Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014"

Transkript

1 Hälsolitteracitet Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014 Josefin Wångdahl, Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

2 Kännetecken för det moderna samhället. Ökad hälsa och livslängd Ett kostsamt sjukvårdsystem En snabbt växande privat hälsomarknad Etablering av hälsa som ett av de viktigaste målen i livet och som en mänsklig rättighet (International Encyclopedia of Public Health 2008)

3 Förväntningar på individen att Ha kunskap om rättigheter och skyldigheter när det gäller hälsa Söka efter information om hälsa, hälsofrämjande åtgärder och hälso- och sjukvård Aktivt delta i hälsoprocesser Ta egna initiativ för att bibehålla och förbättra hälsan Göra egna val när det gäller hälsa Avgöra när stöd behövs, vad som är lämpligt stöd och veta var stöd kan hittas

4

5

6 ... en utmaning när det gäller information som har med hälsa att göra Personlig förmåga att ; hitta, förstå och använda information som kan leda till förbättrad eller bibehållen hälsa. = Hälsolitteracitet

7 Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012

8 Health literacy WHOs definition Health literacy represents the cognitive and social skills which determine the motivation and ability of individuals to gain access to, understand and use information in ways which promote and maintain good health. Nutbeam 1998

9 3 dimensioner Funktionell hälsolitteracitet Läs- och skrivfärdigheter för att förstå hälsoinformation Kommunikativ hälsolitteracitet Färdigheter att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap vid problemlösning och för att sätta upp mål. Förmåga att dela med sig av nyförvärvad kunskap gällande hälsofrågor Kritisk hälsolitteracitet Färdigheter att förvärva (uppfatta, känna igen och förstå), analysera, välja, värdera och använda hälsoinformation Maruta et al 2006

10 Kännetecken för en person med god hälsolitteracitet Kan söka och hitta hälsoinformation som behövs för: - att förstå och följa instruktioner när det gäller egenvård och daglig medicinering. - att planera och uppnå livsstilsförändringar för att förbättra hälsan. - att ta positiva hälsorelaterade beslut baserade på kunskap. - att veta hur och när vård ska sökas när det är nödvändigt. - att dela med sig av hälsofrämjande aktiviteter med andra och att ta upp hälsorelaterade ämnen i kommunen och samhället.

11 Ett exempel Kön: Kvinna Ålder: 17 år Civilstånd: 1 barn Utbildningsnivå: Sex år i grundskolan Antal år i Sverige: 2 år Kunskaper i Svenska: 6 månader halvfart Hälsolitteracitet: Bristande Hur påverkas hennes dagliga liv? Hur påverkas hennes hälsa? Hur påverkas hennes framtid? Bild: Va med! Projektet.

12 Bristande hälsolitteracitet kan innebära att en person Inte hittar adekvat hälsoinformation Tar till sig massmediala budskap okritiskt Använder sig av osakliga källor Inte förstår hälsoinformation på det sätt som avses Utgår från att kunskap är oföränderlig Inte förstår vikten av hälsofrämjande insatser Inte deltar i hälsofrämjande interventioner Inte känner till rättigheter och skyldigheter Fattar inadekvata beslut baserade på okunskap Inte dyker upp vid planerade besök Vänder sig till fel instans vid ohälsa Söker behandling sent/i onödan Inte kan ge uttryck för ohälsa Råkar ut för felbedömning/behandling Inte följer instruktioner Råkar ut för skador/olyckor

13 Hälsolitteracitet påverkar Hälsostatus Sjukvårdsvistelsers längd Antal sjukvårdsbesök Hälso- och sjukvårdskostnader Medvetenhet om hälsa/hälsostrategier Jämlikhet i hälsa Diskussioner om/ansvar för hälsa Williams 1995, Friedland 1998, Parker 2000, Nielsen-Bohlman et al. 2004, Baker 2006, Bennet 2009 m.fl.

14 Levande exempel HbOmkKGtyOQw (4 min)

15 Hälsolitteracitet Bestämningsfaktor för hälsa och empowerment Social rättvisa och en mänsklig rättighet Indikator för hälsofrämjande beteende och hälsosstatus Hälsolitteracitet Hälsobeteende Hälsostatus

16 Hur kan hälsolitteracitet mätas? Olika nivåer och dimensioner Muntligt/skriftligt Olika språk Varför? Kartlägga Följa upp och utvärder

17 Basera på The Japanese Functional Health literacy scale (Ishikawa et al, 2008). För mer information kontakta Wångdahl, J. Exempel på svensk FHL skala När du tar del av skriftlig information som du behöver när du mår dåligt eller för att bibehålla eller förbättra din hälsa, hur ofta Sätt ett kryss på varje rad. a) Tycker du att det är svårt att läsa den för att den är svår att se (även om du har glasögon eller linser)? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid b) Innehåller den ord eller siffror som du inte förstår? c) Tycker du att det är svårt att förstå innehållet? d) Tycker du att det tar lång tid för dig att läsa den? e) Ber du någon annan person läsa och förklara den för dig?

18 (Sorensson et al, 2012)

19 SFHL och HLS-EU-Q16 finns på flera språk Svenska Arabiska Dari Engelska Persiska Somaliska För mer info: Kontakta

20 Generell HL : I genomsnitt har 47% problematisk eller otillräcklig HL i HLS-EU (Sorensson et al, 2012)

21 Generella resultat Personer med hög funktionell hälsolitteracitet tycks ha bättre hälsostatus än personer med låg funktionell hälsolitteracitet. (Nielsen-Bohlman and ebrary Inc. 2004) Invandrare, kroniskt sjuka, lågutbildade & och personer med låg socioekonomi/social status tycks ha lägre hälsolitteracitet än andra personer. (Adams, Stocks et al. 2009; Bennett, Chem et al.2009; Sorensen et al 2013)

22 Migranters erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande ur ett hälsolitteracitetsperspektiv Syfte: Hur: Var: Vem: Att undersöka migranters hälsolitteracitet och dess koppling till erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande. Tvärsnittstudie, enkäter skriftlig/muntligt 4 län, 19 SFI skolor, 177 klasser Minst 18 år, varit asylsökande eller blivit erbjuden HUA Född utanför EU/Norden, kunna arabiska, dari, engelska, eller somaliska Delvis utfört inom projektet "Förbättrad struktur och samordning kring Hälsoundersökningar av asylsökande Ett projekt medfinansierat av Europeiska Flyktingfonden.

23 Vilka som svarade på enkäten Totalt: 606 personer Demografi: Ungefär lika många kvinnor/män, de flesta år. Majoriteten har gått i skolan sju år eller mer, fått uppehållstillstånd pga. av asyl och haft uppehållstillstånd i 1-2 år. 80 % begränsad funktionell hälsolitteracitet 60 % begränsad komplex hälsolitteracitet Tabell 1. Demografi Procent Födelseland Afghanistan 11 Irak 22 Somalia 25 Syrien 20 Annat 22 Kön Män 51 Kvinnor 49 Ålder år eller äldre 21 Utbildning Ingen år år 35 Mer än 12 år 30

24 Preliminära resultat: Inför hälsoundersökningen Vanligare att de med begränsad FHL och/eller KHL inte - förstod innehållet i kallelsen - inte visste så mycket om HUA Vanligare att de med begränsad KHL -blev rädda eller oroliga när de fick kallelsen

25 Preliminära resultat: I samband med hälsoundersökningen Vanligare att de med bristande KHL inte - förstod det som berättades - kunde berätta om sina hälsoproblem - kunde ställa frågor som de hade - fick information om vilka prover som togs samt varför de togs - fått olika sorters hälsoinformation - fått hjälp med hälsoproblem som de hade - fått någon ny kunskap om hälsa - blivit bemötta på ett respektfullt sätt

26 Preliminära resultat: I samband med hälsoundersökningen Procent som inte fick hjälp eller ny kunskap i samband med HUA, i grupper med olika nivå av komplex hälsolitteracitet.

27 Hur kan hälsolitteracitet tas i beaktande? Samhälls- och individnivå Göra olika uppgifter och situationer mindre krävande för de med begränsad hälsolitteracitet Utveckla individers egna förmågor och resurser

28 7 mål för förbättrad hälsolitteracitet Utveckla och sprid information om hälsa och säkerhet som är korrekt, tillgänglig och tillämpbar. Främja förändring inom hälso- och sjukvården som förbättrar hälsoinformation, kommunikation, informerat beslutsfattande och åtkomst till hälso- och sjukvården. För in korrekt, standardiserad, utvecklingsbar och passande information om hälsa och vetenskap i kurser och kursplaner på universitetsnivå. Stöd och utvidga lokala satsningar för att tillhandahålla vuxenutbildning, engelska undervisning samt kulturellt och språkligt passande hälsoinformation i kommunen. Bilda partnerskap, utveckla guidning och förändra policyer. Utöka grundforskning, utveckling av implementering och utvärderingar av arbete och metoder som syftar till att främja hälsolitteractet. Öka spridning och användning av evidensbaserade metoder som främjar hälsolitteracitet. Källa: U.S. Department of Health and Human Service, O.o.d.P.a.H.P., National Action Plan to Improve Health Literacy., 2010: Washington, DC.

29 10 kännetecken för en hälsolitterär H-S organisation Har ett ledarskap som integrerar hälsolitteracitet i dess mission, struktur och operativa verksamhet. Integrerar hälsolitteracitet i planering, utvärderingsinstrument, patientsäkerhet och kvalitetsförbättringar. Förbereder de som arbetar på att ta hälsolitteracitet i beaktande och följer upp processen. Inkluderar målgruppen för verksamheten i design, implementering och utvärdering av hälsoinformation och service. Möter målgruppens behov med flera olika sorters hälsolitterära förmågor och undviker stigmatisering. Tar hälsolitteracitet i beaktande i samband med personlig kommunikation och försäkrar sig om att alla alltid förstår allt vid all form av kontakt. Erbjuder lättillgänglig hälsoinformation, service och navigationshjälp. Designar och distribuerar informationsmaterial som är lätt att förstå och ta till sig, både i tryckt form samt via audiovideo och sociala media Tar upp hälsolitteracitet i högrisksituationer, inklusive vid utskrivning av patienter och kommunikation om mediciner. Kommunicerar tydligt vad patienterna själva behöver betala för och vad de inte behöver betala för. (Källa: Brach, C., et al., Attributes of a Health Literate Organization, 2012, National Academy of Science.)

30 Kommunikation i klarspråk 1. Mät patienters förståelse innan ny information ges. 2. Förklara saker tydligt och använd klarspråk. 3. Lyft fram de tre saker som är viktigast. 4. Uppmuntra patienten att ställa frågor på ett effektivt sätt. Använd öppna frågor. 5. Använd återupprepning (teach-back) för att vara säker på att patienten har förstått. 6. Skriv ner viktiga instruktioner. 7. Erbjud användbart pedagogiskt material. Källa: Kriplani, S. and B.D. Weiss, Teaching about health literacy and clear communication. Journal of General Intern Medicine, : p

31 Interventioner för att öka hälsolitteracitet Fokus på att öka förmågan att fatta välgrundade hälsobeslut i vardagen (istället för att enbart sikta mot kunskapsökning) Att påverka färdigheter hos personer som behöver sjukvård och bland diskriminerade och sårbara grupper Rader et al 2014 Lena Mårtensson Josefin Wångdahl

32 Exempel på hur hälsolitteracitet kan främjas Vårdguiden Självhjälpssida på internet Veckotidning med hälsosida tecken på hjärtinfarkt Att tolka symtom Hälsotek endocument Samhälls- och hälsokommunikatörer Comic Health

33 Arbete på alla nivåer och av flera aktörer är viktigt!

34 DU kan göra skillnad! 1. Vad kan du göra i ditt arbete för att underlätta för personer med låg hälsolitteracitet? 2. Vad kan du göra i ditt arbete för att öka människors hälsolitteracitet? 3. Vad behöver du för att kunna göra detta?

35 Vinster för individ & samhälle Individnivå Hälsosammare levnadsvanor Förbättrad kunskap om risker och Hälso- och sjukvårdssystemet Bättre följsamhet vid behandling Förbättrad förmåga att agera självständigt, ökad motivation och högre själkänsla Förbättrad motståndskraft när det gäller sociala och ekonomiska svårigheter Ökad hälsa Samhällsnivå: Ökat deltagandet i folkhälsoprogram Ökad folkhälsa Lägre hälso- och sjukvårdskostnader

36 Hemsida och kontaktuppgifter Hemsida: För nyhetsbrev: Kontaktuppgifter: Josefin Wångdahl,

37 Blandat material Svensk artikel Svensk rapport Europeisk studie hliteracyhlseu/healthliteracyhlseu.htm WHO dokument data/assets/pdf_file/0008/190655/e96854.pdf Amerikansk sida med fakta, podcasts och verktyg Amerikansk sida med fakta, guider och verktyg Filmer: Information om hälsolitteracitet i Europa Information om hälsolitteracitet och animationer

38 Komplext

39 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 1. Mät patienters förståelse innan ny information ges. T.ex. om en patient nyligen har diagnostiserats för högt blodtryck: Innan vi börjar, kan du berätta mig vad du redan vet om högt blodtryck? Det gör det möjligt att anpassa informationen och pedagogiken till patientens informationsbehov. 2. Förklara saker tydligt och använd klarspråk. Undvik medicinsk jargong, abstrakta termer och begrepp som uttrycks olika i det medicinska språket jämfört med i vardagsspråket. Exempel: Säg bröst smärta i stället för kärlkramp. Säg hamburgare i stället för rött kött. Säg Du har inte HIV i stället för Ditt HIV test var negativ.

40 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 3. Lyft fram de tre saker som är viktigast. Upprepa dessa tre saker flera gånger under besöket. 4. Uppmuntra patienten att ställa frågor på ett effektivt sätt. Använd öppna frågor. Exempel: Fråga Vilka frågor har du? i stället för Har du några frågor?. 5. Använd återupprepning (teach-back) för att vara säker på att patienten har förstått. Lägg ansvaret på dig och poängtera att det är för att se om du förklarat tillräckligt bra, gör det naturligt och var specifik. Exempel 1: Jag frågar alltid mina patienter att berätta för mig vad jag sagt för att vara säker på att jag har förklarat saker och ting tillräckligt tydligt. Jag skulle vilja att du berättar för mig hur du ska ta den nya medicinen som vi pratade om i dag. Exempel 2: När du kommit hem och den du bor med frågar dig vad doktorn sa idag. Vad skulle du då berätta för dem?

41 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 6. Skriv ner viktiga instruktioner. Det gör att patienterna vet precis vad de skall göra efter besöket. 7. Erbjud användbart pedagogiskt material. Det ger patienterna mer tid att ta in informationen. Materialet kan även användas av familjemedlemmar som kanske hjälper patienten i hemmet.

Josefin Wångdahl Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2014-09-04 ISSN 1402-7070

Josefin Wångdahl Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2014-09-04 ISSN 1402-7070 Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande? Josefin Wångdahl Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2014-09-04 ISSN 1402-7070 Författarens

Läs mer

SFHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för funktionell hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.0 Oktober 2014

SFHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för funktionell hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.0 Oktober 2014 SFHL Skala för funktionell Svensk version Handledning för hur du ska använda skalan Version 1.0 Oktober 2014 Lena Mårtensson Josefin Wångdahl Denna brukarhandledning har utvecklats för att ge forskare

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 2 Datum:

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 2 Datum: Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum: Pass 1 Om projektet Introduktion av Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

SKKHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för kommunikativ & kritisk hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.

SKKHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för kommunikativ & kritisk hälsolitteracitet Svensk version. Version 1. SKKHL Skala för kommunikativ & kritisk hälsolitteracitet Svensk version Handledning för hur du ska använda skalan Version 1.1 Oktober 2014 Lena Mårtensson Josefin Wångdahl Denna brukarhandledning har utvecklats

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Kultur- och språkanpassad Material för utbildare steg 2 Datum: 160919 Den här utbildningen kan genomföras med hjälp av en kombination av föreläsningsstöd, filmer och tryckt material. Varje landsting, region

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum:

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum: Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 1 Datum: Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Syfte: Presentera produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation (HI)

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

Formulär för behovsanalys inom programmet Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande" Regeringen har beviljat SKL och SKL:s medlemmar stöd för att sprida och implementera effektiva arbetssätt för att

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Främja Hälsa. Frågan vi måste ställa oss är: - Hur kan vi nå fram bättre? Comic Health - Bilder istället för tolk XX SIDA 8-9

Främja Hälsa. Frågan vi måste ställa oss är: - Hur kan vi nå fram bättre? Comic Health - Bilder istället för tolk XX SIDA 8-9 Främja Hälsa nr 1 2014 En tidning från nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård TEMA: Hälsolitteracitet Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Doluor ökade deltagande med 42% XX SIDA 12 Frågan

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016 Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016 Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och Självhjälp genom hälsostöd Syfte: Presentera

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Material för utbildare steg 1 Datum: 160919 Den här utbildningen kan genomföras med hjälp av en kombination av föreläsningsstöd, filmer och tryckt material. Varje

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd

Självhjälp genom hälsostöd Självhjälp genom hälsostöd Material för utbildare steg 2 Datum: 160919 Den här utbildningen kan genomföras med hjälp av en kombination av föreläsningsstöd, filmer och tryckt material. Varje landsting,

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Vi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper.

Vi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper. Vi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper. Tjänster Strategisk och tak.sk rådgivning, exempel målgruppsanalyser, kanal- och språkval. Undersökningar

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre

Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Bilaga 1: Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Inledning Samhälls-och hälsokommunikatörer är en del av Partnerskap Skåne som vuxit fram ur ett behov av ett regionalt

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn: Självhjälp genom hälsostöd Plats: Datum: Namn: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte: presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd och hur ni kan använda det som insats. Utbildningens

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation [PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation 2 Utbildning i samhälls- och hälsokommunikation Samhällsorientering för nyanlända invandrare ska underlätta etablering i arbets-

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013 UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 013 Bakgrund Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan nödvändiga

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

8FYG53. Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, 24.0 hp. Physiotherapy, Public Health and Work-related Health.

8FYG53. Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, 24.0 hp. Physiotherapy, Public Health and Work-related Health. 8FYG53 Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, 24.0 hp Physiotherapy, Public Health and Work-related Health Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 HT UTKAST Kursplan Fastställd

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

Forska!Sveriges opinionsundersökning Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning

Forska!Sveriges opinionsundersökning Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning Forska!Sveriges opinionsundersökning 06 Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning Om undersökningen Ämne: Medicinsk forskning Målgrupper Svenska allmänheten 8 år och äldre Politiker:

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-10-27

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-10-27 We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv, rikta till nyanlända migranter. En komplettering av Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag 2015. Namn: Farhad Mazi

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Om vi gör det här bra:

Om vi gör det här bra: Om vi gör det här bra: Då kan vi förbättra livet för enskilda människor nu Öka chansen för en lyckosam etablering Minska risken förframtida sjukdomar/problem Lära oss hur man snabbt skalar upp och sprider

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.

Läs mer