En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

Transkript

1 Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children in Arvika and Kongsvinger Naionalekonomi D-usas Daum/Termin: VT-06 Handledare: Karl-Markus Modén Karlsads universie Karlsad Tfn Fa Informaion@kau.se

2 Sammanfaning Den här usasen är skriven å udrag av GrenseTjänsen Morukulien, vilken är en organisaion som hjäler ersoner, föreag och andra organisaioner som har ärenden i åde Sverige och Norge. Syfe med usasen är a jämföra levnadskosnaderna för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Dea görs genom a se vilken familj som har sörs kökraf. Med kökraf menas hur mycke man kan konsumera för sin disonila inkoms. Levnadskosnaderna jämförs för en genomsnilig våarnsfamilj. Undersökningen ygger å a alla kosnader läggs i oendelande. Vidare ugås de ifrån a åda familjerna har samma konsumionseeende som en genomsnilig svensk våarnsfamilj med jämförar inkoms. Dessa anaganden förenklar undersökningen men riskerar samidig a undervärdera den norska familjens kökraf. Den disonila inkomsen är näsan 40 rocen högre för den norska familjen än för den svenska. Då är ine väelkursen medräknad. Därmed skiljer de ännu mer om man går ill anken och välar in engarna. Men när de gäller kökrafen är vi inresserad av vilken mängd varor familjerna kan köa i hemlande för sin disonila inkoms. Då de genomsniliga kosnaderna är, rocen högre i Norge än i Sverige uan hänsyn agen ill väelkursen, lir slusasen av den här usasen a den norska familjen har 4,0 rocens sörre kökraf än den svenska familjen.

3 Asrac This aer is wrien a he reques of GrenseTjänsen Morukulien, which is an organizaion ha hels eole, comanies and oher organizaions ha have commissions in oh Sweden and Norway. The urose of his aer is o comare he cos of living for a family wih wo children in Arvika and Kongsvinger and o find ou which family who has he igges urchasing ower. The urchasing ower is how much you can consume for your disosale income. The cos of living is comared o a family wih wo children. The survey is ased on he assumion ha everyhing you consume, you consume in your naive counry. Furhermore i is assumed ha oh families have he same consumion ehavior as an average Swedish family wih wo children wih a comarale income. These assumions simlify he survey, u on he oher hand, he risk of underesimaing he Norwegian family s urchasing ower arises. If you eclude he echange rae, he disosale income is almos 40 ercen higher for he Norwegian family han for he Swedish family. Therefore here s an even igger difference if one goes o he ank and echanges money. Bu when i comes o he urchasing ower we are ineresed in how much he families can consume for he disosale income in heir naive counry. The average rices are, ercen higher in Norway han in Sweden, wihou consideraion o he echange rae. The conclusion of his aer is ha he Norwegian family has 4,0 ercen more urchasing ower han he Swedish family.

4 Innehållsföreckning. Inledning Syfe Avgränsningar Meod Disosiion GrenseTjänsen Informaion om kommunerna Teori Kökrafsarie PPP Asolu PPP Relaiv PPP Real väelkurs Eferfrågeeori Revealed Preference Inde Paasche- och Laseyres inde Prisinde KPI Emirisk akgrund Vilka löner ska användas Varukorg Konsumionsegre Olika må å levnadssandard Analys av inkomser Löner Inkomsskaer Barnidrag Disoniel inkoms Analys av ugifer Boendekosnader Ränekosnader Skaer Elkosnader Vaen och sohämning Sammanfaning av Boendekosnader Bilkosnader Livsmedel Alkoholhaliga drycker och oak Försäkringar Hälso- och sjukvård Dagisavgifer Medier & Kommunikaion

5 6.9 Kläder och skor Möler och invenarier Rekreaion och kulur Resauranger och logi Diverse varor och jänser Slusas Källföreckning Bilaga : Känslighesanalys Bilaga : Livsmedelsriser... 4 Bilaga 3: Inkomser och ugifer

6 . Inledning Den här usasen är skriven å udrag av GrenseTjänsen Morokulien. Bakgrunden ill usasen är a Grensejänsen Morukulien ofa söer å människor som ror a de är så mycke illigare och äre a o i Sverige än i Norge. Denna usas går u å a ekräfa eller demenera denna ufaning. De som främs undersöks är den ekonomiska effeken av a area och o i Norge resekive Sverige. Levnadskosnaderna jämförs för en våarnsfamilj i vardera Arvika- och Kongsvinger Kommun.. Syfe Syfe med denna usas är a jämföra levnadskosnaderna för en våarnsfamilj i Arvikaoch Kongsvinger Kommun. Med levnadskosnader menas hur mycke inkomser och ugifer familjen har er år. På så sä ska slusaser kunna dras om den svenska familjen har sörre kökraf än den norske eller vice versa.. Avgränsningar Levnadskosnaderna jämförs för en genomsnilig våarnsfamilj. De ygger å a alla kosnader läggs i oendelande. Usasen ugår från a de vuna har varsin medelinkoms som är reresenaiv för gränsregionen i Sverige och Norge. Vidare ugår den ifrån a den svenska och den norska familjen har samma konsumionseeende som en genomsnilig svensk våarnsfamilj med jämförar inkoms..3 Meod Jag har örja med a karlägga en våarnfamiljs inäker och ugifer. Sedan har de mesa av aree gå u å a samla riser och informaion om dessa för a få fram kökrafen. Med kökraf menas hur mycke man kan konsumera för de engar man har. De är vikig a jämföra samma kvanie av alla varor mellan de åda familjerna. Man kan därmed ine ara se hur mycke en genomsnilig våarnsfamilj konsumerar av olika varor i Sverige resekive Norge efersom de ine säger någoning om hur mycke man får för engarna. Därför är de nödvändig a ugå ifrån e lands konsumionsmönser och se vad samma kvanie kosar i de andra lande. Egenligen skall hänsyn as ill åda ländernas konsumionsmönser och vikas iho så a vi får e jämförar resula, men dea skulle li för idskrävande. Den här usasen ugår ifrån vad en genomsnilig svensk familj konsumerar, efersom mer saisik är illgänglig å de. Dessuom ekar de höga norska lönerna å a den svenska familjen har sämre kökraf än den norska. Dea kan ine ekräfas genom a ugå från en genomsnilig norsk familjs konsumionsmönser. Mer om de här resonemange kommer i eoriavsnie. I vilke fall som hels orde de ine sela all för sor roll vilke land man ugår ifrån då referenserna ör vara väldig lika mellan invånarna i länderna, i synnerhe i gränsregionen. Vissa varor konsumeras väldig lika inom länderna, ill eemel illiga varor, vilka inhandlas ofa. De äsa eemle är livsmedel. För dessa varor har jag ugå ifrån hur mycke som konsumeras och sedan kolla riser i åda länderna. Andra varor skiljer mer från erson ill erson. Hi hör sällankösvaror som ill eemel ilar. I dessa fall har jag ugå från a familjen har e esäm märke/modell som jag sedan jämför i åda länderna. De förekommer även fall där jag ine själv gjor någon direk risjämförelse mellan regionerna, uan där jag ara har använ mig hel av idigare sudier. Då har jag agi fram 5

