MALMÖ MÅSTE VÄLJA VÄG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MALMÖ MÅSTE VÄLJA VÄG"

Transkript

1 genda 21 blad för Malmö Nr MLMÖ MÅSTE VÄLJ VÄG Fyra möjligheter för framtidens trafik SIDORN 6 9 Ekologiskt på matsedeln? Koll på krogarna SIDORN Slår du en sjätteklassare i naturkunskap? SIDORN John ska få Folkets Park att blomma SIDN 4

2 2 KRÖNIK Frågan om hemlöshet och utanförskap är numera ett välkänt och stort problem i de flesta av de länder som vi är vana vid att tänka på som välfärdsstater. Det är inte realistiskt att tänka sig att Malmös politiker löser problemet med hemlöshet inom en snar framtid, då detta är ett frekventerat problem i alla storstäder i Sverige och i många andra länder. tt hemlöshet och utanförskap eskalerar är både tecken på brister i vårt synsätt på människor och på brister i socialtjänsten. En anmärkningsvärt stor anledning till att de av oss som saknar ett hem inte kan bryta sig ur utanförskapet och få del av den hjälp, som trots allt erbjuds av den offentliga sektorn, är att man ofta har dålig kontakt och förtroende för socialtjänsten. ntingen hittar man inte fram till rätt instans eller så blir man hänvisad och hamnar mellan olika hjälpsystem. En enkel metod för en kommun att mäta hur mottagandet av hjälpsökande fungerar är att räkna hur många samtal man måste ringa innan man hamnar hos rätt tjänsteman. Det har förekommit att Stadsmissionens socialrådgivare har ringt trettio samtal för att reda ut i vilken kommun en hjälpsökande är skriven. Den uthålligheten har oftast inte den som söker hjälp. Stadsmissionens besökare har en förmåga att omformulera sina uppenbara misslyckanden i livet till en konst, en livsstil om vad som är riktigt och rätt. Det gör oss andra, som försöker föstå, förvirrade. Man kan höra av vissa hemlösa att de vill sova ute och vanligtvis sunt tänkande människor hakar på och tycker att var och en ska få göra som den vill. Detta är en kullerbytta i empati. Man utnyttjar begreppet det fria valet och använder det som argument att inget göra. Det är uppenbart att ingen hemlös har stått inför valet mellan en bostad eller en sovplats under en av Malmös broar. Detta att välja en boplats ute i det fria är ett tecken på den förödmjukelse det innbär för den enskilde när samhället vänder ryggen åt ett stort komplicerat hjälpbehov. Då väljer man istället att vända ryggen åt det samhälle man upplever har svikit. Man har som hjälpsökande erfarenhet av alla gånger man sökt hjälp, men inte levt upp till de krav som ställts för att få hjälp. Ett ömsesidigt svek, som oftast har pågått i många år. Man marginaliseras och marginaliserar sig själv. Detta är ett sätt att bevara en sista rest av en nödvändig integritet. Man väljer att vända ryggen åt det som kan vara Grön Stad är utgiven av Malmö stad. genda 21-kansliet tel nsvarig utgivare: Ulf Imander, Miljöförvaltningen, Bergsgatan 17, Malmö. Redaktionen har bestått av Birgitta Gisby, Malin Sandström, Katerina Shimanova, Tor Fossum,, nders Ekström och Pål Wikén. Redaktionen finns i samma hus som Ekostaden ugustenborg på adressen: Grön Stad, ugustenborgsgården, början till ett liv med högre livskvalitet. Det finns en gräns för hur många nederlag och besvikelser, både över sina egna tillkortakommanden och den hjälp man behöver men inte får, som man orkar med. Under tider med svag tilltro till samhällsekonomin och i lågkonjunktur finns en tendens att vi hemfaller åt att leta efter individuella brister hos den nödställde istället för att identifiera En enkel metod för en kommun att mäta hur mottagandet av hjälpsökande fungerar är att räkna hur många samtal man måste ringa innan man hamnar hos rätt tjänsteman. brister i hjälpsystemet. Det förekommer en spänning mellan å ena sidan ett synsätt som vill straffa och kontrollera de som faller utanför normen och ett synsätt som vill arbeta för att alla garanterat ska få hjälp och stöd oberoende av eventuell egen skuld i sin situation. Jag har i denna artikel beskrivit svårigheten för utsatta, hemlösa att få den nödvändiga hjälpen. Stadsmissionen fyller en livsviktig funktion för den enskilde. Man har någonstans att ta vägen för att vila, få hjälp och stöd, mat, sjukvård m.m. Malmös gator och torg hade sett mycket annorlunda ut om inte frivilliga hjälporganisationer som Stadsmissionen hade funnits. Vi fungerar som en bro mellan den hjälpsökande och myndigheter. Men vi gör det alltid med den enskildes godkännande. Det är lätt och odramatiskt att ta kontakt med Stadsmissionen, sitta ner över en kopp kaffe och tala om hur man ska gå vidare med sitt liv. Låt Stadsmissionen fortsätta det goda upparbetade samarbetet med socialtjänsten, frivården, sjukvården etc. MEN Malmös politiker glöm inte att Stadsmissionen behöver resurser för det arbete som presteras. tt höja bidraget till Stadsmissionen är något av det mest kostnadseffektiva ni kan göra. Det absolut dyraste sättet, både ekonomiskt och mänskligt att hantera problemet på, är att inget göra. Malmöpolitiker vår önskan från Stadsmissionen är att intensifiera samarbetet. Birthe Wallin Rudolw. direktör Malmö Kyrkliga Stadsmission Ystadvägen 52, , Malmö. Tel , fax e-post: Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. nnonser: Camilla Hammar Fax Tidningen är tryckt i exemplar hos Skånska Dagbladet i Malmö. GRÖN STD Nr Nu inrättar Grön Stad en miljöpanel. Det finns massor av frågor om vår miljö, om Malmös trafik, om vattnet, om soporna och vi kan hjälpa dig med svaren. Vi har samlat några av kommunens kunnigaste medarbetare och klokaste informatörer. De, och andra om det behövs, är beredda att svara på alla tänkbara frågor som du har. En del av panelen presenteras här på sidan, och Panelen vet om miljön i DEBTT V-verket är först ut med att svara på frågor i Grön Stads panel: 1) Hur hårt är kranvattnet i Malmö? Vårt dricksvatten kommer främst från Vombsjön som ligger 4 mil nordost om Malmö. Det håller 6 o dh (tyska hårdhetsgrader). Det betyder att vi har ett ganska mjukt vatten i Malmö. Tyvärr tror många Malmöbor fortfarande att vi har hårt vatten. Men när Sydvatten byggde en avhärdningsanläggning på vattenverket vid Vombsjön 1999 sänktes hårdhetsgraden från o dh till dagens värde. Det är viktigt att veta hårdhetsgraden för att dosera tvätt- och diskmedel rätt. Det finns doseringstabeller på förpackningarna. tt dosera rätt tjänar både miljön och du på. Det kan även vara bra att veta vattnets hårdhetsgrad om du har akvarium eller om du ska installera en ny diskmaskin. 2) Vi ska snart bygga om vårt kök, var ska jag göra av den gamla spisen och diskmaskinen? Från och med juli 2001 finns det producentansvar på elektronikavfall. Det betyder att allt som drivs med sladd eller batteri inte längre får kastas tillsammans med de vanliga soporna. lla som bor i Malmö kan få stora elektriska produkter (till exempel spis, tv, mangel, tvättmaskin) hämtade vid fastighetsgränsen. Det enda du behöver göra är att ringa till V-verket på och beställa hämtning. På Malmös återvinningscentraler i Hyllie och på Sjölunda kan privatpersoner även lämna både stort och smått elektronikavfall. Men, fungerar spisen och disk- Insändare och debattinlägg skickas till Det finns inte bara Diskussionen om källsorteringens och återvinningens vara eller inte vara har aktualiserats genom tidigare generaldirektören för Naturvårdsverket Valfrid Paulssons debattinlägg på DN debatt. Där förordade han förbränning istället för sortering av sopor. Inlägget har kommenterats av bland annat Renhållningsverksföreningen och Naturskyddsföreningen. Här ger V-verket sin syn på avfallsproblematiken. Malmö stads avfallsmål är att minska avfallets farlighet och mängden producerat avfall. Den enklaste och samtidigt den viktigaste åtgärden för att nå de uppsatta målen är att förhindra uppkomsten av avfall. llt vi köper i butiken idag kommer någon gång i framtiden att bli avfall som vi gör oss av med. Genom att agera miljömedvetet som konsumenter kan vi minska avfallsmängderna. Genom att inte köpa produkter med onödiga förpackningar minskar vi mängden förpackningsavfall och genom att välja mindre miljöfarliga färger och rengöringsmedel minskar vi också risken för att farligt avfall hamnar bland hushållsavfallet där det inte hör hemma.

3 GRÖN STD Nr vi har också tagit med ett par vanliga V-frågor som exempel. Skicka en fråga, eller flera, till Grön Stad, ugustenborgsgården, Ystadvägen 52, , Malmö. Tel , fax e-post: före den 30 april, så besvaras den i nästa nummer av Grön Stad som kommer ut i mitten av maj. Redaktionen det mesta Malmö Vatten och sopor llt V-verket gör syftar i slutänden till att minimera påverkan på miljön. Huvudsakliga ansvarsområden är att tillhandahålla dricksvatten till invånare och näringsliv i Malmö, samla upp och behandla avloppsvatten från Malmö med omnejd och att se till att de vanliga soporna blir hämtade från hushållen i Malmö och Burlöv. V-verket svarar även Emma Rydström, V-verket. på frågor som rör vatten, avlopp och avfall. Det kan handla om källsortering, vattenkvalitet eller ledningsnätet. maskinen fortfarande kanske du kan sälja eller skänka bort dem? Återanvändning är det allra bästa för miljön. Ska du även byta ut din kyl eller frys gäller inte riktigt samma regler eftersom de kan innehålla freoner. Kyl och frys ska alltid hämtas vid tomtgränsen av Vverket. Hämtningen beställs på Du ska aldrig frakta dem på egen hand och återvinningscentralerna tar inte emot dem. Emma Rydström, informationschef V-verket i Malmö Ingvar Malmberg: Inspektion av livsmedelslokaler Miljöförvaltningens Livsmedelshygieniska avdelning godkänner livsmedelslokaler och livsmedelslokaler i fordon enligt livsmedelslagen: Lämnar tillstånd för tillfällig livsmedelshantering Inspekterar kommunens cirka godkända livsmedelslokaler och cirka 400 tillfälliga tillstånd Skriver rapporter över utförda projekt som finns att läsa på förvaltningens hemsida Utreder misstänkta matförgiftningar Handlägger klagomålsärenden Provtagning av livsmedel Rådgivning till näringsidkare Malin Norling: Energifrågor stora som små Malmöbon kan vända sig till energirådgivaren för att få sina frågor besvarade av en opartisk person. Energirådgivaren kan besvara din frågor om energi; både i stort och smått. Exempel på stora frågor är byte av uppvärmningssystem i villan. Små frågor kan handla om lågenergilampa eller vanlig glödlampa, att koka ägg på eftervärme med mera. Stina Nilsson: Bättre trafikmiljö Gatukontorets trafikmiljöenhet arbetar för att minska de negativa effekter som trafiken har på vår miljö och vår hälsa. En stor del av arbetet är beteendepåverkan för att få människor att resa miljöanpassat och trafiksäkert. Hit kan du vända dig med frågor om trafik och miljö, och få tips om vad du kan göra för att bidra till en bättre miljö. Susanna Gustafsson: Koll på luften Planeringsavdelningen under miljöförvaltningen arbetar bland annat med att övervaka luftkvaliteten i Malmö och svarar på frågor som rör luftföroreningar i utemiljön. Till exempel hur en viss luftförorening har förändrats under senare år eller om luftkvaliteten är bra i Malmö. Ingrid Persson: Fukt i badrum och skällande hundar Miljö och Hälsoskyddsavdelningen kontrollerar och undersöker samtliga industrier i Malmö stad och tar dessutom emot och utreder cirka klagomål från privatpersoner om året. De kan gälla till exempel fukt i badrum, bullrande fläktar eller skällande hundar. Man har också tillsyn i hälsoskyddsärenden inom olika verksamheter, kontroll av hygienen vid till exempel vårdboende, massageinstitut, frisörer med mera. Djurskyddet är också en viktigt del av arbetet och en djurskyddsinspektör är knuten till avdelningen. Sven-Åke Hansson: Hjälp för missnöjda konsumenter Konsument Malmö jobbar med vägledning åt konsumenter som är bosatta i Malmö. Det kan gälla rådgivning före köpet, t ex tester och marknadsöversikter. Om man är missnöjd med sitt köp kan man få råd om hur man reklamerar eller får sitt ärende prövat rättsligt. Konsument Malmö kan ge svar på det mesta som berör konsumenträtten. Årligen har man cirka kontakter med konsumenter i Malmö. Böcker om vår miljö Strand, Eva Snabblagat vegetariskt. IC Bokförlag, 1999 Jaha, ännu en vegetarisk kokbok. Och jag som inte ens är vegetarian. Omslaget är lite lagom grönt utan att lova vare sig för lite eller för mycket, och inte översköljs man av ett överflöd med bilder heller. Kanske har författaren, till skillnad från många andra, satsat på innehåll istället för på förpackning? Uppdelningen är logisk, det börjar med smårätter och fortsätter till sallader, huvudrätter, desserter och sist men inte minst något att dricka till. Recepten är enkla och består av basvaror som potatis och andra rotsaker, pasta och gryn utan att för den skull vara tråkiga. Eller vad sägs om champinjonhattar med spenatoch fårostfyllning som förrätt, italiensk rissallad med kikärter, grön paprika och oliver som huvudrätt, mandelkaka med sylt som efterrätt och för att skölja ner det hela en lemonad gjord på kallt te, citronsaft och honung? tt laga till rätterna är ganska lätt. De tar i genomsnitt en halvtimme och man kommer snabbt ihåg ingredienserna. Vill man sedan ha biff eller kyckling till går det självklart att komplettera. Det är lätt att hitta i boken och den kan snabbt bli en given favorit i köket. Katerina Shimanova Grön Stad, ugustenborgsgården, Ystadvägen 52, , Malmö. e-post: ett sätt att ta hand om våra sopor Vi kan givetvis aldrig förhindra uppkomsten av allt avfall. Vi konsumenter kommer alltid att också vara avfallsproducenter. Det avfall vi alla är med om att producera måste tas omhand på något sätt. Inget avfall är det andra likt. Ibland är energiinnehållet högt och ibland kan det finnas stora mängder återvinningsbart material i avfallet. På grund av skillnaderna går det inte att förbehållslöst förorda en behandlingsmetod framför alla andra. För att ta hand om avfallet på ett miljömässigt riktigt, ekonomiskt fördelaktigt och praktiskt genomförbart sätt måste vi därför använda en kombination av återanvändning, återvinning, energiutvinning och deponering. Dagens avfallshantering är inte felfri utan måste hela tiden förbättras. Därför följer V-verket med stort intresse den utveckling som sker inom området. V-verket deltar också aktivt, ofta i samarbete med branschorganisationer, universitet och högskolor, i utvecklings- och utvärderingsprojekt som syftar till att förbättra avfallshanteringen. Så här gör du med ditt avfall i Malmö: Farligt avfall lämnas på Miljöstationerna, vilka är utplacerade på vissa bensinstationer samt på Återvinningscentralerna i Hyllie och på Sjölunda. Förpackningar och tidningar lämnas på Förpackningsinsamlingens återvinningsstationer eller i miljöhus eller miljörum om det finns fastighetsnära källsortering där man bor. Elektronikavfall Skrymmande elektronikavfall hämtas gratis efter beställning hos V-verket. Elektronikavfall kan också lämnas på Återvinningscentralerna i Hyllie och på Sjölunda. Grovsopor kan lämnas på återvinningscentralerna i Hyllie och på Sjölunda. Grovsopor kan också hämtas efter beställning hos V-verket. Trädgårdsavfall lämnas på återvinningscentralerna i Hyllie och på Sjölunda. Det går också att teckna ett särskilt trädgårdsabonnemang vilket innebär att man får ett eget kärl för trädgårdsavfall. Vanliga sopor slängs i soptunnan. Björn ppelqvist, Utvecklingsingenjör på V-verkets avfallsenhet lexander, Jane Unna dig fem minuter Valentin förlag, Man hör det på radio, ser det på TV och läser om det i tidningarna stress! Man stressar till jobbet, mötet, när man hämtar ungarna på dagis, i mataffären, i bilkön Hur gör man för att sakta ner och njuta av tillvaron och samtidigt hinna med allt som ska göras och även ha någon fritid? Unna dig fem minuter ger inget mirakelsvar på alla frågor. Däremot får man goda råd, och så hjälper den läsaren att få ändan ur vagnen och ta sig tid att syssla med annat än jobbet och hushållet. Boken är uppdelad i nio kapitel, från det att man vaknar till det att man går och lägger sig. I varje kapitel finns det tips på hur man på ett enkelt sätt kan göra förändringar i sitt liv som på sikt gör stor skillnad, till exempel hur man behåller lugnet i en lång bilkö, gör arbetsplatsen friskare, minskar fysisk och psykisk stress, hämtar ny energi, släpper lös kreativiteten och sist men inte minst får god sömn. Detta varvas med lite gymnastik, yogaoch avslappningsövningar, massagetips, recept på hemmagjorda energidrycker, lösningar på vardagsproblem och mycket mer. Det är ett slags allt-i-ett-bok med en blandning av hälsa, gympa, mat och inspiration. Den har ett format som gör att den kan läsas på bussen, stranden, eller i bilen. Katerina Shimanova

