Mer makt åt publiken. Från passivitet till (inter-)aktivitet
|
|
- Roland Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidens medier Vad styr medieutvecklingen? Mediernas Mekanismer 7 nov 2010 Ht 2010 Teknikutveckling Vart är vi på väg? Politiska faktorer Stöd/regler Frivilliga regler Medieorganisation Innehållsproduktion Distribution Publiken Investeringar Annonsering Ekonomiska faktorer Samhällssystem Se Massmedier, s. 385
2 Framtiden ur två perspektiv Optimistens profetior Mer makt åt publiken! Från passivitet till (inter-)aktivitet! Mer information och kunskap! Ökad konkurrens på marknaden! Ökad mångfald i utbudet! Mer valfrihet, individanpassning och flexibilitet! Ökad gemenskap! Stärkt demokrati! Mer makt åt publiken Från passivitet till (inter-)aktivitet Ny teknik (särskilt Web 2.0) tillåter fler människor att bli medieproducenter. Vi behöver inte förlita oss på traditionella medieföretag för att göra våra röster höra. Vår makt ökar i förhållande till mediernas- ( empowered consumers ) Traditionella medier: Bakåtlutande publik vi tar emot det som tillhandahålls. Nya medier: Framåtlutande publik vi söker, skapar och delar med oss av information.
3 Mer information och kunskap Google it! Allt fler individer ägnar sig åt informationsskapande och informationsförmedling. Världen ligger för våra fötter nätet erbjuder all slags information och möjligheter till kunskapande! Ökad konkurrens på marknaden Inte bara Hollywood (Bollywood, Nollywood, etc) Digitaliseringen har bidragit till en explosion av medieinnehåll och kanaler. I och med globaliseringen kan vi ta del av medieinnehåll från världens alla hörn.
4 Independent-film Ökad mångfald i utbudet Ägarkoncentrationen må öka, men antalet mediekanaler och plattformar växer. Allt fler nischade medier innehållet divergerar (bryts ner i olika kategorier ex i subgenrer) Breda massmedier: Lite av allt till alla Smala medier: Mycket av lite till några Exempel: Tidskrifter Det finns en tidskrift för varje person! Exempel: TV4 Från EN kanal till flera nischkanaler
5 Exempel: SR Exempel: Filmgenrer Från EN kanal till flera nischkanaler Hur många subgenrer till skräckfilmsgenren finns det egentligen?! Större flexibilitet och valmöjligheter När vi vill Skräddarsydda medier: Vi bestämmer vilket innehåll vi vill ta del av samt när, var och hur!
6 Var vi vill Hur vi vill Ökad gemenskap 250 miljoner träffar McLuhan 1960-t: Global Village medietekniken suddar ut nationsgränser Internet och sociala medier knyter samman folk från hela världen intressen snarare än nationalitet som förenande faktor.
7 Global samhörighet Deltagarkulturen Folk från hela världen strålar samman i virtuella gemenskaper (ex i fan-communities, forum, Second Life, etc) Kollektiv intelligens - vi delar vår kunskap med varandra (ex. genom wikipedia) Stärkt demokrati Mer information från flera olika källor. Mer information når ut till allt fler. Informationen strömmar åt två håll inte bara från sändare till mottagare. Utökade kontaktmöjligheter mellan medborgarna innebär en revitalisering av det offentliga rummet. Pessimistens profetior Mer makt åt de redan stora och ökad koncentration! Mer desinformation och mindre kunskap! Ökad likriktning i utbudet! Valfriheten är endast skenbar! Pengarna viktigare än publikens väl! Ökande klyftor! Urholkad demokrati!
8 Mer makt åt de redan stora Mer desinformation och mindre kunskap Inga tecken på att ägarkoncentrationen skulle avta. De globala konglomeraten konvergerar och expanderar genom uppköp och sammanslagningar stärker sina positioner ytterligare! Nätet är fyllt av ryktesspridning och falska fakta. Kvaliteten på journalistiken försämras av ständig deadline och nedskurna redaktioner. Underhållning blir viktigare än information. Många fel i TT-nyheter Second Opinion har granskat ett urval av nyheter från TT och funnit brister. Vid en jämförelse med källan till uppgifterna visade det sig att 12 av 50 granskade nyheter innehöll större eller mindre fel. I 11 fall var innehållet i nyhetstexten ensidigt hämtad från källan till pressmeddelandet, och 13 nyheter var omskrivningar av nyheter från andra medier. Många fel i TT-nyheter Nyhet från TT: barn porrsurfar varje timme! I själva verket: Ett pressmeddelande från ett ITföretag som säljer dataprogram för föräldrakontroll av barns surfande Nyheten togs upp av: SvD, TV4, Metro, Norrköpings Tidningar, UNT, Västerbottenkuriren, Aftonbladet, Smålandsposten, Trollhättans Tidning, Dagbladet, VLT, Helsingborgs Dagblad. Sörmlands nyheter, Skånska Dagbladet, Folket, Hallandsposten och många fler.
9 Underhållning framför allt! Sveriges populäraste bloggar 1Kissie KENZA Foki Desiree Nilsson Tyra Sjöstedt Hugo Rosas The Challenge Boy ISABELLE STRÖMBERG Gossips.se år och gravid - Ung mamma Mikaela (Micah) Engla s Showroom Ökad likriktning i utbudet Ökad enfald snarare än mångfald! Det finns visserligen fler kanaler och mediekällor än någonsin men samtidigt ser mycket likadant ut (pga färdiga format, standardisering, samma ursprung etc.) Vinstintressen uppmuntrar till standardisering och färdiga format. Strävan efter synergi betyder att samma innehåll florerar i olika kanaler. Asymmetriska flöden av medieinnehåll från Väst till the rest. Amerikanisering? Andel svenskproducerat innehåll i TV3 och Kanal 5 (2006): 10 procent Av det icke-svenska innehållet kom 90 procent från USA och Storbritannien. Andel svenskproducerat innehåll i TV4 (2006): 60 procent. Av det icke-svenska innehållet kom 90 procent från USA och Storbritannien. Andel svenskproducerat innehåll i SVT (2006): 70 procent. Av det icke-svenska innehållet kom 60 procent USA och Storbritannien. Valfriheten är endast skenbar Hur kan vi välja fritt när det mesta ändå ser likadant ut? Olika tidningar publicerar samma nyheter, olika filmer följer samma mönster, vita män är överrepresenterade i TV-utbudet, etc.
10 Pengarna viktigare än publikens väl Man ger folk vad folk vill ha istället för vad de behöver. Allt ska vara så billigt som möjligt att producera mindre grävande och mer snuttifiering inom journalistiken. Den breda massan får sina önskningar tillgodosedda medan minoriteter glöms bort. Ökande klyftor Fragmentisering ( uppsplittring ) av mediepubliken på olika mediekällor och kanaler ökar klyftorna mellan ex: I-länder vs. u-länder Rika vs. fattiga Välutbildade vs. lågutbildade Unga vs. gamla Urholkad demokrati Från monopol till oligopol (företagsvälde) Från politiska ideal till marknadstänk pengarna viktigare än allt annat. Mer underhållning för de flesta och mer information till de få. Vidgade klyftor mellan olika grupper de välinformerade vs. de underinformerade. Få människor utnyttjar möjligheten att bli medieproducenter de flesta fortfarande passiva. Vad tror ni?
11 OBS: Denna repetition bygger på vad som gåtts igenom på mina tidigare föreläsningar. Notera att svaren på frågorna är mycket kortfattade och att tentasvar i regel kräver mer utförliga svar. Vad kännetecknade de svenska dagstidningarna under och 1700-talen? Sträng censur. Sköttes av tekniskt kunniga personer. Långa, svåra texter. Ofta inriktade på ETT ämne. Vad bidrog till att vi fick en masspridd dagspress på talet? Demokratins genomslag Industrialisering och urbanisering Ekonomisk utveckling Obligatorisk folkskola Vad var partipressen för något? När förekom den? Tidningar som var starkt knutna till politiska partier i ägande, läsande och innehåll. Från slutet av 1800-t fram till ca mitten av 1900-t.
