Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 404 Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden Författare: Joel Nilsson Handledare: Hans Lind Stockholm 2007

2 Master of Science thesis Title: Economic effects of measures to increase safety in large housing estates Authors Joel Nilsson Department Department of Real Estate & Construction Management Building and Real Estate Economics Master Thesis number 404 Supervisor Hans Lind Keywords Real Estate, Construction, crime, Abstract More than 1/6 of the Swedish population live in housing areas built during the so called record years between 1961 and During the last ten of these years about one million housing units were built in the so called miljonprogrammet (One million house programmet). Those housing estates now need a great renovation. Building parts like constructions of concrete needs to be overseen and be attended to. Not only technical parts need to be dealt with, also the outside areas have been neglected. Criminal acts have grown in some of these areas, leading to feelings of unsafety. The company Skanska have, with this in mind, developed a general concept for the reconstruction of those areas. This essay is a part of the developments that have been and will be made by Skanska. This essay focuses on how to minimize crimes and increase the safety in living areas mainly in areas built during miljonprogrammet. It aims to categorize costs and benefits and develop a model that can be used to measure costs and economic losses caused by criminal acts in a housing area. Examples of the positive economic effects of preventing crimes and increasing the feeling of safety will be presented. That crimes are expensive for the society is nothing new. The problem is how to calculate the cost of a certain crime for both the property-owner and for the society. Only a handful of researchers have studied the cost of crimes. English research results show that criminal acts, especially those of violence, are expensive and cost the society around SEK each. Common crimes in living areas are burglary, theft and vandalism. Some of these affect only the owner while others, like acts of violence, affect the inhabitants and society. Studies show a connection between crimes and feelings of unsafety, and when a crime is committed in an area the feeling of safety is being damaged. The estimated value of a property is being affected negatively when people in the neighbourhood feel a lack of safety caused by violence and increasing criminality. This can lead to great economic losses for the property-owner. Acts to prevent crimes will therefore have a positive economic effect for both the owner and the society. It is important to keep in mind that all areas are unique with a unique set of individuals. Therefore all reconstruction plans need to be specific for each area. 2

3 Examensarbete Titel: Ekonomiska effekter av trygghetsåtgärder i bostadsområden Författare Joel Nilsson Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 404 Handledare Hans Lind Nyckelord Miljonprogrammet, Brottskostnader, Trygghet, Upprustning, Fastighetsekonomi. Sammanfattning Över 1/6 av Sveriges befolkning bor i bostadsområden byggda under rekordåren. Dessa hus som byggdes under åren står i dagsläget inför en omfattande renovering. Och det är ett stort fastighetsbestånd det handlar om, mellan byggdes det cirka 1 miljon bostäder, det så kallade miljonprogrammet. Delar så som betongkonstruktioner, klimatskal, undercentraler, hissar, våtrum och inte minst stammar måste ses över och åtgärdas. Men det föreligger inte enbart ett tekniskt upprustningsbehov i dessa områden, utemiljön har också på många håll fått ett eftersatt underhåll. I vissa områden har även brottsligheten och otryggheten ökat markant sedan dessa områden stod färdigställda. Skanska har med denna bakgrund utvecklat ett helhetskoncept för upprustning av den här typen av områden, där detta examensarbete utgör ett litet fragment av all utveckling som bedrivits av Skanska. Detta examensarbete fokuserar på brott och otrygghet i bostadsområden och då främst miljonprogramsområden. Syftet med arbetet är att belysa kostnader och ekonomiska effekter för brott och otrygghet. Dessa effekter används sedan för att exemplifiera ekonomiska effekter av brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder. De ekonomiska effekterna utgår från ett fastighetsägarperspektiv men också från ett samhällsperspektiv. Att brott kostar pengar råder det inga tvivel om. Komplexiteten ligger i att beräkna hur mycket en viss typ av brott kostar för fastighetsägaren respektive samhället. En handfull människor i världen forskar kring brott och dess kostnader. Engelsk forskning visar att vissa typer av brott är mycket kostsamma, exempelvis våldsbrott som i genomsnitt omräknat kostar kring kr per brott. Vanliga brottstyper i bostadsområden är bilbrott, cykelstöld, inbrott, våldsbrott och skadegörelse. Vissa av dessa brott belastar fastighetsägaren direkt, exempelvis skadegörelse, andra brott belastar både fastighetsägaren och samhället, till exempel våldsbrott. När brott sker i ett område så påverkas också tryggheten. Studier visar att det föreligger en koppling mellan brott och trygghet, det vill säga sker det mycket brott så ökar otryggheten. Denna koppling är olika stark beroende på brottstyp, till exempel så föreligger en stor koppling mellan våldsbrott och otrygghet. Om boende känner sig otrygga i ett område så påverkas vakanser, omflyttningar samt hyrorna för området negativt, vilket kan leda till stora värdeförluster för fastighetsägaren. Åtgärder som ger brottspreventiv effekt påverkar både fastighetsägare och samhället ekonomiskt i positiv riktning. Alla områden är dock unika med en unik uppsättning boende, vilket gör att åtgärder måste skräddarsys efter områdets egna förutsättningar. 3

4 Förord Efter åtskilliga timmar bakom datorskärmen, ibland misströstande ibland hoppfull, har jag insett att människor och dess beteende är väldigt komplexa. Men jag har också insett att det går att förbättra områden som sjunkit ner i en negativ spiral gällande brott och otrygghet. Insikten om att det faktiskt är möjligt att både fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt räkna hem brottspreventiva åtgärder gör att jag känner ett stort hopp för dessa områden och dess invånare. Framtiden är ljus för miljonprogrammet. Jag vill tacka min handledare Hans Lind, KTH, för allt stöd. Även Liselotte Orest, Skanska, som har gett mig mycket stöd. Hon skall även ha en stort tack, eftersom det var hon som väckte mitt omättade intresse för miljonprogrammet och dess möjligheter. Den person som stöttat mig mest av alla är min underbara flickvän Sofia som fått ta mycket frustration när det känts som tyngst. Hon har i alla väder stöttat mig och skall därmed ha ett stort tack. Examensarbetet har på många plan varit mycket tuft, inte allra minst eftersom min pappa avled under denna tid. Han var en sann innovatör och entreprenör, och har varit en stor förebild för mig. Han hade alltid ett stort förtroende för andra människor, något jag kommer att ta med mig i mitt arbete med Miljonprogrammet på Skanska i framtiden. Stockholm, Joel Nilsson 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD AVGRÄNSNING DISPOSITION SKANSKAS UTVECKLINGSPROJEKT HELHETSKONCEPTET OCH DESS DELAR GÅRDSKONCEPTET Tönsberg i Husby BROTT I UTEMILJÖN ALLMÄNT OM BEGREPPET BROTT ALLMÄNT OM KOSTNADER FÖR BROTT BROTTSUTVECKLING I SVERIGE BROTT I BOSTADSOMRÅDEN BROTTSTYPER Bilbrott Cykelstöld Inbrott Våldsbrott Skadegörelse OTRYGGHET KOPPLAD TILL UTEMILJÖN ALLMÄNT OM TRYGGHET KOPPLING MELLAN BROTT OCH OTRYGGHET Negativ spiral TRYGGHETSCERTIFIERING EKONOMISKA EFFEKTER AV OTRYGGHET ÅTGÄRDER MOT BROTT OCH OTRYGGHET VAL AV LÄMPLIGA ÅTGÄRDER Brottskarta Vilken åtgärd är bäst ekonomiskt? ÅTGÄRDSEXEMPEL BERÄKNINGSMODELL OMRÅDE X Antaganden Åtgärder Resultat LCC-BERÄKNINGAR FÖR SAMHÄLLET LCC-Samhället LCC-Samhället (utan tvättstuga och nya entréer) KOMMENTAR DISKUSSION OCH SLUTSATS...50 KÄLLFÖRTECKNING

6 1. Inledning Detta inledande kapitel belyser rapportens bakgrund och syfte, med vilken metod informationen är framtagen, samt hur arbetet är avgränsat. Avslutningsvis beskrivs rapportens upplägg Bakgrund Stora delar av rekordårens bostadsområden, byggda , står i dagsläget inför en omfattande renovering. Och det handlar om en stor andel av det svenska bostadsbeståndet, bara under åren så byggdes det cirka en miljon bostäder, det så kallade miljonprogrammet. Delar så som betongkonstruktioner, klimatskal, undercentraler, hissar, våtrum och inte minst stammar måste ses över och åtgärdas. Men det föreligger inte enbart ett tekniskt upprustningsbehov i dessa områden, utemiljön har också på många håll ett eftersatt underhåll. I vissa områden har även brottsligheten och otryggheten ökat mycket sedan områdena stod färdigställda. För att på bästa sätt kunna ta emot detta enorma underhållsberg som stundar har Skanska utvecklat ett helhetskoncept för upprustning av den här typen av områden. Fokus är riktat mot de tekniska lösningarna, men konceptet belyser även utemiljön i områdena. Frågor så som trivsel och trygghet har stor vikt när det gäller utemiljön. Det råder inga tvivel kring att brott kostar pengar, frågan är hur mycket och vilka som berörs av kostnaderna. Det finns väldigt lite forskning kring kostnader för brott, och ännu mindre forskning kring ekonomsiska effekter av otrygghet. Med denna bakgrund skall detta examensarbete försöka belysa och utreda koppling mellan brott, trygghet och dess kostnader, samt ekonomiska effekter av bebyggelseinriktade åtgärder Syfte Huvudsyftet med examensarbetet är att visa på vilka ekonomiska konsekvenser trygghetsförbättrande åtgärder i utemiljön kan ge för fastighetsägare och samhället. För att redovisa detta på ett övergripande och insiktsfullt vis så kommer rapporten även beskriva brott och otrygghet samt dess koppling. Målet med denna rapport är att den skall kunna vara ett bidragande fragment i Skanskas utvecklingsprojekt för framtagandet ett nytt koncept gällande upprustning av miljonprogram. Tanken har också varit att rapporten skall kunna användas som underlag för beslutsfattare och fastighetsägare för att påvisa vikten av en fungerande utemiljö. Syftet med den förenklade kalkyl, som redovisas längre fram i rapporten, är att den också skall kunna användas som ett snabbt och enkelt verktyg som kan ge en förenklad översikt över möjliga åtgärder för ett område samt eventuella effekter av dessa. Kalkylen skall även kunna förfinas med mer polerade siffror varefter Skanska utvecklar sitt koncept reellt i framtiden. 6

7 1.3. Metod Metoden för framtagandet av detta examensarbete baseras på en vidsträckt litteraturstudie av ämnet för att få en allmän bild samt en fördjupning i statistik kring valda brottstyper och trygghetsfaktorer. Statistiken och undersökningarna ligger sedan till grund för de ekonomiska antagandena och resonemangen. En modell har även framtagits för att kunna exemplifiera scenarion för områden gällande effekter av olika trygghetsförbättrande åtgärder. Kalkylen har använts som ett enkelt ekonomiskt testlabb för att på ett övergripande sätt kunna se ekonomiska tendenser av olika åtgärder och en kombination av dessa Avgränsning Arbetet avser endast att belysa brottstyper och trygghetsaspekter kopplat till yttre miljöer i bostadsområden. De brottstyper som är exemplifierade är de som ansetts mest relevanta för bostadsområden, vilket givetvis inte innebär att det också sker andra typer av brott i dessa områden. Fokus ligger på byggtekniska åtgärder, för att på så sätt ytterliggare avgränsa arbetet. De ekonomiska effekterna som är antagna utifrån olika typer av åtgärder utgår från fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska resonemang Disposition Upplägget för rapporten har för avsikt att leda in läsaren kring ämnet brott och trygghet, utreda kopplingen dem emellan för att sedan fortgå med mer fördjupade studier av åtgärder och dess effekter. Detta kommer i slutet exemplifieras i en kalkylmodell. Förloppet är uppdelat i följande kapitel. Kapitel 2 Består av en överblick av Skanskas utvecklingsprojekt, dess olika utvecklingsdelar samt en fördjupning av gårdskonceptet. Kapitel 3 Beskriver brott och brottsutvecklingen i Sverige, allmän genomgång av kostnader för brott, samt vilka typer av brott som är vanliga i bostadsområden och kostnaderna för dem. Kapitel 4 Belyser trygghet relaterat till yttre miljön, kopplingen mellan brott och otrygghet, erfarenheter av trygghetscertifiering samt ekonomiska effekter av otrygghet. Kapitel 5 Redogör för hur lämpliga åtgärder ska väljas, exempel på åtgärder som påverkar brott och otrygghet. Även ekonomiska beräkningsexempel av åtgärder och dess effekter framförs här. Kapitel 6 Detta kapitel redovisar kalkylen och dess uppbyggnad samt resultat. En tillämpning på ett fiktivt område, Område X, görs även i detta kapitel. Kapitel 7 Slutsatser och diskussion utgör kapitel 7. 7

8 2. Skanskas utvecklingsprojekt 2.1. Helhetskonceptet och dess delar Skanska startade 2006 ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla ett helhetskoncept för upprustning av miljonprogramsområden. Syftet med konceptet är att Skanska skall, redan i ett tidigt skede av processen, kunna erbjuda en anpassad helhetslösning och även genomföra upprustningen. Huvudmålet med helhetsgreppet är att området skall bli mer attraktivt, tryggare samt mer kostnadseffektivt. En stor anledning till att Skanska har startat detta projekt är att det föreligger ett enormt renoveringsbehov i rekordårens fastighetsbestånd. En studie från Byggkommittén (2005: s 15) visar att det kommer att behövas åtgärdas mellan och 1,3 miljoner lägenheter de närmaste 15 till 20 åren. Åtgärderna gäller främst installationer och tekniska system, vattenoch avloppsstammar, el, ventilation, men även fönster, balkonger, fasader och liknande åtgärder. Beräkningar visar att cirka lägenheter per år kommer att behöva byta stammar under denna period, detta kan jämföras med dagens behov av stambyte på cirka lägenheter per år. Ett flertal av dessa områden har även problem gällande brott och otrygghet. Skanska avser att erbjuda helhetslösningar för att på bästa sätt lösa ovan nämnda problem. Konceptet som Skanska tagit fram för miljonprogramsområden består av följande delar: Energiåtgärder En energieffektiv helhetslösning skall erbjudas. Målet är att energibesparingen skall vara kring 30% och att åtgärderna skall vara motiverade rent investeringsmässigt på lång sikt i så kallade LCC-beräkningar (LCC = Life Cycle Cost). Gårdskonceptet Skanska skall erbjuda ett koncept för en trygg och attraktiv utemiljö, med mål att förbättra förhållandena för de boende och samtidigt minska brottsrelaterade kostnader för både fastighetsägare och samhället. Miljösäkring En stor del av miljonprogrammets bestånd innehåller någon form av miljöfarligt material, därför kommer Skanska även att erbjuda bra och välgrundade åtgärder mot detta. Hiss Denna del av konceptet belyser installering av hiss på bästa sätt med en så liten störning för hyresgästerna som möjligt. Konceptet innefattar Hissinstallation i hus utan nuvarande hiss, en installation som leder till attraktiva och mer tillgängliga bostäder. Våtrum I konceptet så har en ny metod för våtrum utvecklats, metoden som kallas rum i rummet innebär att det byggs ett badrum i det befintliga badrummet. Mellan de gamla och de nya väggarna ligger en luftspalt som tar hand om eventuell fukt, detta genom ventilation. Stammar för vatten och avlopp byts samtidigt ut. Fördelen med metoden är att byggtiden förkortas samt att de boende störs i mindre utsträckning på grund av liten andel rivningsarbete. 8

