R 2006:27. Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R 2006:27. Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige"

Transkript

1 R 2006:27 Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige

2

3 Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige En kartläggning av företagsstruktur, arbetskraftens sammansättning, ekonomisk geografi och klusterinitiativ R 2006:27

4 Har du frågor om denna publikation, kontakta Helene Vogelman Telefon E-post Nutek Upplaga: 150 ex Produktion: Nutek Stockholm 2006 Färgtryck: Elanders Tofters ISSN Nutek R 2006:27

5 Förord Nutek har under ett antal år arbetat med frågeställningar kring kluster som verktyg för regional utveckling och för utveckling av företag. Den här rapporten har tagits fram inom ramen för Nuteks regionala klusterprogram tillsammans med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Det övergripande målet har varit att skapa en statistisk plattform för fortsatta analyser och utvärderingar av pågående arbete inom biotekniska klusterinitiativ. Målet är att den statistiska plattformen ska kunna användas inom andra kompetensområden. Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik är ett kompetensområde som framträder i flera regionalt prioriterade klusterinitiativ med den gemensamma visionen att nå regional tillväxt och förnyelse. Kompetensområdet bedöms även ha stor betydelse för svensk ekonomi och tillväxt mot bakgrund av dess andel av Sveriges BNP och samlade exportvärde. Regeringen, näringslivet, fackliga organisationer och myndigheter har i samarbete tagit fram strategiprogrammet "Läkemedel, bioteknik och medicinteknik en del av Innovativa Sverige" som en del av en större satsning på ett antal framtida tillväxtbranscher som bedöms vara av stor vikt för Sverige. Rapporten omfattar tre delar. Den första delen är en kartläggning av företagen vad gäller omsättning, struktur och ekonomisk geografi. Den andra delen omfattar en analys av arbetskraften med inriktning på utbildning, kön och etnicitet. Den tredje delen utgörs av en beskrivning av de klusterinitiativ som finns inom kompetensområdet. Rapporten är en utvidgning av ett antal studier som Länsstyrelsen i Södermanlands län utfört som en del av sitt arbete inom den strategiska ledningsgruppen för Mälardalens bioteknik- och läkemedelssektor (StandUp) och klusterinitiativet Biotechvalley och som finansierats tillsammans med Nuteks regionala klusterprogram. Skriften har tagits fram och sammanställts av Peter Eklund, Länsstyrelsen i Södermanlands län samt Daniel Hallencreutz, Per Lundequist och Pär Lindquist, Intersecta AB. Projektledare vid Nutek har varit Helene Vogelman. Sune Halvarsson Tf Generaldirektör Projektledare Helene Vogelman

6 Abstract This study has three aims. The first is to shed light on the scope, structure and economic geography of the pharmaceuticals, biotechnology and medical engineering sectors. Its second is to shed light on the educational, sex and ethnicity structures of these areas. Its third is to map out and describe regional cluster initiatives in Sweden. The study is a descriptive survey and should be regarded as a platform for future analyses and evaluations. The report consists of a company part in which the scope and structure of the sector is examined, and a workforce part which focuses on those employed by the companies studied in terms of their wage levels, sex and ethnicity. Both parts are based on two types of data source (see also appendix 1). Biotechnology cluster initiatives are described in order to provide a more qualitative picture of the sector s regional significance and how value chains between different types of company, academia and society are arranged in different ways in the regions. As regards the company part, the following conclusions can be drawn from the report: In 2004 the companies studied employed around 45,000 people and turned over a little over 176 billion SEK (based on information from the companies annual accounts). The sector as a whole is dominated by a small number of large companies. In 2004, the five largest of these accounted, in round terms, for 40 percent of the total turnover and 35 percent of employment. Of the companies studied, just over 65 percent had fewer than 10 employees and 2.5 percent had over 200. Most companies were engaged in medical engineering, which makes up over 70 percent of the companies identified but a third of the total number employed worked in medical engineering. The sector is to a large extent concentrated geographically in Sweden s three metropolitan regions. The focus is mainly on the Mälar region and southwestern Sweden, from Gothenburg to Malmö. Apart from Umeå, the sector is poorly represented in the north and the same applies to eastern Götaland and Småland. Slightly over 60 percent of the companies identified are located in the Mälar region. The majority of those employed by companies in Mälardalen are to be found in Södertälje (AstraZeneca), the City of Stockholm and Uppsala. Pharmaceuticals dominate the sector in terms of both employees and turnover. The highest growth during the period also occurred in this sub-

7 sector. Medical engineering is the second biggest sub-sector, followed by biotechnology. The smallest sub-sector is diagnostics. During the period studied 2001 to 2004 growth occurred in the sector in terms of employment and turnover. This growth has also been accompanied by a rising operating margin, which indicates that profitable growth has occurred within the cohorts of companies studied. Pharmaceuticals and biotechnology show the highest operating margins, with levels of 16 and 15 percent respectively in However, bioengineering underwent a negative change in operating margins during the period, falling by almost 6 percent, while the margin in the pharmaceuticals sub-sector rose by 4 percent. As regards the employees in pharmaceuticals, biotechnology and medical engineering (workforce part), the following conclusions may be drawn: This is a relatively young sector in the sense that a larger proportion of those employed is aged compared with the national labour force as a whole. The property of employees aged is also lower than that of the national labour force as a whole in The distribution between men and women is even. Men generally have higher average pay than women. In 2002 the average wage for men amounted to SEK 340,000, which may be compared with SEK 240,000 for women. Generally speaking, people born overseas had lower average wages than those born in Sweden. In 2002 those born overseas earned somewhat over SEK 315,000 on average, while the average female wage was SEK 233,000. The average wage varies somewhat within the four sub-sectors studied. The highest level, for both men and women, is to be found in pharmaceuticals. The lowest level is in medical engineering. Employees are generally better educated than the national average. There are, however, certain differences between the four sub-sectors. Medical engineering shows the lowest level of education, while those employed in pharmaceuticals have the highest. There also seems to be a positive correlation between educational level and average income. In 2002 thirteen percent of those employed were born abroad, which is marginally higher than for the labour force in the country as a whole. The average wage of this group was, as stated above, generally less than that of those born in Sweden. So far as their level of education is concerned, those born abroad seem to be well represented in the group of those with postgraduate training, where, in 2002, twenty percent of those employed were born abroad. The survey of regional biotechnology cluster initiatives shows that they are of varying sizes, cover different types of resource and have partly opted for

8 different organisational solutions. What they generally have in common is that they start out from a collaborative and networking perspective with the task of bringing regional players together and initiating development work, or pushing it forward. The cluster initiatives also have the task of marketing the regions of the initiatives. This report has been prepared by Peter Eklund of the Södermanland County Administrative Board, Daniel Hallencreutz,Ph.D, and Per Lundequist, Ph.D, who work for Intersecta AB and are associated with CIND at Uppsala University and Pär Lindquist of Intersecta AB.

9 Sammanfattning Föreliggande studie har till syfte att skapa en statistisk plattform för fortsatta analyser av pågående arbete inom biotekniska klusterinitiativ. Studien omfattar tre analysobjekt. För det första en kartläggning av företagen vad gäller omfattning, struktur och ekonomisk geografi inom sektorn läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. För det andra en kartläggning av arbetskraften med inriktning på utbildning, kön och etnicitet och för det tredje en kartläggning och beskrivning av regionala klusterinitiativ i Sverige. Studien är en deskriptiv kartläggning och ska ses som en plattform för framtida analyser och utvärderingar. Rapporten består av en företagsdel i vilken sektorns omfattning och struktur genomlyses och en arbetskraftsdel med fokus på de sysselsatta inom de studerade företagen, i termer av lönenivåer, kön och etnicitet. Respektive del baseras på två typer av datakällor (se vidare appendix 1). Biotekniska klusterinitiativ beskrivs för att ge en mer kvalitativ bild av sektorns regionala betydelse och hur värdekedjor mellan olika typer av företag, akademi och samhälle gestaltas på olika sätt i regionerna. Rörande företagsdelen kan följande slutsatser dras utifrån rapporten: År 2004 sysselsatte de studerade företagen omkring personer och omsatte drygt 176 miljarder SEK (baserat på uppgifter från företagens årsredovisningar). Sektorn domineras som helhet av ett mindre antal storföretag. De fem största företagen stod år 2004, i runda tal, för 40 procent av den samlade omsättningen och för 35 procent av sysselsättningen. Av de studerade företagen hade drygt 65 procent färre än 10 anställda och 2,5 procent hade över 200 anställda. Flest företag återfinns inom medicinsk teknik som utgör drygt 70 procent av de identifierade företagen. Men endast en tredjedel av det totala antalet sysselsatta arbetar inom medicinsk teknik. Sektorn är i hög grad geografiskt koncentrerad till Sveriges tre storstadsregioner. Tyngdpunkten ligger framförallt i Mälarregionen och i sydvästra Sverige, från Göteborg till Malmö. Utöver Umeå är sektorn svagt representerad i norr och detsamma gäller för östra Götaland och Småland. Drygt 60 procent av de identifierade företagen är lokaliserade till Mälarregionen. Majoriteten av de anställda på företagen i Mälardalen återfinns i Södertälje (AstraZeneca), i Stockholm Stad och i Uppsala. Läkemedel dominerar sektorn såväl vad gäller anställda som omsättning. Den största tillväxten under perioden har även skett inom denna delsektor.

10 Medicinsk teknik är den näst största delsektorn, följd av bioteknik. Den minsta delsektorn är diagnostika. Under den studerade perioden 2001 till 2004 har det skett en tillväxt i sektorn såväl sysselsättningsmässigt som omsättningsmässigt. Denna tillväxt har också följts av en stigande rörelsemarginal, vilket indikerar att det skett en lönsam tillväxt inom den studerade företagskohorten. Läkemedel och bioteknik uppvisar de högsta rörelsemarginalerna, med en nivå på 16 respektive 15 procent år Dock har bioteknik haft en negativ rörelsemarginalsutveckling under perioden och fallit med närmare 6 procent, medan marginalen inom delsektorn läkemedel har stigit med 4 procent. Rörande de sysselsatta inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik (arbetskraftsdelen) kan följande slutsatser dras: Det är en förhållandevis ung sektor i den betydelsen att en större andel av de sysselsatta befinner sig i åldern år jämfört med arbetskraften i riket som helhet. Andelen sysselsatta i åldern år är också lägre än andelen av arbetskraften i riket som helhet år Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Män har generellt högre medellön än kvinnor. Medellönen för män uppgick år 2002 till SEK, vilket kan jämföras med SEK bland kvinnorna. Utrikes födda hade en generellt lägre medellön än inrikes födda. År 2002 tjänade utrikes födda män något över SEK i snitt medan kvinnornas medellön var SEK. Medellönen varierar något inom de fyra studerade delsektorerna. Den högsta nivån, såväl för män som för kvinnor, återfinns inom läkemedel. Den lägsta nivån återfinns inom medicinsk teknik. De sysselsatta har generellt en högre utbildning än riksgenomsnittet. Det finns dock vissa skillnader inom de fyra delsektorerna. Medicinsk teknik uppvisar den lägsta utbildningsnivån, medan sysselsatta inom läkemedel har den högsta. Det förefaller även råda ett positivt samband mellan utbildningsnivå och medelinkomst. År 2002 var 13 procent av de sysselsatta utrikes födda, vilket är marginellt högre än för arbetskraften i riket som helhet. Medellönen för denna grupp var, som vi såg ovan, generellt lägre än för inrikes födda. När det gäller utbildningsnivå förefaller utrikes födda var välrepresenterade inom gruppen forskarutbildade genom att 20 procent av de sysselsatta var utrikes födda år Kartläggningen av regionala biotekniska klusterinitiativ visar att de är av varierande storlek, omfattar olika typer av resurser samt att de har valt delvis skilda organisatoriska lösningar. Genomgående är att initiativen utgår från

11 ett samarbets- och nätverksperspektiv med uppgift att sammanföra regionala aktörer samt att initiera eller driva utvecklingsarbete. Klusterinitiativen har även till uppgift att marknadsföra initiativens regioner. Rapporten har författats av Peter Eklund vid Länsstyrelsen i Södermanlands län och fil.dr Daniel Hallencreutz och fil.dr Per Lundequist verksamma vid Intersecta AB och knutna till CIND vid Uppsala universitet samt Pär Lindquist vid Intersecta AB.

12

13 Innehåll 1 Inledning 1 Syfte 5 Metod och material 6 Indelning och kategorisering av företagen 7 Studien baserar sig på två undersökningspopulationer 9 Disposition 10 2 Företagsstrukturen inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik 13 Läkemedel en översikt 15 Läkemedel kort beskrivning av verksamhetsinriktningar _ 18 Diagnostika en översikt 19 Bioteknik en översikt 20 Biotekniksektorn kort beskrivning av verksamhetsinriktningar 21 Medicinsk teknik en översikt 25 Medicinsk teknik kort beskrivning av verksamhetsinriktningar 26 Övergripande bild av företagen inom Life Science 28 3 Arbetskraften inom Life Science 31 Arbetskraftens sammansättning avseende kön 31 Lönenivåer inom de studerade sektorerna 32 Arbetskraftens sammansättning avseende ålder 33 Utbildningsnivåer inom Life Science-sektorn 34 Arbetskraftens sammansättning avseende inrikes och utrikes födda 35 4 Den regionala betydelsen av Life Science 39 Life Science-sektorn i Mälarregionen 43

14 5 Klusterinitiativ inom Life Science 49 Mälarregionen från Uppsala BIO i norr till Biotechvalley i söder49 Uppsala BIO och Uppsala Science Park 49 Stockholm BioRegion (SBR) 51 Biotechvalley och Biotekniskt Centrum i Strängnäs 51 Silvertest och Silverdal Science Park 53 Stockholm Bioscience och Vetenskapsstaden 53 Novum BioCity och Novum Forskningspark 53 Göteborg Biomedicinsk utveckling i Västsverige 54 Skåne Medicon Valley 55 Initiativ i övriga Sverige 56 BioTech Umeå 57 BioMedley 58 Hälsoteknikalliansen 58 Kalmar Bioscience 58 Klusterinitiativens regionala roll 58 Avslutande reflektioner 61 Life Science är ett system 61 Är bioteknik en egen bransch? 63 Källförteckning 65 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. En fördjupad metodbeskrivning Kommuner i Mälarregionen

