Bibliotekshluskolan Specialarbete 1878: 7 4

Transkript

1 Bibliotekshluskolan Specialarbete 1878: 7 4 BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KUNGALVS KOMMUN

2 BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KUNG~.LVS KOYMIIN Rättelser sid 30 media Biblioteksfilialen i Diseröd var det totala bokbeståndet band varav 33 referens- och,l 914 barnböcker. Man hade en dagstidning och 21 tidskrifter. Beståndet ar alltför litet, speciellt på facksidan, dar man t ex bara har ett halvt uppslagsverk. Nyförvärv under 1978 var 685 enheter, utgallringen -var 17 enheter. sid Biblioteksfilialen i Kode media Man höll under 1978 Kungälvs-Posten och en tidskrift. Nyförvärv under året var 445 enheter, utgallringzn var 64 enheter. sid 35 Kungalvs filialbibliotek, 1978 tabell Ytterbys personal, öppettider och lokalyta galler för sid ijppethållande folkbibliotek fakta ung alv Fakta om Kungälv ar:. 48 timmar/vecka + 15 timmar för skolan på huvudbiblicteket. sjukhusbibliotek bilaga 2 Sjukhusbiblioteket bör vara öppet 1 timme i veckan/ 30 vårdplatser, dock minst 5 timmar/vecka fördelade på minst två dagar. (Sjukhusbiblioteket sid 57) 1nvånare/km2 i Kungälvs Kommun 1975.

3 INLEDNING 1 1. BAKGRUND 3 BESKRIVNING AV KUNGALVS KOMMUN Befolkning Politisk sammansättning Skatt och budget sysselsättning Industrier och företag Social service Skolor och utbildning Fritid och fritidsgårdar Kollektivtrafik Karta Över kommunen 1.2. BESKRIVNING AV KOMMUNDELARNA Kungälv Diseröd Kode Karna Marstrand Ytterby BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KOMMUNEN IDAG Huvudbiblioteket i Kungälv Biblioteksfilialen i Diseröd Biblioteksfilialen i Kode Biblioteksfilialen i Karna Biblioteksfilialen i Marstrand Biblioteksfilialen i Ytterby Sjukhusbiblioteket Skolbiblioteken.4. NORMER, STANDARDS OCH REKOMMENDATIONER Befolkningsunderlag Lokaler Media Personal Öppethållande JAMFORANDE BIBLIOTEKSSTATISTIK Jämförelse mellan filialerna i Kungälv och Oskarshamn FORSLAG TILL UTBYGGNAD AV OCH REFORMER INOM BIBLIOTEKSORGANISATIONEN HUVUDBIBLIOTEK OCH FILIALER Huvudbiblioteket Biblioteksfilialerna Målsättning Medieutveckling

4 2.2. BOKBUSS Bokbuss i Kungälv Bokbussens kapacitet och prestanda Statsbidrag till köp av bokbuss Tidsschema för planering och verkställighet av bokbussinköp Kostnader för bokbuss i Kungälvs kommun i 1978 års kostnadsläge utvärdering av bokbussverksamhet 2.3. BARNBIBLIOTEKSVERKSAMHET Bokförsörjning till förskolan och fritidshemmen Förslag till organisation 2.4. UPPSOKANDE VERKSAMHET Boken kommer Bokdeposition på institutioner Bokutlåning på arbetsplatser Andra verksamhetsområden 2.5. SKOLBIBLIOTEK OCH FOLKBIBLIOTEK I SAMVERKAN Gymnasieskolan Grundskolan 2.6. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Huvudbiblioteket Biblioteksfilialerna Bokbuss Skolbibliotek Medieutveckling Bilagor : Direktiv för specialarbete vid Bibliotekshögskolan bil. l Koordinatkarta över Storgöteborg 1975 bil. 2 Kommunsamköp informerar bil. 3 Folkbibliotekens målsättning - ett förslag bil. 4

5 INLEDNING Avsikten med denna utredning är att ge förslag på hur biblioteksverksamheten i Kungälvs kommun kan utvecklas och förändras för att på bästa sätt svara mot kommuninvånarnas kultur- och informationsbehov, speciellt med tanke på den decentraliserade verksamheten, såsom biblioteksfilialer, bokbuss och uppsökande verksamhet. Utredningen har gjorts på uppdrag av kulturnämnden i Kungälv och är ett specialarbete vid institutionen för bibliotekarieutbildning vid högskolan i Borås. Handledare har varit Sven-Olof Svensson, bibliotekskonsulent vid statens kulturråd, tidigare lektor i bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan. Direktiven(bi1aga l) har utarbetats vid stadsbib- lioteket i Kungälv. De berör framförallt filialernas utveckling och deras samordning med huvudbiblioteket och den roll en eventuell bokbuss skulle spela i detta sammanhang. De tar upp olika former för uppsökande verksamhet såsom förskoleservice, boken kommer - verksamhet, service till skolor utan bokrum och bokbussens eventuella roll vid bokutlåning på arbetsplatser samt integrationen mellan skola och folkbibliotek i kommunen. Utredningen mynnar ut i ett förslag till femårsplan för biblioteksverksamheten för åren ' Liknande utredningar har gjorts i Ekerö kommun utanför Stockholm och i Harryda kommun öster om Göteborg. Den relativt grundliga kartläggning som gjorts över kommunen har jämförts med normer för biblioteksverksamhet i svensk och utländsk litteratur. Använda böcker har förtecknats direkt efter respektive kapitel. För att komplettera facklitteraturen inom olika biblioteksområden har vi tagit kontakt med personer som har samlad erfarenhet och kunskap inom sina områden. Sålunda har ett stort antal personer intervjuats : tjänsteman på kulturrådet angående bokbuss och bokutlåning på arbetsplatser, tjänstemän på skolöverstyrelsen och kommunförbundet angående skoloch gymnasiebibliotek och samverkan mellan skola och folkbibliotek. Förutom dessa har ett flertal personer ute på fältet intervjuats angående sina specialområden, exempelvis bokutlåning på arbetsplatser, bokbuss, service till barnstugor och boken kommer-verksamhet. På regional nivå har chefen för länsavdelningen i Göteborg intervjuats. På kommunal nivå har bibliotekarier i kommuner jämförbara med Kungälv kontaktats angående verksamheten vid dessa bibliotek.

6 Kännedom om biblioteksverksamheten i Kungalvs kommun har vi fått genom bibliotekschefen, personalen vid huvudbiblioteket och filialföreståndarna vid de olika filialerna. Angående andra förhållanden och verksamheter i kommunen som har indirekt betydelse för biblioteksverksamheten (skolor, barnomsorg, vägar etc) har vi varit i kontakt med de flesta förvaltningarna i kommunen. Dessa personliga kontakter utgör en stor del av källmaterialet och personerna ar liksom facklitteraturen förtecknade efter respektive kapitel.

7 historik 1 BAKGRUND 1.1. BESKRIVNING AV KUNGALVS KOMMUN Nuvarande Kungälvs kommun bildades 1971 genom sammanslagning av staderna Kungälv och Marstrand, kommunerna Romelanda, Ytterby och Hermansby samt församlingarna Hålta och Solberga från Kode kommun. Från början hörde även Rödbo församling på Hisingen till Kungälv, men denna fördes 1974 till Göteborg, fysisk Den nya kommunen fick en landareal av 361 km 2. Den beskr ivning indelas i sex kommundelar med varsin tätort att fungera som servicecentrum. Kommundelar med invånarantal Kungälv ( invånare) Diseröd ( ) Romelanda och Kareby församl. Kode ( " ) Hålta och Solberga församlingar Kärna ( ' ) Torsby, Harestad, Lycke " Marstrand (l 185 Ytterby ( 'I Totalt invånare Det preliminära invånar.antalet är Kungalvs kommun ligger i Göteborgs och Bohus lan. Centralorten Kungälv ar belagen vid skiljet mellan Göta och Nordre alvar, vilka aven begränsar kommunen mot öster och söder. Kustområdet i väster utgör en betydande del av kommunen. Skärgården ar rik på öar och vikar och viktig för friluftslivet. Marstrand ar av riksintresse i detta avseende. Den nordligaste delen av kommunen utgörs av ett stort vildmarksområde, Svartedalen, som också bedömts vara av riksintresse som strövområde. Mellan dessa områden blandas slatt och skog. Viktiga jordbruksområden finns i Solberga, Harestad och Kareby samt längs Göta alv.

8 -- -. nuläge Befolkning Kommunen hade en befolkning på invånare. Av dessa bodde en fjärdedel, cirka människor i glesbygd. Av ålderspyramiden framgår att Kungälv ar en relativt ung kommun. Medelåldern ligger på 34 år och 43% av befolkningen är under 30 år. Medelåldern för riket är 38 år (1977). Andelen manniskor i produktiv ålder är därmed något större än riksgenomsnittet. - I?#l)* I prognos Beträffande befolkningsutvecklingen i kommunen finns två prognoser. Den ena grundar sig på lansstyrelsens bedömningar av det framtida behovet av arbetskraft och Statistiska Centralbyråns antaganden om fruktsamhet och dödsrisker. Enligt denna kommer Kungälvs kommun 1985 att ha invånare. I den andra prognosen, kommunens egen, ar man något mer optimistisk beträffande befolkningstillväxten. - Kommunens prognos för befolkningstillväxt inv " " " "Att bedöma befolkningsutvecklingen är mycket vanskligt beroende på många faktorer; osäker utbyggnadstakt, svårigheter att förutse familjesammansättningar för in- och utflyttade, permanentning, utglesning, födelsetal etc etc." (Kungälvs kommun, flerårsplan , s. 2) utländska medborgare I kommunen fanns totalt 849 utländska medborgare. Av dessa bor 658 i Kungälv och Ytterby. Övriga 191 fördelar sig tämligen jämnt i de andra kommundelarna. De största grupperna kommer från Finland, Jugoslavien och Norden utom Finland, en grupp kommer från Grekland Politisk sammansättning kommun- Kommunfullmäktiges sammansättning ar 13 c, 8 fp, fullmäktige 7 m, 1 kds, 18 s och 2 vpk, sammanlagt 49 ledamöter. Ordföranden ar folkpartist. Kommunstyrelsens ordförande ar centerpartist F I

9 kulturnämnd Kulturnämndens sammansättning är 2 c, 1 fp, 2 m och 4 s, sammanlagt 9 ledamöter. Ordföranden' tillhör moderata samlingspartiet Skatt och budget Kungalvs kommun omsätter i sin driftbudget for 1979 drygt 300 miljoner kronor, vilket gör cirka kr per kommuninvånare totalt. Bruttokostnaderna per invånare fördelar sig på följande sätt: Kommunens utgifter, bruttokostnad per invånare kr/inv Administration 686 Arbete och näringsliv 332 Mar k 79 Bostäder 517 Kommunikationer 531 Fritid 388 Kultur 139 Energi,vatten,avfall 17% Utbildning 3092 Social omsorg 1839 Miljö-,halso-,samhallsskydd 164 Oförutsedda utgifter 161 Kostnadsrantor m m 486 Överföring till kap.budget 515 bibliotek Av de 139 kronor/invånare som går till kultur, används 86 kronor/invånare till biblioteksverksamheten. S skattekraft oförutsedda utgifter Vart att notera ar att summan som laggs till oförutsedda utgifter ar större an hela summan som spenderas på kulturen. Skattekraften vid 1978 års taxering var 227:46 kronor,... då medelskattekraften i riket var 250:13 kronor. utdebitering Sammanlagd skatteutdebitering i Kungälv är 30 kronor.

10 Kommunens inkomster Kommunal iiratt k Kommunens utgifter Ut bildnin j Socialmsorg

11 Sysselsättning 1977 fanns i kommunen arbetstillfällen enligt länsstyrelsens beräkningar på grundval av enkäter till företag och myndigheter. pendling prognos Antalet förvärvsarbetande personer som pendlade till arbetsplatser utanför kommunen minus dem som pendlade till kommunen för att arbeta uppgick 1975 till De flesta pendlar till Göteborg. Antalet sysselsatta inom kommunen uppskattas av länsstyrelsen att 1985 vara Nettopendlingen (antalet utpendlare minus antalet inpendlare) uppskattas av lansstyrelsen 1985 uppgå till personer. Antalet sysselsatta i olika branscher och nettopendlingen personer a1935 i985 prognos enligt Gnss?yizken nettopendling Jordbruk m m avser branscherna jordbruk, skogsbruk, fiske och trädgårdsodling, Privata tjanster inkluderar bl a hotell och restaurant, bank- och försäkringsverksamhet, uppdragsverksamhet och maskinuthyrning samt reparationsverksamhet. Offentlig förvaltning och tjänster omfattar fem delbranscher: offentlig förvaltning samt polis- och brandväsende, försvarsverksamhet, undervisning och forskning, hälso- och sjukvård, socialvård.

12 Industrier och företag Det största företaget i kommunen är Göteborgs Kex AB med cirka 800 anställda. Kexfabriken ligger i centrala Kungälv. ICA-EOL AB i Ytterby har cirka 350 anställda i det. centrallager som ligger i Rollsbo industriområde. GDG Biltrafik AB har sammanlagt cirka 160 anställda på olika arbetsplatser i Kungälv. Den största gruppen utgörs av chaufförer och dem som arbetar i verkstäderna. FEAB-Marstrandsverken på Koön i Marstrand ar varvsindustri med cirka 120 anställda. GOTAB, Göteborgs Offsettryckeri AB i centrala Kungälv har cirka 120 anställda. Utöver dessa fem större företag finns med mellan 40 och 100 anställda och ett stort antal mindre företag. - Social service barnomsorg Nedanstående tabell visar i första kolumnen antalet platser i den kommunala barnomsorgen enligt budgeten för Den andra kolumnen visar prognosen inför 1982 enligt Barnomsorgsplan Antal platser i den kommunala barnomsorgen daghemsplatser familjedaghemsplatser (0-6 år) platser i förskola/deltidsgrupp fritidshemsplatser (7-12 år) familjedaghemsplatser (7-12 år) Dessutom finns 45 daghemsplatser på lasarettets daghem. åldringsvård I kommunen finns 5 ålderdomshem med tillsammans 197 platser. Ett av dessa, Strandgården i Marstrand (12 platser),kommer att avvecklas under I Hermansby planeras ett servicehus för pensionärer vara färdigt färdtjänst Cirka 900 personer i hela kommunen anlitar färdtjänst. s jukvhrd Tre sjukhus finns i kommunen, alla i tätorten Kungälv. - Antalet vårdplatser på sjukhus -- d Kungalvs lasarett 220 vårdplatser Kungälvs sjukhem 5 1 II (för långvarigt sjuka) Fontinhemmet 173 M (för lättskötta psy kiskt - sjuka)

13 Ytterligare ett sjukhem planeras stå färdigt Det skall ligga i Ytterby och ha 78 vårdplatser och 24 dagtidplatser. sar skolan Sammanlagt i särskolan finns 150 barn mellan O och.. 23 år. Särskolan ar lokalmässigt integrerad med den vanliga skolan. Har finns 10 elevhem, daghem, förskola, yrkesskola, dagcenter och fritidsgård. För vuxna utvecklingsstörda finns ett dagcenter, Alvgården, med 12 platser och ett inackorderingshem med 7 platser. fr igangshemmet - Kriminalvårdsanstalten på Iskallan ar ett frigångshem med plats för 18 interner. alkoholvårds- Från och med juli 1979 skall den nuvarande alkopoliklinik holvårdspolikliniken samordnas med en ny institution, Liljeborg, för personer som har problem med droger. Den skall omfatta både behandlings- och inackorderingshem (10 platser), samt ett dagcenter för personer Skolor och utbildning skolor Antal elever i kommunens skolor läsåret 1978/79.., 1 gymnasieskola, Kongahallaskolan elever (nyttjas även av Ale kommun) 2 högstadieskolor, Ytterbyskolan l' och Thorildskolan 13 låg- och mellanstadieskolor 3105 " komvux elever Den kommunala vuxenutbildningen har under senare år vuxit kraftigt i Kungälv. Den bedrivs i Kongahallaskolans lokaler. Under läsåret 1978/79 studerar sammanlagt 495 elever i komvux regi. 14 ämneskurser (grundskolans högstadium och 3-årig gymnasielinje) pågår och samlar 250 elever. 13 yrkesinriktade kurser (kontor, hemteknik, liesmedelsteknik, vårdområdet och verkstadsteknik) pågår och samlar 245 elever. studieförbund Studieförbunden i Kungälv anordnade cirka 680 studie-. - cirklar under höstterminen 1978 med ungefär deltagare. Huvuddelen av verksamheten var förlagd till Kungälv men de flesta studieförbunden har cirklar i flera av kommundelarna. Följande siffror för de största studieförbunden galler hela kommunen: Antalet studiecirklar och deltagare i dessa, uppskattat av respektive studieförbund antal cirklar antal deltagare ABF Kursverksamheten Medborgarskolan Ctudief ör bundet Vuxens&lan (inkl. Torsby Vuxenskola) TBV NBV

14 Nordiska folk- Nordiska folkhögskolan grundades 1947 med syfte att högs kolan fördjupa det nordiska samarbete som kommit till stånd under kriget. Följande kurser ges vid skolan: Nordisk folkhögskolekurs (nordiska ländernas historia, samhallsliv, kultur och språk), dramatik och teater samt journalistik. Dessa kurser ingår i den vanliga folkhögskolan, de ar ettåriga och samlar cirka 85 deltagare. Dessutom finns en tvåårig externatkurs som ger grundskolekompetens, den samlar ungefär 40 deltagare. Nordens Nordens folkliga akademi i Kungälv grundades folkliga Den ar ett pedagogiskt centrum för folkbildningsakademi arbetet i de nordiska länderna och arbetar med vuxenpedagogisk forskning och utveckling. Cirka 40 kurser anordnas årligen vid akademin, de vänder sig speciellt till lärare och ledare från folkhögskolor och det frivilliga folkbildningsarbetet. Varje kurs kan ta cirka 40 deltagare. vuxenutbildningsrådet Nordens folkhögskola och Nordens folkliga akademi har ett integrerat bibliotek som finansieras av alla de nordiska länderna tillsammans. Biblioteket är specialiserat på pedagogisk och nordisk litteratur. For att samordna vuxenutbildningen i kommunen finns ett samrådsorgan, vuxenutbildningsrådet. Detta består av 9 ledamöter. Skolstyrelsen bestämmer sammansättningen och utser 3 ledamöter samt ordföranden. ~ulturnamnden, Nordiska folkhögskolan samt vart och ett av de fyra största studieförbunden utser varsin ledamot. Till rådet knyts dessutom en representant for den kommunala vuxenutbildningen och stadsbiblioteket. Rådets arbetsuppgifter ar bl a att verka för att de kommunala bidragen kompletterar de statliga, sprida information om utbildningsmöjligheter, verka för att studierådgivning lämnas på lämpligt satt. föreningar 278 föreningar finns registrerade i kommunen och --.. fick kommunalt bidrag under Dessutom finns föreningar och sammanslutningar utan kommunalt bidrag vars antal vi ej har kunnat uppskatta. Idrottsoch politiska föreningar utgör ungefär hälften och kulturella mindre an en tiondel av alla föreningar Fritid och fritidsgårdar I Kungälv finns flera anläggningar for idrott och friluftsliv såsom bollplaner, idrottshall, isbana och friluftsstugor. fritids- Kommunen har 20 lokaler av olika storlek och gårdar standard under fritidsförvaltningen. f ånga av dem -- hyrs ut till föreningar, vilka står för aktiviteterna.

15 Kommunen driver vissa gärdar. Den största ar Kvarnstallet i centrala Kungälv, den ar öppen 5 kvällar i veckan. Andra gårdar ar Länsmansgården i Ytterby, Tyfter i Diseröd, en gård i Kode och en i Harestad och Hermansby. bussar Kollektivtrafik ~ollektivtrafiken består av 9 lokala och 1 regional busslinje, som drivs av GDG och SJ, samt vissa kompletteringslinjer (skolskjutsar) som fungerar som matarlinjer till bussarna. Kollektivtrafiken förbtnder i huvudsak kommundelarnas tätorter med Kungälv, endast i Kärna finns en cirkellinje inom kommundelen. Den regionala busstrafiken består av en linje mellan Göteborg och Uddevalla. båttraf ik Det finns båtförbindelse mellan Koön och Marstrand -. och en båtlinje som går Älgön-~övön-ä ratt ön- Rör tången/t juvkil. tåg Bohusbanan passerar genom kommunen och tågen gör uppehåll i Ytterby och Kode. ~ollektivtrafikens turer ar ofta glesa och otillräckliga, flera delar av kommunen tacks inte. Därför ar tillgängligheten i tid betydligt sämre an tillgängligheten i rum i kommunen. Då ska man också komma ihåg att hela 40% av hushållen i glesbygd saknar bil.

16

17 1.2. BESKRIVNING AV KOMMUNDELARNA Kungälv Befolkning befolkning hade Kungalvs församling invånare, därav i tätorten Antalet utländska medborgare: 505 personer totalt, därav 146 jugoslaver varav 42 barn, 87 finländare varav 24 barn, 21 greker varav 8 barn. Näringsliv nar ings1i.v De tre största företagen i Kungälv ar Göteborgs Kex AB med cirka 800 anställda, varav 110 finländare, 42 serbokroater, 9 greker och 10 övriga utländska medborgare, GDG Biltrafik AB med cirka 160 anställda, GOTAB AB med cirka 120 anställda. Inom Ängegarde industriområde på vägen mot Diseröd ligger cirka 15 företag. Social service barnomsorg -- - Nedanstående tabell visar antalet platser 1978 på daghem, förskola och fritidshem enligt barnomsorgsplanen e Antal platser i den kommunala barnomsorgen Rödhaken Iskällan Fridhem Lasarettet Smörbollen Florapar ken Or ren Kongahallag. Köpmansgatan Ingegatan Totalt för skola/ daghem deltidsgrupp fritidshem Dessutom tillkommer platser i familjedaghem: 110. prognos ,,,. Prognosen inför 1982 är 255 platser i daghem, 160 platser i förskola/deltidsgrupp, 150 platser i fritidshem och 183 platser i familjedaghem.

18 AldringsvArd Alderdomshemmet Ranrikegården har 62 platser pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamarit skolor Skolor och utbildning Kongahallaskolan, gymnasium med elever Thorildskolan, högstadium med 831 elever -- Anta.1 elever i grundskolan.. lågstadium mellanstadium Övre Fontinskolan 141 elever 123 elever Nedre Fontinskolan 73 l1 144 l' Vikingaskolan 201 " 201 Nordmannaskolan 152 " 171 " Från och med läsåret 1979/80 tas Munkegärdeskolan i bruk av cirka 360 högstadieelever. studieförbund Studieförbunden anordnar cirka 440 cirklar med över deltagare i Kungälvs tätort. föreningar Drygt hälften av de föreningar i kommunen som får - -,- --. kommunalt bidrag, 142 stycken, finns i Kungälv. Kollektivtrafik. buss Inom tätorten finns lokaltrafik i den utsträckning som busslinjerna från kommundelarna passerar Kungälv. Mellan Göteborg och Kungälv finns relativt täta bussförbindelser under hela dagen. Föreslagen utveckling utveckling Kungälv föreslås aven i framtiden vara centrum för kommunen. ~unkegärdeområdet utvecklas till en egen stadsdel med invånare I bostadsbyggnadcprognosen förutses befolkningen i Kungälv 1983 uppgå till invånare.

19 Diseröd KVINNOR befolkning utlands ka medborgare Befolkning Romelanda församling: inv. Kareby församling: " Totalt inv. " därav i tätorten: Utländska medborgare: 55 pers. I I r I I 1 zot z4 I r I, Näringsliv.. nar ingsliv Diseröd har ingen egen industri, Ängegärde industriområde i Kungälv ligger dock nära, endast 5 km från Diseröds tätort. Viktiga jordbruksområden finns langs Göta alv. Social service barnomsorg.. Nedanstående tabell visar antalet platser 1978 på daghem, förskola och fritidshem enligt barnomsorgsplanen Antal platser i den kommunala barnomsorgen f ör skola/ daghem deltidsgrupp fritidshem Svalan 1 O 45 - Tyfter 27 - Kareby Romelanda - 15 (barnstuga) Totalt Dessutom tillkommer platser i familjedaghem: 13. prognos Prognosen inför 1982 är 60 platser i daghem, 80 platser i förskola/deltidsgrupp, 15 platser i fritidshem och 21 platser i familjedaghem. ~ldringsvård Ekhaga ålderdomshem har 38 platser. 83 pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamarit. Skolor och utbildning -- m s kolor... Antal elever i grundskolan lågstadium mellanstadium Diserödskolan 162 elever 142 elever Kareby skola 70 tt 65 l'

20 PA grund av den stora befolkningstillvaxten under 1977 och 1978 ar Diserödskolan för liten, 2-4 nya klassrum behövs. studieförbund Drygt 20 cirklar med cirka 200 deltagare anordnades - -- av studieförbunden under höstterminen föreningar 31 föreningar med kommunalt bidrag finns i Diseröd. Kollektivtrafik buss Avståndet till Kungälv är 6 km. Måndag-fredag går 12 bussturer per dag, restiden ar 15 minuter. Övrig service övrigt utveckling I tatorten finns också distriktsköterska, post, affärer och en biblioteksfilial. Föreslagen utveckling För tätorten redovisas i kommunplanen utrymme för en utveckling upp till invånare. I bostadsbyggnadsprognosen sker ingen befolkningstillvaxt i tätorten fram till 1983.

21 MAN, KVINNOR befolkning utländska medborgare näringsliv barnomsorg t I M kb4 Solberga församling: inv. I sots4 Hålta församling: 598 l' I Totalt inv. 40 +SS I I därav i tatorten: " I 3otm Utländska medborgare:47 pers. När ingsliv - l t % Företag inom travaru- och mekanikbranschen finns i tatorten. Solbergaslätten väster om Kode tätort utgör värdefull jordbruksmark. Söderut langs jarnvägen finns områden som är lämpliga för industrietablering. Social service Nedanstående tabell visar antalet platser 1978 på daghem, förskola och fritidshem enligt barnomsorgs planen Antal platser i den kommunala barnomsorgen f ör s kola/ prognos åldringsvård daghem deltidsgrupp fritidshem - Bracke Ärlan , Dessutom tillkommer platser i familjedaghem: lyi/ Prognosen inför 1982 är 55 platser i daghemd5 platser i förskola/deltidsgrupp, 15 platpfi fritidshem och'l8 platser i familjedaghem. Solhaga ålderdomshem har 38 platser. 93 pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamarit. Skolor och utbildning Antal elever i grundskolan lågstadium skolor Kode skola, 157 elever Tunge skola - Hålta skola 38 " mellanstadium 128 elever 45 "

22 Skolkapaciteten är beräknad för invånare i tatorten och utbyggnad till invånare ar beslutad för tatorten. Inflyttade hushåll har visat sig vara barnrika varför en komplettering av skollokalerna behövs med tre klassrum. Redan höstterminen 1978 måste provisoriska lokaler tas i bruk studieförbund Studieförbunden anordnar cirka 30 studiecirklar med knappt 300 deltagare (ht 1978) föreningar 31 föreningar i kommundelen får kommunalt bidrag. Kollektivtrafik buss Avståndet till Kungälv ar 11,5 km. Måndag-fredag går 16 bussturer per dag, restiden ar minuter. Övrig service övrigt I tätorten finns distriktssköterska, post, bank, affärer och en biblioteksfilial. Föreslagen utveckling utveckling Kode har ett fördelaktigt läge vid E6 och Bohusbanan. Enligt förslaget i kommunplanen bör orten ges möjlighet att utvecklas till totalt invånare. I bostadsbyggnadsprognosen kommer befolkningen 1983 att uppgå till i Kode tätort.

23 Karna Befolkning befolkning utländska medborgare Harestad församl.: 644 inv. Torsby församlinq:2 028 l' Lycke församling: 806 " Totalt inv. därav i tätorten: 426 Utländska medborgare: 54 pers. Näringsliv näringsliv I Kärna finns ett mindre industriområde med 3 företag (1977) och utrymme för nyetableringar, Harestadslätten utgör viktig åkerbruksmark. Social service barnomsorg Enligt barnomsorgsplanen finns följande platser inom barnomsorgen i Karna: 18 platser i daghem, 60 i förskola/deltidsgrupp, 19 platser i familjedaghem. prognos Prognosen inför 1982 är 18 platser i daghem, 45 platser i förskola/deltidsgrupp, 10 platser i fritidshem och 15 platser i familjedaghem. åldringsvård Alderdomshem saknas, däremot planeras ett servicehus för pensionärer i Hermansby att tas i bruk pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamar.it. Skolor och utbildning skola Karna skola har läsåret 1978/ elever på lågstadiet och 157 elever p2 mellanstadiet. Skolkapaciteten är för närvarande god och kan klara befolkningstillväxt studieförbund Studieförbunden ordnade under höstterminen cirklar och dessa samlade uppskattningsvis 250 deltagare. föreningar 30 föreningar fick kommunalt bidrag 1978.

24 Kollektivtrafik buss Avståndet till Kungälv är 13,5 km. Måndag-fredag går 15 bussturer per dag, restiden är 25 (45) minuter. Inom kommundelen finns en cirkellinje som går via Hermansby, Överön och Gloseby. Den gör cirka 6 turer per dag vardagar, sista turen går kl i -- Övrig service ovr igt I tätorten finns läkarstation, distriktssköterska, - bank, post, affärer och en biblioteksfilial Föreslagen utveckling utveckling I kommunplanen redovisas utbyggnadsmöjligheter till invånare i Kärna tätort. Enligt bostadsbyggnadsprognosen sker dock ingen befolkningstillväxt i tatorten under perioden fram till

25 Marstrand - Befolknins befolkning utländska medborgare Marstrands församling har inv. därav i tätorten. Utländs,ka medborgare: 35 pers. Sommartid uppgår befolkningen till cirka pers. Narinssliv näringsliv Den viktigaste industrin ar FEAB-Marstrandsverken som sysselsatter cirka 120 personer. Den ligger p5 Koön. Social service barnomsorg Enligt barnomsorgsplanen finns följande platser inom barnomsorgen i Marstrand 1978: 10 platser i daghem, 25 platser i förskola/deltidsgrupp och 2 platser i familjedaghem. prognos Prognosen inför 1982 ar 10 platser i daghem, 20 platser i förskola/deltidsgrupp, 5 platser i fritidshem och 6 platser i familjedaghem. åldringsvård Strandgårdens ålderdomshem med 12 platser läggs ner under pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamarit. skola Skolor och utbildning Marstrandskolan har läsåret 1978/79 44 elever på lågstadiet och 57 elever på mellanstadiet. Skolan har kapacitet för ett invånarantal på Idag finns en ännu större överkapacitet beroende på det onormalt låga barnantalet. studieförbund I Marstrand ordnas under höstterminen cirka 25 cirk- -- lar av studieförbunden. Dessa samlar cirka 265 deltagare. föreningar 25 föreningar i kommundelen får kommunalt bidrag. Kollektivtrafik buss Avståndet till Kungälv är 26,7 km. Måndag-fredag går 8 bussturer per dag, restiden ar minuter.

26 Övrig service övrigt I tatorten finns distriktssköterska, apotek, post, bank, affärer och en biblioteksfilial..- Föreslagen utveckling utveckling I bostadsbyggnadsprognosen förutses en tillväxt av befolkningen i tatorten till invånare Utvecklingsmöjligheterna ligger inom den befintliga bebyggelsen, vilken kan racka till en helårsbefolkning på invånare.

27 Ytterby Befolkning M N ' KVINNOR befolkning utlandska medborgare Ytterby församling har inv. därav i tätorten. Antalet utländska medborgare ar totalt 153, därav 47 finländare (20 barn). Huvuddelen av de återstående kommer från övriga Norden och övriga Europa. När ingsliv näringsliv Det största företaget ar 1CA:s centrallager, som har cirka 350 anställda. Det ligger i Rollsbo industriområde som omfattar 100 ha mark fanns dar cirka 30 företag med sammanlagt 500 anställda. Ett annat industriområde ar Valnas som omfattar 3 ha. barnomsorg Social service Nedanstående tabell visar antalet platser 1978 på daghem, förskola och fritidshem enligt barnomsorgsplanen Antal platser i den kommunala barnomsorgen f örskola/ daghem deltidsgrupp fritidshem Ugglan, Länsmansgården Björkås Kastellgården Sparven - 40 Stationsplan - 15 Totalt Dessutom tillkommer platser i familjedaghem: 34. prognos Prognosen inför 1982 är 160 platser i daghem, 80 platser i förskola/deltidsgrupp, 75 platser i fritidshem och 57 platser i familjedaghem. &ldringsvard sjukhem Alderdomshemmet Eklunden har 47 platser. 78 pensionärer får stadigvarande hjälp av hemsamarit. Landstinget planerar ett sjukhem med 78 vårdplatser och 24 dagtidplatser. Ytterby sjukhem beräknas vara klart 1981.

28 skolor Skolor och utbildning Ytterbyskolan har 604 högstadieelever. Kastellgårdskolan har 171 elever på lågstadiet och 329 elever på mellanstadiet. Kyrkskolan har 170 elever på lågstadiet. studieförbund 17 cirklar ordnades av studieförbunden under höst terminen 1978, de samlade 160 deltagare. föreningar 21 föreningar med kommunalt bidrag finns i kommundelen Kollektivtrafik buss Avståndet till Kungälv ar 3'8 km. Måndag-fredag går 32 turer med buss per dag, restiden ar minuter. Övrig service övrigt Ytterby är kommunens näst största tätort med val utbyggd service. Har finns distriktssköterska, vårdcentral, apotek, post, bank, affärer och en biblioteksfilial. Dessutom finns idrottsanläggning och ishall. Föreslagen utveckling utveckling Enligt kommunens bostadsbyggnadsprognos kommer tätortens befolkning 1983 att vara invånare, dvs något mindre an nu.

29 Skriftliga kallor: Demopak för Kungalvs kommun Kungalvs kommun : barnomsorgsplan för åren Kungälvs kommun : budget 1978 Kungalvs kommun : budget 1979 Kungalvs kommun : flerårsplan Kungalvs kommun informerar : fakta om Kungalvs kommun, 1977 Kungalvs kommunplan : remiss 1978 Länsplanering : förslag till rapport Lansstyrelsen i Göteborgs och Bohus lan Sveriges kommunkalender Så använder vi våra pengar Kungalvs kommun Muntliga.kallor: Fritidskontoret Gatukontoret Göteborgs och Bohus lans landsting, planeringsavdelningen Kommunala vuxenutbildn.ingen, Kongahallaskolan Socialkontoret Statistiska centralbyrån, Örebro Uppgifterna om studieförbunden har lamnats av resp förbund Uppgifterna om industriernas personalantal har lamnats av personalavdelningen vid resp industri

30 1.3. BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KOMMUNEN IDAG historia Kungälvs bibliotek har sitt ursprung på 1860-talet, det lås då i rådhuset, senare flyttade det till.-.- Fornminnesgården på Fastningsholmen och 1953 till Torggatan 5. DA införlivades också ABF:s boksamling med biblioteket och det fick då namnet Kungalvs stadsbibliotek. nutid 1968 flyttade stadsbiblioteket in i den nybyggda Kongahallaskolan och har sedan dess varit kombinerat folk- och gymnasiebibliotek. Vid kommunsammanslagningen 1971 införlivades kommunbiblioteken i Marstrand, Kode, Kärna och Ytterby i biblioteksorganisationen, de ar idag filialer under huvudbiblioteket i Kungälv. På hösten 1977 öppnades en ny filial i Diseröd. Idag omfattar organisationen ett huvudbibliotek, som är integrerat gymnasiebibliotek, 5 folkbiblioteksfilialer, varav 2 ar integrerade grundskolebibliotek och 1 sjukhusbibliotek (finansierat av landstinget. I kommunens nämndhus finns ett förvaltningsbibliotek, vilket har kommunkansliet som huvudman. utlåneut-. Utlåningen vid biblioteket i Kungälv har stadigt veckling stigit, från att 1950 ha varit 2,O utlån/invånare ökade utlanet till 11,4 per invånare 1970, vilket var det högsta i länet.då. Vid kommunsammanslagningen införlivades fyra självständiga bibliotek som hade avsevärt lägre utlåningssiffror. Marstrand hade 6,7 lån/inv., Ytterby hade 2,4 lån/inv., Hermansby hade 2,O lån/inv. och Kode hade 1,5 lån/inv. Efter sammanslagningen sjönk utlåningen 1971 till 6,9 per invånare för hela kommunen. En av orsakerna till detta var att man gjorde föga för att samordna verksamheten och fördela resurserna rättvist mellan kommundelarna. Man kan exempelvis jämföra Uddevalla som bara sänkte utlåningen från 8,2 till 7,6 utlån/ invånare vid sammanslagningen. Senare har 0,5 kontaktbibliotekarietjänst inrättats, vars uppgift är att bistå filialerna. Två gånger per år sammanträder filialföreståndarna och kontaktbibliotekarien. - målsättning Idag har man i Kungälv ingen gemensam målsättning eller kvalitetsnorm för arbetet. Verksamheten är decentraliserad, varje filial skoter sina inköp, personalen på filialerna har ofta mycket liten kontakt med huvudbiblioteket och med varandra. Standarden är mycket ojämn. Man har ingen central katalog för det samlade beståndet (hyllista), vilket innebar att man inte vet vilka böcker som finns på andra enheter av biblioteket, detta minskar möjligheterna till rationellt utnyttjande av beståndet.

31 verksamhet allmankulturell verksamhet skolbibliotekscentral media medieanslag personal transport Viss barnverksamhet organiseras centralt, dockteater och sagostunder. Biblioteket har också uppsökande verksamhet såsom boken kommer-service till gamla och handikappade, boklådor till barnstugorna och bokdeposition på frigångshemmet på Iskällan. Förvaltningsbiblioteket i nämndhuset ar bemannat 2 timrnar/vecka av bibliotekarie. I bibliotekets lokaler arbetar också kommunens kultursekreterare 20 timmar i veckan. Hon håller i en stor del av den allmänkulturella verksamheten både i biblioteket och utanför, exempelvis musik och utställningar. Barnverksamheten betalas av medel till allmankulturell verksamhet men organiseras av barnbibliotekarien. Skolbibliotekscentralen ar inrymd i huvudbiblioteket, den samordnar bokinkopen tek'niskt för gymnasiebiblioteket och 14 skolbibliotek. Detta sysselsätter 0,5 kanslist och 1,5 kontorister från 1979 (en ökning med 0,5 kontoristtjänst från 1978). Det totala mediebeståndet (på huvudbibliotek och filialer, ej-sjukhusbiblioteket) var enheter, varav referensböcker, barnböcker, 204 talböcker, 412 språkkurser, 767 skivor och band för musik och 78 sagobildband. Dessutom har man tidningar och tidskrifter. Medieanslag för 1979 ar kronor, därav är kronor ett extra anslag till filialen i Ytterby. Utvecklingen av medieanslaget i rörliga priser var mellan 1971 och ,58 kr/inv. Detta innebar en realökning med endast 0,71 kr/inv.( i 1970 års fasta priser). Mellan 1975 och 1977 var ökningen 2,03 kr/inv. i rörliga priser och detta torde inte innebära någon större realökning med tanke på inflationens storlek hade man enligt Statistiska meddelanden U 1978:28 Folkbiblioteken 1977, 15,8 årsarbetare i Kungälv, därav 4,8 bibliotekarier..) hade man 16,7 årsarbetare, varav 4,8 bibliotekarier och 11,9 Övrig personal. Hari ingår då 0,5 sjukhusbibliotekarietjänst och 0,25 kontoristtjänst på sjukhuset. Ingår gör också 0,5 l:e skolbibliotekarietjänst, hon ar stationerad på huvudbiblioteket. Enligt bibliotekschefen i Kungälv ar sammanlagt 3,6 årsarbetare tillsatta för skolans del. Biblioteket har ingen egen bil, under skolterminerna skickar man material mellan enheterna med hjälp av skolbudet.

32 statistik Tabellen nedan ger några siffror för biblioteksorganisationen jämfört med riksgenomsnittet för svenska bibliotek Den ger också siffrorna för Kungälv I den kolumnen ar sjukhusbibliotekets siffror inte medräknade, då man numera raknar bort sjukhusbiblioteken i denna statistik. Kungälvs biblioteksstatisti k jämfört med r iksgenomsnittet Kungälv 1977 Rikssnitt-77 Kungälv 1978 Utlån totalt Utlån/invånare 10,3 9,3 9,9 Utlån/årsarbetare ca Media/invånare 2,9 4,1 2 '9 Medieanslag/inv. 9,65 kr 12,99 kr 9,50 kr Kostnad/inv. 73,26 kr 79,71 kr 73,79 kr nytt 1979 Inför 1979 har några nya tjänster inrättats. Till det nya integrerade biblioteket i Ytterby har tillsatts 1,25 bibliotekarietjänster och 1,25 kontoristtjänster, 0,5 av vardera på skolsidan. Dessutom har tillkommit 2 nya %-tids kontoristtjänster på huvudbiblioteket, båda på skolbibliotekssidan, en av dem ar omreglering av timtjänst. Från har inrättats en +-tids bibliotekarietjänst på skolbiblioteket på den nya Munkegärdeskolan, huvudman för den ar skolstyrelsen.

33 läge Huvudbiblioteket i Kungälv '., Huvudbiblioteket ligger i Kongahällaskolan cirka femton minuters promenadväg från centrum av Kungälv. Det ar integrerat gymnasiebibliotek sedan Dess läge vid starkt trafikerad väg gör det svårtillgängligt för vissa kategorier, gamla och barn. Nedanstående siffror gäller då inget annat anges. per sona1 öppet lokal 'media medieanslag Bibliotekets fasta personal består av 3,5 bibliotekarietjänster, fördelade på bibliotekschefen, 1 kombinerad barn- och informationsbibliotekarie (20 timmar på vardera), 1 heltid kontakt- och socialbibliotekarie, 0,5 gymnasiebibliotekarie, 2 heltids kanslister, 6 heltids och 35/40 kontorister och 0,5 vaktmastaretjänst. Biblioteket har öppet.48 timmar/vecka; vardagar och lördagar. Dessutom har man öppet för skolan 15 timmar/vecka, då det ar stängt för allmänheten, Biblioteket har cirka m 2 stor yta, varav cirka m* ar publik yta. Bokbestandet ar band, därav var referensoch barnböcker. Det finns 767 skivor och band med musik. Huvudbiblioteket höll 21 dagstidningar och 272 tidskriftsprenumerationer. Nyförvärv under året var enheter, utgallringen var enheter. Inför 1979 ar medieanslaget kr. Under året var utlånen totalt enheter. Därav var enheter utlånade genom kameran, dvs registrerade med fotoutlåning vid lånedisken. Övrigt innefattar tidskriftslån, kvittolån, AV-media (dvs talböcker, ljudband) och 1847 boken kommerlån, fördelade på 57 enskilda låntagare och 2 pensionärshem (Ytterbys boken kommer-lån ingår har). Fjärrlån, lån till barnstugor och kriminalvårdsanstalten ingår också. musik visning övrigt Biblioteket har musikavlyssning, under året hade man lyssnare. Man visade biblioteket för olika grupper 155 gånger. Förutom den vanliga biblioteksservicen har Kungalvs bibliotek som huvudbibliotek i kommunen uppgiften att samordna biblioteksverksamheten i kommundelarna. Man handhar personaladministration, fjärrlån, inköpsrutiner och den allmankulturella verksamheten. Barnbibliotekarien svarar för bokdepositionerna på daghem och förskolor i hela kommunen. Dessutom handhar man bokdepositionen på frigångshemmet på Iskallan och sköter forvaltningsbiblioteket i nämndhuset. \

34 I 1.3,2. Biblioteksfilialen i Diseröd läge Biblioteksf iliiilen i i is er öds kolan är integrerat folk- och skolbibliotek och öppnade i augusti Skolan har cirka 300 elever i låg- och mellanstadiet och ligger centralt i tätorten. befolkning Befolkningsunderlaget för filialen var invånare i tatorten, inom en 3 km radie bor cirka personer. (Detta har beräknats ungefärligt utifrån en koordinatkarta (bilaga 2) gjord efter Folk- och bostadsräkningen , det galler underlaget för alla filialerna).. oppe t lokal Filialföreståndare ar en %-tidsanställd kontorist, en medhjälpare som arbetar cirka 4 timmar/vecka finns. Skolbibliotekarien, en lärare, arbetar också i biblioteket 1 timme i veckan Filialen ar öppen för allmänheten 10 timmar i veckan, kl tre dagar i veckan och kl två kvällar. I övrigt besöker klasser med lärare biblioteket. Lokalerna är på 164 m2, därav ett litet arbetsrum för personalen och ett barngrupprum på cirka 25 m 2 som biblioteket tills vidare har tvingats avstå till skolan. Biblioteket ar väl försett med moderna inventarier. medieanslag utlån Övrigt. Medieanslag inför 1979 ar kr. Skolan ger dessutom i anslag. Under 1978 hade biblioteket totalt utlån, varav 763 var boken kommer-lån, denna service ges till 7 enskilda låntagare och 1 pensionarshem i kommundelen. Man har sagostunder och dockteater på biblioteket, detta arrangeras fran huvudbiblioteket. Inköpen till fili.alen sker tillsammans med perso-. nalen på huvudbiblioteket.

35 Biblioteksfilialen i Kode historia Biblioteket lag tidigare i Jörlanda, som i samband med kommunsammanläggningen 1971 fördes till Stenungsunds kommun. Under sjuttiotalet har biblioteket varit inrymt i Tunge skola och i distriktssköterskemottagningen i Kode. Sedan några år ligger filialen i Kode skola, som ar lågstadieskola. Under den perioden har biblioteket vid två tillfällen tvingats ge plats för skolan, dvs bibliotekslokalen har fyllts med bänkar och använts som klassrum under skoldagen. Det ligger centralt i tatorten i närheten av post, bank och affär. Biblioteket var från början kommunalt, men Svenska Landsbygdens studieförbunds boksamling har införlivats med bibliotekets bestånd, befolkning Befolkningsunderlaget för filialen var invånare i tatorten och cirka personer bor inom en 3 km radie från biblioteket. per sona1 Filialföreståndaren arbetar 4 timmar/vecka, han har en medhjälpare som arbetar 8 timmar/vecka. öppet Biblioteket är öppet 6 timmar i veckan, kl två kvällar och kl en eftermiddag, alltså inte alls på dagtid. På sommaren har man öppet 2 timmar i veckan. lokal media medieanslag utlån övrigt katalog Biblioteket har två rum, varav det ena är ett fönsterlöst genomgångsrum, det andra används som klassrum, detta ar klart otillfredsstallande. Arbetsrum saknas, varför inre arbete måste utföras på kvällstid, nar skolan slutat. Ytan ar cirka 100 m var det totala bokbeståndet band, därav ar cirka 40 referens- och cirka barnböcker. Beståndet ar gammalt och slitet, både fack- och skönlitteraturen behöver rustas upp betydligt. Man höll under året 445 enheter, utgallringen var 64 enheter. Medieanslag inför 1979 är kr. Under 1978 hade biblioteket utlån, därav 885 boken kommer-lån fördelade på 6 låntagare och en bokvagn på ålderdomshemmet. Dartill har under året skolan lånat cirka böcker utanför öppettiderna. Filialen ar inte integrerat skolbibliotek. Skolan har bara klassbibliotek, den betalar ingenting för användandet av biblioteket. Dockteater och sagostunder arrangeras från huvudbiblioteket. Katalogen ar inte komplett.

36 Biblioteksfilialen i Karna historia läge sammanslogs Ly~ke ABF:s och Torsby SLS:s bokbestånd till ett gemensamt bibliotek, som 1970 flyttade in i Kärna bygdegård. Den ligger 300 m från post och affär och ar en samlingslokal i kommundelen. I samma byggnad finns bank och 5 samlingsrum dar olika föreningsaktiviteter äger rum, bl a scouting. Fram till 1974 fanns i Brännas och Tjuvkil utlåningsstationer som tidigare varit filialer till Karna kommunbibliotek. befolkning Befolkningsunderlaget för filialen var i tätorten och cirka personer inom en 3 km radie från biblioteket. Befolkningen tredubblas på sommaren. per sona1 Filialföreståndaren arbetar 10 timmar/vecka, medhjalparen 4 timmar. Föreståndaren arbetar dessutom några timmar i veckan inne på huvudbiblioteket öppet lokal media Biblioteket ar öppet 6 timmar i veckan, alltid på kvällstid, kl tre.kvällar. Biblioteket har en yta på 88 m2 fördelade på tre rum, inget arbetsrum finns. I ett rum finns flyttbara hyllor, man kan vara cirka 45 personer vid sammankomster i lokalen. Biblioteket har dåligt med inventarier var det totala bokbeståndet band, därav var 80 referens- och barnböcker. d est ån det behöver rustas upp speciellt på facksidan. Man höll under året 13 tidningar och tidskrifter. Nyförvärv under året var 347 enheter och utgallringen var 60 enheter. medieanslag Medieanslaget inför 1979 ar kr. utlån, Under 1978 hade biblioteket summa utlån, varav 280 boken kommer-lån fördelade på 11 låntagare. övrigt katalog Biblioteket ordnar bokutställningar, upplåter lokal för föreläsningar och får bokinköpsförslag från föreningarna. Man har sagostunder för förskolebarn och berattardags för lågstadiebarn. Dockteater och filmvisning arrangeras från huvudbiblioteket. Den systematiska katalogen ar inte komplett.

37 Biblioteksfilialen i Marstrand historia Marstrands folkbibliotek bildades Det låg i läroverket och var integrerat med skolan bildades Marstrands Folkbiblioteks vänner, en förening som samlade in pengar och skänkte medel till verksamheten. I detta uppsving påbörjades bl a arbetet med en katalog och då biblioteket 1965 flyttade in i sina nuvarande lokaler skänkte föreläge ningen hela inredningen. Biblioteket ligger centralt i samma hus som polisen på Marstrandsön, nära affärer och skolan. befolkning Befolkningsunderlaget för filialen var personer i tätorten. På sommaren ökar befolkningen till cirka personer. per sona1 öppet lokal media Filialföreståndaren, tidigare skolbibliotekarie, arbetar 9 timmar i veckan, medhjälparen 5 timmar. Föreståndaren arbetar några timmar i veckan på huvudbiblioteket i Kungälv. Hon har gått filialföreståndarkursenpå bibliotekshögskolan i Borås. Biblioteket är öppet 6 timmar i veckan, kl två kvällar och kl en dag. Samma tider gäller vinter och sommar. Biblioteket är litet, 77 m2, saknar arbetsrum för personalen och är dåligt försett med inventarier. Förslag finns att biblioteket ska flytta in i gamla rådhuset, som nu står tomt var det totala bokbeståndet band, därav var 45 referens- och barnböcker. Man har mycket böcker på utländska språk, främst genom gåvor, men man lånar också från länsbibliotekets bokbåt två gånger per år. Beståndet behöver aktualiseras och utökas, speciellt på facksidan. Man höll 6 tidskrifter Nyförvärv under året var 725 band (varav 105 gåvor), utgallringen var 536 enheter. medieanslag utlån övrigt Medieanslag inför 1979 är kronor. Under året hade biblioteket totalt utlån, varav 68 var AV och 646 boken kommer-lån, fördelade på 7 enskilda låntagare och 1 pensionärshem. Utlåningen fördelar sig jämnt under året, d v s cirka 1/4 av utlånen ligger på de tre sommarmånaderna. Biblioteket har viss utstallningsverksamhet, sagostunder och berattardags. Dockteater arrangeras från huvudbiblioteket.

38 Biblioteksfilialen i Ytterbv historia läge 1938 bildades ett ABF-bibliotek, som låg i Folkets hus. Det har sedan flyttat mellan en rad lokaler. Biblioteket lämnades 1967 till Ytterby kommun och blev 1971 en filial till Kungälvs bibliotek. I 1 år delade man rum med skolan med skolbänkar i lokalen. Hösten 1978 flyttade biblioteket in i den nybyggda högstadieskolan, som har cirka 600 elever. Biblioteket ar integrerat folk- och skolbibliotek. Det ligger i centrum nara busstationen, post, bank och af farer. befolkning Befolkningsunderlaget för filialen var personer i tätorten, därav 153 utländska medborgare, av vilka cirka 1/3 kommer från Finland. per sona1 Från mars 1979 arbetar 1,25 bibliotekarie och 1,25 kontorist i biblioteket (0,5 av vardera på skolsidan). Tidigare var det 16 timmar filialföreståndare och 4 timmar medhjälpare som arbetade i biblioteket. Öppet Det nya biblioteket kommer från höstterminen 1979 att ha öppet 15 timmar i veckan för allmänheten och från kl 9.30 till kl vardagar för skolan. Den gamla filialen hade Öppet 8 timmar i veckan. lokal media medieanslag utlån musik övr ig t katalog Biblioteket ar totalt 342 m2 och består av en utlåningssal, en läsesal, ett aktivitetsrum och ett arbetsrum var det totala bokbeståndet band varav var barnböcker. Man har inga referensböcker. Under 1978 hade man inga tidningar eller tidskrifter. Under vårterminen 1979 ska skolans bokbestånd införlivas i biblioteket. Nyförvärvet under året var 361 enheter, varav 140 barnböcker, och utgallringen var 119 enheter, varav 95 barnböcker. Medieanslag inför 1979 är kr. Dessutom har man fått ett engångsanslag på kr for inköp av böcker. Under året hade biblioteket totalt utlån, man hade stängt i tre veckor under flyttningen (augusti 1978). Man hade aven boken kommer-låntagare i Ytterby, de har hittills skötts av huvudbiblioteket. Från mars 1979 tar ytterbyfilialen Över detta.. Det nya biblioteket har en musikanläggning med 3 programkallor och 8 lyssnarplatser. Man har sagostunder och dockteater. Biblioteket har helt saknat barnbokskatalog. Hela katalogen är nu under översyn och uppbyggnad.