7 risskillnaderna mellan länderna för år 003 och sedan agi fram risuvecklingen i resekive land. Till denna kaegori hör ill eemel kläder. A jämföra kläder är väldig idskrävande då de ine ara är flera olika varor uan även sor variaion mellan märken, affärer och riser. Vidare ör nämnas a när riserna jämförs mellan länderna i usasen är väelkursen ine medräknad om ine anna anges. De eyder a riserna ine jämförs i en och samma valua, uan svenska kronor jämförs direk mo norska kronor..4 Disosiion Näsa kaiel kommer a inledas med en resenaion av GrenseTjänsen, vad de är för organisaion och vilka aresugifer de har. Sedan kommer lie kor resenaion av de åda akuella kommunerna, vilka är väldig lika. Kaiel re esår av för usasen relevan eori. Här förklaras dels kökrafsarie, eferfrågeeori och en del inde, som ill eemel KPI och risinde. Kaiel fyra eskriver hur man går illväga när man jämför levnadssandarder mellan länder och vad man ör änka å. Dessuom reseneras några olika må å levnadssandarder och vad de visar för resula. I kaiel fem kommer analysen av familjens inkomser medan kaile efer analyserar familjens ugifer. Till sis sammanfaas alla resula i slusasen i kaiel sju. 6

8 . GrenseTjänsen GrenseTjänsen är en organisaion som hjäler ersoner eller föreag med flera som har ärenden i åde Sverige och Norge. GrenseTjänsen är lacera vid Morukulien Infocener i Eda kommun. Dea är den näs sörsa gränsövergången mellan Norge och Sverige. Hi kan man vända sig var man än efinner sig i Norge eller Sverige för a få hjäl med vilka regler som gäller för resekive land och var man ska vända sig ifall man har några secifika frågor. E vanlig rolem är ersoner som or i e land men arear i de andra. De uskaas a fler än människor gränsendlar mellan Sverige och Norge. Av dessa är ungefär 80 rocen svenskar som joar i Norge. En annan ugif som GrenseTjänsen har är a lösa de gränsarriärer som finns mellan länderna, de vill säga de regler som försvårar för samaree över gränsen. Dea gör de illsammans med sina samaresarners. Organisaionen har funnis sedan novemer 00 och har sen dess hjäl över ersoner. Den har finansieras av EU-medel, men från och med 006 får den salig söd från Sverige och Norge. Grensejänsens aresugifer kan delas in i fyra kaegorier. Informaion, de ger informaion om vilka regler som gäller för de olika myndigheerna i resekive land för ill eemel aresendling och ealering av föreag. Samordning, GrenseTjänsen esår av en rad myndigheer i de åda länderna. Därmed kan akörerna komma varandra närmare genom a räffas och diskuera de varierande förhållandena och reglerna i resekive land. Aresförmedling/rekryering, inom GrenseTjänsen finns den norsk/svenska aresförmedlingen som har mer än fem års erfarenhe när de gäller aresförmedling över gränsen. De hjäler föreag a rekryera komeen areskraf från/ill resekive land. Gränshinder, rojeke har e gränsråd esående av samaresarerna som mös regelunde för a diskuera och lösa de eiserande gränsrolem som finns. De är gränshinder som gör a ersoner eller föreag kommer i kläm mellan regelverk i de åda länderna.. Informaion om kommunerna Avsånde mellan Arvika och Kongsvinger är cirka io mil. Arvika Kommun hade en folkmängd å 6 75 ersoner 004. Av dessa or näsan i Arvika äor. Kongsvinger Kommun som ligger i Hedmark fylke har en folkmängd å ersoner 005 där ungefär 000 or i Kongsvinger äor. Denna liknande folkmängd lus a kommunerna ligger nära varandra vid den svensk-norska gränsen gör dem ill ra kommuner a jämföra levnadskosnaderna i. Ofas är ill eemel löner, osadsriser och försäkringsremier högre å sörre orer. Därför är de vikig a jämföra vå liknande kommuner. Både Arvika- och Kongsvinger kommun har lägre löner än genomsnie i resekive land. Båda kommunerna ligger å ungefär 90 rocen av landens genomsniliga ruolöner. ( ) SCB, SSB ( ) 7

9 3. Teori I dea kaiel reseneras den eori som är akuell för ämne. 3. Kökrafsarie PPP Teorin om kökrafsarie är hämad från Hallwood & MacDonald och Karl-Marcus Modéns föreläsningsaneckningar Inernaionell Makro. Kökrafsarieseorin, eller PPP-eorin som är den engelska förkorningen, har en lång hisoria som går illaka ända ill 800-ales ekonomer Ricardo, Whealey och Thornon. De var med deras aree som grund som Cassel formulerade PPP-eorin å 90-ale. I den enklase formen säger den a vi skall kunna köa samma varukorg i vilke land som hels för samma elo av valua. De vill säga människor värderar valuor för hur mycke de kan köa för dem. Vidare säger eorin a risnivån i e land är roorionell ill mängden engar i lande. Den fundamenala idén med PPP-eorin är a väelkursen eror å risnivån, ine värom. Ugångsunken för eorin är en värld med erfek inegrerade varumarknader. De inneär a en vara måse kosa lika mycke var den än säljs, allså oavse valua ska den vara lika mycke värd. Dea kallas lagen om e ris (LOOP) eller frånvaro av ariragevinsmöjligheer. Algeraisk urycks de å följande vis: P = S P (3.) i i* där Pi är rise å vara i, sjärnan sår för de uländska lande och S är väelkursen definierad som eloe inhemsk valua som är nödvändig för a köa en enhe av den uländska valuan. I fall ekvaion (3.) ine håller, inneär de a ariragevinser är möjliga. Om ill eemel vänserlede är sörre än högerlede lönar de sig a köa varan uomlands och sälja i hemlande. Ekvaion (3.) håller ine hel i verkligheen, eroende dels å ransakionskosnader och ullar men även å rögrörliga riser. 3.. Asolu PPP I emiriska sudier används e risinde för i P i ekvaion (3.). Dea kan vara sammansa efer e reresenaiv hushålls konsumionsmönser. Löser vi u S ur ekvaion (3.) får vi följande uryck för den nominella väelkursen: S n i= 0 = n i= 0 i α P i α P i i* (3.) där α-ermen eecknar vikerna lika med hushålles udgeandelar för varorna. Om väelkursen esäms å följande sä sägs asolu PPP hålla. 8

