Yttrande kring Arbetsprogram för förvaltningscykeln Samrådssvar dnr
|
|
- Jan Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar Yttrande kring Arbetsprogram för förvaltningscykeln Samrådssvar dnr Yttrandet är inlämnat av LRF s kommungrupp i Helsingborg som vill peka på gruppens stora engagemang och vilja till förändringar för att nå en hållbar vattenhushållning. En annan utgångspunkt är att kommungruppen kommer i kontakt med vattenförvaltningen genom att vara representerad i det Vattenråd som verkar för Råån. Vattendraget, strax söder om Helsingborg inom Södra Östersjöns vattendistrikt, rinner genom ett utpräglat jordbrukslandskap innan det mynnar ut i Öresund. Arbetet med de olika åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår är mycket omfattande. Arbetet med att organisera en databas som visar på förhållandet i olika vattendrag är viktigt för att bedöma behovet och besluta om framtida åtgärder. Ett rent vatten är något som alla, med insikt om framtiden, ser som ytterst viktigt. De fastlagda miljömålen visar mycket tydligt på betydelsen av konkreta åtgärder. Rent Grundvatten, Ingen Övergödning och Myllrande Våtmarker visar på vikten av ett konkret förändringsarbete. Underlaget till yttrandet är mycket omfattande och Kommungruppen har begränsat framförda synpunkter till de delar av samrådshandlingarna som främst berör aktiva jordbrukare och landsbygdsföretagare samt andra LRF medlemmar på landsbygden. Kommungruppen i Helsingborg vill, utan prioritet, sammanfatta yttrandet enligt följande: Det är viktigt att jordbruket snarast bereds möjlighet att tillföra erfarenheter när det gäller att koppla benägenhet till förändringar till olika styrmedel. I samrådshandlingarna ligger ett starkt fokus på kontroll och tvingande åtgärder. Denna uppfattning förstärks av att det redovisas mycket höga administrativa kostnader för föreslagna åtgärder. Den nu föreslagna arbetsmodellen ligger som ett exempel långt i från det informations- och rådgivningsarbete som sedan länge framgångsrikt bedrivs inom Greppa Näringen. Kommungruppen saknar en ingående analys över vad som kan utgöra kostnadseffektiva åtgärder. Vattenadministrationen bygger på att en myndighet, Vattenmyndigheten, förelägger en annan myndighet bl. a. Jordbruksverket att åtgärder ska genomföras. Det vanliga arbetssättet i svenskt miljöarbete är att den politiska makten, regering och riksdag gör prioriteringar mellan åtgärder och beslutar vem som ska stå för kostnaderna som uppkommer. Processen inom vattenadministrationen innebär i alltför hög grad att tjänstemän tar över styrningen genom tolkning av EUs ramdirektiv. Detta är en ordning som Kommungruppen inte anser vara tillräckligt transparent och riskerar att inte ta in jord- och skogsbrukets konkurrenskraft i de överväganden som måste göras av tidsperspektivet för genomförandet av olika åtgärder. Lika angeläget är det att reda ut under vilka förutsättningar Vattenmyndigheten kan föreslå åtgärder som förutsätter att berörda lantbruksföretagare utan ersättning får lämna idag brukad mark. Mest tydlig blir frågeställningen för all den areal som skall tas i anspråk för olika skyddszoner och tvåstegsdiken. Tidigare miljöprogram som ofta varit framgångsrika har varit kopplade till en ersättning för utnyttjad mark. I detta sammanhang är det angeläget att peka på det orimliga i att se nedlagd produktion som en åtgärd för att nå en bättre vattenhushållning. Mycket talar för att odlingsmark i området runt södra Östersjön kommer att vara ett viktigt framtida produktionsområde, inte minst kopplat till bra jordar och tillgång på vatten. Att lösa problemet genom neddragen produktion bedöms som en passiv åtgärd. Effekten blir att produktionen flyttar till andra länder där det i många avseenden bedöms vara odlingsförhållanden som inte innebär tillräckligt starkt fokus på nödvändiga åtgärder. Havet ser inte till källan för belastningen utan påverkas av den samlade belastningen. Vid bedömning av lämpliga åtgärder är det nödvändigt att kunna redovisa utgångsläget inför en kommande ny cykel i vattenförvaltningen. Kommungruppen vill exemplifiera genom att 1
2 lyfta fram tillgänglig statusredovisning för Råån i vatteninformationssystemet VISS. Ett exempel är övergödningen där det redovisas föreligga stora problem. Tillförlitligheten urholkas med detta negativa budskap samtidigt som det i Vattenrådets miljöövervakning för Råån klart framgår att näringstransporten av både kväve och fosfor via Råån till Öresund har minskat under perioden I samrådsunderlaget redovisas mycket omfattande åtgärder. I många fall bygger åtgärderna på ny teknik. Det är synnerligen viktigt att föreslagna åtgärder vilar på dokumenterad vetenskaplig grund. Exempel på detta är förslagen med tvåstegsdiken och strukturkalkning. Inte minst det senare lyfts fram som en viktig åtgärd utan en noggrann redovisning av vetenskaplig dokumentation och analys av möjligheten för praktiskt genomförande. En annan svagt dokumenterad åtgärd är fosfordammar där det inte är klarlagt i vilken omfattning sedimenterat (fosforrikt) material kan transporteras vidare i samband med höga vattenflöden. Ett stort antal enskilda avlopp skall åtgärdas vilket är en omfattande och kostsam åtgärd. Kommungruppen saknar en genomgång av i vilka sammanhang det på lång sikt kan vara lämpligt och ekonomiskt försvarbart att ansluta fastigheten till det kommunala avloppsnätet. Det kan ge möjlighet för att utöver fosforrening åstadkomma en effektiv rening av bl.a. medicinrester och hormonstörande ämnen som annars kommer att fortsätta att belasta vattensystemen. LRF s Kommungrupp i Helsingborg delar utredningens uppfattning om att det är viktigt att utveckla arbetsformer som kan ligga till grund för att planera och genomföra åtgärder som leder till förbättrad status för olika vattendrag. Följande kommentar kan betraktas som generella men framförs främst med fokus på förhållandena i Råån. Modellen att arbeta med en cykel är intressant. Prioritering av insatta åtgärder tar utgångspunkt i aktuell status för olika områden. Målet är att vid cykelns slut, år 2021 kunna visa på tydliga förbättringar. Därmed är det viktigt att visa på den långsiktiga trenden för olika miljöparametrar. Det är viktigt att nuläget är väl dokumenterat samt att föreslag på åtgärder bedöms som kostnadseffektiva och är vetenskapligt verifierade. Ett mycket oroande exempel på det senare utgör förslaget att genomföra strukturkalkning på stora jordbruksarealer. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen redovisas ett åtgärdsförslag som för hela landet omfattar strukturkalkning på ha. Det saknas en grundlig faktagenomgång av vilka jordar som förväntas svara på behandlingen. Erfarenhetsmässigt är effekten av strukturkalkning mycket olika på olika jordar. En bättre struktur är odlingstekniskt en fördel men i detta sammanhang är målsättningen främst att minska transporten av fosfor till vattenmiljön. Häpnadsväckande är att denna massiva åtgärd med inköp av kalk, spridning och nedbrukning bedöms rymmas inom ramen för vunna effekter för lantbruksföretaget. I underlaget påtalas att ökad skörd och minskad bränsleförbrukning är av sådan omfattning att detta balanserar företagets direkta kostnader för åtgärden. Dessa förhållanden behöver styrkas. Det finns en allmän kunskap som belägger att strukturkalkning kan leda till gynnsamma odlingsbetingelser och med möjlighet att begränsa näringstransporten, främst för fosfor. Erfarenhet från några enstaka försök under kort tid visar på intressanta resultat men kan absolut inte tas som utgångspunkt för att föreslå en åtgärd i den omfattning som nu görs. Mycket skarp kritik kan riktas mot Vattenmyndigheten som i en viktig fråga för fram ett åtgärdsförslag med svag vetenskaplig dokumentation beträffande förväntad effekt. Kommungruppen vill peka på några förhållanden som bedöms vara viktiga att bearbeta i det fort-satta arbetet för en bättre vattenhushållning. Framförda synpunkter på de fyra delrapporterna berör främst hur framlagt förslag bedöms påverka det fortsatta arbetet med att förbättra situationen i Råån. Förslag på förvaltningsplan för Södra Östersjöns Vattendistrikt Förvaltningsplanen bygger på fakta från olika övervakningsprogram samt kartläggning och analys av tillgängligt underlag. Aktuella förhållanden skall vägas mot fastlagda miljökvalitetsnormer för att fastställa ett åtgärdsprogram samt genomföra en miljökonsekvensbeskrivning. I inledningen ställs följande frågor som kommungruppen kommenterar enligt följande: Ger förvaltningsplanen och åtgärdsplanen den information Du behöver? Informationen är otydlig beträffande prioritet för olika åtgärder samt förväntad förbättring i förhållande till beräknade kostnader. Det saknas en grundläggande del i hur föreslagna åtgärder kan kopplas till praktiken och landsbygdsföretagandet. Resultat nås inte förrän det 2