15 1 Inledning The human body is a machine, which winds its own springs. Källa: Julien Offray de la Metterie i L homme machine, 1748 Citatet ovan är hämtat från den franske läkaren och upplysnings-filosofen Julien de la Metterie, som i sin L homme machine år 1748 kom att bana vägen för det materialistiska synsättet på människan. Den mänskliga kroppen kom att bli ett studieobjekt för natur-vetenskapen snarare än för teologin och i förlängningen bidrog han till den moderna naturvetenskapens syn på kroppen och människan. Denna rapport ska inte handla om honom eller om den franska upplysningen. Den ska däremot handla om produkter med vilken man idag på olika sätt reparerar denna mänskliga maskin. Rapporten fokuserar på läkemedel och medicinsk teknik och på den del av biotekniksektorn som är en del av eller som stödjer utvecklingen av läkemedel och medicinsk teknik. För läkemedelssektorn blir biotekniken allt viktigare. Detta betyder emellertid inte att bioteknik här förstått som tekniska tillämpningar av biologiska processer (bioprocesser) (Vinger et al. 2004) enbart är en angelägenhet för läkemedelssektorn. I vissa fall talar man om en bioekonomi. Det vill säga en ekonomi som exempelvis kännetecknas av användning av biomassa och bioprocesser för en biobaserad produktion, som kan ge arbete och tillväxt. Olika biotekniska produktionsprocesser blir då mer en så kallade generisk teknik, ungefär på samma sätt som informationsteknologi kommit att bli sedan 1900-talets mitt. OECD (2006: 1) talar i detta sammanhang om att: It was predicted that this will be the century of biotechnology, and advances in the life Sciences are making that prediction a reality. A wide range of R&D activities are maturing at a remarkably rapid pace. These include improved healthcare technologies drawing on genetics, genomics and proteomics; more sustainable and higher value-added food and fibre production systems; cleaner, more eco-efficient biofuels; enzymatic processing that cuts energy and water consumption as well as the generation of toxic wastes during manufacturing; and stronger bio (nano) materials. Twenty or thirty years from now, these and other bioapplications may well become part of everyday life. The impact could be dramatic. Improved health, a cleaner environment and more sustainable energy production could have effects on a scale to match those of the information and communication technologies developed in the past two decades. Convergence with other technologies, such as IT and nanotechnology, will allow biotechnology to transform the way products are designed, manufactured and used. 1

16 EU-kommissionen lyfter fram i rapporten Life Sciences and Biotechnology a strategy for Europe (2005) bioteknikens ekonomiska vikt, och inför det kommande sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling skriver man: Life Sciences and biotechnology research for medical applications will remain an important priority in FP7. The Commission intends to bring together the relevant technologies and sectors to develop a European Knowledge-Based Bio-Economy, which will provide the necessary critical mass, synergies, and outputs to meet social and economic demands for the sustainable and eco-efficient production and utilization of renewable biological resources and their transformation into health, food, energy and other industrial products. This, in turn, will provide an incentive for increased growth and employment. Den sektor som rapporten studerar bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik har under senare år lyfts fram som en viktig tillväxtsektor också i Sverige. Sektorn är en stark nettoexportör. Den stod exempelvis 2003 (se vidare tabell 1 nedan) för cirka 20 procent av den svenska nettoexporten av varor. Verket för innovationssystem (VINNOVA) genomförde för ett par år sedan en kartläggning av företag inom bioteknik och läkemedel samt de mer FoUintensiva delarna av medicinsk teknik i Sverige. Enligt denna studie (Dolk & Sandström, 2005) finns cirka 800 företag med anställda inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige. Målsättningen med föreliggande rapport är att utveckla tidigare studier genom att undersöka vad sektorn betyder för ekonomi och tillväxt utifrån ett regionalt perspektiv. Vi gör detta genom att ta fram regionala tillväxtindikatorer och andra data som inte finns inkluderade i VINNOVAs studie, till exempel lönesummor och ekonomisk utveckling för företagen i branschen. Sektorn är starkt koncentrerad till Malmö/Lund, Göteborg och Mälarregionen (se exempelvis Dolk & Sandström, 2004 och Waxell, 2005). Drygt hälften av företagen och cirka 60 procent av alla sysselsatta i sektorn arbetar i Mälarregionen. Det förekommer viss differentiering, såväl vad gäller företag som vad gäller verksamheter och kompetens. I Uppsala är bioteknikföretag något mer framträdande. I de norra Stockholmskommunerna finns relativt sett många försäljningsbolag inom läkemedel och medicinsk teknik. Kring Karolinska institutet i Solna och Flemingsberg, men självfallet också i Uppsala, finns många forskningsbaserade företag. Södertälje och Strängnäs har ett större produktionsfokus. En intressant dimension är att medicinsk teknik förstådd i bred bemärkelse utgör en relativt stor andel av regionens företag. Sist men inte minst är det naturligtvis viktigt att notera att företag verksamma inom läkemedelsutveckling, inklusive försäljning, står för en stor del av omsättningen och sysselsättningen. Vi återkommer till detta mer detaljerat i statistikkapitlet. 2

17 Svensk bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik har en historia som går långt tillbaka i tiden och som i många fall bygger på ett samspel med andra branscher (livsmedel, kemiska produkter, verkstadsindustri med flera). Bioteknik är samlingsnamnet för de teknologier som utnyttjar levande organismer/delar av levande organismer för att utveckla nya produkter och/eller nya industriella processer. I denna definition inkluderas därmed företag som använder celler samt biologiska molekyler för tillämpning inom medicin, jordbruk och miljömanagement. Bioteknik kan således ses inte bara som ett eget kompetensområde utan som en teknik som är input till andra branscher utöver läkemedelsindustrin. Vi återkommer även till detta. I den vidare definitionen Life Science inkluderas också läkemedel, hälsoteknik, medicinsk teknik etc. Oavsett om man använder en snäv eller en bredare definition så är denna sektor, och de olika ingående delsektorerna, ett system där utvecklingen sker i olika komplexa värdeförädlande nätverk. Sektorn är också viktig för olika typer av relaterade tjänster och underleverantörer. I sammanhanget kan nämnas att under 2005 köpte läkemedelsbolag reklam för 700 miljoner SEK i Sverige. 1 I USA, där konsumentreklam för receptbelagda läkemedel är tillåtet, upphandlade exempelvis AstraZeneca närmare 3,7 miljarder SEK på just reklam, motsvarande nära 2,5 procent av företagets omsättning i USA. 1 Läkemedelsvärlden