10 3.. Relaiv PPP De är ine rolig a asolu PPP håller å en lie korare sik. Ekvaion (3.) är ine särskil användar efersom olika länder använder olika risindeviker för a kalkylera risnivåer. En annan anledning ill a asolu PPP ine håller är resrikioner för handel såsom skaer, imorkvoer, ullar, ransorkosnader och imerfek informaion om riser i länderna. Även om ine asolu PPP håller kan forfarande relaiv PPP hålla. Den överkommer nämligen ovansående rolem 3. Relaiv PPP håller om risdifferensen, uryck som rocen av rise, är konsan. Logarimerar vi ekvaion (3.) och skiar inde i för varje vara får vi följande ekvaion. ln S = ln P ln P (3.3) * Om vi sedan ar differensen mellan vå idunker får vi en roorionerlig förändring i inhemska och uländska riser: Δ s = Δ Δ (3.4) * där Δ är differensen mellan vå idunker och = ln P och s = ln S. Relaiv PPP säger följakligen a väelkursförändringen är lika med skillnaden i inflaionsaker mellan länderna. 3. Real väelkurs Den reala väelkursen definieras å följande sä 4 : * SP Q = (3.5) P De inneär a den reala väelkursen Q är den nominella väelkursen S jusera med den relaiva risnivån. En ökning av den reala väelkursen, de vill säga en dereciering ökar hemlandes inernaionella konkurrenskraf 5. Den reala väelkursen mäer även de relaiva rise mellan handelsvaror och icke handelsvaror i hemlande. 3.3 Eferfrågeeori E hushåll konsumerar för a få u sörsa möjliga nya. Med de menas a de är raionella individer eller nyomaimerare. Har de en krona över som de får sendera, gör de de å den vara som har sörs marginalnya er krona. Dea inneär a de konsumerar alla varor ill den gräns då marginalnyan er krona är lika sor för samliga varor. Hushålle jämför marginalnyan av a öka konsumionen av ill eemel vara med en enhe, med vad de kosar a köa denna enhe å marknaden, och med minskningen av marginalnyan för alla andra varor, vilka vi kan kalla för vara. Prise å vara uryck i ermer av vara är P /P. Om ekvaion (3.6) gäller, där MU är marginalnyan för vara och MU är marginalnyan för vara, ökar den oala nyan av a ya en enhe av vara mo yerligare en enhe av vara. 3 Hallwood & MacDonald (000) sid. 4 4 Iid. sid. 9 5 Iid. sid. 46 9

11 MU > (3.6) MU * P P MU = (3.7) MU * P P När ekvaion (3.7) är ufylld är hushålle nöj med sin konsumion. De är i jämvik och vill ine ändra sig förrän ill eemel riser eller inkoms ändras. Om ine marginalnyan er krona är lika, kommer de därmed flya sin konsumion mo den vara där marginalnyan er krona är sörs. Om riserna å varorna ändras kommer även marginalnyan ändras för varje krona, och å så sä åverkar de konsumionen mo de varor där risökningarna är mins. Dea kallas för susiuionseffek. Hur sor eydelse ändringarna åverkar hushållens val eror å varans riselasicie, men även å uude av susiuroduker. Vidare i den ekonomiska eorin anas a individer har en ickemänadsregel. De vill allid ha lie ill av en vara, fas nyan är ofas avagande. Men hushållen kan ine sendera mer än sin udge, vilke är en resrikion, om de ine lånar ill konsumion. Man kan även kaegorisera sarande som en vara, d.v.s. framida konsumion. Dea ger också nya i form av ill eemel rygghe för framiden och ökad konsumion då. Hushållen väljer a sara så mycke ills marginalnyan för sarande är lika sor som marginalnyan för alla andra varor. Ändringar i konsumionseeende eror dels å susiuionseffek, men även å inkomseffek, vilka visas i figur 3.. Den försa ändrar udgelinjens luning. De kan ske genom risändringar. Den senare ändrar udgelinjens läge. Ökar inkomsen flyas linjen uå medan den flyas inå då inkomsen minskar. Konsumionseeende varierar med livssil, kulur, radiioner, kunskaer och framförall riser. Priser är de som har sörs åverkan å konsumenernas val över iden. Preferenserna anas vara givna och konsumenernas val esäms av riserna. Priserna eror å referenserna, men ine för e enskil hushåll, uan i aggrega för samliga hushåll. Priserna eror även å uude där marknadssrukuren och eknologin selar sor roll. Sörre länder kan rymma flera föreag vilka kan dra nya av evenuella sordrifsfördelar, och konkurrensen kan li sarkare. Dea ar sig uryck i lägre riser och/eller en sörre rodukvariaion. Figur 3.: Inkoms- och susiuionseffek. Källa: Varian (00) sid. 40 0

12 De raka linjerna i figur 3. är udgeresrikioner medan de konvea kurvorna är indifferenskurvor. De nyomaimerande hushålle konsumerar i den unk där luningen är lika för indifferenskurvorna och udgelinjen. I figuren illusreras de för vå varor, och. De gäller för alla varor samidig, men de är svår a illusrera i en figur. Hushålle konsumerar i den unk där luningen är lika för indifferenskurvorna och udgelinjen. De oimala valen i figuren är i unk X, Y och Z eroende å vilken udgelinje man har. Jämför vi ara vilka som har den äsa levnadssandarden ren ekonomisk mellan de vå familjerna liknar de väldig mycke e hyoeses, där man ara kan förkasa någo å e håll.. Om den svenska familjen har råd med all som den senderar i Sverige (med svenska inkomser) även om de var osaa i Norge (med norska inkomser och riser) kan man konsaera a de har de äre säll i Norge. Om de relaiva riserna är olika så a de väljer a konsumera andra varor kommer dea ara leda ill a norrmännen får de ännu äre säll om de unyjar susiuionseffeken.. Om norrmännen ine kan konsumera den svenska varukorgen luar de å a svenskarna har de äre säll. Men vi kan ine vara säkra å grund av a de kan ha andra relaiva riser i Norge som gör a de kan få de äre säll om de unyjar susiuionseffeken Revealed Preference A a fram konsumeners referenser är svår då de ine ofa är direk oserverara. Vi måse a fram referenserna genom a oservera deras eeende. De är dea som revealed reference handlar om. Preferenserna ändras å lång sik, medan de å korare sik anas vara saila. Skillnaden mellan revealed reference och referens är följande: Med revealed reference menas a en varukorg, lå oss säga X som esår av (, ) väljs då även Y esående av (y, y ) är illgänglig och valar. Med referens menas a varukorg X rankas före Y. Om konsumenen väljer den äsa änkara varukorgen är referens en imlikaion av revealed reference. Om varukorg X anses äre än Y som i sin ur anses äre än Z så gäller a X anses äre än Z. Idén om revealed reference är enkel, men väldig kraffull. Genom a se hur en konsumen väljer kan vi få mycke informaion om de underliggande referenserna. Ju fler val vi oserverar deso äre uskaning får vi om konsumenens referenser. Sådan informaion kan vara ra vid ill eemel oliiska eslu när man vill skaa vissa varor och suvenionera andra varor. För a uveckla de önskvärda effekerna för sådana ågärder är de vikig a ha några idéer om hur konsumenernas referenser ser u mellan de olika varorna. Om vi isälle ve a vå varukorgar Y och Z väljs före X, som i figur 3., och ve a indifferenskurvorna är konvea vilke är normalfalle, då ve vi a alla vägda genomsniliga korgar av Y och Z också väljs före X. Vi ve även a alla varukorgar som har mer av åda varorna än X, Y och Z eller någon av deras vägda genomsni, också väljs före X. 7 6 Hirschey (003) sid Varian (00) sid. 8-4