4 4 GRÖN STD Nr Trädgårdsrummet ska tävla med karusellerna Lite mer trädgård och lite mindre park. Så kommer vi att märka att trädgårdsmästare John Taylor nu tar sig an Folkets Park i Malmö. Jag vill att folk i framtiden ska komma hit bara för att se Folkets Parks trädgård, säger John Taylor. Sedan några veckor är han trädgårdsmästare i Folkets Park. Han kommer närmast från Slottsträdgården, som han skött sedan starten, men mest känd är han nog från sitt uppdrag i tvprogrammet Gröna Rum. Folkets Park kan utan tvekan bli ett av Malmös finaste trädgårdsrum! Det är en ära att få vara inblandad i hur den ska se ut, säger han. Han känner väl till parken sedan han själv bodde i närheten och gick där med barnen. Folkets Park har ju en stolt tradition. Det finns helt andra förutsättningar här än i Slottsträdgården i och med att parken är låst nattetid; här kan ingen komma in och förstöra växterna, säger John Taylor. Här kommer han dessutom att ha hjälp av den trädgårdsgrupp som redan finns i parken och kommer inte, som i Slottsträdgården, att plantera själv. Han ska arbeta halvtid i Folkets Park och ha kvar sitt engagemang i Slottsträdgården på halvtid. Blommande rabatter Riktigt hur han ska få Folkets Park att blomstra vet han inte än, han avvaktar en strukturplan som är på gång, men han talar med entusiasm om blommande perennrabatter som ska breda ut sig. Parkbesökarna kommer förmodligen inte att märka så mycket av hans arbete i år, än så länge handlar det mest om att beskära och föryngra buskar och träd. Se på den fantastiska byggnaden, säger han och pekar mot kupolerna på Moriskans tak. Det är ju synd att de göms bakom trädkronorna, där ska vi klippa träden så att kronorna kommer ovanför taket. Till nästa år kommer det att finnas tydligare avtryck av John Taylor. I höst ska han plantera lökar med scilla, vintergäck, trädgårdstulpaner och vårstjärna i parkens rabatter. Den gamla lindallén är helt fantastisk, men den måste beskäras så att det kommer in ljus och den får ny kraft, säger trädgårdsmästare John Taylor. Det kan bli kalasfint! Och det kommer att bli en fin miljö för tivolit, säger John Taylor. Inbyggda karuseller För att åkattraktionerna inte ska se så tillfälliga ut ska man bygga in karusellerna med låga murar och planteringar, likt Tivoli i Köpenhamn. Det blir alltså fler rabatter för John Taylor att fylla. Mitt jobb är att göra det vackert. Folkets Park ska vara en av Malmös finaste upplevelser, året om. Det finns även en tanke om ett miljöpedagogiskt inslag så att Fler förändringar på gång John Taylors trädgårdsarbete är en del i ett större projekt med att rusta upp Folkets Park för att göra den mer lockande. Under den närmaste åren kommer flera förändringar att ske i parken, riktigt hur det ska bli är inte helt fastlagt. En strukturplan arbetas nu fram av landskapsarkitekter för att man ska få en bättre utnyttjad park. Ingenting ska kännas som baksida längre, säger landskapsarkitekt nn-sofi Högborg. De har sneglat på hur Tivoli i Köpenhamn är planerat. Tivoli är inte mycket större till ytan men används effektivare med flera promenadstråk och bättre spridning på attraktionerna. Ett område som förmodligen kommer att göras om är gropen bakom miralen där första majtalen hålls. Här finns planer på en stor grönyta med scen som ska kunna hysa stora konserter och allsångskvällar. Kanske blir det också uteserveringar längs huset. Det kommer även att tillkomma en del häftigare karuseller som fritt fall och attraktionerna ska placeras annorlunda. Ett annat populärt område som kanske kan bli bättre är lekområdet längst in som kan utökas och göras ljusare, kanske blir det även en barnscen utomhus. En annan idé är att återskapa de bersåer som en gång fanns bakom Moriskan. barn och vuxna tar sig till Folkets Park för att lära mer om natur och miljö. John Taylor tänker sig informationsskyltar vid ovanliga träd och kanske även trädgårdskartor över parken så att man kan se vilka blommor som står i rabatterna. Varsam beskärning Det finns ett mycket stort trädgårdsintresse i Sverige, det ska man ta tillvara på. Här skulle man kunna se olika växter för att själv kunna gå och köpa dem i ett trädgårdsmästeri sen, säger John Taylor som själv kommer från trädgårdslandet nummer ett: England. Han har börjat inventera buskar och träd i den gamla folkparken och kommit fram till att en hel del behöver beskäras för att de ska må bra. Kanske måste också något träd tas bort av säkerhetsskäl, men det är en sista utväg och i så fall kommer nya att planteras. Han är rädd om de gamla träden. De är jätteviktiga för luften! Folkets Park är ju ett av få grönområden häromkring. Maria Sehlin Uteserveringar Ny scen Så här tänker man sig en del av Folkets Park: Gropen bakom miralen där första majtalen hålls blir stor gräsmatta och scenen flyttas så att publiken kan sitta ända ut mot stora entrén vid stora konserter. Dammen vattenfylls igen och gångarna får nya sträckningar. Längs miralens baksida promenadstråk och uteserveringar. Fler boendeparkeringar i Malmö 1.Boende. 2.Besökare. 3.Sysselsatta. Så ser prioriteringen ut i förslaget till Malmö stads nya parkeringsnorm. Den största förändringen är att kommunen i policyn säger att parkeringspolitiken i första hand går ut på att tillgodose behovet för de boende i staden. De boende ställs före besökare och i tredje hand kommer de som använder bil till jobbet. Behovstalen höjs för boende i flerbostadshus, vilket också innebär fler parkeringsplatser. Beslut fattas av kommunfullmäktige i mars. Högre utsläpp vid Yttre Ringvägen 1997 gjordes luftmätningar vid Wowragården i Södra Sallerup. Utsläppen var små. Förra vintern gjordes en uppföljande mätning. Vid Wowragården, som ligger alldeles intill Yttre Ringvägen, har nu utsläppen ökat. Men de ligger fortfarande klart under Naturvårdsverkets miljökvalitetsnormer. Man kan tolka resultatet som något positivt. Utsläppen vid Wowragården har ökat sedan Yttre Ringvägen kom till. Det är väntat. Man kan anta att vi faktiskt lyckats flytta en del av utsläppen från innerstaden till miljöer där det inte bor så många människor, vilket är bra, säger Henric Nilsson, miljöingenjör på miljöförvaltningen. Vad som mätts är halterna av kvävedioxid, kvävemonoxid, kolmonoxid och stoft. I flera fall har utsläppen faktiskt fördubblats, men det sker från en låg nivå. Inte i något fall är utsläppen i närheten av de nivåer som utgör gränsvärdena för miljökvalitetsnormerna. Kapsyljakten går i år igen Kapsyljakten för fjärde- och femteklassare går ut på att samla så många kapsyler som möjligt i klassen. Tävlingen pågår mellan 1 maj och 31 augusti. Första pris är kr. Mer information finns på samlingen.se under rubriken skolmaterial. En sista skörd i Hammars Park? Kolonilotterna i Hammars park försvinner efter sommaren för att ge plats åt bostäder. De 265 lottägarna har erbjudits kolonilotter på andra områden i Malmö som ersättning, av skiftande läge och kvalitet. Hittills har hälften tackat ja till erbjudandet. Uppsägningstiden har satts till den siste juni i år men på kommunen arbetar man som bäst på att förlänga tiden så att en sista skörd kan bärgas. Det är arkeologerna som i så fall ska senarelägga sin undersökning av området. Besked väntas under mars månad. Josefa Kowalska tillhör dem som erbjuds en ny kolonilott i Malmö. FOTO: NDERS EKSTRÖM

5 GRÖN STD Nr Naturbussen rullar vidare i ny skepnad Samtliga skolor och förskolor i Malmö fick i januari besked om att Naturbussen hade slutat att rulla. Projektpengarna var slut. Men naturutflykterna återkommer, kan Grön Stad berätta. Vi är helt på det klara med att Naturbussen är viktig och att den fungerar bra. Det är olyckligt att den här situationen har uppstått, det håller jag med om. Det är en ny upphandling på gång, och i väntan på den har en spricka uppstått i finansieringen. Men jag hoppas att bussarna ska börja rulla så fort som möjligt, allra senast till hösten, säger Eva Holmström (s), politisk sekreterare på kommunalrådsavdelningen. Köper utflykterna Det blir dock inte den gamla Naturbussen som kommer tillbaka. Den har under 2002 drivits av Malmö Kulturkompani, som skött bokningarna till den och de två Kulturbussarna. En flyttning av ansvaret för såväl natur- som kulturutflykter ska nu utredas. Utflykterna anses vara en transportfråga, snarare än en kulturfråga. Vi har en viss summa pengar, och vi tror att vi får ut mer för de pengarna om vi köper in utflykterna i stället för att äga och Det bubblar och fräser från toastolar, diskmaskiner och avloppsbrunnar som gapar och skriker och mår illa för att de behandlas illa. Det handlar om Rent skitsnack, en helt ny ljud- och bildföreställning som ska visas för skolklasser som besöker Sjölundaverket. V-verkets informationsföreställning i vattentornet i Hyllie har blivit en stor succé. Mängder av studiebesök har gjorts av barn, unga och lärare. Nu går verket vidare med en föreställning som koncentrerar sig på avloppsvattnet. Grön Stad har som första tidning synat showen som under en knapp kvart ger misshandlade driva bussarna på egen hand. Men målet är att det ska bli minst lika många utflykter för Malmös barn som hittills, säger Eva Holmström. Detta kan betyda att det inte blir särskilda målade natur- och kulturbussar som hittills, utan att transporterna utförs av vanliga bussar. Det spelar nog ingen större roll. Bussen är bara redskapet Det viktiga är att utflykterna fortsätter, och att lärare och elever får möjlighet att få smakprov på nya och spännande naturområden säger Bo Lindvall, samordnare på Malmö Naturskola som drog igång Naturbussen hösten Malmö Naturskola ansvarar för att sprida information till skolorna och utformar reglerna för användandet. Tusentals skolelever kom ut i skogen ugusti September Oktober Under tre månader i höstas åkte mer än personer med Naturbussen. Målet har varit att Malmös skolelever ska upptäcka stadens näraliggande naturområden. Skolklasser och förskolor har kunnat ta sig gratis till ett 20-tal områden som Malmö Naturskola har listat. Klasser har också använt sig av bussen för att delta i Naturskolans naturdagar i Torup och Käglinge. Naturskolan har under de senaste tre åren haft utbildningar för omkring 300 lärare för att informera om och uppmuntra till naturaktiviteter. Pengarna tog slut För två år sedan fick Naturskolan pengar ur Malmö stads miljöanslag för att dra igång projektet Barn och ungdomar upptäcker naturområden i Malmö. Snabbt fick projektet namnet Naturbussen. Kommunstyrelsen förlängde projektet 2002, och anslog pengar åt Kulturnämnden för att administrera verksamheten. Men i december tog pengarna slut, och utflykterna upphörde. Viktigt på vintern Bo Lindvall blev förvånad. Verksamheten fungerade bra. Naturbussen var ständigt uppbokad och det var många skolor och förskolor som använde den för att ta sig ut i Malmös närområden. Nu hoppas jag att utflykterna verkligen blir permanenta. Det är extra viktigt att man även vintertid kan erbjuda möjligheter till utflykter. Då sitter många barn inne, i stället för att vara ute och röra på sig. Utbildningsminister Thomas Östros vill att barn ska röra på sig en halvtimme om dagen. Naturutflykterna kan bidra till att vi i Malmö uppfyller det målet, säger Bo Lindvall. Naturbussen är naturligtvis inte enda lösningen, men om det skapas ett intresse för att besöka naturen är förhoppningen den att klasserna även tar sig ut på annat sätt t ex i skolans närmiljö. Kulturbussarna rullar på som vanligt tills den nya upphandlingen är klar. Det är ingen tvekan om vad det handlar om på Sjölundaverket. Och upplevelsen vänder sig både till syn- och luktorgan. Kiss och bajs-show på reningsverket hushållsmaskiner och sjuka avlopp en möjlighet att komma till tals. Syftet är att väcka funderingar och tankar på hur vi hanterar vårt vatten. tt få de unga åskådarna att inse att något händer när vi kastar saker i toastolen som inte hör hemma där, eller häller ut kemikalier i avloppet, eller duschar för länge, eller använder omilda tvättmedel. Hushållen problemet Vi på V-verket utvecklar ny teknik och bättre metoder för att rena vattnet. Men att vi blir bättre och sköter vår del i processen, spelar inte så stor roll om inte hushållen sköter sin del. Industrin är inte det stora problemet i dag utan hushållen, och det finns mycket man kan göra som privatperson för att hjälpa till. Det budskapet vill vi föra ut, säger Emma Rydström, informationschef på V-verket. Hon berättar att det under lång tid varit ett stort intresse från skolor och lärare för att göra studiebesök på Sjölunda reningsverk. Studiebesök har också tagits emot, även om de yttre förutsättningarna inte varit de bästa. Med ögon och näsa I samband med att lokaler på reningsverket byggdes om, passade man på att bygga upp en föreställning tillsammans med Qvist B som står bakom informationsshowen i vattentornet och som också skapade föreställningen Rena Framtiden på bomässan Bo01. Här på Sjölunda tog vi tidigare bara emot besök från högstadiet och uppåt, men nu kan vi också ta emot barn från låg- och mellanstadiet, berättar Emma Rydström. Upplägget är att en skolklass tas emot i föreställningslokalen, där den först får se och höra showen. Sedan blir det tid för en diskussion och en film som beskriver hur ett reningsverk fungerar, innan besöket avslutas med att eleverna får besöka någon del av reningsverket, för att med egna ögon och luktorgan uppleva ett reningsverk på riktigt. V-verket börjar ta emot studiebesök på Sjölunda reningsverk tisdags- och torsdagsförmiddagar från den 18:e mars. Besöket är gratis för skolor och för att boka in sin klass kan man ringa V-verket på Mer ekologisk mat serveras i skolorna Förra året serverade Malmö skolrestauranger sex miljoner portioner. I de var färska morötter, gul lök, vitkål, bananer, gröna djupfrysta ärter, filmjölk i 1-liters förpackning, rödbetor och vetemjöl, mellanmjölk i 20-liters förpackning och lättmjölk i 1- liters förpackning ekologiska. I år kommer all färsk nötfärs, grytbitar av nötkött, skivad ost, pyttpotatis och djupfryst lök att vara ekologisk. Målet är att 17 procent av livsmedelsbudgeten ska gå till ekologiska livsmedel under Mer tillkommer efterhand. Målet på 100 procent hoppas man nå under 2010-talet. De populäraste maträtterna bland eleverna är (utan inbördes rangordning): hamburgare, kebab, stekt fisk med remouladsås, spagetti, lasagne och chicken bits. Museispårvägen räddad Malmö kommer även i fortsättningen att ha en spårvägslinje. Musiespårvägen mellan Stadsbiblioteket och Tekniska museet räddas av ett bidrag från kommunstyrelsen för 2003 på kronor. Malmö stads spårvägars museiförening har fått problem med finansieringen, sedan de ursprungliga finansiärerna, Malmö Lokaltrafik, Malmö Energi, Tekniska museet och Gatukontoret har fallit ifrån. Museispårvägen är en fin tillgång för Malmö och mycket uppskattad av många Malmöbor, inte minst av barnfamiljerna. Dessutom uppskattas den av många turister, säger Birgitta Nilsson, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen (s) i en kommentar. Museispårvägen inrättades 1987, till hundraårsjubileet av Malmö Lokaltrafik. Från och med nästa år ska finansieringen läggas in i det ordinarie budgetarbetet. HSB miljödeklarerar bostäder HSB Malmö har nyligen inlett ett projekt där bostadsrättsföreningar i nyproducerade hus erbjuds att få sina bostäder miljöcertifierade och miljödeklarerade. Deklarationen är tänkt att höja kunskaperna hos de boende om boendemiljön, och stimulera till förändring i de fall man finner dåliga värden eller onödigt hög förbrukning. Kontroller och mätningar av bland annat luft, elektromagnetiska fält, kemikalier och färg görs.

6 6 GRÖN STD Nr MLMÖ MÅSTE VÄLJ VÄG Bilköerna har kommit för att stanna Malmös trafik kan växa med 50 procent inom år. Det är inget skräckscenario. Så blir det om befolkningen i Malmö ökar lika mycket som man tror, och våra bilvanor och resmönster utvecklas som de har gjort hittills. Två vägar finns att gå: antingen begränsar man utbyggnaden av Malmö eller skapar ett trafiksystem som klarar prövningarna. Det här framgår av Trafikstrategi för Malmö, ett dokument som ska bilda underlag för en diskussion om framtidens trafik. Diskussionen startar nu. I två år har tjänstemän på Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen arbetat med att ta fram trafikstrategin, som nu sprids till organisationer, partier, nämnder, intressegrupper och privatpersoner. lla får komma med synpunkter. Ur det här arbetet tänker man att det ska växa fram en plan för hur den snara framtidens trafiksystem ska utformas. Nya krav Johan Emanuelson på Stadsbyggnadskontoret har varit projektledare för arbetet med trafikstrategin. Han talar om de speciella förutsättningarna som Malmö står inför, eller är mitt inne i: Malmö växer med kanske invånare inom 20 år, den skånska arbetsmarknaden och bostadsmarknaden växer samman, Öresundsintegrationen, näringslivet förändras. Det ställer nya krav på infrastrukturen. Öresundsbron har kommit och Citytunneln är på väg. Citytunneln är en enorm satsning, och då gäller att man stödjer den. Det viktiga är hur man utnyttjar den, för trafiken till och från Malmö och för trafiken inom Malmö, säger Johan Emanuelson. För eller mot pendlarna Malmös trafik handlar inte bara om Malmö. Trafiken i Malmös innerstad har legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren. Däremot har inpendlingen ökat kraftigt. Den trafik som ökar mest är den som går till och från Malmö. Här står vi inför ett viktigt vägval. Behovet att resa på de stora stråken in och ut ur Malmö kanske ökar med 50 procent. Vi kan antingen välja att bredda infarterna, ta bort parkeringsplatser och liknande, för att öka kapaciteten. Eller så gör man tvärtom, tar bort några körfält så att det blir bussfiler, bygger cykelbanor och tränger ihop infarterna ännu mer för att göra det besvärligare för bilisterna, och därigenom puffa över dem till kollektivtrafiken. Trafikstrategin laborerar med fyra olika scenarier: Det gröna Malmö som ger en god bostadsmiljö men svag näringslivsutveckling. Det enda scenario som klarar Naturvårdsverkets miljökvalitetsnormer. Stor inflyttning, måttlig ökning av biltrafiken, obefintlig ökning av jobben. Upplevelsestaden. Malmö blir en stad där det rör på sig, där arbetsplatserna blir många, men segregation riskerar att öka. Stor inflyttning, kraftig ökning av biltrafiken, kraftig ökning av antalet arbetsplatser. Industristaden. Det görs inte mycket men det som görs är storskaligt, vilket lockar företag men inte folk. Utflyttning, många nya jobb, och stor ökning av biltrafiken. Tillväxtstaden. Jobben ökar, liksom inflyttningen och segregationen. Inflyttning, kraftig ökning av antalet arbetsplatser, störst ökning av trafiken. I samtliga ökar trafiken; minst 10 procent, men kanske upp till 50 procent. Bygger inte bort köer Går det alls att undvika bilköer i Malmö framöver? Nej, och det är inte ens säkert att det är önskvärt, säger Johan Emanuelson. Det är inte realistiskt att bygga bort alla bilköer. Ska Malmö vara ett regionalt centrum, bygger det på att folk ska vilja ta sig in här. Samtidigt är det så att ökad vägkapacitet föder ännu mer trafik. Det har flera internationella studier visat. Fotnot: Malmös trafikstrategi ställs ut i Stadshusets foajé fram till den 30 april. Där kan du också lämna llt tyder på att trafiken ökar den närmaste åren. Bilköer lär bli till Malmö. I trafikstrategin är det heller inte säkert att man till varje pris bidra till att fler väljer att åka kollektivt. Fler Malmöbor, fler jobb fler resor 1975 pendlade knappt fordon till Malmö. Idag har siffran stigit till fordon. Den siffran kan stiga med ytterligare 50 procent, beroende på vilka trafiklösningar man väljer framöver. Dessutom förväntas antalet Pendling till och från Malmö Inpendling Malmöbor öka med ytterligare invånare. ntalet nya arbetsplatser kan bli , vilket betyder att det blir fler människor som ska köra till och från arbetet, fler som ska köra ungar till dagis och åka och handla. Utpendling Trafiken inom Malmö har legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren. Däremot har inpendlingen ökat kraftigt. Lokaltåg inom Malmö Citytunneln ger möjlighet till ett lokalt tågnät om man kopplar samman Citytunneln med Kontinentalbanan. Om detta förverkligas, byggs två nya stationer i Fosie och utmed miralsgatan i höjd med Rosengård. Detta utöver Hyllievång och Triangeln som tillkommer med Citytunneln. Kontinentalbanan är idag bara till besvär för dem som bor här. Men om vi flyttar den genomgående snabba trafiken till Citytunneln öppnas kapacitet för en långsammare innerstadstrafik. Och då blir plötsligt kontinentalbanan en tillgång för de boende, dels för resor inom Malmö men kanske framförallt för att snabbt kunna resa ut i regionen, säger Johan Emanuelson. Det finns potential att öka det lokala kollektivåkandet, som har halverats i Malmö på 20 år, på grund av att vi cyklar mer och att det regionala resandet ökat. Det framtida bussnätet kommer att ses över. Man diskuterar att skapa en ny stomplan, en plan över de viktigaste busstråken.

7 GRÖN STD Nr MLMÖ MÅSTE VÄLJ VÄG Chockhöjda p-avgifter eller tidszoner för trafiken Det mest intressanta i trafikstrategin är kanske de vägval som ställs fram: Ska vi till exempel ha fler eller färre parkeringar i innerstaden? Ska vi bygga nära stationerna, eller sprida det över hela stan? Hur ska vi ha det? Det är den viktiga frågan som trafikstrategin ställer. Vissa mer eller mindre självklara svar lämnar den också. Några av dessa är fler cykelbanor, bättre kollektivtrafik inom Malmö, utbyggd pågatågstrafik, möjligheter till bilpooler och annat som förändrar resvanor. Vi har plockat ut de frågor, som vi tror att alla är mer eller mindre överens om. Sedan har vi särskiljt de frågor som kan vara kontroversiella, säger Johan Emanuelsson, projektledare för trafikstrategin i Malmö. Tanken är att Malmö inom de närmaste åren ska ta ställning också till de kontroversiella frågorna. Vi listar några av dem här: Tänk spårvagn kör buss: Många önskar spårvagnarna tillbaka till Malmö. Så kommer knappast att ske. Det anses för dyrt. Ett alternativ är att låta bussar färdas som spårvagnar, alltså med reserverade körfält på gatorna och med total företrädesrätt i korsningar. Så har man gjort i Jönköping där kollektivresandet ökat med tio procent på några få år. Fler eller färre parkeringsplatser? En chockhöjning av p- avgifterna i innerstaden skulle effektivt påverka trafikmönstret, men också slå hårt mot småbutiker i city. Vilken väg ska Malmö välja? En medelväg? Underlätta eller försvåra för bilpendlare? Man kan välja att gräva ned gator, för att få den ökande trafiken att flyta bättre. Man kan också välja att krångla till det, för att förmå fler bilister att åka kollektivt? Vägavgifter? Tidszoner? Vägavgifter är ett styrmedel, som kan användas för att sprida trafiken till andra tider. Problem uppstår under några få timmar, under resten av dygnet rullar trafiken smidigt. Med vägavgifter i rusningstid kommer fler att välja andra tider och kollektiva lösningar. Tidszoner kan vara ett sätt att förbjuda vissa fordon från innerstaden under särskilda tider. vanligare, framför allt vid infarterna ska försöka få bort köerna. Bilköer kan Skåne krymper För bara 30 år sedan var antalet lokala arbetsmarknader 16 stycken. Inom dessa områden bodde och arbetade man. Nu har den krympt till fyra stycken. Vi kan välja att bo i Hörby och jobba i Malmö, eller bo i Malmö och jobba i Ystad. Gränsen mellan den nordvästra zonen och sydvästra zonen har i stort sett redan utplånats. Det här betyder att antalet regionala resor ökar, och resorna inom staden minskar. Större utsläpp med fler bilar Nu är det dags för Malmö stad att söka Klimppengar. Klimp står för Klimatinvesteringsprogram och handlar om projekt som ska bidra till att minska växthuseffekten. Regeringen har anslagit en pott på 900 miljoner kronor som landets kommuner får ansöka om medel från. Exakt vilka projekt Malmö söker pengar till får vi inte veta förrän i slutet av april när stadens politiker har fattat beslut om ansökan. Men Grön Stad kan berätta om vilka idéer som finns. Det viktigaste när det gäller växthuseffekten är att minska koldioxidutsläppen. Där har vi redan sänkt utsläppen rejält när det gäller energi. Förr var det förbränning av kol eller olja, men nu handlar det mest om fjärrvärme, vilket leder till betydligt lägre utsläpp av koldioxid, säger Per-rne Nilsson, projektchef för LIP, Lokala investeringsprogrammet, i Malmö. Men när det gäller trafiken visar utsläppen en svag ökning och idag svarar den för hälften av utsläppen. De senaste 20 åren har bilarna blivit bränslesnålare och både bensin och diesel har blivit renare. tt koldioxidutsläppen ändå är större idag beror på att bilarna har blivit fler. Per-rne Nilsson säger att nu är ett bra tillfälle att försöka förändra trafikbeteendet. Infrastrukturen har påverkats av Öresundsförbindelsen och Yttre Ringvägen, och om några år kommer Citytunneln. De här jätteprojekten ger oss nya öppningar. När det gäller Förhoppningsvis kommer fler till insikt om att de klarar sig bra i Malmö utan en egen bil, säger Per-rne Nilsson, projektchef för Lokala investeringsprogrammet Utsläpp av koldioxid i Malmö (100-tals ton) 1980 Trafik 1985 Energi Öresundsbron är det ju kollektivtrafiken som har haft den mest gynnsamma utvecklingen. Och Citytunneln gynnar enbart kollektivtrafiken. Förhoppningsvis kommer fler tack vare detta till insikt om Industri Källa: Malmö stads miljöbokslut Energiförbrukningens andel av koldioxidutsläppen har sjunkit drastiskt på 20 år. Trafiken visar en svag ökning. att de klarar sig bra i Malmö utan en egen bil. Och med bättre cykelvägar väljer fler att cykla till jobbet eller skolan, säger Per- rne Nilsson. tt dela på bilen i bilpool eller med grannen Områden lämpade för Klimppengar Malmö har tankar och idéer om cykelvägar som med nuvarande utbyggnadstakt räcker nästan 100 år framåt. Med ekonomiskt stöd kan programmet påskyndas. Planskild cykeltrafik som skett i korsningen Nobelvägen-Lönngatan kommer på flera platser i staden. Miljöpåverkan från fritidssektorn har ökat. Vi reser mera, åker bil till och från träningar och matcher. Några förslag på mindre miljöbelastning inom denna sektor lär finnas med i ansökan. En idé som ligger långt framme är att värma upp friluftsbaden med hjälp av solfångare. Byggandet kan bli miljövänligare. En stor del av energiförbrukningen kommer från fastigheter. Erfarenheter från Bo 01 kan användas i annan nyproduktion. Heleneholms fjärrvärmeverk har två pannor. Den ena är bättre än den andra på att utnyttja värmen i rökgaserna. Med ett Klimpbidrag skulle en investering i samma system för den andra pannan löna sig, och sänka utsläppen av koldioxid. ugustenborg och Västra Hamnen har blivit ekologiska stadsdelar med hjälp av LIPpengar. I Klimp-programmet funderar man på att söka stöd för andra områden. Malmös berggrund ger möjlighet inom energiområdet. Både för utvinning av geotermisk energi ur jordens inre, och för att lagra värme och kyla.

8 8 GRÖN STD Nr MLMÖ MÅSTE VÄLJ VÄG Delad bil är delad kostnad Eva dem och Mats Sundbeck försökte få till stånd en bilpool i Ekobyn i Toarp där de bor, utan att lyckas. Men Johan och Cecilia Borgström var intresserade. Så då köpte familjerna en bil tillsammans. Det blev bildelning i stället för bilpool. Johan Borgströms far hade en begagnad vinröd Mazda av 1991 års modell som de köpte för kronor. De investerade i vinterdäck och skaffade en helförsäkring. Sedan var det bara att köra. Vi kände inte varandra så jättemycket tidigare, men man känner på sig om det ska fungera eller inte. Och det här kändes bra, säger Eva dem. Delar på självrisken För säkerhets skull skrevs ett kontrakt där de kom överens om vad som skulle gälla. Om någon uppenbart klantar till det så att bilen skadas får han eller hon stå för självrisken. I övriga fall delar de. De har också skrivit ned vad som ska ske om någon vill dra sig ur. Det var för drygt två år sedan, och hittills har allt flutit på av sig själv. Konflikterna har uteblivit. Reglerna är solklara. Man tecknar sig på en vanlig almanacka i familjen dem/sundbecks sophus. tt använda bilen kostar 17 kronor milen. Man antecknar sin körning och sina utlägg i Bilboken, som ligger i handskfacken, och varje månad räknar Eva dem ut hur mycket varje familj ska betala. Från början hade vi också en månadsavgift på 300 kronor. Men vi såg snabbt att det inte var nödvändigt. Vi har faktiskt redan fått ihop kronor i en pott som kan användas vid reparationer och liknande, säger hon. Men semestrar då? Och storhelger? Johan Borgström säger att det finns en beredskap för det också. Om intressena sammanfaller, och båda familjerna bara måste ha bilen, hyr de en bil för bilkassan. Men det har bara skett vid ett tillfälle, det var en helg i januari då båda familjerna skulle besöka vänner på landet. Det ligger ju i allas intresse att komma överens. Under julen tog vi bilen, men så fick vi vara utan i nyår, säger Johan Borgström. Ingen som pendlar Ingen i familjerna behöver använda bilen till jobbet, och de är ense om att det hade varit svårare att få bildelningen att fungera om någon skulle pendla med den. Familjerna är mer miljömedvetna än genomsnittet och inga stora bilanvändare. Mazdan rullar bara knappt mil på ett år. Carina och Johan hade ingen bil alls tidigare, men kände att de ville ha tillgång till en när Emil föddes. Eva och Mats hade ägt en bil som skrotats, och hade därefter En bil, två familjer. Johan Borgström och Cecilia Borgström- Hansson med sin son Emil äger sin bil gemensamt med Mats Sundbeck och Eva dem, här med barnen Kim och Kajsa. FOTO: NDERS EKSTRÖM försökt att klara sig utan. Vi lånade bil av grannar när vi behövde, men det kändes inte bra i längden. Jag upplever det här som ett bra sätt att äga en bil. Man halverar de fasta kostnaderna, och så disciplinerar man sitt körande. När man vet exakt vad det kostar, vet man också vad man vinner på att inte använda bilen, säger Mats Sundbeck. Ingen succé med bilpooler i Malmö än Bilpooler blir allt vanligare. Projekt pågår över hela landet, och i höstas var intresset stort när Vägverket höll den första stora konferensen om bilpooler. Malmö ligger inte särskilt långt framme. Tre bilpooler finns, och ingen av dem är någon succé. I takt med att antalet bilar ökar, och trycket mot storstädernas trafiksystem blir allt högre, söker man också allt intensivare efter alternativ och lösningar som dämpar utvecklingen. I det sökandet har intresset för bilpooler ökat markant. Bilpooler har länge varit en angelägenhet främst för gröna eldsjälar som bildat egna kooperativ som köpt eller hyrt bilar tillsammans. På senare år har allt fler kommuner engagerat sig i utvecklingen, liksom några kommersiella företag. I Sverige finns idag drygt 50 bilpooler, de allra flesta i Göteborg och Stockholm. Göteborg är nog den kommun som har kommit längst av alla. Där har flera utredningar gjorts, och flera projekt dragits igång. Där finns också landets största bilpool, Majornas bilkooperativ, med över 200 medlemmar som har tillgång till 22 bilar i tio stadsdelar. I Malmö finns idag tre bilpooler. Två har startat som miljöprojekt, en på ugustenborg, och en på Bo01. Båda fungerar, men ännu inte utan subventioner. Både el och etanol I ugustenborg startade för två år sedan landets första elbilspool. nvändandet av elbilarna blev emellertid begränsat, då man endast kan köra 6 8 mil på ett fulladdat batteri. Därför har man idag en elbil och en etanolbil som går att köra med både etanol och bensin. Över 20 personer är med i poolen. Kostnaden består av en låg månadsavgift och en kostnad på 40 kronor i timmen. För ett dygn kostar det 199 kronor och för en helg 350 kronor. Bilarna står ändå stilla för mycket. ntingen får vi bli ännu fler, eller höja avgifterna när projekttiden går ut till sommaren, säger Isabella Hansson, ordförande i Elbilspoolens ekonomiska förening. Måste vara lätt att boka En av förklaringarna till det låga utnyttjandet är det opraktiska bokningssystemet. Man måste gå in på Snabbköp på ugustenborg och teckna sig för en tid. Förhoppningar finns om ett bokningssystem på internet, och föreningen har ansökt om pengar från miljöanslaget för att starta ett sådant. Miljöbilspoolen på Bo01 är ett projekt som fått pengar från LIP, det lokala investeringsprogrammet. Sydkraft driver poolen, och enligt Stina Nilsson, chef för Gatukontorets trafikmiljöenhet, är projektet fortfarande i en startfas. Biluthyrningföretaget som skulle stå för bilarna gick i konkurs, och utnyttjandet har inte blivit så stort som man hoppats. HSB, som erbjuder sina medlemmar över hela landet rabatter i Statoils bilpoolssystem, har fått till stånd en bilpool på Branteviksgatan. Den står dock stilla för tillfället. Några har hoppat av, och det har varit problem med vandalisering av bilen. Men vi har gott hopp om att få till stånd flera bilpooler, säger Linnea Wettermark, miljöansvarig på HSB. Eldsjälar behövs Stina Nilsson säger att en eller helst flera eldsjälar behövs för att en bilpool ska bli en framgång idag, men i takt med att de kommersiella bilpoolerna utvecklas kommer det att bli en tjänst som många vill utnyttja. Hon och andra inom Malmö stad funderar just nu över vilken roll kommunen ska axla för att driva på utvecklingen av nya bilpooler. Internationellt sett har Tyskland och Schweiz nått betydligt längre än Sverige. Där finns i vissa städer pooler med ett par tusen deltagare. Vanligen är de sammankopplade med en väl fungerande lokaltrafik, där det finns pool-bilar stående vid vissa strategiska knutpunkter. Bilpooler på internet en organisation med information om alla bilpooler i Sverige. Sveriges största bilpool. kanske världens största bilpool. Finns i Schweiz och har medlemmar. en paraplyorganisation för europeiska bilpooler.

9 GRÖN STD Nr MLMÖ MÅSTE VÄLJ VÄG Det går lika bra med cykel... Mobilitetskontoret på Gatukontoret ska arbeta för att Malmöborna väljer miljövänligare sätt att ta sig fram i stan. Bilkörningen i stan ska minska med 30 miljoner kilometer på tre år, lyder målet. Det motsvarar 12 mil för varje Malmöbo. Stina Nilsson är chef för Gatukontorets trafikmiljöenhet. Hon är medveten om att det är svårt att ändra invanda beteenden. Men det är just det som är det nya kontorets uppgift, att påverka oss så att vi väljer att köra bil mindre ofta. Det görs många onödiga resor i stan. Folk är inte riktigt medvetna om kostnaden för en kort tur med bilen. Inte heller är de medvetna om vilken tid det tar. Man tror att man sparar tid, men att hämta bilen och köra den genom stan med trafikljusen och köer och sedan parkera, tar ofta längre tid än att cykla från en punkt till en annan, säger Stina Nilsson som drog i gång mobilitetskontoret i mindre skala i samband med Bo01. Bokas per internet Nu växer verksamheten, kanske väljer man också ett annat namn än mobilitetskontoret. Planeringen har just inletts, och inget är spikat ännu. Sannolikt får vi se fler bilpooler i Malmö de närmaste åren, sannolikt blir det kampanjer för att öka cyklandet. Kanske också en cykelpool. Jag ser framför mig ett system där basen är kollektivtrafiken med bussar och Stina Nilsson är chef för Gatukontorets trafikmiljöenhet. Hon vill minska bilkörandet i Malmö. citytunnel och där det på ett antal platser utmed olika linjer, finns ett antal bilar och cyklar. De ska kunna bokas via internet och användas så att man ska kunna ta sig från dörr till dörr, säger Stina Nilsson. Dit når man förstås inte på tre år, men det är mycket möjligt att projektet permanentas. Mobility management är något som många städer och regioner runt om i världen ägnar sig åt idag. Börjar med tjänstemännen tt minska trafikbelastningen i städerna är viktigt av miljöskäl, och kan också ge ekonomiska vinster i form av bland annat minskat slitage, bättre utnyttjad kollektivtrafik, mindre behov av parkeringsplatser. En del av mobilitetskontorets insatser Gående Bil Buss Cykel Färdsätt till och från skola/jobb i Malmö kommer att inriktas på att förbättra trafikmiljöbeteendet inom Malmö stad. Kommunen har anställda och kan man få alla dem att minska sitt bilkörande har man kommit en bra bit på väg, säger Stina Nilsson. Bilen står på macken Statoil är det bensinbolag som har kommit längst när det gäller att skapa en kommersiell organisation för bilpooler. Statoils system bygger på att personer inom ett bostadsområde anmäler intresse av att dra igång. Kostnaden per användare är 370 kronor i månaden för en VW Golf, som är högst två år gammal. Sedan tillkommer en kostnad på 9,50 kronor per timme, men högst 102 kronor om dygnet och 1,67 kronor per kilometer. I priset ingår allt utom städning invändigt, det vill säga bensin, tvätt, försäkring och service. Hittills har 14 Statoilpooler startats i hela landet, varav tre i Lund och en i Malmö. Tusenlappar att tjäna I Sverige finns idag drygt 50 bilpooler. Intresset för att dra igång fler är stort. Motiven är flera. Kommunerna ser stora vinster i att färre åker bil. En utredning hos Trafiknämnden i Göteborg pekar på att: Behovet av parkeringsplatser minskar. Körsträckorna minskar med procent om man har en andel i en bilpool, jämfört med om man äger en egen bil. Fler åker kollektivt. Medlemmar i bilkooperativ ökar sitt buss- och tågåkande med 10 procent. För den privatperson som inte har dagligt behov av en bil, finns pengar att tjäna. En rapport från Vägverket (Bilpooler nyckeln till flexibelt resande) visar att den som kör en ny mindre mellanklassbil (typ Opel stra) och minskar sina bilresor från till 750 mil om året, sänker sina kostnader med nästan kronor. GISS VEM KONSULTTION Företaget som arbetar med Miljöinventeringar Skadeutredningar Kvalitetsansvarig SOM CYKLR uktoriserad provtagare TILL JOBBET bygg & miljöteknik B, Box 103, STFFNSTORP. Telefon , ;

10 Det började med ett litet kontor i den gamla Herrgården i Rosengård och en uppsökande teater som cyklade till spelplatserna. 13 år senare leder hon hela huset som i dagarna blir ett kulturhus för barn och ungdomar från hela Malmö, som utbildar storkökspersonal och fastighetsskötare, som har byggt två miljöhus, som av regeringen utsetts till ett nationellt exempel. Möt Lotta Lundgren, verksamhetschef och ordförande i Drömmarnas Hus på Rosengård. Hon har ett stenhårt engagemang; obrutet och envist. Hon snusar, skrattar och svär, pratar med alla hon möter, och kramar var och varannan när vi går runt på Herrgården i Rosengård som en gång var på väg att förfalla, men som rustades upp till Drömmarnas Hus. Omkring henne händer saker. Och saker blir gjorda. Lotta Lundgren är inte typen som ger upp halvvägs. För tio år sedan stod hon och de andra i Teater X på trappan till Herrgården och såg hur ett av annexen revs. Och de bara bestämde sig för att de skulle tillbaka. Vi visste inget om att bygga hus, men klart vi ville ha det tillbaka. Det var ett gammalt hus, en del av Rosengårds historia, ett av få gamla hus bland alla höghus. Men ingen jävel stred för det, för att det låg här ute. Då tänkte vi att det måste vara vår sak att strida för det stod det klart. Det har tagit tid, men man får ha långsiktiga mål och strategier för vad som är viktigt att göra. Kulturhus för ungdomar och barn i Malmö nnexet blir nu centrum för ett kulturhus för barn och ungdomar. Här ska barn från hela Malmö kunna mötas, spela musik, teater, jonglera, mima; hitta på saker tillsammans. Hit ska skolor komma om dagarna, för att mötas över stadsdelarna. Men huset står öppet också om kvällarna, för att fyllas av ungdomar. Exakt vad som ska ske kan hon inte säga nu. Det beror på vilka idéer som kommer från ungdomarna. Deras behov och önskemål styr. Det kan nog sägas vara principen som vägleder Drömmarnas Hus. Behoven styr. Inte de egna utan andras. Principen befästes med Benny Boxaren, uteteatern i Rosengård 1993, som sattes upp med unga och vuxna amatörer från stadsdelen. Det var det dittills största projektet som Teater X, som man hette då, hade gett sig på, och det blev en stor succé. Med Benny gick vi in i en annan fas. Innan var det vi som spelade, andra som skulle titta. Men nu blev det andra som spelade, det var andra som skulle synliggöras, och vi blev de som stod i bakgrunden och var producenter och såg till att allt fungerade. Då tänkte vi att det var kanske just det som var det viktiga. Efter det kunde vi absolut inte säga: Tack ska ni ha allihopa, nu ska vi på turné. Det gick bara inte, vi hade mött människor, träffat ungdomar som hade problem. Kan man få jobb på sånt man redan kan? Det fanns behov av att fortsätta. Så då fortsatte de i Rosengård. Skapade Drömmarnas Hus. Vi sitter i rummet där det började för 13 år sedan. Lotta Lundgren säger att det kallas för det romantiska rummet, av den enda anledningen att gardinerna är röda. Förr utgjorde det Teater X:s kontor. Större behövdes inte, Teater X var uppsökande, och klarade sig långt med cyklar och ett friskt humör. Lotta Lundgren är en dynamisk chef, som lett Drömmarnas Hus från att vara ett teaterkollektiv till att vara ett allt möjligt- Behoven styr inte d Med Benny Boxaren, som skrivits av Lotta Lundgrens far, Max Lundgren, blev det något mer. Tråden som började nystas upp där bara fortsätter. I ena änden av huset finns numera ett storkök som är en utbildningslokal. Det började med diskussioner i en kvinnogrupp om att det var så svårt att få jobb. Vad var de bra på? Laga mat. Kan man få jobb på det? Ja, kanske inom skolkök, där är det många som slutar de närmaste åren. Så skapades projektet Kvinnokraft, som utbildade ett tjugotal kvinnor till mattanter. En ny runda har dragit igång, denna gång med både kvinnor och män. Ett annat exempel på det behovsstyrda arbetssättet är fastighetsskötarutbildningen som nyligen avslutats. Där handlade det om att i ett projekt med BF göra något åt de värsta gårdarna på Rosengård Vi började med att gå runt och knacka dörr och snacka med folk. Sedan blev det diskussionsgrupper som kom fram till att det borde bli trappvärdar i husen. Så kom någon på att gårdsskötseln, som var på entreprenad, inte sköttes. Hyresvärden var missnöjd, hyresgästerna också. Och så blev det Om början: Vi var några stycken som jobbade med olika projekt i Malmö.Vi var anställda för att jobba med vissa uppdrag, men när det var slut så upphörde det. Vi ville jobba med bra teater för barn och ungdomar, och vi ville finnas där behovet var störst. Men det skulle ingen be oss om. Så då gick vi ut för att leta folk som tänkte ungefär samma sak. Från början hade vi tänkt vara tio, därför blev det Teater X. Men när vi väl körde igång blev vi bara sju. Från den tiden är bara jag kvar. Om organisationen: Vi är en ekonomisk förening, där medlemmarna bestämmer hur styrelsen ser ut. Vi har blivit en stor organisation, med ett stort ansvar. Nu har vi anställda. Det är liksom inte bara att vara kulturarbetare, utan vi måste ta ansvar för pengar och allt annat också. Själv har jag varit projektanställd hela tiden, jag tror den går ut siste maj den här gången. Men så är det, man kan inte ta något för givet. Om behov: Om matörernas hus: Om kulturhuset för barn och unga: Drömmarnas Hus ska vara till för de behov som finns. Och är det så att vi inte kan få ihop pengar till något, så är väl inte behovet så stort. Det låter kanske hemskt, men jag tycker inte att man bara kan köra på för verksamhetens egen skull. Men det är vår uppgift att jobba för det vi tror på. Som till exempel barnoch ungdomshuset som har tagit oss fem år att genomföra, och det är fem år med mycket jobb. När vi skulle bygga upp annexet igen och ordna finansiering, så tänkte vi: här bor en massa arbetslösa människor, det är klart att de ska vara med och bygga huset och få en utbildning under tiden. Mölledalsskolan, Rosengårds stadsdelsförvaltning, Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen och LIP-kansliet, rbetsförmedlingen, fastighetsägaren NorSve och Jobbcentrum kopplades in. BF också. Först fick de arbetslösa åka till Mölledalsskolan och lära sig mura, sedan hit och praktisera vad de hade lärt. Det här är amatörernas hus. Vi har haft en utbildad byggledare som har skött det hela. Och vi tänkte att det är klart att barnen ska vara med och mura, för de bor här, och det är skithäftigt att bygga något i sin hemmiljö, bättre än att det står något fix och färdigt. Vi hade pengar från Storstadssatsningen tidigare, men de försvann. Då kunde vi ha lagt oss ned och dött, men vi tänkte i stället att vi kör på. Vi visar precis vad vi vill, ingen ska kunna säga att vi inte försökt. De kan ju bara säga nej. Men de sa ja. Tidigare har vi jobbat med Rosengård, nu ska vi med hela Malmö som upptagningsområde jobba med integration. Vi har fått fyra miljoner om året av kommunstyrelsen i tre år. Därefter får kommunen bestämma sig om det här är något de vill behålla. Och sedan sökte vi pengar från arvsfonden, så sammanlagt har vi sex miljoner kronor om året. Vi har dessutom bestämt oss för att dra in fem sponsorer.

11 Om att söka pengar: Vi är inte bra på att söka pengar, vi är bra på att göra verksamhet. Vi är inga projekthajar. llt bygger på ett brinnande engagemang. Vi har inte börjat med att titta, vad krävs för att få pengar därifrån? Vi börjar alltid med vår idé, och kollar sedan var man kan söka pengar. Är det så att vår idé inte passar in, skickar vi den kanske ändå. Det kanske är deras kriterier som är fel. Om miljö: Köket var första gången vi byggde och tänkte miljömässigt. Där försökte vi så mycket som möjligt att återanvända material, teglet är från MS till exempel. Det gick för fort att bygga, folk hann inte med. Till det andra huset har vi genomfört det här fullt ut. Vi har solceller, vi har urinseparerade toaletter, vi har återvunnet tegel. Genom att man kommer hit och går på toaletten, blir man automatiskt en del av ett miljötänkande. När folk kommer in på toaletten undrar de vad är det här för jävla toaletter egentligen och sedan är diskussionen igång. Lotta Lundgren Ålder: Fyller 40 i år. Familj: Man, två barn, två sköldpaddor och en guldhamster. Bor: I villa i Husie. På nattduksbordet: Ondskan av Jan Guilllou. Musik: Gillar sånt min man inte gillar. Wiehe, Sade, afrikanska rytmer. Om att vara politiskt aktiv: Det vore lättare om man inte var politiskt aktiv. Eftersom jag är socialdemokrat får det liksom inte ens misstänkas att jag gynnas och då ska det prövas tio gånger mer. Även om det är vår styrelse som söker, inte Lotta Lundgren. Jag tycker att man ska kunna vara engagerad i något, även om man är politiker. nnars, vad är det då för politiker vi får? hus. Från och med nu blir det också en kulturhus för barn och ungdomar. e egna utan andras en deal med fastighetsägaren: om vi utbildar några av hyresgästerna, så anställer ni minst tre. Och nu har fem personer av de nio som gick utbildningen fått anställning. Det stannar inte där. Hur ser det egentligen ut i grönområdena? Kanske kan man göra något åt hela Rosengårdsmiljön. En parkskötarutbildning, kanske? Den är på gång. Det tar aldrig slut, säger Lotta Lundgren utan att låta ett dugg trött. Nu har Drömmarnas Hus blivit ett nationellt exempel. Sådant kan man inte ansöka om. Det är regeringen, i form av Statens Kulturråd, som vart tredje år utnämner ett fåtal inom kultursektorn till att vara föredömen för andra. En miljon om året i tre år får Drömmarnas Hus. Visst är det häftigt, Drömmarnas Hus-modellen ska spridas över landet. Vi har ju aldrig ansetts, du vet, så fina liksom. Vi har aldrig tillhört etablissemanget. Och så kommer Kulturrådet och vill att vi ska utveckla barn- och ungdomskulturen, och bland annat skapa ett nationellt nätverk. Det är nästan man tror att man drömmer, att man kan få pengar för en sådan sak. För vi kommer ju att göra det. Så blir det säkert. Ingen tvivlar. Om tillsammans: Vi arbetar alltid tillsammans, och för ofta samman olika kulturarbetare, som får skapa något ihop. Och vi försöker alltid anlita de bästa kulturarbetarna, vi plockar inte in någon som bara kan ta en timme här och där. Jag tror att det bidrar till att folk faktiskt vill jobba här. Vi vill att det ska vara hög status att jobba här, för barn- och ungdomskultur har alltid haft låg status. Pris till rättvis betalning för värme i bostadshus Bengt Rosberg, HSB Sundsfastigheter i Malmö, fick ta emot Stora Energipriset vid de Nordiska energidagarna i december. Bengt Rosberg fick priset för att han introducerat ett nytt sätt att mäta värmeförbrukningen i flerfamiljshus. Det handlar om fördelningsmätning, ett enkelt system som visar varje hushålls andel av den totala energiförbrukningen. Vilket i sin tur skapar Forskare diskuterar hållbara städer i Sverige Klor från havsvatten på q-va-kul I en badanläggning som qva-kul måste klor tillsättas i vattnet för att det ska vara fritt från bakterier. Det betyder transporter av flytande natriumhypoklorit och en del andra kemikalier. För att komma ifrån detta har Lars Roos, som arbetar med maskindriften på ett antal bad, kommit på att man skulle kunna tillverka kloret av havsvatten eller salt. En annan av hans idéer är man skulle kunna pumpa in havsvatten till äventyrsbassängen på q-va-kul istället Lokala odlare på nätet Omkring hundra småskaliga livsmedelsproducenter i Skåne finns samlade på en hemsida på internet: v dessa är ett 20-tal Kravgodkända. D RIGNELL SKETCH- REKVI- SIT ı BÄR BÄR OMGER KONST- VERK STD I VÄSTR TYSK- LND PRK- TRÄD GROVT GRUS TRÄN HNDL ORÄTT BROTTSFÖRE- BYGGNDE RÅDET KORT ÄR SSM GOLDEN GRIN VÅR- TECKEN HR LÄRK- TRÄD GÖRS PÅ KORN I JOBB- NSÖKN RUND GRÖN- SK NR 21 HND- LR OM MILJÖN KÄCK BRILJE- RDE LIVSNÖD- VÄNDIGT SPÅR- ÄMNE RÄNN I REP BLEV EU FÄRD- VÄG SÄLG DILLR GJORDE NORR- MÄN SÄLR förutsättningar för en större vilja att spara på energin. De undersökningar som har gjorts visar att fördelningsmätning ger en värmebesparing på mellan 10 och 25 procent i flerfamiljshus. Det är en rättvisefråga. Jag ska inte behöva betala för att grannen slösar, kommenterade Bengt Rosberg när han mottog priset. Precis lika lite som vi tankar bilen eller ringer kollektivt, behöver vi förbruka energi kollektivt. I mitten på mars i år samlas forskare och representanter för kommuner och myndigheter i Malmö för att diskutera hållbara städer i Sverige. Med hållbara städer menas en satsning på ekologisk omställning av bostadsområden. Målet med workshopen är att få en översikt över vilka stadsekologiska projekt det finns i Sverige, öka kunskapsutbytet, få inspiration och bilda ett nätverk för fortsatt samarbete och utbyte. Några områden som presenteras är Hammarby Sjöstad (Stockholm), Green Zone (Umeå) och Bo01 (Malmö). Workshopen anordnas av Malmö Högskola, LIPkansliet i Malmö och Institutet för ekologisk hållbarhet. För mer information kontakta Miljöförvaltningen, LIP-kansliet, tel för att använda dricksvatten som fyller bassängen idag. Dessa uppslag ska nu utredas närmare av studenter och handledare från Malmö högskola och Lunds tekniska högskola. Till det har man fått miljöanslag med kronor. Projektet blir examensarbete för två studenter på kretsloppsprogrammet på Malmö Högskola med början i mitten av mars. Från kemiteknik på LTH i Lund respektive från vattenteknikutbildning i Kanada deltar två studenter. Går man in på området sydvästra Skåne hittar man 22 lokala försäljare av frukt och grönsaker, skånsk leverkorv, spettkakor, fisk, honung, ostkaka, kött med mera. Lösning på korsordet på sidan 17 L B N N S K E TLG- DNK S M Å E V I D I D E LEKER I SRGS- SOHVET R M K Ö L N Ö R F E L Å B R T E G Ö K R R B G DRICK UR C V T I G H U R Ä R T E S T L Y K O B O L T K IVIGSEL- FRÅG K O [ V BLIR STOPPD HURS? ] MJÖLK- PRODUCENT G N E D POLE- RDE N R R ÄR EN SKOJ- RE Ö KN SKE I TON- ÅREN Å T M E S T MER ÄN MER KÄKDE S I N- TURGS IRRITE- RDE M π

12 12 GRÖN STD Nr Med krav på maten Förr var ekologiska restauranger alternativa ställen som lockade linsälskande mudimumsare. Idag är ekokrogar något helt annat. Du kan få ekologisk mat på såväl trendiga krogar som vanliga lunchställen. Grön Stad har besökt Salt & Brygga och Brogatan två Kravauktoriserade Malmökrogar. Här står smaken, kvalitén och krögarens ansvar högt i kurs. Från början var det här med ekologisk mat en ren ryggradsreflex. Det kändes helt enkelt trevligare att servera ekomat, säger David Kallos, krögare på Brogatan i centrala Malmö. David Kallos har arbetat med ekologiska livsmedel i många år. Brogatan var en av de första restaurangerna i Sverige som Kravauktoriserades i mitten på 90-talet. Moral och politik Med tiden har ryggradsreflexen blivit till ett ställningstagande. Med kunskap kommer insikt. Idag är David Kallos val av råvaror en moralisk och politisk markering. Vi vill vara ett schyst ställe. Vi serverar bra mat. Vi betalar våra anställda anständiga löner och fifflar inte, konstaterar han bestämt. Björn Stenbeck, krögare på Salt & Brygga i Västra Hamnen, tänker i liknande banor. Ekologi är mycket mer än Kravmärkt potatis. För mig handlar ekologi om helheten. Ekologi genomsyrar hela vår verksamhet, inte bara maten. Det handlar också om att ha en bra arbetsmiljö för de anställda, om lokalen och inredningen. Svanenmärkta möbler Mycket riktigt är personalens kläder gjorda av Kravmärkt bomull. Möblerna är svanenmärkta och tillverkade i Småland. Lacket som använts är miljövänligt. Jag visste från början när jag såg mig om efter en lokal att jag ville arbeta utifrån en ekologisk tanke, berättar Björn Stenbeck. Han kom i ett tidigt stadium i kontakt med bomässan Bo01 och fick chans att vara med redan från ritstadiet. Det var naturligtvis väldigt roligt att kunna påverka utformningen på krogen och vilka material som skulle användas. Inflytandet använde Björn Stenbeck bland annat till att försäkra sig om att inga allergiframkallade material fick förekomma i lokalen och att köket byggdes ljust och lättstädat. Ingen smakskillnad Hur är det då att arbeta med ekologiska livsmedel? Smakar två proffs som Björn Stenbeck och David Kallos någon skillnad? Ett blindtest skulle jag nog inte klara. Vissa produkter kan smaka mer, till exempel jordgubbar, men generellt är det svårt att känna skillnad, säger David Kallos och får medhåll av Björn Stenbeck. Samtidigt innehåller smak värderingar som formats av tiden. David Kallos berättar att när han för många år sedan arbetade i Båstad så serverade man ibland fölfilé, vilket ansågs vara en delikatess. Hade jag serverat föl här och berättat för gästerna vad de åt hade de mått illa! Vi vill vara ett schyst ställe. Vi serverar bra mat. Vi betalar våra anställda anständiga löner och fifflar inte, konstaterar David Kallos, krögare på Brogatan, bestämt. Stort kontaktnät Både Björn Stenbeck och David Kallos är mycket ambitiösa när det gäller den ekologiska maten. Det är inte bara de Kravmärkta rätterna på menyn som serveras med Kravmärkt potatis. ll potatis som serveras är Kravmärkt. Det samma gäller andra basvaror. Jag köper i stort sett allt jag kan ekologiskt, från rotfrukter och grönsaker till mejeriprodukter och kött, berättar Björn Stenbeck. Men det är inte alltid enkelt. Ibland går det inte att få tag på tillräckligt mycket ekologisk mjölk, andra gånger finns inte kyckling. Efter många år på marknaden har David Kallos byggt upp ett stort kontaktnät med lokala leverantörer som han kan lita på. Jag vill helst köpa direkt från producenten. På så vis slipper vi kostnaden för mellanhanden, vilket både jag och producenten tjänar på. Dessutom vill jag veta vad det är jag köper. Naturligtvis tar det tid. Hade jag inte brytt mig om huruvida råvarorna var ekologiska eller inte så hade jag kunnat beställa det mesta från en och samma leverantör. När jag köper ekologiskt måste jag istället vända mig till flera stycken. Till vissa måste jag dessutom vara ute flera dagar i förväg, vilket naturligtvis försvårar mitt arbete, säger Björn Stenbeck. Någon skillnad i hållbarhet märker de inte. tt den Kravmärkta bananen har fler prickar på skalet än den besprutade har ingen betydelse för hur länge den håller. Men dyrare är det så klart. De ekologiska skördarna är mindre och mer arbetsintensiva. Å andra sidan avstår både Björn Stenbeck och David Kallos från att köpa influgna varor. Ett talande exempel är smörpriset. Ekologiskt smör är mer För 50 år sedan var all mat ekologisk än dubbelt så dyrt kilot jämfört med annat smör, berättar David Kallos. Brogatan använder uteslutande ekosmör. Under högsäsong köper krogen mer än 1 procent av allt ekologiskt smör i Sverige! Saken är den att priset hade kunnat vara lägre. Om fler hade köpt det ekologiska smöret, vill säga. Som konsumenter har vi makt. Och som krögare kan man påverka än mer. Vanlig mat David Kallos och Björn Stenbeck är båda noga med att understryka sitt ansvar som krögare. De vet att de kan påverka. Det vill de också göra. Björn Stenbeck berättar att han i början inte kunde få tag på ett tillräckligt bra ekologiskt espressokaffe. Eftersom han inte ville kompromissa med smaken valde han att köpa vanligt. Jag tyckte det var irriterande så jag ringde Sackéus som säljer ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och frågade om de kunde hjälpa mig. En kort tid efter hade de tagit fram ett kaffe som uppfyllde Björn Stenbecks krav. Hur ser de då på framtiden? Kraven är allt för låga! Det är alldeles för enkelt att bli Krav- Björn Stenbeck, krögare på Salt & Brygga, tycker att det hänt mycket de senaste åren. tt allt fler bättre restauranger orienterar sig mot det ekologiska: Det är inte så konstigt det här med ekologisk mat. FOTO: NILLE LENDER Testa själv i Naturskyddsföreningens regi Tisdagen den 8 april klockan arrangerar Naturskyddsföreningen i Malmö en träff på restaurang Brogatan. Krögaren David Kallos ska då bland annat ge svar på frågorna: Vad innebär Kravmärkt egentligen? Är det bättre för djur och natur, och oss själva med? Påverkar det smaken? Den sista frågan har besökarna tillfälle att själva ge svar på. Under kvällen serveras Kravmat och Kravdricka till restaurangpriser. Priserna på menyn är mellan 100 och 200 kronor per varmrätt. Är du medlem i SNF subventionerar föreningen maten med 50 kronor. nmälan görs till Erika Nilsson tel eller nna Baggström tel senast den 2 april. Mötesplats: Restaurang Brogatan, Brogatan 12 i Malmö kl mbassadör för Rättvisemärkt Vill du bli ambassadör? Rättvisemärkt utbildar intresserade till ambassadörer. Under tre dagar får man lära sig vad rättvisemärkt är, vilka villkor det finns för att en vara ska kunna märkas med rättvisemärket och vad det innebär att vara ambassadör. I Malmö finns det tio ambassadörer och totalt finns det omkring 300 i hela landet. Som ambassadör kan du bedriva egna kampanjer och ta egna initiativ till att informera och uppmuntra folk till att köpa rättvisemärkt. För mer information gå in på Mätt och klädd Den som inte bara vill äta ekologiskat odlade grönsaker utan även vill klä sig enligt samma princip kan hitta både det ena och det andra på Ekologisk Morot & nnat i Limhamn. För mer info och öppettider tel eller gå in på internet:

13 GRÖN STD Nr FOTO: NILLE LENDER auktoriserad. Det kommer att urholka hela tanken med märkning. Kraven är betydligt högre i resten av Europa. Det borde man lära av! David Kallos är otålig. Han tycker att det går allt för långsamt. tt de svenska krogarna borde vara mycket bättre än de är. Björn Stenbeck är mer positiv. Han tycker att det hänt mycket de senaste åren. tt allt fler bättre restauranger orienterar sig mot det ekologiska. Det är inte så konstigt det här med ekologisk mat. För 50 år sedan var all mat ekologisk. Det var det som var vanlig mat. Det bör man hålla i minnet. Kravauktoriserade matställen i Malmö Restauranger: Salt&Brygga, Sundspromenaden 7, Restaurang Brogatan, Brogatan Restaurang 94:an, MS, S:a Förstadsg. 101 Hotell med Kravcertifierade frukostalternativ: Hilton Malmö City, Triangeln 2 Scandic Hotel Kramer, Stortorget 7 Scandic Hotel S:t Jörgen Scandic Hotel Segevång, Segesvängen För mer information se Gröna kartan på Pris för krogmiljö Tidningen Restauranger & Storkök har utsett Björn Stenbecks restaurang Salt & Brygga till mottagare av utmärkelsen Årets Krogidé för I motiveringen framhålls det att Salt & Brygga är en helt miljöinriktad krog. llt från Kravråvaror och stolar med miljöanpassad stoppning och lack, till kläder, dukar och servetter av ekologisk bomull. Har ni ekologiskt på matsedeln? Victors Daniel Nüllern, köksmästare Serverar ni ekologisk mat? Jag köper in så mycket Kravmärkt jag kan. Men det är inte helt enkelt. Utbudet varierar kraftigt och det tar längre tid, dessutom är det ganska mycket dyrare. Jag försöker köpa så mycket ekologiska grönsaker som möjligt. Utöver det, Kravmärkt frukt, ägg och kött. Har ni rökfritt? Matsalen är helt rökfri. I baren kan man däremot röka. tt ha en rökfri bar går inte. Vilket ansvar har du som köksmästare? tt servera bra mat. För att göra det krävs att jag köper in bra råvaror och att de hanteras riktigt i köket. Izakaya Koi Håkan Nilsson, kock Har ni någon Kravmat på menyn? Vi försöker köpa ekologiska grönsaker i den utsträckning det går. Är det svårt att få tag på? Ja, det tar tid och kostar lite mer. Utbudet är också mindre. Vi har försökt finna ett ekologiskt sushi-ris men något sådant har vi inte hittat ännu. Har ni rökfritt? Hela lunchen är rökfri. På kvällen har vi en rökfri avdelning. Tempo Martin Lindvall, krögare och kock Köper ni ekologiska råvaror? En del. Vi utgår från det bästa. Om det ekologiska är det bästa alternativet så köper vi det. Sommartid brukar vi ha ekologiska tomater och jordgubbar. De tycker jag smakar bäst. Och så har vi biodynamiska grönsaker som jag själv odlar. Resten av året varierar det. Har ni rökfritt? Det är rökfritt i matsalen. I baren däremot får gästerna röka. På den ytan vi har skulle det vara omöjligt att förbjuda folk att röka i baren. Vi hade förlorat alldeles för mycket gäster. Vilket ansvar har du som krögare? tt servera fullständig och rolig mat. tmosfär Henrik Regnér, krögare Serverar ni ekologisk mat? Så mycket vi kan. De flesta basgrönsaker är ekologiska. Det är det enklaste eftersom de odlas i regionen. Vad gäller kött försöker vi ha så mycket Kravmärkt som möjligt. Vi brukar få tag på lamm, kyckling, kalv och oxfilé men det är inte alltid så lätt. Mejeriprodukter är svårt. Vi vill köpa nykärnad mjölk och grädde direkt från gårdarna men det går inte. Har ni rökfritt? I hela lokalen. Tidigare kunde man röka i baren men det har vi tagit bort nu. Vad tycker era gäster om det? Överlag är de positiva, men visst har vi förlorat några trevliga kunder på att ha rökfritt. Casa Mia Joakim Rausner, köksmästare Den förste januari i år skärptes bestämmelsen av den nuvarande tobakslagen. Det innebär att alla serveringsställen måste ha ett eller flera rökfria områden. Riksdagens mål är att alla restauranger och kaféer ska vara rökfria förste januari nästa år. Pådrivande i frågan har Statens folkhälsoinstitut länge varit. Det var Folkhälsoinstitutet som drog i gång Guldgaffeln 1997 för att få fler Stockholmskrogar att erbjuda rökfria utrymmen. Projektet har sedan dess spridit sig över landet. I Malmö deltar hittills följande krogar och kaféer i Guldgaffeln: tmosfär Bokcafé Bolagret och Bagels Café Metro Coop Konsum Di Penco Espresso House Fika Moroten Gazpacho Kebab Oasen Serverar ni ekologisk mat? Mycket lite. Vi köper en del Kravmärkta grönsaker och ibland mjölk. Det är helt enkelt för stor prisskillnad. Skulle vi köpa in mer ekologiskt skulle vi vara tvungna att höja priserna. Det skulle inte våra kunder tycka om. Folk får redan idag vända på slantarna för att få vardagen att gå ihop. Har ni rökfritt? Inte ännu men vi ska dela av restaurangen. Vi håller på att titta på hur vi ska lösa det. Vad har du för ansvar som köksmästare? Självklart vore det bra med rökfritt och mer ekologisk mat. Men än så länge är det för dyrt. Charlotte Löndahl Rökfritt överallt om ett år Vegetarianer firar I slutet av 1800-talet bildades en del vegetariska föreningar runt om i Sverige och inspirerad av detta bildade Johan L. Saxon Svenska Vegetariska Föreningen i februari Idag har föreningen cirka medlemmar varav cirka 200 finns i Malmöföreningen som bildades på 1980-talet. Föreningen planerar ett seminarium i Stockholm på Vegetariska Världsdagen den första oktober. Kockum Fritid Konditori Valhall La Empanada New York Pizza Restaurang Kniv & Gaffel Ribersborgs Saltsjöbad Salt & Brygga Smaklöken Restaurang och Café Vår Tids Mat Charlotte Löndahl För mer lokal information: Klicka på Vår vardagsmiljö. Mer om Guldgaffeln: Minimejeri för ekomjölk Skånemejeriers tillverkning i Kågeröd läggs ner. nledningen är den väntade expansionen av bland annat Åsens Mjölk och Skånemejeriers ekologiska sortiment. Det senaste året har det sortimentet fyrdubblats. Det mest långsiktiga och driftekonomiska alternativet var att flytta produktionen, berättar Rolf Trulsson på Skånemejerier. Produktionen flyttas till den befintliga anläggningen i Fosie i Malmö där man investerar cirka 25 miljoner kronor i ett minimejeri. Man räknar med att ha flyttat till den första september i år. Ny ekologisk och vegetarisk krog i centrum I slutet av mars räknar Tekla och Magnus Svensson med att öppna sin krog Organic Kitchen på Brogatan 11 (tvärs över gatan från Kravkrogen Brogatan!). De tänker servera lunch och à la carte på kvällarna plus catering. Vinet och ölen blir ekologiskt. Råvarorna kommer från ekologiska odlare mellan Lund och Malmö samt från Biofood i Stockholm. Till sommaren planeras en uteservering i gattet mellan Brogatan och Södra Förstadsgatan. llt du vill veta om frukt och grönsaker Vet du vad en malvasio eller habanero är för nåt? Om det är något du har undrat över när det gäller frukt eller grönsaker så kan du hitta det på Här finns näringstabell för alla frukter och grönsaker, recept, artiklar och ett test där man kan mäta sina frukt- och grönsakskunskaper. Under rubriken aktuella produkter finns en lista på vilka frukter och grönsaker som är mest prisvärda att köpa för årstiden och var de kan vara importerade ifrån. Så om du undrar varför klementinen ser lite konstig ut eller varför äpplet liknar ett päron kan du hitta svaret här. Mer ekologisk odling inom EU om vi vill lla har möjlighet att påverka framtiden för ekologisk odling inom EU. På internet finns en enkät där medborgarna i de olika medlemsländerna kan tycka till. När EU-kommissionen vid slutet av året tar fram en handlingsplan för ekologisk odling kommer åsikterna att beaktas. Enkäten, som är skriven på engelska, franska och tyska, finns på adressen: europa.eu.int/comm/agricul ture/consultations/organic/in dex_en.htm Vägen till bättre mat och ett smartare liv Broschyren Din guide till ett smart liv riktar sig till ungdomar och alla andra matintresserade. Ofta stoppar vi i oss vad vi är sugna på just då vilket i längden inte är så bra. I broschyren skrivs det om kolhydrater och fetter och dessutom får läsaren en snabbguidning i vitamin- och mineralvärlden. Det finns också sex recept att prova. Broschyren går att beställa gratis på hemsidan där det finns fler recept, tester med mera.

14 14 GRÖN STD Nr Miljoner att hämta för miljöintresserade Malmö stad avsätter varje år två miljoner kronor av skattemedel till miljöanslaget. Tanken är att pengarna ska användas till bland annat innovativa miljöprojekt som bidrar till en hållbar utveckling i kommunen. tt en del projekt varit framgångsrika råder det ingen tvekan om. Vad andra åstadkommit är mer osäkert på grund av bristande redovisning. Därför kommer ett flertal projekt att följas upp under våren. Miljöanslaget är en relativt ny satsning. Vi märkte att det fanns många goda idéer bland Malmös föreningar, organisationer och kommunala verksamheter. Man var engagerad och ville verkligen arbeta med miljöfrågor men man hade inte pengarna som krävdes, säger Carina Nilsson (s), ordförande i miljönämnden. Resultatet blev att många bra idéer aldrig förverkligades. Det var för att komma till rätta med detta som miljönämnden 1999 beslöt att införa miljöanslaget. Kulturföreningen Indoamerica producerade tolv radioprogram om miljö på spanska förra året. Och det handlade om allt från naturkatastrofer till Kravmärkta livsmedel. Genom att skjuta till pengar hoppas man kunna ta tillvara det engagemang och den vilja som finns för att skapa en bättre miljö i Malmö. Cirka 40 söker varje år nslaget finansieras av skattemedel. Två miljoner kronor sätts av varje år och bidrag kan sökas av föreningar, organisationer och kommunala verksamheter som är verksamma i kommunen. Pengarna ska användas till åtgärder som syftar till att förbättra miljön i kommunen eller till Vi får fler ansökningar från föreningar, även invandrarföreningar. Det är vi glada för, säger Lena dler i miljönämnden. lokalt genda 21-arbete som leder till en hållbar utveckling. Sedan anslaget infördes har ett 40-tal ansökningar om året kommit in till Miljöförvaltningen. Ungefär hälften, ett 20-tal per år, har beviljats bidrag. nsökningarna har stor spridning. Här finns allt från ansökningar om bidrag Om sopsortering på spanska Det är viktigt att invandrare bidrar till miljöarbetet, säger Jimena Maureira, Indoamerica Kulturförening. Våra lyssnare kommer framförallt från Sydamerika. I våra hemländer finns ingen tradition att tänka på miljön. Man prioriterar annorlunda, säger Jimena Maureira, Indoamerica Kulturförening. Föreningen sänder Radio Copacabana, ett närradioprogram på spanska, tre gånger i veckan och har många lyssnare. Våra lyssnares svenska är inte speciellt bra. De klarar sig i vardagssituationer men har betydligt svårare att hänga med i samhällsdebatten och ta till sig mer komplex samhällsinformation. För att informera lyssnarna och skapa intresse och medvetenhet kring miljöfrågor gjorde föreningen tolv program på temat som sändes under förra året. Man behandlade situationen globalt, i Sverige och Latinamerika. Ett program handlade om naturkatastrofer, ett annat om miljömärkning och sopsortering. Responsen var stor. Jag har pratat med många av våra lyssnare som nu handlar miljövänliga tvättmedel och som börjat sopsortera, berättar Jimena. Radio Copacabana har fortsatt att bevaka och rapportera om miljöfrågor. Det har blivit lättare eftersom lyssnarna fått upp ett intresse. De tolv radioprogrammen finansierades av bidrag från miljöanslaget. Vi fick inte allt vi sökte men vi fick pengarna att räcka genom att låna fler böcker på biblioteket. Hur har då projektet bidragit till en bättre miljö i Malmö? Det är oerhört viktigt att invandrare också bidrar till miljöarbetet. Det finns många bra saker i Sverige miljömedvetenheten är en som vi kan ta lärdom av. Det är också viktigt att vi lär våra barn att leva miljövänligt. Genom att sprida miljöinformation till våra lyssnare har vi ökat medvetenheten. Charlotte Löndahl till grodvårdsprojekt och komposter till studiecirklar för invandrarkvinnor och kryddträdgårdar på förskolor. Hur mycket pengar man söker varierar också kraftigt, i år från till kronor. De kommunala verksamheterna har varit flitiga bidragssökare varför man förra året utöver annonser i media gjorde specialutskick till föreningslivet. Jag tycker att fördelningen har blivit bättre. Vi får fler ansökningar från föreningar, även invandrarföreningar. Det är vi glada för, säger Lena dler (s) i miljönämnden. Busstur till skogen Bland de framgångsrika projekten finns Naturbussen som fick kronor år 2001 för att komma igång med sin verksamhet. Sedan bussen började rulla har ett stort antal skolbarn i Malmö fått chansen att komma ut i naturen och lära sig mer om sitt närområde (se sidan 5). Internationella Kvinnoföreningen som fick kronor för tre år sedan arrangerade en studiecirkel i grundläggande miljökunskap och Fosie stadsdel har byggt upp ett miljöbibliotek Viktigast Vad är det som gör att man känner sig hemma? Det frågade sig etnologen nne Rosengren och det blev utgångspunkten för Möllevångsgruppens projekt med samma namn som fått stor uppmärksamhet. Det var när nne Rosengren själv flyttade som hon började fundera över vad det är som sker när vi byter miljö. Vad är hemkänsla och hur bygger man upp den? var frågor som hon ställde sig. Jag flyttade bara inom Malmö, från området vid Stadshuset till Köpenhamnsvägen, ändå kände jag mig till en början helt avknoppad, berättar nne Rosengren som är etnolog och tidigare projektledare på Möllevångsgruppen. Om det var svårt för henne att flytta inom staden, hur är det då inte för någon som kom från ett annat land och en annan kultur? tt känna sig hemma är en viktig aspekt av den hållbara sta- Bygga, Bo och Förvalta fortsätter Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag arbetat med projektet Bygga, Bo och Förvalta för att på så sätt hitta vägar till ett ekologiskt hållbart näringsliv. Fyra kommuner har deltagit, varav Malmö har varit en, liksom ett tjugotal företag. Projektet fortsätter nu och kommunstyrelsen har beslutat att Malmö ska vara med också i denna nya fas. Malmö ska först och främst engagera sig i tre avsnitt: Planering för ett hållbart samhällsbyggande, Se till helheten och byggnadsverkets hela livscykel samt Skapa en effektiv och kvalitetsstyrd bygg- och förvaltningsprocess och nya garantiformer för hållbar utveckling. Hur sköter sig skolan? Myriad 2003 är en tävling för elever i mellanstadiet. Den är uppdelad i två delar, en undersökning där man ska ta reda på hur Sveriges rektorer ser på arbetet med återvinning av förpackningar och om hur det fungerar på den egna skolan, och en tävling där klassen svarar på ett antal frågor om återvinning av förpackningar. Resultaten ska vara registrerade senast den 1 april. För mer information och regler gå in på: Tävlingen arrangeras av Förpackningsinsamlingen och Håll Sverige Rent. Varför måste man ha På miljöstationer och återvinningscentraler runt om i stan finns det särskilda containrar där man kan slänga batterier och annat farligt avfall som till exempel bilbatterier. llt annat elektronikavfall som har sladd (undantag kyl/frys som hämtas av kommunen) ska slängas på återvinningscentralerna som finns på Sjölunda, Borrgatan och i Hyllie, Henriksdalsvägen och vid Spillepengen.

15 GRÖN STD Nr med hjälp av miljöanslaget. Men det finns också projekt som det råder stor osäkerhet kring. Projekt som beviljats och kvitterat ut medel men som sedan aldrig redovisats. Detta trots att rapport ska ha inkommit till miljöförvaltningen senast tre månader efter det att projekten avslutats. Hårdare regler? En genomgång av de senaste årens beviljade miljöanslag visar att knappt hälften av projekten lämnat fullständiga rapporter. Vi har uppmärksammat den dåliga rapporteringen. Under våren kommer vi att följa upp projekten och titta närmare på resultaten, säger Lena dler. En orsak till den dåliga rapporteringen kan vara att bidragsmottagarna kvitterar ut hela bidraget när det väl beviljats. Ett sätt skulle kunna vara att hålla inne en summa pengar som betalas ut först när projektet redovisats. Det är ett vanligt tillvägagångssätt. Samtidigt kan det bli svårt för små föreningar med Ett kraftfullt verktyg då det främjar det kreativa och innovativa miljöarbetet. att bli igenkänd den. Det borde också vara något som intresserar stadsplanerare. Våren 2002 hade Möllevången bomässa. Under denna bjöd man in nio kända och okända Malmöbor att tala på temat Vad är det som gör att man känner sig hemma?. Dagen efter följde man upp med föreläsningar om vad som görs för att Malmöborna ska känna sig hemma. nne Rosengren fortsatte med att intervjua Malmöbor från andra bostadsområden. Hon fotograferade miljöer och saker som folk berättade om. Och av en del fick hon sådant som betydde mycket för att de skulle trivas. Materialet samlades till en utställning som sedan visades i Möllevångsgruppens lokaler. Vad är det som får Malmöborna att känna sig hemma? Det viktigaste och gemensamma för alla är de sociala kontakterna. Vi vill ha kontakt med människorna runt omkring oss. nne Rosengren har hittat det som vi alla behöver: kontakt. FOTO: NDERS EKSTRÖM Vi vill vara igenkända i vårt bostadsområde. Projektet har uteslutande finansierats av bidrag från miljöanslaget. Utan bidraget hade vi inte kunnat genomföra våra idéer. Jag tror att man får fram annorlunda aspekter genom att arbeta så här. Sådant som inte skulle komma fram annars. Hur har projektet bidragit till en bättre miljö i Malmö? Jag hoppas att det har påverkat planerare att fundera lite mer kring de här frågorna. tt de fått större förståelse för det lite udda. Charlotte Löndahl Miljöanslaget prioriterar Åtgärder som leder till att målen i Malmö stads Miljöprogram kan uppnås. ngelägna och nyskapande utvecklingsprojekt. Pilotprojekt med stor utvecklingspotential. Utbildnings- och folkbildningsprojekt som har som mål att underlätta övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle. Projekt som gynnar bred samverkan och delaktighet i miljöarbetet. Här finns information bil för att kunna slänga sitt elektronikavfall? Varför ligger återvinningscentralerna så långt från centrum? De är lokaliserade så att de inte stör omgivningen och kan nås med bil. Eftersom de är avsedda för grovavfall, alltså sånt som är för stort för sopkärlet, så måste man i de flesta fall ändå ta bilen, förklarar, ina Bryman, informationschef på SYSV. Återvinningscentralerna är ju också ganska stora och man hittar inte tomtmark i centrum som kommunen är villig att upplåta till ett sådant ändamål. Det är också svårt att hantera köerna mitt i stan. Varför kan det inte finnas fler men mindre återvinningscentraler? Som miljönämndens ordförande var Carina Nilsson med om att införa miljöanslaget För att föreningar och andra skulle kunna förverkliga de många goda idéer som fanns. dålig ekonomi. Detta är något vi kommer att resonera om under våren, säger Lena dler. nsökningar till miljöanslaget kan lämnas in under hela året. Nämnden behandlar dem en till två gånger per år. nsökningarna som kom in innan den 10 januari i år behandlas i nämnden i slutet av mars. I år har 36 ansökningar kommit in, vilket är något färre än förra året. Bland årets ansökningar finns bland annat Malmö 4H-krets som söker bidrag för att anlägga en visningsodling. Tanken är att bevara och föra vidare kunskapen inom den traditionella odlingen till dagens barn och ungdomar. Fantastisk bredd Hur ser då politikerna på miljöanslaget, tycker man att det är ett effektivt sätt att bedriva miljöarbete? Jag tycker att det är ett kraftfullt verktyg då det främjar det kreativa och innovativa miljöarbetet. Det finns en fantastisk bredd i ansökningarna, säger Carina Nilsson. Även Lena dler är positiv. Jag tror det är en mycket bra stimulans. Jag har sett en del av projekten och tycker att de fungerar mycket bra. Är du intresserad av miljöanslaget? Då kan du vända dig till: Dagmar Gormsen, Miljöförvaltningen, genda 21, tfn: Birgitta Gisby, Miljöförvaltningen, genda 21, tfn: De ska vara stora så att vi kan ta emot alla slag av stort grovavfall. De är ju inte avsedda för förpackningar. Då går du till återvinningsstationen som ofta finns på gångavstånd. I många fastigheter kan man numera källsortera sina förpackningar och tidningar. Mer information på ww.sysav.se/mil jostationer/_avfallstabell_main.html Vegetariskt och ekologiskt matprogram på TV Malmö Från och med den 16 mars sänder TV Malmö miljöfilm. Bakom filmerna står Malmö stad, LIP-kansliet som fått pengar från Miljödepartementet för att utveckla miljö-tv på nätet. De 52 kortfilmerna finns redan i dag att se på sajten men för de Malmöbor som saknar möjlighet att denna väg se filmerna Några frågor till... Helén Rosengren, som i mitten av maj slutar som kommunekolog på Stadsbyggnadskontoret. Vad ska du göra nu? Jag ska börja jobba med miljö- och naturvårdsfrågor inom jord- och skogsbruket på LRF. Jag har jobbat inom LRF tidigare och har fått ett erbjudande om en ny tjänst där. Hur har dina fyra år i Malmö varit? Intressanta. Det har hänt mycket inom Malmö under den här tiden. Mitt jobb har varit att i den processen bland annat se till att naturfrågorna får en högre status och prioritet. Det är samtidigt ganska svåra frågor. Vi har så lite natur och lite allmänrättslig mark, och då är det också extra viktigt att vi slår vakt om det som finns. Vad har varit det viktigaste i jobbet? Det har funnits många intressanta uppgifter. Jag kom in i slutfasen av arbetet med naturvårdsprogrammet som är ett viktigt dokument. Det ledde i sin tur att jag tillsammans med Naturskyddsföreningen gjorde Naturguiden, en populariserad bok över Malmös intressantaste naturområden. Tanken bakom det var just att inspirera och locka ut Malmöborna i de fina naturområden som finns i och kring Malmö. Nu mot slutet har jag Malmös miljöprogram för är nu ute på remiss hos omkring hundra olika förvaltningar, organisationer, fackförbund, studieförbund, högskolor med flera. Programmet fungerar som en plattform för det fortsatta arbetet för en bra miljö och hållbar utveckling. Det nya är att man följer femton nationella miljömål som fastslogs av regeringen Bland dem finns till exempel giftfri miljö, grundvatten av ges en annan möjlighet, nämligen via TV Malmö som visar fillmerna under 13 program. Filmerna handlar bland annat om ekologiska eldsjälar, Malmös gröna krogar, yoga och miljöaktivisten prins Charles. Dessutom kommer det för första gången i svensk tv att sändas ett vegetariskt matlagningsprogram med ekologiska råvaror. Filmerna sänds på TV Malmö varje söndag, måndag och torsdag kl 17. Helén Rosengren går från stadsbruk till jordbruksfrågor. arbetat mycket med att försöka få till stånd Malmös första naturreservat, på strandängarna söder om Lernacken. Har du något tips till din efterträdare? tt stå på sig. Mycket i det här jobbet består av upplysningsverksamhet, att visa på de naturvårdsvärden som finns och pedagogiskt förklara vikten av ett ekologiskt perspektiv. En aktuell fråga är att skapa skyddsområden för det rika fågelliv som finns i Norra Hamnen i samband med de nya planer som skall tas fram. Några avskedsord till Malmöborna? Öppna ögonen. Se er omkring. Det finns fantastiska möjligheter att uppleva fin natur även inom Malmö stad. Nya miljöprogrammet är ute för bedömning god kvalitet och god bebyggd miljö. Fjorton av dessa femton miljömål ingår i det remitterade miljöprogrammet, liksom förslag på delmål och åtgärder. Till exempel att minska utsläppen av koldioxid med procent räknat från år 1999 och att utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska upphöra senast Senast den 15 april ska remissvaren vara tillbaka hos Miljöförvaltningen för att antas av kommunfullmäktige efter sommaren. För intresserade finns remissutgåvan i pdf-format på

16 16 GRÖN STD Nr Sopbanditerna börjar leva farligt Tre sopbovar i Malmö har fått böter. Och fler lär det bli. Gatukontoret i Malmö lovar hårdare tag och kommer i fortsättningen att anmäla all nedskräpning. Just nu ligger 38 polisanmälningar och väntar på att granskas av åklagare och polis. Renhållningskostnaden och vandaliseringen i Malmö kostar 50 miljoner kronor per år det är på tok för mycket! För sex, sju år sedan var kostnaden 17 miljoner. Pengarna kunde använts bättre någon annanstans, säger gatudirektör Rolf Jonsson. Han hoppas mycket på att Gatukontorets kontakter med åklagarmyndighet och polis ska leda till att fler fälls så att nedskräpande Malmöbor ändrar sitt beteende. Folk bara ställer ut saker på gatan, det är helt obegripligt. Vi hittar hela möblemang, tv-apparater och butiksinredningar på gator och vid återvinningsstationer. Det kan inte fortsätta så här, säger Rolf Jonsson. Foton eller vittnen Det är inte helt lätt att komma åt nedskräparna. Även om det finns en tydligt namngiven ägare på de dumpade soporna läggs åtalet ned om vederbörande nekar, det kan ju ha varit någon annan som slängt skräpet. Finns det däremot vittnen som sett eller dokumenterat själva brottet kan man lagföra dem. De tre Malmöbor som hittills fått böter hade alla slängt skräp (ej återvinningsbart) på en återvinningsstation vid Hyacintgatan. Strafföreläggandena blev böter som baseras på inkomsten: En slängde skräp vid fyra tillfällen. Strafföreläggande: 70 Pensionerade poliser spionerar vid återvinningsstationerna i Malmö. På jakt efter nedskräpare. Resultatet har blivit att de första Malmöborna har fått böter. dagsböter, kostade kronor. En slängde delar av en köksinredning. Strafföreläggande: 70 dagsböter, kostade kronor. En slängde en säck med matrester på återvinningsstation. Strafföreläggande: 40 dagsböter, kostade kronor. Pensionerade poliser De tre sopbovarna togs med hjälp av Förpackningsinsamlingens speciella spanare. Vi anlitar pensionerade poliser till att dokumentera och fotografera folk vid återvinningsstationerna, det är det allra bästa sättet. Vi har fått tio strafföreläggande i landet, tre av dem i Malmö, säger Ulla Krohn på Förpackningsinsamlingens huvudkontor i Stockholm. Hon räknar med att även de 38 anmälningar som står på tur bygger på hållbara dokument. Fler åklagare Nedskräpningsfallen i Malmö är nu så många att miljöåklagarna inte hinner med utan får hjälp av andra åklagare som är mängdbrottsspecialister. De ska utreda alla ärenden de får in. Vi försöker hitta en rationell och snabb utredningsväg, säger åklagare Mats Eriksson som själv har en hel hög med nedskräpningsanmälningar på sitt bord. Om det är okunskap eller ovilja som gör att matrester och grovsopor dumpas på återvinningsstationerna tycks variera. Gatukontoret kommer därför även att arbeta för att förändra beteendet, bland annat ska de ordna en teater på temat för barn med namnet Soperman. Klotter och affischer Man försöker även komma åt klotter och olaglig affischering genom polisanmälningar och det diskuteras också att testa särskilda tvättmaskiner för att få upp tuggummikladd från trottoarer. Men det tycks inte spela någon roll hur mycket vi lägger ned på städning, det blir inte mycket renare trots det, säger gatudirektör Rolf Jonsson. Maria Sehlin Det kommer inte så många varubilar till Österportskolan längre och det är vaktmästaren Giuseppe Bozzurro tacksam för. Förr kunde vi ha två tre bilar om dagen, och det kändes inte bra när de kom inkörande på skolgården och barnen sprang fram och var nyfikna. Numera kommer en leverans i veckan och det sker alltid på en torsdag. Stadsdelsförvaltningen Centrum ingår nämligen i arbetet med samordnad varudistribution, tillsammans med stadsdelarna Husie och Kirseberg. Tanken är att alla stadsdelar ska anslutas. Det vanliga är att varje enskild skola, förskola, servicecentrum, förvaltning gör sina beställningar av pennor, papper, kompresser eller vad det månde vara och sedan kommer olika leverantörer körande med varorna till dörren. Det blir många transporter. Inte så bråttom De tre försöksstadsdelarna gör på ett annat sätt. Varje enhet gör sina beställningar som vanligt, men leveranserna samlas på en mottagningsenhet och körs ut på torsdagarna. Kostnaden står stadsdelen själv för. Stadsdelsförvaltningen Centrum kom med i projektet på allvar i höstas. Giuseppe Bozzurro tycker att nyordningen bara är till fördel. Det är mycket sällan man Giuseppe Bozzurro, vaktmästare på Österportskolan, behöver bara bekymra sig om inlastning en dag i veckan. Färre lastbilar på skolgårdarna behöver ha något direkt dagen därpå ändå, säger han. Kirseberg har varit igång längst. Där startade man i EUprojektet Idioma för ett par år sedan. Projektet utvärderas i år, och om resultatet är till belåtenhet går man vidare till resten av kommunen. Kan ställa krav Stina Nilsson, chef på Gatukontorets trafikmiljöenhet, är ansvarig för projektet. Hon säger att allt pekar på att det blir samordnad varudistribution inom Malmö stad med tiden. Men det finns en del att lösa först. För att transportsystemet ska fungera optimalt tror hon att det är viktigt att det sker helt elektroniskt. Då blir överblicken en annan. Dessutom, om vi upphandlar varan från ett håll och transporten från en annan, kan vi ställa miljökrav på transporten som vi annars inte har möjlighet till enligt lagen om offentlig upphandling, säger Stina Nilsson, som också gärna vill ha in livsmedelsleveranserna i projektet, även om hon i dagsläget inte vet om det är möjligt. Vinsten med samordnad varudistribution är främst miljömässig. De pengar som kan sparas in, äts upp av att kommunen själv får stå för det sista ledet, mellan omlastningscentralen och mottagarna. Men kan vi få bort en del av lastbilarna inne i centrum är mycket vunnet, säger Rita Theander som är samordnare i stadsdelen Centrum. Utvinning av fosfor ur slam stoppas av Naturvårdsverket V-verket i Malmö har i några år arbetat med ett världsunikt projekt för att utvinna fosfor ur slam. Projektet blir dock inte av. Naturvårdsverket avråder i en aktionsplan kommunerna från att koncentrera sig enbart på fosforåtervinning. Slam är restprodukterna från våra avloppsreningsverk. Tanken är att det ska användas till gödsling av åkermark. Metoden är omdiskuterad då slammet innehåller oönskade ämnen som tungmetaller. För mycket kemikalier V-verket hade gjort noggranna förberedelser för att bygga en regional anläggning för 200 miljoner kronor, varav Malmö skulle svara för en tredjedel, och hade satsat 1,5 miljoner kronor på förprojektering av Krepro som anläggningen skulle heta. I aktionsplanen, som blev klar i december, konstaterar Naturvårdsverket att metoder som inriktar sig på att återvinna fosfor ur slam är tveksamma ur ett hållbarhetsperspektiv. nledningen är att metoderna inte återvinner andra ämnen i slammet, exempelvis svavel, kväve och kalium, och att metoderna dessutom förutsätter användning av stora mängder kemikalier. Henrik spegren, stabschef på V-verket, säger att beskedet från Naturvårdsverket var överraskande. Naturvårdsverket har efter sin utredning ändrat sin ståndpunkt. Men det är förstås bra att det kom nu. Det hade varit tråkigt att bygga något som sedan inte hade varit rätt enligt miljömålen. Inte helt i onödan Henrik spegeren anser dock inte att arbetet med Krepro har varit förgäves. Vi har lärt oss mycket om vår egen slamhantering under arbetets gång och vi har skaffat oss nya tekniska kunskaper som jag är säker på är till stor nytta i det kommande arbetet. Exakt hur det arbetet ska se ut vet man inte. V-verket ska nu med Naturvårdsverkets rapport som grund ta fram riktlinjer för hur den framtida återvinningen ska se ut. Naturvårdsverket gjorde sin aktionsplan på uppdrag av Miljödepartementet. Verket förespråkar bland annat en separering av kommunala V-system, eller att man försöker rena slammet så mycket att det kan jämställas med ett svartvattensystem (toalettavlopp).

17 π ] GRÖN STD Nr Det händer mars april Mars Tisdagar: Stavgång på Limhamnsfältet med början 4 mars. Samlingsplats cykelparkeringen vid Kallbadhuset kl För mer information Ingrid Frankman tel rrangeras av Friluftsfrämjandet. Torsdagar: Kvinnor som vinner. Studiecirkel. En grupp kvinnor samlas för att diskutera kring hälsa, levande föda och friskvård. Tillsammans tillreder man en enkel måltid. lla bidrar med kunskap och frågor. Kl , Kungsgatan 16. För mer information ring Monica Carlsson, tel rrangör: NBV. 16: Vandring på mossiga stigar genom Vombskogen. Samling vid Vombs kyrka kl För mer information kontakta Ingrid Jansson eller Siv Mellberg tel rrangeras av Friluftsfrämjandet. 28: Bengaliska tigrar eller tigerräkor, teaterpjäs om räkodling med skådespelare från Bangladesh och Sverige. Kl Barnens scen i Folkets park. rrangörer Svalorna och BF Malmö. Svalorna i Lund har ett projekt för att stoppa odlingen av jätteräkor i Bangladesh. En teatergrupp därifrån kommer till Sverige för att tillsammans med svenska skådespelare på detta sätt protestera och visa omvärlden konsekvenserna i syd som vår lyxkonsumtion skapar. Inträdet är gratis för medlemmar i SNF. Vårfåglar: tt se och lyssna på fåglar tillsammans med en erfaren ornitolog. Ledare Lillian Nilsson. Lördag/söndag, 5 gånger för 425 kr. För mer information ring Studiefrämjandet tel Start mars/april. pril 13: Vandring på den gamla vägen mellan Holmeja och Ekholmssjön på Skåneleden. Medtag fika och något att grilla. Längd cirka 8 km. Samåkning och information tel Samling vid Holmeja f.d. järnvägsstation kl. 11. rrangeras av Friluftsfrämjandet. 24: Livsviktiga men bortglömda mineraler. Innehåller mineraltabletter alla de livsviktiga mineraler vi behöver? nders Sultan berättar om olika kosttillskott och fakta om mineraler. Plats: NBV, Kungsgatan 16. Entré 40 kr. För mer information ring tel rrangör: NBV. 27: Stavgång i Genarp/Häckeberga. Samling Rörsjöskolan kl. 10 för samåkning. För mer information Birgitta ndersson tel rrangeras av Friluftsfrämjandet. I N- TURGS IRRITE- RDE MER ÄN MER KÄKDE KN SKE I TON- ÅREN ÄR EN SKOJ- RE Tävling i energibesparing POLE- RDE Hur många biobiljetter kan du spara till om du ändrar dina energivanor hemma? Gör ett test på och gissa hur många biobiljetter energibesparingen motsvarar. Gissar du rätt är du med i tävlingen som pågår till 31 mars MJÖLK- PRODUCENT BLIR STOPPD HURS? [ IVIGSEL- FRÅG GJORDE NORR- MÄN SÄLR KÄCK BRILJE- RDE Tävling i teckning och skulptur Grön vecka hålls den 2 6 juni i Bryssel. Det är en konferens och utställning som organiseras av den Europeiska Kommissionens generaldirektorat för miljö. Tema är hållbar förbrukning och produktion, alternativ energi och vatten. Årets tävling hålls för barn och ungdomar och är uppdelad HR LÄRK- TRÄD BROTTSFÖRE- BYGGNDE RÅDET KORT STD I DILLR VÄSTR TYSK- LND FÄRD- VÄG SÄLG RÄNN I REP BLEV EU LIVSNÖD- VÄNDIGT SPÅR- ÄMNE NR 21 HND- LR OM MILJÖN RUND GRÖN- SK GÖRS PÅ KORN I JOBB- NSÖKN DRICK UR GRIN VÅR- TECKEN ÄR SSM GOLDEN TRÄN HNDL ORÄTT PRK- TRÄD GROVT GRUS BÄR BÄR OMGER KONST- VERK LEKER I SRGS- SOHVET ı TLG- DNK SKETCH- REKVI- SIT D RIGNELL i två kategorier år: teckningar och målningar, år: skulpturer gjorda av återvinningsbart material. De tre bästa i varje kategori bjuds till Bryssel med en förälder för att vara med i Grön vecka. För mer information gå in på

18 18 GRÖN STD Nr MLMÖ NTURSKOL Vad vet elever i årskurs 6 och 9 om naturvetenskapliga begrepp? Har ungdomar skapat egna teorier som inte stämmer med verkligheten? Vilket är bäst, att inte veta något alls eller att ha en kunskap som är helt felaktig? En morgon för ett par månader sedan läste jag Sydsvenskan som vanligt. Jag hajade till när jag såg en rubrik i den del av tidningen som kallas Postis. Det är en spalt där barn och ungdomar skickar in insändare om diverse saker. Det stod: Det är självmord att hugga ner skogarna. Jag blev intresserad och läste vidare och citerar här den del av insändaren som handlade om skogsavverkning. Regnskogen utgör många procent av jordens syreförråd. När den huggs ner försvinner ju de syreproducerande träden och eftersom jordens invånarantal ökar blir det mindre syre till varje person. Med andra ord: Det är självmord att hugga ner skogarna! Tankarna virvlade runt i mitt huvud. Visst måste det vara så att ungdomar bygger upp sina egna teorier om väldigt mycket. De egna teorierna kan i bland vara skrämmande men ofta är de nödvändiga för att få trygghet i tillvaron. Teorierna grundas på saker man hört eller läst. En del kommer från kompisar, annat från tv och tidningar, något från föräldrar och något från skolan. Varje människa lägger till och drar ifrån och utvecklar slutligen sin egen bild av verkligheten. Men vem kontrollerar om man har rätt eller fel? Det vi känner oss osäkra på gömmer vi ofta inom oss och vill inte prata så mycket om, och det är kanske så att vi har kvar den falska verklighetsbilden även i vuxen ålder. Vilken roll har skolan och är det enbart i skolan man lär sig? Är det till och med så att skolan i vissa fall har en negativ effekt genom att krångla till det som från början var självklart? tt lära av verkligheten Egentligen finns det inte mycket i texten om regnskogen som stämmer överens med verkligheten. Insändaren handlade inte enbart om syre och skog. Jag citerar vidare: Usch vad mycket prov och inlämningar man har nu innan jul. Nu när man går i åttan ska man ju ha betyg för första gången också. Jag tänkte tillbaka på min egen skolgång och på alla prov jag varit med på och på alla betyg jag fått. Jag tänkte på de tillfällen då jag pluggade febrilt sista kvällen innan ett stort prov för att sedan gå hem och glömma allt när provet var över. Det viktiga var känslan av att ha klarat ett visst delmoment, men jag fick sällan hjälp med att pussla ihop den nya kunskapen med det jag redan visste från början. En del kunskap var dessutom så komplicerad att jag egentligen använde mitt korttidsminne för att komma ihåg utan att i grunden förstå. Har då skolan förändrats de senaste 35 åren? Visst har den det, men en skola är inte den andra lik. Prov och poäng är fortfarande det viktiga på en del skolor. ndra skolor satsar på egen inlärning och på elevernas inflytande. Det finns även skolor där man låter eleverna arbeta med långsiktiga projekt. Jag är ingen förespråkare av en kravlös skola. Betyg och inlämningar behövs säkert i många sammanhang. Jag tror däremot inte på ensidig undervisning. Inte heller på undervisning som bygger på att eleverna lär sig utantill utan att förstå. Jag tror däremot mycket på undervisning där Frågorna i undersökningen här intill är sammanställda av mig och kontrollerade och redigerade av Gunnar Isacsson som arbetar med bland annat naturvårdsfrågor vid Skogsvårdsstyrelsen i Kristianstad. Tack till skolledning och lärare på Husieskolan, ugustenborgsskolan, Dammfriskolan, Johannesskolan, Munkhätteskolan,Värner Rydénskolan och Sundsbroskolan. Bo Lindvall, Malmö Naturskola eleverna har möjlighet att använda sin kunskap i diskussioner och resonemang. Det är även viktigt att förankra teori och praktik och att ha möjlighet att uppleva olika saker och på så sätt lära av verkligheten. Hur ska man få eleverna att förstå helheter? Oavsett vilken undervisning man bedriver är det viktigt att reflektera över vad eleverna har för tankar om olika saker och att man som lärare då och då stämmer av vilken verklighetsbild som den enskilde eleven har. Det finns många sätt att ta reda på elevernas tankar. Det bästa sättet är att ställa konkreta frågor om ett begrepp eller om något samband och låta eleverna förklara med egna ord. Exempelvis: Hur blir det regn? Vad menas med växthuseffekten? Vart tar löven vägen i skogen? Om man tar sig tid att intervjua eleverna enskilt, kan man även ställa motfrågor. Egentligen är det väldigt svårt för eleverna att veta vad de förväntas behärska efter att ha lämnat grundskolan. Lärarna har läroplanen som styrdokument, men eleverna läser inte läroplanen och har ibland svårt att uppfatta målen med undervisningen. Jag tror att elever i årskurserna 6 9 hade varit hjälpta av att ha en checklista med de viktigaste målen som finns angivna i läroplanen och att vissa lektioner var avsatta till att ge enskilda elever ytterligare hjälp med viktiga moment man inte riktigt förstått. Bo Lindvall Ibland behövs en Barn från Kirsebergsskol att jobba i skogen. Olika motorsåg fungerar. 35-årig alm. Inte många klarade den svåraste frågan Solljuset frigörs när man eldar Fråga 1. Vad är det som bygger upp trädets massa? Sätt dig framför en brasa eller en utegrill och se vad som händer när det brinner. Veden svartnar till kol som börjar glöda. När allt har brunnit upp finns bara askan kvar som ett lätt vitt damm. Om man samlar ihop askan och väger den, finner man att askan är väldigt mycket lättare än veden eller kolet. skämnena (mineralnäringsämnen som kalcium (kalk), kalium och magnesium) är det enda som trädet tar upp från marken. llt annat, procent av vikten, har trädet tagit upp från luften. Kolet i veden har trädet tagit upp från luftens koldioxid. För att trädet ska kunna göra detta krävs energi i form av solljus. När veden brinner frigörs allt solljus igen som trädet samlat under åren vilket ger oss värme och ljus. Detsamma gäller krukväxter. Egentligen är det onödigt att byta jord till krukväxterna, för jorden förbrukas inte, bara lite av den näring som jorden innehåller. Om man häller på växtnäring i krukan lite då och Kalla klumpar faller ner som regn Fråga 2. Denna fråga har de allra flesta rätt på. Vatten avdunstar från mark, vattenytor och från växter. När vattenångan stiger uppåt blir den kallare och klumpar ihop sig till små vattendroppar eller iskristaller och bildar moln. När dropparna och iskristallerna klumpar ihop sig ytterligare och blir större blir de också tyngre och faller ner som regn eller snö. Rätt svar är b då kan krukväxten växa hur länge som helst i samma jord. Man kan till och med odla i ren sand bara man gödslar och vattnar. På Elevernas svar på fråga 1 (procent) a Årskurs 6 Årskurs 9 det sättet kan man få stora skördar i jordbruket på vilken mark som helst. Ute i skogen byter ju ingen ut jorden under träden. Växtnäringen fixas av alla svampar, småkryp och mikroskopiska bakterier som bryter ner de blad och grenar som ramlat ner på marken. Rätt svar är a. Detta är den svåraste frågan av alla. Bara var 10:e av 6:orna och var 5:e av 9:orna svarar rätt. 0 Elevernas svar på fråga 2 (procent) a b c b Årskurs 6 Årskurs 9 d c d Elevernas svar på fråga 3 (procent) a b De rätta svaren och förklaringar till Naturskolans undersökning ges av Gunnar Isacsson som är jägmästare och naturgeograf. Han arbetar med frågor som rör skogsskötsel och bevarande av biologisk mångfald i skogsbruket för Skogsvårdsstyrelsen södra Götaland (Skåne, Blekinge och Halland). c Årskurs 6 Årskurs 9 d 100 Maskarna äter det godaste först Frågorna 3 och 4. Löven man se att maskarna drar ner försvinner när daggmaskar, blad i marken. Där kan man gråsuggor och andra smådjur också se små högar av äter upp dem. Jag tycker bättre maskarnas jordiga bajskorvar. om vissa maträtter än om Och kanske också mullvadarnas mycket större högar när de andra. Så är det med de här småkrypen också. Blad från jagar daggmaskar och larver i olika trädslag smakar olika gott. marken. Det kan man lätt se så här års i Bajset från alla marklevande skogen. Nu hittar man nästan djur, tillsammans med växtrester och jord bildar den svarta, bara blad av ek och bok även om det finns en hel del andra näringsrika matjorden. trädslag i skogen. De godaste Rätt svar är b på fråga 3 och näringsrikaste bladen, de och d på fråga 4, som kommer från ask, al, rönn och det har också cirka 80 och alm, äts upp först. Där det procent av 9:orna och finns gott om daggmaskar kan procent av 6:orna svarat Elevernas svar på fråga 4 (procent) a Årskurs 6 Årskurs 9 b c d Värmen hålls kvar Fråga 5. Denna fråga är lite svårare. Den har bara hälften av 6:orna och två tredjedelar av 9:orna svarat rätt på. Koldioxiden fungerar som glaset i ett växthus genom att den släpper igenom ljuset från solen men håller kvar den värme som solljuset orsakat vid jordytan. Koldioxid bildas vid all förbränning oavsett om man eldar med ved eller kol eller bensin eller stearinljus eller något annat bränsle som innehåller grundämnet kol. Men eftersom träd tar upp koldioxid när de växer, och eftersom vi alltid planterar ny skog när vi hugger ner den gamla, så ökar inte den totala mängden koldioxid i luften när man eldar med ved eller med andra så kallade biobränslen. Om man däremot eldar med kol, olja eller naturgas som legat gömt i jorden under miljontals år tillförs mer koldioxid till luften hela tiden. Under de senaste hundra åren har koldioxidhalten ökat