12 Varför försvann partipressen? Professionaliseringen av journalistkåren, t. Hur ser förhållandet mellan politiken och pressen ut idag? 70 % av tidningarna säger sig företräda politisk linje på ledarsidor och dyl. Samtidigt blir det vanligare med egna kommentarer och analyser av nyheter. Idag är det ekonomiska beroendet (av annonsörer) större än det politiska. Hur har dagspressmarknaden ändrats under 1900-talets gång? : Expansion 1920-talet: Stagnation 1950-talet: Tidningsdöden 1970-talet: Kris för kvällspressen 1980-talet: God ekonomi för många : Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration Vad karaktäriserar den svenska dagstidningsmarknaden idag? Sjunkande upplagor. Unga läser mindre. Färre prenumererar. Fler läser på nätet. Problem: Hur få in pengar?! Kringtjänster
13 Varifrån får tidningarna sina pengar? Försäljning av tidningsexemplar (prenumerationer/lösn ummer) Annonser Statliga stöd (presstöd/skattelättna der) På vilket sätt råder det växelverkan mellan exemplarförsäljningen och annonsförsäljningen? Upplagespiralen! Vad är presstödet? Varför fick vi det? Ekonomiskt stöd till andratidningar driftstöd och distributionsstöd. Som svar på tidningsdöden på 1950-t värna mångfalden! Vilka argument finns för och emot stödet? Ja tänk över det ni!
14 Vad kan det få för konsekvenser om halva befolkningen läser DN eller SvD och den andra halvan läser gratistidningar á la Metro? Klassmedier Offentlighetens segregation Illshammar På väg mot medievärlden 2020:277 På vilket sätt skulle den amerikanska och svenska radiomarknaden komma att skilja sig åt? USA: Oreglerad marknad, reklamstyrd radio. Sverige: Public service-monopol, ej reklam. Vad innebär public service? Folkbildande radio och TV i allmänhetens tjänst. Staten sätter ramarna för verksamheten men lägger sig ej i producerandet av enskilda program. Saklighet, opartiskhet, demokratins värden, ej reklam, tillgängligt för alla, minoritetsintressen, folkbildning, etc. Vad innebär smal respektive bred public service? Vilken typ företräder SVT idag? Bred: PS ska tillhandahålla både underhållning och smalare program. Smal: PS ska enbart sända sådant som de kommersiella kanalerna inte sänder. Bred alltifrån Så ska det låta till Uutiset.
15 Varför räknas 1950-t som radions guldålder? Exploderande utbud Längre sändningstid Stor publik Aktiv journalistik En andra kanal startar P2 Varför tvekade svenska politiker med att införa TV? Vilka drev på utvecklingen? Ansågs för dyrt, en leksaksprodukt, fördummande, etc. Apparatindustrin, handeln, vissa politiker och folket! När och varför bröts public servicemonopolet i Sverige? I TV: när TV4 startade (1992) I radio: när privat lokalradio startade (1993) Piratradion, närradion och satellit- och kabel-tv ökar trycket på avreglering och reklamfinansierade medier. På vilket sätt blev satsningarna på privat lokalradio ett misslyckande? Är mer nationellt än lokalt idag 2 nätverk dominerar!
16 Hur regleras PSsändningarna? Yttrandefrihetsgrundla gen Radio- och TV-lagen Sändningsavtalen Vilka svårigheter står PS-bolagen inför idag? Yngre tittare sviker Ökad konkurrens från andra medier Kortade sändningsavtal (från 6 till 3 år) svårare med långsiktig planering. Vad betyder det att publiken fragmentiseras? Vad innebär konvergens? Vad är ett konglomerat? Vi splittras upp på fler och fler kanaler minskad mediegemenskap. Sammansmältning teknik, innehåll, marknader, etc. Ett företag som äger flera olika medier (ex press, radio och TV) Vilka 2 typer av maktrelationer finns i begreppet mediemakt? 1. Mediernas makt över publiken. 2. Publikens makt över medierna.