13 Figur 3.: Framagande av indifferenskurvor Källa: Varian (00) sid Inde Här reseneras några inde som har anknyning ill usasen, hur de är uyggda och vad man kan få fram med hjäl av dem Paasche- och Laseyres inde Dessa inde visar hur konsumionen hos en konsumen ändras vid vå olika idunker. Anag a sår för en aseriod och någon annan idunk. Anag vidare a riserna vid idunken är (, ) och a konsumenen väljer (, ). I aserioden, är riserna (, ) och konsumenen väljer (, ). Nu undrar vi hur den genomsniliga konsumionen har ändras. Om vi låer w och w vara några viker vid genomsnilig konsumion kan vi skaa följande inde: I q w + w = (3.8) w + w Om I q är sörre än e kan vi säga a den genomsniliga konsumionen öka från ill. Om I q är mindre än e kan vi säga a den genomsniliga konsumionen har minska. De är naurlig a använda riserna å varorna som viker efersom de mäer den relaiva eydelsen mellan de vå varorna. Används riserna vid idunk får vi Paasche inde, ekvaion (3.9). Medan om riserna vid aserioden används får vi Laseyres inde, ekvaion (3.0). De åda indeen visar egenligen samma sak, föruom a de använder olika viker.

14 3 q P + + = (3.9) q L + + = (3.0) Sorleken å indeen är inressan då de säger oss någo om konsumenens välfärd. Är ill eemel Paasche inde sörre än e får vi följande ekvaion: + > + (3.) Genom a använda oss av resonemange med revealed reference kan vi se a konsumenen här får de äre säll vid idunk än. Konsumenen skulle ha kunna välja konsumionen vid men valde a ine göra de. Om däremo Paasche är mindre än e får vi följande ekvaion: + < + (3.) Ekvaion (3.) säger oss a konsumenen väljer varukorg, efersom varukorg ine är illgänglig. Konsumenen har ine råd med denna. Men de här säger ingening om hur konsumenen rangordnar varukorgarna. Bara för a någo är dyrare än du har råd med eyder ine de a du hellre vill ha de. Laseyres inde fungerar å liknande sä, med skillnaden a om indee är mindre än e så kan vi rangordna varukorgarna. Resonemange kan användas även ill a jämföra konsumener i olika länder. I sälle för a ha vå olika idserioder har vi vå olika länder Prisinde Prisinde fungerar å liknande sä som ovan. E risinde är generell e må å genomsnilig ris. w w w w I + + = (3.3) I dea fall är de mes naurlig a a kvanieen av varorna som viker för a få fram de genomsniliga rise. Vi får även i dea fall vå olika inde eroende å vilken eriod vi väljer, eller. Använder vi oss av kvanieerna för idseriod får vi Paasche risinde (3.4), medan om aseriod används får vi Laseyres risinde (3.5). P + + = (3.4) L + + = (3.5) 8 Varian (00) sid. 30-3

15 Använder vi oss av de här resonemange vid risjämförelser mellan länder lir de a de ena indee är när man använder sig av e lands kvaniesviker, medan de andra indee lir när de andra landes kvaniesviker används. Med kvaniesinde menas i dea fall konsumionsmönsre i lande. Inge av dessa må ger en eak rävis ild av risnivån mellan länderna. De här är å grund av a varor med sora viker ofa har relaiv se lägre riser än varor med relaiv höga riser. Till eemel om e land har en väldig illig vara, så enderar konsumenerna a köa mer av den varan än om den vari dyrare. E äre inde får man om man vikar riserna relaiv hur mycke som konsumeras av varorna i åda de jämförda länderna samidig. Då as hänsyn ill a risnivån skiljer mellan varorna och hur de åverkar konsumionsmönsre. Vi kan kalla dea inde för M. M + = (3.6) + För a räkna u M krävs de dock mer informaion. Då ehöver vi nämligen vea hur konsumionsmönsre ser u i åda de jämförande länderna, föruom a vi ehöver vea riserna för alla varor. Används någo av Paasche- eller Laseyres risinde ehövs ara e lands konsumionsmönser. Här ehöver man dock a i eakning a de land man ugår ifrån kommer a få en underskaad risnivå, medan de andra lande får en överskaad risnivå, seciell om de skiljer mycke i konsumionsmönser mellan länderna KPI KPI, eller konsumenrisinde som de heer, är e må å inflaion. De är de vanligase risindee och mäer levnadskosnaden för e genomsnilig hushåll. De uliceras varje månad i Sverige och i de flesa andra länder. KPI är e inde som visar rise för en varukorg av varor och jänser mellan flerale erioder och en aseriod. Indee är 00 i aserioden. Inflaionen är en nyckelindikaor å hur ekonomin går i lande. Ändringar i inflaion är relaerade ill ändringar i real BNP. Inflaionsaken är definierad som rocenuell förändring av generell risnivå från en eriod ill en annan. Sverige har e inflaionsmål å rocen er år. Den norska cenralankens mål är a hålla inflaionen å,5 rocen. De finns vå sä a mäa KPI 0 :. Konsruera risinde direk från daa å riser för en sor mängd varor och jänser.. Kalkylera deflaors genom a dividera en komonen av nominell BNP med samma komonen av real BNP. I Sverige är de Saisiska Cenralyrån som ar fram KPI. De gör de å de försa säe. När man gör å dea sä konsruerar man en varukorg som medelsvensken konsumerar. Man räknar sedan u rise å denna varukorg. I ak med a referenserna ändras över iden hos efolkningen ändras även innehålle i varukorgen så a roorionerna i den hela iden är de samma som i verkligheen. Vilka varor och jänser och i vilka roorioner de konsumeras reseneras grov i figur 3.3. Denna figur visar även norska hushålls konsumionsmönser. Alla lagg som ryms inom en ine all för smal varudefiniion kan väljas. I Sverige används en seciell kvaliesjuseringsmeod för a kunna jämföra riser när en varuvarian måse yas å grund av a den gamla varan ine finns kvar i uiken. Enlig Chriser Andersson vid SCB samlar de in egenskaer för varje varian och gör vid åres slu analyser av ordinarie riser 9 Varian (00) sid Hall & Taylor (000) sid. 46 4

16 och hur de är eroende av egenskaerna, med regressionsanalys. Skaade koefficiener från regressionen används sedan kommande år för a värdera kvaliesskillnader. Dea kallas för Hedonisk kvaliesjusering. Figur 3.3: Konsumionsugifer för e genomsnilig hushåll i Sverige och Norge i rocen av oala ugifer.,3% 3,5% 3,5% Livsmedel 3,4% Sverige 5,4% 4,5% 0,%,8% 5,3% 3,4% 4,% 5,6% 9,5% Alkohol, oak 4,% Kläder, skor 5,6% Boende 9,5% Invenarier 5,3% Hälsovård,8% Transor 3,5% Pos och ele 3,5% Rekreaion,3% Uildning 0,% Resauranger och logi 5,4% Diverse 4,5%,8% 7,3% 7,0% 6,0% 5,9% 3,0% Källa: SCB, SSB ( ) Norge,7%,5% 0,3% 3,9% 6,9%,7% Livsmedel,7% Alkohol, oak 3,0% Kläder, skor 5,9% Boende 6,0% Invenarier 7,0% Hälsovård,8% Transor 7,3% Pos och ele,7% Rekreaion,5% Uildning 0,3% Resauranger och logi 3,9% Diverse 6,9% Figur 3.3 visar konsumionsmönser hos e genomsnilig hushåll i resekive land för alla hushåll oavse sorlek å hushålle och inkoms. För a få fram en mer överenssämmande ild av konsumionsmönsre för de undersöka våarnsfamiljerna, får man väga in den disonila inkomsen sam sorleken å hushålle. De har gjors med hjäl av saisik från SCB. Som ugångsunk har hushållsugifer efer disoniel inkoms och sammanoende agis. Där finns saisik över hushåll med en disoniel inkoms å SEK och som esår av 3,8 ersoner som sämmer ra överens med de undersöka familjerna. Dea har komleeras med icke ulicerad saisik från SCB å de områden som krävs. 5

17 4. Emirisk akgrund När man jämför levnadssandarden mellan länder säger de ine seciell mycke om man jämför nominella löner mellan länder och juserar för väelkursen. Dea säger inge om hur mycke man kan konsumera för lönen. Länder med hög risnivå vill få en övervärderad osiion medan länder med låg risnivå får en undervärderad osiion. För a göra en jämförelse av levnadssandarden är de vikig a kola lönesaisiken ill ländernas risnivå så a vi kan jämföra länders kökraf. En ersons lön kan ses som förmåga ill konsumion. Vi är därmed ine inresserade av hur mycke en erson får för sin lön om han går ill anken och välar in den. Snarare vilken mängd varor han kan köa för sin lön i hemlande. Den här usasen går u å a jämföra levnadssandarden för en våarnsfamilj i Arvika resekive en familj i Kongsvinger. Fokus ligger därmed å hur mycke de kan köa för sin lön. E sä a se kökrafen mellan länder, och som regelundna sudier visar, är genom a a fram relaiv kökrafsinde. Hur eräkningen av dea inde går ill visas i figur 4.. Figur 4.: Beräkning av relaiv kökrafsinde mellan vå länder. Den relaiva kökrafsindeen (RKI) mellan vå länder, A och B, kan framsällas som I P * B * * B A PA M P P A A PA M A * PB RKI AB = *00 = *00 = *00 = I * PB * * PB M B * PB B PB M P B P B B M M A B *00 där, I är löneinäken, P är risnivån å varor och jänser och M är vilken mängd man kan konsumera. Vi ser a RKI är lönen i land A uryck i land B:s risnivå (M A * P B ), relaiv ill lönen i land B som redan är värderad i land B:s riser (M B * P B ). Vidare är RKI, förhållande mellan de icke oserverara mängdkomonenerna (M A / M B ). P A / P B är kökrafsarieen mellan de vå länderna. Eemel: I A = 500 I B = 800 P A = 00 P B = 0 500* RKI AB = * * 00 = PPP AB = *00 = De eyder a kökrafen är 5 rocen lägre i land A jämför med land B. Eller om vi vänder å de och säer A = 00 så lir B = 33. Källa: Svenneye (005) sid. 74. En generell olkning av den relaiva kökrafsindeen är a den urycker lönen i land A relaiv ill lönen i land B, give samma risnivå och valua i de vå länderna. 4. Vilka löner ska användas De är ine hel självklar om ruo- eller neolöner ska jämföras. Bruolön kan verka rimlig om vi erakar ska som ealning för offenliga jänser. A använda neolön kan vara rolemaisk om offenliga jänser är olika mellan länder. E eemel är om vi jämför en 6

18 neolön i e land där någon given sjukvårdsjäns är offenlig finansierad mo e land där man själv sår för dessa kosnader. I dea fall kommer neolönenivån a li övervärderad i de senare lande. Likaväl kan e lands fokus å neolön vara mes naurlig. I land där de offenliga jänserna har någorlunda liknande sammansäning kan de vara inressan a jämföra hur lång lönen räcker efer man agi hänsyn ill skillnader i skaenivån. Svenneye menar a syfe med analysen ör syra vale mellan ruo- eller neolön. Denna usas ugår ifrån den disonila inkomsen, dvs. neolöner lus idrag. Med denna ugångsunk lacerar vi oss nära hushållens förruksvardag, men å ekosnad av jämförarheen mellan länder. Fokus å ruolönen ger äre jämförarhe mellan länder och e äre må å hushållens välfärd oal, men samidig går vi lie ifrån vad hushållen kan konsumera för sin lön. Jämförelser av ruolön är heller ine hel orolemaisk. Här skiljer de sig mellan länder om socialförsäkringsavgifer ealas av aresgivare eller aresagare. 4. Varukorg De är vikig a jämföra en varukorg som är reresenaiv för varje land vid jämförelser av kökrafsarie. De är även nödvändig då man ska jämföra välfärdsnivån mellan länder. A använda samma viker för länder som har väldig olika konsumionsmönser vill ge oss en ren risjämförelse, men man riskerar samidig a en varukorg som är reresenaiv för invånarna i land A, ine är reresenaiv för invånarna i land B. Dea är vikig efersom reresenaiva roduker ofa har en lägre risnivå än ej reresenaiva. Ju mer olika länderna är deso sörre eydelse har de. De lir ofa rekommendera a olka indikaorer aserade å kökrafsarieer för BNP och de underliggande huvudaggregaena inom en femrocenig felmarginal. 4.3 Konsumionsegre Bland naionalräkenskaerna finns flera olika konsumionsegre. Bland anna skiljer man mellan konsumion i hushållen och ersonlig konsumion. Konsumion i hushållen omfaar varor och jänser hushållen själva köer och ealar. Personlig konsumion inneär dels konsumion i hushållen men även offenliga varor och jänser som konsumeras individuell men som hushållen ine ealar direk för. Hi hör ill eemel viss hälso- och sjukvård. Vilken konsumion som ska as med eror å vilka löner de räknas med. Om vi i analysen ser å ska som en form av ealning för offenliga jänser ska fokus vara å ruolön inkludera aresgivaravgifer, och vi ör räkna med ersonlig konsumion. Räknar vi isälle med neolön ör vi räkna med konsumion i hushållen. 3 Svenneye (005) sid. 77 Iid. sid Iid. sid. 78 7

19 4.4 Olika må å levnadssandard Figur 4. ill 4.4 är modifierade och hämade från Svenneyes arikel En inernasjonal sammenlikning av lønnsakeres kjøekraf, som i sin ur häma saisik från OECD och EUROSTAT. Lönesaisiken kommer från OECD medan kökrafsarieer kommer från EUROSTAT. De olika indeen ser å de länder där daa finns från åda dessa källor. Figur 4. visar ruolöner i länderna omräkna ill en gemensam valua med hjäl av nominell väelkurs. De är den genomsniliga väelkursen för år 003 som används. Denna figur säger ara hur mycke man får för sin ruolön om man går ill anken och välar. Den säger ingening om mängden varor och jänser som kan köas för denna ruolön. Figur 4.: Nivåinde för ruolön inkl. aresgivaravgifer. Baserad å nominell valuakurs, 003. Sverige = 00. Schweiz Norge Danmark Tyskland Belgien Luemurg Nederländerna Jaan Sverige Finland Island Sorriannien USA Öserike Frankrike Irland Ialien Sanien Grekland Porugal Tjeckien Turkie Polen Ungern Slovakien Källa: Svenneye (005) sid Inde, Sverige=00 8

20 I figur 4.3 har vi kökrafsarie för ersonlig konsumion som omräkningsfakor 4. På så sä värderas ruolönen genemo risnivån inom lande, så a indeen urycker olikheer i volymer. Vi kan genom figur 4. och 4.3 se a Norge har en hög risnivå. När vi eliminerar den skiljer ine mycke mellan Norge och Sverige. Vidare ser vi a länder med låga löner kommer äre u när vi ser hur mycke lönen är värd i varor och jänser, jämför med nominell lönenivå. Dea eror å a länder med låga löner generell se har lägre risnivåer än länder med höga löner. Figur 4.3: Nivåinde för ruolön inkl. aresgivaravgifer. Baserad å kökrafsarie för ersonlig konsumion, 003. Sverige = 00. Belgien Tyskland Nederländerna Schweiz Luemurg USA Danmark Sorriannien Norge Frankrike Sverige Öserrike Finland Ialien Jaan Sanien Island Irland Grekland Tjeckien Turkie Polen Porugal Ungern Slovakien Källa: Svenneye (005) sid Inde, Sverige=00 4 För USA och Jaan används kökrafsarie för konsumion i hushållen som omräkningsfakor för a de ine finns daa å ersonlig konsumion för dessa länder. Dea eyder a deras al ine är hel jämförara med övriga länder, uan vi måse olka deras nivåer försikig. 9

21 Figur 4.4 har neolön isälle för ruolön som grund. Dessa al måse olkas med sörre försikighe än ruolön efersom de är skillnader mellan ländernas offenliga jänser. Denna figur visar hur mycke den genomsniliga löneagaren kan köa efer a skaen är eald. Jämför vi denna figur med figur 4.3 ser vi a länder med höga skaer, så som Belgien, Tyskland, Danmark och Sverige har sämre värden. Länder med relaiv låga skaer, så som Luemurg, Schweiz, USA, Sorriannien och Irland får äre värden. Figur 4.4: Nivåinde för neolön. Baserad å kökrafsarie för konsumion i hushållen, 003. Sverige = 00. Luemurg Schweiz USA Sorriannien Nederländerna Tyskland Belgien Norge Jaan Irland Danmark Island Öserrike Ialien Finland Sanien Frankrike Sverige Grekland Tjeckien Porugal Turkie Polen Ungern Slovakien Källa: Svenneye (005) sid Inde, Sverige=00 0

22 5. Analys av inkomser Analysen av levnadskosnaderna mellan den svenska och den norska våarnsfamiljen örjar med a a u inkomserna, där meraren är löner. Till dea kaiel hör även inkomsskaer. Anledningen ill a skaerna as u i inkomskaile är a de ger oss den disonila inkomsen familjen har. Till sis har vi arnidrage, som även de ingår i den disonila inkomsen. 5. Löner Hedmark fylke, där Kongsvinger ligger, är e område som har land de lägsa lönerna i Norge 5. Här ligger genomsnislönerna å 90 rocen av hela Norges genomsnislöner. Arvikas genomsnislöner ligger å 89 rocen av riksgenomsnie. Jämförs sedan skillnaderna i löner mellan länderna visar de a en genomsnilig ruolön i Arvika Kommun, ligger å 73 rocen av ruolönen i Kongsvinger Kommun, vilke även är skillnaden mellan Sverige och Norge. Genomsnislönerna i Norge är eräkna för ersoner från 7 år och uå, medan de svenska är eräkna från 6 år och uå. Inkomsskillnaderna mellan kvinnor och män är mindre i Arvika än i Kongsvinger. I Arvika kommun ligger kvinnornas medellön å 74 rocen av männens medan den i Kongsvinger ligger å 63 rocen. De är siffror som sämmer ra överens med övriga rike i resekive land. I aell 5. reseneras de genomsniliga ruolönerna i de åda kommunerna. Taell 5.: Bruolöner för resekive kommun, Arvika Kongsvinger Män Män Kvinnor Kvinnor Toal (SEK) Toal (NOK) Källor: Medelvärde är eräkna å samliga ersoner, även å dem som ine har någon inkoms. I Sverige från 6 år och uå och i Norge från 7 år och uå. För a få fram de senase årens siffror har jag använ mig av e löneinde från resekive land. Omräkna ill 005 års siffror lir de följande värden å de genomsniliga ruolönerna för kvinnor och män i resekive region. Taell 5.: Bruolöner för resekive kommun, Arvika Kongsvinger Män Män Kvinnor Kvinnor Toal (SEK) Toal (NOK) Värdena är framagna med hjäl av löneinde. (SCB, SSB) 5 ( )

23 5. Inkomsskaer Skaeulägge skiljer sig en hel del mellan länderna. I figur 5.a eräknas inkomsskaen för de svenska are. Figur 5.a: Inkomsskaen för de svenska hushålle (SEK). Kvinnan Mannen Förvärvsinkoms Avdrag för allmän ensionsavgif Grundavdrag = Beskaningsar förvärvsinkoms Kommunal inkomsska (3,40 %) Allmän ensionsavgif Kyrkoavgif (,40 %) = Summa skaer och avgifer Skaeredukion för allmän ensionsavgif = Slulig ska Neolön Skaesas i rocen av ruolön 5,65 % 30,45 % Källa: Skaeeräkningsroschyren 006, ( ) Norge har e anna skaeulägg än Sverige. Inäksskaen i Norge eräknas av den så kallade allminnelig innek, vilke är normalinkoms, och är å 8 rocen. Denna esår av kommunska och fellesska, där den senare är en salig ska. Alminnelig inekk är resulae av summa inäker minus summa avdrag. I illägg ill inäksska finns de en rygdeavgif å ruolönen med 7,8 rocen. Trygdeeaen är norska mosvarigheen ill Försäkringskassan och rydeavgifen är allså en socialförsäkringsavgif. Andra skaesaser gäller för ensionsinäker och näringsinäker. Om en skaeealare har en ruolön över NOK kommer han också få en eräknad oska å 9 rocen i inervalle NOK och oska å rocen för lönen över NOK. Har man neoförmögenhe över NOK kommer man också få en förmögenhesska. I figur 5. å näsa sida eräknas skaen för de norska are.

24 Figur 5.: Inkomsskaen för de norska hushålle (NOK). I eräkningarna ligger följande förusäningar ill grund:. Enskild skaelikig, ligning i klasse. Ingen inäk eller avdrag uöver minsefradrag och klassefradrag. Kvinnan Mannen Bruolön Minsefradrag (34 % / ma. 6 00) = Alminnelig innek Personfradrag i klasse = Beregningsgrunnlag for ska Innekska; kommune/fellesska (8 %) Trygdeavgif (7,8 % av ruolön) Slulig ska Neolön Skaesas i rocen av ruolön,34 % 7,4 % Källa: Torjørn Vesli Den norska skaen ealas ine in lika under hela åre uan juli månad är skaefri medan de är halv ska i decemer. Om man fördelar skaen jämn över åre lir den genomsniliga skaesasen,34 % för kvinnan och 7,4 % för mannen. De inneär lägre skaesaser än i Sverige för åda könen. I aell 5.3 sammanfaas genomsniliga månadslöner för resekive region. Här ser vi a de norska are har näsan kronor mer a röra sig med varje månad. Taell 5.3: Månadslöner Arvika Kongsvinger Kvinna Man Kvinna Man Bruolön Bruolön Ska Ska Neolön (SEK) Neolön (NOK) Dea kaiel har enar agi u skaer som åverkas av inkomsen. Föruom de skaer som redovisas illkommer även ilska, fasighesska med mera. Dessuom illkommer de en skaeredukion för undersko av kaial. Dessa skaer as u land ugiferna, främs land oendekosnader. 5.3 Barnidrag De svenska arnidrage har höjs med hundra kronor ill 050 kronor er arn från och med okoer, 005. Dessuom har de införs e flerarnsillägg för vå arn med hundra kronor er månad. Den svenska familjen får således in SEK er år i arnidrag ( ) 3

25 I Norge ligger arnidrage å 970 NOK er arn, vilke ger denna familj 3 80 NOK er år. 7 Barnidrage ges ill alla arn under 8 år osaa i Norge. I åda länderna är idrage skaefri och ealas u en gång i månaden. 5.4 Disoniel inkoms Till sis kan vi sammansälla den disonila inkomsen för familjerna. Den svenska familjens disonila inkoms är SEK medan den norska familjens disonila inkoms är 43 5 NOK. De eyder a den norska familjen har näsan 40 rocen mer i disoniel inkoms än den svenska. 7 ( ) 4

26 6. Analys av ugifer Ugiferna är gruerade i fler kaegorier än inkomserna. Här har vi osad, ransor och livsmedel som de re sörsa kaegorierna. 6. Boendekosnader I denna kaegori ingår en rad olika kosnader. Föruom ränor illkommer flera andra ugifer i form av ill eemel energi, vaen och skaer. Ugångsunken för usasen är a familjerna har en villa i resekive äor. Vidare anas a villorna ine har någon värdeökning eller värdeminskning. Enlig Föreningssaranken Fasighesyrå Arvika, vilka är marknadsledande å oren med ca 50 affärer er år, låg rise å en genomsnilig villa i Arvika mellan SEK. De flesa villorna i den risklassen är från mien av sjuioale och ligger å ungefär 40 kvadrameer. 8 Enlig saisik från Mäklarhuse ligger de genomsniliga rise i Arvika Kommun å för en villa de senase åre 9. Dea är eräkna å 43 kö. För de cenrala delarna Arvika Ös och Arvika Väs låg dessa riser å resekive Den här usasen ugår från a villan kosar SEK. K/T-ale, vilke är e må å marknadsris i förhållande ill aeringsvärde ligger i Arvika å,96 0. Ju högre dea al är deso mer har huse sigi i värde. E hus marknadsvärde kan man få fram ungefärlig genom a mulilicera K/T-ale med aeringsvärde, vilke finns i deklaraionen. Enlig SCB är de genomsniliga aeringsvärde i Arvika kommun SEK. Mulilicerar man dea al med K/T-ale fås e ungefärlig marknadsvärde å När man sedan ar i eakning a riserna är lie högre i Arvika äor så verkar SEK för en villa ligga å en ra nivå. I Kongsvinger äor ligger genomsnisrise för en villa å 000 NOK er kvadrameer. En normal sorlek å en villa ligger å 0 ill 30 kvadrameer, vilke ger e genomsnilig villaris å NOK. I dea fall jämför vi dock med en normalsor villa i Arvika som ligger å 40 kvadrameer. Prise för en sådan villa ligger i Kongsvinger å NOK. De flesa husen här är yggda från 950-ale och framå. Genomsnishuse är ygg under 970-ale. Villan i Kongsvinger är därmed mer än duel så dyr som i Arvika. 6.. Ränekosnader Den sörsa oendekosnaden är ränekosnader å huslåne. Den här undersökningen ugår från a familjen elånar 90 rocen av villan. Tio rocen är en vanlig konaninsas vid e osadskö. Enlig en undersökning från SBAB har jugo rocen av hushållen olån, de vill säga en elåningsgrad å mer än 85 rocen. De är väldig svår a ha någo generell svar å elåningsgraden för e hushåll. Dock kan man änka sig a en familj med småarn har relaiv se nya lån och därmed högre lån. De är förmodligen relaiv nya å osadsmarknaden och kan ha ehöv låna mycke. Dea är någo som ekräfas å flera håll. Av de 90 rocenen är 85 rocenenheer oenlån medan övriga 5 rocenenheer är olån för den svenska familjen. Den norska familjen har re olika ränenivåer. 8 Beng Andersson, Föreningssaranken Fasighesyrå Arvika 9 h:// (006-0-) 0 Iid. Monica Jansrud, Hedmark Eiendom AS Chrisian Nilsson Bankföreningen, Görel Kronsrand Handelsanken Karlsad, Kae Torwald SEB 5

