Hur kommunicerar fackförbundet Unionen med sina medlemmar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kommunicerar fackförbundet Unionen med sina medlemmar?"

Transkript

1 Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Hur kommunicerar fackförbundet Unionen med sina medlemmar? Påverkas kommunikationen av det minskade antalet lokala fackliga klubbar? Maria Johnsson Andreas Mård Medie- och kommunikationsvetenskap hp Vårterminen 2010 Handledare: Jens Cavallin

2 Abstract Authors: Maria Johnsson & Andreas Mård Title: How does the Swedish employees union Unionen communicate with its members? Does the decreased number of local union clubs affect the communication? Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 55 The purpose of this study is to investigate differences of how the Swedish employees union Unionen communicates with its members, on one hand those who are members of local union clubs and on the other non-club members. The number of non-club members has increased due to labour market changes implying that workplaces have been fragmented and hence affect the possibility to form local union clubs. The questions posed in the study are: How does Unionen communicate with its members? How does the communication differ between club members and non-club members? What are the preferences of Unionen s members as far as communication with the central organization? What kind of information do the members seek and how do they find it? What values does Unionen represent? Are there differences between the messages that Unionen is sends out and how members and non-club members, respectively, perceive them? A case study method has been used applying both quantitative and qualitative analyses. Quantitative methods have been used in illustrating the number of discussion subjects at Unionen s website, the members needs for receiving communication and channel usage while qualitative methodologies have been used in interviews with Unionen s members, club chairmen and union representatives as well as semiotic picture analyses and analyses based on methods of Uses and gratifications theory. One conclusion of the study is that two significant differences of communication have been found between members and non-club members. The club chairmen say that they have less communication with non-club members and the non-club members claim that Unionen s messages are more biased. A second conclusion is that there is a difference in the preferred choice of communication channels. The members suggest that , the member magazine and verbal communication work best while Unionen put a lot of its faith in electronic channels, such as web-sites. A third conclusion is that members request more locally relevant information and that they see the Unionen s communication as too general, creating much uncertainty of the objectives of Unionen s communication. Key words: Employees union, Unionen, Communication, Channels, Values, Organizational culture, Semiotics 2 (63)

3 Innehåll 1. Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Tidigare forskning och teoretisk bakgrund Semiotiken Historia och utveckling Semiotikens grunder Peirces tre teckentyper Denotation och konnotation Metaforer, myter och metonymer Metaforer, myter och metonymers tillämpning i en semiotisk analys Förankring och avlösning Organisationskultur Organisationskulturell analys Uses and gratifications theory Kritik mot uses and gratifications Ideologi och kanalval för internkommunikation Metod Undersökningsansats Organisationskulturell analys Kvantitativ innehållsanalys Semiotiska bildanalyser Intervjuer med Unionens medlemmar, ombudsmän och klubbordföranden Mätning av kanalernas användningsområden Mätning av ideologi och kanalval Metoddiskussion Metodkritik (63)

4 4. Resultat och analys Intervjuer med Unionens medlemmar, ombudsmän och klubbordföranden Jämförelse: Upplevelser av Unionens kommunikation mellan klubbanslutna och icke klubbanslutna medlemmar Unionens organisationskultur Artefakternas påverkan på organisationskulturen Jämförelse av organisationskultur mellan förbundet och medlemmarna Ämnen som diskuteras på Analys av frågor och svar på Semiotiska bildanalyser Unionens beskrivning av sig själva: På webben och i informationshäftena Jämförelser i kommunikation mellan Unionen och medlemmarna_ Mätning av ideologi och kanalval för internkommunikation Skillnader i valet av kommunikationskanaler mellan medlemmar, ombudsmän och klubbordföranden Mätning av Uses and gratifications: Unionens kommunikationskanaler _ Skillnader i kanalernas användningsområden Slutdiskussion och konklusion Slutdiskussion Intervjuer med medlemmar, ombudsmän och klubbordföranden Semiotiska bildanalyser Konklusion med återkoppling till problemformulering och frågeställningar Förslag till fortsatta undersökningar 57. Källförteckning 59. Bilagor: 1. Intervjuunderlag för Unionens medlemmar 2. Intervjuunderlag för ombudsman/klubbordförande 3.Informationshäftet Det här är Unionen 4.Informationshäftet Arbetsplatsombud med informationsmandat 4 (63)

5 1. Inledning En fackförening är en arbetarorganisation som organiserar arbetstagare från en viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) eller arbetsplats (industriförbundsprincipen) för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Enligt Arne Kastö, facklig förtroendeman på Alfa Laval (personlig kommunikation, 9 april, 2010) innebär detta förhandling om löner, regler på arbetsplatsen, klagomålsprocedurer, regler angående anställning, avskedande och gynnande av arbetare, fördelar och arbetsförhållanden. De avtal som förhandlas fram av fackföreningen är ofta bindande för arbetarna och arbetsgivaren under en fastslagen tidsperiod, och i vissa fall även för arbetare som inte är medlemmar. Idag fungerar det ofta så att arbetaren betalar en medlemsavgift varje månad till föreningen, som i sin tur anställer administrativ personal, jurister, förhandlare, ger ut tidningar, driver kampanjer och dylikt. De flesta fackföreningar driver även en arbetslöshetskassa. Det är en organisation som betalar pengar till arbetstagare som för tillfället inte har något arbete. På samma sätt som de politiska partierna arbetar fackföreningen med hjälp av förtroendevalda personer. Förtroendevald kallas den som genom allmänt val eller val i medlemsorganisation erhållit ett uppdrag. Förtroendeorganisationen inom Unionen består av kongressen som är Unionens högsta beslutande församling: 260 ombud som träffas vart fjärde år och beslutar om vad Unionen ska uträtta framöver. Kongressen väljer förbundsstyrelse, och varje region väljer sin regionstyrelse. Det finns 19 regioner inom Unionen. Medlemmarna i regionstyrelserna och förbundsstyrelsen väljs ut från de aktiva medlemmarna på arbetsplatserna. Förutom de förtroendevalda finns det en organisation för de anställda. På varje arbetsplats där det finns medlemmar så försöker man bilda klubbar som ska företräda deras intressen gentemot arbetsgivaren. Idag består ca 50% av Unionen av klubbmedlemmar. (A. Kastö, personlig kommunikation, 9 april, 2010). Unionen är namnet på ett svenskt fackförbund som bildades den 1 januari 2008 genom en sammanslagning av fackförbunden HTF (handeltjänstemannaförbundet) och Sif (Svenska industrifacket) och som beslutades vid den gemensamma kongressen (två parallella kongresser pågick samtidigt i samma lokal) den 3 oktober Unionen ingår i tjänstemännens centralorganisation (TCO) och är där det största förbundet. Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och landets 5 (63)

6 största tjänstemannaförbund. De har ca medlemmar, varav förtroendevalda i över företag och organisationer. (unionen.se, 2010) 1.1 Problemformulering Enligt Unionens webbplats kräver nya tider nya fack. Fackföreningens grundidé är att det är klubbarna som driver förhandlingar om löner, regler på arbetet, klagomålsprocedurer, regler angående anställning, avskedande och gynnande av arbetare, fördelar och arbetsförhållanden. Unionens arbetsorganisation bygger därmed på kommunikation med medlemmarna genom deras klubbar på arbetsplatsen. De förtroendevalda besitter mycket av fackföreningens kompetens, med stöd från de anställda på regionkontoren. 50% av Unionens medlemmar befinner sig på arbetsplatser utan en klubb, vilket innebär att de inte har tillgång till klubbens kompetens och erfarenhet av sin egna arbetsplats. Utvecklingen inom näringslivet går mot att arbetsplatserna blir mindre och det blir svårare för fackförbundet att bilda klubbar på varje arbetsplats (unionen.se, 2010). Under perioden 1965 till idag har det skett stora förändringar på arbetsmarknaden. Den största förändringen är att den offentliga sektorns andel av den totala sysselsättningen mer än fördubblats. Den svarar idag för drygt 30 procent av den totala sysselsättningen. Samtidigt har industrins andel av sysselsättningen näst intill halverats sedan Även andelen sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat kontinuerligt. Industrins minskande andel beror delvis på att verksamheter har lagts ut på andra företag som räknas till tjänstesektorn och på produktivitetsförbättringar som har minskat behovet av anställda. En tredje orsak är att företag, och i viss utsträckning hela branscher, har slagits ut. (SCB, Arbetskraftsundersökning, 2010 ). I Sverige utgör små och medelstora företag den största delen av näringslivet. Endast 0,1 procent av alla företag i Sverige är stora företag, d.v.s. har 250 anställda eller fler. (SCB:s Företagsregister, 2010) En sådan trend innebär att Unionens medlemmar har olika tillgång till kommunikation med förbundet beroende på om en lokal klubb finns tillgänglig eller inte. Det är därför intressant att studera hur möjligheten till kommunikation påverkar medlemmarnas förståelse för Unionens arbete, medvetenheten om vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga och uppfattningar om förbundets profil. Skulle det visa sig att avvikelsen för dessa faktorer skiljer sig mellan klubbmedlemmar och klubblösa behöver 6 (63)

7 Unionen utveckla en ny strategi för att hantera förändringarna med det minskade antalet klubbar. Unionen behöver också fundera över hur medlemmarnas bild av förbundet och dess verksamhet skall stärkas. Denna undersökning skall bidra till att skapa ett sådant beslutsunderlag och att kommunikationsstrategier tas fram där medlemmarnas behov tillgodoses. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur kommunikationen som finns inom Unionen har påverkats av de ändrade förhållandena på arbetsmarknaden med färre klubbanslutna medlemmar. Detta syfte undersöks via följande frågeställningar: Hur kommunicerar förbundet med sina medlemmar: klubbmedlemmar och klubblösa? Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de två grupperna? Hur vill medlemmarna att Unionen skall kommunicera med dem? Vilken typ av information söker medlemmarna och hur hittar de det som eftersöks? (klubblösa och klubbmedlemmar)? Vad innebär medlemskapet för Unionens medlemmar? Finns det någon skillnad mellan de budskap förbundet sänder ut och medlemmarnas åsikter? 1.3 Avgränsningar Eftersom Unionen (unionen.se, 2010) har medlemmar fördelade på över företag och organisationer, har det varit omöjligt att genomföra intervjuer med dem alla inom ramen för en C-uppsats. Vår lösning på problemet har varit att avgränsa oss till regionen Sydväst där vi i samråd med Unionen valt ut lämpliga företag och branscher där medlemmarna intervjuats. Efter överenskommelse valdes fyra stycken medelstora företag inom ITbranschen ut för att på så sätt få ett tillräckligt underlag av data samtidigt som mindre företag sorteras bort. Förbundet tillhandahåller över åttio stycken trycksaker på sin webbplats och stora delar av detta material kommer från externa aktörer som anlitats av Unionen snarare än deras egna medarbetare. För att avgränsa detta material till en analyserbar enhet har endast två stycken trycksaker (Informationshäftena Det här är Unionen och Arbetsplatsombud med informationsmandat ) med Unionen som huvudavsändare undergått en semiotisk analys. Anledningen till att just dessa två trycksaker valdes ut är att 7 (63)

8 vi vill välja ut trycksaker som innehöll fotografier som kunde analyseras och att häftena skulle vara så pass lika till format att det går att generalisera slutsatser för just denna typ av trycksak. Slutligen har avgränsningar fått göras avseende det innehåll som finns tillgängligt via webbplatsen. Denna är uppdelad i en offentlig och en privat del som är låst med lösenord. Vår semiotiska analys behandlar endast indexsidan i den offentliga delen medan vår analys av artefakter omfattar hela den offentliga webbplatsen. Anledningen till att de båda analyserna skiljer sig åt i omfattning är att den semiotiska bildanalysen skulle ha fordrat helt egen undersökning om webbplatsen undersökts i sin helhet medan antalet artefakter kan undersökas kvantitativt. 8 (63)

9 2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK BAKGRUND I detta kapitel presenteras de teorier som kommer att ligga till grund för vår undersökning och hur dessa skall tillämpas. 2.1 Semiotiken- Historik och utveckling Semiotiken är en generell, filosofisk lära vilken beskrivs som det systematiska studiet av tecken och andra betydelsebärare, inklusive de ickespråkliga (ne.se, 2010). Läran har gått genom flera olika utvecklingssteg från antikens grekland till 1900-talets kopplingar mellan historia och tecken. Utvecklingen beskrivs av semiologerna och lingvisterna Sebeok, Posner och Rey (1994, s.894) som sex stycken avgörande trender i historien då semiotiken förändrats. 1. Grekerna från Herakleitos till Stoikerna med Aristoteles som medelpunkt. 2. Hellenisterna och romarna, de första kristna tänkarna, retorikerna, lingvisterna, filosoferna och logikerna. 3. De medeltida teologiska författarna 4. Början på den moderna vetenskapen med humanister såsom Dante och filosofer/forskare. 5. De klassiska filosoferna och forskarna under och 1700-talet t ex Locke talet med logiker såsom Mill, filosofer (Peirce m.fl.), lingvistiker (Saussure m.fl.) och naturforskare såsom Darwin. Sebeok, Posner och Rey (1994, s.895) gör också en åtskillnad mellan tiden före och tiden efter de s.k. semiotikerna där bland annat Peirces läror står i fokus (Se avsnittet Peirces tre teckentyper för mer information). Från att ha varit tätt förknippad med filosofin har semiotikens områden breddats som en följd av semiotikernas intåg, vilket beskrivs via följande citat: The history of semiotics is mainly a way to read (to decode) such thinkers as Aristotle or Berkeley, Leibniz or Ferge, Freud or Darwin, when they discuss the sign, its nature and function, the systems which underlie signification, representation and the like. After the concise foretokening of semiology by Saussure and mainly after the genesis of the doctrine called semeiotic, the semiotic by Peirce everything begins to change. A new object for the history of ideas is slowly built up from Peirces semiotic to Morris and Saussures semiology to 9 (63)

10 Hjelmslev. As a result many philosophers, logicians, sociologists, echologists, theoreticians of art, of literature etc, are influenced by one or another aspect of semiotics. (Sebeok, Posner och Rey (1994,s.895) Semiotikens grunder I semiotikens historik och utveckling nämndes bland annat att lingvisten Ferdinand de Saussures teorier om tecken har utgjort en vändpunkt i hur semiotiken tillämpas. Kommunikationsprofessorn John Fiske (1990, s.61ff) vid University of Wisconsin-Madison beskriver Saussures semiotik mer utförligt. Inom semiotiken går det inte förutsätta att ett meddelande avkodas på det sätt som sändaren avser eftersom meddelandet, som består av tecken, kan ha olika betydelser beroende av vem som tolkar detta. Totalt beskrivs tre faktorer som avgörande för hur tecken kan tolkas: För det första måste tecknet sättas i relation till dess användare. Fiske (1990, s.61) säger att läsaren hjälper till att påverka tecknets betydelse genom att låta erfarenhet, attityder och känslor påverka detta. Ett sådant resonemang innebär att både sändare och mottagare har en uppfattning om vad ett tecken betyder och att man inte kan förutsätta att ett meddelande avkodas på det sätt som sändaren avser. För det andra säger också Fiske (1990, s.61) att tecknen ordnas i koder och system som ett sätt att motsvara ett samhälles eller en kulturs krav på samhörighet och möjlighet att använda kommunikationskanaler. Den tredje faktorn enligt Fiske (1990, s.61) är att tecknen och koderna förekommer inom en kultur och utgör fundamentet i dess existens. Detta innebär att tecknen och koderna blir ett sätt för kulturen att synliggöra sig och särskilja sig från omvärlden och därför inkludera även tecknen betydelser som kan ses som självklara inom kulturen men obegripliga för en utomstående mottagare. Sammanfattningsvis innebär semiotiken ett samband mellan tecken, det tecknet hänvisar till och tecknets användare. Tecknet måste därmed först skickas till en mottagare som uppfattar detta som en hänvisning (ett betecknande) till en viss innebörd som förstås av mottagaren. Tecknet får följaktligen sin mening endast genom att tolkas på samma sätt av sändare och mottagare, en företeelse som av Fiske (1990, s.69) kallas för negotiering/förhandling. 10 (63)

11 Modell Saussures beskrivning av tecknet tecken består av det betecknande plus det ( tecknets fysiska existens) betecknande (mental föreställning) beteckning extern verklighet eller betydelse (Från Fiske 1990, s.66 ) Som ses i modellen ovan använder Saussure enligt Fiske (1990, s.66) tre begrepp för att förklara denna process. Det betecknande (signifiant) är det fysiska tecken som registreras av sinnena och bildar en mental föreställning (det betecknade, signifié) som i sin tur genererar en förståelse (beteckning) om världen och hur tecknet fungerar i denna. Fiske (1990, s.68) preciserar Saussures tankar via påståendet att ett tecken endast kan förklaras genom att definiera vad tecknet inte är: Tecknet man bestäms av hur det skiljer sig från andra tecken. Man kan alltså betyda inte djur, inte kvinna eller inte pojke Gränserna mellan en kategori och en annan är dragna av människor, de är inte naturliga eftersom naturen är en helhet. Det finns ingen gräns mellan man och pojke förrän vi drar en Det betecknade är alltså konstruerat av den kultur eller subkultur vi tillhör. Det tillhör det lingvistiska eller semiotiska system som medlemmar av kulturen använder för att kommunicera med varandra. (Fiske 1990, s.68) För att förklara i vilka sammanhang ett tecken har en viss betydelse använder medievetenskapsprofessorn Jostein Gripsrud (2002, s.153) vid universitetet i Bergen begreppet koder. Koder står följaktligen för överenskomna bestämmelser eller regler där ett uttryck förknippas med ett visst innehåll som kan t ex vara facklig kod, reklamkod, filmkod etc. Därför måste tecknen alltid analyseras inom en viss kod för att bli rättvisande för det aktuella sammanhanget Peirces tre teckentyper Vid sidan av Saussure dominerar den amerikanske filosofen Charles S. Peirces teorier semiotikens utveckling. Gripsrud (2002) sätter in Peirces 11 (63)

12 teorier i ett praktiskt sammanhang genom att påvisa hur tecken indelas i olika typer som styr hur högt värde tecknet har: Den typ av tecken som är mest arbiträra d.v.s. godtyckliga kallas för symboler. Till denna typ hör t ex det verbala språket liksom trafikljusens färger vissa logotyper och andra fenomen som förutsätter att vi har lärt oss en viss kod för att förstå dess betydelse. Den andra typen [ av tecken] är ikoner. Fotografier är ikoniska eftersom dessa efterliknar det betecknande som de står för. Den tredje och sista typen kallas index eller indexikaliska tecken och är tecken som så att säga pekar på vad de står för. Detta beror på att det finns en kausal relation eller orsaksverkan relation mellan tecknet och det som det står för. (Gripsrud 2002, s.150ff) Denotation och konnotation Ett annat sätt att betrakta läran om språket och tecken (sedermera kopplat till Semiotiken) är via nationalekonomen och filosofen John Stuart Mills (1869) teorier om språk och logik. Mill kopplade samman språket med logiken eftersom han menade att logikens resonemang och antaganden genomfördes via språket. Detta innebär enligt Mill (1869, s.11) att en ofullständig förståelse av språket och ordens mening onekligen skulle leda till felaktiga slutsatser. Förståelsen för språket är sammankopplad med införandet av förslag d.v.s. vad som kan anses som trovärdigt och icke trovärdigt: To know the import of all possible propositions would be to know all questions which can be raised, all matters which are susceptible of being either believed or disbelieved. How many kinds of inquiries can be propounded; how many kinds of judgements can be made; and how many kinds of propositions it is possible to frame with a meaning, are but different forms of one and the same question. (Mill,1869, s.11) Från citatet ovan kan läsas att ett och samma ord eller påstående är kopplat till flera olika förslag/påståenden och att det därför är viktigt att förstå när ett påstående (eller term som det kallas i kommande citat) är mer eller mindre trovärdigt. Detta gör Mill (1869, s.20ff) då han utvecklar sitt resonemang genom att bland annat införa begreppen konnotation och denotation i sina teorier: A non-connotative term is one which signifies a subject only, or an attribute only. A connotative term is one which denotes a subject and 12 (63)

13 implies an attribute. By a subject is here meant anything which possesses attributes. Thus John or London, or England are names which signify a subject only. Whiteness, length, virtue signify an attribute only. None of these names, therefore, are connotative. But white, long, virtuous are connotative. The word white, denotes all white things, as snow, paper, the foam of the sea etc, and implies, or as it was termed by schoolmen, connotes, the attribute whiteness. (Mill 1869, s.20) I en mer modern beskrivning av denotationer och konnotationer förklarar Gripsrud (2002, 142) att den fysiska existensen och mentala föreställningarna skiljs åt via de båda begreppen. Denotation kallar han för tecknets direkta betydelse vilken uppfattas via sinnena t ex syn, hörsel etc., medan konnotation (även kallad medbetydelse) utgör de möjliga mentala föreställningar som kan göras om tecknet. En annan viktig aspekt angående konnotationer som också påpekas av (Gripsrud 2002, s.142ff.) är att tecken alltid är beroende av den tid och den kultur de förekommer i. Detta innebär att tecknens betydelse inte är statisk utan kan förändras över tid och därmed går det inte förutsätta att ett tecken som setts som uppenbart av en generation är det för nästkommande. Även om tecken teoretiskt sett kan generera ett stort antal konnotationer så görs kopplingen i praktiken utifrån en logisk uppsättning av urval och kombinationer. Gripsrud (2002, s.158ff.) beskriver denna process som beroende av två olika strukturer som kallas för syntagm och paradigm och använder en liknelse om menyn på en restaurang för att förklara hur strukturerna fungerar: Ett typiskt franskt exempel på ett syntagm är menyn på en fin restaurang. Menyn är strukturerad enligt en kulturell bestämd ordningsföljd för de olika rätter som ingår i en anständig måltid: förrätter, huvudrätter, ostar och desserter. Denna ordningsföljd kan betraktas som en kulturspecifik syntagmisk kod. Till varje element i den syntagmiska koden tillhör ett paradigm utifrån vilket man kan göra val. Allt passar inte som förrätt, och det som passar in på denna plats i måltidssyntagmet kan man inte återfinna inom dessertparadigmet. (Gripsrud 2002, s.159) 13 (63)

14 2.1.4 Metaforer, myter och metonymer Utifrån de urval som möjliggörs i syntagmen skapas möjlighet att belysa vissa element i såväl text som bilder. Fiske (1990, s.126ff.) menar att paradigmatiska urval av tecken kan användas för att uttrycka något okänt i kända termer, en s.k. metafor. Det bekanta blir följaktligen en förmedlare av den obekanta innebörden och på så sätt utnyttjar metaforen både likheter och skillnader med det ord som borde ha stått i dess ställe genom att tillföra kompletterande information. Även bilder kan användas metaforiskt där t ex en händelse eller ett föremål kan användas för att symbolisera något annat än sig självt. Som exempel kan tas de partipolitiska färgerna där rött är en metafor för socialism, blått för borglighet, grönt för miljö o.s.v., men teoretiskt skulle dessa färger ha kunnat bytas ut mot vilka andra som helst och ges en annan innebörd. En vanligare form av kopplingar mellan uttryck och verklighet står metonymen för. Fiske (1990, s.130f.) beskriver denna som en del av verkligheten som skall representera en helhet och påpekar att urvalet av metonymer är synnerligen viktigt eftersom de formar läsarens bild av verkligheten utifrån det som skrivs eller visas. En jämförelse kan göras mellan metonymer och index. Båda pekar på något, men till skillnad från indexet är metonymen godtyckligt utvald och gör det därmed svårt att begrunda hur verkligheten ser ut utan att ha tillgång till andra referensramar. Därav skapas myter d.v.s. kulturella antaganden om verkligheten som antingen kan vara sanna eller falska, men som oftast inte genomgår granskning av de personer som tror på densamma. Resonemanget vidareutvecklas av sociologen och semiologen Roland Barthes (2007, s.201, ff.) som menar att myten är ett yttrande som det endast finns formella och inte fysiska hinder för. Detta innebär att ett föremål alltid måste ses ur det sammanhang där det förekommer eftersom sammanhanget och yttrandet alltid är suggestivt. Barthes (2007, s.201.) säger också att mytens form inte spelar någon roll utan att alla föremål ges en viss betydelse kopplat till den som betraktar föremålet oavsett om det är en text, en tabell eller en bild etc. Därför måste alla typer av texter granskas som om de vore myter för att förstå de kulturella kopplingar som betraktaren tillför dessa Metaforer, metonymer och myternas tillämpning i en semiotisk analys Ett av metaforerna, metonymerna och myternas tillämpningsområden är inom semiotiska analyser där en fråga ställs huruvida möjliga paradigmatiska urval kan göras ur ett syntagm för att på så sätt skapa alternativa betydelser av 14 (63)

15 det/de tecken som visas. Fiske (1990, s.140ff.) ger exempel på en sådan analys utifrån nyhetsbilder och menar att bilden först analyseras denotativt i ett s.k. första ordningens syntagm där olika grupper av tecken sorteras ut ur bilden. Först bestäms bildens huvudtecken som utgör själva grundelementen i vad som sker. Därefter belyses underordnade tecken som utgörs av bildens omgivande element för att på så sätt se hur syntagmet sätter tecknen i relation till varandra och vad detta får för betydelse för bildens helhetsförståelse. Fiske (1990, s.143) säger att varje enskilt tecken är försett med en mental föreställning och då dessa sätts samman med bildens huvudtecken bildas den uppfattning som blir avgörande för vad mottagaren anser om bilden och dess budskap. I detta stadium av analysen måste också den andra ordningens syntagm vägas in d.v.s. hur myter om hur tecknen i bilden fungerar och agerar. Sådana myter finns i de mest triviala ting såsom om gammalt och ungt, trendigt och omodernt, manligt och kvinnligt etc., men också om hur olika saker fungerar t ex. samhällsinstitutioner, fackföreningar, olika typer av företagsbranscher mm. Vidare säger Fiske (1990, s.143) att dessa myter kan förstärkas genom att producenten av bilden styr mottagaren i en viss riktning. Detta kan t ex ske genom att beskära bilden så att vissa element blir framträdande, använda vissa kameravinklar, lägga till skärpa och oskärpa och infoga text i bilden och på så sätt skapas en s.k. gynnad tolkning av budskapets innehåll, d.v.s. de värderingar som sändaren vill framhäva. Det är också viktigt att känna till att varje element i bilden har ett visst syfte i att uppfylla tolkningen. Paradigmatiskt kan flera olika val av tecknen som visas bytas ut mot ett annat. T ex kan ett foto av en man iförd formell klädsel bytas ut mot en man som bär blåställ för att på så sätt ge en större känsla av anknytning till en fackförening som vill belysa sina medlemmars arbetsvillkor. På så sätt blockeras tolkningen av facket som en stel och byråkratisk organisation. Fiske (1990, s.149ff.) utvecklar detta resonemang ytterligare genom att låna teorier från sociologen och kulturteoretikern Stuart Hall (1973b) om tre betydelsesystem som styr hur individer tolkar och reagerar på sin uppfattning av samhället. Den första som är den dominerande koden har redan kort berörts i form av beskrivningen om en gynnad tolkning av bilder. Här förmedlas de vardagliga värderingar som de flesta medlemmar i en kultur anser stämma och utgör således kommunikation som skall förmedlas till en stor mängd mottagare. Därtill finns en negotierande kod där de dominerande värderingarna erkänns, men förses med en rad förbehåll. Förbehållen kan gälla faktorer såsom att värderingarna fungerar i de flesta fall, men behöver förses med begränsningar så att de människor som inte gynnas av de rådande 15 (63)

16 värderingarna kan få sina intressen tillgodosedda. Den negotierande koden tar därmed en medlande roll mellan det dominerande systemet och dem som inte delar detta och kan därmed fungera som en mellanpart i ett samhälle, i en organisation eller i en kultur. Slutligen finns den oppositionella koden som direkt avfärdar tecknens dominerande kod och de sociala värderingar som påverkar denna. Mottagaren inser följaktligen vilket budskap som sändaren vill framföra, men väljer att inte dela denna tolkning eftersom budskapet inte stämmer överens med vederbörandes världsuppfattning. Därför omformas istället budskapet till att få en ny innebörd som tjänar mottagarens syften. Dessa betydelsesystem är viktiga att känna till för att förstå hur de semiotiska beteckningarna fungerar och varför olika uppfattningar uppkommer. Genom att sätta in tecknen i betydelser av individ, kultur och samhälle ökar denna förståelse och på så sätt går det även att analysera hur ett tecken kan förändras om det visar sig att mottagaren tolkat detta på ett sätt som inte avsågs av sändaren Förankring och avlösning Då en sändare vill begränsa antalet tolkningar som ett tecken kan ha kan det hända att vederbörande använder sig av nya tecken som förstärker den gynnade tolkningen av texten. Gripsrud (2002, s.162) ger exempel på detta från filmens värld där en films titel presenteras först och sedan kombineras med bilder (själva filmen) för att ge en gynnad tolkning till vad titeln egentligen innebär. Ett annat användningsområde, där text och bild kombineras, är enligt Gripsrud (2002, s.162). då texten säger något som inte framgår av bilden och därmed ändrar förståelsen för budskapets helhet Ett sådant tillförande av betydelse kallas för avlösning och detta kan utgöras av berättande text till en bild, pratbubblor i en serietidning etc. 2.2 Organisationskultur Begreppen kultur och organisationskultur kan användas på flera olika sätt. Mats Alvesson (2001, s.11), som är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, nämner att kultur för det första kan betyda gemensamma föreställningar och trossatser För det andra kan en kultur definieras som organisationens känslomässiga sidor där gemensamma känslor hos organisationens individer och en gemensam anda/tankesätt betonas. En tredje definition rör hur saker och ting i organisationen utförs s.k. informellt handlande. Följaktligen blir begreppet kultur tämligen svävande och att det därför är viktigt att använda ord som beskriver vad begreppet innebär: 16 (63)

17 Kulturen finns inte i första hand finns inuti människors huvuden utan någonstans mellan huvudena på en grupp människor där innebörder och symboler uttrycks öppet, t ex i arbetsgrupper och i styrelsesammanträden, men också i materiella objekt. Kulturen blir då central när det gäller hur vi skall förstå beteenden, sociala företeelser, institutioner och processer. Kulturen blir den ram inom vilken dessa fenomen blir begripliga och meningsfulla. (Alvesson, 2001 s.12) Vidare förklarar Alvesson (2001 s.12f.) att kulturen skapar en gemensam innebörd för vad något betyder. Medlemmarna inom kulturen förväntas tolka kommunikation på ett likartat sätt och på så sätt förstå de regler och normer som förekommer inom organisationen. Detta är dock något som sällan sker i verkligenheten, till stor del beroende på att ett meddelande förekommer i många olika sammanhang, s.k. kontexter. Ett och samma budskap kan därför betyda helt olika saker beroende på vilken avdelning i organisationen som tolkar budskapet, om personen är arbetare eller chef och mellan åldersgrupper Organisationskulturell analys För att förstå hur olika tolkningar kan uppstå i en organisation och hur pass samstämmiga dess medlemmar är, måste organisationen undergå en analys där kulturens nivåer synliggörs. Ledarskapsforskaren Edgar H. Schein (2004, s.9ff.) förklarar att kulturen ger förståelse för hur kommunikationen mellan människor fungerar, hur beslut fattas och hur normer och regler utformas och förstås av dem som skall följa dessa: The concept of [organizational] culture helps us to explain all of these phenomena and to normalize them. If we understand the dynamics of culture, we will be less likely to be puzzled, irritated and anxious when we encounter the unfamiliar and seemingly irrational behavior of people in organizations, and we will have a deeper understanding not only why various groups of people and organizations can be so different, but why it is so hard to change them. Even more important, if we understand culture better, we will better understand ourselves better understand the forces acting within us that define who we are, that reflect the groups which we identify and to which we want to belong. (Schein, 2004, s.10) Med detta i åtanke är det viktigt att gestalta hur en organisationskultur tar sig uttryck i verkligheten så att eventuella skillnader mellan den upplevda kulturen och det faktiska tillståndet kan synliggöras. Schein (2004, s.26ff.) 17 (63)

18 beskriver tre kulturella nivåer som används för att förstå hur organisationer fungerar: Artefakter, vilka utgörs av manifesta uttryck och beteenden i organisationen. Klädsel, arkitektur, hjältar, språkbruk och möblering kan säga en del om organisationens värden t ex. synen på status och innovation, vad som är formellt eller informellt osv. Här ingår också vardagliga arbetsmetoder och hur organisationen presenteras (t ex i ett organisationsschema). Artefakterna är dock tvetydiga eftersom ett uttryck kan ge beskriva flera olika egenskaper och därför lätt missuppfattas av den person som skall studera dessa. Antagna trossatser och värden styr förväntningarna om vad som skall hända då en organisationskultur och dess medlemmar agerar på ett visst sätt. Detta beror på att liknande lösningar har fungerat tidigare och formats, från att vara ett värde som kan ifrågasättas, debatteras, utmanat och testat empiriskt, till att bli en kollektiv trossats. Detta kan gälla hur organisationens profil efterlevs t ex vid mötet med omvärlden eller att intressen som motsvarar organisationens värden uppmuntras av ledningen. Grundläggande antaganden d.v.s. något som medlemmarna i en organisation tar för givet om vad som är verkligt och sanning, om hur tiden fungerar, hur yta fördelas, hur människor fungerar, samt om hur mänsklig aktivitet och relationer skall fungera. Eftersom antagandena har förstärkts upprepade gånger inom organisationen blir de något som håller organisationen samman, men också markerar distans till omvärlden eftersom de inte ifrågasätts utan istället stöter bort avvikande uppfattningar. 2.3 Uses och gratifications theory Uses och gratifications är en s.k. mottagarmodell som innebär att modellen frångår det traditionella perspektivet med att se på kommunikationen ur sändarens perspektiv till att belysa hur mottagarna använder medierna och vilka behov som dessa fyller. Werner J. Severin, professor vid BJ, Missouri (Columbia) har tillsammans med kollegan James William Tankard Jr., professor emeritus vid School of Journalism på University of Texas i Austin (2001 s.296) lånat dessa teorier från sociologen Elihu Katz (1959) och sätter in behoven i fem stycken kategorier bestående av sociala och psykologiska faktorer: 18 (63)

19 Kognitiva behov - Att få information, kunskap och förståelse. Affektiva behov Känslomässiga, nöjesbetonade eller estetiska upplevelser. Personligt förenade behov Förstärkt trovärdighet, självförtroende, stabilitet och status. Socialt förenade behov Stärkta band med familj, vänner mm. Spänningslösande behov Verklighetsflykt och avledning. Dessa behov förklarar att mottagandet av den kommunikation som sänds ut via medierna påverkas av fler faktorer än tydligheten i budskapet. Kommunikationen kan vara väl anpassad till mottagarna demografiskt och socioekonomiskt, men likväl inte nå mottagarna med avsedd effekt eftersom deras medieval även baseras på möjligheten att få estetiska upplevelser eller att ha något att prata med vänner om. Därför måste även sådana faktorer finnas i avsändarens medvetande så att meddelandet sprids via kanaler som fyller avsett behov för så många av mottagarna som möjligt Kritik mot uses and gratifications theory Mycket kritik har riktats mot uses and gratifications idéer om individens självbestämmande av mediernas användning. Den tyske, kritiske filosofen Herbert Marcuse (1991,s.4) menar att människors behov sällan skapas av dem själva utan förs fram av samhällets maktelement. De behov som mottagarna säger sig uppleva är följaktligen inte deras egna utan skapade av makthavarna för att utöva förtryck av massorna. Kritik mot uses and gratifications har också riktats från bland annat från Ien Ang (1991,s.153), professor i kulturstudier vid University of Western Sidney, som menar att forskarna generellt sett vet för litet om mediernas inblandning i människors livsvillkor. Uses och gratifications fokuserar på de behov som sändaren efterfrågar medan mottagaren ses som ett medel för kontroll och konsumtion. Ang (1991, s.157) säger också att mottagaren inte alltid har möjlighet att välja de program [medier] som denne vill eftersom han/hon är utsatt för påtryckningar från grupper som vederbörande ingår i. Ett exempel kan vara inom familjen där en medlem bestämmer vilka program som skall ses på TV, medan andra medlemmar får rätta sig efter den dominerande medlemmens önskemål och följaktligen inte får sina behov tillgodosedda. Slutligen kritiserar flera medieforskare, däribland Drotner et. al (1996, s.82ff.), uses and gratifications dels för ge ett individuellt perspektiv på sociala olikheter och maktdominans, vilket därmed är samstämmigt med 19 (63)

20 föregående kritik, och dels för att försöka kategorisera människors behov utan djupare förståelse för vad de innebär. Därtill säger Drotner et. al. (1996, s.83) att det är svårt att veta huruvida det är medierna som skapar behov eller om behoven fanns från början. Enligt denna teori bör därför uses and gratifications kompletteras med frågor om vilka behov som medierna inte tillfredsställer för att på så sätt särskilja befintliga behov från dem som medierna skapar. 2.4 Ideologi och kanalval för internkommunikation För att ledningen i en organisation skall kunna kommunicera med sina medlemmar krävs en förståelse för hur valet av kanaler påverkar mottagandet och förståelsen för det budskap som sänds ut. En kanal definieras som ett specifikt medium som används för att nå avsedda mottagare t ex en [personal] tidning. (www.businessdictionary.com, ) Katherine Miller (2009, s.49) som är filosofie doktor i kommunikation vid Texas A&M University, beskriver att valet av kanaler för internkommunikation påverkas av den ideologiska inriktning som ledningen i en organisation har och följaktligen strävar mot: Traditionella organisationer: Kommunikationen som förekommer i denna typ av organisation sker huvudsakligen från ledningen och nedåt i organisationen. Skriftliga källor såsom personaltidningar, e-post och anslagstavlor används i stor utsträckning där texten i huvudsak är formellt utformad. Återkopplingar där frågor ställs till ledningen är sällsynta och det är huvudsakligen sakfrågor som kommuniceras. Human Relations-organisationer: Till skillnad från de klassiska organisationerna förespråkar Human Relations-organisationen kommunikation som sker både horisontellt d.v.s. mellan avdelningar och människor i organisationen och vertikalt i form av instruktioner från ledningen. Sociala aspekter får utrymme i kommunikationen som ofta sker via personliga möten i en informell ton. Human Resources-organisationer: I den här typen av organisation skall medarbetarna aktivt bidra till organisationens effektivitet och därför sker kommunikation på alla nivåer i organisationen och mellan alla avdelningar. Det innehåll som förmedlas i kommunikationen rör såväl arbetsrelaterade uppgifter som social information och dialoger kring de förbättringar som organisationens medlemmar skall bidra med. Både 20 (63)

21 informell och formell kommunikation förekommer i organisationen beroende på vilket budskap som skall förmedlas och i vilken situation som detta förekommer. 21 (63)

22 3. METOD I detta kapitel kommer våra val av metoder att presenteras vilket är grunden för den empiriska studien. Metoderna som presenteras skall hjälpa till att uppfylla syftet med studien. 3.1 Undersökningsansats Undersökningen bygger på en kvalitativ och kvantitativ fallstudie av klubbmedlemmar och klubblösa inom region sydväst. Denna metod används för att få förståelse för vilka ämnen som diskuteras inom Unionen och undersöka vilka betydelser som klubbmedlemmar respektive klubblösa medlemmar utläser ur kommunikationen inom ett visst geografiskt område d.v.s. region Sydväst. Fallstudien syftar till att ge djupgående kunskaper om det ämne som undersöks. Helge Østbye, professor i massmedia vid universitet i Bergen (2003 s.240) säger att det som kännetecknar fallstudien är att den fokuserar på en enda undersökningsenhet, som undersöks på djupet. Den urvalsstrategi som är bäst lämpad vid kvalitativa fallstudier, d.v.s. fokusering på beskrivningar och tolkningar inom en viss avgränsad kontext, är enligt Sharan Merriam (1994 s.60), doktor i pedagogik vid University of Georgia, icke-sannolikhetsurval, där den vanligaste formen är målinriktat urval. Ett sådant urval har använts för denna analys. Urvalet innebär enligt Merriam (1994 s.60) att ett antal kriterier beskrivs som vilka skall innefattas i undersökningen. 3.2 Organisationskulturell analys En organisationskulturell analys har genomförts där artefakter, åtagna värden och grundläggande antaganden som Unionen kommunicerar till medlemmarna beskrivs. Analysen av artefakter har varit mycket omfattande där bilder, texter och videoklipp på webbplatsen utgjort underlaget. Materialet på sidan har bedömts likvärdigt i form av hur många gånger det förekommer förutom i fallet med videoklipp där det nämns i analysen om personerna inleder sin presentation/intervju informellt och sedan övergår till att vara formella. Artefakterna har sedan satts in i ett större sammanhang med intervjuernas hjälp. Här förklaras hur artefakter, åtagna värden och grundläggande antaganden samspelar. Detta görs i och med att såväl medlemmarnas respektive ombudsmännens och klubbordförandens åsikter som data från studien av webbplatsen kan jämföras. De organisationskulturella värdena som beskrivs av Schein (2004, s.26.) är viktiga att känna till eftersom en alltför stor avvikelse i vad Unionen står för 22 (63)

23 och vad medlemmarna förväntar sig kan leda till att medlemmarna bildar egna subkulturer som drivs med andra värden än de som förbundet står för. Den organisationskulturella analysen skall således jämföra medlemmarnas och förbundets värden och attityder och se huruvida dessa stämmer överens. 3.3 Kvantitativ innehållsanalys En kvantitativ innehållsanalys enligt Østbyes (2003 s.212 ff.) teorier har använts för att sammanställa de frågor och svar som diskuterats på Unionens webbplats. Forumet finns tillgängligt på den öppna delen av Unionens webbplats och kan därmed nås av samtliga besökare och inte bara dem som har tillgång till lösenord. Genom att använda oss av de underkategorier som fanns under länken för respektive ämne utlästes ett mycket detaljerat underlag av ämnen som diskuterats mellan Unionen och dess medlemmar. De kvantitativa data som hittades gällde hur medlemmarna ställt sig till frågorna som diskuterats d.v.s. om de ansåg att kommunikationen hjälpte dem eller inte. Resultatet jämfördes sedan med svaren från intervjuerna där likheter och skillnader kunde analyseras. 3.4 Semiotiska bildanalyser De semiotiska bildanalyserna, som bygger på Fiskes (1990 s.140ff.) teorier, har riktats mot Unionens webbplats samt två informationshäften som exempel på de budskap som förbundet kommunicerar till sina medlemmar och hur detta ger olika latenta och manifesta kopplingar hos mottagaren. Webbplatsen analyseras i form av entrésidan där bilder, texter och logtyp står i fokus. De båda informationshäftena Detta är Unionen och Arbetsplatsombud med informationsmandat analyseras i form av bilder och de texter som finns i direkt anslutning till bilderna. Informationshäftena har valts ut därför att de är likvärdiga till struktur och att de har skapats av Unionen själva istället för externa aktörer och således i större grad påverkats av värdena inom förbundet. Som utgångspunkt för analysen har begreppen denotationer, konnotationer, myter, metaforer och metonymer samt förankring och avgränsning använts eftersom dessa dels visar på hur Unionen kodat sitt budskap och dels vilka möjligheter som det finns för medlemmarna att avkoda detta. 23 (63)

24 3.5 Intervjuer med Unionens medlemmar, ombudsmän och klubbordföranden Den kvalitativa metoden bestod ursprungligen av intervjuer med Unionens medlemsföretag inom IT-branschen där klubbanslutna respektive ickeklubbanslutna medlemmar skulle fördelas jämnt företagen emellan. Med tanke på att det ofta är svårt att hitta respondenter så valdes IT-branschen där det finns ett stort urval av respondenter. Unionen tog kontakt med respondenterna för att få deras godkännande till att bli kontaktade för intervju. Unionens gruppchef skickade förfrågningar till 300 medlemmar varav 4 stycken lämnade sitt godkännande till att bli kontaktade. Detta innebar ett problem för undersökningen och beslut togs på att ändra i underlaget av respondenter. Undersökningen kompletterades därefter med två stycken ombudsmän och två stycken klubbordföranden för att på så sätt ge svar på dels hur medlemmarna kommunicerar, men också hur de klubbar som finns får och ger information samt hur kommunikationen som ombudsmännen ger och kan ta del av ser ut. Med det nya underlaget tillgängligt sammanställdes två stycken separata semistrukturerade intervjumanus för anställda och ombudsmän/ordföranden, omfattande tolv respektive elva ämnen som låg till grund för tiominutersintervjuer med respondenterna. Varje respondent kontaktades per telefon där frågorna följde manuset, men där det också fanns möjlighet till förtydliganden och återkopplingar. Urvalet av intervjupersoner har skett i samråd med Unionens regionkontor Sydväst där regionkontoret sorterade ut respondenter efter följande kriterier: 2st klubbmedlemmar och 2st klubblösa personer Klubbmedlemmar respektive klubblösa jobbar inom samma bransch (IT) 2st ombudsmän 2st klubbordföranden 3.6 Mätning av kanalernas användningsområden För att mäta hur Unionens medlemmar använder de kanaler som förbundet förmedlar sin kommunikation genom och vilka behov som tillgodoses av dessa används resultatet från intervjuerna med klubbmedlemmar och klubblösa. Här uttrycker medlemmarna vad de använder kommunikationen 24 (63)

25 till att fylla för behov. Antalet förekomster av respektive behov räknas och jämförs sedan med de behov som klubbordföranden och ombudsmän anser att kommunikationen skall fylla. Som utgångspunkt för mätningen används Elihu Katz (1959) fem kategorier av sociala och psykologiska faktorer som beskrivs av Severin och Tankard (2001, s. 296) enligt följande: Kognitiva behov Affektiva behov Personligt förenade behov Socialt förenade behov Spänningsavlösande behov 3.7 Mätning: Ideologi och kanalval för internkommunikation En mätning av Unionens val av kommunikationskanaler med medlemmarna har gjorts för att visa på likheter och skillnader i hur förbundet kommunicerar med sina medlemmar och hur medlemmarna vill att Unionen skall kommunicera med dem. Därefter kopplas medlemmarnas upplevelser till Millers (2009, s.49) sammanställning av tre ideologier för på så sätt visa på hur valet av kommunikationskanaler påverkar medlemmarnas uppfattning av förbundet. Antalet förekomster av kommunikationskanaler kommer att räknas utifrån medlemmarnas redogörelser och sedan jämföras med klubbordförandens och ombudsmännens beskrivning av kanaler. Som kriterier för vilka kanaler som används och hur de påverkar uppfattningen av förbundet används följade kriterier enligt Millers (2009, s.49 teorier). Informationsinnehåll Informationens riktning Typ av kommunikationskanal (skriftlig, elektronisk, muntlig etc.) Kommunikationsstil 3.8 Metoddiskussion För att bedöma en undersöknings forskningsmässiga resultat förutsätts att det är möjligt att avgöra huruvida de slutsatser som framkommit är sanna. Østbye (2003, s.40f.) beskriver begreppen reliabilitet och validitet för att förklara vilka krav som ställs på forskningsrapportens utformning. Reliabilitet innebär 25 (63)

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat.

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. PAPP Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. Förberedelser inför en turnering. Ladda ner papp för windows, spara zipfilen på lämpligt ställe på din dator och lägg

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT A

EXAMINATIONSUPPGIFT A EXAMINATIONSUPPGIFT A Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-11 Innehåll 1. Grundläggande kommunikationsformer... 3 1.1 Interpersonell kommunikation... 3

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGA 1 - Friday TV hade ingått ett avtal med moderbolaget Metronome kring BUMP Productions TV-programförslaget: Minute Winner. Friday TV och Metronomes hade skapat ett annat

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER Restaurang Jonas Restaurant Jonas is a luxury restaurant in Stockholm, run by award winning chef Jonas Lundgren. Here we offer longer

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF - Are you searching for Ikea Sverige Books? Now, you will be happy that at this time Ikea Sverige PDF is available at our online library.

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design Boken Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design är helt grundläggande inom interaktionsdesign kan upplevas som abstrakt och svårt att förstå förstås bäst genom att man utforskar och upplever

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer