGGHETSCERTIFIERING EKONOMISKA EFFEKTER AV OTRYGGHET ÅTGÄRDER MOT BROTT OCH OTRYGGHET VAL AV LÄMPLIGA ÅTGÄRDER Brottskarta Vilken åtgärd är bäst ekonomiskt? ÅTGÄRDSEXEMPEL BERÄKNINGSMODELL OMRÅDE X Antaganden Åtgärder Resultat LCC-BERÄKNINGAR FÖR SAMHÄLLET LCC-Samhället LCC-Samhället (utan tvättstuga och nya entréer) KOMMENTAR DISKUSSION OCH SLUTSATS...50 KÄLLFÖRTECKNING

6 1. Inledning Detta inledande kapitel belyser rapportens bakgrund och syfte, med vilken metod informationen är framtagen, samt hur arbetet är avgränsat. Avslutningsvis beskrivs rapportens upplägg Bakgrund Stora delar av rekordårens bostadsområden, byggda , står i dagsläget inför en omfattande renovering. Och det handlar om en stor andel av det svenska bostadsbeståndet, bara under åren så byggdes det cirka en miljon bostäder, det så kallade miljonprogrammet. Delar så som betongkonstruktioner, klimatskal, undercentraler, hissar, våtrum och inte minst stammar måste ses över och åtgärdas. Men det föreligger inte enbart ett tekniskt upprustningsbehov i dessa områden, utemiljön har också på många håll ett eftersatt underhåll. I vissa områden har även brottsligheten och otryggheten ökat mycket sedan områdena stod färdigställda. För att på bästa sätt kunna ta emot detta enorma underhållsberg som stundar har Skanska utvecklat ett helhetskoncept för upprustning av den här typen av områden. Fokus är riktat mot de tekniska lösningarna, men konceptet belyser även utemiljön i områdena. Frågor så som trivsel och trygghet har stor vikt när det gäller utemiljön. Det råder inga tvivel kring att brott kostar pengar, frågan är hur mycket och vilka som berörs av kostnaderna. Det finns väldigt lite forskning kring kostnader för brott, och ännu mindre forskning kring ekonomsiska effekter av otrygghet. Med denna bakgrund skall detta examensarbete försöka belysa och utreda koppling mellan brott, trygghet och dess kostnader, samt ekonomiska effekter av bebyggelseinriktade åtgärder Syfte Huvudsyftet med examensarbetet är att visa på vilka ekonomiska konsekvenser trygghetsförbättrande åtgärder i utemiljön kan ge för fastighetsägare och samhället. För att redovisa detta på ett övergripande och insiktsfullt vis så kommer rapporten även beskriva brott och otrygghet samt dess koppling. Målet med denna rapport är att den skall kunna vara ett bidragande fragment i Skanskas utvecklingsprojekt för framtagandet ett nytt koncept gällande upprustning av miljonprogram. Tanken har också varit att rapporten skall kunna användas som underlag för beslutsfattare och fastighetsägare för att påvisa vikten av en fungerande utemiljö. Syftet med den förenklade kalkyl, som redovisas längre fram i rapporten, är att den också skall kunna användas som ett snabbt och enkelt verktyg som kan ge en förenklad översikt över möjliga åtgärder för ett område samt eventuella effekter av dessa. Kalkylen skall även kunna förfinas med mer polerade siffror varefter Skanska utvecklar sitt koncept reellt i framtiden. 6

7 1.3. Metod Metoden för framtagandet av detta examensarbete baseras på en vidsträckt litteraturstudie av ämnet för att få en allmän bild samt en fördjupning i statistik kring valda brottstyper och trygghetsfaktorer. Statistiken och undersökningarna ligger sedan till grund för de ekonomiska antagandena och resonemangen. En modell har även framtagits för att kunna exemplifiera scenarion för områden gällande effekter av olika trygghetsförbättrande åtgärder. Kalkylen har använts som ett enkelt ekonomiskt testlabb för att på ett övergripande sätt kunna se ekonomiska tendenser av olika åtgärder och en kombination av dessa Avgränsning Arbetet avser endast att belysa brottstyper och trygghetsaspekter kopplat till yttre miljöer i bostadsområden. De brottstyper som är exemplifierade är de som ansetts mest relevanta för bostadsområden, vilket givetvis inte innebär att det också sker andra typer av brott i dessa områden. Fokus ligger på byggtekniska åtgärder, för att på så sätt ytterliggare avgränsa arbetet. De ekonomiska effekterna som är antagna utifrån olika typer av åtgärder utgår från fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska resonemang Disposition Upplägget för rapporten har för avsikt att leda in läsaren kring ämnet brott och trygghet, utreda kopplingen dem emellan för att sedan fortgå med mer fördjupade studier av åtgärder och dess effekter. Detta kommer i slutet exemplifieras i en kalkylmodell. Förloppet är uppdelat i följande kapitel. Kapitel 2 Består av en överblick av Skanskas utvecklingsprojekt, dess olika utvecklingsdelar samt en fördjupning av gårdskonceptet. Kapitel 3 Beskriver brott och brottsutvecklingen i Sverige, allmän genomgång av kostnader för brott, samt vilka typer av brott som är vanliga i bostadsområden och kostnaderna för dem. Kapitel 4 Belyser trygghet relaterat till yttre miljön, kopplingen mellan brott och otrygghet, erfarenheter av trygghetscertifiering samt ekonomiska effekter av otrygghet. Kapitel 5 Redogör för hur lämpliga åtgärder ska väljas, exempel på åtgärder som påverkar brott och otrygghet. Även ekonomiska beräkningsexempel av åtgärder och dess effekter framförs här. Kapitel 6 Detta kapitel redovisar kalkylen och dess uppbyggnad samt resultat. En tillämpning på ett fiktivt område, Område X, görs även i detta kapitel. Kapitel 7 Slutsatser och diskussion utgör kapitel 7. 7