9 Tvättstuga En fristående platsbyggd tvättstuga har utvecklats av Skanska. Tvättstugan är avsedd att placeras på gården vilket kan leda till ökad tillgänglighet samt ökad trygghet för de boende. Vertikala schaktet Målet är att ta fram metoder för att på ett effektivt och kreativt sätt montera nya installationsschakt, detta i kombination med badrumsmoduler och i vissa fall ny hiss. Utvecklingen sker med fokus på kort byggtid, liten påverkan för boende under byggtiden, ökade ytor samt förbättrad tillgänglighet. Undercentral Målsättningen är att fokusera på undercentralen, dess lokalisering, antal lägenheter kopplat till centralen, ledningsdata med mera, och därigenom optimera energiförbrukningen. Klimatskal Syftet med delen för klimatskal är att fokusera på sänkning av energiförbrukningen, men också att förbättra inneklimatet och samtidigt renovera skador och slitage på klimatskalet. Gamla byggmetoder kombineras och utvecklas med nya metoder för att kunna renovera på ett kvalitetsmässigt och kostnadseffektivt sätt. Hänsyn till estetiska faktorer kommer också att tas. Betongkonstruktion Betongkonstruktionerna i miljonprogrammet är ofta mycket slitna. Det beror bland annat på saltinträngningar i betongen, skador i armeringen och dålig kvalité på betongen. Eftersom stora delar av flerbostadsbeståndet är byggt i betong så finns det en stor efterfrågan på den här typen av åtgärder. Kunskap och verktyg kring åtgärder för betongkonstruktioner har därför framtagits av Skanska Gårdskonceptet Detta examensarbete kommer att ingå som ett av många underlag i utvecklingsprojektet, och då främst gällande gårdskonceptet. Många av miljonprogrammets gårdar är slitna och dåligt underhållna, skadegörelse och andra trygghetsdämpade företeelser är vanligt förekommande. Målet med Gårdskonceptet är att kunna erbjuda ett koncept för en trygg och attraktiv utemiljö, med syfte att förbättra förhållanden för de boende och samtidigt minska brottsrelaterade kostnader för både fastighetsägare och samhället. Gårdskonceptet har valt att testa planeringsunderlag och verktyg på ett verkligt pilotprojekt, vilket nu görs på området Tönsberg som ligger i stockholmsförorten Husby Tönsberg i Husby Målet med pilotprojektet är att utifrån boendeundersökning och beräkningar ta fram ett förslag med lämpliga åtgärder för ett bostadsområde. Området som ligger till grund för pilotprogrammet är Tönsberg i Husby som ägs av Wallenstam. Tönsberg är ett litet kvarter om tre gårdar, som är beläget i utkanten av Husby i nordvästra Stockholm. Området har 279 bostadslägenheter med en total bostadsyta på kvadratmeter. Tönsberg byggdes klart 1977 och räknas till ett av de områden som byggdes i slutet av miljonprogrammet. 9

10 Skanska och tillhörande samarbetspartners i detta projekt lägger stor vikt vid åsikter från boende i området. Genom att fråga de boende i form av så kallad Gåtur kan problem och åsikter fångas in och ligga till underlag för vidare utredning och planering. Gåturen är ett möte med de boende där de först går till olika förvalda platser i området, stannar där och under tystnad skriver ner sina åsikter kring utemiljön, trygghet med mera. Därefter samlas samtliga som medverkat under turen och sammanfattar allas åsikter och funderingar. Gåtur för Tönsberg genomfördes den 3 maj 2007, med bra uppslutning och med en mångfald av åsikter och funderingar kring området. Liknande gåturer har gjorts runt om i landet och kallas också för trygghetsvandring. Figur 2.1, Karta över Husby med numrerade områden och kvarteret Tönsberg markerat i blått, Karta ur Svenska Bostäders rapport Trygghet och socialt liv i Husby. 10

11 Tidigare undersökningar av Husby och därmed Tönsberg har visat att ett stort antal boende känner sig otrygga utomhus vid vissa tidpunkter. Se tabell 2.1. Trygghetsupplevelse A (procent) UO 1 UO 2 UO 3 UO 4 Totalt (n = 62) (n = 62) (n = 103) (n = 110) (n = 337) Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Tabell 2.1, beskriver otrygghet i Husby, det markerade området innefattar bland annat Tönsberg. Ur rapporten Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder. Som tabellen visar på vill inte 23 procent av de boende i Tönsberg gå ut på kvällarna eftersom de känner sig så pass otrygga. Det är ett starkt skäl till att genomföra trygghetsskapande åtgärder. Den gåtur vi gjorde i området visade bland annat på att belysning var bristfällig i många delar av området, vilket bidrar till otryggheten. Många upplevde också problem med att området ofta var nedskräpat, vilket också ger en känsla av att området inte är omhändertaget eller säkert. Planeringen och utvecklingsarbetet pågår fortfarande angående Tönsberg, planeringsresultat beräknas vara färdigt i januari Förhoppningsvis kommer detta examensarbete till viss del kunna ligga till grund för gårdsprojektet. 11

12 3. Brott i utemiljön 3.1. Allmänt om begreppet brott En handling som anses vara brottslig idag behöver inte vara det i framtiden, det är samhället som genom lagstiftning avgör vad som anses brottsligt eller ej. Exempelvis så var homosexualitet förbjudet i början av 1900-talet, något som idag är fullt lagligt. Exempel på motsatt lagförändring är barnaga som var accepterat på 1950-talet, men som idag är brottsligt enligt lag. Detta visar tydligt att samhället och lagarna förändras ständigt, och därmed även brottslighet. Det finns enligt de amerikanska forskarna Cohen och Felson (1979: s ) tre omständigheter som måste sammanfalla för att det skall uppstå en brottslig handling. Dessa är följande: 1. En motiverad gärningsman 2. Ett brottsobjekt/offer 3. Frånvaro av kapabla väktare Det krävs att någon är motiverad till att begå ett visst brott för att det skall kunna ske, men även att finns något att stjäla eller förstöra för att brotten skall kunna genomföras. Oavsett om det finns både en motiverad gärningsman och ett brottsobjekt så krävs även frånvaro av kapabel väktare för att brottet skall ske. Exempel på kapabel väktare kan i många fall vara någon annan människa närvarande på plats, det vill säga ett potentiellt vittne. Om någon av dessa tre omständigheter kan förebyggas så uppstår inte brottet. En vanlig uppdelning av brottsförebyggande arbete är följande: Social brottsprevention Situationell brottsprevention Den sociala brottspreventionen försöker påverka motivationen till brott hos individen. Detta kan göras på ett flertal sätt, exempelvis genom informationsprogram i skolor eller program för att hjälpa människor att komma in i samhället efter en fängelsevistelse. Det handlar ofta om ett långsiktigt arbete, ofta med inriktning mot barn och ungdomar. På Brottsförebyggande rådets hemsida ( ) kan man läsa att målet med social brottspreventionen är att stärka banden mellan individen och samhället så pass mycket att individen avstår från en kriminell bana. När det gäller den situationella brottspreventionen så utgår strategin från att man skall förhindra tillfällen och situationer till brott, det vill säga minska tillgängligheten till brottobjekt och brottsoffer men även öka tillgången till kapabla väktare. Detta görs bland annat genom stadsplanering och arkitektur. Exempel på detta är att planera parkeringar med väl synliga parkeringsplatser från bostäderna, vilket ger resultat i minskad brottslighet relaterad till dessa fordon. Enligt Törnqvist (2002: s 11) finns det stora fördelar med att planera bostadsområden med hjälp av brottpreventiva tankegångar. Detta gäller inte minst områden som skall byggas och där det redan i ett tidigt planeringsskede finns möjlighet att påverka planer brottspreventivt. Det finns även stora fördelar med ett brottspreventivt tankesätt när det gäller upprustning av befintliga områden. 12

13 3.2. Allmänt om kostnader för brott Det sker forskning på ämnet kostnader för brott runt om i världen, dock i relativt liten skala. Länder som främst förknippas med den här typen av forskning är England, USA och Holland. Målet med forskningen är att ta fram beräknad total kostnad för olika brott, vilket sedan kan ligga till underlag för beslutsfattare. I en artikel menar Grevholm (2006) att intresset från samhället är stort för den här typen av forskning, eftersom mer ekonomiska motiv efterfrågas till underlag för åtgärder mot brott. På den brittiska hemsidan för myndigheten homeoffice ( ) kan man utläsa att den totala kostnaden för ett brott delas ofta upp i följande delar: Kostnad för att förebygga brottet (installation av lås, säkerhetsdörrar, larm mm) Kostnaden för konsekvensen av brottet (stulna varor, skador, sjukostnader mm) Följdkostnader efter brottet (handläggning, rättegångar mm) Enligt Grevholm (2006) är forskarna är eniga kring komplexiteten i frågan och understryker tydligt svårigheterna med att visa på säkerställda siffror gällande kostnader för brott. En anledning till denna komplexitet är att beräkningarna visar sig påverkas av enormt många faktorer. Inkomstbortfall för offret och dess anhöriga, kostnad för fängelsestraff, handläggningskostnader, kostnader för säkerhetsåtgärder och så vidare. Ett annat stort problem vid beräkning av totala kostnader för brott i ett land är den bristfälliga statistiska informationen. Exempelvis så finns det inget land som vet exakt hur många brott som verkligen sker eftersom mörkertal förekommer för alla typer av brott. En engelsk studie av Brand och Price (2000) visar på att kostnaderna för brott skiljer sig mycket beroende på vilken typ av brott det är frågan om. Denna studie försöker räkna in alla kostnader för samhället, även dolda sociala kostnader. Studien visar att kostnaden för grov våldsrelaterad brottslighet är klart mycket högre än för övriga brott. En förklaring till detta resultat är att sociala kostnader så som emotionella och psykiska faktorer ligger långt över snittet för grova våldsbrott, speciellt mord. Andra mer direkt ekonomisk mätbara kostnader som är inräknade är poliskostnader kopplat till brottet, det vill säga kostnad för utryckning, handläggning mm. Sjukkostnader är även inräknade, vilket även bidrar till de höga totala kostnaderna för våldsbrotten. Sammanslagningen av ekonomiska och sociala kostnader ger en mer rättvis bild av totala brottskostnaden. Kostnaderna är också justerade och avräknade med tanke på omplacering av resurser mellan olika aktörer, vilket inte i sig skapar en kostnad för samhället. Till exempel så räknas ersättning från försäkring som en sådan omflyttning från potentiella offer som betalar försäkringspremie till ett faktiskt offer som får ut sin ersättning. Dock räknas kostnaden för försäkringsadministration kopplat till brotten in i förebyggande kostnader, detta eftersom de som jobbar med detta hade varit sysselsatta med annat inom samhället om brott ej fanns. 13

14 Estimated average cost of crimes against individuals and housholds in 2003/04 In anticipation As a consequence of crime ( ) In reponse of crime ( ) Physical and to crime ( ) Defensive Insurance Emotional Value of Property Health Criminal expenditure admini- impact on property damaged/ Victim Lost ser- Justice Average Offence category stration direct victims stolen destroyd services output vices system cost ( ) Violence against person Homicide Wounding Serious wounding Other wounding Sexual offences Common assault Robbery Burglary in a dwelling Theft Theft - not vehicle Theft of vehiclet Theft from vehicle Attempted vehicle theft Criminal Damage Tabell 3:1, Kostnader i pund( ) för olika typer av brott i England. Från The economic and social costs of crime against individuals and households 2003/04, Home Office Online Report 30/05 Estimated total cost of crime against individuals and households in 2003/04 by crime type Criminal Damage 6% Burglary in a dwelling 8% Theft 12% Violence against person 37% Robbery 7% Common assault 7% Sexual offences 23% Diagram 3:1, Beräknade totalkostnader fördelat på brottstyp, England från The economic and social costs of crime against individuals and households 2003/04, Home Office Online Report 30/05 14

15 De engelska beräkningarna av genomsnittskostnader per brottstyp visar på vilka enorma kostnader ett brott kan kosta, exempelvis så kostar ett mord i England omräknat till svenska kronor kring 19 miljoner kronor. Misshandel kostar omräknat cirka kronor och våldsbrott mot person kostar motsvarande cirka kronor per brott. Ett rimligt antagande är att brottskostnaderna i Sverige per brott är av likartad storleksordning som Englands, detta eftersom länderna i övrigt inte skiljer sig nämnvärt ekonomiskt och kulturellt. Omräknade kostnader i svenska kronor (1 = 13kr) Brottstyper kostnad/brott Våldsbrott Mord Misshandel Sexualbrott Rån Inbrott Bilstöld Stöld ur bil Skadegörelse (kostnaderna är avrundade till jämna tusental) Tabell 3.2, kostnader omräknade till svenska kronor, genomsnittskostnaden för samhället per brottstyp. En slutsats som kan dras utifrån den engelska studien är att det finns stor vinning rent ekonomiskt för samhället att försöka motverka dessa brott, speciellt de våldsrelaterade brotten som enskilt leder till stora kostnader Brottsutveckling i Sverige På Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) hemsida ( ) visas statistik på att Sveriges totala brottslighet har stigit markant från 1950 fram till kring 1990, för att därefter ligga på en relativt jämn nivå, se diagram 3.2. En koppling mellan ökad välfärd och ökad andel brott kan skönjas i diagrammet. Statistiken visar endast antalet anmälda brott, och för vissa kategorier förutsätts ett relativt stort mörkertal, exempel på en sådan kategori är skadegörelse. 15

16 Brottsutveckling Totalt antal brott Antal brott Tillgrepp Skadegörelse Våldsbrott (Brott mot liv och hälsa) År Diagram 3.2, Anmälda brott från och med år 1950, BRÅ Den historiska brottsstatistiken visar också att den största andelen brott som begås årligen är tillgrepp, det vill säga stöld, inbrott och liknande brott. Siffror visar även på att brottslighet, och då främst tillgrepp, följer konjunkturläget eftersom det sker fler av dessa brott i ekonomsikt bra tider. Det sistnämnda förklaras oftast med att det finns fler tillfällen till brott i en högkonjunktur, fler stöldbegärliga ting finns att stjäla. Viss forskning tyder på att på att nergången gällande tillgrepp de senaste åren till viss del beror på ökad fokus på säkerhetsinriktad teknik, detta gällande exempelvis bilbrott som minskat för nya bilar på grund av nya säkrare lås. När det gäller våldsbrott och skadegörelse så har dessa brott ökat mer konstant genom tiden oavsett konjunktur. Befolkningsökningen som varit den närmsta 50-årsperioden, ca 2 miljoner människor, bidrar givetvis till en viss ökning av den totala brottsstatistiken, men studerar man brottsdata utslagen per invånare så ser tendensen för brottsökningen ut på samma sätt. Detta tyder på att brottsligheten har stigit de senaste 50 åren, men kan också visa på att acceptansen för att anmäla vissa brott ökat med åren. Forskning visar även på att det sker färre brott i glesbygg än i storstäder utslaget per person. När det gäller exempelvis tillgrepp så gör städerna, med sin stora tillgång av objekt på begränsad yta, det mer fördelaktigt att bedriva den formen av brottslighet Brott i bostadsområden Brottsförebyggande Rådets statistik ( ) visar på att den vanligaste brottstypen som sker utomhus i bostadsområden är tillgrepp, exempelvis stöld av bil och ur bil, cykelstöld samt inbrott. Men det förekommer också våldsbrott av olika slag så som misshandel, rån och våldtäkt. Dessa brottstyper förekommer ofta i mindre skala men mörkertal förekommer dock gällande dessa brottstyper. Andra brott som uppdagas i bostadsområden är skadegörelse så som exempelvis klotter, också här finns mörkertal. Törnqvist (2002: s 14) menar på att beroende på typ av bostadsområde så är olika typer av brott mer eller mindre vanligt förekommande. Exempelvis så sker det fler inbrott och stölder i villaområden och mer skadegörelse i områden med flerbostadshus. Enligt statistik från BRÅ ( ) så förekommer en högre brottslighet i vissa miljonprogramsområden, speciellt i storstäderna. Diagrammen nedan visar på att det anmäls fler skadegörelsebrott i de större 16

17 miljonprogramsområdena, Rinkeby och Kista, än i övriga stadsdelar, exempelvis Kungsholmen. Denna tendens är dock inte alls lika tydligt när det gäller stöldbrott. Diagram 3.3, Visar antalet skadegörelsebrott per invånare för områdena Kista, Rinkeby och Kungsholmen, BRÅ. Diagram 3.4, Visar antalet Stöldbrott per invånare för områdena Kista, Rinkeby och Kungsholmen, BRÅ. 17

18 3.5. Brottstyper Nedanstående uppdelning av brottstyper är gjord i detta examensarbete. Anledningen till att just dessa brott är utvalda är att de är vanligt förekommande i bostadsområden. Bilbrott - Biltillgrepp - Stöld ur eller från motordrivet fordon - Skadegörelse på motorfordon Cykelstöld - Tillgrepp av cykel Inbrott - Inbrott bostad - Inbrott i källare, vind, förråd och liknande Våldsbrott - Misshandel utomhus - Rån utomhus - Mord, dråp - Våldtäkt utomhus Skadegörelse - Klotter - Skadegörelse på utvändiga byggnadsdelar Bilbrott Bilbrott utgör enligt BRÅs statistik ( ) kring en femtedel av antalet årligen anmälda brott i Sverige, vilket är en mycket stor andel. I bostadsområden är bilbrott vanliga inte minst i miljonprogramsområden där parkeringar och parkeringshus ofta är undanskymda. I texten kort om bilbrott från Brottsförebyggande Rådet (2004) räknas bilbrott till de så kallade strategiska brotten det vill säga brott som ofta leder till annan kriminalitet. Mörkertalen för bilbrott är däremot relativt små eftersom försäkringsbolagen kräver en polisanmälan för att betala ut ersättning. 18

19 Bilbrott totalt Antal Stöld ur bil Biltillgrepp År Diagram 3.5, Statistik över bilbrott i Sverige perioden , BRÅ BRÅ visar också på att bilbrott är en brottstyp som följer konjunkturen, det vill säga bilbrotten ökar när konjunkturen är stark och tvärt om. Detta visar att brottstypen till stor del beror av tillgången till lämpliga objekt. Vilket också indirekt visar på att åtgärder som försvårar tillgängligheten, och därmed också tillgången till objekt, kan leda till lägre brottslighet. Bilbrott är ett brott som ofta är planerat i viss bemärkelse. Tjuven är oftast inställd på att begå brottet till skillnad mot exempelvis misshandel som oftast uppstår av en slump och där förövaren dessutom ofta är påverkad. Kostnader Fastighetsägare Den part som direkt berörs ekonomiskt av bilbrott i ett bostadsområde är de boende som äger bil. Det sker både genom värdeförluster vid stölderna men också genom en högre försäkringspremie. De boende som inte äger en bil berörs inte direkt av dessa kostnader, dock leder ofta hög bilbrottslighet i ett område till ökad otrygghet. Ökad otrygghet på grund av bilbrott, kan påverka statusen negativt i området vilket därmed påverkar fastighetsägaren negativt genom lägre hyror, högre vakanser och högre omflyttningsgrad. Vissa materiella skador som uppstår i samband med bilbrott leder också till ökade kostnader för fastighetsägaren, exempelvis skador på garage och skyddsgaller. Samhället Kostnaderna för samhället blir totalt sett stora på grund av det stora antal bilbrott som sker årligen. Engelska beräkningar visar att bilstöld i genomsnitt kostar motsvarande kronor, medan stöld ur bil i genomsnitt kostar samhället cirka kronor. Vilket innebär att bilbrott år 2005 totalt kostat svenska samhället kring 3,5 miljarder kronor. 19

20 Cykelstöld År 2006 anmäldes, enligt BRÅ:s hemsida ( ), cykelstölder i Sverige. Det är en minskning på 44 procent jämfört med för 10 år sedan. Denna minskning beror till största delen på att försäkringsvillkoren gällande cykelstöld har ändrat sig, det lönar sig helt enkelt inte att anmäla. Brottsundersökningar i Sverige visar dock att cirka 7 procent av invånarna har utsatts för cykelstöld, vilket tyder på att stora mörkertal förekommer. Cirka en procent av cykelstölderna klaras upp, vilket är en väldigt låg siffra. I bostadsområden förekommer cykelstölder relativt frekvent, menar Reppen och Viden (2006: s 97). Stora cykelförråd är vanliga i miljonprogramsområden. Precis som för lägenhetsförråden så sker stölder relativt ofta i förråden. Ett problem med cykelförråden i dessa områden är dålig överblickbarhet, det vill säga att förråden ligger avsides och har dålig transparens, vilket leder till att tjuven kan arbeta ostört. Ett annat problem med dessa cykelförråd är att ett stort antal människor har tillgång till samma förråd, vilket leder till att användarna inte känner de som nyttjar förrådet. En reflektion som kom upp från boende under gåturen i Tönsberg ( ) var att eftersom förråden känns osäkra så är det vanligt att de boende tar upp sin cykel till lägenheten eller ställer den i loftgångarna. Det sistnämnda är förbjudet eftersom loftgångarna absolut inte får blockeras, på grund av brandfaran. Kostnader Fastighetsägare Cykelstölder påverkar i första hand de boende negativt, främst trygghetsmässigt men även ekonomiskt. Dessa stölder innefattar relativt små summor pengar för de boende men kan innebära kännbara ekonomiska effekter för fastighetsbolaget, detta eftersom tryggheten försämras vilket i sin tur kan leda till försämring gällande vakanser, hyror och omflyttning. De direkta kostnaderna för fastighetsägaren är små, det kan handla om att byta ut lås på cykelförråd som brutits upp. Enligt en intervju med handläggaren Jonas Frid på försäkringsbolaget IF uppskattar försäkringsbolagen att ett cykelbrott i genomsnitt kostar 3000 kronor. Samhället Kostnaden för samhället är relativt små, jämfört med andra brott, dock föreligger vissa handläggningskostnader för myndigheterna Inbrott Statistik från BRÅ ( ) visar att bostadsinbrott minskat de senaste åren. Liksom bilbrotten så följer inbrott konjunkturen i viss mån, det vill säga något fler brott sker vid högkonjunktur och tvärt om. Dock visar trenden i Sverige gällande bostadsinbrott på färre brott framöver. De regionala variationerna är stora, det sker endast ett fåtal inbrott i glesbyggd, de mest utsatta områdena är välbärgade villaområden i tätorter. 20

21 Bostadsinbrott Diagram 3.6, Statistik över totalt antal inbrott och inbrott i bostäder för Sverige perioden , BRÅ Antal År Det finns låg andel dold brottslighet gällande bostadsinbrott, vilket har med försäkringssystemet att göra. För att få ut ersättning för inbrott måste bostadsinbrottet anmälas. Enligt en rapport från Niméus (2004: s 156) har cirka 99 procent av de svenska villaägarna och cirka 93 procent av de som bor i flerfamiljshus en hemförsäkring. Något som leder till att de flesta anmäler inbrott av försäkringsskäl. Det är också ofta så att den utsatta parten känner sig väldigt kränkt efter ett inbrott och därför vill även anmäla inbrottet. Hemförsäkring (procent) UO 1 UO 2 UO 3 UO 4 Totalt (n = 62) (n = 64) (n = 105) (n = 113) (n = 344) Ja Nej Vet ej Frågan lyder: Har ert hushåll hemförsäkring? Tabell 3.3, Svar från trygghetsenkät av Svenska Bostäder, Tönsberg ingår i område nr2 som är markerat. Som tabellen ovan visar så innehar en stor del av de boende även i de större miljonprogramsområdena hemförsäkring, se tabell 3.3. Enligt polismyndigheten i Stockholms läns anvisningar i Bo tryggt 05 så påpekas att de flesta inbrott sker i förråd och i andra utrymmen, vilket leder till större mörkertal. Den tyder också på att det sker mer inbrott i byggnader som ligger på platser där en mindre mängd människor rör sig. Detta gör att utkanten av områden ofta är drabbade i högre grad. 21

22 Diagram 3:7, Andel polisanmälda bostadsinbrott efter typ av brott, år Figuren visar att övervägande andelen bostadsbrott sker i villor, endast en tredjedel sker i lägenheter. Ur: Brottsutvecklingen i Sverige , 2004:03, BRÅ. Ur ett trygghetsperspektiv är inbrott en allvarlig faktor speciellt bostadsinbrott. Cirka en femtedel av Sveriges befolkning uppgav i en studie, uppmärksammad av Niméus (2004: s 155), att de var oroliga för inbrott. De som var oroligast var kvinnor mellan 55 och 64 år. Stockholmare var mer oroliga än boende i glesbygden. Speciellt om det sker relativt många inbrott i ett område så kan boende påverkas negativt trygghetsmässigt, vilket i sin tur påverkar fastighetsägaren negativt ekonomiskt. Kostnader Fastighetsägare Fastighetsägare i utsatta områden drar på sig kostnader i form av nya lås och säkerhetsutrustning till förråd och liknande. Dessa är dock små i jämförelse med trygghetseffekten. Eftersom rapporter visar på att inbrott påverkar boendes trygghet i hög grad så kan detta i sin tur innebära stora förluster för fastighetsägare. Samhället Engelska beräkningar visar att bostadsinbrotten kostar i genomsnitt kronor per inbrott Våldsbrott År 2005 anmäldes i Sverige totalt 238 mord/dråp, våldtäkter, rån och misshandelsfall enligt BRÅ:s hemsida ( ). Dessa siffror visar att de grova våldsbrotten, som mord, sker i relativt liten skala jämfört med exempelvis misshandel. Det är dock de grövsta brotten som uppmärksammas i media och som därmed leder till stor otrygghet. Flertalet av våldsbrotten sker i hemmet av nära anhörig till offret, men våldsbrott sker även utomhus i viss mån, ofta i krogmiljöer men även i bostadsområden. Antal våldsbrott har ökat de senaste åren, se diagram 3.5. Det skall dock tilläggas att statistiken kring antalet anmälda fall inte fullt ut behöver spegla det faktiska antalet brott begångna, exempelvis för mord/dråp så var siffran för de faktiska fallen vid uppföljning lägre än antalet anmälda fall. 22

23 Antal brott Misshandel Rån Våldtäkt År Diagram 3.8, Statistik över våldsbrott i Sverige perioden , BRÅ När det gäller våldsrelaterad brottslighet, visar Grevholm (2002: s 31) på att den dolda brottsligheten är stor. Faktorer som spelar in vid anmälan av brottet är hur allvarligt brottet anses vara samt relationen mellan offer och förövare. Generellt sett gäller att anmälningsbenägenheten är lägre ju mindre allvarligt brottet är samt ju närmare relationen mellan offer och förövare är. I den tidigare nämnda utredningen Bo tryggt 05 från polismyndigheten påpekas också att offret oftast känner sig väldigt kränkt. Det gäller speciellt våldtäktsbrott då de resulterar i djupgående personliga kränkningar. Brottsförebyggande Rådets statistik ( ) visar att i flerbostadsområden, främst belägna i storstäder, förekommer flest antal våldsbrott i närheten av områdets centrum. Dessa centrum är ofta områdets knytpunkt, och inte sällan är krogar och andra mötesplatser belägna i centrumet. De centrala delarna blir även mötespunkter för ungdomar på kvällarna som i brist på möteslokaler möts och umgås där. Det är kvällstid och ofta i samband med alkohol och droger som våldsbrott utomhus uppstår. Den mest utsatta gruppen är unga män. Våldbrott påverkar tryggheten väldigt negativt och får ett område ryktet att det drabbas av fler sådana brott än övriga områden, så påverkar det både intresset hos nya hyresgäster samt levnadsmönstren hos de som redan bor i området på olika sätt. Exempelvis kan det i sin tur innebära att boende inte vågar gå ut på kvällarna vilket i sin tur leder till färre vittnen på gatorna, vilket innebär att det blir lättare att genomföra fler våldsbrott och så vidare. Detta kan, vid uteblivna åtgärder, leda till en negativ spiral med fler vakanta lägenheter och ökad segregation på sikt. 23

24 Kostnader Fastighetsägare Fastighetsägare påverkas mycket hårt ekonomiskt om det sker mycket våldbrott i området. Detta eftersom området anser mindre attraktivt att bo i, vilket kan leda till vakanser, lägre hyror och liknande på sikt. Att boende i området inte vågar gå ut på kvällar och nätter på grund av otrygghet leder också till att andra brott tenderar att öka, exempelvis skadegörelse och inbrott. Anledningen till detta är att färre vittnen vistas utomhus och gör att kriminella kan agera mer ostört. Samhället Engelsk forskning från Brand och Price (2000) visar på att våldsbrott är den brottstyp som i alla särklass är den mest kostsamma för staten. Summor på motsvarande 19 miljoner kronor för ett mord nämns i dessa rapporter. Övriga genomsnittskostnader för samhället är kronor för sexualbrott, kronor för misshandel och kronor för rån. Kostnaden för ett genomsnittligt våldsbrott beräknas vara motsvarande kronor Skadegörelse Skadegörelse sker främst i form av klotter eller skadegörelse på motorfordon, enligt statistik från BRÅ:s hemsida ( ). Skadegörelse förknippas till största delen med ungdomar, siffror som stärker detta är att cirka hälften av antalet klottrare som årligen misstänks är i åldrarna 15 till 17 år. Få skadegörelsebrott klaras upp, år 2006 klarades endast 4 procent av de anmälda skadegörelsebrotten upp. Skadegörelse blir också oftast mycket kostsamt att reparera och sanera, vilket i flerbostadsområden oftast ligger på fastighetsägarens ansvar. Antal Skadegörelse Diagram 3.9, Statistik över totalt antalet anmälda skadegörelsebrott för Sverige perioden , BRÅ År Ett problem med statistik kring skadegörelse är att endast de mer kostsamma fallen anmäls, detta för att självrisken överstiger de mindre skadegörelsebrotten. En tendens som även framgår är att stat, kommun samt stora företag inte anmäler i samma utsträckning som mindre aktörer. För att få en rättvis bild av skadegörelsen i ett område så är det ofta värdefullt att 24

25 studera underhållskostnaderna för fastigheten. Dessa siffror ger en bild av antalet skadegörelsefall och dess kostnader. Skadegörelse delas ofta upp i följande fem delar: - Skadegörelse på motorfordon - Skadegörelse genom brand - Klotter - Skadegörelse mot stat, kommun och landsting - Annan skadegörelse. Figur 3.4, Anmälda skadegörelsebrott och dess fördelning, år 2003, Brottsutvecklingen i Sverige , 2004:03, BRÅ Kostnader Fastighetsägare Som det går att läsa på Botryggt:s hemsida ( ) är skadegörelse en stor källa till otrygghet i ett bostadsområde. Om ett område blir förslummat, med klotter och sönderslagna saker, leder detta på sikt till att folk slutar vistas utomhus på de platser där detta sker, vilket i sin tur leder till ytterliggare skadegörelse. En negativ spiral kan lätt uppstå om underhållet gällande skadegörelse blir eftersatt. Boende känner sig också ofta kränkta över att deras närmiljö förstörs. Skadegörelse är den brottsform som mer direkt påverkar fastighetsbolag ekonomiskt, detta i form av ökade underhållskostnader för reparationer, sanering och liknande åtgärder. Högre underhållskostnader leder till lägre driftnetto som i sin tur försämrar värdet på fastigheten. Detta faktum ger i sig incitament till fastighetsägaren att försöka förebygga skadegörelse för att på så sätt kunna hålla nere underhållskostnaderna och därmed få ett högre fastighetsvärde. 25

26 Samhället Kostnaderna för åtgärder efter skadegörelse är för samhället en mycket kostsam sak. Inte allra minst när det gäller objekt ägda av stat och kommun, som även finns i anslutning till stora bostadsområden. Ett skadegörelsebrott kostar i genomsnitt kronor för samhället enligt engelska beräkningar. 26

27 4. Otrygghet kopplad till utemiljön 4.1. Allmänt om trygghet I alla tider har trygghet varit en betydande faktor för valet av bostad. Detta har genom historien visat sig i olika boendeformer, exempelvis genom strategiskt belägna grottor, muromgärdade borgar eller tätbebyggda byar. Trygghet är en av de avgörande faktorerna vid val av bostad, ofta görs detta valet undermedvetet efter bra respektive dålig magkänsla. Många människor skapar sig en uppfattning kring ett område genom rykten och skriverier kring området. Är ryktet dåligt så förknippas området med otrygghetskänslor och då väljs ofta ett annat område. Alvant (2006) påvisar i sin text hur media på senare tid har ökat otryggheten i många områden, genom att måla upp problemet med tung brottslighet som större än vad faktiska siffror verkligen visar. Ett flertal studier visar att kvinnor i högre utsträckning än män känner sig otrygga, även att äldre känner sig mer otrygga jämfört med yngre människor. Trygghetsupplevelse, kön och ålder och utsatthet för brott (procent) Trygg Otrygg Går ej ut Kön: Man (n = 150) Kvinna (n = 168) Ålder: år (n = 40) år (n = 137) år (n = 125) år eller äldre (n = 36) Tidigare utsatthet för brott: Ja (n = 50) Nej (n = 285) Alla (n = 337) kommentar: Frågan löd: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Tabell 4.1, visar hur trygga människor känner sig i Husby, från enkätundersökning gjord av Svenska bostäder Det är anmärkningsvärt att 31 procent av kvinnorna och hela 44 procent av de äldre avstår från att gå ut på kvällarna i Husby. Det är också intressant att unga och då män i synnerhet känner sig trygga utomhus sent på kvällarna, statistik visar nämligen att de är just denna grupp som utsätts för flest våldsbrott. De som utsätts för minst antal brott är äldre kvinnor. Givetvis har statistiken även en viss koppling till hur dessa grupper exponerar sig för brott genom att vara ute sena kväller respektive stanna hemma. Siffror visar även att de som utsatts för brott tidigare känner en högre otrygghet, vilket ger en indikation för att brott har en koppling till otrygghet. 27

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren!

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren! Till dig som drabbats av ett bilbrott För din egen skull läs broschyren! varför händer det mig? Vid de flesta bilbrott är förhållandena liknande, och dessa brott kan därmed förutses i större utsträckning

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Brf Imatra 2014-12-10

Brf Imatra 2014-12-10 Brf Imatra 2014-12-10 1 Bostadsinbrott, inklusive försök 2013-01-01 12-31 127 brott 2014-01-01 12-08 166 brott 2 Bostadsinbrott, inklusive försök Brf Imatra 2013-01-01 12-31 2 brott 2014-01-01 12-07 6

Läs mer

Bygga bort brott Är det möjligt?

Bygga bort brott Är det möjligt? Hälsa och samhälle Bygga bort brott Är det möjligt? EN KRIMINOLOGISK LITTERATURSTUDIE NIKLAS NYGREN Building away crime A LITERATURE REVIEW IN CRIMINOLOGY NIKLAS NYGREN Nygren, N. Bygga bort brott Är det

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Trygghet i centrala Landskrona

Trygghet i centrala Landskrona Trygghet i centrala Landskrona BoStaden och Landskrona kommun Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-06-20 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet

Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva

Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva Svenska Bostäder/ Ulf malm 2006-06-30 Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva Detta åtgärdsförslag bygger på kunskap från kartläggningar av Järvaområdet som Svenska Bostäder

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 BO 32 SM 1201

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 BO 32 SM 1201 BO 32 SM 1201 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2010 I korta drag Hyresintäkter År 2010 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Kortanalys. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott

Kortanalys. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott till och med 2013 Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott till och med 2013 Brå

Läs mer

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Pulserar av liv. Kista växer så det knakar, pulserar av liv och allt fler företag upptäcker fördelarna med att etablera sig

Läs mer

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN FÖR DEN GEMENSAMMA TREVNADEN gäller några allmänna regler för alla som bor i bostadsrättsföreningen Äppelgården. Att visa

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2010 Västerorts gemensamma sida 2011 är här och jullovet har avlöpt lugnt i Västerorts polismästardistrikt. Ett stort antal poliser har arbetat för att öka tryggheten

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Brott och otrygghet i Örebro

Brott och otrygghet i Örebro Brott och otrygghet i Örebro Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Innehåll Förord. 5 Inledning. 7 Örebro... 8 Beskrivning av kommunen..... 8 Brottsförebyggande arbete i kommunen..... 8 Kommundelar beskrivning

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan. Samverkan mot brott Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Svenska Bostäder/SDF Södermalm Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Läs mer

Ortsutvecklingsmöte i Starrkärr-Kilanda

Ortsutvecklingsmöte i Starrkärr-Kilanda MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum och tid 2015-04-22 Plats Presidium Sekreterare Inbjudna Starrkärrs bygdegård, Starrkärr Seppo Tallheden, ordförande Catharina Eliasson, 1:e vice ordförande Rolf Gustafsson,

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Information Polismyndigheten i Stockholms län - Västerorts polismästardistrikt Västerortspolisen informerar: Flera inbrottstjuvar gripna och gods återlämnat! Polisen har under den senaste månaden rönt

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Närpolisen Ekerö. November 2012. Allmän information om brottsutvecklingen i Ekerö närpolisområde november 2012. Brottsstatistik, anmälda brott

Närpolisen Ekerö. November 2012. Allmän information om brottsutvecklingen i Ekerö närpolisområde november 2012. Brottsstatistik, anmälda brott Närpolisen Ekerö November 212 Allmän information om brottsutvecklingen i Ekerö närpolisområde november 212. Brottsstatistik, anmälda brott Misshandel utomhus 1 Personrån 3 Narkotika Fullbordade lägenhetsinbrott

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 21 2(26) Anmälda brott Sammanfattning Under 21 anmäldes knappt 1,4 miljoner brott. Det är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. De brottstyper som minskade

Läs mer

Upprustning av. kvarteret Drakenberg

Upprustning av. kvarteret Drakenberg Upprustning av kvarteret Drakenberg Fakta om ditt hus och ditt kvarter HISTORIK På 1870-talet startades snickerifabriken Ligna i området. Området runtom Ligna utvecklades till ett industri- och hantverksområde,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun

Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun Grannstöds insats mot bilinbrott/ Töm bilen själv februari 2014 Bild tagen av Terje Mörkfalk Av: Piero Ciangherotti praktikant från Företagsuniversitetet,

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25 Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juli-augusti 2011 Västerorts gemensamma sida Polisen vill uppmärksamma äldre personer samt anhöriga och vänner till äldre att vara uppmärksamma på så kallade åldringsbrott,

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

STÖLDBROTTSLIGHET. Sammanfattning. Inledning. Stöldbrottslighet. Åsa Irlander och Anton Färnström

STÖLDBROTTSLIGHET. Sammanfattning. Inledning. Stöldbrottslighet. Åsa Irlander och Anton Färnström STÖLDBROTTSLIGHET Åsa Irlander och Anton Färnström Sammanfattning Statistikkällor visar att stöldbrotten har minskat de senaste åren. Antalet anmälda stöldbrott ligger nu på samma nivå som för 30 år sedan,

Läs mer

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras för att bli långsiktigt hållbara hur ska detta genomföras? BQR och inbjöd

Läs mer

ÖreBRÅ. Verksamhetsuppföljning för 2012. Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter

ÖreBRÅ. Verksamhetsuppföljning för 2012. Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter 2013-01-20 ÖreBRÅ Verksamhetsuppföljning för 2012 Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter Rasm Persson (c) ordförande Ia Malmqvist (mp) Fisun Yavas (s) vice ordförande

Läs mer

Caroline Szyber. Bostadsinbrott. Ett växande hot mot tryggheten. www.kristdemokraterna.se

Caroline Szyber. Bostadsinbrott. Ett växande hot mot tryggheten. www.kristdemokraterna.se Caroline Szyber Bostadsinbrott Ett växande hot mot tryggheten 1 www.kristdemokraterna.se Förord Jag har drabbats av inbrott. Före inbrottet var det alltid lugnt och skönt att få stiga innanför den egna

Läs mer

Energirenovering av miljonprogrammet

Energirenovering av miljonprogrammet Energirenovering av miljonprogrammet Hur lönsam är energirenovering? Charlie Timmermann 2014-06-10 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Lokalpolisområde Ekerö informerar:

Lokalpolisområde Ekerö informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2015-03-10 Västerort Information Lokalpolisområde Ekerö Myndigheten är just nu mitt uppe i den största omorganisationen polisen genomfört i Sverige. Närpolisområde blir

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2012 Västerorts gemensamma sida Antalet bostadsinbrott är på tok för många och vi måste alla samverka för att bryta denna brottskurva. Västerort har nu startat upp

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-04-09 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Projekt MärkDNA Under 2014 pågår ett brottsförebyggande projekt i Södra Järva. Arbetet

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Information & råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte 1 Du ska känna dig trygg! Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgift är att inspirera till och sprida

Läs mer

Upptäck och åtgärda otrygghet

Upptäck och åtgärda otrygghet Upptäck och åtgärda otrygghet Om trygghetsvandringar EN SAMMANFATTNING AV TRYGGHETSVANDRINGAR IDÉSKRIFT NR 16 OM LOKALT BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE FRÅN BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Trygghetsvandringar kopplar

Läs mer

har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport

har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport inglasade balkonger har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport HAR DU RÅD ATT AVSTÅ FRÅN INGLASADE BALKONGER FRÅN BALCO? Enligt konsulterna på Ramböll *, Skandinaviens ledande byggkonsulter,

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 21 Anmälda brott, preliminär statistik för år 21 2(26) Statistiken över anmälda brott visar alla inrapporterade händelser som registrerats av polis, åklagare eller

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

Mina barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mina barn skulle aldrig klottra!...eller? Mina barn skulle aldrig klottra!...eller? Gribbylundstunneln skapar trivsel och trygghet och underlättar klottersaneringen avsevärt genom glasemaljmaterialet. Hjälp oss att göra skillnad! Nedsprejade busskurer,

Läs mer