17 På vilket sätt har synen på mediernas resp. publikens makt ändrats under 1900-t? Allsmäktiga massmedier (ca ) Maktlösa massmedier (ca ) Mäktiga medier (ca 1970-idag) Varför är det viktigt att veta hur våra medier ägs? Ja, fundera på det ni! Vad betyder mediekoncentration (ägarkoncentration)? Att allt färre och större företag äger allt mer av mediemarknaden! Varför ökar ägarkoncentrationen? 1. Politisk avreglering och privatisering. 2. Globalisering. 3. Teknisk utveckling (digitalisering och konvergens). För att överleva måste man växa sig stor och stark!
18 Hur växer företagen? Horisontell expansion Vertikal expansion Diagonal/korsvis expansion Varför vill man bilda konglomerat? Synergieffekter! (samordningsfördelar) Kan ni ge exempel? Varför är man rädd för den ökande ägarkoncentrationen? Rädsla för likriktning i utbud och minskad pluralism på marknaden. Bara de stora överlever minoriteternas medier försvinner. Homogenisering, amerikanisering, hegemoni etc. Fara för demokratin! Vad innebär det att journalistiken kommersialiseras? Vinst viktigare än publicistiska värden. Man ger folk vad folk vill ha istället för vad de behöver. Skandaler, sensationer, kändisar, dramatisering etc.
19 Medieframtiden kan målas i både ljusa och mörka färger vilka profetior gör optimister vs. pessimister? Ja, just det SLUT!
MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER
MAKT och MEDIER Maktrelationer MEDIERNAS MAKT ÖVER PUBLIKEN MAKTEN ÖVER MEDIERNA All Powerful Media ALLSMÄKTIGA MEDIER 1900-1940 Magic Bullet Theory, Injektionsnålsteorin (Harold Lasswell) Theory of Powerful
Läs merMassmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring
Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna
Läs merPRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad
Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens
Läs merRadio och TV - förr och nu
Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte
Läs merVad är r en dagstidning?
PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst
Läs merPolitisk kommunikation
Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?
Läs merUppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling
Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper
Läs merUppgift 6 Mediernas villkor
Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merTillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
Läs merDel 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merFaktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige
FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,
Läs merMedievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
Läs merMedier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning
MEDIER Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt sprider information
Läs merUSA internationell mediestruktur
Ann Svensson Josefin Andersson Henrik H iktinderfjord d Karolina Johansson Elin Björklund Totte T Tfl Taflin Rebecca Lindholm Stina Bergström Anton Dyberg Linn Grönkvist USA internationell mediestruktur
Läs merKommittédirektiv. En mediepolitik för framtiden. Dir. 2015:26. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv En mediepolitik för framtiden Dir. 2015:26 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera behovet av nya mediepolitiska insatser när
Läs merPRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad
Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens
Läs merVäljarbarometrar i valrörelsen 2010
Väljarbarometrar i valrörelsen 2010 30 september 2010 Arne Modig Riksdagsval 2010 60% 3,9% -0,4% -1,3% -1,0% -4,3% -0,3% 2,1% 2,8% 1,2% -2,5% 50% 40% 49,4% 43,6% 30% 30,1% 30,7% 20% 10% 7,1% 6,6% 5,6%
Läs merDigitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars
! Digitalisering & mediepolitik Prof. Pelle Snickars D e t fi n n s e n fi l m u t r e d n i n g, e n litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv.
Läs merMEDIER. Karin Fahlquist
MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt
Läs merMediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Läs merMediehistoria: Radio och TV dåd
Mediehistoria: Radio och TV dåd och nu 11 nov 2008 Litt: Hadenius m.fl. kap. 3, 6 Medieutveckling 2008, kap 2, 3 Den svenska radiohistoriens faser: 1925 Andra Världskriget: Etablering Andra Världskriget:
Läs merInstitutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merOm liberala värderingar präglat tryckfrihetslagstiftningens utveckling, har
9 Motion 1984/85:914 Ingemar Eliasson och Jan-Erik Wikström Villkoren för sändningar i etermedia Liberala ideer präglade 1800-talets massmediepolitik. Ledordet var frihet -frihet för envar att framföra
Läs merFÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Läs merJag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:
Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det
Läs merPress, radio, TV och Internet i Sverige en översikt
Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi
Läs merSAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU
SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1. FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU... 4 1.1 Beakta utbudet på webben... 4 1.2 Berwaldhallen... 6 1.3 Beslut
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merSalstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14
Salstentamen MKGA02, 23471 Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14 Datum: 20150110 Lärare: Linda Ryan Bengtsson/Johan Lindell Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merRemissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merÄgarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället
Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen
Läs merFörtroendebarometer 2011
Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merBorås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi
Läs merTraditionella och sociala medier i samspel och konkurrens
Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens Lennart Weibull, Ingela Wadbring & Jonas Ohlsson Liber Innehält Dell: Introduktion 13 Kapitel 1. Det svenska medielandskapet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merMedier i Sverige. En faktasamling
Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter
Läs merUndersökning: Konkurrensen från public service
Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari
Läs merPUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 11 november 2009 www.publicaccess.se ledare Öppna etern för det civila samhället Svenskmediepolitikärmärklig.Alltskallalltidseutsomdetalltidhagjort.Alltintressefokuseraspåpublic
Läs merMedier Fakta i korthet
Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare
Läs merNovus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september
SVT Publik och utbudsanalys Kanal & Tablå Novus Sportenkät Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september Sammanfattning Ja eller Nej till Sportlista Ja
Läs merDitt sociala liv har fått ett ansikte
Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest
Läs merKommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:
Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några
Läs merEtt smalare och vassare public service
Ett smalare och vassare public service Förord Public service har en dominerande ställning på den svenska mediemarknaden. I radio har public service ungefär 80 procent av lyssnandet. Genom Sveriges Radio
Läs merYttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar
2017-02-08 Ku 2016:80 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar Vi är inte utpekade som remissinstans men
Läs merFilmutbudet i mellanstora städer
Svenska Filminstitutet Box 27126, 2 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 8-665 11 Fax: 8-661 18 2 www.sfi.se 211-11-3 Filmutbudet i mellanstora städer Kortfattad översikt 21-211 Inledning
Läs mer3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier och hälsa
Kommittémotion SD350 Motion till riksdagen 2018/19:1643 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) Mediefrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten inte
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merNordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merMediemakt och ägande. Lektion: 23 nov 2010 Mediernas Mekanismer. Karin Fast VPL-nytt
Mediemakt och ägande Lektion: 23 nov 2010 Mediernas Mekanismer Karin Fast VPL-nytt 2010 1 Lektionens innehåll Tema 1: Mediemakt: om relationen mellan medierna och deras publik. Vem har egentligen makten?
Läs merPOLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Läs merKommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88
Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merEnfald blir mångfald när medier blir sociala. Fredrik Welander
Enfald blir mångfald när medier blir sociala. Fredrik Welander Världen förändras Fredrik 1987: Staffan, Mathias, Andreas och Tobias NA, ÖK, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Sveriges Radio och Sveriges
Läs merSVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92)
Näringsdepartementet 2019-06-05 N2019/00192/ Dnr: 16/2019 SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92) Med anledning av att Sveriges Utbildningsradio
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp
USA VS. SVERIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp På 1920 talet började man experimentera med tv sändningar i USA Stannade upp i och med andra
Läs merPressens, radions och TV:ns historia
Mediernas Mekanismer Pressens, radions och TV:ns historia 10 nov 2010 09.15-16.00 Mediernas Mekanismer 2010 KF 1 Lektionsstruktur Förmiddag (9.15-12.00) Dagspressen Vad är en dagstidning? Ur vilken kontext
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs merDel 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merMyndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century
Läs merFÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG
FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG 2018-03-22 Medieakademins förtroendebarometer 2018 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts
Läs merAlla är media Ny Strategisk Marknadsföring.
Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens
Läs merKap 9: Kommunika-onskanaler
Kap 9: Kommunika-onskanaler Konkurrenskra* handlar bl a om hur kunderna upplever våra produkter vår servicegrad hur företaget framställs i media a; vi syns på flera olika arenor a; vi lär känna vår målgrupp
Läs merModerna skrönor och ren propaganda Källkritik för att avslöja bluffar och påverkansmetoder
Moderna skrönor och ren propaganda Källkritik för att avslöja bluffar och påverkansmetoder Jag heter Aminata Grut och arbetar idag som Digital Utvecklingsredaktör med ansvar för digitala plattformar hos
Läs merTidningen NSD och papperstidningens framtid
Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merUppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
Läs merJournalistik och nyhetsvärdering
Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,
Läs merGrafiska Företagens syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central roll
Göran Blomberg Medieutredningen Ku 2015:01 Karlavägen 100 A 103 33 Stockholm Stockholm 2015-10-02 s syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central
Läs merKan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg
Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper
Läs merSkrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merRyssland Internationell mediestruktur KARLSTADS UNIVERSITET Medie- och kommunikationsvetenskap Tillämpningsuppgift inom delkursen Mdi Mediernas Mk
Ryssland Internationell mediestruktur KARLSTADS UNIVERSITET Medie- och kommunikationsvetenskap Tillämpningsuppgift inom delkursen Mdi Mediernas Mk Mekanismer, 15 hp, 2009 Historik Ryssland vs. Sverige
Läs merAllmänhetens inställning till reklam 2016
Allmänhetens inställning till reklam 2016 1 Färre är positiva till reklam och fler är negativa jämfört med 2014 FRÅGA: Vilken är din allmänna inställning till reklam? Mycket/ganska positiv Feb 2016 1 3
Läs merSAGT OM AXESS: Axess ser ut att kunna bli en svensk version av New York Review of books och liknande internationella elitmagasin
Prislista 2011 V arje månad vänder sig kultur- och samhällsintresserade akademiker, journalister och beslutsfattare inom politiken och näringslivet till Axess magasin för att ta del av svensk och internationell
Läs meruppdaterad branschfakta och för dig som behöver annonsinformation om dagstidningarna har vi en särskild webbplats, Trevlig läsning!
Här hittar du grundläggande fakta om dagstidningsmarknaden och en beskrivning av såväl tidningarnas läsare och rollen som reklambärare. På www.tu.se finns uppdaterad branschfakta och för dig som behöver
Läs merRäckvidder print digitalt & dubbelläsning Mittmedia
DAGSPRESSEN IDAG DAGSPRESSENS NU Det syns som om svenska nyhetsmedier befinner sig i vad som skulle kunna anses vara en perfekt storm. Det är som om det blåser samtidigt från åtminstone tre håll. Å ena
Läs merNovus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm
Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna
Läs merINFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare
Läs merOmbud: advokaten Lars Johansson och jur.kand. Andres Acevedo, Roschier Advokatbyrå AB, Box 7358, 103 90 Stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. BESLUT 2014-07-09 Dnr 388/2014 1 (10) Anmälande företag Sydsvenska Dagbladets AB, 556002-7608, Sydsvenskan, 205 05 Malmö Ombud: advokaten Lars Johansson och jur.kand.
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merPositionspapper E- böcker på svenska bibliotek
Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,
Läs merFÖRTROENDEBAROMETERN Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag
FÖRTROENDEBAROMETERN 2018 Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag MEDIEAKADEMINS FÖRTROENDEBAROMETER 2018 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts årligen
Läs merJesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk
Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor
Läs merÖverenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen
Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Second Opinion onsdag den 29 april 2009 1 1. Bakgrund Second Opinion har på Fastighetsägarna Sveriges uppdrag
Läs merRemissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning
2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens
Läs merNYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Läs merVi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i
Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg
Läs merRADIOLYSSNANDET MINSKAR
Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.
Läs mer