Brukarrevisionsrapport

Transkript

1 Brukarrevisionsrapport Exempel på Brukarrevisionsrapport avseende boendestödsverksamhet i en kommun i Uppsala län utförd av tre brukarrevisorer med stöd av Regionförbundet Uppsala län. Våren 2013

2 Förord Denna rapport är omarbetad för att varken kommun, verksamhet eller individer ska kunna identifieras, men bygger på ett verkligt brukarrevisionsuppdrag. Vissa delar har tagits bort (t ex presentation av kommunen avseende storlek och antal i personalgruppen), andra uppgifter har markerats med XX (t ex platser, verksamheter) eller Nn (t ex tjänstemän inom kommunen). På omslaget syns loggan för Brukarnas revisionsbyrå i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län. Brukarnas revisionsbyrå jobbar med att revidera verksamheter utifrån ett brukarperspektiv. Byrån är en ekonomisk förening och revisionsarbetet sker i samarbete med personal vid enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län. Du kan läsa mer om Brukarnas revisionsbyrå på: 1

3 Inledning Under vintern 2012 gav en kommun i Uppsala län ett uppdrag till brukarrevisorer vid Regionförbundet i Uppsala län att genomföra en brukarrevision vid socialpsykiatrins boendestöd. Revisorerna bestod av tre brukarrevisorer och en FoU-medarbetare. Syftet med brukarrevisionen var att intervjua brukare för att sedan analysera materialet och skriva en rapport om boendestödet. Intervjufrågor delades in i följande delområden: Boendestöd, relationer och bemötande, inflytande, samverkan och övrigt. Intervjuer med 8 utav 32 brukare med boendestöd, ägde rum i två skilda rum i lokaler i anslutning till en mottagning. Dessa intervjuer genomfördes av en revisor som intervjuare och som var sekreterare. Intervjuerna skedde i enskilt rum med en brukare åt gången. Chefen för boendestöd i kommunen hade uttryckt ett särskilt önskemål om att få kunskap om hur brukarna uppfattar samverkan mellan olika inblandade yrkesgrupper, som t.ex. hemtjänsten, psykiatrin eller fritidslots. Chefen formulerade följande frågeställning: Hur ser du på samverkan mellan dig och boendestödjarens hjälp i hemmet samt ledsagares insatser för att uppfylla ditt behov av sysselsättning, fritids- och hälsofrämjande aktiviteter? Denna önskan omformulerades av brukarrevisorerna främst till fråga 5 A-C, 19 och 20. Vid urval, av brukare som skulle intervjuas, skulle ålder, antal stöd-timmar samt geografisk placering om möjligt vägas in för att få en så bred bild som möjligt. Brukarrevisionens granskning har som mål att i denna rapport med avslutande frågor och synpunkter skapa underlag för förändringar mot större inflytande för brukarna. En diskussion kring hur frågorna och synpunkterna skall lösas lämnas därmed öppet i denna rapport. Brukarrevision - vad är det? Brukarrevision enligt Uppsala-läns modellen grundades under kursen som hölls hösten 2012 av Regionförbundet Uppsala län. Målgruppen var brukare eller anhöriga med erfarenhet från den psykiatriska vården eller socialpsykiatrin. Olika modeller för brukarrevison ligger bakom Uppsala-läns modellen, närmast ligger FoU Västernorrland. Kursens främsta syfte var brukarinflytande med dubbelkompetens, dvs den första kompetensen är den egna erfarenheten och den andra kompetensen är att genomföra undersökningar och samla in kunskap från andra brukare. Kunskap som kan leda fram till förändring, vilket är centralt för brukarrevision. Enligt Uppsala-läns modellen är brukarrevision: Kvalitetsutveckling genom egen erfarenhet av psykiska funktionshinder. Definition RSMH och Schizofreniförbundet har definierat brukarrevision på följande sätt: 2

4 En granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som genomförs av brukare och/eller närstående (Ershammar och Denov, 2006) Ytterliggare en definition är att brukarrevision är en modell för utvärdering och kvalitetssäkring som är tänkt att leda till förändring. Enligt svensk lag finns det dessutom ett krav på att människor ska ha inflytande i sina liv. Arbetssätt Enligt Uppsala-läns modellen kan intervjuer ske med enskilda. Andra metoder för granskning är t.ex. genom enkäter och fokusgrupper. Det är brukarrevisorn som tar fram frågor/frågeområden och kan även ta hänsyn till önskemål från uppdragsgivaren. Vidare är det brukarrevisorn som, efter insamling och gransknings av materialet, gör en analys och skriver rapport. Självfallet kan en FoU-medarbetare finnas med om så önskas av brukarrevisorn. En återrapportering till den granskade verksamheten ska göras. Ett uppföljningsbesök bör ske ett år efter att rapporten överlämnats till den granskade verksamheten. Sammanfattningsvis när det gäller brukarrevision för personer med psykiskt funktionshinder innebär det att personer som själva har eller har haft psykisk ohälsa: -arbetar med att ta fram frågor -gör intervjuer, enkäter eller har fokusgrupper -gör analys av det som samlats in -skriver en rapport om hur den verksamhet som granskats fungerar -återrapportering till verksamheten -uppföljningsbesök ett år efter rapportens överlämnande till verksamheten För att kunna utveckla en verksamhet, behövs ett samarbete mellan verksamheten och brukarrevisorteamet under gransknings processen. Själva rapporten bör vara konstruktiv för att förändringsprocessen ska fungera. Som brukarrevisor bör man skapa en objektiv bild av hur andra upplever en verksamhet. Att respektera de människor som berörs av brukarrevisionen på olika sätt är ett viktigt ansvar som brukarrevisorn har. Intervjuer Förberedelsen inför intervjuer var att brukarrevisorn lämnade över en kortfattad skriftlig information om brukarrevision. Vid visat intresse gjordes ett urval där ålder, kön, antal stöd-timmar samt geografisk placering vägdes in för att få en omfattande bild av insamlings materialet. Totalt 12 brukare visade intresse av att delta i individuell intervju. Utav dessa var det totalt 8 som slutligen intervjuades. Brukarrevisorerna som utförde intervjuer såg det som mycket viktigt att möta brukarna med respekt och förståelse. Brukarens erfarenheter och önskemål skulle tillvaratas på ett bra och jämlikt sätt. 3

5 Rapportens innehåll Rapporten bygger på en sammanställning av det som kom fram i de 8 individuella intervjuerna med brukare och detta har sedan gjorts om till en helhet. Centralt var det som många brukare har sagt eller de starkaste upplevelserna som brukarrevisor-teamet hade. I rapporten refereras det till om källan var brukare. I de fall där synpunkter och åsikter inte refereras till någon källa är det brukarrevisionsteamets uppfattning som avses. Vidare inleder brukarrevisionsteamet med en allmän beskrivning av den aktuella rubriceringen under vissa delar av rapporten. Rapporten avslutas med frågor eller synpunkter, som lämnar öppet för diskussion kring hur förändringsprocessen ska kunna genomföras. Beskrivning av boendestöd samt dess mål och syfte Citat och omformuleringar som följer i detta avsnitt är tagna från häftet: Verksamhetsbeskrivning för boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar, år. Socialförvaltningen i XX kommun. Respekt för personers självbestämmanderätt och integritet, är grunden för boendestödets verksamhet. Därmed är brukarinflytande en självklarhet för boendestödet. Den enskilde personens/brukarens delaktighet i utformandet av den egna insatsen är centralt för boendestödet. Därför ska den enskilde brukarens egna upplevelser av sin situation utgöra grund för boendestödsgruppens insatser. Insatsen boendestöds innehåll ska planeras utifrån socialförvaltningens genomförandeplan, som utformas i samverkan med brukaren. Denna plan, SIPEN, följs sedan upp och insatsen avgiftsfritt boendestöd utvärderas regelbundet, minst två gånger per år. Vidare är brukarens samtycke om samverkan en nödvändighet för ett välfungerande nätverksarbete mellan boendestödsteamet och brukaren. Själva innehållet i insatsen boendestöd är följande: Målsättningen i stödet är att öka förutsättningarna till ett så självständigt liv som möjligt. Ex. på områden som kan omfattas av planeringen i boendestödet, utifrån brukarens önskan, är: skötsel av bostad, kosthållning, hygien, aktiviteter i vardagen, färdmedel, sociala kontakter, professionella kontakter, kontakt med hälso- och sjukvård och livsstilsförändring. Självklarheter, dvs sådana aktiviteter i det dagliga livet som vi oftast tar för givet att alla kan utföra, som att koka kaffe eller borsta tänderna, är något som man i många fall måste få chans att lära sig och man måste få hjälp att strukturera aktiviteterna. Verksamheten, dess arbetsmetoder och förhållningssätt skall präglas av respekt, tydlighet och kontinuitet. Det är vardagar, måndag till fredag, och på dagtid som huvuddelen av boendestödet ges mellan kl Om stöd behövs under annan tid utreds det från fall till fall av handläggare. Vid beslut om stöd kan det ges kvällstid mellan kl samt helger kl Där boendestödet 4

6 måste förstärkas på övrig tid sker detta med hemtjänst eller annan insats. Ett samarbete mellan boendestödsteamet och hemtjänstpersonalen utgör därför en förutsättning. När det gäller boendestödets arbetsätt, gäller följande: Arbetssättet utgår från brukarens egna resurser och mål, för att gynna personens återhämtning. Varje brukare är en unik person med individuella förutsättningar. För varje brukare utses en huvudansvarig boendestödjare som också kan vara samordnare/case manager. Boendestödets arbetssätt präglas av ett rehabiliterande och pedagogiskt förhållningssätt. Brukaren betraktas som expert på sitt eget liv, vilket innebär att dennes egna upplevelser av sin situation utgör grunden för boendestödjarens insatser. Boendestödets arbetsmetoder och förhållningsätt skall präglas av tydlighet och kontinuitet. Konkretisering av biståndsbeslutet sker genom instrument för bedömning, planering och brukarens egen målformulering. Boendestödet arbetar med stöd av MI (Motivational Interviewing/ motiverande samtal) för att brukaren själv ska hitta sin motivation och åstadkomma förändringar i sin situation. De fortlöpande insatserna görs därefter företrädesvis utifrån ett kognitivt förhållningssätt, där brukaren ses som subjekt, med egen förmåga att tänka, känna och lära. Arbetet inom boendestödet sker med stöd av konceptet ESL (Ett självständigt liv) med konkreta mål och strukturerad problemlösning, i samråd med den det gäller. Arbetssättet är nätverksinriktat. Individens redan existerande stödkontakter tas tillvara. För varje enskild brukare skapas ett resursteam där brukaren är en i teamet. Myndighetssamverkan i resursteam, används för att minska antalet professionella runt individen och garantera kontinuitet. Regelbundna utvärderingar och sammanfattningar över de insatser som planerats och verkställs ingår i arbetssättet. Dessutom använder boendestödet en samarbetsmodell där samverkan sker med personligt nätverk och myndighetskontakter, vård- och stödsamordning. En viktig uppgift för boendestödet är även att vara en länk till sysselsättning, fritid och social samvaro. Avslutningsvis ska nämnas att boendestödsbeslut är behovsbedömt och beviljas samt verkställs enligt Socialtjänstlagen, 4 kap. 1 paragrafen. Som det nämnts ovan är boendestödet kostnadsfritt för den enskilde personen. Personer som har diagnos och dokumenterad historik gällande psykisk ohälsa, kan beviljas boendestöd om behov bedöms föreligga och om personen tillhör målgruppen. Mer om detta kan hittas i Nationella psykiatrisamordningen. 5

7 Resultat från intervjuerna nr 1-8 Boendestöd (Fråga 1-7) Fråga 1: Hur många ggr/vecka har du boendestöd? 1 2 gånger i vecka 2 2 gånger i veckan, ungefär tre timmar i veckan. 3 Förr hade jag 1 gång i vecka, nu har jag 1 ggr/ varannan vecka då jag är mer självgående nu. 4 2 gånger i vecka, hade även helg-bemanning på lördagar förr. Nu klarar jag mig utan lördagar, de skar ner. 5 Två gånger i veckan. 6 Två timmar per vecka. En gång i veckan. Egentligen vill jag ha två timmar två gånger i veckan. Men det fick jag inte. 7 3 gånger i veckan, två dagar, 3 timmar, två dagar, 2 timmar en dag. 8 2 gånger i vecka någon timme, det är olika, då går vi ut och går eller lagar mat. Fråga 2: Berätta hur en vanlig dag kan se ut? 1 Jag vaknar. Hemtjänsten kommer med mediciner. Jag åker färdtjänst till RSMH. Där äter jag lunch. Sen åker jag tillbaka hem. 2 Fikar på morgonen från 8.00 sedan går jag till RSMH och äter lunch vid Sedan går jag hem eller hos en kompis. Sedan är jag med kompisar, är hemma mest och promenerar även. Hemma mest. 3 Numera jobbar jag ju fyra timmar om dagen, halvtid. Och så har jag precis börjat med rehabilitering.. Annars så sitter jag mest hemma. En vanlig dag. Tittar på TV, sitter hemma, håller på med datorn. 4 Uppe 11 12, sitter vid datorn en stund. Lyssnar på musik. Gymmar 4 ggr/ vecka i sim- och sporthallen. Äter mat, ibland med grannarna, är aktiv i kyrkan. Det är väldigt givande med kyrkan då vi bl.a. åker på läger. Lagar middag och tvättar själv. 5 Ja, jag jobbar halva dagen. Mellan 9 och 13. Sen åker jag hem. Jag är hemma, tittar på TV. Promenerar mycket. 6 Jag går ut med hunden. Jag sover ganska länge. Sen brukar jag handarbeta. Allt möjligt handarbete. Och så musicerar jag. Målar också. Både möbler och tavlor. Och lagar mat och bakar. Det gillar jag också. Och så gillar jag att snickra också. På somrarna håller jag på med krukväxter, jag har gröna fingrar. Men om jag har värk, då vilar jag mest. 7 Upp kl. 8.00, Medicin intas vid frukost. Åker till träffpunkten, de dagar jag inte har boendestöd. Det är bra med träffpunkten, bra att bli aktiverad. 8 De (boendestödet) brukar prata, följer med och handlar, går med till jobbet, läkarbesök och sånt... 6

8 Fråga 3: Hur planerar du och din boendestödjare hur tiden ska användas? 1 Vi sätter upp mål. Sen har vi uppföljning var tredje månad. Ibland pratar vi på telefon, dagen innan. Då frågar boendestödjaren: Vad ska vi göra i morgon? Hon vill veta vad jag vill för något. Och då utgår hon från det. Och så försöker vi hjälpas åt med det, då. Men sen kan det vara så att jag inte har någon lust till det, när hon kommer. Då är det ganska jobbigt. Då mår man bara dåligt. Då försöker jag tvinga mig att göra det, ändå. Intervjuare: Går det bra att ändra i planeringen, även om ni pratat dagen innan? Ja, ibland. Ibland promenerar vi bara, går ut i det fina vädret. Fikar eller nåt. Gått och köpt glass. Låter bli att göra tråkiga saker. Och jag behöver komma ut, för man kommer ju inte ut. 2 Vi sätter upp mål. Vi småpratar lite, dammar lite. 3 Vi pratar för att dela upp jobbet. Diska, städa toaletterna. Får boendestöd 1 h, vi brukar städa toan tillsammans och diska vid behov. Damsugning gör jag själv oftast, är lite delat ibland. Vi hjälps åt och delar upp jobbet när de kommer. 4 Ringer mig om tid som boendestödjaren ska komma, oftast kl. 14, 15. Promenerar ibland då de uppmuntrar mig till det. Pratar mycket går och handlar om det behövs, var fjortonde dag är det städ. 5 Som idag, då. Då handlar vi. Alltid samma veckodag. Och det är bra, för visst kan jag handla själv, men det blir lätt impulsköp. Och det styrs upp då. Sen har vi torsdagar, då promenerar vi. Kan hända att vi tvättar också. Intervjuare: Vem bestämmer då, om ni promenerar eller tvättar? Det är jag. Jag bestämmer. 6 Planerar veckan innan genom att prata. 7 Vi planerar tillsammans, för det mesta blir det samma sak. Om den intervjuade skulle vilja göra något annorlunda då lyssnar de från boendestödet. 8 Ja, först skriver vi på ett papper, olika punkter. Och det var inte jag van vid. Deras sätt att göra på. Det var opp-och-ner. Deras arbetssätt, jämfört med hemtjänsten. Mycket lugnare, också. Inte så mycket stress som förut. Så vi planerar och sen betar vi av och sen skriver jag upp efteråt, vad vi har gjort. Fråga 4: Hur gör personalen för att motivera dig med sådant som du tycker är viktigt? 1 Jag får hjälp med datorn. Jag skriver ut mycket. Jag behöver hjälp med det. Och datorn ibland. Jag skriver mycket. Jag köper färdig mat. Jag går på RSMH ungefär 3 gånger per vecka. Ibland blir det en utflykt med RSMH. 2 (Tvekar länge.) Det beror på dagsformen, vilken dagsform man är i själv. Vissa dagar orkar man ingenting. Men då har jag haft tur, för jag har haft samma boendestödjare hela tiden. Så då hjälper dom mig. Om jag inte har kommit igång med att diska, till exempel. Då hjälper dom mig att starta disken, att komma igång. Då kanske dom diskar och jag torkar, så att man får undan i skåp och såna saker. Man hjälps åt. Men det kan ta lång tid innan jag kommer igång med saker och ting. 3 Ja, de pushar på. Uppmuntrar. Har jag gjort fint hemma, städat och så, så påpekar de att jag har gjort fint hemma. Det känns jättebra. Att få höra det. 4 Pratar med mig och vi går på promenader. Promenad uppmuntran, bra lyssnare, är trevliga boendestödjare. Jag kan säga vad jag vill göra, får skjuts med bil. Vill jag inte något, då lyssnar de på det! Antingen så vill jag eller inte, allt är upp till mig. 5 Nej jag klarar mig. De motiverar mig lite lätt då jag klarar mig själv. Vad gäller städning, har jag lärt upp mig själv mer. 7

9 6 Ja, hon frågar! Det tycker jag är jättebra! Och när jag säger att jag ska göra något så säger hon ja, gör inte för mycket bara, så du blir stressad. Det är inte jag van att höra (skrattar). Bara en sån lite grej. Det tycker jag är jättebra. Hon lyssnar. Hon frågar, och sen tittar hon på mig samtidigt. Det är inte jag van vid. Intervjuare: Så hon frågar och väntar på ditt svar.? Ja, det är jättebra och det var det vi skrev i den där ansökan, den där planen. Att de skulle lyssna på mig. 7 De säger att man kommer att klara av det man ska göra, är positiva. 8 Det är viktigt att jag kommer ut och går. Jag vill själv bli aktiverad, tar promenader. Vi handlar mat tillsammans så att onödigt, tex godis, inte köps in. Fråga 5 A: Får du det stöd du har behov av när det gäller sysselsättning? (Av vem får du stödet?) 1 Inte mycket! Har sysselsättning genom XX (en organisation), mån. fre., och jag går även till träffpunkten, ibland, som också är för ungdomar. Och på helger är jag med kompisar och i kyrkan ibland. 2 Ja, skjuts och hämtning ibland till och från jobbet. 3 Ja, sysselsättning, det får jag nog. Jag har ju arbete som jag trivs jättebra med. Sysselsättning? Det kan vara allt möjligt. Om man håller på i lägenheten, typ när jag gjorde adventsfint i lägenheten. Jag strök gardiner. Och man tänkte det är ju ingen annan som stryker, så man får göra det själv. La på juldukar. 4 Ja, självklart! 1 timme på mig att göra något. Jag hittar på saker att göra själv. Kyrkan, sitter vid datorn. Tycker det är tråkigt med träffpunkten, måste inte gå dit. Vill inte umgås med andra sjuka då jag känner mig sjukare då. 5-6 Jag har min sysselsättning själv. Jag har fullt upp. Har jag ont, så stickar jag. Sen har jag en kompis jag brukar hjälpa med stickning och så. 7 Jaa, i början var det sådär, de var inte engagerade. Jag fick göra mycket själv, nu är det bättre. Har även kontaktperson som jag träffar 1 dag i veckan och som stödjer mig med sysselsättning. 8 Ja, det tycker jag! (Boendestöd) Fråga 5 B: Får du det stöd du har behov av när det gäller fritid? (Av vem får du stödet?) 1 Jag får hjälp att köpa kläder när jag behöver det. Vi hjälps åt att städa. Och så får jag hjälp med datorn när jag behöver det. 2 Inte direkt. 3 Nej, behöver inte stöd. 4 Jag åker själv och gymmar. Vill gå till tandläkaren. 5 Det har jag ingen hjälp med. Jag har en kontaktman som jag är ute med ibland. Intervjuare: Skulle du säga att du har behov av stöd på fritiden? Tja, jo kanske det. Intervjuare: Vad skulle du vilja göra då? Fiska. Det vore fint. Och promenader. Det går ju alltid. Mer kommer jag inte riktigt på. 6 Ja, jag vet inte. Jag är ju väldigt uppbokad. Men jag har ju ansökt om ledsagare. För det är t ex svårt med sjukhusbesöken. Man går lätt vilse på sjukhuset. Det är bra att ha någon med sig. 7 Nej! Det tycker jag inte, de kommer ju bara på förmiddagen. De kommer inte på kvällar. De ska följa med på olika aktiviteter, men det blir aldrig att de kommer. Nja, jag vet inte riktigt, jo kanske, om det är boendestödet som ska stötta mig i min fritid. 8 Ja, kompisar och vänner. (Behöver ej stöd) 8

10 Fråga 5 C: Får du det stöd du har behov av när det gäller social samvaro? (Av vem får du stödet?) 1 Ja, jag har tillräckligt. Jag kan bo själv, som en eremit. Jag behöver ingen. (skrattar) Intervjuare: Du vill ha det så? Ja, jag vill ha lugn och ro. Jag har haft det så trassligt förut. 2 Nej, det får jag fixa själv. 3 Nej, behöver inte stöd. 4 Kontaktpersonen hjälper mig. Det är inte boendestödjarens uppgift. 5 Ja, det har jag nog behov av. Jag har inte så många, det är väldigt svårt att komma folk inpå knuten. Lära känna folk. Det blir mer så att man går hem till lägenheten. Och så sitter man där. Intervjuare: Om du fick stöd, med det? Vad skulle du vilja göra då? Opera eller teater. Det längtar jag efter. Men det är svårt att ta tag i. Det kostar ju en del också. Och det är ju svårt. 6-7 Ja det tycker jag att jag får, är nöjd. Kontaktpersonen ger mig mycket stöd, och boendestöd ger mig stöd i social samvaro. 8 Ja jag går och umgås på träffpunkten och med kompisar. Fråga 6: Saknar du något i ditt stöd? 1 Nej, inte hittills. 2 Ja, när dom följer med till läkare så vill jag att de ska vara med både före och efter läkarbesöket. Inte bara under själva läkarbesöket. För under läkarbesöket klarar man sig ju själv, men före och efter har man kanske frågor som man vill bolla med någon, prata om direkt. Det är så lätt att glömma annars. 3 Nej, det kan jag knappt tänka mig. Intervjuare: Du sa tidigare att du skulle kunna tänka dig mer tid? Ja, två timmar till. Intervjuare: Vad skulle du vilja göra då? Ja, vi kanske skulle komma någon vart, men röjandet. Ja, ibland kommer vi in i sovrummet. Men aldrig i vardagsrummet. Dit har vi aldrig tagit oss. Det har vi aldrig hunnit. 4 Nej jag tycker jag får all hjälp jag behöver. Behöver aktivera mig själv också, vill ej ha boendestöd hela mitt liv. Vill inte heller ha boendestöd på helgerna. 5 Skrattar. Vad skulle det vara? 6 Nej! 7 Vill ha mer hjälp med matlagningen. Vissa boendestödjare hjälper inte till med matlagningen, trots att det står skrivet. Vill inte att de bara handlar tillsammans med mig. Just för mig skulle det vara bra att de hjälper mig mer med matlagning, inte bara att jag handlar utan att jag också får coachning att laga maten som jag köper tillsammans med boendestöd. Jag har ju kontaktpersonen som säger till om något inte stämmer eller om något behövs. Kontakpersonen hjälper till med vad jag vill med mitt boendestöd. 8 Nej, inte vad jag kan komma på, det går bra som det är! Fråga 7: Får du den tid du behöver? 1 De hjälper mig med räkningar, att betala räkningar. Det är mycket bättre än att få den hjälpen av en god man. Det var väldigt dyrt att ha en god man, så det slutade jag med. Jag är nöjd med mitt boendestöd. Inget att klaga på. Jag kommer inte på något mer jag behöver. 9

11 2 Behöver mer tid, flera gånger i veckan, helst också på kvällstid. 3 Det räcker, det duger! 4 Ja, det funkar, en timme är inte för lite inte för mycket. 5 Ja, det räcker. 6 Vill ha mer tid med boendestöd. 7 Jag har fått mera tid vid behov. Som när jag var sjuk förut, då fick jag mera boendestöd. Det fick jag för helger också. För det kan man tycka att helgerna är långsamma. Det är ensamt på helgerna. Ibland räcker inte tiden till, känner jag. Man måste vara så effektiv. Man kanske inte är effektiv som det krävs. 1,5 timme är för lite. Man vill hinna prata också. Jag har ju frågat om hjälp med tvättstuge-arbetet. Jag tycker det är så tungt, det arbetet. Det är inte så ofta jag behöver den hjälpen. Det tar kanske två timmar. Jag har en bit att gå dit också. Det blir tungt. Men det får jag inte hjälp med, en hel eftermiddag eller så. Ibland kan man få lite förlängd tid. Och man kan ju handla medan man tvättar också, som man har tvättstugan. 8 Ja, det får jag. Relationer och bemötande (Fråga 8-11) Fråga 8: Vilket bemötande får du i regel? 1 Ibland kan de vara lite hurtiga. Ibland får jag kramar 2 Det är lite olika. Det är inte samma (boendestödjare) jämt. Men det är väl lite olika hur man blir bemött. Ibland tycker jag att de är lite för hurtiga, liksom. Nu ska vi göra det här, liksom okej? Man kan bli stressad av det. 3 Vänligt, trevligt bemötande. Det är oftast en boendestödjare och denne är bra. Alla är bra i bemötandet. 4 De bemöter mig bra. Man får en kram när man träffas, säger hej, pratar och välkomnar in till hemmet... går en promenad, är väldigt trevliga. 5 Det är alltid bra! De är trevliga. 6 Åh, det är väldigt bra nu. Väldigt positivt. Man slipper vara skräckslagen när man öppnar dörren nu förtiden. Förut var jag så rädd att jag skakade när jag skulle öppna dörren. Men så är det inte nu. Det är helt tvärtom nu. Det är jättebra. Jag visste ju inte hur det skulle bli, men det blev ju jättebra. Och de handläggare jag mött har varit väldigt bra. Och dom betonar hela tiden att de arbetar på ett annat sätt. Och så talar dom om vad hon som skulle komma hette också. Flera gånger, så att jag skulle komma ihåg det. Det tycker jag var väldigt bra. Och vi har ett papper att gå efter och jag har kopian. Det tycker jag är bra! Dom har en pärm också. Jag har en egen pärm. Planering och så. Om mig och så. Det är bra, tycker jag. Så att dom vet. Att dom inte ska komma hem och köra här.som om det var deras hem. För det tycker jag inte om. 7 Det är bra! Det är en jag inte gillar alls men det är bara att gilla läget ändå! 8 Jaa, trevliga. Bra, de lyssnar. De lyssnar på vad man har att säga om man nu har en dålig dag Fråga 9: Respekterar personalen dig och din vilja? 1 Ja, absolut. Det gör dom nu. Inte förut, men nu. Vad vill DU göra idag frågar dom. Inte var har vi ont i dag, då?. Det är så skönt. Det är på mina villkor nu. 2 Nja, det vet jag inte om jag kan hålla med om. Ibland blir man behandlad som om man vore ett 10

12 barn, eller nåt. Lite daltad med. Tycker jag. Jag försöker säga ifrån, då. Vissa har den personligheten, på nåt sätt. Det är svårt att göra något åt. (skrattar lite) 3 Ja!. Vill jag handla livsmedel en bit bort då får jag skjuts av boendestödjaren. 4 Ja, helt klart det är jag som sätter gränserna inte dem. Jämsides respekt. 5 Ja, det gör dom. 6 Ja. 7 Det är lite både och, vissa personer bestämmer lite vad de tycker själva! Som ett möte en gång som vi hade, jag visste ingenting om någonting, de bara kom en dag och sa att nu ska vi på möte med kommunen. Bestämmer om möten utan att informera innan. 8 Ja! Bra! Fråga 10: Kan du ge exempel på det? 1 Boendestödjarna är bra. Jag tvättar själv och sopar upp det mesta. 2-3 De hjälper. Jag får skjuts gratis. Vi kommer alltid överrens. 4 Lite svårt att säga, vet inte. De går inte in i lägenheten om jag säger nej. Vill jag inte då kommer boendestödjarna inte. Vill jag så kan de komma. Ingen som tvingar mig till något. 5 De är glada och då blir jag glad. De pratar. Det är bra. Jag blir glad. Man ser alltid fram emot att de ska komma. Så är det. Då har man någon att prata med ett par timmar. Bra personer. De lyssnar på mig. Man pratar när man är ute och går också. 6 Ja, men som jag sa dom frågar mig vad jag vill. De kan komma in och säga sätt dig, du, och ät färdigt din frukost, så börjar jag lite med köket och det tycker jag är jätteskönt. Att de säger att jag får ta det lugnt. 7 Överlag så är det bra med respekten som personalen ger, det är bara en i personalen det inte funkar med. 8 Om jag har en dålig dag och inte orkar gå ut då lagar vi mat tillsammans eller gör andra aktiviteter. Fråga 11: Lyssnar personalen på dig? 1 (Skrattar lite) Det kan vara svårt att samarbeta, men de pratar inte i munnen på mig. Det gör dom ju inte. Men jag hör röster. Läkarna vågar lyssna på vad jag säger. De vågar lyssna. Ingen annan kan lyssna riktigt. Men läkarna är inte rädda. 2 Mm. (Tveksamt, långsamt). 3 Ja! Det tycker jag. 4 Ja! Jag kan prata om vad jag vill, de är bra lyssnare. 5 Ja. 6-7 Ja, det gör de. 8 Ja! 11

13 Inflytande (Fråga 12-14) Fråga 12: Har du en IP eller en SIP? Vet du vad det är? Hur går det till? Hjälper den dig? 1 Samordnad plan? Vad är det? (Intervjuaren förklarar) Ja, långt tillbaka i tiden. 2 Är det inte den man gör tillsammans med boendestödschefen, då? Det är en sorts plan. Jag tror vi träffas var tredje månad. Och kollar om man nått målen? Det är jag, boendestödjaren och Nn som träffas och går igenom. Punktvis. Och kollar om man uppnått målen. Som jag har satt upp, då. 3 Vad betyder det? Har gjort det, satt vid ett bord och diskuterade. Den är gjord, kommer ej ihåg, är mer för personalen. Jag fick bestämma på mötet. Tänker inte mycket på planen. 4 Har en individuell plan, som har gjort att jag mår bättre än innan. Det har gått framåt med planen 5 Ja, det har vi gjort. Det där har vi hållit på med. Vi har gjort det lite extra. Det är jag och min samordnare som pratat ihop oss, och min läkare. Har pratat ihop oss. Så att man har ett kontaktnät. De behöver känna igen mina symtom. För jag blir väldigt glad, för glad. Och då är det inte bra. Då behöver de fånga in mig. Sjukskriva mig, lägga in mig. Så att det inte går så himla långt. De behöver se tecknen. 6 Jag vet precis vad det är! En sån har jag. För att det ska bli precis som jag vill. För att det ska bli så bra som möjligt. Det är jättebra, hos sjukgymnasten också. Så kan man gå tillbaka till det också. Man skriver upp olika uppgifter om mig, och sen att det ska vara lugn och ro, högst fem personer, det är jag som sagt hur det ska vara och ingen annan. Vi har haft stormöte på kommunen. Det kan bli hack i alla fall. Men sjukgymnastiken fungerade det bra med. Intervjuaren: Hjälper den här planen dig? Ja, absolut. För den kan jag referera till, och gå tillbaka till: att såhär vill jag ha det. Det är jättebra. 7 Vad är det? (Förklaring ges.) SIP har jag hört talats om och det ska för första gången ske i nästa vecka. Det är något om att alla man har kontakt med samlas och pratar. Vi ska samlas och prata på boendestödets initiativ, p.g.a. kontaktpersonens och boendestödets konflikter. Det ska inte göras något dubbelt, därför SIP:en för att prata igenom saker och ting. 8 Ja, har gjort. Det var länge sedan, kommer inte ihåg. Myndigheter samlades och pratade med mig. Socialen är drivande i att ha boendestöd. Jag var i centrum och de lyssnade på vad jag ville. Det rullar på som vanligt idag. Fråga 13: Om du är mindre nöjd, vem pratar du med då? 1 Ja, man kan ju prata med.ja? Jag vet inte vad jag ska säga? Vet inte. 2 Ja. Nn, tror jag hon heter. Intervjuaren: Då ringer du till henne? Ja. 3 Boendestödschefen, har aldrig pratat med den personen. 4 Jag har aldrig varit missnöjd med någon tycker vi kan skippa frågan! 5 Ja, då skulle jag prata med Nn. Det skulle jag göra. Hon skulle lyssna. 6 Ja, det är väl den som kommer till mig, då. Stödjaren. Intervjuaren: Om du är missnöjd med stödjaren då? Ja, då får jag väl ta det med den ändå. Fast det är ju lite svårt. För jag är så rädd för konflikter. 12

14 Men kommer man i konflikt måste man prata med varandra. Annars går man bara omkring och är arg. Intervjuaren: Men du tänker inte på att du kan gå till en chef högre upp? Jodå, men jag ringer inte gärna. Jag har telefonfobi och är inte förtjust i telefoner. Det är inte så lätt att få tag i mig heller, för jag svarar inte i telefonen. (Skrattar) Nej, men mejl svarar jag på. 7 Mest med kontaktpersonen. Boendestödjare pratar om mig till andra personer, vilket jag tycker är mindre bra. Berättar hur tystnadsplikten brutits. Jag har själv tagit upp detta med chefen för boendestöd om att den boendestödjaren går och pratar om mig. 8 Jaa, den jag är med just då, på träffpunkten eller med boendestödet. Det har gått bra hitintills, då jag inte behövt prata med någon ännu. Fråga 14: Upplever du att du kan påverka din situation? 1 Ja? Jag har inte varit tungsint, direkt. Jag pratar ut! Med en doktor. 2 Ja. 3 Joda! Jag följer råd från andra och ger människor råd. Pratar med boendestödjaren för att påverka. 4 Ja det tycker jag. Jag tycker att det är bra som det är. Om det är något, säger jag till och de lyssnar. 5 Det tycker jag att jag kan. 6 Ja, numera kan jag det. Så att det blir bra. 7 Jaa, Ja, jo det kan jag! 8 Jaa! Samverkan (Fråga 15-20) Fråga 15: Har du andra insatser/besök? 1 Jag har ju kompisar som kommer på besök ibland. Och hemtjänst fem gånger per dag. Det kan vara olika boendestödjare som kommer. Det kan vara bra att det är lite olika ibland. 2 Ja, kontaktpersoner också. Jag har en kontaktperson. Tio timmar i månaden. Vi brukar hitta på någonting någon gång, då och då. Kortare resor, till exempel. Kryssning, till exempel. Och det gör vi för att vi båda tycker det är roligt. Det är ju inget tvång. 3 Kompisar., boendestöd, psykiatrin kontaktpersonen 4 Kontaktperson 1 gång i veckan. Grannarna. 7 gånger i veckan hemtjänst som ger mig mediciner en gång per dag. En eller två boendestödjare, två gånger i veckan, som kommer, olika från gång till gång, jag tycker det är bra med variation. Varannan vecka hos psykiatrin. 5 Boendestödjare, kontaktperson. 6 Ja, Nn och jag träffas en eller flera gånger i veckan. Och min förra ledsagare också. Läkare, sjukgymnast, folktandvård, Nn och Nn på kommunen. 7 Förvaltare som jag träffar 1 gång varje månad. Kontaktperson, boendestöd. Habiliteringen, psykologen, träffar jag 1 gång per vecka. Läkaren träffar jag inte så ofta, inte heller socialens handläggare träffar jag så ofta. 8 Träffpunkten och psykiatrin är det väl. 13

15 Fråga 16: Hur ofta i så fall? Normalt var fjortonde dag Träffpunkten: 3-4 gånger per vecka, psykiatrin: 1 gång per månad ibland 2-3 gånger. Fråga 17: Hur många har du kontakt med? 1 Jag träffar nog 10 till 12 olika personer varje vecka. 2 Boendestöd och kontaktperson. 3 En kontaktperson. Oftast en boendestödjare och ibland med en praktikant. Jag hämtar medicin själv. Kort stunds samtal med psykvårdare. XX (en organisation), hos dem äter jag lunch på vardagar. På helgerna åt jag på servicehuset, numer äter jag hemma. 4 Fyra olika myndigheter. 5 Boendestödjare, kontaktperson Inom psykiatrin är det två personer. Boendestödjare är lite olika och det spelar ingen roll för mig. En kontaktperson: träffas inte alltid, då kommer en annan vilket gör mig inget. Träffpunkten. Fråga 18: Vet du varifrån alla kommer? 1-2 Ja. 3 Det vet jag alltid. 4 Ja! 5 Jag vet varifrån alla kommer också. 6-7 Ja! 8 Ja. 14

16 Fråga 19: Märker du av att alla du träffar, som hjälper dig, samverkar? 1 Jag vill egentligen klara av min medicinering själv. 2 De känner ju varandra. De vet ju om varandra, om man säger så. Vi har ju åkt tillsammans på en dagsresa, min gamla kontaktperson, min nya kontaktperson, mitt boendestöd och jag. Så dom vet ju om varandra. 3 De gör det. Boendestödet och psykiatrin samarbetar inte så mycket, det är ju sekretess. 4 De samarbetar inte, det behövs inte, det är sekretess. Jag tycker det är bra som det är nu utan samarbete. 5 Ja, jag tror det. Ja, de träffas ju och pratar om det där, till exempel. Om hur de ska göra om jag blir dålig. 6 Det vet jag faktiskt inte, jag träffar dem så sällan. Men min läkare samverkar ju med kommunen och Nn (en person vid kommunen). Det vet jag. 7 Nej det kan man ju inte säga att de gör. Samverkan är dålig. Tar upp svårigheter mellan kontaktpersonen och boendestödet. 8 Ja, det gör de. Ibland vid möten, då alla är med som ska vara med, då samverkar de. Jag är mer självgående, då jag mår bättre. Fråga 20: Hur i så fall? De samverkar inte. 4 De samverkar inte Problem med att kontaktpersonen gör boendestödjares göromål. 8 Kontaktar varandra då det finns frågor. Ibland har vi möten då alla är med. Övrigt Fråga 21: Är det något mer du vill berätta om ditt boendestöd? 1 Jag vill inte ha samma person jämt. Det är bra med lite olika. 2 Nej, inget att tillägga. 3 Nej allt är bra. Jag vill klara mig själv med lite hemtjänst ibland (vid pension). 4 Inte riktigt, de är trevliga, bra lyssnare! Går på promenad, aktiverar mig lite. Jag är inte missnöjd alls. 5 Jag tycker det skulle vara bra om de kunde komma någon gång på helgen också. Jag vet inte om det fungerar? Intervjuare: Har du frågat om det? Nej, det har jag inte. Men det där måste en biståndshandläggare godkänna det. Och det kan ju vara svårt. Men på helgerna blir det lätt tråkigt, långt. Vardagarna är bättre. Men jag tvingar mig ut på promenader på helgen, det gör jag. 15

17 6 Det var svårt att veta vad man kunde förvänta sig av det här med boendestöd. Men allting har fallit på plats, alla instanser. Jag vet inte vad man kan förbättra, faktiskt. Informationen var ju bra. 7 Nej! Bra att det finns och att jag har fått chansen att få denna hjälp. 8 Nej, det går bra som det är! Kan inte komma på något mer. 16

18 Sammanfattning av intervjufrågor Boendestöd Av de åtta intervjuer vi gjorde sa sex av åtta att de hade boendestöd två gånger i veckan. En hade en gång varannan vecka. Tidsplanering En av de intervjuade sa att hon sätter upp mål tillsammans med boendestödjaren som följs upp var tredje månad och det har fungerat bra ända till nu p g a den ändrade arbetssituationen då det hela är lite mer si så där. Flera säger att boendestödjaren hör av sig dagen innan för att höra vad som ska göras. En del har vissa bestämda sysslor vissa dagar. Intervjupersonerna säger att boendestödjaren lyssnar på dem, en av dem säger att det är en jämn avvägning mellan honom och boendestödet när det gäller planering och en påtalar att det gäller att vara effektiv under den tid boendestödjaren är i hemmet. Motivation Boendestödet pushar på när det gäller att komma igång på morgonen eller ta tag i sysslor, de kan t ex diska medan brukaren torkar disk. Det blir lite lättare då, enligt vissa brukare. Motivation kan också komma i form av uppmuntran eller bekräftelse som att t ex när boendestödjarna säger vad fint du har gjort det här hemma. En brukare framhåller att det också i vissa lägen kan vara fråga om att hålla tillbaka - gör inte för mycket nu, du blir bara stressad. Tiden Brukare kan uppleva att det verkligen gäller att utnyttja tiden då boendestödet är i bostaden och att det känns viktigt att det finns tid för samtal. Till en del verkar ju promenaderna ha en sådan funktion då man kan koppla av lite mer och flera av brukarna pratar positivt om promenader. Hälften av brukarna säger att de får den tid de behöver och att en får mer tid vid behov. Två uppger att de skulle behöva mer tid men av olika anledningar inte fått det. Relationer och bemötande Brukarna säger att boendestödet bemöter dem på ett trevligt sätt, är vänliga och att de lyssnar. Två av de intervjuade uppger att ibland kan boendestödet vara lite väl hurtiga och det i sig kan ge upphov till viss stress. Flera av de intervjuade uppger att de får kramar av boendestödet. Aktiviteter Vad gäller aktiviter en vanlig vardag har de flesta brukare vi pratade med sysselsättning eller arbete och de verkar ganska nöjda med det förutom en som gått upp i tid på arbetet lite väl hastigt. 17

19 Det upplevs positivt att de ibland kan få skjuts till och från ett jobb eller sysselsättning. På frågan om de får det de stöd de behöver till sysselsättning är svaren lite blandade men helt klart är att skjuts till och från sysselsättning är ett viktigt stöd. En av brukarna föredrar att hitta sin sysselsättning på egen hand eftersom han inte gärna vill vara tillsammans med andra sjuka. En annan säger att det var lite si så där i början och att man fick göra mycket själv men att det blivit bättre nu. Hur är det då när det gäller stöd till fritid och fritidsaktiviteter? Intervjupersonerna svarar även på denna fråga väldigt olika. Två säger att de överhuvudtaget inte behöver stöd. En annan är redan väldigt uppbokad och någon säger att hon har en kontaktperson som svar på denna fråga. En brukare uppger att boendestödjarna enbart kommer på förmiddagar, vilket kanske försvårar att delta i aktiviteter som finns på eftermiddagar och kvällar. Samma brukare säger att boendestödjarna ska följa med på aktiviteter men att det blir aldrig sker. När det gäller stöd till social samvaro är bilden även här olika för de olika personerna. En av brukarna säger att fritidsaktiviteterna får han fixa själv, en annan att på det här området behövs inget stöd. Två av brukarna svarar definitivt att de behöver mer stöd i fritiden. En säger att det är svårt att komma folk in på livet och går mest hem när sysselsättning/arbete är avklarat. En av intervjupersonerna menar att det är kontaktpersonens uppgift att stötta när det gäller fritidsaktiviteter. Av svaren från brukarna på frågorna som rör stöd till social samvaro, fritid och sysselsättning så är finns det ofta en osäkerhet bland brukarna vad som är vad. Dessutom framgår det att flera brukare inte är vana att tänka att de kan få stöd inom dessa områden av sitt boendestöd. Flera uttrycker osäkerhet om vem som egentligen ska hjälpa dom med sådant som rör aktiviteter utanför hemmet. Saknar du något i ditt stöd? Över hälften av brukarna svarade nej på denna fråga. De uttryckte att de inte saknade något. De som saknar något i sitt stöd uttrycker olika saker. En säger att boendestödet är med vid läkarbesök men att det skulle vara bra om de kunde vara med både före och efter eftersom man kan man kan komma på frågor som man vill prata med någon om. En brukare vill ha mer tid för de hinner bara städa en liten del av den boendes lägenhet. En annan brukare säger att det varit många olika vikarier ibland och som inte kommit när de skulle och t o m inte meddelat detta. Vissa boendestödjare hjälper till vid matlagning men inte alla, även om det står i beslutet att de ska det. Kan behövas lite coachning ibland, anser brukaren. Inflytande IP (individuell plan) eller SIP (samordnad individuell plan) är av betydelsefullt för brukarinflytandet och denna plan bör följas upp och utvärderas minst två gånger per år. Samtliga intervjuade vet med 18

20 sig att denna plan är något som de har gjort. Hur många gånger denna plan följs upp per år varierar från brukare till brukare. Dock anser majoriteten av de intervjuade att IP eller SIP är något som är bra för och hjälper dem. Vid missnöje, vilket få brukare uttrycker att de upplever, skulle tre av de intervjuade vända sig till chefen för boendestödet. En av brukarna tyckte frågan var onödig och en annan hade ingen aning om vem han eller hon skulle kontakta. En person skulle kontakta den han eller hon var missnöjd med, och sa att det gått bra hittills eftersom något missnöje inte förekommit. Ytterligare en skulle försöka prata med boendestödjaren själv, om det fanns missnöje, men konstaterar samtidigt att det skulle vara svårt eftersom brukaren säger sig vara konflikträdd. En person skulle vända sig till sin kontaktperson, vid missnöje med boendestödet. Slutligen upplever samtliga intervjuade att de kan påverka sin situation. Två olika uppfattningar om hur brukarens situation kan påverkas var: Det går att följa råd från andra och ge andra människor råd. Det går att prata med boendestödjaren för att påverka. Samverkan Samtliga intervjuade har andra former av insatser/besök utöver boendestöds insats som; psykiatrin, hemtjänst, kontaktperson, föreningar, ledsagare, sjukgymnast, träffpunkt, folktandvård och kyrkan. Några brukare nämner kompisar, som en insats eller besök. Hur ofta de får besök varierar mellan brukarna. Majoriteten intervjuade vet hur många de har kontakt med och varifrån de kommer. Slutligen är de flesta intervjuade nöjda med samverkan så som den är för dem individuellt. En intervjuad anser att samverkan är dålig (p.g.a. problem mellan kontaktpersonen och boendestödet). En annan vill inte ha samarbete och hänvisar till sekretess. En tredje vet inte vad samverkan är, eller hur den ser ut. Övrigt En sammanfattning av intervjufrågor under området Övrigt, följer nedan: Överlag anser de intervjuade att boendestödet är bra för dem. Någon anser att det är bra med variation på personalen. Någon annan önskar boendestöd även på helger. En tredje vill klara sig utan boendestöd och känna sig mer självgående. Avslutningsvis ansåg en brukare att det var svårt i början. Men det blev till något positivt efter en tid med boendestödet och när denne vant sig vid det. 19

21 Diskussion Boendestöd Den övergripande målsättningen är att brukaren ska bo i egen bostad utan institutionell prägel. Brukaren ska enligt SoL 4:1 kunna få ett behovsprövat stöd med uppföljning. Målsättningen i stödet är att öka förutsättningarna till ett så självständigt liv som möjligt. Man kan konstatera att för de flesta brukare med boendestöd så är stödet med dess insatser viktiga och utgör en relativt stor del av vardagen. Tidsplanering Känslan av att behöva vara effektiv kan ge stress. Det bör finnas tid dels för samtal, bara vara, dels för de sysslor som ska göras. Samtalet kan vara väldigt viktig för en del då de kanske inte har så stort socialt kontaktnät och en del kanske väljer att prata med bosendestödet om vissa saker som de kanske inte vill eller vågar prata med andra om. Motivation Motivationen kan självklart öka om brukare får hjälp med saker som är viktiga för honom som t ex hjälp med datorn. Flera framhåller att promenader ar viktiga. Relationer och bemötande Ett bra bemötande är viktigt för att bland annat stärka brukarens självkänsla och underlätta återhämtning. Samhällets inställning till psykiskt funktionshindrade är ju inte alla gånger bra och brukare kan ha känt av vissa attityder. De flesta brukare säger att de är nöjda med bemötandet och att det spelar roll. En brukare uttrycker att någon boendestödjare är lite väl hurtig, men sammataget kan man säga att en mycket viktig grund för stödet ett gott bemötande verkar finnas. En brukare berättar att han eller hon får kramar av personalen. Vi tolkar det som att brukaren var glad för detta, men tänker att det är viktigt att all sådan kroppskontakt är lyhörd för brukarens önskemål. Det är viktigt för ett gott bemötande. Aktiviteter en vanlig dag Boendestödet ska skapa möjligheter till goda levnadsförhållanden, till att kunna leva som andra. En viktig uppgift för boendestödet är därför att vara en länk till sysselsättning, fritid och social samvaro. För att återhämta sig och för att leva ett så självständigt liv som möjligt är det viktigt med struktur i vardagen och då kanske gärna i form av en sysselsättning/arbete utanför hemmet. Aktiviteter kan naturligtvis också bestå av att man gör saker hemma i sin bostad. Det finns träffpunkt, sim- och sporthall i XX (staden) samt RSMH i kommunen. Det stöd som brukarna kanske tydligast pratar om när det gäller sysselsättning, fritid och social samvaro är att de får skjuts till arbete/sysselsättning. Det framstår som ett mycket viktigt stöd för flera brukare. Samtidigt är det flera brukare som är ovana att tänka att boendestödet kan hjälpa dem 20

22 med dessa områden, och uttrycker osäkerhet om vem dom egentligen kan be om hjälp med detta. Detta är tror vi är ett område som kan förtydligas och förbättras. Inflytande Betydelsen av ordet brukarinflytande är medborgarnas möjlighet att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Vidga brukarinflytandet en väg till ökad delaktighet och bättre service, Civildepartementet, 1991). I avsnittet, Beskrivning av boendestöd samt dess mål och syfte, står det att brukarens inflytande är centralt för boendestödets genomförande. Att ta emot boendestöd i sitt hem kräver ett gott bemötande från personalen, något som också oftast verkar föreligga enligt de intervjuade brukarna. Om en brukare däremot upplever missnöje eller utsatthet då han eller hon tar emot boendestödet kan man se det som ett minimikrav, när det gäller inflytande, att man vet vem man ska vända sig till för att få hjälp. Flera av de tillfrågade skulle vända sig till chefen för boendestödet, men andra hade ingen aning, eller skulle försöka reda ut svårigheterna själv trots konflikträdsla. Vissa brukare har uppenbarligen fått information om vart de ska vända sig, medan andra kanske har fått det men inte tagit till sig det. Mera information om detta behövs till de brukare som har en strategi för vart de ska vända sig vid problem, och även hur de tar denna kontakt (någon kände t ex obehag inför att ringa i en telefon). Samverkan I denna rapport har vikten av myndighetssamverkan för kontinuitet och god kvalité av boendestödsinsats redan påpekats. Kommunikation och samverkan mellan personal som hjälper brukarna inom olika områden, bör fungera på ett bra sätt för samtliga. Ingen ska falla mellan stolarna. De flesta av brukarna var nöjda med hur samverkan kring dem fungerar, men en person hade ingen aning om det pågick någon samverkan för hans eller hennes del och en var missnöjd med den samverkan som fanns. Detta är ett område som kan förbättras, eftersom samverkan bör fungera bra för alla. Det är också viktigt att de intervjuade som vill ha sekretess mellan t.ex. boendestöd och psykiatri, respekteras. Övrigt Önskan om boendestöd eller att vara utan boendestöd är individuellt. Flera berättar om att stödet är mycket viktigt för dem, och några önskar kunna klara sig utan stöd. Det är genom visad respekt och lyhördhet som kommunikationen kan underlättas. Att uppfylla en önskan kan ske genom en bra kommunikation. 21