19 GRÖN STD Nr MLMÖ NTURSKOL an upplevelse för att skapa förståelse. får höra av Stig Lindahl hur det är trädslag, skyddsutrustning och hur en Och så får de vara med när han fäller en Vad är det som gör att träden växer? Sammanlagt 429 elever på sju skolor i Malmö har svarat på Naturskolans frågor. 88 flickor och 99 pojkar i årskurs 6, 132 flickor och 110 pojkar i årskurs 9. Fråga 1) En trädplanta väger 30 gram. Efter 50 år väger samma träd 300 kg. Vilken är den största orsaken till att trädet blivit tyngre? a) Trädet har byggts upp av kol från luftens koldioxid. b) Trädet har byggts upp av näring som trädet hämtat från marken. c) Trädet har druckit vatten som ombildats till trä. d) Trädet har tagit upp syre ur luften och detta syre har sedan ombildats till trä. Fråga 2) Hur kan man bäst förklara att det blir regn? a) Luften består bland annat av syre och väte. När det blåser blandas syret och vätet och det bildas vattendroppar som så småningom faller ner som regn. b) En del vatten som finns på land och i haven avdunstar och bildar vattenånga. Vattenångan bildar moln. När vattenångan i molnen kyls ner bildas det regn. c) Det finns vatten ute i rymden. En del av detta vatten når ibland atmosfären och faller ner till marken som regn. d) När solen skiner bildas det moln av olika partiklar som finns i luften. När molnen värms upp av solstrålarna blir de större och en del vatten faller ut som regn. Fråga 3) Det ligger mängder av löv på marken i skogen på hösten. Ingen människa städar bort dem under det kommande året, men de flesta av löven är ändå borta innan det är dags för nya löv att ramla ner hösten därpå. Vad har hänt? a) Träden har sugit ner löven och så småningom sugit in dem i sina rötter. b) Daggmaskar, gråsuggor och andra smådjur har ätit upp dem. c) Löven gnider mot varandra när det blåser och slits sönder efter någon månad. d) lla fåglar som lever i skogen tar med sig löven till sina bon. Fråga 4) Hur bildas den svarta matjorden i de översta decimetrarna av marken där de flesta av trädens rötter växer? a) Jorden har kommit till genom att rötter har gnidit mot varandra under miljontals år. b) Jorden är något som blir kvar när träden sugit ut all näring från sand och grus. c) Jorden kommer från mitten av jordklotet och sprider sig ut över markytan vid vulkanutbrott. d) Maskar, gråsuggor, tusenfotingar och andra nedbrytare äter löv och växtdelar. När de bajsar bildas jord. Fråga 5) Du har kanske hört talas om att växthuseffekten ökar. En del forskare tror att jordens klimat kommer att bli varmare i framtiden. Vad är det som orsakar växthuseffekten? a) Många hus som byggs har så stora glasväggar att de strålar ut värme i luften. b) Olja, stenkol och andra fossila bränslen består av kol som legat långt nere i jorden i massor av år. När man eldar upp fossila bränslen tillförs detta kol till luften i form av koldioxid. Koldioxiden fungerar som glaset i ett växthus genom att den släpper igenom ljuset från solen men håller kvar den värme som solljuset orsakat vid jordytan. c) Man odlar mer och mer i växthus. Dessa blir så varma att värmen läcker ut i den omgivande luften. d) Man fäller många träd inte minst i jordens regnskogar. v träden tillverkas så småningom ved. När man eldar upp veden tillförs det koldioxid till luften. När skogarna så småningom växer upp på nytt hugger man ner träden igen och tillverkar ved som eldas upp. Mängden koldioxid i luften ökar ytterligare. Koldioxiden värms upp av solens strålar och bidrar till ett varmare klimat. Fråga 6) Syre är livsviktigt för att vi ska kunna andas, men vilket är rätt av de här påståendena? a) Det bildas lätt syrebrist i en stad där det inte finns så många träd. Detta leder till att en del personer dör på grund av kvävning. b) Genom att hugga ner träden i regnskogarna blir det syrebrist även i Sverige. c) Det är farligt att vistas för länge på havet där det inte finns träd som andas ut syre. d) Det kan uppstå syrebrist i ett stängt rum, men det är ingen risk för syrebrist utomhus. Fråga 7) Här kommer ytterligare påståenden om syre. Vilket är det rätta? a) Ett träd andas ut syre under sin livstid men det förbrukar ungefär lika stor mängd syre om vi eldar upp det eller om vi låter det ligga och multna i skogen. b) Det är en stor fara att såga ner träden i våra skogar för det innebär att vi kan få syre- brist i Sverige. c) Om alla människor tar det lugnare och inte andas så snabbt kommer syret att räcka längre på jorden. d) Syre är något som kommer från syror. Man kan hälla ut saltsyra på marken för att få mer syre i atmosfären. Fråga 8) Här kommer de sista påståendena om syre. Ett alternativ är rätt. a) Mycket av jordens syretillskott sker genom att alger och vattenväxter i världshaven andas ut syre under sin livstid. De sjunker sedan ner på stora djup när de vissnat. När de döda växterna ligger på så stort djup blir det ingen egentlig nedbrytning som kräver syre. b) Genom att äta mycket syrliga karameller får man i sig syre utan att behöva andas in det. c) En stor del av Jordens syretillskott kommer från markförsurningen, särskilt den delen som åstadkoms av träden och som kallas för naturlig försurning. d) En del syre kommer från våra bilavgaser. Vi kan inte andas in detta syre men många småkryp kan detta och andas sedan ut rent syre Elevernas svar på fråga 5 (procent) Årskurs 6 Årskurs 9 0 a b c d med 25 procent. Den allra största delen av denna ökning har skett efter andra världskriget. Jordens medeltemperatur har under samma tid ökat med nästan en hel grad. Det låter inte så mycket, men under den senaste istiden, när Sverige var infruset under ett flera kilometer tjockt istäcke, var jordens medeltemperatur bara 5 grader lägre än idag. Varmare temperatur är kanske inte så dumt för oss i Norden, men det är inte så kul för dem som bor i länder som redan idag har problem med torka. Rätt svar är b Elevernas svar på fråga 6 (procent) a Årskurs 6 Årskurs 9 b c d Elevernas svar på fråga 7 (procent) a b Årskurs 6 Årskurs 9 Skogsskövling ger inte syrebrist Frågorna 6, 7 och 8. Frågorna om syre hänger ihop och är inte så lätta, särskilt inte den sista. En orsak är att man lätt blandar ihop syre och syra. Men syre har ingenting med syra eller försurning att göra. Men det trodde kemisterna på 1700-talet som upptäckte grundämnet syre. De trodde att syre ingick i alla syror och därför fick ämnet heta syre. Det har sedan visat sig vara fel, men namnet finns ändå kvar. Träden andas in koldioxid, som är en förening av en del kol och två delar syre. Kolet och en del syre tillsammans med väte från vatten byggs ihop till cellulosa, som bygger upp själva veden. I denna process blir en del av syret över och andas ut av trädet som syrgas. När vi själva andas så kör vi den här reaktionen åt andra hållet. När vi äter till exempel kolhydrater (ämnen som i likhet med cellulosa innehåller kol, väte och syre potatis, spagetti, bröd och socker innehåller mycket kolhydrater), behöver kroppen syre för att kunna förbränna kolhydraterna och bryta ner dem till koldioxid och vatten igen. Genom denna förbränning får vi energi att röra oss och hålla värmen. När trädet dör och bryts ner används det som mat ( bränsle ) av alla de småkryp, svampar och bakterier som äter upp veden. I en urskog där träden växer upp, dör och bryts ner i sin egen takt utan att människor tar bort ved därifrån, blir det därför en balans mellan produktion och förbrukning av både syre och koldioxid. En orörd regnskog producerar alltså precis lika mycket syre som behövs för att bryta ner den döda veden i den. Rätt svar på fråga 7 är alltså a. Denna fråga hade faktiskt fler 6:or än 9:or svarat rätt på. Men träden tar som sagt också upp mineralnäringsämnen; de som blir kvar som vit aska när man bränner upp veden. För att kunna suga upp dessa ämnen bryter trädet ner vatten till sina beståndsdelar: dels väte med positiv elektrisk laddning (=vätejoner), och dels syre med negativ elektrisk laddning. Vätejonerna skickas ner i marken från rötterna för att kunna stöta loss de likaså positivt elektriskt laddade mineralnäringsämnena från jorden och suger upp dem. Därför blir det med tiden allt fler vätejoner i marken under träden. Mängden vätejoner är det som bestämmer markens phvärde, dvs hur sur marken är. Det är trädens försurande effekt som kallas för naturlig försurning. När den döda veden bryts ner i skogen återgår mineralnäringsämnena till marken igen och den naturliga försurningen neutraliseras. Under ett gammalt skogsbestånd är marken därför alltid lite surare än under ett ungt skogsbestånd. När träden bryter sönder vatten blir det visserligen lite syre över, men denna mängd är så ytterligt liten jämfört med den som havens alger producerar, så därför är alternativ c på fråga 8 fel. Det blir ingen risk för syrebrist även om man skulle bränna upp alla skogar på hela jorden, för det finns mycket mer syre än vad som kan bindas av kolet i all växtlighet (svar d på fråga 6). Men varifrån kommer då allt detta syre? Jo det har frigjorts under miljarder år från sådan växtlighet som inte bryts ner när den dör. I våra c d Elevernas svar på fråga 8 (procent) a b Årskurs 6 Årskurs 9 dagar kommer det dels frånvärldshavens alger, som sjunker ner i djupet när de dör och bäddas in i bottensedimenten och så småningom omvandlas till olja (svar a på fråga 8). Den andra stora orsaken till syreöverskottet står faktiskt djuren för. De havsdjur som bygger upp kalkskal, t ex koralldjur och musslor, binder ihop kol, syre och kalcium till kalciumkarbonat, som är detsamma som kalk. I Världen finns det enorma lager av kalksten som låser likaså enorma mängder av kol. Hela sydvästra Skåne och hela Danmark vilar på berggrund av kalksten. I Limhamns kalkbrott kan man se ett exempel på vad tillräckligt många små havsdjur kan åstadkomma när de jobbar tillsammans tillräckligt länge, samtidigt som man står där och andas in syret som blev över. Rätt svar på fråga 6 är d, på fråga 7 a och på fråga 8 a. c d

20 MLMÖ NTURSKOL GRÖN STD GEND 21 BLD FÖR MLMÖ Med början i det här numret ger Malmö Naturskola tips för säsongen. Klipp ut och ta med dig dem ut i naturen. I nästa nummer kommer försommartips. Mycket nöje! När den första humlan surrar förbi... Det finns många som redan i februari mars säger det är vår i luften idag trots att träden fortfarande står kala. Det kan vara att luften känns lite mildare en dag, det är ljusare ute, fåglarna sjunger ovanligt högt eller ett litet bi surrar förbi. tt hitta den första vårblomman i parken eller att se små gröna blad titta ut ur en knopp det är vår! För de insekter som nyss vaknat upp efter övervintringen är det viktigt att snabbt hitta föda. Sälgblommorna som slår ut redan i april drar till sig mängder av surrande bin och humlor som lever av nektar och pollen. Som tack hjälper insekterna till att pollinera. Om du ställer dig intill en blommande sälg en solig vårdag träffar du kanske vårens första humla eller bi. Vill du titta på humlor och bin riktigt nära kan du ta med en honungsburk som du doppar en pinne eller ditt finger i. Stick sedan pinnen/fingret framför näsan på biet/humlan där det kryper. Du kan sedan i lugn och ro studera det medan det äter av godsakerna. Det är ingen risk att det sticks så länge du inte skadar det. Sälgen är vanlig men spännande och lätt att känna igen. lla känner väl till videkissarna som tittar fram i vårljuset. Sälgen har han- och honblommor på olika plantor. Hanblommorna har intensivt gula ståndarknappar och blommande Videkisse. sälgar kan lysa gula på avstånd. Bladen är ofta mörkgröna på ovansidan och ljust sammetsludna på undersidan. Förr tuggade man sälgbark vid huvudvärk! I barken finns salicylsyra som man tillverkar acetylsalicylsyra ur. cetylsalicylsyra används i många huvudvärkstabletter. Gör din egen sälgpipa Det behövs en liten bit sälgkvist och en skarp kniv för att göra en sälgpipa. Bild 1: Börja med att skära av en bit sälgkvist som är ungefär 10 centimeter lång och något sånär jämn. I ena änden skär du av den snett. Här ska du sen blåsa. Bild 2: Gör ett hack ungefär 3 centimeter från den änden som du täljt av snett. Börja från ena hållet och skär snett in cirka 1-2 centimeter (se bilden). Skär sedan från andra hållet rakt ner tills hacken möts. Bild 3: Så här skall hacket se ut när det är färdigt. Bild 4: Skär nu av barken i ett snitt runt flöjten. Ungefär mitt på pinnen blir bra. Bild 5: Nu kommer det svåraste momentet på hela flöjttillverkningen. Banka försiktigt på flöjtens bark tills den lossnar. Du kan banka med till exempel en träbit i den ändan av flöjten där du gjort ditt hack. Om du jobbar försiktigt, skadas inte barken utan låter sig lossas om du vrider av den försiktigt. På bild nummer 5 ser du hur barken lossnat från resten av flöjten. Bild 6: Tälj av några millimeter på ovansidan av pinnen mellan blåshålet och hacket som du skurit ut. Det är här som luften skall blåsas in mot hacket. Om du inte får ljud i flöjten med detsamma kan du behöva justera lite här. Skär till sist av den översta delen av pinnen utan bark. Skär av pinnen där hacket börjar. Sätt sedan in den avkapade biten i barkhylsan som du skalat av. Därefter trycker du fast barkhylsan över pinnen utan bark. Det är inte så svårt som det låter när du väl provar! Bild 7: Nu har du en liten vårflöjt som du kan blåsa i. Vill du studera insektslivet i en blommande sälg kan du åka till Käglinge naturområde (1), Gyllins trädgård (2) eller Klagshamnsudden (3). Speciellt i Klagshamn finns det gott om sälg och andra videarter. Där finns också ett litet sandbi som bara lever på ett par andra platser i Skåne men ingen annanstans i Sverige. Det är helt beroende av pollen från sälg. Humlans liv och leverne Bland sälgens matgäster finns både fjärilar och skalbaggar men de man mest lägger märke till är nog ändå bin och humlor. De första humlorna på våren ser ovanligt stora ut. Det beror på att de alla är drottningar. De har tillbringat vintern i en håla i marken eller på något annat skyddat ställe och ska nu leta reda på ett lämpligt bo där de kan börja lägga ägg och ett nytt humlesamhälle kan utvecklas. För att kunna bygga bo och lägga ägg måste drottningen äta. Därför är sälgarna med sina tusentals blommor oerhört viktiga. I honsälgarnas blomsamlingar hittar de nektar och från hansälgarna kan de samla pollen. Nektaren ger energi. Pollenet innehåller mycket protein som drottningen behöver för att kunna lägga ägg. Ruvar på äggen Som bo väljer humledrottningen oftast ett övergivet mus- eller sorkbo. En del arter, till exempel hushumlan, kan också bo i fågelholkar och husväggar. I boet bygger drottningen en vaxkruka där hon lägger cirka 10 ägg. För att hålla äggen varma lägger hon sig ovanpå krukan och ruvar. Under tiden lever hon på nektar som hon samlat i en annan vaxkruka. Efter 3 6 dagar kläcks larverna. De matas med pollen och nektar, växer och förpuppar sig. Efter 3 4 veckor kläcks de första humlorna. De är också honor men de är mindre än drottningen och kan inte lägga ägg. De börjar genast hjälpa till med att samla pollen och nektar och sköta om larver och puppor. Därför kallas de arbetare. Så småningom behöver inte drottningen göra något annat än att lägga ägg. De största humlesamhällena kan innehålla humlor och alla är drottningens barn. Precis som honungsbina gör humlorna stor nytta både i naturen, i våra trädgårdar och på bondens åkrar genom att de hjälper till att pollinera blommorna. Om blommorna inte blir pollinerade får vi varken frukt eller bär. (3) Stenhumla Hushumla (1) (2) Kartunderlag Malmö Stadsbyggnadskontor Mörk jordhumla Åkerhumla 40 olika humlearter Det finns cirka 40 humlearter i Sverige. Genom att titta på deras färgteckning kan man skilja de flesta åt. Här på sidan är bilder på några av de allra vanligaste i Malmö. De hör också till de humlor som är enklast att känna igen. Vill du läsa mer om dem kan du gå in på artdatabankens humlesida: mlor/index_humlor.htm Bilderna av humlorna är gjorda av Björn Cederberg på rtdatabanken. Humlorna jobbar fler timmar än bin och tål lägre temperaturer. De kan jobba när det inte är mer än tio grader varmt. Tänk på insekterna I våra välskötta trädgårdar och parker kan det vara svårt för humlor och andra insekter att hitta mat och boplats.den som vill hjälpa dem kan bland annat tänka på detta: Såga inte ner sälg och videbuskar i onödan. Framför allt hansälgar är viktiga. Vitklöver i gräsmattan ger mat åt humlorna. Dessutom är det vackert och doftar gott av honung. Kryddväxter som salvia, timjan, isop och kungsmynta lockar till sig både fjärilar, bin och humlor. Du kanske inte tycker om sorkar och möss men de är humlornas bästa vänner. Lämna ett ostädat hörn i trädgården med högt gräs, gammalt löv och mossa åt igelkottar, möss och humlor.

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Smart bilist på väg En broschyr om bilpooler Bilpool för den smarta bilisten! Ien bilpool är Du fri från bekymmer och det är nästan lika smidigt som med egen bil, men oftast mycket billigare Bilpool ligger

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Hållbar utveckling är

Hållbar utveckling är Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt beroende

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Ditt ansvar som fastighetsägare

Ditt ansvar som fastighetsägare Ditt ansvar som fastighetsägare Väg och trottoar 7 meter Gångbanor Fastighetsägaren ska hålla rent på alla gångytor i omedelbar närhet till fastigheten. Det gäller dygnet runt, året om. Gångbanor, trappor

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Rinnbovägen 31

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Rinnbovägen 31 Län Skåne Gatuadress Kommun Kävlinge Storlek 3 rum (2 sovrum) / 77,5 m² Område Rinnbo Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Området känns lugnt och tryggt. Det finns både grönområden med vackra promenadstråk

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

I DIN VARDAG. VA MED OCH TYCK TILL stor kundundersökning på webben NYA TAXOR FÖR 2014. MINSKA AVFALLET tips på vad du kan göra hemma

I DIN VARDAG. VA MED OCH TYCK TILL stor kundundersökning på webben NYA TAXOR FÖR 2014. MINSKA AVFALLET tips på vad du kan göra hemma I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB VA MED OCH TYCK TILL stor kundundersökning på webben NYA TAXOR FÖR 2014 MINSKA AVFALLET tips på vad du kan göra

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Det började 2010-2011 i Hässelby

Det började 2010-2011 i Hässelby Det började 2010-2011 i Hässelby Initiativtagare: Projektpartners: Familjen Lindells koldioxidavtryck Topp-3: hälsosam och klimatsmart mat 1. Minska det onödiga matavfallet 2. Välj kött med omsorg och

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

TRE DAMER Nr 73 Oktober 2011

TRE DAMER Nr 73 Oktober 2011 TRE DAMER Nr 73 Oktober 2011 Eva Bonnier Hanna Pauli MEDLEMSBLAD FÖR BOENDE I RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENING TRE DAMER Kata Dalström Styrelsens kommande möten Styrelsen träffas nästa gång den 7 november,

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Klimatpiloterna Mora/Orsa

Klimatpiloterna Mora/Orsa Klimatpiloterna Mora/Orsa 2011-13 1 2013-04-25 Medvetna Val Falun/Borlänge 30 hushåll 12 uppdrag Minskning till 4,5 ton (-18,5%) Sverige snitt 8 ton www.medvetnaval.se 2 Klimatpiloterna Mora/Orsa Syfte:

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars Uppföljningsmöte 18.30 Mötet börjar med smörgåstårta 18.45 Framtidsvägen presenterar delar av resultat och synpunkter från enkäter 19.00 Skelleftebuss besvarar

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Kadettgatan 68 B

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Kadettgatan 68 B Län Skåne Gatuadress Kommun Helsingborg Storlek 4 rum (3 sovrum) / 102 m² Område Västra Berga Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Perfekt för barnfamiljer, dagis och f9 skola i området. Lättskött

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer