Att horisontalisera hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att horisontalisera hälso- och sjukvården"

Transkript

1 Att horisontalisera hälso- och sjukvården Stefan Hellman Karlstad universitet Handelshögskolan, Karlstad, Sverige E- post: Konferenspapper till FEKIS2013 och kurspapper till kursen Theoretical Perspectives in Swedish Business Administration Research. Abstract In recent years a shift in strategy towards a more holistic approach is observed in the public sector in many western countries. In literature this is known as Whole- of- Government, joined- up Government and post- NPM. Also in healthcare this more patient- centred view is evident, i.g. in various management- concepts like Lean, Business Process Re- engineering and process orientation. In this paper the term horizontalisation is used to describe this latest trend in public sector. However, horizontalisation challenge strong interests in the verticalized healthcare. Previous studies have discussed the role of strong medical profession and vertical oriented management accounting and control systems. This paper discusses the conditions for a study that attempts to explain the meeting between horizontalisation and verticalization in healthcare in a broader non- reductionist perspective. The conclusions are that such a study could provide new knowledge.

2 Inledning Det går knappt en dag som inte hälso- och sjukvården ger upphov till rubriker i media. Vårdköer, bristande resurser, besparingar, svårigheter att rekrytera personal, privat eller offentligt ägande, ersättningssystem och nya behandlingsmetoder är exempel på vad som kan diskuteras. Rubrikerna antyder flera saker. För det första är vården ett område som faktiskt berör. Det finns ett genuint intresse i samhället för vad som händer i vården. För det andra verkar vården både ha akuta problem och stora framtida utmaningar att ta itu med. Hälso- och sjukvården berör oss emellertid inte bara genom rubriker i media. Var och en har själv erfarenheter från besök i vården. I snitt kommer en svensk vårdtagare i direkt kontakt med en läkare 2,9 gånger per år. 1 Vi har därmed möjlighet att skaffa oss en egen uppfattning om hur det ser ut i vården. Mätningar visar att vi i regel är nöjda, men att det finns förbättringspotential vad gäller tillgänglighet och vårdköer. 2 Även ekonomiskt berörs vi. Som skattebetalare går i genomsnitt 13 öre av varje skattekrona till hälso- och sjukvård 3. De totala kostnaderna, mätt som andel av BNP, har under hela efterkrigstiden ökat för att under senare år plana ut kring 9 %. De absoluta kostnaderna fortsätter emellertid att stiga. År 2012 uppgick de till 310 miljarder kronor. 4 För att möta hälso- och sjukvårdens problem och utmaningar behövs resurser, antingen i form av höjda intäkter och eller genom minskade kostnader. Varken höjda skatter och avgifter eller besparingar i den löpande verksamheten är populära lösningar. En utväg är istället att effektivisera och förbättra den befintliga verksamheten, vilket oftast sker i form av verksamhetsutveckling (Norbäck & Targama 2009). Detta konferenspapper, tillika kurspapper för kursen Theoretical Perspectives in Swedish Business Administration Research tar upp tre av kursens teman; lean, offentlig sektor och ekonomistyrning. Lean och ekonomistyrning står dock i detta papper som exempel på någonting större, nämligen horisontalisering och vertikalisering, i detta papper exemplifierat genom hälso- och sjukvården. Detta papper ska också ses som ett första utkast till inledningskapitel för en monografi. Syftet med pappret är att utgöra en bakgrund till en tilltänkt studie som förklarar varför det går som det går när vården horisontaliseras. Horisontalisering Under senare år har vi sett flera försök där den offentliga sektorn försöker ta ett större helhetsgrepp och samordna sina kontakter med medborgaren. Christensen & Laegreid (2007) menar att den offentliga sektorn är i färd med ett strategibyte i riktning mot ett holistiskt perspektiv på medborgaren. Denna förändring, som först kunde skönjas i de anglosaxiska länderna i slutet av talet, har på senare tid också noterats i Skandinavien (Christensen & Lægreid 2007; Fimreite & Lægreid 2009) /allt- fler- gar- till- lakaren ( ). 2 1/Documents/2%20Hälso- %20och%20sjukvård.pdf ( ) 3 ekonomi/offentlig- sektor/offentliga- sektorns- utgifter/ ( ) 4 2/Documents/Ekonomiska- analyser.pdf ( )

3 Nyorienteringen i offentlig sektor har tilldelats olika namn i litteraturen. Joined- up- Government (JUG), Whole- of- Government (WG) och post- NPM är begrepp som lanserats (McNulty & Ferlie 2004; Christensen & Lægreid 2007; Moore & Keen 2007). Det senare begreppet, post- NPM, antyder att strategibytet kan ses som en slags reaktion mot New Public Management (NPM). Såväl JUG, WG som post- NPM menar att den offentliga sektorn är alldeles för uppdelad och splittrad vilket försämrar den service som den enskilde medborgaren erhåller. Målande begrepp som använts för att beskriva denna uppdelning och splittring är fragmentarisering (Kurunmäki & Miller 2011), departementalisering, tunnelseende, pillerisering och präglad av silotänk (Christensen & Lægreid 2007) samt vertikalisering (McNulty & Ferlie 2004). Även inom hälso- och sjukvården har fragmentariseringen uppmärksammats, såväl för internationella förhållanden (McNulty & Ferlie 2004) som för svenska (Siverbo & Kastberg 2012). Exempel på hur fragmentariseringen orsakat problem inom vården är hur patienter fallit mellan stolar, både mellan stolar med en och samma huvudman (inom- organisatoriskt) och stolar med olika huvudmän (utom- organisatoriskt) (McNulty & Ferlie 2004). Den verksamhetsutveckling som bedrivits under senare år har oftast haft ambitionen att ge patienten en sammanhållande väg genom hälso- och sjukvården. Verksamhetsutveckling har ofta dykt upp i form av olika management- koncept som på ett eller annat sätt sätter fokus på patientens resa genom vården. Exempel på sådana management- koncept är Business Process Re- engineering (BPR), Total Quality Management (TQM), Qvalitet- Utveckling- Lärande (QUL), processorientering, lean och kaizen (Eriksson 2005; Berlin & Kastberg 2011). Anhängarna av BPR menar att hälso- och sjukvården inte är optimerad för patientens väg genom hälso- och sjukvården. Därför måste det till organisatoriska ommöbleringar som bättre överensstämmer med vårdens processer. Det är ledningen som initierar och genomdriver omorganiseringar (Hammer 1997). BPR har emellertid stött på hinder vid implementering i vården (McNulty & Ferlie 2004). Processorientering innebär liksom BPR ett fokus på hälso- och sjukvårdens processer. Processerna kan avse såväl diagnoser som patientgrupper och avser att få de bort onödiga upprepningar som finns i vården (Eriksson 2005; Eriksson et al. 2013). Även processorienteringar har varit svåra att implementera (Siverbo & Kastberg 2012). Lean är kanske det mest populära management- konceptet just nu inom hälso- och sjukvården (Brännmark 2012; Larsson 2012; Hellman & Siverbo 2013). Processer är det centrala även i lean men fokus är framför allt på att skapa ett effektivt flöde i processerna. Detta görs genom att först identifiera processerna, plocka bort eventuellt slöseri och sedan ständigt förbättra processen (Jacobsson 2010; Åhlström 2010). En central tanke i lean är att arbetet sker i form av multifunktionella team runt processen (Jacobsson 2010) vilket kan verka utmanande för vårdens starka professioner, i.e. den medicinska professionen (Eriksson 2005; Norbäck & Targama 2009). Det finns stöd i litteraturen för att lean i viss mån gett resultatförbättringar (Mazzocato et al. 2010) men det är oklart i vilken utsträckning detta gäller fragmentariseringen (Radnor & Boaden 2008; Mazzocato et al. 2010).