3 föreligger insikt kring och förändringsbenägenhet för föreslagna åtgärder. Det hänvisas till VISS som i flera avseenden ger värdefull bakgrundsdata. Samtidigt är det frustrerande att möta vad som uppfattas som inaktuell information. Det är viktigt att mer resurser läggs på att kontinuerligt uppdatera VISS. I detta sammanhang är det viktigt att tydliggöra vunna effekter i förhållande till kostnaden för föreslagna åtgärder. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet? Underlaget är mycket omfattande. Ett område som behöver förtydligas är möjlighet att nå fram via olika styrmedel. Det talas mycket om lagar och kontroller. Kommungruppen saknar en genomgång och bedömning av hur andra, frivilliga och rådgivarstödda åtgärder, kan bidra till en bättre vattenförvaltning. Ytterst gäller det att tillskapa nya EU program som erbjuder ekonomiskt stöd för att genomföra nödvändiga åtgärder. Hur sätts olika Gällande miljökvalitetsnormer? Det framgår i stort, men det finns ett behov av att förtydliga hur olika normer sammanvägt kan behöva kompletteras med information om betydelsen av en samlad bedömning när olika åtgärder skall resultera i att rätt status uppnås. Principen med miljökvalitetsnormer, vilka är tvingande, kan klart ifrågasättas då normen blir ett lagkrav. I andra länder fastställs åtgärdsprogram med utgångspunkt från fastlagda miljömål som också uttrycker kvantitativa mål. Det är fullt möjligt att arbeta med mål som utgångspunkt för att kvantifiera och fastställa nödvändiga åtgärder. Innebörden och konsekvensen av att arbeta med miljökvalitetsnormer, som är juridiskt bindande styrmedel, behöver tydliggöras. Kommentarer olika sidor Sid 1 Några av utmaningarna är att öka takten i åtgärdsarbetet, samordna och effektivisera övervakning och datahantering samt utveckla tillämpningen av principen att förorenaren betalar Det är viktigt med en hög ambition när det gäller att vidta åtgärder men det är angeläget att samtidigt se till vad som är kvalitativa och kostnadseffektiva förbättringar när det gäller att minska den totala belastningen till kustnära hav. Principen att förorenaren betalar ställer krav på ett omfattande underlagsmaterial för att bedöma hur denna princip kan tillämpas för lantbruksföretag med influens från omgivningen. Lika nödvändigt är det att beakta hur föreslaget system kan göras rättvist och rättssäkert. Sid 6 Ett ständigt bättre VISS Resultat föreligger från en omfattande provtagning och analysverksamhet. Mycket är redovisat i de rapporter som presenterats av vattendragsförbundet och nuvarande vattenrådet för Råån. I VISS framgår att Råån har dålig status enligt gällande normer för klassificering. Detta system ger samtidigt signaler att hittills utförda åtgärder inte märks. Detta i motsats till redovisningen för miljöövervakningen där det klart framgår att transporten av både kväve och fosfor minskat betydligt. Sid 19 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är till för att visa på tillstånd och vad människa och natur bedöms tåla Vid bedömning av aktuell situation i ett vattendrag är det viktigt att redovisa status med utgångspunkt i trendutvecklingen. Enskilda år kan vara speciella och särskilt påverkande. Föreslagna åtgärder baseras på fastställda miljökvalitetsnormer. Dessa är juridiskt bindande styrmedel och kan därmed ses som tvingande. Detta förhållande kan kännas tveksamt då Sverige, enligt Kommungruppens kännedom, är det enda land i Östersjöregionen som för de areella näringarna arbetar med tvingande mål genom att utgå från fastlagda miljökvalitetsnormer. Förhållandet ligger långt från tidigare ambition att genom rådgivning och beslutade miljöstöd åstadkomma nödvändiga förbättringar. Ytterst gäller det att Svensk lantbruksnäring ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som i andra länder runt Östersjön. Det är inte särskilt meningsfullt att tillskapa regelverk som leder till avveckling i vårt eget land och en fortsatt produktion, ofta med sämre förhållanden, i andra länder. 3
4 Sid 29 Miljöövervakning Viktigt att planera för en genomtänkt och långsiktig strategi när det gäller provtagning och analys. Detta ger ökade möjligheter för en effektiv uppföljning av insatta åtgärder och planering inför nästa cykel. Sid 41 Förändringar i kemisk status grundvatten Det påtalas att en åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel. Det är lika, förmodligen än mer, viktigt att tillämpa reglerna för säkert växtskydd i alla de moment som kan medföra risk för påverkan i vattenmiljön. Sid 53 Expertbedömningar Kommungruppen är klart medveten om att det kommer att vara svårt att ha tillgång till ett heltäckande underlag för statusklassificering. Samtidigt är det viktigt att ha som mål att där det är möjligt öka andelen faktiska underlag för att arbeta verklighetsnära. Detta ställer samtidigt krav på att ha en väl planerad provtagning och bedömning av tillgängliga analyser och observationer. Sid 82 Avloppsvatten från reningsverk LRF s Kommungrupp ser det som mycket värdefullt att underlagsrapporten klart belyser problematiken med läkemedelsrester i utgående vatten från reningsverk och enskilda avlopp. Sid 116 Principen att förorenaren betalar Det är naturligt att denna aspekt tas fram i underlagsmaterialet. Det behövs en noggrann analys av vad detta för med sig när det gäller påverkan från de areella näringarna. I många fall kommer det att vara mycket svårt att kvantifiera vad som är den samlade påverkan över året. Ett system med enskild mätning, kontroll bedöms bli mycket dyrt. En annan aspekt är hur påverkan skall beräknas i det fall en lantbrukare redan arbetar med ex. fånggrödor och skyddszoner. Den enskilde har gjort vad som är möjligt. Då är det inte acceptabelt att brukaren av mark skall åläggas ytterligare kostnader för vad som är en beräknad eller analyserad mängd näringsämnen som tillförs vattensystemet. Förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt I samrådshandlingen redogör Vattenmyndigheten för de 78 åtgärder som vattendelegationen beslutat om som prioriterade. Redovisade åtgärder beskriver och motiverar vad Länsstyrelsen och kommunen skall fokusera på för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Utgångspunkten är att kunna presentera ett reviderat åtgärdsprogram för cykeln Planerade åtgärder skall baseras på erfarenheter från den förra cykeln. En ytterst viktig del utgör en information om vem som skall bekosta föreslagna åtgärder. I inledningen ställs frågor som kommungruppen kommenterar (inte för alla) enligt följande: Framgår det vem, vilka som behöver genomföra åtgärderna? Det är viktigt förtydliga att belastningen i olika vattendrag och ytterst tillförseln till våra kustnära hav är beroende av hur bred uppslutning man kan nå. Det finns enskilda mer påverkande utsläpp men det är viktigt med breda och effektiva åtgärder. Framgår det vad som behöver göras? Det presenteras ett omfattande register på tänkbara åtgärder. I flera fall är det dåligt underbyggt vad som kan vara möjliga effekter. Detta medför att det kan vara svårt att prioritera för vad som är de mest effektiva åtgärderna. Det är också viktigt att kunna väga samman effekten av olika åtgärder när det gäller att beakta antagna miljökvalitetsnormer för, som exempel, både ekologisk status och kemisk status. 4
5 Samhällsekonomiska konsekvenser av olika styrmedel? Framlagt underlagsmaterial presenterar ett komplext område. Förslag på åtgärder finns även om flera av dessa är dåligt vetenskapligt dokumenterade. Detta går säkert att komplettera. Betydligt allvarligare är det att det saknas en mer omfattande analys av fördelar, nackdelar och begränsningar när det gäller att arbeta med styrmedlen lagkrav och föreskrifter samt allmänna råd över till åtgärder som bygger på rådgivningsinsatser och frivillighet. I många fall har olika miljöåtaganden tidigare varit kopplade till olika stödsystem. Förutsättningar och möjligheter att koppla olika åtgärder till olika stödformer behöver utredas. Då får inte lagar eller föreskrifter bli begränsande. Kommentarer olika sidor Sid 3 Viktigaste åtgärderna är våtmarker, fosfordammar och våtmark för näringsretention Åtgärderna är viktiga men det är parallellt angeläget att rikta fokus på åtgärder på det odlade fältet. En stor del av det som utgör risk för påverkan kan fångas upp genom utvecklade odlingssystem. Tidigare program med fånggrödestöd och åtgärder för att minska erosion och ytavrinning vill Kommungruppen lyfta fram som exempel på viktiga åtgärder. Mycket talar för att det är mer kostnadseffektivt med åtgärder på fältet jämfört med att vidta åtgärder när exempelvis fosforn redan transporterats till vattensystemen. Detta synsätt präglar i stort konceptet med strukturkalkning, dock med ett i nuläget i många avseenden otillräckligt vetenskapligt underlag. Sid 29 Jordbruksverket, åtgärd 3 Det redovisas ett stort antal åtgärder (a - k) där det behövs föreskrifter och allmänna råd. Det är mycket angeläget att detta arbete tar utgångspunkt i de många regelverk som redan är grund för det aktiva arbetet på gårdarna. Många nya delar tangerar områden som redan beaktats. Sid 30 Tillsyn och egenkontroll Detta arbete uppfattas av många som komplicerat och betungande. Kommungruppen är medveten om betydelsen av tillsyn. Det är viktigt att detta arbete bygger på ömsesidigt förtroende. På gårdar som är med i olika kvalitetssystem och, eller certifieringssystem kan det vara möjligt att begränsa kontrollinslaget för att därmed minska kostnader och verka resurseffektivt. Frågan om tillsyn bör administreras med utgångspunkt att kontrollen bygger på debitering per timme och inte genom debiterad fast avgift. Sid 72 Kommunerna åtgärd 2, tillsyn minskad näringstransport Jordbrukets olika företrädare är generellt mycket medvetna om problemen med näringsläckage. Det görs också stora insatser för att minska belastningen på vattenmiljön. Ofta ges ingen kredit för de åtgärder som görs. Det finns en risk att kraven på åtgärder läggs fast utan en noggrann analys av effekten av gjorda insatser. Detta är viktigt för att prioritera rätt bland olika möjligheter. Det finns också anledning koppla redovisad påverkan till framtagna volymer. En näringstransport på 20 kg nitrat N per ha kan bedömas som mer hanterbar om skörden är tio ton i förhållande till åtta ton per hektar. För växtskyddsområdet är det ytterst viktigt att arbeta för en bred tillämpning av IPM. Sid 73 Kommunen åtgärd 3, enskilda avlopp Det finns ett stort antal enskilda avlopp i anslutning till Rååns avrinningsområde. Ett flertal har åtgärdats genom anläggning an filterbädd med fosforfälla eller minireningsverk. För det fortsatta arbetet är det ytterst angeläget att undersöka i vilka fall det kan vara ett alternativ att ansluta till befintligt eller utbyggt kommunalt avloppsreningsnät. Denna fråga skall ses i kombination med möjligheten till utbyggnad av bredband (och dricksvatten). Sid 76 Kommunerna åtgärd 6, inrättande av vattenskyddsområden 5
6 Vid inrättande av vattenskyddsområden är det viktigt med en tidig dialog mellan kommunen och berörda markägare. Det finns många gånger möjlighet att begränsa risken för påverkan genom odlingstekniska åtgärder. I många sammanhang har det varit möjligt att anpassa odlingsåtgärderna för att kunna upprätthålla en fortsatt odling. Frågan har stor betydelse då nödvändigt skydd av vattnet ofta berör inströmningsområden där växtodlingen är inriktad på grödor med mycket stora värden. Vid en nyetablering kan alternativa placeringar vara en möjlighet. Allt för att inte få onödig inskränkning för nuvarande odling och företagande. Sid 86 Strukturkalkning Se kommentar på sidan 2. Det är en mycket osäker skrivning på sid 86/87 när det gäller förväntad effekt för strukturkalkning och kalkfilterdiken. Anpassade skyddszoner och traditionella skyddszoner finns det goda erfarenheter av. Sid 88 Fosfordammar Tekniken är intressant och har tillämpats på flera platser. Det finns anledning att vara observant på risken för utflöde av fångad fosfor i finmaterial om höga flöden bidrar till vidaretransport. En annan aspekt är hur det kan byggas in rutiner för att återföra P-rikt sediment till åkermarken. Sid 89/90 Omfattning av fysiska åtgärder, sjöar och vattendrag En central del utgör effekten