Foto: Janne Moberg. Kornknarr. Motalas kommunfågel

Transkript

1 Foto: Janne Moberg Kornknarr Motalas kommunfågel

2 Kornknarr - Motalas kommunfågel Kornknarren tillhör gruppen sumphöns, men är inte i lika hög grad som sina släktingar bunden till blöta träskmarker. Arten föredrar fuktiga gräsmarker och åkervallar som inte betas. Kornknarren (Crex crex) är bara hälften så stor som en rapphöna och betydligt slankare. Den har kort trubbig näbb. Del av huvudet, hals och bröstet är grått vilket är särskilt tydligt hos hanen. Övriga fjäderdräkten är vattrad i gult och brunt. Rygg och stor del av vingarna är tydligt mörkfläckade. I flykten, som sällan ses, framträder dinglande ben och tydliga rödbruna vingfält. Artens främsta kännetecken är den vittljudande tvåstaviska och säregna sången ährp- ährp eller crexcrex som främst hörs under försommarnätter. Den anländer sent på våren från mitten av maj till en bra bit in i juni. Flytten tillbaka till övervintringsområdena söder om Sahara sker under september. Kornknarr vid Rosenkällasjön i Linköpings kommun, Foto: Janne Moberg

3 Kommunfåglar i Östergötland Kommunfåglar är ett samarbetsprojekt mellan Östergötlands ornitologiska förening och länets kommuner. Syftet är att informera och öka intresset för i många fall hotade fågelarter och för biologisk mångfald. På sikt är meningen också att genomföra praktiska åtgärder som gynnar fågelarterna. Kommunfåglar i länet: Norrköping - Kungsfiskare Finspång - Fiskgjuse Söderköping - Svärta Linköpings - Rödspov Åtvidaberg - Talltita Kinda - Berguv Valdermarsvik - Skräntärna Ydre - Smålom Boxtholm - Mindre hackspett Mjölby - Sånglärka Motala - Kornknarr Vadstena - Svarttärna Ödeshög - Pilgrimsfalk Kornknarr - Sällsynt och hotad I det gamla bondelandskapet var kornknarren en vanlig fågel som trivdes i fuktiga slåtterängar. I och med förändringarna i jordbrukslandskapet med uppodling av slåtterängarna och framför allt en allt mer tidigarelagd vallslåtter så har kornknarren minskat dramatiskt. Artens bon förstörs om slåttern sker under juni eller första halvan av juli. Från tusentals spelande hannar i länet för hundra år sedan är nu beståndet nere i några tiotals spelande hannar. Nedgången av bestånden är likartade i övriga landet. Kornknarren i Motala En av länets bästa lokaler är Olivehult vid sjön Stråken. Här finns stora vallodlade åkrar som tidvis slåttras sent. Under senare år har upp till sex hannar spelat samtidigt. Bra är även odlingslandskapet söder om Boren runt Ekebyborna kyrka.

4 Förekomst av kornknarr i Motala kommun

5 Börja rapportera in i artportalen du med! Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 40 miljoner fynduppgifterna (med undantag för vissa känsliga arter), som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med. Läs mer på

6 Kornknarr vid Rosenkällasjön i Linköpings kommun, Foto: Janne Moberg Åtgärder som gynnar kornknarren Naturvårdsverket har tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för kornknarr. De åtgärder som föreslås i programmet är restaurering av strandängar och olika anpassningar av jordbrukets miljöstöd som gynnar trädesbruk och sen vallslåtter. En kommun kan vidta en hel del åtgärder som gynnar kornknarren. Kommuner äger ofta åkermarker i närheten av sina tätorter som på sikt ska exploateras. Arrendeavtal på dessa marker kan utformas så att de gynnar arten. I industriområden finns ofta även större obebyggda gräsbebyggda tomter. Om de inte tillåts växa igen utan årligen putsas på hösten kan de fungera som häckningsplats för arten. Ett bra exempel i länet är området kring Tinnerö eklandskap där Linköpings kommun inventerar spelande kornknarrar på försommaren sedan några år tillbaka. Kommunen har avtalat med arrendatorerna om senarelagd slåtter kring spelplatserna. Antalet spelande hannar har ökat som resultat av detta samarbete.

7 Kärt barn har många namn... Knarksparv var ett av en lång rad gamla namn på kornknarren. Andra exempel är gräsknarr, åkersnärpa, åkerskära, skärsax och räfsvridare. Men den kallades också Äringsfågel eftersom den ansågs båda om ett gott skördeår. När kornknarren kom om våren, i mitten av maj, var det förr dags att repa löv till utfyllnadsfoder åt kreaturen. Då ropade knarren Rep mer! Rep mer! När säden började mogna uttyddes ropet i stället: Skär å ät! Skär å ät! Foto: Janne Moberg Östergötlands ornitologiska förening (ÖgOF) navet i östgötsk fågelskådning ÖgOF samlar fågelintresserade i Östergötland och verkar för naturvård och fågelskydd samt för ornitologisk forskning. Bevarande av biologisk mångfald med fokus på fåglar är en av föreningens huvuduppgifter, och de vill också utveckla fågelskådningen i landskapet både kunskapsmässigt och socialt. Föreningen är en regional förening av BirdLife Sverige Sveriges Ornitologiska Förening. Deras medlemstidning heter Vingspegeln och kommer ut fyra gånger om året. Medlemskap kostar 150 kr/år eller 180 kr/år för familj. Betalning görs till ÖgOF:s plusgiro Tidningen Vingspegeln erhålls genom medlemskapet. Besök gärna föreningens hemsida,

8 Vid frågor kontakta: Henrik Sandberg Kommunekolog, Tekniska förvaltningen Upptäck mer om Motalas natur och friluftsområden på kommunens hemsida: