KONTAKTOMBUDSMÖTE. Deltagaranmälan senast måndag 5/10!

Transkript

1 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9oktober kl ca (Vaxholmsbåt Väddö kl. 09:00 från Strömkajen. Åter vid Strömkajen 15:00) Var: Käppalaverket, Lidingö (Vägbeskrivning om du inte tar båten: Välkommen till Svealands kustvattenvårdsförbunds kontaktombudsmöte fredag 9/10! Höstens möte är en workshop om förbundets utveckling: Dåtid, nutid, framtid. Hur vill du påverka förbundets verksamhet? Deltagaranmälan senast måndag 5/10! Program 09:00 Waxholmsbåt från Strömkajen till Gåshaga (med Väddö, pris 60 kr) 09:30 Ankomst Gåshaga brygga. C:a 5 minuter promenad till Käppalaverket. Samling, fika 10:00 Välkommen! (Käppalaförbundet och SKVVF) 10:10 Korta presentationer som följs av diskussioner Miljöanalys/miljöövervakning (= emissionsdata, mätningar, modeller) Medlemsnytta Data och datatillgång Samordningsmöjligheter; provtagning och data Åtgärdsunderlag Kunskapsöverföring 12:00 Lunch 13:00 Diskussion, Summering 14: Waxholmsbåt Gåshaga brygga Strömkajen Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Vägbeskrivning till Käppalaförbundet:

2 10/9 2015: KONTAKTOMBUDSMÖTE Deltagare: Förnamn Efternamn Organisation Camilla Andersson Östhammars kommun Göran Andersson SKVVF Marcus Frenzel Käppalaförbundet Birgitta Held Paulie Nacka kommun Olle Hjerne SKB Jerker Idestam Almquist Lidingö stad Arja Kalvas Haninge kommun (SKVVF styrelse) Ulrik Kautsky SKB (SKVVF styrelse) Clara Krantz Nynas AB Karin Larsson Österåkers kommun Joakim Lücke Stockholm Vatten Ulf Mohlander Stockholm stad Anna Nydahl Länsstyrelsen i Södermanlands län Marie Olstedt Norrtälje kommun Jonas Onshagen Viking Line Torsten Palmgren Käppalaförbundet Carolina Pettersson Solna stad Jonas Qvarfordt Danderyds kommun Sonja Råberg Länsstyrelsen Stockholm Karin Strandfager Skärgårdsstiftelsen Annika Tidlund Stockholms universitets Östersjöcentrum Sara Tynnersson Botkyrka kommun Jakob Walve Stockholms universitet, Inst för ekologi, miljö och botanik Göran Andersson Svealands kustvattenvårdsförbund

3 Käppalaförbundet Kontaktombudsmöte SKVVF

4 Historien om Käppalaförbundet Bildades 1957 som ett resultat av otillräckliga reningsanläggningar och hög föroreningsgrad i regionens vattendrag : 65 km långt tunnelsystem Käppalaverket togs i drift 1969 med en kapacitet av pe

5 Käppala idag 11 medlemskommuner pe Medelflöde 2 m 3 /s Mekanisk, biologisk och kemisk rening

6 Upptagningsområde

7 Käppala framtida utmaningar Ökad befolkningstillväxt, prognos p e år 2030 Omprövning av utsläppsvillkor mht det nya vattendirektivet och BSAP Klimatanpassning (ändrade flödesvariationer och vattennivåer) Anslutning av ytterligare kommuner.

8 Tack för er uppmärksamhet!

9 Provtagningsprogram och Miljöanalys Jakob Walve SKVVFs Miljöanalysfunktion Stockholms universitet

10 Mätningar, Databaser, Modeller Karteringar vattenkvalitet Kustdata Utsläppsdata Miljöanalysfunktionen Tillståndsbedömning, trendanalys Översyn och samordning av recipientkontroll Analys av åtgärdsbehov och effekter av åtgärder Särskilda provtagningar och utredningar Hydrografi Effekter av åtgärder Budgetberäkningar Årsrapport

11 Karteringsprovtagning i Juli och Augusti: Näringsämnen, Klorofyll, Siktdjup, Syre, Salt, Temperatur, (Växtplankton)

12 SKVVFs grundprogram Utökning genom Länsstyrelserna Samordnad recipientkontroll och miljöövervakning

13 5,2 Bottenhavet Upplägg karteringsprovtagningar Synoptisk: bra jämförbarhet Hög analyskvalitet Juli och augusti: stabil period 5,4 Ålands Hav Egentliga Östersjön 6,2

14 Upplägg karteringsprovtagningar Statusklassning: fördelning av representativa provpunkter i vattenförekomster. Sommarperiod används i bedömningsgrunderna. Trendövervakning: samma stationer följs (bra statistisk styrka att upptäcka trender) Total-N Klorofyll

15 Upplägg karteringsprovtagningar I den djupaste, skiktade delen för att undvika (variabla) grundområdeseffekter I representativa djuphålor för att kunna uppskatta utbredning av syrefria bottnar (från 2010 djupprofiler av syre)

16 Upplägg karteringsprovtagningar Vi vill upplösa påverkansgradienter (i en del fall även inom vattenförekomster)

17 Upplägg karteringsprovtagningar Växtplankton på urval av stationer

18 Miljöanalys: Övergödningseffekter? Hur stor är utsjöeffekten? Vad kan vi åtgärda i våra kustvatten genom minskade utsläpp här? Betydelsen av punktkällor kontra vattendrag Skillnader i naturliga förhållandena mellan kustvattenförekomster Vilka förändringar beror på åtgärder och vad har andra orsaker? Hur inverkar klimatförändringen?

19 Land Mänsklig påverkan Kustområde Öppet hav Naturlig bakgrund Pågående projekt : Analys av hur näringsnivåer i påverkade kustgradienter (SKVVFs sommarkarteringar) styrs av belastningsgrad: exempel från Nyköpingsgradienten: Observerat Predikterat Påverkan från många länder Totalkväve (µmol/l) Salthalt Salthalt Effekten av åtgärder som påverkar vattendrag respektive punktkällor kan bedömas

20 Miljöanalysfunktionen 2015 Analys av hur näringsnivåer i påverkade kustgradienter (SKVVFs sommarkarteringar) styrs av belastningsgrad Följer test av modellverktyg för Svealandskusten (framtaget av IVL åt Sthlm Vatten och Käppalaförbundet) Samverkansprojekt: Analys av hur näringsnivåer och variation styrs av bassängegenskaper (delfinanisiering från BEAM, SU) Fördjupad analys av växtplanktondata från karteringarna (finansiering WATERS)

21 Miljöanalysfunktionen 2015 Samverkansprojekt: Sammanställning av modellerad fosforbudget för Stockholms innerskärgård (doktorand EMB) Utvärdering av faktorer som styr siktdjupet (WATERS, doktorand EMB) Projekt Stavbofjärden (IVL/Södertälje kommun/examensarbete EMB) Hur mycket fosfor läcker från bottnarna i Kanholmsfjärden (doktorand EMB) Utbredning av kvävefixerande Cyanobakterier i Svealands kustvatten 2015 (examensarbete EMB)

22 Huvudavrinningsområden Forsmarksån Dalälven Tämnarån Norrström Olandsån Skeboån Broströmmen Norrtäljeån Åkerström Trosaån Tyresån Svärtaån Nyköpingsån Kilaån

23 Östergötlands skärgård 26 juli 2014 Kustbevakningen

24

25 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9oktober kl ca (Vaxholmsbåt Väddö kl. 09:00 från Strömkajen. Åter vid Strömkajen 15:00) Var: Käppalaverket, Lidingö (Vägbeskrivning om du inte tar båten: Välkommen till Svealands kustvattenvårdsförbunds kontaktombudsmöte fredag 9/10! Höstens möte är en workshop om förbundets utveckling: Dåtid, nutid, framtid. Hur vill du påverka förbundets verksamhet? Deltagaranmälan senast måndag 5/10! Program 09:00 Waxholmsbåt från Strömkajen till Gåshaga (med Väddö, pris 60 kr) 09:30 Ankomst Gåshaga brygga. C:a 5 minuter promenad till Käppalaverket. Samling, fika 10:00 Välkommen! (Käppalaförbundet och SKVVF) 10:10 Korta presentationer som följs av diskussioner Miljöanalys/miljöövervakning (= emissionsdata, mätningar, modeller) Medlemsnytta Data och datatillgång Samordningsmöjligheter; provtagning och data Åtgärdsunderlag Kunskapsöverföring 12:00 Lunch 13:00 Diskussion, Summering 14: Waxholmsbåt Gåshaga brygga Strömkajen Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Vägbeskrivning till Käppalaförbundet:

26

27

28

29 Medlemsnyttor Billigare, effektivare och bättre samordnad provtagning/analys. (rätt tillfälle, sätt, parametrar) Samsyn kring verklighetsbeskrivning (samlad kartbild) Högre kompetens (marinbiologiskt/miljöjuridiskt) Kunskapsöverföring bättre informtaionsspriding Samordnad recipientkontroll (SRK)

30 På gång under Verksamhetsöversyn (SKVVF och OSLVF) Handlingsprogram 2016? Hemsida för förbundet Nyhetsbrev Sociala medier Medlemsmöte 9/10 (2 ggr/år) Medlemsbesök 14/10 Österåker 22/10 Södertälje MHN

31 Hemsidor

32 @LVF_SKVVF

33 Data och datatillgång

34 Data som tagits fram med offentliga medel bör vara fria för andra att återanvända för att maximera samhällsnyttan

35 Varför ska data vara fria för alla att återanvända? 1. Förvaltningspolitiska propositionen (Prop. 2009/10:175) En stor del av den information som finns hos kommunala och statliga myndigheter utgör en samhällsgemensam resurs av stort värde för medborgarna, företagen och det civila samhället. Regeringen anser att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillgodogöra sig värdet av denna informationssamling. Myndigheterna bör aktivt sträva efter att möjliggöra ett effektivt vidareutnyttjande av offentlig information 2. Digital agenda för Sverige Öppenheten i offentliga beslutsprocesser, handläggningen av ärenden och tillgängligheten till offentlig information bör öka. 3. Maximera samhällsnytta Nyttan med data uppstår när den används. Genom att maximera spridning maximeras möjligheterna för andra att återanvända den på ett samhällsnyttigt sätt i nästa led.

36

37

38

39

40 Vision Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön Miljödata är en viktig samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö genom att ge underlag för uppföljning, analys, förståelse, beslut och agerande. Miljödata ska vara lätt tillgängliga, enkla att använda och effektivt förvaltade.

41 Riktlinjer och rekommendationer för hantering av miljödata Gör miljödata väl kända Gör miljödata enkla att hitta Gör miljödata direktåtkomliga i former som efterfrågas Gör miljödata tillgängliga så snabbt som möjligt Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som uppmuntrar till vidareutnyttjande Använd etablerade standarder Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning

42

43 Kontaktinformation: Förnamn Efternamn, tfn XX XX, e-post: Detta är ett exempel på slutsida där kontaktuppgifter med mera kan läggas in. Ta bort sidan om den inte behövs eller byt ut bild och text så att den passar din presentation. För att ta bort denna ruta: markera ramen runt rutan och tryck sedan på Deletetangenten.

44

45 Samordningsmöjligheter provtagning och data Provtagning Norrtälje

46 Provtagning SKVVF

47 Gårdagens Östersjöseminarium

48 Svealands kustvattenvårdsförbunds Kontaktombudsmöte Käppala Sammanfattning/Summering av dagens möte Miljöanalysfunktionen de tre benen Vi måste få in det här med modellering på ett användbart sätt! Flera poängterade att DHI s modeller är bra. De har tydligen (på tidigare möte) beräknat att det skulle kosta en miljon att modellera Svealandskusten. Är detta något att satsa på? Det som efterfrågas från kommuner är detta: Vattenförekomsten X ska ha god status. Vad behövs göras för att nå dit? Det vill säga, vilka data har vi/vad vet vi och vad vet vi inte? Sammanställa befintlig information och ta reda på resten. Ulf påpekade att Stockholm stad gick med förbundet först efter att det hade utökats med det tredje benet (dvs modeller). Stockholm betalar nästan 1 miljon per år i medlemsavgift vilket blir 5 miljoner på fem år; 5 miljoner som skulle kunna göra mycket vad gäller åtgärdsplanering/åtgärdsprogram/åtgärder!? Har förbundet inte det tredje benet kvar så blir det lite platt Vi bör förädla kunskapen som finns hos EMB! Börja sortera vattenförekomsterna/påverkan från land/källfördelningar. Vilka kommuner bör sammarbeta? Hur mycket kan man åtgärda lokalt? Jakob samarbetar en hel del med Carl Rolff på Östersjöcentrum och det finns mycket kunskap att hämta. Ett förslag: En uppdragspecifikation angående vad kommunerna vill ha för utredning skickas till Jakob som får undersöka om detta går att genomföra inom deras nuvarande uppdrag. Andra synpunkter som kom upp: Söka pengar för detta inom Landstingets miljöanslag? Eller via HaV? Kan förbundet söka medel från HaV? IVL-modellen. Skulle vara praktiskt att kunna använda den utan att vara ägare eller hålla i driften. Datatillgänglighet Medlemmarna vill att data ska vara lättillgängliga och öppen. Någon påpekade också att det är bra att data kan användas till forskning. Förslag som kom upp: - En enkät går ut till alla medlemmar där information om för- och nackdelar med öppen data framgår och där de får svara hur de vill ha det. - SMHI bjuds in och presenterar den nationella datavärden på nästa årsstämma. Sonja kollar!