8 2. Skanskas utvecklingsprojekt 2.1. Helhetskonceptet och dess delar Skanska startade 2006 ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla ett helhetskoncept för upprustning av miljonprogramsområden. Syftet med konceptet är att Skanska skall, redan i ett tidigt skede av processen, kunna erbjuda en anpassad helhetslösning och även genomföra upprustningen. Huvudmålet med helhetsgreppet är att området skall bli mer attraktivt, tryggare samt mer kostnadseffektivt. En stor anledning till att Skanska har startat detta projekt är att det föreligger ett enormt renoveringsbehov i rekordårens fastighetsbestånd. En studie från Byggkommittén (2005: s 15) visar att det kommer att behövas åtgärdas mellan och 1,3 miljoner lägenheter de närmaste 15 till 20 åren. Åtgärderna gäller främst installationer och tekniska system, vattenoch avloppsstammar, el, ventilation, men även fönster, balkonger, fasader och liknande åtgärder. Beräkningar visar att cirka lägenheter per år kommer att behöva byta stammar under denna period, detta kan jämföras med dagens behov av stambyte på cirka lägenheter per år. Ett flertal av dessa områden har även problem gällande brott och otrygghet. Skanska avser att erbjuda helhetslösningar för att på bästa sätt lösa ovan nämnda problem. Konceptet som Skanska tagit fram för miljonprogramsområden består av följande delar: Energiåtgärder En energieffektiv helhetslösning skall erbjudas. Målet är att energibesparingen skall vara kring 30% och att åtgärderna skall vara motiverade rent investeringsmässigt på lång sikt i så kallade LCC-beräkningar (LCC = Life Cycle Cost). Gårdskonceptet Skanska skall erbjuda ett koncept för en trygg och attraktiv utemiljö, med mål att förbättra förhållandena för de boende och samtidigt minska brottsrelaterade kostnader för både fastighetsägare och samhället. Miljösäkring En stor del av miljonprogrammets bestånd innehåller någon form av miljöfarligt material, därför kommer Skanska även att erbjuda bra och välgrundade åtgärder mot detta. Hiss Denna del av konceptet belyser installering av hiss på bästa sätt med en så liten störning för hyresgästerna som möjligt. Konceptet innefattar Hissinstallation i hus utan nuvarande hiss, en installation som leder till attraktiva och mer tillgängliga bostäder. Våtrum I konceptet så har en ny metod för våtrum utvecklats, metoden som kallas rum i rummet innebär att det byggs ett badrum i det befintliga badrummet. Mellan de gamla och de nya väggarna ligger en luftspalt som tar hand om eventuell fukt, detta genom ventilation. Stammar för vatten och avlopp byts samtidigt ut. Fördelen med metoden är att byggtiden förkortas samt att de boende störs i mindre utsträckning på grund av liten andel rivningsarbete. 8

9 Tvättstuga En fristående platsbyggd tvättstuga har utvecklats av Skanska. Tvättstugan är avsedd att placeras på gården vilket kan leda till ökad tillgänglighet samt ökad trygghet för de boende. Vertikala schaktet Målet är att ta fram metoder för att på ett effektivt och kreativt sätt montera nya installationsschakt, detta i kombination med badrumsmoduler och i vissa fall ny hiss. Utvecklingen sker med fokus på kort byggtid, liten påverkan för boende under byggtiden, ökade ytor samt förbättrad tillgänglighet. Undercentral Målsättningen är att fokusera på undercentralen, dess lokalisering, antal lägenheter kopplat till centralen, ledningsdata med mera, och därigenom optimera energiförbrukningen. Klimatskal Syftet med delen för klimatskal är att fokusera på sänkning av energiförbrukningen, men också att förbättra inneklimatet och samtidigt renovera skador och slitage på klimatskalet. Gamla byggmetoder kombineras och utvecklas med nya metoder för att kunna renovera på ett kvalitetsmässigt och kostnadseffektivt sätt. Hänsyn till estetiska faktorer kommer också att tas. Betongkonstruktion Betongkonstruktionerna i miljonprogrammet är ofta mycket slitna. Det beror bland annat på saltinträngningar i betongen, skador i armeringen och dålig kvalité på betongen. Eftersom stora delar av flerbostadsbeståndet är byggt i betong så finns det en stor efterfrågan på den här typen av åtgärder. Kunskap och verktyg kring åtgärder för betongkonstruktioner har därför framtagits av Skanska Gårdskonceptet Detta examensarbete kommer att ingå som ett av många underlag i utvecklingsprojektet, och då främst gällande gårdskonceptet. Många av miljonprogrammets gårdar är slitna och dåligt underhållna, skadegörelse och andra trygghetsdämpade företeelser är vanligt förekommande. Målet med Gårdskonceptet är att kunna erbjuda ett koncept för en trygg och attraktiv utemiljö, med syfte att förbättra förhållanden för de boende och samtidigt minska brottsrelaterade kostnader för både fastighetsägare och samhället. Gårdskonceptet har valt att testa planeringsunderlag och verktyg på ett verkligt pilotprojekt, vilket nu görs på området Tönsberg som ligger i stockholmsförorten Husby Tönsberg i Husby Målet med pilotprojektet är att utifrån boendeundersökning och beräkningar ta fram ett förslag med lämpliga åtgärder för ett bostadsområde. Området som ligger till grund för pilotprogrammet är Tönsberg i Husby som ägs av Wallenstam. Tönsberg är ett litet kvarter om tre gårdar, som är beläget i utkanten av Husby i nordvästra Stockholm. Området har 279 bostadslägenheter med en total bostadsyta på kvadratmeter. Tönsberg byggdes klart 1977 och räknas till ett av de områden som byggdes i slutet av miljonprogrammet. 9

10 Skanska och tillhörande samarbetspartners i detta projekt lägger stor vikt vid åsikter från boende i området. Genom att fråga de boende i form av så kallad Gåtur kan problem och åsikter fångas in och ligga till underlag för vidare utredning och planering. Gåturen är ett möte med de boende där de först går till olika förvalda platser i området, stannar där och under tystnad skriver ner sina åsikter kring utemiljön, trygghet med mera. Därefter samlas samtliga som medverkat under turen och sammanfattar allas åsikter och funderingar. Gåtur för Tönsberg genomfördes den 3 maj 2007, med bra uppslutning och med en mångfald av åsikter och funderingar kring området. Liknande gåturer har gjorts runt om i landet och kallas också för trygghetsvandring. Figur 2.1, Karta över Husby med numrerade områden och kvarteret Tönsberg markerat i blått, Karta ur Svenska Bostäders rapport Trygghet och socialt liv i Husby. 10

11 Tidigare undersökningar av Husby och därmed Tönsberg har visat att ett stort antal boende känner sig otrygga utomhus vid vissa tidpunkter. Se tabell 2.1. Trygghetsupplevelse A (procent) UO 1 UO 2 UO 3 UO 4 Totalt (n = 62) (n = 62) (n = 103) (n = 110) (n = 337) Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Tabell 2.1, beskriver otrygghet i Husby, det markerade området innefattar bland annat Tönsberg. Ur rapporten Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder. Som tabellen visar på vill inte 23 procent av de boende i Tönsberg gå ut på kvällarna eftersom de känner sig så pass otrygga. Det är ett starkt skäl till att genomföra trygghetsskapande åtgärder. Den gåtur vi gjorde i området visade bland annat på att belysning var bristfällig i många delar av området, vilket bidrar till otryggheten. Många upplevde också problem med att området ofta var nedskräpat, vilket också ger en känsla av att området inte är omhändertaget eller säkert. Planeringen och utvecklingsarbetet pågår fortfarande angående Tönsberg, planeringsresultat beräknas vara färdigt i januari Förhoppningsvis kommer detta examensarbete till viss del kunna ligga till grund för gårdsprojektet. 11

12 3. Brott i utemiljön 3.1. Allmänt om begreppet brott En handling som anses vara brottslig idag behöver inte vara det i framtiden, det är samhället som genom lagstiftning avgör vad som anses brottsligt eller ej. Exempelvis så var homosexualitet förbjudet i början av 1900-talet, något som idag är fullt lagligt. Exempel på motsatt lagförändring är barnaga som var accepterat på 1950-talet, men som idag är brottsligt enligt lag. Detta visar tydligt att samhället och lagarna förändras ständigt, och därmed även brottslighet. Det finns enligt de amerikanska forskarna Cohen och Felson (1979: s ) tre omständigheter som måste sammanfalla för att det skall uppstå en brottslig handling. Dessa är följande: 1. En motiverad gärningsman 2. Ett brottsobjekt/offer 3. Frånvaro av kapabla väktare Det krävs att någon är motiverad till att begå ett visst brott för att det skall kunna ske, men även att finns något att stjäla eller förstöra för att brotten skall kunna genomföras. Oavsett om det finns både en motiverad gärningsman och ett brottsobjekt så krävs även frånvaro av kapabel väktare för att brottet skall ske. Exempel på kapabel väktare kan i många fall vara någon annan människa närvarande på plats, det vill säga ett potentiellt vittne. Om någon av dessa tre omständigheter kan förebyggas så uppstår inte brottet. En vanlig uppdelning av brottsförebyggande arbete är följande: Social brottsprevention Situationell brottsprevention Den sociala brottspreventionen försöker påverka motivationen till brott hos individen. Detta kan göras på ett flertal sätt, exempelvis genom informationsprogram i skolor eller program för att hjälpa människor att komma in i samhället efter en fängelsevistelse. Det handlar ofta om ett långsiktigt arbete, ofta med inriktning mot barn och ungdomar. På Brottsförebyggande rådets hemsida ( ) kan man läsa att målet med social brottspreventionen är att stärka banden mellan individen och samhället så pass mycket att individen avstår från en kriminell bana. När det gäller den situationella brottspreventionen så utgår strategin från att man skall förhindra tillfällen och situationer till brott, det vill säga minska tillgängligheten till brottobjekt och brottsoffer men även öka tillgången till kapabla väktare. Detta görs bland annat genom stadsplanering och arkitektur. Exempel på detta är att planera parkeringar med väl synliga parkeringsplatser från bostäderna, vilket ger resultat i minskad brottslighet relaterad till dessa fordon. Enligt Törnqvist (2002: s 11) finns det stora fördelar med att planera bostadsområden med hjälp av brottpreventiva tankegångar. Detta gäller inte minst områden som skall byggas och där det redan i ett tidigt planeringsskede finns möjlighet att påverka planer brottspreventivt. Det finns även stora fördelar med ett brottspreventivt tankesätt när det gäller upprustning av befintliga områden. 12

13 3.2. Allmänt om kostnader för brott Det sker forskning på ämnet kostnader för brott runt om i världen, dock i relativt liten skala. Länder som främst förknippas med den här typen av forskning är England, USA och Holland. Målet med forskningen är att ta fram beräknad total kostnad för olika brott, vilket sedan kan ligga till underlag för beslutsfattare. I en artikel menar Grevholm (2006) att intresset från samhället är stort för den här typen av forskning, eftersom mer ekonomiska motiv efterfrågas till underlag för åtgärder mot brott. På den brittiska hemsidan för myndigheten homeoffice ( ) kan man utläsa att den totala kostnaden för ett brott delas ofta upp i följande delar: Kostnad för att förebygga brottet (installation av lås, säkerhetsdörrar, larm mm) Kostnaden för konsekvensen av brottet (stulna varor, skador, sjukostnader mm) Följdkostnader efter brottet (handläggning, rättegångar mm) Enligt Grevholm (2006) är forskarna är eniga kring komplexiteten i frågan och understryker tydligt svårigheterna med att visa på säkerställda siffror gällande kostnader för brott. En anledning till denna komplexitet är att beräkningarna visar sig påverkas av enormt många faktorer. Inkomstbortfall för offret och dess anhöriga, kostnad för fängelsestraff, handläggningskostnader, kostnader för säkerhetsåtgärder och så vidare. Ett annat stort problem vid beräkning av totala kostnader för brott i ett land är den bristfälliga statistiska informationen. Exempelvis så finns det inget land som vet exakt hur många brott som verkligen sker eftersom mörkertal förekommer för alla typer av brott. En engelsk studie av Brand och Price (2000) visar på att kostnaderna för brott skiljer sig mycket beroende på vilken typ av brott det är frågan om. Denna studie försöker räkna in alla kostnader för samhället, även dolda sociala kostnader. Studien visar att kostnaden för grov våldsrelaterad brottslighet är klart mycket högre än för övriga brott. En förklaring till detta resultat är att sociala kostnader så som emotionella och psykiska faktorer ligger långt över snittet för grova våldsbrott, speciellt mord. Andra mer direkt ekonomisk mätbara kostnader som är inräknade är poliskostnader kopplat till brottet, det vill säga kostnad för utryckning, handläggning mm. Sjukkostnader är även inräknade, vilket även bidrar till de höga totala kostnaderna för våldsbrotten. Sammanslagningen av ekonomiska och sociala kostnader ger en mer rättvis bild av totala brottskostnaden. Kostnaderna är också justerade och avräknade med tanke på omplacering av resurser mellan olika aktörer, vilket inte i sig skapar en kostnad för samhället. Till exempel så räknas ersättning från försäkring som en sådan omflyttning från potentiella offer som betalar försäkringspremie till ett faktiskt offer som får ut sin ersättning. Dock räknas kostnaden för försäkringsadministration kopplat till brotten in i förebyggande kostnader, detta eftersom de som jobbar med detta hade varit sysselsatta med annat inom samhället om brott ej fanns. 13

14 Estimated average cost of crimes against individuals and housholds in 2003/04 In anticipation As a consequence of crime ( ) In reponse of crime ( ) Physical and to crime ( ) Defensive Insurance Emotional Value of Property Health Criminal expenditure admini- impact on property damaged/ Victim Lost ser- Justice Average Offence category stration direct victims stolen destroyd services output vices system cost ( ) Violence against person Homicide Wounding Serious wounding Other wounding Sexual offences Common assault Robbery Burglary in a dwelling Theft Theft - not vehicle Theft of vehiclet Theft from vehicle Attempted vehicle theft Criminal Damage Tabell 3:1, Kostnader i pund( ) för olika typer av brott i England. Från The economic and social costs of crime against individuals and households 2003/04, Home Office Online Report 30/05 Estimated total cost of crime against individuals and households in 2003/04 by crime type Criminal Damage 6% Burglary in a dwelling 8% Theft 12% Violence against person 37% Robbery 7% Common assault 7% Sexual offences 23% Diagram 3:1, Beräknade totalkostnader fördelat på brottstyp, England från The economic and social costs of crime against individuals and households 2003/04, Home Office Online Report 30/05 14

15 De engelska beräkningarna av genomsnittskostnader per brottstyp visar på vilka enorma kostnader ett brott kan kosta, exempelvis så kostar ett mord i England omräknat till svenska kronor kring 19 miljoner kronor. Misshandel kostar omräknat cirka kronor och våldsbrott mot person kostar motsvarande cirka kronor per brott. Ett rimligt antagande är att brottskostnaderna i Sverige per brott är av likartad storleksordning som Englands, detta eftersom länderna i övrigt inte skiljer sig nämnvärt ekonomiskt och kulturellt. Omräknade kostnader i svenska kronor (1 = 13kr) Brottstyper kostnad/brott Våldsbrott Mord Misshandel Sexualbrott Rån Inbrott Bilstöld Stöld ur bil Skadegörelse (kostnaderna är avrundade till jämna tusental) Tabell 3.2, kostnader omräknade till svenska kronor, genomsnittskostnaden för samhället per brottstyp. En slutsats som kan dras utifrån den engelska studien är att det finns stor vinning rent ekonomiskt för samhället att försöka motverka dessa brott, speciellt de våldsrelaterade brotten som enskilt leder till stora kostnader Brottsutveckling i Sverige På Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) hemsida ( ) visas statistik på att Sveriges totala brottslighet har stigit markant från 1950 fram till kring 1990, för att därefter ligga på en relativt jämn nivå, se diagram 3.2. En koppling mellan ökad välfärd och ökad andel brott kan skönjas i diagrammet. Statistiken visar endast antalet anmälda brott, och för vissa kategorier förutsätts ett relativt stort mörkertal, exempel på en sådan kategori är skadegörelse. 15

16 Brottsutveckling Totalt antal brott Antal brott Tillgrepp Skadegörelse Våldsbrott (Brott mot liv och hälsa) År Diagram 3.2, Anmälda brott från och med år 1950, BRÅ Den historiska brottsstatistiken visar också att den största andelen brott som begås årligen är tillgrepp, det vill säga stöld, inbrott och liknande brott. Siffror visar även på att brottslighet, och då främst tillgrepp, följer konjunkturläget eftersom det sker fler av dessa brott i ekonomsikt bra tider. Det sistnämnda förklaras oftast med att det finns fler tillfällen till brott i en högkonjunktur, fler stöldbegärliga ting finns att stjäla. Viss forskning tyder på att på att nergången gällande tillgrepp de senaste åren till viss del beror på ökad fokus på säkerhetsinriktad teknik, detta gällande exempelvis bilbrott som minskat för nya bilar på grund av nya säkrare lås. När det gäller våldsbrott och skadegörelse så har dessa brott ökat mer konstant genom tiden oavsett konjunktur. Befolkningsökningen som varit den närmsta 50-årsperioden, ca 2 miljoner människor, bidrar givetvis till en viss ökning av den totala brottsstatistiken, men studerar man brottsdata utslagen per invånare så ser tendensen för brottsökningen ut på samma sätt. Detta tyder på att brottsligheten har stigit de senaste 50 åren, men kan också visa på att acceptansen för att anmäla vissa brott ökat med åren. Forskning visar även på att det sker färre brott i glesbygg än i storstäder utslaget per person. När det gäller exempelvis tillgrepp så gör städerna, med sin stora tillgång av objekt på begränsad yta, det mer fördelaktigt att bedriva den formen av brottslighet Brott i bostadsområden Brottsförebyggande Rådets statistik ( ) visar på att den vanligaste brottstypen som sker utomhus i bostadsområden är tillgrepp, exempelvis stöld av bil och ur bil, cykelstöld samt inbrott. Men det förekommer också våldsbrott av olika slag så som misshandel, rån och våldtäkt. Dessa brottstyper förekommer ofta i mindre skala men mörkertal förekommer dock gällande dessa brottstyper. Andra brott som uppdagas i bostadsområden är skadegörelse så som exempelvis klotter, också här finns mörkertal. Törnqvist (2002: s 14) menar på att beroende på typ av bostadsområde så är olika typer av brott mer eller mindre vanligt förekommande. Exempelvis så sker det fler inbrott och stölder i villaområden och mer skadegörelse i områden med flerbostadshus. Enligt statistik från BRÅ ( ) så förekommer en högre brottslighet i vissa miljonprogramsområden, speciellt i storstäderna. Diagrammen nedan visar på att det anmäls fler skadegörelsebrott i de större 16

17 miljonprogramsområdena, Rinkeby och Kista, än i övriga stadsdelar, exempelvis Kungsholmen. Denna tendens är dock inte alls lika tydligt när det gäller stöldbrott. Diagram 3.3, Visar antalet skadegörelsebrott per invånare för områdena Kista, Rinkeby och Kungsholmen, BRÅ. Diagram 3.4, Visar antalet Stöldbrott per invånare för områdena Kista, Rinkeby och Kungsholmen, BRÅ. 17

18 3.5. Brottstyper Nedanstående uppdelning av brottstyper är gjord i detta examensarbete. Anledningen till att just dessa brott är utvalda är att de är vanligt förekommande i bostadsområden. Bilbrott - Biltillgrepp - Stöld ur eller från motordrivet fordon - Skadegörelse på motorfordon Cykelstöld - Tillgrepp av cykel Inbrott - Inbrott bostad - Inbrott i källare, vind, förråd och liknande Våldsbrott - Misshandel utomhus - Rån utomhus - Mord, dråp - Våldtäkt utomhus Skadegörelse - Klotter - Skadegörelse på utvändiga byggnadsdelar Bilbrott Bilbrott utgör enligt BRÅs statistik ( ) kring en femtedel av antalet årligen anmälda brott i Sverige, vilket är en mycket stor andel. I bostadsområden är bilbrott vanliga inte minst i miljonprogramsområden där parkeringar och parkeringshus ofta är undanskymda. I texten kort om bilbrott från Brottsförebyggande Rådet (2004) räknas bilbrott till de så kallade strategiska brotten det vill säga brott som ofta leder till annan kriminalitet. Mörkertalen för bilbrott är däremot relativt små eftersom försäkringsbolagen kräver en polisanmälan för att betala ut ersättning. 18

19 Bilbrott totalt Antal Stöld ur bil Biltillgrepp År Diagram 3.5, Statistik över bilbrott i Sverige perioden , BRÅ BRÅ visar också på att bilbrott är en brottstyp som följer konjunkturen, det vill säga bilbrotten ökar när konjunkturen är stark och tvärt om. Detta visar att brottstypen till stor del beror av tillgången till lämpliga objekt. Vilket också indirekt visar på att åtgärder som försvårar tillgängligheten, och därmed också tillgången till objekt, kan leda till lägre brottslighet. Bilbrott är ett brott som ofta är planerat i viss bemärkelse. Tjuven är oftast inställd på att begå brottet till skillnad mot exempelvis misshandel som oftast uppstår av en slump och där förövaren dessutom ofta är påverkad. Kostnader Fastighetsägare Den part som direkt berörs ekonomiskt av bilbrott i ett bostadsområde är de boende som äger bil. Det sker både genom värdeförluster vid stölderna men också genom en högre försäkringspremie. De boende som inte äger en bil berörs inte direkt av dessa kostnader, dock leder ofta hög bilbrottslighet i ett område till ökad otrygghet. Ökad otrygghet på grund av bilbrott, kan påverka statusen negativt i området vilket därmed påverkar fastighetsägaren negativt genom lägre hyror, högre vakanser och högre omflyttningsgrad. Vissa materiella skador som uppstår i samband med bilbrott leder också till ökade kostnader för fastighetsägaren, exempelvis skador på garage och skyddsgaller. Samhället Kostnaderna för samhället blir totalt sett stora på grund av det stora antal bilbrott som sker årligen. Engelska beräkningar visar att bilstöld i genomsnitt kostar motsvarande kronor, medan stöld ur bil i genomsnitt kostar samhället cirka kronor. Vilket innebär att bilbrott år 2005 totalt kostat svenska samhället kring 3,5 miljarder kronor. 19

20 Cykelstöld År 2006 anmäldes, enligt BRÅ:s hemsida ( ), cykelstölder i Sverige. Det är en minskning på 44 procent jämfört med för 10 år sedan. Denna minskning beror till största delen på att försäkringsvillkoren gällande cykelstöld har ändrat sig, det lönar sig helt enkelt inte att anmäla. Brottsundersökningar i Sverige visar dock att cirka 7 procent av invånarna har utsatts för cykelstöld, vilket tyder på att stora mörkertal förekommer. Cirka en procent av cykelstölderna klaras upp, vilket är en väldigt låg siffra. I bostadsområden förekommer cykelstölder relativt frekvent, menar Reppen och Viden (2006: s 97). Stora cykelförråd är vanliga i miljonprogramsområden. Precis som för lägenhetsförråden så sker stölder relativt ofta i förråden. Ett problem med cykelförråden i dessa områden är dålig överblickbarhet, det vill säga att förråden ligger avsides och har dålig transparens, vilket leder till att tjuven kan arbeta ostört. Ett annat problem med dessa cykelförråd är att ett stort antal människor har tillgång till samma förråd, vilket leder till att användarna inte känner de som nyttjar förrådet. En reflektion som kom upp från boende under gåturen i Tönsberg ( ) var att eftersom förråden känns osäkra så är det vanligt att de boende tar upp sin cykel till lägenheten eller ställer den i loftgångarna. Det sistnämnda är förbjudet eftersom loftgångarna absolut inte får blockeras, på grund av brandfaran. Kostnader Fastighetsägare Cykelstölder påverkar i första hand de boende negativt, främst trygghetsmässigt men även ekonomiskt. Dessa stölder innefattar relativt små summor pengar för de boende men kan innebära kännbara ekonomiska effekter för fastighetsbolaget, detta eftersom tryggheten försämras vilket i sin tur kan leda till försämring gällande vakanser, hyror och omflyttning. De direkta kostnaderna för fastighetsägaren är små, det kan handla om att byta ut lås på cykelförråd som brutits upp. Enligt en intervju med handläggaren Jonas Frid på försäkringsbolaget IF uppskattar försäkringsbolagen att ett cykelbrott i genomsnitt kostar 3000 kronor. Samhället Kostnaden för samhället är relativt små, jämfört med andra brott, dock föreligger vissa handläggningskostnader för myndigheterna Inbrott Statistik från BRÅ ( ) visar att bostadsinbrott minskat de senaste åren. Liksom bilbrotten så följer inbrott konjunkturen i viss mån, det vill säga något fler brott sker vid högkonjunktur och tvärt om. Dock visar trenden i Sverige gällande bostadsinbrott på färre brott framöver. De regionala variationerna är stora, det sker endast ett fåtal inbrott i glesbyggd, de mest utsatta områdena är välbärgade villaområden i tätorter. 20

21 Bostadsinbrott Diagram 3.6, Statistik över totalt antal inbrott och inbrott i bostäder för Sverige perioden , BRÅ Antal År Det finns låg andel dold brottslighet gällande bostadsinbrott, vilket har med försäkringssystemet att göra. För att få ut ersättning för inbrott måste bostadsinbrottet anmälas. Enligt en rapport från Niméus (2004: s 156) har cirka 99 procent av de svenska villaägarna och cirka 93 procent av de som bor i flerfamiljshus en hemförsäkring. Något som leder till att de flesta anmäler inbrott av försäkringsskäl. Det är också ofta så att den utsatta parten känner sig väldigt kränkt efter ett inbrott och därför vill även anmäla inbrottet. Hemförsäkring (procent) UO 1 UO 2 UO 3 UO 4 Totalt (n = 62) (n = 64) (n = 105) (n = 113) (n = 344) Ja Nej Vet ej Frågan lyder: Har ert hushåll hemförsäkring? Tabell 3.3, Svar från trygghetsenkät av Svenska Bostäder, Tönsberg ingår i område nr2 som är markerat. Som tabellen ovan visar så innehar en stor del av de boende även i de större miljonprogramsområdena hemförsäkring, se tabell 3.3. Enligt polismyndigheten i Stockholms läns anvisningar i Bo tryggt 05 så påpekas att de flesta inbrott sker i förråd och i andra utrymmen, vilket leder till större mörkertal. Den tyder också på att det sker mer inbrott i byggnader som ligger på platser där en mindre mängd människor rör sig. Detta gör att utkanten av områden ofta är drabbade i högre grad. 21

22 Diagram 3:7, Andel polisanmälda bostadsinbrott efter typ av brott, år Figuren visar att övervägande andelen bostadsbrott sker i villor, endast en tredjedel sker i lägenheter. Ur: Brottsutvecklingen i Sverige , 2004:03, BRÅ. Ur ett trygghetsperspektiv är inbrott en allvarlig faktor speciellt bostadsinbrott. Cirka en femtedel av Sveriges befolkning uppgav i en studie, uppmärksammad av Niméus (2004: s 155), att de var oroliga för inbrott. De som var oroligast var kvinnor mellan 55 och 64 år. Stockholmare var mer oroliga än boende i glesbygden. Speciellt om det sker relativt många inbrott i ett område så kan boende påverkas negativt trygghetsmässigt, vilket i sin tur påverkar fastighetsägaren negativt ekonomiskt. Kostnader Fastighetsägare Fastighetsägare i utsatta områden drar på sig kostnader i form av nya lås och säkerhetsutrustning till förråd och liknande. Dessa är dock små i jämförelse med trygghetseffekten. Eftersom rapporter visar på att inbrott påverkar boendes trygghet i hög grad så kan detta i sin tur innebära stora förluster för fastighetsägare. Samhället Engelska beräkningar visar att bostadsinbrotten kostar i genomsnitt kronor per inbrott Våldsbrott År 2005 anmäldes i Sverige totalt 238 mord/dråp, våldtäkter, rån och misshandelsfall enligt BRÅ:s hemsida ( ). Dessa siffror visar att de grova våldsbrotten, som mord, sker i relativt liten skala jämfört med exempelvis misshandel. Det är dock de grövsta brotten som uppmärksammas i media och som därmed leder till stor otrygghet. Flertalet av våldsbrotten sker i hemmet av nära anhörig till offret, men våldsbrott sker även utomhus i viss mån, ofta i krogmiljöer men även i bostadsområden. Antal våldsbrott har ökat de senaste åren, se diagram 3.5. Det skall dock tilläggas att statistiken kring antalet anmälda fall inte fullt ut behöver spegla det faktiska antalet brott begångna, exempelvis för mord/dråp så var siffran för de faktiska fallen vid uppföljning lägre än antalet anmälda fall. 22

23 Antal brott Misshandel Rån Våldtäkt År Diagram 3.8, Statistik över våldsbrott i Sverige perioden , BRÅ När det gäller våldsrelaterad brottslighet, visar Grevholm (2002: s 31) på att den dolda brottsligheten är stor. Faktorer som spelar in vid anmälan av brottet är hur allvarligt brottet anses vara samt relationen mellan offer och förövare. Generellt sett gäller att anmälningsbenägenheten är lägre ju mindre allvarligt brottet är samt ju närmare relationen mellan offer och förövare är. I den tidigare nämnda utredningen Bo tryggt 05 från polismyndigheten påpekas också att offret oftast känner sig väldigt kränkt. Det gäller speciellt våldtäktsbrott då de resulterar i djupgående personliga kränkningar. Brottsförebyggande Rådets statistik ( ) visar att i flerbostadsområden, främst belägna i storstäder, förekommer flest antal våldsbrott i närheten av områdets centrum. Dessa centrum är ofta områdets knytpunkt, och inte sällan är krogar och andra mötesplatser belägna i centrumet. De centrala delarna blir även mötespunkter för ungdomar på kvällarna som i brist på möteslokaler möts och umgås där. Det är kvällstid och ofta i samband med alkohol och droger som våldsbrott utomhus uppstår. Den mest utsatta gruppen är unga män. Våldbrott påverkar tryggheten väldigt negativt och får ett område ryktet att det drabbas av fler sådana brott än övriga områden, så påverkar det både intresset hos nya hyresgäster samt levnadsmönstren hos de som redan bor i området på olika sätt. Exempelvis kan det i sin tur innebära att boende inte vågar gå ut på kvällarna vilket i sin tur leder till färre vittnen på gatorna, vilket innebär att det blir lättare att genomföra fler våldsbrott och så vidare. Detta kan, vid uteblivna åtgärder, leda till en negativ spiral med fler vakanta lägenheter och ökad segregation på sikt. 23

24 Kostnader Fastighetsägare Fastighetsägare påverkas mycket hårt ekonomiskt om det sker mycket våldbrott i området. Detta eftersom området anser mindre attraktivt att bo i, vilket kan leda till vakanser, lägre hyror och liknande på sikt. Att boende i området inte vågar gå ut på kvällar och nätter på grund av otrygghet leder också till att andra brott tenderar att öka, exempelvis skadegörelse och inbrott. Anledningen till detta är att färre vittnen vistas utomhus och gör att kriminella kan agera mer ostört. Samhället Engelsk forskning från Brand och Price (2000) visar på att våldsbrott är den brottstyp som i alla särklass är den mest kostsamma för staten. Summor på motsvarande 19 miljoner kronor för ett mord nämns i dessa rapporter. Övriga genomsnittskostnader för samhället är kronor för sexualbrott, kronor för misshandel och kronor för rån. Kostnaden för ett genomsnittligt våldsbrott beräknas vara motsvarande kronor Skadegörelse Skadegörelse sker främst i form av klotter eller skadegörelse på motorfordon, enligt statistik från BRÅ:s hemsida ( ). Skadegörelse förknippas till största delen med ungdomar, siffror som stärker detta är att cirka hälften av antalet klottrare som årligen misstänks är i åldrarna 15 till 17 år. Få skadegörelsebrott klaras upp, år 2006 klarades endast 4 procent av de anmälda skadegörelsebrotten upp. Skadegörelse blir också oftast mycket kostsamt att reparera och sanera, vilket i flerbostadsområden oftast ligger på fastighetsägarens ansvar. Antal Skadegörelse Diagram 3.9, Statistik över totalt antalet anmälda skadegörelsebrott för Sverige perioden , BRÅ År Ett problem med statistik kring skadegörelse är att endast de mer kostsamma fallen anmäls, detta för att självrisken överstiger de mindre skadegörelsebrotten. En tendens som även framgår är att stat, kommun samt stora företag inte anmäler i samma utsträckning som mindre aktörer. För att få en rättvis bild av skadegörelsen i ett område så är det ofta värdefullt att 24

25 studera underhållskostnaderna för fastigheten. Dessa siffror ger en bild av antalet skadegörelsefall och dess kostnader. Skadegörelse delas ofta upp i följande fem delar: - Skadegörelse på motorfordon - Skadegörelse genom brand - Klotter - Skadegörelse mot stat, kommun och landsting - Annan skadegörelse. Figur 3.4, Anmälda skadegörelsebrott och dess fördelning, år 2003, Brottsutvecklingen i Sverige , 2004:03, BRÅ Kostnader Fastighetsägare Som det går att läsa på Botryggt:s hemsida ( ) är skadegörelse en stor källa till otrygghet i ett bostadsområde. Om ett område blir förslummat, med klotter och sönderslagna saker, leder detta på sikt till att folk slutar vistas utomhus på de platser där detta sker, vilket i sin tur leder till ytterliggare skadegörelse. En negativ spiral kan lätt uppstå om underhållet gällande skadegörelse blir eftersatt. Boende känner sig också ofta kränkta över att deras närmiljö förstörs. Skadegörelse är den brottsform som mer direkt påverkar fastighetsbolag ekonomiskt, detta i form av ökade underhållskostnader för reparationer, sanering och liknande åtgärder. Högre underhållskostnader leder till lägre driftnetto som i sin tur försämrar värdet på fastigheten. Detta faktum ger i sig incitament till fastighetsägaren att försöka förebygga skadegörelse för att på så sätt kunna hålla nere underhållskostnaderna och därmed få ett högre fastighetsvärde. 25

26 Samhället Kostnaderna för åtgärder efter skadegörelse är för samhället en mycket kostsam sak. Inte allra minst när det gäller objekt ägda av stat och kommun, som även finns i anslutning till stora bostadsområden. Ett skadegörelsebrott kostar i genomsnitt kronor för samhället enligt engelska beräkningar. 26

27 4. Otrygghet kopplad till utemiljön 4.1. Allmänt om trygghet I alla tider har trygghet varit en betydande faktor för valet av bostad. Detta har genom historien visat sig i olika boendeformer, exempelvis genom strategiskt belägna grottor, muromgärdade borgar eller tätbebyggda byar. Trygghet är en av de avgörande faktorerna vid val av bostad, ofta görs detta valet undermedvetet efter bra respektive dålig magkänsla. Många människor skapar sig en uppfattning kring ett område genom rykten och skriverier kring området. Är ryktet dåligt så förknippas området med otrygghetskänslor och då väljs ofta ett annat område. Alvant (2006) påvisar i sin text hur media på senare tid har ökat otryggheten i många områden, genom att måla upp problemet med tung brottslighet som större än vad faktiska siffror verkligen visar. Ett flertal studier visar att kvinnor i högre utsträckning än män känner sig otrygga, även att äldre känner sig mer otrygga jämfört med yngre människor. Trygghetsupplevelse, kön och ålder och utsatthet för brott (procent) Trygg Otrygg Går ej ut Kön: Man (n = 150) Kvinna (n = 168) Ålder: år (n = 40) år (n = 137) år (n = 125) år eller äldre (n = 36) Tidigare utsatthet för brott: Ja (n = 50) Nej (n = 285) Alla (n = 337) kommentar: Frågan löd: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Tabell 4.1, visar hur trygga människor känner sig i Husby, från enkätundersökning gjord av Svenska bostäder Det är anmärkningsvärt att 31 procent av kvinnorna och hela 44 procent av de äldre avstår från att gå ut på kvällarna i Husby. Det är också intressant att unga och då män i synnerhet känner sig trygga utomhus sent på kvällarna, statistik visar nämligen att de är just denna grupp som utsätts för flest våldsbrott. De som utsätts för minst antal brott är äldre kvinnor. Givetvis har statistiken även en viss koppling till hur dessa grupper exponerar sig för brott genom att vara ute sena kväller respektive stanna hemma. Siffror visar även att de som utsatts för brott tidigare känner en högre otrygghet, vilket ger en indikation för att brott har en koppling till otrygghet. 27

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen Dessa åtgärder bygger bland annat på problembilder från kartläggningar i Skärholmen som Svenska Bostäder och SDF Skärholmen har genomfört under 2007.

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

A2. Brott och brottskostnader

A2. Brott och brottskostnader A2. Brott och brottskostnader Det finns många olika typer av brott. För att rätt kunna förebygga dem är det bra att känna till något om var och hur brott brukar ske. Brottsligheten drabbar samhället med

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research 2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 217 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Låg brottslighet i Umeå 4 Umeå ligger bra till i jämförelse med andra

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Riskfritt för tjuvar på landsbygden? LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2006-06-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Trygghet i Skärholmen

Trygghet i Skärholmen Trygghet i Skärholmen Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-11-27 2 Innehåll INLEDNING... 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 FAKTA OM SKÄRHOLMEN...

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Svenska Bostäder/SDF Skarpnäck Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Husby

Trygghet och socialt liv i Husby Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM HUSBY HUSBY BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby

Trygghet och socialt liv i Rinkeby Trygghet och socialt liv i Rinkeby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 0-0-30 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM RINKEBY RINKEBY

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Trygghet i Hässelby strand

Trygghet i Hässelby strand Trygghet i Hässelby strand Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY STRAND

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 109 Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Unga

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren!

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren! Till dig som drabbats av ett bilbrott För din egen skull läs broschyren! varför händer det mig? Vid de flesta bilbrott är förhållandena liknande, och dessa brott kan därmed förutses i större utsträckning

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet i Vilstaområdet 7 november 2012 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? 6 2.1 Metod... 6 2.2 Trygghetsvandring i Vilstaområdet... 6 2.3 Reaktioner efter vandringen... 6 3 Vilstaområdet 7

Läs mer

Trygghet i Hässelby gård

Trygghet i Hässelby gård Trygghet i Hässelby gård Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY GÅRD

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country

Läs mer

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Anmälda brott 2013 och resultat från den Nationella trygghetsundersökningen 2007 2013 i län, kommuner och stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.

Läs mer

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO Trygghetsundersökning, V Götaland, PO2 2--23 Om Trygghetsundersökningen Målgruppen består av individer, -5 år, bosatta i de geografiska områden som en undersökning omfattar Det är en stickprovsundersökning,

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Rinkeby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1(5) Dnr 1.1.-718/2013 2013-11-18 Handläggare Åsa Winfridsson Telefon08-508

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Brf Imatra 2014-12-10

Brf Imatra 2014-12-10 Brf Imatra 2014-12-10 1 Bostadsinbrott, inklusive försök 2013-01-01 12-31 127 brott 2014-01-01 12-08 166 brott 2 Bostadsinbrott, inklusive försök Brf Imatra 2013-01-01 12-31 2 brott 2014-01-01 12-07 6

Läs mer

Introduktion tilll. Trygghetscertifiering av bostäder.

Introduktion tilll. Trygghetscertifiering av bostäder. Introduktion tilll Trygghetscertifiering av bostäder www.lautveckling.se 1 Innehåll Landskrona stad - Landskrona Stadsutveckling AB För ökad trygghet i Landskrona 4 Vad innebär trygghetscertifiering? 4

Läs mer

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Husby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5

Läs mer