18 Tabell 1. Export- och importutveckling (%) fördelat efter varugrupper enligt utrikeshandelsstatistiken, Export 2003 Export Import 2003 Nettoexport 2003 Varugrupp Antal milj. SEK Förändring (%) Antal milj. Antal milj. SEK SEK Skogsvaror % Mineralvaror % Järnmalm % Järn och stål % Övriga metaller % Kemivaror % Grundämnen, föreningar % Läkemedel % Plaster % Energivaror % Oljeprodukter % Verkstadsvaror % Metallarbeten % Maskiner % Elektrovaror, telekom % Vägfordon* % Personabilar % Delar, tillbehör % Övriga transportmedel % Instrument, optiska varor % Övriga varor % Livsmedel % Tekovaror, skor % Möbler % TOTAL % Källa: SCB Sektorn är betydelsefull för Sveriges BNP och som exportnäring. Här är det viktigt att notera att AstraZeneca står för en betydande andel av denna export. Jämfört med ett antal stora, traditionella svenska varuexportsektorer så står sig läkemedel mycket bra. Sektorn står för ca 6 procent av bruttoexporten och cirka 20 procent av nettoexporten. Exporten har också ökat med cirka 125 procent under den studerade perioden (se tabell 1). Regeringen, näringslivet, fackliga organisationer och myndigheter har i samarbete tagit fram strategiprogrammet Läkemedel, bioteknik och medicinteknik en del av Innovativa Sverige som en del av en större satsning på ett antal framtida tillväxtbranscher vilka bedöms vara av stor vikt för Sverige. 2 Sektorn anses även i sig själv ha stor betydelse för svensk ekonomi och tillväxt: 2 Dessa nyckelbranscher är: Fordonsindustrin, IT- och telekombranschen, Skogs- och träindustrin, Metallurgiindustrin, Läkemedels-, bioteknik och medicinteknikindustrin samt Flyg- och rymdindustrin. 4

19 Den svenska läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikindustrin är en av landets viktigaste näringar. För att främja innovation, sysselsättning och export spelar industrin en viktig roll. Branschen förser Sverige med forskningsresultat och -infrastruktur, kompetens, teknologi och hälsa. 3 VINNOVA lyfter vidare fram att inte bara bioteknik och läkemedel utan också medicinsk teknik är ett område där Sverige bedöms ha en stark tillväxtpotential under de kommande åren. Vetenskapsrådet finansierar tillsammans med bland annat just VINNOVA en satsning kring forskning på temat Medicinsk teknik för bättre hälsa med 30 miljoner under en treårsperiod. Betydelsen av sektorn manifesterar sig också på andra sätt. Inom ramen för VINNOVAs VINNVÄXT-program är två av de tio initiativ som finansieras relaterade till bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik. Dessa är Uppsala BIO och Biomedmedicinsk utveckling i Västsverige. 4 Sektorns tillväxtpotential synliggörs också i de riskkapitalsatsningar som görs inom området. Nuteks årliga sammanställning över riskkapitalbolagens aktiviteter visar att bioteknik och medicinsk teknik år 2005 hörde till de två delsektorer i vilka det gjordes flest investeringar. Denna position har för övrigt bioteknik hållit de senaste tre åren. Läkemedel återfanns på femte plats Ser man till de summor som investeras har bioteknik backat något medan såväl läkemedel som medicinsk teknik ökat sin andel av riskkapitalet under Syfte Denna studie är en kartläggning vars syfte är att ge en god och fördjupad bild av läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. Målet med studien är trefaldigt: Att belysa omfattningen av sektorn läkemedel, bioteknik och medicinsk tekniks omfattning, dess struktur och ekonomiska geografi. Att belysa utbildnings-, köns-, etnicitets- och sysselsättningsstrukturen inom sektorn läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. Att belysa och kort beskriva regionala biotekniska kluster-initiativ i Sverige. Det första området handlar om att kartlägga betydelsen av läkemedel, bioteknik och medicinsk tekniks genom att analysera följande variabler: antal företag (arbetsställen) inom olika delsektorer, 6 total omsättning och förädlingsvärde inom olika delsektorer. 7 3 Läkemedel, bioteknik och medicinteknik en del av Innovativa Sverige, Regeringskansliet Se exempelvis och 5 Nutek R2006:07. 6 Studien utgår från de ämnesområden som VINNOVA (Dolk & Sandström, 2005:02) använder för att kategorisera bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik. 5

20 Det andra området handlar om att kartlägga delsektorernas betydelse genom att analysera följande variabler: antal sysselsatta, lönesumman (storlek och medellöner), lönestruktur (skillnader mellan utbildningsnivåer, kön, etnicitet etc.), utbildningsstruktur. Metod och material Studien baseras på den undersökning som Länsstyrelsen i Söderman-land påbörjade i samband med ordförandeskapet i det regionala bioteknikpartnerskapet StandUP, en aktörskonstellation centrerad kring de tre länsstyrelserna Södermanland, Stockholm och Uppsala. Syftet här var att kartlägga företag inom biotekniksektorn i Mälarregionen och att koppla ekonomiska indikatorer till olika delar av den biotekniska värdekedjan, framförallt omsättning och förädlingsvärden men också utbildningsnivåer, lönesummer etc. Det primära källmaterialet för studien utgörs av den identifierade företagspopulationen. Till denna företagspopulation har sedan såväl bokslutsdata (olika ekonomiska nyckeltal) som individdata (lönesummor, utbildning och födelseland) matchats. För att identifiera företagen har två huvudsakliga och kompletterande tillvägagångssätt använts. För det första har företag identifierats utifrån officiell industristatistik i form av SNI-koder och bolagsordningar, med vars hjälp företag inom de studerade branscherna sökts fram i den Internetbaserade databasen Affärsdata. 8 För det andra har en rad sekundära källor använts. En sådan sekundärkälla har varit VINNOVAS arbetsrapport Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 (Dolk & Sandström, 2005). En annan har varit Anders Waxells avhandling 9 Till dessa båda har fogats företag från medlemslistor i branschorganisationerna SwedenBio, Läkemedelsindustri- 7 För de företag som har fler arbetsställen fördelas bokslutsuppgifterna på två sätt: 1) lönesumman vid arbetsstället som bas och 2) antalet sysselsatta vid arbetsstället som bas. Uppgifter om omsättning och förädlingsvärde hämtas från LISA-databasen. Uppgifter om export är hämtade från SCBs momsregister. 8 Följande SNI-koder har använts: Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror; Medicinsk och farmaceutisk forskning och utveckling; Tillverkning av medicinsk utrustning och instrument; Tillverkning av läkemedel; Naturvetenskaplig forskning och utveckling; Tvärvetenskaplig forskning och utveckling med tyngdpunkt i naturvetenskap och teknik; Partihandel med kemiska produkter; Tillverkning av invalidfordon; Tillverkning av andra kemiska produkter utom konstfibrer; Medicinsk laboratorieverksamhet m.m. 9 Anders Waxell, (2005) Uppsalas biotekniska industriella system - en ekonomisk geografisk studie av interaktion, kunskapsspridning och arbetsmarknadsrörlighet, Kulturgeografiska regionstudier nr 62, Uppsala universitet. 6

21 föreningen (LIF), Swedish Medtech och Svenska instrument- och diagnostikföreningen (SINDIF). Tre befintliga databaser har utnyttjats: Scandinavian Life Science data base, Bioseekergroup, och dåvarande Business Arena Stockholms (idag Stockholm business region), för att identifiera företag och deras verksamhetsinriktningar. Till detta har också fogats de företag som förekommer i BiotechSwedens årligt återkommande förteckning över företag inom framförallt bioteknik. I studie har företeckningarna för åren 2003, 2004 och 2005 inkluderats. Slutligen har ett antal inkubatorer sökts igenom efter företag verksamma inom Life Science. 10 Utgångspunkten för arbetet med insamlingen har varit att dels försöka fånga så stor andel av företagen inom sektorn som möjligt, dels att öka precisionen i den indelning av verksamheter som genomförts. En ytterligare tanke som varit vägledande i arbetet är att sekundär-källorna på ett bra sätt ska kunna komplettera de brister och problem som är förknippade med användandet av industristatistik. De begränsningar och problem som uppstår i arbetet med att identifiera företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik beskrivs mer ingående i Appendix Indelning och kategorisering av företagen Den population av företag som här görs synonym med Life-Science har delats in i ett antal sektorer, vilka i sin tur består av ett antal inriktningar. Indelningen baseras till stora delar på VINNOVAs kartläggning av bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik (2005). Det motsvarar den definition och indelning av företag och individer som även använts i CIND och ALI:s rapport Life Science-sektorn i Sverige: Kompetens, arbetsmarknad och geografi. Vi har dock i denna rapport valt att kategorisera och skära materialet något annorlunda genom att låta så kallade CRO-företag (CRO är en förkortning för Contract Research Organisation), räknas som en del av läkemedelssektorn. 12 Vi har även valt en bredare definition av medicinsk teknik och räknar där in fler verksamhetsområden, och följaktligen fler företag. Detta har vi gjort för att fokusera på vad vi menar är kärnverksamheterna inom respektive studerat branschområde bioteknik, läkemedel, diagnostika och medicinsk teknik. 10 Dessa är Uppsala universitet utveckling AB, Uminova innovation, SLU Holding, Uppsala Innovation center, SU-holding, KTH Starthus, KI-development, Karolinska innovation AB och Chalmers Innovation. 11 En utförlig diskussion om problem med att använda branschkoder (SNI 2002) för att fånga sektorn finns även i Anders Waxells doktorsavhandling om bioteknikklustret i Uppsala. Se Waxell, A. (2005): Uppsalas biotekniska industriella system: en ekonomisk-geografisk studie av interaktion, kunskapsspridning och arbetsmarknadsrörlighet/anders Waxell. Uppsala: Department of Social and Economic Geography, Uppsala University. 12 Mer specifikt har vi valt att exkludera gruppen övriga företag ur underlaget och lagt in gruppen CRO under sektorn läkemedel. CRO omfattar konsulter till företag som utvecklar läkemedel eller medicinsk teknisk utrustning. Företagen arbetar bl.a. med projektledning av kliniskprövningsverksamhet, dokumentation och med processen att få läkemedel/teknik prövad och godkänd. 7

22 Indelningen består av två nivåer: en övergripande sektorsnivå och en mer finfördelad verksamhetsinriktning. På den mest övergripande nivån har populationen delats in i fyra sektorer: bioteknik, läkemedel, medicinsk teknik och diagnostiska. Dessa fyra kategorier är aggregat som bygger på en finare indelning av företagen i verksamhetsinriktningar, totalt 15 stycken. Dessa sektorer kommer att ingående beskrivas i kapitel 2. Indelningen illustreras i tabell 2. Tabell 2. Life Science-sektorn och delsektorer i rapporten Delsektorer inom Life Science Bioteknik Verksamhetsinriktning Biotekniska verktyg Bioteknisk medicinsk teknik Bioproduktion Agrobioteknik Biotekniska livsmedel Miljöbioteknik Läkemedel Läkemedelsformulering Läkemedelsutveckling Läkemedelsproduktion CRO-företag Medicinsk teknik Diagnostika Medicinsk teknik Diagnostikföretag En kategorisering av företag i en sektorindelning som ovan är inte oproblematisk av flera skäl. För det första bedriver vissa företag en diverserad verksamhet och kan med andra ord vara verksamma inom två eller fler delsektorer. Exempelvis kan ett företag arbeta med både bioteknisk läkemedelsutveckling och diagnostika. Vi har i de fall detta problem uppstått försökt att i största möjliga mån bedöma företagets huvudsakliga verksamhet genom att luta oss mot sekundärkällor i form av branschorganens indelningar, alternativt tidigare kartläggningar inom området. För det andra bör indelningen inte uppfattas som en sluten struktur. Den bör snarare ses som ett sätt att åskådliggöra vilka typer av verksamhetsinriktningar som utgör centrala element inom de beskrivna 8

23 verksamheterna. Det är i flera fall svårt att sätta en etikett på ett företag som är verksamt inom flera av områdena ovan. 13 Studien baserar sig på två undersökningspopulationer I denna studie arbetar vi med två undersökningspopulationer som bägge två baseras på den ursprungliga företagsstock vi identifierat. Skälet till detta är att våra data kommer från två typer av källor databasen affärsdata (ekonomiska nyckeltal) och SCB-databasen LOUISE (individdata utbildnings- och lönestatistik). LOUISE-data har kunnat användas genom att vi haft tillgång till data publicerat inom ramen för en studie genomförd vid Arbetslivsinstitutet och CIND (Waxell m.fl. 2006). Den största skillnaden mellan dessa båda är att i affärsdata är företag den minsta byggstenen emedan LOUISE-databasen är en individdatabas i vilken olika typer av variabler kan kopplas till enskilda individer. I appendix 1 diskuteras mer ingående vilka former av analyser dessa båda databaser lämpar sig för. I tabell 3 nedan jämförs de båda populationerna avseende några grundläggande drag. Tabell 3. Skillnader mellan LOUISE-databasen och Affärsdata Minsta analysenhet Kan beskriva Kan inte beskriva LOUISE-databasen Individ Arbetskraftens sammansättning (ålder, kön, utbildning etc.), regionala skillnader (sysselsatta i arbetsställen, lönesummor i regionen). Ekonomiska nyckeltal kan kopplas till individers organisationsnummer från SCBs LISA-databas. Affärsdata Företag Beskriver ekonomisk utveckling för företag över tid, kan användas för att beräkna en rad ekonomiska nyckeltal för företag och branscher. Kan användas för att hämta fram populationer av företag inom specifika branscher. Problematiskt att regionalisera. Kan ej beskriva individer. Största skillnader Aktualitet Sysselsättning hämtas från registerdata. Lämplig för regionalisering. Varje yrkesverksam har ett arbetsställenummer och en arbetsställekommun. Ger information om arbetskraftens sammansättning utifrån ett stort antal bakgrundsvariabler (t.ex. utbildning, kön och etnicitet samt arbetslöshetsvariabler). Baseras (i detta fall) på data från Cirka 18 månaders förskjutning. Sysselsättningstal baseras på årsredovisningen. Lämpar sig inte för regionalisering (sätesproblematik). Säger ingenting om arbetskraftens sammansättning. Baseras på årsredovisningar drygt 12 månaders förskjutning. 13 Exempel på detta är t.ex. Pfizer Health som här förts till biotekniksektorn. Ett annat exempel är Getinge, som delvis har verksamheter som kan klassas om bioteknik, men övervägande delen är konventionell medicinteknik. 9

24 Dessa skillnader innebär att de siffror som används skiljer sig något åt beroende på vilken databas, individ eller företag, som ligger till grund för statistiken. I de avsnitt som rör företag kommer affärsdatapopulationen att ligga till grund för beskrivningen. I de fall det handlar om individerna verksamma i dessa företag kommer LOUISE-data att användas. 14 Vi kommer att markera tydligt vilka fakta som baserar sig på vilken databas. Ett exempel på skillnader som uppstår är att det återfinns sysselsatta i individdatamaterialet. Motsvarande siffra hämtat från företagsdata uppgår till personer. Orsakerna till att talen skiljer sig från varandra beror bland annat på något skilda beräkningssätt vad gäller definitionen av sysselsatt. LOUISE-data utgår ifrån individens högsta inkomst under kalenderåret (den såkallade K1:an) för att bestämma var personen arbetar. Detta betyder att deltid och kortare anställningar räknas som sysselsatta. I de sysselsatta i LOUISE-databasen ingår således en rad olika anställningsformer, t.ex. vikarier, timanställda, projektanställda samt personer som påbörjat eller avslutat anställning under året. Uppgifterna i Affärsdata baseras på uppgifter från årsredovisningar i vilka antalet sysselsatta är omräknade till årsanställda. I praktiken innebär detta att exempelvis två halvtidstjänster blir en heltidstjänst i Affärsdata medan det i LOUISE-databasen räknas som två sysselsatta. Det faktum att det skiljer två år i tid mellan de båda populationerna är också viktigt att känna till. LOUISE-databasen omfattar data från år 2002 medan Affärsdatas uppgifter kommer från bokslutsåret Det är därmed problematiskt att jämföra företagsdata med individdata. I rapporten kommer företagen och utvecklingen hos dessa att beskrivas för sig, baserat på företagspopulationen. Det avsnitt som berör arbetskraften och beskrivningen av dem som är verksamma inom Life Science baseras på individdata och skiljer sig därmed från företagspopulationen. I appendix 1 förs en mer uttömmande diskussion rörande detta problemkomplex. Disposition Studien är disponerad enligt följande. Efter detta inledande kapitel följer en beskrivning av de fyra delsektorerna och de företag som är verksamma inom respektive område. I kapitel 3 beskrivs arbetskraftens sammansättning avseende ett antal bakgrunds variabler. I kapitel 4 beskrivs den regionala betydelsen av läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. I kapitel 5 redovisas de satsningar på kluster och innovationssystem som görs idag i 14 Dessa data är hämtade från den kommande rapporten från CIND/Arbetslivsinstitutet som vi hänvisat till tidigare i rapporten. 10

25 Sverige inom Life Science. Efter detta följer en sammanfattande diskussion kring hur dessa verksamheter är länkade till varandra och de slutsatser dras som vi tycker oss göra. Kopplat till studien finns ett appendix, i vilket vi redovisar en mer detaljerad metodgenomgång och datamaterial. 11

26 12

27 2 Företagsstrukturen inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syftet med detta kapitel är att kort beskriva de tre huvudsektorerna läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. 15 Dessa verksamheter är i olika grad sammanlänkade. Det kan till exempel handla om forskningsnära läkemedelsbolag som baserar sina produkter på bioteknik, eller ett medicinsktekniskt företag som med hjälp av biotekniska lösningar skapar verktyg för diagnostika inom vården och som kan vara mycket beroende av olika IT-lösningar för sin innovations- och konkurrensförmåga. Figur 1 är ett försök att på ett översiktligt sätt exemplifiera gränssnitten mellan de tre huvudsektorerna i studien. I figuren har vi också inkorporerat exempel på företag med verksamhet inom respektive område. Figur 1. Life Science-sektorn tre huvudsektorer (läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik) Läkemedels Medicinsk utveckling teknik IT Bioteknik Övriga biotekniska applikationsområden 15 Vi har även valt att hantera företag verksamma inom diagnostika som en egen verksamhet, men kommer främst att belysa de tre stora sektorerna läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. 13

28 De närmare företag som ingår i denna studie sysselsatte år 2004 över människor och omsatte 176 miljarder SEK. År 2004 uppvisade företagen i populationen en genomsnittlig rörelsemarginal på 12 procent. Rent konkret anger rörelsemarginalen hur stor andel (i procent) av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge vinst i företaget. 16 Tabell 4. Life Science-sektorn antal företag (aktiebolag), antal anställda, omsättning och rörelsemarginal, 2004 Life Science-företag som ingår i rapporten Antal företag Antal anställda Omsättning Rörelsemarginal 12 % Källa: Affärsdata (tkr) Innan vi redovisar företagens utveckling under de senaste åren, ska vi kort diskutera sektorns övergripande struktur. Figuren nedan, som visar hur företagen fördelar sig efter storleksklass, ger en bild av en bransch med ett stort antal mindre företag och ett fåtal stora. Dessa stora står också för majoriteten av såväl sysselsättning som omsättning. Av de drygt identifierade företagen har 870 (motsvarande 64 procent av populationen) 1 9 anställda, medan endast 2,5 procent av företagen har över 200 anställda. Totalt återfinns 13 företag med fler än 500 anställda. Detta motsvarar lite mer än en procent av populationen. Figur 2. Life Science-sektorn antal företag fördelat efter storleksklass, 2004 (Källa: Affärsdata) Antal företag Antal företag Antal anställda 16 Två saker är viktiga att betona här: för det första att det handlar om utvecklingen i en kohort av företag; det som visas är hur företag med verksamhet år 2001 har utvecklats fram till år För det andra görs ett likhetstecken mellan organisationsnummer och företag vilket innebär att företag som delat upp sin verksamhet på flera dotterbolag inte slås samman utan varje dotterbolag räknas som ett unikt företag. 14

29 I tabell 5 redovisas de fem största företagen vad gäller flest antal anställda. Dessa företag stod år 2004 för över 40 procent av branschens samlade omsättning och 35 procent av sysselsättningen. AstraZeneca är mycket dominerande. Företaget står för 22 procent av antalet sysselsatta och drygt 28 procent av branschens samlade omsättning år Tabell 5. De fem största företagen inom Life Science-sektorn antal anställda och omsättning, år 2004 Företag Antal anställda Omsättning (tkr) AstraZeneca AB Pfizer Health AB Amersham Biocience Gambro Lundia AB Fresenius Kabi AB Källa: Affärsdata 18 Mellan 2001 och 2004 har det totalt sett inom Life Science skett en ökning av antalet sysselsatta med 10 procent, samtidigt som omsättningen stigit med 7 procent. Rörelsemarginalen har utvecklats positivt, med 1,4 procent. Den växande omsättningen har således också varit lönsam. Tabell 6. Life Science-sektorn företagens utveckling, Förändring i sysselsättning, omsättning och rörelsemarginal (%) Förändrig i sysselsättning 10% Förändring i omsättning 7% Förändring i rörelsemarginal 1,4% Källa: Affärsdata Läkemedel en översikt Arbetet med att ta fram ett nytt läkemedel är en lång och kostsam process. Från den inledande forskningen till dess att ett nytt läkemedel finns färdigt tar det någonstans mellan år och kostar i runda tal 7 8 miljarder SEK. Om man betänker att dessa kostnader plus en vinstmarginal ska tjänas in under patenttiden samtidigt som forskning kring nya läkemedel ska 17 Idag GE Healthcare Bio-Sciences AB. 18 Viktigt att notera är att tabellen enbart avser enskilda företag vilket gör att det inte tas hänsyn till koncerner. Ett exempel på ett svenskt företag som inte kommer med i listan är Getinge, som har spridit sin verksamhet över ett större antal dotterbolag. 15

30 finansieras, är det inte förvånande att endast 30 procent av de läkemedel som når marknaden anses bära sina egna utvecklingskostnader. 19 Tabell 7: FoU-kostnader inom några branscher i Sverige Bransch FoU-kostnader totalt (MSEK) Teleproduktindustri Transportindustri Läkemedel Maskinindustri Kemisk industri exkl. läkemedel Massa- och pappersindustri Källa: IVA, 2006 Arbetet med att ta fram ett nytt läkemedel består av ett antal stadier. I figur 3 nedan har vi försökt att illustrera denna process. Grovt kan processen delas in i en upptäcktsfas ( drug discovery ), en utvecklingsfas ( drug development ) samt en marknadsfas. Den inledande upptäcktsfasen avser den tidiga grundforskningen i vilken substanser som kan tänkas ha en terapeutisk effekt söks fram. Detta kan huvudsakligen ske på tre sätt: genom random-screening, där molekyler med vissa egenskaper söks i ett stort antal ämnen och substanser; genom förändring av befintliga molekyler för att ge dessa vissa egenskaper och en specifik effekt på kroppen; genom isolering av aktiva substanser i växter och organismer som har uppvisat en terapeutisk effekt i naturen. Innan en substans tas vidare genomförs prekliniska studier där exempelvis toxikologi och verkningsmekanismer studeras närmare genom djurförsök och kemiska tester in vivo resp. in vitro. Om substansen passerar dessa inledande tester påbörjas kliniska studier av ämnet. Dessa består av tre faser. I den första fasen (klinisk fas I) görs inledande studier på ett fåtal personer och/eller djurtester för att se hur kroppen påverkas (exempelvis blodbild, lever- och njurfunktion) och för att studera hur metabolism och utsöndring fungerar. Efter utvärdering beslutas om substansen ska förkastas eller om den ska tas vidare till klinisk fas II. Om substansen tas vidare, prövas substansen i denna fast på ett litet antal försökspersoner i syfte att ge en uppfattning om den terapeutiska effekten, om de biverkningar som uppstår och lämplig dosering och administrering. 19 Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri IVA

31 Figur 3. De olika faserna inom läkemedelsutveckling Marknadsfas Marknad Marknadsföring /strategi Drug development -fas FDA godkännande Kliniska prövnings faser Prekliniska studier Aktiv substans isoleras Drug discovery -fas Träff Random -screening Förändring av molekyler Isolering av naturämnen Grundforskning Success rate Tid 10 år Om försöken i fas II uppvisat goda resultat genomförs i fas III tester på en större patientgrupp där biverkningsmönster och terapeutiska effekter kartläggs och jämförande studier mot befintliga terapier och produkter görs. Ett gynnsamt resultat i dessa tester kan leda till att en registreringsansökan lämnas i, och eventuellt godkänns, av den beslutande myndigheten. 20 Efter att en substans nått godkännande av den reglerande myndigheten, måste bolaget arbeta fram en marknadsföringsstrategi för att lansera läkemedlet. Det krävs också i många fall att produkten godkänns av respektive lands myndigheter innan produkten tillåts. Det är en process som kan ta lång tid och vara tidskrävande, i synnerhet för ett litet företag. Det är inte nödvändigtvis ett och samma företag som arbetar med en substans genom samtliga faser. Konsultfirman Ernst & Young belyser detta faktum i sin senaste rapport kring bioteknik. I denna rapport pekar de på att bioteknikbolag idag ligger bakom fler godkända läkemedel än de stora läkemedelsbolagen i USA. Bioteknikbolagen är också betydligt effektivare på att utveckla nya läkemedel räknat per krona investerad i forskning. Det är något som lett till en betydande ökning av antalet uppköp av biotekniska läkemedelskandidater från de traditionella läkemedelsbolagens sida. En trend som Ernst & Young räknar med kommer att fortsätta framöver Ett exempel på en sådan myndighet är den amerikanska organisationen Food & Drug Administration (FDA). I Sverige har läkemedelsverket ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicinsk tekniska produkter. 21 Bioteknik bakom fler läkemedel i USA SVD N24,

32 Läkemedel kort beskrivning av verksamhetsinriktningar Företagen verksamma inom läkemedel har i rapporten delats in i tre verksamhetsinriktningar läkemedelsutveckling, läkemedelsformulering och läkemedelsproduktion. Indelningen bygger till stora delar på VINNOVAs kategorisering av företag verksamma inom läkemedelsektorn. Flertalet av företagen är verksamma inom mer än en av dessa inriktningar. Läkemedelsutveckling Denna grupp omfattar företag verksamma inom forskning kring och utveckling av nya läkemedel och terapier. I denna grupp återfinns också de forskande läkemedelsbolag som screenar efter aktiva substanser att ta vidare till fas I prövning. Vi har i denna grupp även valt att inkludera CRO-företag, en grupp företag som deltar i utvecklingsprocessen för läkemedel på uppdrag av exempelvis ett läkemedelsbolag. CRO-företagen arbetar bl.a. med projektledning av klinisk prövning, med dokumentation och med processen att få läkemedel/teknik prövad och godkänd. Exempel på företag i Sverige inom läkemedelsutveckling är AstraZeneca, Pfizer och Biovitrum. Inom CRO kan företag som Quintiles och Trial Form Support nämnas. 22 Läkemedelsproduktion Läkemedelsproduktion avser produktion och tillverkning av de substanser som tagits fram under utvecklingsfasen. Till denna sektor räknas de företag som tillverkar egna produkter eller kontraktstillverkar läkemedel. Verksamheten är inte så FoU-intensiv. Exempelföretag utgörs av Q-pharma, Cambrex och CCS Clean Chemical Sweden. 23 Läkemedelsformulering Läkemedelsformulering innebär att man arbetar med att hitta lösningar på hur substanserna på bästa sätt ska intas och hur de absorberas av kroppen. Det vanligaste administrationssättet för läkemedel är idag i tablettform, andra exempel är genom inhalation och genom huden. Exempel på företag verksamma inom läkemedelsformulering i Sverige är Orexo, Carmel Pharma och Neopharma (idag en del av Solvay Pharma). 22 Till denna grupp har vi också räknat in försäljningsbolag för utländska läkemedelsbolag. 23 Hit har inte biotekniskt baserad läkemedelsproduktion inräknats. Det vill säga, de företag som baserar produktionen på en bioteknisk lösning. 18

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009 Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009 Föreläsningens teman Den globala bioteknikbranschen Svensk bioteknik Produktutveckling och värdekedjor

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Kompetensråd Life science Skåne

Kompetensråd Life science Skåne Kompetensråd Life science Skåne Välkommen Region Skåne & KoSS Anders Elmevik Region Skåne Agenda Kompetensråd Life Science Skåne Petter Hartman & Ursula Hultkvist Bengtsson Medicon Valley Alliance & MultiHelix

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

LIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland

LIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland LIFE SCIENCE Utveckling i Västra Götaland Inledning: Uppgifterna i denna rapport bygger på två huvudsakliga källor. Dels statistik från SCB där life science sektorn definieras utifrån s.k. SNI-koder (SNI

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Vision Biobaserade (hållbara?) material producerade i internationellt konkurrenskraftiga

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson Smart specialisation in Sweden Cecilia Johansson 2018-06-11 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Medtechbranschen i siffror

Medtechbranschen i siffror Medtechbranschen i siffror Uppdaterad maj 2018 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK Medtechbranschen i siffror Snabba fakta Inklusive medlemsföretagen i Swedish Medtech (oavsett storlek) finns omkring

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Den Disruptiva Utmaningen Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Disruptiveinnovation.se ChrisSandstrom www.disruptiveinnovation.se Christian.sandstrom@ratio.se

Läs mer

Life Science-sektorn

Life Science-sektorn Life Science-sektorn 2-21 Källa SCB Bakgrund Under 211 har sregionen tillsammans med VINNOVA och Region, sammanställt statistik på Life Science sektorn i Sverige för perioden 2-21. Statistiken är hämtad

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Medtechbranschen i siffror

Medtechbranschen i siffror Medtechbranschen i siffror Uppdaterad augusti 2017 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK Medtechbranschen i siffror Snabba fakta Inklusive medlemsföretagen i Swedish Medtech (oavsett storlek) finns omkring

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EU/SME

EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EU/SME EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EUSME- ett projekt som ger support till SME i FP7 och H2020 Finansierat av VINNOVA RISE= SP, Swerea, INNVENTIA and Swedish ICT H2020/FP7 kompetens

Läs mer

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio

Läs mer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden Bioekonomi och lokal utveckling i Norden Defining bioconomy EU level: Communication on Innovation for Sustainable Growth: A Bioeconomy in Europe says that: Bioeconomy consist of food, agriculture, paper

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND Tillväxt och lönsamhet NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND Jan Fineman Dorothy Tse REGIONENS NÄRINGSLIV 2 Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre eller sämre än Sverige? Vilka branscher växer

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Verksamhet/marknad. 870 Produktionsenheter inom företag med mer än 500 anställda i Sverige och som även bedriver forskning och utveckling.

Verksamhet/marknad. 870 Produktionsenheter inom företag med mer än 500 anställda i Sverige och som även bedriver forskning och utveckling. Verksamhet/marknad Bred Broad forskning R&D + product och utveckling 11 050 Broad D:o utan R&D/large produkt pipeline på marknaden Smal forskning Narrow R&D + product och utveckling 220 750 D:o utan Narrow

Läs mer

research p a p er 2006:4

research p a p er 2006:4 Life Science-sektorn i Sverige Kompetens, arbetsmarknad och geografi Anders Waxell Daniel Hallencreutz Per Lundequist Karsten Lundequist Jan Ottosson research p a p er 2006:4 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 Copyright 2016 BTS Copyright 2016 BTS www.pwc.se Revisionen 2015 BTS Group AB (publ) årsstämma 10 maj 2016 Revisionens syfte och

Läs mer

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto

Läs mer

Digitalisering i välfärdens tjänst

Digitalisering i välfärdens tjänst Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Att mäta samverkansamverkansenkät

Att mäta samverkansamverkansenkät Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU

Läs mer

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Uppsala BIO 10 år senare Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Vem är jag och vilka är ni? Vad är Uppsala BIO idag, och vad trodde vi då? Vad är en lyckad klustersatsning? Erfarenheter av

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal

Läs mer

Entreprenörskap inom bioteknikindustrin. Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet

Entreprenörskap inom bioteknikindustrin. Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet Entreprenörskap inom bioteknikindustrin Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet Karolinska Innovations AB Presentationens upplägg Definitioner Bioteknik industrin

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen för Akademikerföreningen på AstraZeneca i Södertälje I denna rapport vill vi skapa en bild av arbetsmarknadsläget i Stockholm Uppsala Mälardalen för kompetenser

Läs mer

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB ANMÄLAN 2014-03-18 LS 1311-1468 Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB Ärendet Landstingsdirektören har inkommit med anmälan av avsiktsförklaring gällande samarbete mellan och AstraZeneca

Läs mer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( )

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( ) Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 (2011-2013) Antagen den 25 januari 2013 Regionens resurser för att stödja och stimulera innovation är begränsade. Det är därför nödvändigt med en fokusering d v s, en

Läs mer

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna Sveriges innovationsmyndighet Ebba Lindegren Avdelning för Samhälls- Miljö, Transport och Regioner Om Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna

Läs mer

Annika Winsth Economic Research September 2017

Annika Winsth Economic Research September 2017 Annika Winsth Economic Research September 2017 Jobb skapas i takt med arbetskraften Samtidigt som kvinnors inträde på arbetsmarknaden ökat starkt 2 De nordiska länderna har bra förutsättningar Social rörlighet,

Läs mer

HUR OCH VARFÖR DIGITAL!

HUR OCH VARFÖR DIGITAL! HUR OCH VARFÖR DIGITAL! INFORMATION // INTELLIGENCE // ADVICE EKONOMISK UTVECKLING Jä mförelse Inflation, BNP och IT-budget utveckling 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2013 2014 2015 2016 2017p 2018p 3,5% 1,5% 0,6%

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM

UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM SIP-SECURITY Branschens förslag till Strategiskt Innovations Program inom Samhällssäkerhet Ulf Dahlberg, SACS www.civilsecurity.se SIP Strategiskt Innovationsprogram SIP-Security

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET Malin Forsgren Seniorkonsult, 2050 HANTERA RISKER OCH TA TILL VARA PÅ MÖJLIGHETER 1 TOP 5 GLOBAL ECONOMIC RISKS Källa: WEF Global Risks Report 2018 LIKELIHOOD IMPACT 5 5 4 4 3

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles The subject How to use international standards Linguistic differences Cultural differences Historical differences Conditions ISO 19100 series will become

Läs mer

Manhour analys EASA STI #17214

Manhour analys EASA STI #17214 Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse Tomas Åström tomas.astrom@faugert.se 070-517 86 21 Empiri i tre delar 2 Referenserna Åström T et al. (2017): Norwegian participation in Horizon

Läs mer

The Swedish system of Contract Archaeology

The Swedish system of Contract Archaeology The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on

Läs mer

Introduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg

Introduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg Introduktion till vetenskaplig metodik Johan Åberg Innehåll Forskarvärlden Viktiga begrepp Referenshantering Den vetenskapliga rapporten Vetenskaplig diskussion Forskarvärlden Forskare mäts i antal publikationer

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Aborter i Sverige 2009 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

The national SIMSAM network (I)

The national SIMSAM network (I) SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad

Läs mer

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 S2001:012 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999 Innehållsförteckning

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer