Bronsålder och järnålder vid Ullbro

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:133 ARKEOLOGISK DOKUMENTATION Bronsålder och järnålder vid Ullbro Invid vägtunnel för väg E18 Uppland; Enköpings kommun; Tillinge socken, Ullbro 5:1; Tillinge 391 och 392 Niclas Björck

2

3 UV RAPPORT 2013:133 ARKEOLOGISK DOKUMENTATION Bronsålder och järnålder vid Ullbro Invid vägtunnel för väg E18 Uppland; Enköpings kommun; Tillinge socken, Ullbro 5:1; Tillinge 391 och 392 Dnr Niclas Björck

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Fax: Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan UPPSALA Fax: Tel.: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:133 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013

5 Innehåll Inledning 6 Relevant kulturhistorisk bakgrund 6 Topografi 7 Genomförande 7 Resultat 8 Kvartsbrottet (Tillinge 391) 8 Stensträngen (Tillinge 392) 9 Kokgropen 9 Övriga iakttagelser 9 Avslutande diskussion 9 Sammanfattning 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Figurer 1. Läget för undersökningen markerad på utdrag ur TerrängkartaN. Skala 1: Undersökningsområdet vid Tillinge 391 och 392 och intilliggande fornlämningar markerade på utdrag digitala Fastighetskartan. Skala 1: Profil genom kokgropen. I kokgropen framkom cirka 75 kg skärvig sten och rikligt med kol och sot. Skala 1: Del av stensträngen (Tillinge 392). Inom vissa partier var stensträngen uppemot 0,6 meter hög och vällagd. Stensträngarna löpte mellan markfasta block på ett sätt som erinrar om förhållandena i t.ex. Nibble. Foto Del av stensträngen (Tillinge 392). I andra partier var stensträngen betydligt mer utrasad. Man kan notera hur stensträngen löper mellan större block istället för att integrera dessa i konstruktionen. Foto En rågång markerade läget för den gräns som löpte över undersökningsområdet vid Ullbro. Rågången var rest cirka 20 meter öster om stensträngen, vilket indikerar att stensträngen vid Ullbro inte är en gränsmarkering. Foto...14

6 Inledning Vid byggande av en ny vägtunnel med öst västlig sträckning för väg E18 vid Ullbro fick Vägverket (nuvarande Trafikverket) problem med bergets hållfasthet. Detta innebar att den östra tunnelmynningen behövde flyttas cirka 40 meter västerut. Åtgärden medförde att två fasta fornlämningar berördes. Det rörde sig om en stensträng och ett kvartsbrott. Stensträngen (Tillinge 392) behövde tas bort och kvartsbrottet (Tillinge 391) låg så nära exploateringsområdet att en skyddsmarkering blev nödvändig (fig. 1 och 2). Inför den planerade markexploateringen för E18 vid Ullbro 5:1, Tillinge socken, Uppland beslutade länsstyrelsen i Uppsala län (dnr ) att Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala, skulle utföra en dokumentation av stensträngen (Tillinge 392). Vidare skulle kvartsbrottet (Tillinge 391) skyddsstängslas. Uppdragsgivare var Vägverket. Ansvarig för dokumentationen var Niclas Björck, som också utarbetat rapporten. Relevant kulturhistorisk bakgrund Exploateringsområdet är beläget vid nya E18 strax väster om Enköpings samhälle. I den ursprungliga exploateringen planerades en tunnel genom höjden vid Ullbro. I detta skede berördes bara sluttningen ned mot dalgången i öster och väster. I samband med den specialinventering efter stenåldersboplatser som utfördes 2004 längs väg E18 uppmärksammades att det på höjden vid Ullbro fanns andra typer av fornlämningar. Det påpekades att dessa lämningar inte berördes av exploateringen genom att vägen i detta område gick i tunnel (Björck m.fl. 2005:21). I samband med stenåldersinventeringen mättes dock både kvartsbrottet (Tillinge 391) och stensträngen (Tillinge 392) in med GPS. Vidare noterades en rågång belägen sydväst om stensträngen. I närområdet till det område som berördes av vägen fanns sedan tidigare flera boplatser och andra lämningar. Boplatserna (Tillinge 305, Vårfrukyrka 575 och Vårfrukyrka 576) är belägna ned mot lermarkerna omkring höjden vid Ullunda/Ullbro. Dateringar av dessa lämningar faller i bronsålder och äldre järnålder. Vid det västra brofästet undersöktes i samband med utbyggnaden av E18 en lämning (Tillinge 328/lokal 39) som också daterades till bronsålder (Björck m.fl. 2005; Lindkvist 2005:38). På samma höjd som stensträngen fanns, men cirka 100 meter nordväst om denna, sedan tidigare känt en skärvstenshög (Tillinge 326) och ytterligare en stensträng (Vårfrukyrka 565). Sistnämnda lämningar är odaterade, men kan möjligen också vara från bronsåldern. På samma höjd men cirka 300 meter sydväst om de nu aktuella lämningarna fanns ett, möjligen två, gravfält med stensättningar (Tillinge 83 och 267). Sistnämnda fornlämningar uppges i FMIS också ha en äldre järnålderskaraktär (fig. 1 och 2). Som framgår av det presenterade finns i hela området rikligt med lämningar som daterats till eller sannolikt tillhör bronsålder och äldre järnålder. De lämningar som fanns inom det nu aktuella exploateringsområdet vid Ullbro föll därför väl in i denna miljö. En likartad miljö med stensträngar, 6 Bronsålder och järnålder vid Ullbro

7 stensättningar och skärvstenshögar utfördes av UV Uppsala vid Nibble inför byggandet av nya E18 (Artursson m.fl. 2011). Denna plats ligger cirka 1 km öster om den aktuella lokalen. Topografi Lokalen är låg i höglänt, delvis bergig moränmark som mot söder, öster och väster var omgärdad av åkermark (fig. 1). Området var vid tiden för dokumentationen beväxt med större träd och hade en undervegetation av gräs och mossa. Genomförande Arbetena vid Ullbro utfördes i december år 2008 och arbetet försvårades av både väder och mörker. Fältarbetet påbörjades med en besiktning av platsen. Vid detta tillfälle var tanken att lämningarna enbart skulle besiktigas och fotograferas. Vid framkomsten noterades att relativt omfattande markarbeten redan påbörjats i området. Tunnelmynningen var byggd fram till ungefär 40 meter öster om stensträngen. Därtill hade hela jordlagret ned till berget schaktats bort fram till cirka 25 meter öster om stensträngen (Tillinge 392). Väster om det helt avschaktade området hade ytjorden skalats av och marken körts sönder eller grävts om. En del av stensträngen, längs en sträcka av cirka tio meter, hade också schaktats bort. Centralt i vägsträckningen hade dessutom två djupa schakt (ca 15 5 m stora) upptagits för att ge en bild av hur djupt berget låg i detta område. Dessa schakt nådde ända fram till stensträngen. I det norra av dessa två schakt noterades också en kokgrop som låg i schaktkanten. Att återfinna blocket med kvartsbrottet visade sig vara svårt utan GPS. Vid den besiktning av området som gjordes tidigare noterades även några formationer som bedömdes kunna vara stensättningar. Söder om stensträngen noterades samtidigt en förhöjning och när en provgrop upptogs i denna visade den sig vara en skärvstenshög. Med hänsyn till dessa iakttagelser kontaktades länsstyrelsen för ett möte på plats. Under natten hade det snöat och de stensättningar som påträffats dagen innan var dolda under snön. Vid detta tillfälle kunde kokgropen och den nyframkomna skärvstenshögen förevisas. Att kokgropen låg på en stenfri platå belägen öster om stensträngen aktualiserade också tanken på om fler lämningar kunde finnas på kvarvarande delar av denna platå eller i närområdet. Detta styrktes ytterliggare av den skärvstenhög som framkommit i sydväst. Samma dag påbörjades också avverkningen av skogen. Med hänsyn till vädret och att lämningarna låg i tät skog gjordes en överenskommelse om att göra vad som var möjligt under dagen men att dokumentationen kunde avslutas under påföljande vecka. Avverkningen var färdig, men alla stammar och allt ris låg kvar inom det aktuella området. Stensträngen hade dock hållits fri från ris och en fotodokumentation och framrensning av denna utfördes (fig. 4 5). Även den rågång som låg norr om undersökningsområdet fotograferades (fig. 6). Bronsålder och järnålder vid Ullbro 7

8 Kokgropen rensades fram och det visade sig att den var relativt välbervarad. I kokgropen fanns 75 liter skärvsten men inga andra fynd. Här insamlades ett kolprov och ett makroprov. Kvartsbrottet skyddsstängslades samtidigt så att detta skulle uppmärksammas vid Vägverkets fortsatta arbete. Eftersom riset från avverkningen täckte stora delar av området kunde ingenting göras åt de stenformationer vi tolkat som stensättningar. Vårt arbete inriktades på att göra en bättre inmätning av stensträngen, mäta in och beskriva kokgropen samt mäta in skärvstenshögen, de stenformationer som kunde anas och upprätta en plan över området. Vår tanke var att arbetet på platsen skulle fortsätta när grenar och trädstammar avlägsnats och att man då skulle göra insatser som kunde ge svar på vilken typ av lämningar som fanns på platsen och omfattningen av dessa. Tisdagen den 9 december beslutade länsstyrelsen att arbetena vid Ullbro skulle avbrytas. Lämningarnas datering, karaktär och omfattning kunde därför inte slutgiltigt avgöras. Arbetena kan dock vara underlag för att konstatera att det vid Ullbro fanns en rad lämningar av olika slag, som kvartsbrottet, stenhägnaden/stensträngen, stensättningar/skärvstenshögar och den rågång som noterades. Sannolikt fanns här fler lämningar av typer som ej syns ovan mark. Genom att Vägverket tagit upp två stora schakt kunde enstaka lämningar av detta slag noteras, som kokgropen. Omfattningen av lämningarna av detta slag vid Ullbro är emellertid osäker. Det kan ha rört sig om en enstaka lämning men kan lika väl ha varit en del som ingått i en större helhet, som fallet var vid t.ex. det närbelägna Nibble (Artursson m.fl. 2011). Resultat Vid Ullbro fanns en rad olika lämningar, bl.a en mängd lämningar av en typ som är synlig i obanad terräng, t.ex. kvartsbrottet, stenhägnaden/stensträngen, rågången och de stensättningar/skärvstenshögar som noterades. Genom att Vägverket tagit upp ett stort schakt kunde det konstateras att det fanns lämningar som inte är synliga i obanad terräng. Omfattningen av lämningar av det senare slaget vid Ullbro är osäker. Det kan ha rört sig om en enstaka lämning men kan också ha varit en del som ingått i en större helhet, som vid t.ex. det närbelägna Nibble. En indikation på det senare, kan ha varit fallet är att den typen av lämningar som konstaterades vid Ullbro, hägnader, stensättningar, skärvsten och en kokgrop alla fanns vid ovan nämnda plats. Kvartsbrottet (Tillinge 391) Kvartsbrottet (Tillinge 391) har skyddsstängslats inför exploateringen. Denna lämning ligger kvar norr om vägen (Björck m.fl. 2005). 8 Bronsålder och järnålder vid Ullbro

9 Stensträngen (Tillinge 392) Stensträngen var 111 meter lång och låg huvudsakligen orienterad i sydväst nordostlig riktning (fig. 5). I ändarna svängde den dock och var i dessa delar mer nord sydligt orienterad. Åtminstone södra delen av stensträngen är idag bortschaktad av vägbygget. Stensträngen (Tillinge 392) har mätts in och längs en cirka tre meter lång sträcka torvats av. Stensträngen varierade i utseende och karaktär längs sträckningen. Konstruktionen var enradig i vissa delar och både flerradig och flerskiktad längs andra delar av sträckningen. Den bestod av block och stenar av olika storlekar. Ibland löpte den mellan block som då integrerades i konstruktionen och ibland förbi block (fig. 4). Delar av olika karaktär längs sträckningen fotodokumenterades där detta var möjligt. Kokgropen Kokgropen (Tillinge 392) har mätts in, grävts, fotograferats och ritats. Vidare samlades ett makroprov och ett kolprov in från anläggningen. Kokgropen bedöms ha varit 0,6 meter i diameter och 0,58 meter djup. I hela gropen fanns rikligt med skärvsten men inga andra fynd (fig. 3). Två olika lager iakttogs i övre delen brunsvart lera med inslag av kol och sot. I botten en ca 0,1 meter tjock sotfärgad lins med riklig med kol. Kokgropen är bortschaktad vid vägbygget. Övriga iakttagelser Vid Ullbro gjordes också en del övriga iakttagelser. Till dessa hör den skärvstenshög som upptäcktes och mättes in söder om exploateringsområdet, och en rågång (fig. 6) som mättes in norr om vägområdet. Vidare hör också de stenformationer (gravar?) som fanns inom området till denna kategori. Antalet eventuella stensättningar är osäkert men det rör sig troligen om fler än fem lämningar som kunde konstateras vid besiktningen. Flertalet av dessa lämningar låg inom vägområdet och är därför sannolikt numera bortschaktade. Det är dock möjligt att delar av fornlämningsområdet kvarligger såväl söder som norr om det för vägen urschaktade området. Avslutande diskussion De insatser som gjordes vid Ullbro kan inte ge säkert besked om varken vilken typ av lämningar som fanns vid Ullbro eller omfattningen av dessa. Istället får vi nöja oss med att det finns tre möjligheter. Hypotes 1 är att stensträngen kronologiskt hör till bronsålder/äldre järnålder och utgör en synlig del av ett hägnat berg med de eventuella gravarna, skärvstenshögen och kokgroparna som integrerade delar i ett område som kan ha haft en kultisk funktion. Liknande anläggningar har under senare år dokumenterats vid Snåret i Vendels socken, Ryssgärdet i Onslunda socken och Nibble i Tillinge socken, Uppland. Sistnämnda plats ligger bara rakt Bronsålder och järnålder vid Ullbro 9

10 över sundet när havet under bronsåldern stod vid foten av höjden vid Ullbro. För denna tolkning talar särskilt de skärvstenshögar som fanns i närområdet och även de eventuella stensättningarna. Hypotes 2 är att stensträngen är en agrar lämning från äldre järnålder. Dess sträckning skulle då kunna ha haft en funktion som hägnad för att leda djur till den sankmark, (vattenhål?), mot vilken den slutade. Kokgropen skulle också i viss mån kunna stödja en sådan tolkning. Hypotes 3 är att stensträngen skulle vara från historisk tid och utgöra en markering av en ägogräns. Kokgropen och skärvstenshögen är då bara några lämningar som också råkar finnas i området. Mot denna tolkning talar det faktum att stensträngen inte löpte längs gränsen utan 20 meter väster om denna och dessutom inte helt i linje med gränsen. Vidare är en gränsmarkering av detta slag utan paralleller i området. Den aktuella gränsen var dessutom markerad med en traditionell rågång som fanns vid gränsens egentliga sträckning öster om stensträngen. Som framgår ovan råder osäkerhet kring vad lämningarna vid Ullbro representerade. Mest sannolikt verkar emellertid hypotes 1 vara även om ingen av de andra förklaringarna kanhelt uteslutas. Sammanfattning Vid Ullbro 5:1, Tillinge socken har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Uppsala utfört en dokumentation av stensträngen (Tillinge 392) och en skyddstängsling av kvartsbrottet (Tilllinge 391) inför schaktning för nya E18. Då schaktningsarbeten hade påbörjats på platsen redan innan arbetet initierades hade flera andra, tidigare okända, lämningar helt eller delvis avtäckts när dokumentationen av stensträngen skulle påbörjas. En hastig inspektion av närområdet visade att det fanns ytterliggare lämningar i området. Då tidschemat med arbetena inför vägbygget var pressat beslutade länsstyrelsen att endast en snabb dokumentation av dessa konstruktioner skulle göras. Detta gör att någon slutgiltigt bedömning av lämningarna vid Ullbro inte kan ges. Det kan ha rört sig om en enstaka lämningar, alternativt ha varit en större komplex miljö såsom var fallet vid det närbelägna Nibble (Artursson m.fl. 2011). 10 Bronsålder och järnålder vid Ullbro

11 Referenser Artursson, M., Karlenby, L. & Larsson, F. (red). Nibble. En bronsåldersmiljö i Uppland. E18, sträckan Sagoån Enköping. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2011:111. Stockholm. Björck, N., Guinard, M., Häringe Frisberg, K. & Seiler, A Kompletterande arkeologisk utredning etapp 2 och specialinventering E18 Enköping Sagån. Riksantikvarieämbetet. UV GAL, rapport 2005:3. Stockholm. Lindkvist, A Eld och sten i skog Arkeologiska förundersökningar av RAÄ 330 (lokal 36), 329 (lokal 37), och 328 (lokal 39) i Tillinge socken samt RAÄ 103 och 104 (lokal 19/41) i Enköping, Uppland. SAU Rapport 2005:28. Uppsala. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnr, UV: Undersökningstid: 3, 4 och 8 december Projektgrupp: Projektledare: Niclas Björck, arkeolog: Torbjörn Holback. Underkonsulter: Exploateringsyta: ca m 2. Okulärbesiktigad/karterad yta: m 2. Läge: digitala Ekonomiska kartans blad , x y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. Bronsålder och järnålder vid Ullbro 11

12 Figur 1. Läget för undersökningen markerad på utdrag ur Terrängkarta Enköping 11H SV. Skala 1: Bronsålder och järnålder vid Ullbro

13 Tillinge 45:1 Tillinge 304:1 Tillinge 373 Tillinge 47:1 Vårfrukyrka 150:1 Vårfrukyrka 149 Vårfrukyrka 578:1 Vårfrukyrka 333:1 Tillinge 307 Vårfrukyrka 577:1 Vårfrukyrka 581:1 Vårfrukyrka 575:1 Tillinge 306:1 Tillinge 305:1 Tillinge 312:1 Vårfrukyrka 576:1 Tillinge 315:1 Vårfrukyrka 580:1 Vårfrukyrka 334:1 Tillinge 328 Tillinge 391 Tillinge 326:1 Vårfrukyrka 582:1 Vårfrukyrka 566:1 Vårfrukyrka 579:1 Tillinge 392 Vårfrukyrka 565:1 Tillinge 16:1 Tillinge 13:1 Tillinge 83:1 Tillinge 267:1 Vårfrukyrka 592:1 Tillinge 8 Tillinge 7:1 Vårfrukyrka 335 Figur 2. Undersökningsområdet vid Tillinge 391 och 392 och intilliggande fornlämningar markerade på utdrag digitala Fastighetskartan 66b 1bS Enköping. Skala 1: Fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS 1 1. Brunsvart lera med inslag av kol 2. Kol och sot lins 3. Beige brun lera 2 Figur 3. Profil genom kokgropen. I kokgropen framkom cirka 75 kg skärvig sten och rikligt med kol och sot. Skala 1: ,5 m Bronsålder och järnålder vid Ullbro 13

14 Figur 4. Del av stensträngen (Tillinge 392). Inom vissa partier var stensträngen uppemot 0,6 meter hög och vällagd. Stensträngarna löpte mellan markfasta block på ett sätt som erinrar om förhållandena i t.ex. Nibble. Foto: Niclas Björck. Figur 6. En rågång markerade läget för den gräns som löpte över undersökningsområdet vid Ullbro. Rågången var rest cirka 20 meter öster om stensträngen, vilket indikerar att stensträngen vid Ullbro inte är en gränsmarkering. Foto: Niclas Björck. 14 Bronsålder och järnålder vid Ullbro Figur 5. Del av stensträngen (Tillinge 392). I andra partier var stensträngen betydligt mer utrasad. Man kan notera hur stensträngen löper mellan större block istället för att integrera dessa i konstruktionen. Foto: Niclas Björck.