4 De olika management- koncepten har också en uttalad ambition att förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården. TQM är ett koncept som har sina rötter i kvalitetsrörelsen och syftar till att kvalitet ska genomsyra organisationen (Motwani et al. 1996). Ett annat verktyg för kvalitet är kaizen, som genom ständiga förbättringar avser att höja kvaliteten (Jacobsson 2010). Såväl ett helhetsgrepp på patientens väg genom hälso- och sjukvården, omorganiseringar och förbättrad kvalitet antas i slutändan ge en effektivare och därmed billigare hälso- och sjukvård (Laursen et al. 2003; Hellman & Siverbo 2013). Detta papper kommer att handla om horisontalisering. Horisontaliseringen är ett begrepp som täcker in flera av de förändringar som just nu kan skönjas i offentlig sektor, i synnerhet hälso- och sjukvården. Horisontalisering syftar till att förbättra patientens resa genom hälso- och sjukvården. Horisontalisering omfattar olika management- koncept och ett fokus på patienternas processer men handlar också om hur organisationen ska designas, hur det dagliga arbetet ska organiseras, tankar om kvalitetsförbättring samt i slutändan en effektivare vård. Begreppet horisontalisering kan i detta papper betraktas som ett fenomen under konstruktion. Innebörden är att horisontalisering är något som pågår där resultatet inte är känt. Det finns flera orsaker till att horisontaliseringen introduceras i hälso- och sjukvården. En orsak, som tidigare påtalats, är att horisontaliseringen i vården följer en allmän internationell trend inom den offentliga sektorn (Christensen & Lægreid 2007). En annan förklaring är att horisontaliseringen bedrivs i form av populära och trendiga management- koncept som har näringslivet som förebild (Abrahamson 1996; Røvik 2000; Larsson 2012). Dessa management- koncept säljs in av slipade konsulter som utlovar förbättringar (Lapsley 2009; Hellman & Siverbo 2013). Det finns alltså en form av institutionellt tryck på hälso- och sjukvården att hålla på med horisontalisering (Røvik 2000). En annan förklaring bygger på legitimitet. Omvärlden förväntar sig att hälso- och sjukvården befinner sig i utvecklingens framkant (Eriksson 2005; Eriksson et al. 2013). Horisontalisering kan sägas svara upp mot dessa förväntningar. Ytterligare en orsak är givetvis att horisontalisering faktiskt bidrar till att förbättra resultaten. Mazzocato et al. (2010) visar att horisontalisering av hälso- och sjukvården kan ge resultat i form av kortare väntetider, ökad produktivitet, färre begångna fel, i viss mån lägre dödstal samt högre personal- och patientnöjdhet. Det är effekter som inte får underskattas som en förklaring till varför horisontaliseringen sprider sig inom hälso- och sjukvården. Den vertikaliserade offentliga sektorn Den offentliga sektorn genomgår ständiga förändringar, ibland större och ibland mindre (Røvik 2000). En av de verkligt stora förändringarna under senare år är NPM. NPM är en internationell reformrörelse i offentlig sektor, som uppstod framför allt i OECD- länderna i slutet av och början av talet (Hood 1991; Hood 1995). NPM har även satt tydliga avtryck på den svenska hälso- och sjukvården (Hasselbladh et al. 2008; Almqvist 2009). Det finns flera orsaker till varför det började resas krav på förändring inom offentlig sektor vid denna tid. En orsak är de politiska högervindarna som blåste fram. En annan

5 är att fler röster höjdes mot den offentliga sektorns expansion. Den offentliga sektorn hade expanderat under efterkrigstiden i OECD- länderna. Trots detta kvarstod den offentliga sektorns problem och det verkade vara svårt att reformera sektorn. En av orsakerna antogs vara att ledning och styrning helt enkelt inte fungerade. En ny offentlig ledning och styrning kom därför att efterfrågas (Hood 1991; 1995). I en artikel från 1991 hävdar Hood att det finns a public management for all seasons - det vill säga det finns ett sätt att leda den offentliga sektorn vad den än håller på med (Berg Jansson 2010). Fram till slutet av och början av talet var den dominerande tanken att näringslivet och offentlig sektor inte kunde styras och ledas på samma sätt. Den offentliga sektorn hade sina specifika problem och krav som inte kunde jämföras med näringslivet. Men med NPM så blev istället näringslivet till förebild för hur det offentliga borde fungera. Den offentliga sektorn började låna in idéer från näringslivet (Skålén 2002; Hasselbladh et al. 2008; Almqvist 2009). NPM utgörs av olika komponenter, som tillsammans har visat sig ha potential att förändra offentlig sektor. Hood (1995) tar upp sju olika komponenter som anses typiska för NPM (Hood 1995; Hasselbladh et al. 2008; Almqvist 2009; Berg Jansson 2010; Berlin & Kastberg 2011). 1. Den offentliga sektorn måste bli mer företagslik 2. Tillskapande av interna marknader 3. Präglas av kostnadsmedvetenhet 4. Bred tillämpning av modeller från näringslivet 5. Handlingsfrihet på olika nivåer 6. Prestationsmätning 7. Fokus på kunder och resultat Flera av komponenterna i NPM går in i varandra. Att skapa mer företagslika offentliga enheter ger också en större tyngdpunkt på kostnadsmedvetenhet, kunder och resultat. Men det finns också komponenter där det kan finnas en motsättning, exempelvis mellan att skapa en kostnadsmedvetenhet och ha ett fokus på kunderna (Berg Jansson 2010). Det finns också en politisk känslighet i att benämna elever i skolan, äldre på äldreboenden och strokepatienter i landstingen för kunder (Wiesel 2008). Ett sätt att göra den offentliga sektorn mer företagslik är genom skapandet av enheter som fungerar som företag. Dessa företagslika enheter får ett ekonomiskt ansvar vilket i den offentliga sektorn oftast är ett kostnadsansvar. Dessa enheter får ett eget ansvar för det de håller på med, vilket oftast är ett smalt område (single- purposed- organizations). Det innebär att det också ställs krav på ledning och styrning för att dessa enheter ska fungera. En konsekvens av dessa företagslika enheter är gränserna mellan de offentliga enheterna stärks vilket försvårar både samarbete och koordination och i slutändan kan leda till fragmentarisering (Hood 1991; McNulty & Ferlie 2004; Christensen & Lægreid 2007; Almqvist 2009). Ett annat sätt att göra den offentliga sektorn mer lik näringslivet är att skapa interna marknader. Olika enheter får köpa och sälja av varandra för att på sådant sätt efterlikna förhållanden som råder på marknaden. Inom hälso- och sjukvården har vi sett flera

6 varianter av detta på senare år; exempelvis olika modeller för köp och sälj samt hur kontraktsmodeller mellan offentliga enheter (Hallin et al. 2001; Kastberg & Siverbo 2008). När det gäller ledning och styrning har den offentliga sektorn hämtat modeller från näringslivet med en tro att dessa ska höja effektiviteten (Røvik 2000). Ibland har dessa modeller sålts in av konsulter (Lapsley 2009). En allmän tro inom NPM är att det finns en form av lednings- och styrningsmodell som passar alla verksamheter. Samma form av ledarskap, oavsett om det är bilproduktion, skola, äldrevård eller hälso- och sjukvård som är verksamhetsidén. Denna tanke brukar kallas för managerialism (Öfverström 2008). För hälso- och sjukvården innebär detta att den medicinska professionen traditionella monopol på ledning utmanas (Berlin & Kastberg 2011). Med NPM reformerna följde också ett ökat fokus på resultat. Detta kan handla om såväl finansiella resultat som verksamhetsresultat. En tanke bakom resultatfokus är att resultat medför att ett tydligt ansvar kan utkrävas. Ett resultat som överträffar förväntningar kan belönas genom olika belöningssystem. Med fokus på resultat stimuleras också kreativiteten bland de anställda, för det är inte vägen till resultatet som är det centrala utan resultatet i sig. Detta innebär att det finns flera sätt att nå resultaten på. Resultaten övervakas och redovisas, gärna jämförs resultaten med andra enheter och näringslivet. Med detta följer också att revisionen flyttat fram sina positioner (Hasselbladh et al. 2008; Almqvist 2009; Lapsley 2009; Berg Jansson 2010). NPM har fått stor genomslagskraft i den offentliga sektorn och därmed även inom hälso- och sjukvården. Flera av komponenterna i NPM ovan känns igen från hälso- och sjukvården, liksom den grundläggande tanken att vården ska efterliknas näringslivet. Vilka är egentligen resultaten av NPM inom offentlig sektor? Ett resultat är att den offentliga sektorn fragmentariserats. McNulty & Ferlie (2004), vars studie omfattar hälso- och sjukvården, menar att NPM resulterat i en vertikalisering: The NPM wave has produced the creation and development of strong vertical principles of organizing within public service organizations. Vertikaliseringen innebär att gränserna stärks mellan olika organisatoriska enheter som agerar företagslikt. Inom hälso- och sjukvården förstärks dessutom vertikaliseringen genom att de medicinska specialiteterna återfinns i enheterna och det ligger i den medicinska professionens logik att inte samarbeta över gränser (Norbäck & Targama 2009). Vården riskerar med andra ord att bli ännu mer av en single- purposed- organization (Christensen & Lægreid 2007). Horisontalisering möter vertikalisering Detta papper har som syfte att utgöra en bakgrund till en tilltänkt studie som förklarar varför det går som det går när vården horisontaliseras. För att öka förståelsen för mötet mellan vertikalisering och horisontalisering illustreras först mötet genom prototyping, det vill väga, vilka problem kan förväntas. I nästa avsnitt görs en genomgång av litteratur om horisontalisering av vården där olika implementeringsproblem tas upp.

7 Prototyping av mötet mellan horisontalisering och vertikalisering Ett sätt att öka förståelsen för mötet mellan horisontalisering och vertikalisering i vården är att beskriva mötet i form av prototyping. Såväl horisontalisering som vertikalisering kan beskrivas i form av figurer, vilket också är fallet med själva mötet mellan horisontalisering och vertikalisering. Horisontalisering tar sin utgångpunkt i den fragmenterade vården. Det innebär att vården är uppdelad mellan olika inom- och utom- organisatoriska enheter. Genom att fokusera på patientens väg genom hälso- och sjukvården så har horisontalisering ambitionen att utgöra ett motmedel mot fragmentariseringen. Horisontalisering beskrivs i figuren nedan i två stycken figurer. Till vänster ser vi hur olika aktiviteter i vården börjar samordnas och kopplas ihop (Hammer 1997; Eriksson 2005) medan i figuren till höger ser vi hur denna hopkoppling är gjord. Den heldragna pilen symboliserar en horisontalisering. Figur 1 På väg mot horisontalisering Figur 2 Horisontalisering I horisontaliseringen finns det möjlighet att göra förbättringar i form av effektivare flöden, få horisontaliseringen att genomsyras av kvalitet, att jobba i multifunktionella team och med ständiga förbättringar samt ta bort slöseri för att nämna några exempel (Motwani et al. 1996; Laursen et al. 2003; Holweg 2007; Bagley & Lewis 2008; de Souza 2009; Modig & Åhlström 2011). Även vertikaliseringen kan illustreras i en figur. Figuren nedan visar en förenklad hälso- och sjukvårdsorganisation som består av en övergripande nivå och två stycken divisioner som patienten kommer i kontakt med (Axelsson 1993; Norbäck & Targama 2009). En patient kan först hamna i den ena divisionen för att sedan få en remiss till den andra divisionen. Men i figuren nedan hamnar också patienten i äldrevården. Helhetssynen måste i detta exempel också omfatta primärkommunen (utom- organisatorisk). Figur 3 Vertikalisering

8 Kännetecknande för NPM är att det skett en cementering av de organisatoriska gränserna till följd av att organisatoriska enheter (i figuren illustrerad genom divisioner och äldrevård) gjorts företagslika. Detta har därmed bidragit till fragmentariseringen inom vården. I dessa divisioner finns också den medicinska specialistkunskapen. I mötet mellan horisontalisering och vertikalisering uppstår många frågor. Kommer horisontaliseringen att vara starkare än vertikalisering? Och om den är det, hur kommer det då att påverka hälso- och sjukvårdens organisering? Hur påverkas den traditionella (vertikala) ekonomistyrningen? Hur agerar vårdens aktörer i detta möte? Eller är det så att vertikaliseringen fortfarande kommer att dominera? Figurerna nedan visar två olika scenarion. Till vänster ser vi hur horisontaliseringen hamnar framför vertikaliseringen. Avsikten med att horisontalisera, att komma från hälso- och sjukvårdens fragmentarisering och fokusera på patientens väg genom vården, infrias i denna figur. I den andra figuren lyckas inte horisontaliseringen, vertikaliseringen fortsätter men där horisontalisering fortfarande inte är utsuddad. Figur 4 Horisontalisering Figur 5 eller fortsatt vertikalisering? Implementeringsproblem Att genom prototyping åskådliggöra hur mötet mellan horisontalisering och vertikalisering inom vården på ett konceptuellt sätt skulle kunna se ut är en sak. En annan är att beskriva de faktiskt gjorda erfarenheterna. Litteraturen visar att horisontaliseringen inom hälso- och sjukvården inte är alldeles enkel (De Luc 2000; Campbell et al. 1998) och att det finns både mindre lyckade exempel (McNulty & Ferlie 2004) som lyckade exempel (Mazzocato et al. 2010). En orsak till att det kan vara svårt att förändra hälso- och sjukvården är att den är komplex (Hallin & Siverbo 2004; Berlin & Kastberg 2011). En del av komplexiteten beror på att vården består av olika världar. Norbäck & Targama (2009) menar att det finns fyra olika världar som kan hamna i konflikt med varandra. De olika världarna är: 1. Det allmänna (community) som representeras främst av politiker. 2. Styrning och management (control) som representeras av chefer och administratörer. 3. Läkare (cure) som utgör den medicinska professionen. 4. Omvårdnad (care) som representeras av sjuksköterskor.

9 De olika världarna finns, med undantag av det allmänna, med som förklaring till varför det har varit svårt att horisontalisera vården. När det gäller styrning och management finns det i ledarskapslitteraturen en idé om att vilka förändringar som helst går att implementera i en organisation, bara ledningen har kunskap om hur det ska gå till samt har en vilja (Røvik 2000; Fältholm & Jansson 2008). Om det inte går att horisontalisera skulle det således bero på ledning och styrning. Ledningens roll i horisontalisering av vården har uppmärksammats men inte tillskrivits någon större betydelse (Guo 2004). Däremot har control i betydelsen vertikalisering och ekonomistyrning tillskrivits en roll (McNulty & Ferlie 2004; Siverbo & Kastberg 2012) liksom läkare och omvårdnad, med andra ord vårdens professioner (Bragato & Jacobs 2003; Eriksson 2005; Kurunmäki & Miller 2011). Nedan görs en genomgång av implementeringsproblem kopplat först till professionerna (cure och care) och sedan till styrning och management (control). Professioner Inom hälso- och sjukvården är den medicinska professionen (cure) den dominerande professionen. Den består av läkare som i sin tur kan indelas i specialiteter. Svenska Läkaresällskapet räknar antalet specialiteter till 57 stycken. 5 Läkarna har det medicinska ansvaret och specialiteterna är nödvändiga för att ett landsting ska kunna erbjuda en fullgod vård. Utveckling inom specialiteterna är oftast viktigare än samarbete dem emellan. Det råder med andra ord en form av konkurrens mellan specialiteterna där vissa specialiteter anses ha högre status än andra (Norbäck & Targama 2009). Den andra professionen inom vården är den vårdande professionen (care) som består av sjuksköterskor. Sjuksköterskor är underordnade läkare men överordnade undersköterskor och sjukvårdsbiträden och har genom årens lopp haft svårt att hävda sitt eget kompetensområde (Blomgren 1999). Den vårdande logiken, som kännetecknar sjuksköterskors sätt att agera, är att ta ett helhetsansvar om patienten. I forskningen om horisontalisering av vården är det framför allt den medicinska professionen som studerats. Det förefaller som att en förutsättning för horisontalisering är att läkarna är med och att det är medicinskt motiverat (Bragato & Jacobs 2003). Den medicinska professionen måste vara involverad i horisontaliseringen men samtidigt får inte horisontalisering utmålas som en saliggörande lösning på vårdens problem och utmaningar. Horisontaliseringen måste ske på mikro- och inte på makronivå vilket tolkas som att det inte finns något stöd för exempelvis BPR (Bragato & Jacobs 2003; McNulty & Ferlie 2004). I forskningen påtalas inte att det skulle råda skillnader i inställningen till horisontalisering mellan olika specialiteter. Däremot påpekar Bragato & Jacobs (2003) att motståndet är större bland senior clinical staff. Varför motståndet mot horisontalisering är stort inom den medicinska professionen beror på att den medicinska specialiteten utmanas med horisontalisering. De olika gränserna inom vården är starka och oftast så förstärks gränserna av att gränser mellan specialiteter och de organisatoriska enheterna sammanfaller. Gränser är djupt rotade i den medicinska professionen och även om de plockas bort så uppstår snart nya (Fältholm & Jansson 5 - utbildning/malbeskrivningar/specialiteter/ ( )

10 2008). Detta gör också att tanken om multifunktionella team har svårt att få fäste i vården (Norbäck & Targama 2009; Eriksson et al. 2013). Det kan vara lätt för den medicinska professionen att på ett övergripande plan ställa sig positiv till horisontalisering (Fältholm & Jansson 2008) medan det faktiska arbetet präglas av en spårbundenhet (Eriksson 2005). Fältholm & Jansson har påtalat att det finns en skillnad mellan talk och practice när det gäller den medicinska professionen. Det är enkelt att på ett retoriskt plan prata om fördelarna med en helhetssyn på patienten medan det i praktiken är betydligt svårare att verkställa. Den medicinska professionen tycks föredra vertikalisering då den bevarar gränserna mellan specialiteterna. Men även ledningen är nöjd med vertikaliseringen varför det blir än svårare att horisontalisera vården. Orsaken till att ledningen är nöjd med vertikalisering, skriver McNulty & Ferlie (2004), är: A performance manager is most comfortable with a vertical mode of organization as it is much easier for the performance manager to hold a defined and subordinate entity (such as a directorate) accountable, than a loose network or a value chain. Det kan också förklara varför den medicinska professionen i vissa fall kan alliera sig med ekonomistyrning som upprätthåller vårdens vertikalisering och därmed rentav kan bli hybridiserade med ekonomistyrning (Kurunmäki 2004). Styrning och management Ett sätt att styra och leda en organisation är att fördela arbetet genom sättet att organisera (Merchant & Van der Stede 2007; Mintzberg 2009). Vertikalisering är ett sätt att organisera hälso- och sjukvården som både tilltalar den medicinska professionen men också faller inom ramen för det rådande paradigmet i offentlig sektor, NPM (McNulty & Ferlie 2004; Moore & Keen 2007; Kastberg & Siverbo 2012). Det har visat sig vara svårt att bryta med de vertikala mönstren inom vården. En del i vertikaliseringen består i hur ekonomistyrningen är utformad. Är det en planering och uppföljning som tar sin utgångspunkt i de organisatoriska, vertikala enheterna, eller är det en planering och uppföljning som är horisontell? Ett problem vid horisontalisering är att den vertikala ekonomistyrningen lever kvar. Den ersätts inte utan kompletteras med ytterligare styrning, horisontell styrning, vilket medför att sjukvårdsorganisationerna får både en vertikal och horisontell styrning. Den vertikala styrningen förblir fokuserad på ekonomi medan den horisontella används för interaktiv kontroll, det vill säga används av de olika aktörerna i horisontaliseringen för diskussion, men inte för diagnostiskt kontroll, vilket är att följa upp, utvärdera och utkräva ansvar (Siverbo & Kastberg 2012). Flera studier visar att den medicinska professionen inte bryr sig särskilt mycket om ekonomistyrning (Lapsley 2007b; Jacobs 2005). Ekonomistyrningen förändrar så att säga inte den medicinska professionens arbete. Dock finns det andra studier som visar att den medicinska professionen visst bryr sig om ekonomistyrning. Det uppstår rentav en hybridisering mellan medicin och ekonomistyrning (Kurunmäki 2004).

11 Mot ny kunskap Detta papper har som syfte att utgöra en bakgrund till en tilltänkt studie som förklarar varför det går som det går när vården horisontaliseras. Erfarenheterna från att horisontalisera vården visar att det finns en rad implementeringsproblem, bland annat i form av cure och control, mer specifikt en stark medicinsk profession och en ekonomistyrning som tenderar att bevara vertikala mönster. En svaghet i tidigare studier är att de tenderar att undersöka en variabel i taget (Siverbo & Kastberg 2012). Studierna är reduktionistiska till sin karaktär och undersöker antingen eller och inte både och. Siverbo & Kastberg (2012) efterfrågar icke- reduktionistiska studier av varför det blir som det blir. En av utgångspunkterna i en tilltänkt studie är att anlägga ett icke- reduktionistiskt synsätt för att förklara vad som händer i mötet mellan horisontalisering och vertikalisering. Det innebär konkret att alla hälso- och sjukvårdens världar (community, control, cure och care) måste beaktas. Det finns emellertid ytterligare frågor som den existerande litteraturen inte alltid svarar på. Hur ser horisontaliseringen ut? Horisontalisering är det begrepp som används i denna avhandling för att beskriva hur hälso- och sjukvården strävar efter att ta ett helhetsgrepp om patientens väg genom vården. Eftersom horisontalisering i den kommande avhandlingen kommer att betraktas som ett begrepp under konstruktion och att det är fenomenet horisontalisering som är intressant, kommer begreppet inte att tilldelas en exakt definition. Ett problem i litteraturen är att det ibland är oklart om det som beskrivs verkligen sträcker sig över organisatoriska gränser eller inte. Det finns anledning att tro att ett förbättringsarbete i form av ett management- koncept som lean är lättare att genomföra inom- organisatoriskt än utom- organisatoriskt över flera enheter. Detta kan förklara varför det finns en övervikt av framgångssagor, exempelvis när det gäller lean (Laursen et al. 2003; Radnor & Boaden 2008; Brännmark 2012) medan andra studier i själva verket visat att en stor andel av alla lean- implementeringar misslyckas (Kinder & Burgoyne 2013). Att implementeringar inte definieras i termer av det sträcker sig över organisatoriska gränser eller inte tenderar också att ge skevheter i de effektstudier som gjorts. Inom vården är dessa gränser omvittnat svåra att bryta (McNulty & Ferlie 2004). Mazzocato et al. (2010) skriver: While lean theory emphasises a holistic view, most cases report narrower technical applications with limited organisational reach. To better realise the potential benefits, healthcare organisations need to directly involve senior management, work across functional divides, pursue value creation for patients and other customers, and nurture a long- term view of continual improvement. Det finns således ett behov av att studera hur konstruktionen av horisontalisering går till och framför allt horisontalisering som sträcker sig över organisatoriska gränser. Hur ser organisationerna som studeras ut? Stalk Jr. & Black (1994) förutspådde i mitten av talet att den dominerande organisationstypen vid millennieskiftet skulle vara den horisontella organisationen. Den

12 horisontella organisationen liknas vid en hierarkisk pyramid som välts på sidan och därigenom blir en organisation för helhetssyn. Inom den offentliga sektorn har dock NPM snarare stärkt vertikaliseringen (Hasselbladh et al. 2008). I vilken typ av organisation som horisontalisering introduceras har betydelse. Chenhall (2008) beskriver i en litteraturöversikt om styrningens roll i horisontella organisationer, att litteraturen sällan tar hänsyn till vilken typ av organisation som faktiskt beskrivs. Chenhall antyder därigenom att den horisontella styrningen lättare får fotfäste i en horisontell organisation. Den horisontella organisationen (HO) beskriver Chenhall på följande sätt: HO is essentially about structural forms and organizational arrangements that enable a lateral integration of strategies, processes, structures and people to deliver value to customers. Chenhalls litteraturöversikt behandlar inte vårdorganisationer. Siverbo & Kastberg (2012) gör dock en liknande anmärkning för hälso- och sjukvården. Hur den organisation som horisontaliseringen anländer till ser ut, har antagligen en viss betydelse. Därför bör hänsyn tas till organisationen, inte minst mot bakgrund av den vertikalisering och de gränser som finns inom vården. Vilka aktörer är egentligen inblandade i horisontaliseringen? En av förklaringarna till att horisontalisering stött på implementeringsproblem är att den medicinska professionen är svår att övertyga (Bragato & Jacobs 2003; Kurunmäki 2004; Eriksson 2005; Fältholm & Jansson 2008; Kurunmäki & Miller 2011). Men inom vården finns det också andra aktörer som företräder de andra världarna; det allmänna, styrning och management samt omvårdnad. En av de andra världarna, omvårdnad, utgörs av en egen profession i form av sjuksköterskor. Professionsforskningen har på senare år flyttat fokus från att ha definierat och studerat professionernas framväxt, till att studera professioner som system. I dessa system antas professionerna (läkare och sjuksköterskor) bevaka sina olika intressen (Blomgren 1999; Öfverström 2008). Det går med andra ord att betrakta hälso- och sjukvården som en maktkamp mellan läkare och sjuksköterskor, där de senare försöker flytta fram sina positioner. Några exempel på detta är att det sedan 1999 är möjligt för sjuksköterskor att inneha chefspositioner som tidigare var reserverade för läkare. Ett annat exempel är den ökade betydelse som alternativmedicinen fått. Alternativmedicinen, som ett alternativ till medicinen, är ett exempel på hur den vårdande professionen ser på patienten som en helhet (Blomgren 1999; Öfverström 2008; Berlin & Kastberg 2011). Om läkare har varit ointresserade av ekonomistyrning (Jacobs 2005; Lapsley 2007) så finns studier som visar att sjuksköterskor utvecklar mål och mått för att visa vad verksamheten levererar (Frandsen 2010). Det saknas studier som visar hur maktkampen mellan vårdens professioner påverkas av horisontalisering. Det finns också aktörer som representerar de andra världarna i vården. Med NPM- reformerna så har både ekonomer och verksamhetsutvecklare flyttat fram sina positioner, dels genom ett ökat fokus på ekonomi och dels genom att modeller från näringslivet importerats (Skålén 2002; Hasselbladh et al. 2008). I NPM- konceptet finns

13 därtill tankar om att vilken organisation kan ledas av vem som helst, bara det finns tillräckliga kunskaper i management managerialism (Öfverström 2008). Därför finns det skäl att fundera på vilken betydelse ledning, ekonomer och verksamhetsutvecklare har när det gäller att förklara mötet mellan horisontellt och vertikalt. Kunskaper om ekonomer och verksamhetsutvecklares roll i horisontalisering har efterfrågats i studier av tillverkningsindustrin (Lind 1996). Deras roll har inte heller studerats inom hälso- och sjukvården. Det finns anledning att tro att såväl ekonomer och verksamhetsutvecklare kan lära av varandra (Chenhall 2008) även om det inte är säkert att ekonomer såsom ekonomistyrningens väktare vill ändra eventuella system som de byggt sin karriär på (Lind 1996). Ytterligare aktörer som finns i vården som kan förklara vad som händer i mötet mellan horisontalisering och vertikalisering är politiker, eldsjälar och management- konsulter. Det saknas studier om vilken roll det allmänna spelar i horisontaliseringen, vilket förvisso skulle kunna bero på att politikerna inte spelar någon roll över huvud taget. Eriksson (2005) använder sig av begreppet eldsjälar i sin studie och beskriver dem som djärva och envisa i frågor som intresserar dem. Eldsjälar beskriver emellertid ingen direkt aktör utan är mer en egenskap hos exempelvis sjuksköterskor, läkare eller ekonomer. Konsulterna är dock betydelsefulla vid horisontalisering, inte minst på grund av att de är med och sprider de olika management- koncepten, i.g. lean, som tar fasta på horisontalisering (Røvik 2000) även om Lapsley (2009) antyder att konsulter bara kostar pengar och inte bidrar med något. Hur påverkar ekonomistyrningen horisontalisering? Det finns olika förhållningsätt till ekonomistyrning och horisontalisering. Ett förhållningssätt är att inte skilja ekonomistyrning och horisontalisering åt. I själva tanken om horisontalisering ingår också att ekonomistyrning blir horisontell. Det som gör att ekonomistyrningen kan se olika ut i olika horisontaliseringar, beror på vilken typ av horisontalisering det är fråga om; en horisontalisering som är inriktad på patienten (organisk) eller en horisontalisering inriktad på strukturen (mekanisk) (Nilsson 2003). I denna avhandling är inte utgångspunkten att horisontalisering med nödvändighet ändrar ekonomistyrningen. När horisontalisering studeras i andra sammanhang än inom offentlig sektor så tycks ekonomistyrning spela en roll (Lind 1996; Åhlström & Karlsson 1996; Lind 2001; Nilsson 2003). Ekonomistyrning ger impulser till horisontaliseringen genom att mäta vilket resultatet blir av att se helheter (flöden) istället för de enskilda aktiviteterna (Åhlström & Karlsson 1996). Åhlström & Karlsson menar att ekonomistyrningen kan inta flera olika roller i horisontalisering: 1. En teknisk roll som handlar om hur ekonomistyrningen ska utformas för horisontalisering. 2. En formell roll som handlar om hur horisontaliseringens aktörer använder sig av ekonomistyrning. 3. En kognitiv roll som handlar om hur aktörer använder sig av samt tänker på ekonomistyrningen. När det gäller styrningens tekniska roll finns det olika uppfattningar (Chenhall 2008). En uppfattning är att det behövs en form av horisontell styrning för att understödja

14 horisontalisering, det vill säga en form av styrning som tar sikte på patientens väg genom vård och inte enbart enskilda delar av den. En annan uppfattning är att ekonomistyrningen bör tonas ned vid horisontalisering, det vill säga att ekonomistyrningen inte alls bör ha någon roll i horisontaliseringen. Ytterligare en uppfattning är att ekonomistyrningen måste utvecklas. Ett exempel på sådan utvecklad ekonomistyrning är balanserade styrkort, BSc (Chenhall 2008). När det gäller ekonomistyrningens mer formella roll finns det studier som visar hur den vertikala styrningen lever kvar vid horisontalisering. Den fortsätter att vara finansiellt inriktad vilket gäller både tillverkningsindustri (Lind 2001) och hälso- och sjukvård (Siverbo & Kastberg 2012). Vid sidan av den vertikala styrningen utvecklas också en horisontell styrning, vilket gör att det finns både vertikal och horisontell styrning. Den horisontella styrningen är oftast icke- finansiell till sin karaktär och ligger till grund för hur aktörer inblandade i horisontaliseringen diskuterar densamma. Däremot används inte denna styrning för att följa upp, utvärdera och utkräva ansvar (Siverbo & Kastberg 2012). Fastän ett ökat intresse för ekonomistyrning och offentlig sektor under senare år (Wiesel 2008; Nilsson 2010) och ekonomistyrning och hälso- och sjukvård i synnerhet (Aidemark 2005; Funck 2009) så har inte ekonomistyrningens kognitiva roll i horisontalisering av vården studerats, det vill säga hur aktörer använder sig av och tänker på ekonomistyrning. Utifrån de olika aktörer som finns i vården kan ekonomistyrning vara en viktig allierad när det gäller att horisontalisera (Siverbo & Kastberg 2012). Studiens bidrag Det finns en tendens i litteraturen om horisontalisering av hälso- och sjukvården att vara reduktionistisk, vilket innebär att enstaka variabler fokuseras. Samtidigt förefaller horisontalisering vara en komplex process som rymmer många potentiella konflikter. Det finns aktörer i form av professioner som bevakar varandra, det finns representanter för styrning och management, det finns starka organisatoriska gränser och ekonomistyrning som är svår att förändra. Det är med andra ord inte säkert att horisontalisering är en rationell process som följer en införandemanual. Snarare verkar det vara en process som består av maktkamper mellan olika intressen och vars utfall vi inte på förhand kan säga något om. Ett begrepp som lanserats inom Actor Network Theory (ANT) för att beskriva vad som händer och varför det blir som det blir är översättning (Callon 1986; Røvik 2000; Hellman & Siverbo 2013). Översättning används för att beskriva vad som händer när en idé anländer till en organisation och hur idén måste locka, värva och mobilisera ett nätverk av både mänskliga och icke- mänskliga aktörer för att bli lyckad. Ekonomistyrningen spelar en roll vid horisontalisering. Det har på senare efterfrågats mer kunskap om vilken roll ekonomistyrningen egentligen har vid horisontalisering (Baxter & Chua 2003; Siverbo & Kastberg 2012). Ekonomistyrningen kan inta flera olika roller (Mellemvik et al. 1988) bland annat kan den vara med och konstruera bilden av verkligheten och därmed påverka människors beteende (Chua 1995; Lowe 2001; Justesen & Mouritsen 2011). I en komplex situation med olika intressen som står emot varandra kan därför ekonomistyrning vara en viktig allierad. Ekonomistyrning kan också enligt ANTS ses som en aktör som står på egna ben och företräder sia egna

15 intressen. Kombinationen av mänskliga och icke- mänskliga aktörer har visat sig kunna etablera starka institutioner som är svåra att bryta upp (Justesen & Mouritsen 2011). En tanke om avhandlingens syfte och frågeställningar Denna tilltänkta avhandlings syfte är att förklara varför det går som det går vid horisontalisering av hälso- och sjukvården. Utifrån detta syfte sker en precisering i avhandlingens två frågeställningar. Den första frågeställningen bottnar i att horisontaliseringen är en komplex process. Sett ur en ANT- lins står olika intressen mot varandra. Horisontalisering kommer därför innebära en typ av förhandlingar mellan dessa intressen. Var horisontaliseringen tar vägen i slutändan, översättningen, är resultatet av förhandlingar och det nätverk som kommer efter horisontaliseringen. 1. Hur översätts horisontalisering i hälso- och sjukvården? I ett förhandlingsspel gäller det att hitta argument både för och emot horisontalisering. Ekonomistyrning kan inta flera olika roller, bland annat att beskriva en tänkt verklighet och därmed påverka aktörers beteende. Men sett ur en ANT- lins är det också tänkbart att ekonomistyrningen i sig kan agera som en aktör. Detta leder fram till avhandlingens andra frågeställning som är: 2. Hur påverkar ekonomistyrning översättning av horisontalisering i hälso- och sjukvården? En tänkt disposition I den tilltänkta avhandlingens nästa kapitel följer en genomgång av den teoretiska referensramen. Denna utgörs, som antytts ovan, av ANT. I ett tredje kapitel redogörs för den metod som använts. Därefter presenteras empirin (Landstinget i Värmland) varefter följande kapitel vigs åt analys, diskussion och slutsatser.

16 Referenser Abrahamson, E. (1996). Management fashion. Academy of management review,, Åhlström, P. & Karlsson, C. (1996). Change processes towards lean production: the role of the management accounting system. International journal of operations & production management, 16 (11), Åhlström, P. (2010). Verksamhetsutveckling i världsklass. (1 uppl edn.). Lund; Stockholm: Studentlitteratur; SSE Institute for Research. Aidemark, L.G. (2005). Ekonomistyrning i sjukvården. Nordiske organisasjonsstudier, 7 (2), 58. Almqvist, R. (2009). New public management - om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Malmö: Liber. Axelsson, R. (1993). Sjukvårdsadministration: i organisationsteoretisk belysning. (2 uppl edn.). Lund: Studentlitteratur. Bagley, A. & Lewis, E. (2008). Why Aren't We All Lean? Public Money & Management,, Baxter, J. & Chua, W.F. (2003). Alternative management accounting research whence and whither. Accounting, organizations and society, 28 (2), Berg Jansson, A. (2010). I mötet mellan modern management och professionell praktik: ny organisering möter sjuksköterskeprofessionen. Luleå:. Berlin, J. & Kastberg, G. (2011). Styrning av hälso- och sjukvård. (1 uppl edn.). Malmö: Liber. Blomgren, M. (1999). Pengarna eller livet?: Sjukvårdande professioner och yrkesgrupper i mötet med en ny ekonomistyrning. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Bragato, L. & Jacobs, K. (2003). Care pathways: the road to better health services? Journal of health organization and management, 17 (3), Brännmark, A.M. (2012). Lean i kommun och myndigheter - en översikt över empirisk existerande forskningslitteratur. Statens Offentlga Utredningar, Innovationsrådet. Callon, M. (1986). Some Elements of a Sociology of Translation: Domestication of the Scallops and the Fishermen of St Brieuc Bay. In Law, J. (ed.) Power, Action and Belief: A New Sociology of Knowledge. London: Routledge & Kegan Paul Campbell, H., Hotchkiss, R., Bradshaw, N. & Porteous, M. (1998). Integrated care pathways. Bmj, 316 (7125), Chenhall, R.H. (2008). Accounting for the horizontal organization: A review essay. Accounting, Organizations and Society, 33 (4), Christensen, T. & Lægreid, P. (2007). The Whole- of- Government Approach to Public Sector Reform. Public administration review, 67 (6),

17 Chua, W.F. (1995). Experts, networks and inscriptions in the fabrication of accounting images: A story of the representation of three public hospitals. Accounting, Organizations and Society, 20 (2 3), De Luc, K. (2000). Care pathways: an evaluation of their effectiveness. Journal of advanced nursing, 32 (2), de Souza, L.B. (2009). Trends and approaches in lean healthcare. Leadership in Health Services, 22 (2), Eriksson, N. (2005). Friska vindar i sjukvården: stöd och hinder vid förändringar i professionella organisationer. Göteborg: Förvaltningshögskolan distributör. Eriksson, N., Holgers, K. & Müllern, T. (2013). Att utveckla vården : Erfarenheter av kvalitet, verksamhetsutveckling och förbättringsarbete. Studentlitteratur AB. Fältholm, Y. & Jansson, A. (2008). The implementation of process orientation at a Swedish hospital. The International journal of health planning and management, 23 (3), Fimreite, A.L. & Lægreid, P. (2009). Reorganizing the welfare state administration: Partnership, networks and accountability. Public Management Review, 11 (3), Frandsen, A.C. (2010). The role of disciplining/translating accounting practices in patient-centred care. International Journal of Public Sector Management, 23 (4), Funck, E. (2009). Ordination Balanced Scorecard översättning av ett styrinstrument inom hälso-och sjukvården. LNU. Guo, K.L. (2004). Leadership processes for re-engineering changes to the health care industry. Journal of health organization and management, 18 (6), Hallin, B. & Siverbo, S. (2004). Styrning och organisering inom hälso- och sjukvård. Enskede: Tpb. Hallin, B., Siverbo, S. & Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys (2001). Jakten på den goda styrningen: en kunskapsöversikt kring styrning och organisation inom hälso- och sjukvården. Göteborg: Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys. Hammer, M. (1997). Beyond reengineering: How the process-centered organization is changing our work and our lives. Harper Paperbacks. Hasselbladh, H., Bejerot, E. & Gustafsson, R.Å (2008). Bortom New Public Managementinstitutionell transformation i svensk sjukvård. Hellman, S. & Siverbo, S. (2013). Lean i hälso- och sjukvården Att översätta filosofi, principer och verktyg. In Eriksson, N., Hogers, K. and Müllern, T. (eds.) Verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Lund: Studentlitteratur. Holweg, M. (2007). The genealogy of lean production. Journal of Operations Management, 25 (2), Hood, C. (1995). The New Public Management in the 1980s: variations on a theme. Accounting, organizations and society, 20 (2),

18 Hood, C. (1991). A public management for all seasons? Public administration, 69 (1), Jacobs, K. (2005). Hybridisation or polarisation: doctors and accounting in the UK, Germany and Italy. Financial Accountability & Management, 21 (2), Jacobsson, T. (2010). Implementering av processlösningar i sjukvården. Göteborg: Chalmers University of Technology. Justesen, L. & Mouritsen, J. (2011). Effects of actor-network theory in accounting research. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 24 (2), Kastberg, G. & Siverbo, S. (2012). The Design and Use of Management Accounting Systems in Process Oriented Health Care An Explorative Study. Kastberg, G. & Siverbo, S. (2008). The impossible split? A study of the creation of a market actor. International Advances in Economic Research, 14 (1), Kinder, T. & Burgoyne, T. (2013). Information Processing and the Challenges Facing Lean Healthcare. Financial Accountability & Management, 29 (3), Kurunmäki, L. (2004). A hybrid profession the acquisition of management accounting expertise by medical professionals. Accounting, Organizations and Society, 29 (3), Kurunmäki, L. & Miller, P. (2011). Regulatory hybrids: partnerships, budgeting and modernising government. Management accounting research, 22 (4), Lapsley, I. (2007a). Accountingization, trust and medical dilemmas. Journal of health organization and management, 21 (4/5), Lapsley, I. (2007b). Accountingization, trust and medical dilemmas. Journal of health organization and management, 21 (4/5), Lapsley, I. (2009). New Public Management: The Cruellest Invention of the Human Spirit? 1. Abacus, 45 (1), Larsson, E. (2012). Managementmoden och popularitetssvängningar: en studie av Lean-konceptet i svensk populärpress Göteborg: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Laursen, M.L., Gertsen, F. & Johansen, J. (2003). Applying lean thinking in hospitals exploring implementation difficulties. (available at: (accessed 10 April 2012). Lind, J. (1996). Ekonomistyrning och verksamhet i utveckling: ekonomiska rapporters utformning och användning när verksamheten flödesorienteras. Uppsala: Dept. of Business Studies Företagsekonomiska institutionen, Univ. distributör. Lind, J. (2001). Control in world class manufacturing A longitudinal case study. Management Accounting Research, 12 (1), Lowe, A. (2001). After ANT - An illustrative discussion of the implications for qualitative accounting case research. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 14 (3),

19 Mazzocato, P., Savage, C., Brommels, M., Aronsson, H. & Thor, J. (2010). Lean thinking in healthcare: a realist review of the literature. Quality and Safety in Health Care, 19 (5), McNulty, T. & Ferlie, E. (2004). Process transformation: Limitations to radical organizational change within public service organizations. Organization Studies, 25 (8), Mellemvik, F., Monsen, N. & Olson, O. (1988). Functions of accounting a discussion. Scandinavian Journal of Management, 4 (3 4), Merchant, K.A. & Van der Stede, W.A. (2007). Management control systems: performance measurement, evaluation, and incentives. (2nd edn.). New York: Financial Times/Prentice Hall. Mintzberg, H. (2009). Structure in fives: designing effective organizations. (International edn.). Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall International. Modig, N. & Åhlström, P. (2011). Vad är lean?: en guide till kundfokus och flödeseffektivitet. Stockholm: SSE Institute for Research. Moore, J. & Keen, J. (2007). Accounting for joined-up government: The case of intermediate Care. Public Money and Management, 27 (1), Motwani, J., Sower, V.E. & Brashier, L.W. (1996). Implementing TQM in the health care sector. Health care management review, 21 (1), Nilsson, G. (2003). Processorientering och styrning: regler, mål eller värderingar? Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. EFI. Nilsson, K. (2010). Expectations from Administrative Reforms: An Attempt to Implement the Balanced Scorecard in a Public Sector Organization. International Journal of Public Administration, 33 (14), Norbäck, L.E. & Targama, A. (2009). Det komplexa sjukhuset: att leda djupgående förändringar i en multiprofessionell verksamhet. (1 uppl edn.). Lund: Studentlitteratur. Öfverström, H. (2008). Steget till chefskap-om läkare som verksamhetschefer. Radnor, Z. & Boaden, R. (2008). Lean in Public Services Panacea Or Paradox? Public Money & Management, 28 (1), 3. Radnor, Z. & Walley, P. (2010). Learning to Walk Before We Try to Run: Adapting Lean for the Public Sector. Public Money & Management: - Routledge. Røvik, K.A. (2000). Moderna organisationer: trender inom organisationstänkandet vid millennieskiftet. (1 uppl edn.). Malmö: Liber. Siverbo, S. & Kastberg, G. (2012). The design and use of management accounting systems in process oriented health care an explorative study. Financial Accountability and Management,. Skålén, P. (2002). Kvalitetsidén möter praktiken: institutionalisering, meningsskapande och organisationskultur. Karlstad: Centrum för tjänsteforskning, Univ. Stalk Jr., G. & Black, J.E. (1994). The myth of the horizontal organization. Canadian Business Review, 21 (4), 26.

20 Wiesel, F. (2008). Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor. Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

FH2100, Ekonomistyrning, 15,0 högskolepoäng Management Control Accounting in Public Administration, 15.0 higher education credits

FH2100, Ekonomistyrning, 15,0 högskolepoäng Management Control Accounting in Public Administration, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN FH2100, Ekonomistyrning, 15,0 högskolepoäng Management Control Accounting in Public Administration, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Lean i offentlig verksamhet

Lean i offentlig verksamhet Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Bakgrund Sjukvården har länge präglats av tydlig funktionell styrning och tydliga silos, vilka bland annat orsakar långa kötider och onödigt höga kostnader

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Hur kompletterar verksamhetsutveckling traditionellt QA arbete? Anders Frydén, Verksamhetsutvecklare

Hur kompletterar verksamhetsutveckling traditionellt QA arbete? Anders Frydén, Verksamhetsutvecklare Hur kompletterar verksamhetsutveckling traditionellt QA arbete? Anders Frydén, Verksamhetsutvecklare Min bakgrund Biolog (Cell- och molekylär-) Forskarbakgrund Produktion (GMP) QA (GLP, GXP) ISO 9001 Processkurser

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Vad är Lean? www.sandholm.se

Vad är Lean? www.sandholm.se Vad är Lean? www.sandholm.se Lean är ett nytt sätt att se på, driva och leda en verksamhet som baseras på resurssnåla, flexibla och snabba processer som drivs utifrån kundernas aktuella behov www.sandholm.se

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Drakegatan 6, 412 50 Göteborg Kungsgatan 26, 111 35 Stockholm Telefon 031-723 17 00 Fax 031-723 17 99 siq@siq.se

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring

PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring Eric Carlström Docent i offentlig förvaltning Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Public organizations Old Immortal No liquidations Deeply rooted

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Silf Competence.ppt 1 K229 Supply Chain och Lean Six Sigma+LEAN Silf Competence.ppt 2 K229 Vad är Supply Chain? Innehåll Vad är Lean, Six Sigma och Six Sigma+Lean

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 WE MAKE IT EASIER FOR SWEDISH COMPANIES TO GROW INTERNATIONALLY SWEDISH TRADE COUNCIL >> 2012-05-09 WE ARE AT HOME ON YOUR FOREIGN MARKETS 500 employees 66 offices in

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier Lean -agile Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean Forsknings-lean: En av flera strategier Grunden är processorientering vilket måste göras först,

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

A" leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser. Niklas Källberg

A leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser. Niklas Källberg A" leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser Niklas Källberg Förändringar och förändringsprocesser Olika världar och perspekcv exemplet sjukvården Personer och reakconer i förändring

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1.

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1. Lean Healthcare Strategiska staben ver 1.5 Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem Albert Einstein Några tidiga resultat Ablation: 44% kapacitetsökning + frigjord

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun

Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun Birgir Jakobsson Karolinska University Hospital 26. janúar 2011 The Doctor. Sir Luke Fildes, 1891.

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

- Det effekthöjande ledarskapet -

- Det effekthöjande ledarskapet - - Det effekthöjande ledarskapet - GPTW Höstkonferens Peter Westford Stockholm 9 oktober, 2013 A world where organizations enable people to unleash their full potential to maximize performance Recruitment

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

HR I KUNSKAPSFÖRETAG: KARRIÄRFABRIKER

HR I KUNSKAPSFÖRETAG: KARRIÄRFABRIKER HR I KUNSKAPSFÖRETAG: KARRIÄRFABRIKER OCH EXPERTHUS Andreas Werr (andreas.werr@hhs.se) Handelshögskolan i Stockholm NÄR MÄNNISKORS KUNSKAP ÄR RESURSEN I kunskapsintensiva företag utgör medarbetarna den

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Lean management styrning med regler eller värderingar?

Lean management styrning med regler eller värderingar? Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Lean management styrning med regler eller värderingar? med Göran Nilsson lektor vid Uppsala universitet Redaktör för handboken Ekonomistyrning Så här går

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN By the use of true lean concepts all necessary attention to customer needs are secured. High quality implementations of incident, change and problem

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL

KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL Hälsokonvent 29 augusti 2013 Anna.Jonsson@handels.lu.se Företagsekonomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Stockholm School of Economics, Institute

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Angelica Hafström Innovationsstrateg R&D AB

Angelica Hafström Innovationsstrateg R&D AB Angelica Hafström Innovationsstrateg R&D AB Mindre styrdans mer Rock n roll - så kan ledningen stimulera innovation Nationell innovationskonferens 2013-11-06 Disposition Varför sådant fokus på innovation?

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se Strategic Health Consultants Seminarium 23 september 2009 Välkomna! Strategic Health Consultants AB Unika lösningar med inriktning på Hälsa Affärsidé Ge stöd i förändringsprocesser som inleds när en organisation

Läs mer