27 Ränekosnaderna för resekive familj reseneras i aell 6.. Ränorna är agna för rörliga lån. Taell 6.a: Ränekosnader, Arvika. Villaris Räna (0-85%)* Räna (85-00%) Toala ränekosnader er år ,65 % 4,98 % 6 8 SEK Källa: ( ) * U ill 75 rocen är de vanligase oenlåne, men de varierar från las ill las. Arvika har oenlån u ill 85 rocen. Taell 6.: Ränekosnader, Kongsvinger. Villaris Räna (0-60%) Räna (60-80%) Räna (80-00%) Toala ränekosnader er år ,60 % 4,33 % 5,40 % NOK Källa: hs:// ( ) Ränekosnaderna för den svenska familjen lir 6 8 SEK. För den norska familjen lir de NOK. Amorering är ine medräkna då de är den enda ugifen för hushållen som ine räknas ill konsumion, uan ill inveseringar Skaer Som en följd av e villaägande usår era skaer. Sverige har en fasighesska som är å,5 rocen av aeringsvärde när de gäller småhus 4. Taeringsvärde å familjens villa kan man få fram aroimaiv genom a a marknadsvärde dividera med K/T-ale, vilke ligger å,96 i Arvika Kommun. Dea ger oss en fasighesska å 6 SEK för den svenska familjen. Norge har ingen seciell fasighesska. Däremo finns de en lag om eiendomsska. Den säger a kommunerna får a u en ska å fasigheer å u ill 0,7 rocen av marknadsvärde. Denna ska är hel åskild från Skaeeaen. Lie mindre än hälfen av landes kommuner har denna ska. Ofas ugår man från en viss rocensas av marknadsvärde, och ar mellan 0,-0,7 rocen av dea värde i ska. Kongsvinger Kommun ugår från 44 rocen av marknadsvärde och ar 0,4 rocen av dea i ska 5. De lir 957 NOK er år. Båda länderna har skaelänader för undersko av kaial. Sverige har en skaeredukion å 30 rocen medan Norge har 8 rocen. De ger oss följande skaelänader för resekive familj, SEK för de svenska hushålle och NOK för de norska hushålle Elkosnader En annan sor kosnad är elkosnader. De är de vanligase energisäe i åde Sverige och Norge. Här måse man dels eala en avgif ill elleveranören och en näavgif. Elleveranören får hushålle själva välja medan näleveranören har monool å sin region i varje land. Enlig Tommy Sranderg å Arvika Elnä AB ligger en normalförrukning å ungefär 500 kwh 3 Hall & Taylor (000) sid. 7 4 Caarina Elssofors, SCB 5 Refling (005) sid. 6 6

28 er år för en normalsor villa i Arvika. Taell 6. sammansäller elkosnaderna för de åda familjerna. Taell 6.: Elkosnader. Näavgifer Arvika Elnä AB Eidsva Energine AS Fasa (kr/år) Rörliga (öre/kwh) 7,69 3,3 Summa näavgifer Elleveranör Forum SEA Norge AS Elris (öre/kwh) 7,6* 3,3* + Påslag (öre/kwh),8 + Ska (öre/kwh) 6, + El-cerifika (öre/kwh),64 + Moms (öre/kwh) 4,785 5,85 = Rörliga kosnader (öre/kwh) 73,95 9,5 Fasa kosnader (kr/år) Summa elleveranör Toala elkosnader 9 93 SEK NOK Källa: ( ) * 005 års genomsniliga riser. Elriserna följer medelsorise å elörsen Nordol. De som skiljer sig å mellan länderna är a de norska konsumenerna ealar en sörre del ill näleveranören och en mindre del ill elleveranören än de svenska konsumenerna. Tar man hänsyn ill alla elkosnader så lir kosnaderna högre för den svenska familjen, 9 93 SEK jämför med NOK Vaen och sohämning Vaenförrukningen eräknas ill 00 kuikmeer er år för resekive hushåll 6. Sohämningen är e grundaval å resekive or vilke de flesa hushåll har. Kosnaderna för vaen och sohämning reseneras i aell 6.3. Taell 6.3: Kosnader för vaen och sohämning. Vaenkosnader Arvika Kongsvinger Fasa 77,50 84 Rörliga (kr/m 3 ) 5,5,375 Summa vaenkosnader Sohämning Toala kosnader SEK NOK Källa: Ingegärd Hedenskog, Arvika Kommun; Sven Holer & Krisina Nilserg, Kongsvinger Kommune. 6 Ingegärd Hedenskog, Arvika Kommun 7

29 6..5 Sammanfaning av Boendekosnader För a få en överskådligare ild av familjernas oendekosnader sammanfaas de i aell 6.4. Där kan vi se a oendekosnaderna är 3,5 rocen högre för de norska hushålle, dea kommer från ökade ränekosnader. Taell 6.4: Boendekosnader. Kosnader Arvika (kr/år) Kongsvinger (kr/år) Ränor Skaelänader Fasighesska Elkosnader Vaen & sohämning Toala oendekosnader SEK NOK 6. Bilkosnader I följande kaegori ingår de också många kosnader. Dels inhandlande av ilar, men dessuom illkommer ska, esikning, ränsle, rearaioner, service, däck och andra illehör. Denna usas ugår ifrån a familjen har vå sycken ilar. De köer åda egagnade. En Volkswagen Passa, årsmodell 000 som har en körsräcka å mil när ilen kös och en Toyoa Corolla från 994 med körsräckan 000 mil. Volkswagen är de vanligase ilmärke i Norge och de näs vanligase i Sverige. Toyoa är å las nummer vå i Norge, resekive las se i Sverige. Jag har även saisik över riser för egagnade ilar för dessa vå märken. Saisiken kommer från moormännens riksförund. Den visar genomsniliga säljriser i Sverige för varialerna modell, årsmodell och körsräcka. Prise för denna Volkswagen är SEK medan Toyoan kosar SEK. I Norge ligger dessa genomsnisriser å NOK resekive NOK 7. När ilkosnaderna sammansälls används Bilkalkylen som finns å Konsumenverkes hemsida 8. De är en kalkyl som räknar u hur mycke ilen kosar er år och mil. Flera av kosnaderna aseras å Konsumenverkes ilägarundersökning som gjordes senas 999 med svar från ilägare. Kosnaderna räknas u årligen med hjäl av KPI. Bilkalkylen äcker de flesa kosnader, men ine alla kosnader som e ilägande kan leda ill. Kosnader i samand med kredier, arkering och skador är ine medräknade. Man får själv ange vissa värden såsom ris, körsräcka och innehavsid. Den genomsniliga körsräckan för en il är 43 mil er år 9. De finns ingen saisik som visar hur lång e hushåll som har vå ilar kör. En uskaning av Terje Eklund från Moormännens Riksförund är a de kör åda ilarna illsammans 000 mil. Den här usasen ugår från a den nyare ilen körs 400 mil medan den äldre kör 600 mil. Vidare anas a hushålle yer ilarna var sjäe år. Har man en il yer man i regel efer fyra ill fem år, men vid vå ilar yer man i regel mer sällan. Taell 6.5a å näsa sida visar kosnaderna för resekive il i de svenska hushålle. 7 h:// ( ) 8 ( ) 9 ( ) 8