för olika åtgärder på minskad P belastning. Viss oro föreligger beträffande uthålligheten för våtmark-fosfordamm och våtmark-näringsretention. Frågan om återföring av P-sediment behöver utredas liksom risken för läckage vid höga flöden. I båda fallen kan effekten bli mindre än vad som anges i tabellen. Sid 93 Omfattning strukturkalkning I tabell A5 anges ha medan det i tabell A3 redovisas ha. Sid 163/164 Jordbruket I detta avsnitt redovisas bedömda kostnader för åtgärder som skall leda till en minskad påverkan från växtnäring och rester av tillförda växtskyddsmedel. Det är i flera fall mycket komplexa frågor där föreslagna åtgärder skall kostnadsberäknas. Kostnaderna för administration och tillsyn bedöms uppgå till totalt 518 miljoner. Det är viktigt att få reda på vilket tidsperspektiv som denna summa avser. Kostnaden för fysiska åtgärder har beräknats till 2 miljarder vilket är en ansenlig summa. Här är det viktigt att reda ut hur dessa kostnader är kopplade till konkreta fältåtgärder samt hur enskilda lantbrukare, företagare ersätts marknadsmässigt för utebliven odlingsareal i det fall mark tas i anspråk för exempelvis för våtmarker och skyddszoner. På motsvarande sätt redovisas beräknade administrativa kostnader för arbetet med ett anpassat växtskydd. Fysiska kostnader redovisas för ha som skall odlas utan kemiska bekämpningsmedel. Det är nödvändigt med en noggrann analys om angiven ersättning på kr / ha, totalt 73 miljoner täcker utebliven produktion och begränsningar i nuvarande grödval. Förslag på samhällsekonomisk konsekvensanalys för Södra Östersjöns Vattendistrikt Åtgärdsplanen visar på möjliga åtgärder och redovisar också bedömningar över förväntade effekter. Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen visar på förhållandet i ett helhetsperspektiv för landet. Målgruppen är främst beslutsfattare, främst inom myndigheter och kommuner. Det finns samtidigt anledning att kommentera presenterat underlag ur ett sektorperspektiv. LRF s Kommungrupp framför främst synpunkter med utgångspunkt från landsbygdsföretagande inom de gröna näringarna. I denna underlagsrapport redovisas en kostnads- och miljöeffektuppskattning för föreslagna styrmedel och fysiska åtgärder. 6
7 Kommentarer olika sidor Sid 5 Jordbruket, minskad produktion Slutsatsen att viss minskning kan förväntas till följd av minskad produktion kan behöva utvecklas. Det är förmodligen en korrekt bedömning men samtidigt finns här en inbyggd risk att det uppkommer en fortsatt argumentering för att minska produktion för att erhålla en minskad miljöpåverkan. Det är ett passivt agerande sett ur ett jordbruksperspektiv. Målet bör vara en vidmakthållen eller ökad produktion men med tydliga mål att minska nuvarande miljöpåverkan. I annat fall exporterar Sverige miljöproblemen till ett annat land Sid 14 Strukturkalkning, den mest kostnadseffektiva Jordbruksverket, åtgärd 3 Som påtalats tidigare är det viktigt att ytterligare belysa i vilken omfattning denna åtgärd ger förväntade effekter. Lika viktigt är det att utreda, redovisa fakta om påtalad vinst för jordbruket i form av ökad skörd och minskad drivmedelsanvändning. Detta för att klargöra förhållandet mellan aktuella kostnader för åtgärden och företagsmässiga vinster. Sid 15/16 Föreslagna styrmedel och förväntade effekter Förslaget att ta fram föreskrifter för strukturkalkning är bra men det förutsätter en noggrann genomgång av kunskapsfronten när det gäller bl.a. produktval, användning på olika jordar, bearbetningsteknik samt effekt på skördeutbytet i olika grödor. Det är viktigt att arbetet med att ta fram föreskrifter kommer igång men det är viktigt att ge tillgång till föreskrifter som beaktar verkligheten. Uppgiften att fosforläckaget beräknas minska med 100 ton P vid behandling av ha behöver verifieras med det snaraste. Lika angeläget är det att redovisa ev. begränsningar eller hinder för att denna omfattande åtgärd skall vara genomförd redan Att identifiera svaga länkar i denna del av åtgärdsprogrammet är viktigt då denna åtgärd bedöms leda till mycket stora förbättringar. Det är dessutom viktigt att analysera i vilken omfattning tvingande styrmedel leder till försämrade finansieringsmöjligheter och därmed i förlängningen minskad motivation för att genomföra olika åtgärder. Sid 21 Åtgärdsbehov Antalet anpassade skyddszoner beräknas uppgå till ca och med en sammanlagd areal på ha. Texten att åtgärden är kostnadseffektiv och bedöms endast marginellt påverka lantbrukarnas lönsamhet är häpnadsväckande. Denna utgångspunkt gagnar inte den fortsatta dialogen att få till stånd viktiga åtgärder på det som är högvärdig åkermark. Sid 21 Skyddszoner, potentiella styrmedel Det uttrycks att styrmedel som bygger på information och rådgivning bedöms ha liten effekt när det gäller att åstadkomma förändringar. Det skall helt klart beaktas att en stor del av hittills genomförda åtgärder varit kopplade till olika stöd- och bidragsystem. Kommungruppen anser det mycket viktigt att föra en fortsatt dialog med näringen för att värdera vad som i ett helhetsperspektiv är lämpliga styrmedel, alltifrån lag och kontroll över till information, rådgivning och frivilliga åtaganden. Sid 29 Kostnader för fysiska åtgärder Omfattningen redovisas som totalt ha skyddszon med olika bredd. Den årliga kostnaden har beräknats till 92 miljoner. Det kan vara värdefullt med en mer detaljerad kostnadsredovisning beträffande marknadsmässig ersättning för mark som tas ur produktion samt kostnader för anläggande och skötsel. Sid 44/45 tabell 16 Styrmedelskostnad Det kan vara mycket intressant att få del av en ytterligare kolumn där redovisade kostnader för fysiska åtgärder ställs i relation till förväntad, bedömd effekt när det gäller fosfortransport till vattenmiljön. 7
8 Förslag på miljökonsekvensbeskrivning för Södra Östersjöns Vattendistrikt LRF s Kommungrupp avböjer att kommentera detta avsnitt då gruppen anser sig ha begränsad kunskap inom detta område. Förhållandet i Råån enligt redovisning VISS samt kommentarer på framlagt åtgärdsprogram Följande synpunkter gör inte anspråk på att utgöra en fullständig genomgång av det omfattande material som finns tillgängligt i VISS. En naturlig utgångspunkt är att bedöma hur presenterat åtgärdsprogram harmoniserar med den bild som möter Dig när Du läser rapporten över den årliga vattenundersökningen i Råån. En viktig och grundläggande del utgör redovisningen av dokumenterad fakta för föreslagna åtgärder. En annan helt avgörande del utgör kontakten, dialogen med berörda markägare som konkret blir berörda av föreslagna åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att balansera de principer och värderingar som blir centrala inslag i samband med att åtgärderna kopplas till olika styrmedel. Att välja en väg som innebär ett betydande inslag av lagar och kontroller uppfattar Kommungruppen som tveksamt i förhållande till ett arbete som bygger på delaktighet och förändringsbenägenhet. Generellt är det viktigt att få fram ett förtydligande i vilka sammanhang det kan vara möjligt att koppla planerade åtgärder till som berörda av åtgärdsarbetet kan känna ökad motivation kopplat till nya stöd- och/eller bidragssystem. Den inledande informationen i VISS anger status enligt följande: Status för Råån 2015 Ekologisk status Kemisk status Kemisk status (exkl. Hg) Tillkomst/härkomst Måttlig Uppnår ej god God Naturlig Föreligger miljöproblem? 1. Övergödning och syrefattiga förhållanden Ja 2. Miljögifter Ja 3. Försurning Nej 4. Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ja 5. Främmande arter Nej 6. Annat betydande miljöproblem Med vetskap om näringsstatus i många slättåar är det inte förvånande att minskad närsaltbelastning framförs som en nödvändig åtgärd. Något otydligt blir det med dessa båda budskap i VISS respektive i rapporten för miljöövervakning Från VISS Förbättringsbehoven anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas. Där det finns kunskap om vilka miljöproblem samt vilken påverkan som orsakat den försämrade statusen anges även dessa. För att uppnå förbättringsbehovet behöver åtgärder genomföras men förbättringsbehovet anger inte vilken åtgärd som är lämpligast. ID Platser Miljöproblem Påverkan Storlek Parameter VISSIMPROVEMENT Vatten - Råån 1.1 Övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen kg Totalfosfor I miljöövervakningsrapporten redovisas en medeltransport på ca. 6 ton fosfor under de senaste 18 åren. Jämförelsen visar att det är ett betydande beting att klara uppsatta reduktionsmål. Positivt för Råån är att redovisad flödesviktad fosforhalt visar på en klart nedåtgående trend. 8
9 I detta sammanhang kan det vara av intresse att gå igenom några av föreslagna åtgärder och de kostnader som beräknats för att genomföra åtgärderna. minskad total P kg/år kostnad Anpassade skyddszoner 300 kg möjligt 480 st Kalkfilterdiken 6 kg berör 88 ha Strukturkalkning 7 kg berör 93 ha ingen red. kostnad Tvåstegsdiken 23 kg berör m Skyddszon jb.mark 0-2 m 14 kg möjligt på 33 ha Skyddszon jb.mark m 6 kg möjligt på 83 ha Skyddszon oskördad 6-10 m 8 kg möjligt på 67 ha Våtmark, fosfordamm ej red. möjligt på 9 ha Enskilda avlopp / normal nivå ej red. uppsk fastigheter Denna förenklade uppställning från ett lokalt avrinningsområde visar mycket tydligt på behovet av att ytterligare analysera beräknade kostnader i förhållande till förväntad fosforreduktion. Lika uppenbart blir det att tydliggöra hur kostnader för idag odlad åker som överförs till ex. skyddszon skall regleras för den enskilde brukaren. Dag som ovan Lars Törner /för LRF s Kommungrupp i Helsingborg 9
Samrådshandlingar för den nya vattenförvaltningen
KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Vattenmyndigheten vid: Bottenvikens vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Södra Östersjöns vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
Läs merVattenmyndigheten vid: Stockholm den 24 april 2015
Vattenmyndigheten vid: Stockholm den 24 april 2015 Bottenvikens vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Södra Östersjöns vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt Samrådshandlingar
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merSamrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merYttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merVattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt
Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merÅterrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merReferensgruppsmöte Jord- skog
Referensgruppsmöte Jord- skog Vad händer inom vattenförvaltningen? Mats Wallin Tillsammans värnar vi vattnets värden! Samrådsperioder Synpunkter på samrådsmötena Vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i vissa
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merLOVA, lokala vattenvårdsprojekt
LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten
Läs merHur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna
Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merYttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merStrategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar
Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiskt ställningstagande 1 Justering av underlag gällande övergödning Förändringar i beräkningar av omfattningen av åtgärder
Läs merLRF:s syn på åtgärdsprogrammen
LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merEkonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merYttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015:343-032 Strategienheten 2015-04-15 1/6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel. 0152-290 41 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län
Läs merANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK
ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK Samhällsekonomisk analys Nyttor/kostnader K påtagligt > N N > K Åtgärden utförs Förorenaren betalar
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merSammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se
BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merRemiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden
Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merLUND REMISSVAR
LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merSamrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merÄr det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45
ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande
Läs merVattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande
Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Tid: Måndagen den 1 juni 2015 Plats: Piperska muren, Stockholm Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs mer