Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län

Transkript

1 advisoryboard.se Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län En sammanfattning av 250 kloka människors arbete som omfattar socialtjänst och vård och omsorg... eller beslutens väg till Kerstin Ett samarbete mellan företaget AdvisoryBoard, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne

2 3

3 Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län En sammanfattning av 250 kloka människors arbete som omfattar socialtjänst och vård och omsorg... eller beslutens väg till Kerstin 4 5 Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län AdvisoryBoard 2013 Text: Jörgen Wahl, Jessica Skantze och Stina Larsson Redaktör: Stina Larsson Illustratör: Joakim Larsson Grafisk form: Boklarssons Foto: AdvisoryBoard och Boklarssons Bilder och modeller i denna skrift tillhör företaget AdvisoryBoard. Kopiera och sprid gärna materialet, men ange alltid källan advisoryboard.se.

4 Innehåll Förord 008 Bakgrund och uppdrag 010 Vem är Kerstin? 012 Utgångspunkt för nulägesanalys - beslutsvägar 014 Syfte 017 AdvisoryBoard-metoden 018 Processvägen 020 Reflektioner från 50 enskilda samtal 022 Checklista för samverkan 026 Fem viktiga frågor som vi ger svar på Utvecklingsområden för samverkan 043 Inledning utvecklingsområden för samverkan 044 Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Goda exempel på samverkan i Skåne län 091 Slutord 110 Tack 114 Återkommande begrepp i processen 118 Förklaringar och förkortningar 118

5 Förord Samverkan är ingen organisation, det är en relation Att samverka kring våra medborgare är inget tillfälligt projekt. Det är ett kontinuerligt förbättringsarbete knutet till metodutveckling och forskning nära medborgarna i en permanent struktur. Medborgarnas behov är i ständig förflyttning mellan olika huvudmän vars uppdrag är att ta hand om mest sjuka äldre, ohälsa hos unga, likvärdig palliativ vård, minska benskörhet hos kvinnor o.s.v. Det förutsätter ett delat ansvar och en fungerande relation mellan kommuner och landsting på såväl ledningsnivå som i det direkta utförandet. Många och kloka deltagare i Avisoryboard har signalerat: Oavsett hur vi ritar våra organisatoriska rutor så fungerar samverkan först när relationen är tillitsfull och konstruktiv mellan de som ska utföra uppdraget. En relation vill man vara i och den består av ett mellanmänskligt förhållande dit vi kommer för att ge snarare än att ta. En konstruktiv samverkan förutsätter en relation med mandat och tillit till de som utför arbetet och en tät dialog mellan de ledare, chefer och medarbetare som har ansvaret. Viljan att förstå varandra och våra unika verkligheter är ett gemensamt ansvar som förutsätter ett aktivt lyssnande för att säkerställa att man delar samma bild av det gemensamma uppdraget. En relation kan också vara ett bredare utbyte mellan parter med ett gemensamt intresse, en s.k. horisontell samverkan. Oavsett om samverkan sker i nära anslutning till brukare eller patient, eller sker på strategisk chefsnivå, så bör det horisontella arbetet omfamna alla aktörer som arbetar med samma medborgaransvar. I detta arbete har vi fått klart för oss att samverkan inte kan organiseras i rutor och matriser. Samverkan kan inte heller enbart organiseras i projektform, utan behöver ständigt integreras i en permanent utvecklingskultur. Ledarens förmåga att samverka, tydliga individuella uppdrag och tillit till medarbetarens kunskap är här avgörande för att kunna leverera kvalitet till medborgarna. 8 9

6 Bakgrund och uppdrag Uppbyggnad av en regional stödstruktur för evidensbaserad praktik inom socialtjänst, vård och omsorg pågår sedan 2010 i Skåne län, liksom i övriga län i Sverige, med stöd av statliga medel via Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet bedrivs gemensamt av Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och kommunerna i Skåne, i nära samverkan med universitet och högskolor. Inom ramen eller i nära samverkan för denna stödstruktur pågår sedan 2012 ett förbättringsarbete för målgruppenmest sjuka äldre inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. En avgörande del för att stödstrukturen ska fungera är en tydlig struktur för ledning och styrning i samverkan mellan Skånes 33 kommuner, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Handlingsplanen Långsiktigt hållbar struktur för samverkan mellan kommunerna och Region Skåne inom äldreområdet slog fast att en översyn av nuvarande struktur för ledning och samverkan inom området vård och omsorg borde genomföras. Företaget AdvisoryBoard har därför under genomfört en process och genom denna tagit fram förslag till struktur för ledning och styrning i samverkan, vilket presenteras i den här skriften

7 Vem är Kerstin som dyker upp överallt? Kerstin är du och jag - kanske inte idag, men förmodligen imorgon. Hon är vår mormor eller någon annan närstående som har många kontakter med vård och omsorg. Hon påverkas av besluten som tas i Skånes kommuner och Region Skåne. Kerstin är en symbol som påminner oss om varför vi 12 gör det här och hon leder oss på vägen genom processen 13 och denna slutdokumentation.

8 Utgångspunkt för nulägesanalys - beslutsvägar Samverkan i Skåne Tjänstemannaperspektiv Politiskt perspektiv Regional nivå Enstaka tjänstemän från Region Skåne och Kommunförbundet Skåne möts Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg Delregional nivå Lokala styrgrupper REKO (Regional kommunal samverkan mellan politiker och tjänstemän i Skåne) Lokal nivå Ledningskraftsteam (under utveckling) Möten i och tillsammans med kommuner

9 Syfte Processen påbörjades i april 2012 och har haft som syfte att ta fram ett förslag till struktur för ledning och styrning i samverkan mellan Skånes kommuner, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne på politisk nivå och tjänstemannanivå. Den nya strukturen ska stödja en bättre samverkan kring de mest sjuka äldre, men successivt utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt för relevanta (gemensamma) brukar- och patientgrupper

10 AdvisoryBoard-metoden AdvisoryBoard arbetar med en metod som innehåller två delar, intressentdialog och utvecklingscell. Arbetsformen bygger på att den inledande intressentdialogens öppna frågeställningar bestämmer inriktningen för efterföljande utvecklingsceller. Utvecklingscellerna ger möjlighet för intressenterna att tillsammans med utvalda specialister fördjupa kunskapen inom varje intressents prioriterade delområde. Detta arbete sätter agendan för den slutgiltiga intressentdialogen. En advisoryboardprocess involverar personer med olika kompetenser, med växlande kunskap, personlighet och erfarenheter. Metoden är en demokratisk samverkansform som bygger på att ta tillvara varje individs grundläggande drivkraft samt frekvent föra en dialog om densamma. Resultatet återspeglas i ökad förmåga att lyssna, lära, reflektera och omsätta ny kunskap till handling i den egna organisationen

11 Processvägen Processvägen består av de medverkandes erfarenheter, kunskaper och åsikter. Genom intressentdialoger och olika utvecklingsceller tas dessa tillvara och ett synsätt förankras. Från det inledande mötet, med intressentdialog i Malmö den 25 september 2012, har cirka 250 personer kommit till tals i ett stort urval av berörda aktörer alltifrån ledande politiker och tjänstemän, till medarbetare närmast Kerstin, som sköterskor, läkare, hemtjänstpersonal m.fl. inom Region Skåne och Skånes kommuner. Även representanter för patient- och anhörigföreningar har medverkat. Utvecklingscell 1 Produktionsmöte 9-10 oktober 2012 Statt Hotell, Hässleholm Utvecklingscell 3 Tjänstemannamöte Kulturen i Lund 16 januari 2013 Avslutande intressentdialog 12 april 2013 Dunkers kulturhus, Helsingborg Inledande intressentdialog 25 september 2012 St Gertrud, Malmö Utvecklingscell 2 Politikermöte 6 december 2012 St Gertrud, Malmö Mellan varje intressentdialog och utvecklingscell har vägen fortsatt med djupintervjuer av ett 50-tal politiker och tjänstemän. Lägg märke till att vägen inte tar slut efter sista intressentdialogen utan här överlämnas Advisoryboards resultat till uppdragsgivaren för konkretisering och fortsatt beredning. Utvecklingscell 4 Konstruktionsmöte 15 mars 2013 Media Evolution City, Malmö

12 Reflektioner från 50 enskilda samtal Av den inledande intressentdialogen konstaterar vi två saker. För det första att en ledningsstruktur i samverkan inte kan isoleras till enbart brukargruppen mest sjuka äldre, d.v.s. strukturen kräver ett större perspektiv. För det andra kunde vi konstatera att samverkan generellt verkade fungera bättre delregionalt, i mindre konstellationer. Av dessa anledningar valde vi att besöka ledande politiker och tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne, för att ta in ett bredare perspektiv på att leda i samverkan. Resultaten av dessa samtal är integrerade i denna skrift och stämmer väl överens med övriga slutsatser i processen. Det finns dock några punkter i samtalen som är värda att reflektera extra över. Många uttrycker att l l l l Samverkan är en relation (inte en organisation). Samverkan kring mest sjuka äldre är inget projekt, det är ett permanent tillstånd. Samverkan, forskning och metodutveckling ska ske närmast brukaren. Vi samarbetar oftare när krisen redan är ett faktum, mer sällan i förebyggande syfte. Vi måste samarbeta för att klara av ekonomin. 22 l 23 l l l Det är i det gränsöverskridande arbetet som systemet läcker pengar om vi inte hittar former för en tillitsfull och god samverkan. Region Skåne och kommunerna behöver koordinera strategisk planering och beställning av stödsystem som t.ex IT. Kommunernas unika förutsättningar vad gäller storlek, geografi, ekonomi och sociala frågor gör det ibland svårt att leva upp till generella överenskommelser och avtal.

13 Några citat från 50 enskilda samtal "Problemen sitter inte i nya IT-system, de sitter i bristande beställarkompetens." Dyrare för någon part kan bli både bättre och billigare för medborgaren. Systematisera lärdomar och erfarenheter från andra situationer och brukargrupper där samverkan fungerat bra, tex krissituationer. 24 Likvärdiga avtal blir ibland som när ett barn som vill sätta en fyrkantig kloss i ett trekantigt hål. Uppmuntra utförarna att göra! Ansvaret ska ligga hos personen som har kompetensen. "Vi möts bara när krisen redan är ett faktum."

14 Checklista för samverkan AdvisoryBoards deltagares goda råd för en fungerande samverkan 1. Är samverkan byggd utifrån Kerstins beteende, behov och rörelsemönster? Se sid Har vi säkerställt att vi ser samma bild av det vi ska bli överens och avtala om? Se sid Har kommun och region tillsammans formulerat tydliga politiska mål och ramar? Se sid Finns horisontell samverkan beskriven i verksamhetsplanen? Se sid Har vi säkerställt ett gemensamt ansvar för ekonomin? Se sid Finns horisontella chefsuppdrag där samverkansansvaret är beskrivet och fördelat på respektive chefs uppdragsbeskrivning? Se sid Innehåller varje enskilt uppdrag incitament för samverkan? Se sid Har ledningen tillit till medarbetarna närmast Kerstin och har dessa ett tydligt samverkansuppdrag? Se sid Har vi säkerställt att metodutveckling och forskning sker nära brukaren (Kerstin)? Se sid 66.

15 Fem viktiga frågor som vi ger svar på Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat på politisk nivå och tjänstemannanivå som... 29

16 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 1a säkrar en kontinuerlig och bred dialog mellan Kommunförbundet Skåne och Skånes kommuner? 30 Advisoryboards deltagare föreslår att Kommunförbundet Skåne bör: Förankra och tidigt skapa delaktighet i utformandet av avtal och överenskommelser hos samtliga 33 kommuner. Ta fram en ny arbetsmetod för utveckling av tjänster och erbjudanden som garanterar lyhördhet för kommunernas olika verklighet och behov. Agera kunskapsspridare och fungera som en central kommunikationskanal mellan Skånes kommuner. Ta ett helhetsgrepp och vara facilitator kring utvecklingen av samverkan över tiden. Ha ett djupare engagemang och lokal närvaro i frågor som är viktiga för kommunerna. Agera kompetensstöd i avtalsfrågor med utgångspunkt från kommunernas olikheter och verklighet. Säkerställa proaktiva och långsiktiga samverkansstrategier med regionen och länsstyrelsen. 31

17 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 1b säkrar en kontinuerlig och bred dialog mellan Region Skåne och Skånes kommuner? 32 Advisoryboards deltagare föreslår att Region Skåne bör: Säkerställa att samtliga samarbetsavtal ger likvärdig vård i alla kommuner. Tillsätta en koordinatorfunktion som håller i sam verkan med kommunerna för Kerstin. Verka för ökad tillgänglighet genom samarbete för Kerstin dygnet runt. Leverera tydliga avtal och överenskommelser som utgår från värdet för Kerstin. Säkerställa samverkan med kommunerna kring teknikutveckling för att koppla ihop system och övervaka information. Ta fram en lättillgänglig gemensam kommunikationsplattform, lightjournal, för Kerstin som delas med kommunerna. Tidigt förankra och skapa delaktighet i utformandet av avtal och överenskommelser hos samtliga privata leverantörer av sjukvård i respektive kommun. 33

18 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 2 säkrar en bra dialog och samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne? 34 Advisoryboards deltagare föreslår att Kommunförbundet Skåne och Region Skåne bör: Ta hänsyn till och beakta att vi har olika språk och uttryck i arbetet runt Kerstin. Göra något djärvt byt roller med varandra! Säkerställa att varje avtal tydligt reglerar Vem, Vad, När och Hur och vilket politiskt mål avtalet stödjer. Fråga vad vi egentligen sa tills båda parter bekräftar samma bild. Höja moralen och respekten för ingångna avtal. Säkerställa att Kerstins perspektiv alltid är representerat i diskussionen. Lyssna nyfiket på vad den andra parten säger. Säkerställa att win-win är i fokus för alla i samverkan. Forma en avdelning för horisontell samverkan på högre tjänstemannanivå med ansvar för generell horisontell ledning och styrning, horisontell kommunikation och en gemensam horisontell analysenhet. 35

19 36 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 3 säkrar ett bra samarbete på produktionsnivå, lokalt och/eller delregionalt, mellan kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård? Advisoryboards deltagare föreslår att Skånes kommuner och Region Skånes utförare inom kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård bör: Skapa en gemensam enhet för analys och kvalitetsuppföljning för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring Kerstin. Ta fram en gemensam kunskapsbank. Samordna gemensamma mobila team som arbetar nära Kerstin. Prioritera informella mötesarenor för kompetensutbyte kring Kerstin. Säkerställa bättre läkarstöd kring Kerstin när behov uppstår. Stärka primärvårdens roll som remissinstans till specialistvård. Se Kerstin som en uppdragsgivare. Säkerställa en gemensam enkel och tydlig dokumentation som följer Kerstin. Anamma en större acceptans för att det tar tid innan man ser resultatet av nya samarbetsprojekt. Ta fram en kommunikationsstrategi för att sprida goda pågående samverkansprojekt. 37

20 38 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 4 säkrar en bra dialog mellan Region Skåne och Skånes kommuner på uppdrags/beställarnivå dvs. ledningsnivå? Advisoryboards deltagare föreslår att Region Skåne och Skånes kommuner bör: Upprätta horisontella överenskommelser för en jämlik vård. Ändra förhållningssätt till ekonomin för att bättre möta Kerstins behov. Detta innebär i praktiken att man accepterar att värdet för Kerstin måste vara grunden för all samverkan, inte vem som tar kostnaden. Ta fram gemensamma mål för Kerstin mellan kommun och region. Säkerställa tydliga gemensamma överenskommelser om Kerstin, till exempel vård- och omsorgsplanering i samverkan. Ge bättre förutsättningar till medarbetarna nära Kerstin så att det blir lätt att göra rätt, svårt att göra fel. Våga testa mer och prata mindre. Utveckla en stafettfunktion i varje enskilt samarbete mellan region och kommun för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt Kerstin. Hitta en form för samverkansrelaterade upphandlingar. Prioritera informella mötesarenor för att bygga tillit, lära av varandra och våga testa nya samarbeten. Samordna gemensamma riktade utbildningar kring utförandet runt Kerstin. 39

21 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 5 bidrar till en nära samverkan och dialog med universitet, högskolor och brukarorganisationer? 40 Advisoryboards deltagare föreslår att Skånes kommuner och Region Skånes utförare inom kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård bör: Stärka anhörigas och närståendes roll i samverkan, till exempel genom att arbeta med referensgrupper/ anhörighetskommittéer. Göra Kerstin och hennes närstående till naturliga medaktörer i förebyggande planeringsinsatser och åtgärder. Skapa en närsjukvårdsplattform med högskola plus universitet för brukarnära utvecklingsstöd. 41

22 Utvecklingsområden för samverkan 43

23 Inledning utvecklingsområden för samverkan Från det inledande mötet i Malmö i september 2012 till den avslutande intressentdialogen i Helsingborg i april 2013 har AdvisoryBoards deltagare frekvent återkommit till några gemensamma utmaningar för en bättre samverkan i Skåne län. 44 Deltagarna har vid upprepade tillfällen efterfrågat ett tydligare ledarskap, tydligare uppdragsbeskrivningar som underlättar samverkan, gemensamma politiska medborgarmål, flexibla anställningsformer, en gemensam syn på ekonomin, relationsskapande och formella beslutsarenor på rätt nivå, en sammanhållen infrastruktur för IT och kommunikation samt en gemensam metodutveckling närmast Kerstin. 45

24 46 Vi har kategoriserat de utmaningar deltagarna frekvent återkommit till i sju utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden syftar till att skapa hållbara förutsättningar för en ledningsstruktur i samverkan mellan berörda aktörer på samtliga nivåer. Sammantaget säkerställer de olika utvecklingsområdena en god och kontinuerlig samverkan på: 1. Produktionsnivå Lokalt och/eller delregionalt, mellan kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård. 2. Uppdrags-/beställarnivå Ledningsnivå mellan Region Skåne och Skånes kommuner. 3. Regional nivå Central avtalsnivå mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Utvecklingsområde 1 Idéer och framgångsfaktorer för en ledningsstruktur i samverkan Utvecklingsområde 2 Politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län Utvecklingsområde 3 Kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län Utvecklingsområde 4 Brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling Utvecklingsområde 5 Gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län Utvecklingsområde 6 Relationsskapande mötesarenor i Skåne län Utvecklingsområde 7 Infrastruktur för samverkan i Skåne län 47

25 Utvecklingsområde 1 Idéer och framgångsfaktorer för en ledningsstruktur i samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en fungerande horisontell samverkan mellan Skånes 33 kommuner och Region Skåne. Exempel på horisontellt arbete är när vård och omsorg och socialförvaltning samverkar med primärvård, slutenvård, färdtjänst och anhöriga för Kerstins bästa, eller när kommunen, Region Skåne och länsstyrelsen samarbetar kring kulturprojekt för Skånes bästa. Alla innovativa organisationer har en sak gemensamt. De präglas av en öppen dialog och en hög grad av både vertikalt och horisontellt involverande. advisoryboard.se Kommun Gemensamt kommunalt & regionalt ansvar Politisk samverkansnämnd (se sid 54) Social/vårdoch omsorgsnämnd HSN NSB RS VPB Region 48 Potentialen i horisonten finns alltid där ett gemensamt intresse finns, där vi kan hitta värden för samarbete och där vi kan uppnå en högre kvalitet, ibland till en lägre kostnad, genom samverkan. Strategisk samverkansförvaltning mellan högre tjänstemän (se sid 60) Social/vård- och omsorgsförvaltning Kommunledning Avd. för Hälso- och sjukvårdsstyrning SUS SUND KRYH 49 I horisonten mellan kommun och region kolliderar idag ekonomier, tjänstemän, de egna verksamhetenas agendor, politiska viljor och ambitioner. Det horisontella arbetet samverkan finns mycket sällan beskrivet i chefer och medarbetares uppdrag och är sällan kopplat till politiska mål eller gemensam ekonomi. Att en sådan beskrivning finns är en av nycklarna till en fungerande samverkan. Hemtjänstpersonal Biståndshandläggare MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Undersköterskor Brukarnära samverkan (se sid 66) Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Primärvårdsläkare Specialistläkare Undersköterska Färdtjänst Den horisontella samverkan omfattar aktörerna enligt ovan, men även andra viktiga samhällsfunktioner såsom forskning, högskola, ambulansservice och föreningsverksamheter kan omfattas.

26 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Utvecklingsområde 1 En ledningsstruktur i samverkan ställer krav på chefers förmåga att: Nedan beskrivs de aktiviteter, förutsättningar och kriterier som föreslagits av deltagarna i Advisorybord. 1. Skapa en strategi och struktur i syfte att: Aktiviteter som stödjer en ledningsstruktur i samverkan: Ge tydliga samverkansuppdrag och målbilder för individen. Beskriv tydligt det horisontella samverkansuppdraget i varje chefs uppdrag. Optimera individens förmågor med verksamhetens behov. Revidera kontinuerligt det horisontella samverkansuppdraget över tiden, efter angelägenhetgrad och aktuellt utvecklingsbehov. Utveckla verksamheten, bygga och sprida kunskap genom både vertikal och horisontell kommunikation. 50 Ta fram en uppdragsbeskrivning som chefer ständigt kan uppdatera och revidera efter behov av horisontell samverkan. 2. Skapa förutsättningar för tillit och en öppen dialog mellan: Ledning och chefer 51 Förutsättningar för en ledningsstruktur i samverkan: Ledning och medarbetare Koppla politiska mål och ekonomisk planering till det horisontella arbetet. Chefer och medarbetare Medarbetare och medarbetare Ett prestigelöst ledarskap/chefskap som kan lyfta sig över sin verksamhet och sina egna intressen för ett bättre resultat. En uttalad ledningskultur byggd på tillit och förtroende för samverkande parters kompetenser från politik till produktion.

27 Utvecklingsområde 1 Vad har Kerstin för nytta av en ledningsstruktur i samverkan? Det är i stort sett omöjligt att genomföra och leda ett horisontellt arbete utan ett ständigt uppdaterat samverkansuppdrag och med stöd från närmaste chef. Ledarskap i en horisontell ledningsstruktur handlar om att skapa mervärden genom en kontinuerlig dialog om god kvalitet för Kerstin både vertikalt och horisontellt. 52 För Kerstin innebär en ledningsstruktur i samverkan att samverkande parter sätter gemensamma mål och delar samma bild av hennes behov. Den gemensamma horisontella målbilden återspeglas med fördel i varje individuellt uppdrag och på varje ansvarsnivå. När beprövad erfarenhet från politiker, tjänstemän och utförande aktörer möts i respektive horisont skapas ett högre värde för Kerstins investerade skattekronor. De olika nivåerna av horisontell samverkan beskrivs mer detaljerat i kommande avsnitt: Politisk samverkansnämnd (sid 54) Gemensam Kvalitetsförvaltning (sid 60) Brukarnära samverkansplattform (sid 66) 53

28 Utvecklingsområde 2 Politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län. Anledningen till att en politisk kvalitetsnämnd efterfrågas är att det idag saknas tydliga och gemensamma politiska mål och ramar för samverkansuppdragen mellan Region Skåne, Skånes kommuner och andra primära leverantörer. 54 Verkställande parter behöver tydliga gemensamma politiska mål som lätt kan omsättas till handling och ge bästa möjliga kvalitet för Kerstin. Detta skulle vara den politiska kvalitetsnämndens uppdrag. 55

29 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Utvecklingsområde 2 56 Nedan beskrivs några av de aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en politisk kvalitetsnämnd som föreslagits av Advisoryboards deltagare. Aktiviteter som stödjer en politisk kvalitetsnämnd: kvalitetsnämnd i samverkan. grupp. samma mål och utvärderar resultat. Kriterier för kvalitetsnämndens politiska mål och ramar är att de ska: konkret och går att bryta ner på tjänstemannanivå. måste oavkortat avspegla Kerstins bästa. ska utföras. brukarnära arbetet. 57 Förutsättningar för en politisk kvalitetsnämnd: alla verksamheter är representerade. stöd. anslutning till Kerstin.

30 Utvecklingsområde 2 Vad har Kerstin för nytta av en politisk samverkansnämnd? För Kerstin kan en politisk kvalitetsnämnds samverkansuppdrag medföra att det sätts gemensamma övergripande mål och ramar för till exempel hemsjukvård, palliativ vård, färdtjänst, psykisk ohälsa och läkemedel. 58 En politisk samverkansnämnds ledamöter bygger gemensam kunskap inför avgörande politiska beslut och vägval för Kerstins bästa. Genom att löpande efterfråga och följa upp resultat från det brukarnära arbetet får nämndens ledamöter en bättre insyn och bild av den verkliga leveransen till Kerstin och kan på så sätt forma tydligare och mer behovsstyrda mål baserade på Kerstins upplevda kvalitet. 59 I ett framtida scenario kan samverkansuppdraget manifesteras i politiska kvalitetsnämnder kring andra områden såsom infrastruktur, kollektivtrafik, miljö, kultur, hav och vatten, folkhälsa m.m.

31 Utvecklingsområde 3 Kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län. Idag upplever ledande tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne att de saknar en tydlig samstämmighet i dialogen med politikerna. 60 En kvalitetsförvaltning i samverkan ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän och skapa ett gemensamt beslutsforum för ledande tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne. Kvalitetsförvaltningen ska kunna fatta gemensamma strategiska beslut och planera långsiktigt, såväl ekonomiskt som praktiskt, för Kerstins olika behov. 61 Förvaltningens uppgift är också att agera rådgivande till politiker och redovisa resultatet av det brukarnära arbetet och kvaliteten för Kerstin.

32 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Utvecklingsområde 3 62 Nedan beskrivs några av de aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län som föreslagits av Advisoryboards deltagare. Aktiviteter som stödjer en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län: Skapa en gemensam organisation för tjänstemannastöd till en politisk kvalitetsnämnd i samverkan. Skapa en gemensam målbild för denna organisation. Organisationen för tjänstemannastöd ska följa och analysera processer utifrån Kerstin. Ta fram gemensam strategi för ekonomi i samverkan. Säkerställ tydliga beslutsmandat för medarbetarna på samtliga nivåer i arbetet runt Kerstin. Samorganisera leverantörer med samma eller närliggande uppdrag. Upprätta flexibla avtal så att medarbetarna närmast Kerstin kan röra sig gränslöst mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Ge mandat till vårdteamet närmast Kerstin att upprätta gemensamma strukturerade behovsplaner för varje enskild brukare. Förutsättningar för en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län: Tydliga, konkreta och med fördel mätbara mål från politiken. En gemensam utbildning och värdegrund mellan de aktörer som samverkar. Säkerställa ett gemensamt perspektiv kring Kerstins behov. Säkerställa en gemensam målbild för en obruten vårdkedja. En gemensam analysenhet för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring Kerstin. Gemensamma ramar, begrepp och syn på ekonomin. Öka processtänket utifrån Kerstin. Prioritera och utveckla relationskapande mötesarenor för att skapa ett bättre samarbetsklimat och förståelse för varandras verklighet. Koncentrera arbetet på utveckling och uppföljning av det brukarnära kvalitetsarbetet. 63

33 64 Kriterier för kvalitetsförvaltningens mål och ramar är att de ska: Ge bästa möjliga förutsättningar till medarbetarna nära Kerstin att förverkliga och realisera de politiska målen genom att: a) Bryta ner politiska kvalitetsmål till mätbara och följbara delmål för Kerstin. b) Ge medarbetarna nära Kerstin tydliga uppdragsbeskrivningar och mandat så att det blir lätt att göra rätt och svårt att göra fel c) Utveckla en stafettfunktion i varje enskilt samarbete mellan Region Skåne och Skånes kommuner för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt Kerstin. Utvecklingsområde 3 Vad är nyttan för Kerstin med en kvalitetsförvaltning för samverkan? En av kvalitetsförvaltningens centrala uppgifter är att tolka och iscensätta de politiska målen till konkreta nyttor för Kerstin. Kvalitetsförvaltningen utgör därmed en viktig länk mellan politisk ambition och faktiskt levererans till Kerstin. Genom att samla högre tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne i en och samma förvaltning skapas en samstämmighet kring formandet av mål och aktiviteter för Kerstins bästa. På detta vis skapas ett gemensamt språk och gemen-samma begrepp i ambitionen att leverera bästa möjliga kvalitet. 65 d) Löpande efterfråga och följa upp resultat från det brukarnära arbetet. När Kvalitetsförvaltningen för samverkan i Skåne län bryter ner mål och aktiviteter på individnivå får medarbetarna nära Kerstin tydliga samverkansuppdrag och mandat att leverera värde efter bästa förmåga. Som en följd av kvalitetsförvaltningens arbete skapas förutsättningar för en högre takt av utveckling och innovation i det brukarnära arbetet runt Kerstin.

34 Brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling i Skåne län Utvecklingsområde 4 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en brukarnära samverkansplattform i Skåne län. 66 Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en brukarnära samverkansplattform både kring mest sjuka äldre, men också generellt. Man vill att Region Skåne och Skånes kommuner ökar samspelet i det direkta arbetet närmast Kerstin för att bättre tillvarata kunskap för metodutveckling, forskning, lärande och kompetensöverföring. I en arbetsform med en brukarnära samverkansplattform blir tilliten till medarbetarnas erfarenhet och förmåga en avgörande faktor för att nå framgång. Aktiviteter som stödjer en brukarnära samverkansplattform: uppföljning. för Kerstin. lärande och återkoppling. samverkan. 67 samspelar. bilarna. situationer och brukargrupper där samverkan fungerat bra, t ex krissituationer. organisera leverantörer med samma eller närliggande uppdrag.

35 68 Förutsättningar för en brukarnära samverkansplattform: inläggningar. Region Skåne och kommunerna för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt Kerstin. respektive ansvar och samverkan för unika och individuella nära brukaren lösningar. förandet runt Kerstin. Kriterier för en fungerande brukarnära samverkansplattform: Utvecklingsområde 4 frågar resultat och förbättringar. Kerstin. medaktörer i förebyggande planeringsinsatser och åtgärder. förebyggande planer och prognoser för att över tiden förädla erbjudandet till Kerstin. 69 inom kommun och region, exempelvis AT-tjänsgöring. åtgärda brister kring Kerstin. gemensamma utvecklingsledare. förfining av avtal plus ackrediteringsvillkor att inkludera utbildning plus samverkan. att stödja mer flexibla gränssnittsöverenskommelser.

36 Utvecklingsområde 4 Vad är nyttan för Kerstin med en brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling? Utveckling och innovation föds dagligen i den direkta närheten till Kerstin. Genom att ta tillvara den kunskap som finns i Kerstins omedelbara närhet skapas utrymme och mandat för Kerstin och hennes närstående att bli delaktiga i forskning och metodutveckling. 70 I en brukarnära samverkansplattform kan beprövad erfarenhet från olika leverantörer och aktörer möta Kerstin för att tillsammans skapa ett högre värde och kvalitet för varje investerad skattekrona. 71 Forskning och analyser knyts till horisontella team (medarbetarna närmast Kerstin ) som ständigt har mandat att samverka kring varje specifik sakfråga.

37 Utvecklingsområde 5 Gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar ett gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer. Anledningen är att samverkande parter runt Kerstin saknar ett gemensamt förhållningssätt till ekonomin. 72 Önskan är att gå från resurskrävande gränssnittsdiskussioner till en obruten vårdkedja för Kerstin. Detta innebär att Kerstin ska utgöra grunden för all samverkan, inte vem som tar kostnaden. Tre övergripande nivåer för gemensam ekonomi i Skåne län: a) Ramar och mål för samordnad politisk budget för gemensamt prioriterade områden. (se även politisk nämnd, sid 54) b) Gemensam förvaltningsbudget. c) Samverkansbudget närmast brukaren. 73

38 Utvecklingsområde 5 74 Aktiviteter och förutsättningar Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter och förutsättningar för att skapa ett gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län. Aktiviteter som stödjer en gemensam ekonomi på alla nivåer: en gemensam pott för DRIFT. Detta kan till exempel göras genom att: - samla statliga prestationsbaserade ersättningar till Skånes kommuner och Region Skåne i en gemensam pott. - slopa ersättningsdelen i betalnings-/ansvarslagen. - respektive part avsätter en relevant del av befintlig vård- och omsorgsbudget i en gemensam pott. Förutsättningar för en gemensam ekonomi på alla nivåer: acceptera att besparingen för respektive part kan se olika ut till förmån för Kerstins bästa. ansvaret). samma ekonomiska planen. och samverkansnivåer. gemensam analysenhet. processer. 75 patient och anhörig och fördela därefter vård- och omsorgspeng till VC/hälsoval, utförare i kommunen och sjukhus. gemensamma upphandlingar.

39 Utvecklingsområde 5 Vad är nyttan för Kerstin med en gemensam ekonomi på alla nivåer? När samtliga aktörer runt Kerstin har ett gemensamt ansvar för ekonomin kan de snabbare och effektivare möta upp Kerstin, oavsett var i vårdkedjan hon befinner sig. 76 För Kerstin innebär en gemensam ekonomi på alla nivåer en avsevärt minskad risk att hon och hennes anhöriga hamnar i resurs- och tidskrävande gränssnittsdiskussioner. Det innebär också att hennes investerade skattekronor enklare kommer henne till gagn och att de ekonomiska flöden som kretsar kring Kerstin direkt kan manifesteras i praktisk handling såsom ansvarsfördelning, gemensamma vårdplaner, lokaler, etc. 77 Det samhällsekonomiska perspektivet på ett gemensamt ansvar för ekonomin är ofta synonymt med ekonomiska besparingar. I förlängningen kan en gemensam ekonomi dessutom innebära gemensamma investeringar och en ny samverkanskultur.

40 Utvecklingsområde 6 Relationsskapande mötesarenor i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar fler fungerande relationsskapande mötesarenor kring Kerstin. Syftet med dessa arenor är att utveckla goda relationer som skapar en bättre förståelse för varandras arbete och olika synsätt. 78 Förståelsen och kunskapen om varandras verklighet och olikheter är avgörande för att kunna ingå överenskommelser och formulera fungerade avtal. Den informella relationen är därför central för att den formella beslutsprocessen ska fungera framgångsrikt. 79

41 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Utvecklingsområde 6 Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter, förutsättningar och kriterier för fler fungerande relationsskapande mötesarenor i Skåne län. Förutsättningar för fler fungerande relationsskapande mötesarenor: Aktiviteter som stödjer fler fungerande relationsskapande mötesarenor: relationsbyggande aktiviteter, mod och tillit. 80 på alla nivåer kopplas till en formell beslutsarena. bort de som inte fungerar. närmast brukaren som till exempel ledningskraftsteamen. personkännedom för ett optimalt samarbetsklimat mellan politiker och tjänstemän i Skåne län. tagande individer. Kriterier för en fungerande relationskapande mötesarena är att relationen ska: samverkande parter. viljan att lyssna och förstå varandra. 81

42 Utvecklingsområde 6 82 Vad är nyttan för Kerstin med fler fungerande relationsskapande mötesarenor? För Kerstin kan fler fungerande relationsskapande mötesarenor medföra betydligt kortare och smidigare beslutsprocesser kring Skånes kommuners och Region Skånes gemensamma vårdinsatser. När relationen mellan Skånes kommuner och Region Skånes representanter stärks minskar risken påtagligt att hamna i resurskrävande gränssnittsdiskussioner om fördelning av ansvar, resurser och ekonomi kring Kerstin. Fler fungerande relationsskapande mötesarenor i Skåne kan öka förståelsen för varandras verkligheter, reducera onödigt dubbelarbete och maximera kvaliteten på varje skattekrona som Kerstin investerat. 83

43 Infrastruktur för samverkan i Skåne län Utvecklingsområde 7 Politiker och tjänstemän i Skåne län efterfrågar en bättre infrastruktur för samverkan generellt och speciellt kring mest sjuka äldre. Idag saknar man en gemensam enkel infrastruktur som stödjer medarbetarnas möjlighet till samverkan runt Kerstin. 84 Dels handlar det om att säkerställa en flexibel arbetsstruktur som möjliggör för Skånes kommuner och Region Skånes medarbetare att röra sig gränslöst runt Kerstin, dels handlar det om att utveckla tekniken för samverkan så att varje enskild medarbetare runt Kerstin kan kommunicera och arbeta i ett och samma system. 85

44 Aktiviteter och förutsättningar Utvecklingsområde 7 Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter och förutsättningar för en brukarnära samverkansplattform i Skåne län. Aktiviteter som stödjer en infrastruktur för samverkan i Skåne län: och tillsätt gemensamma utvecklingsledare. Förutsättningar för en infrastruktur för samverkan i Skåne län: chefsuppdrag och samverkansuppdrag. och omfatta fler aktörer än Region Skåne och kommunerna. 86 skola och universitet för brukarnära utvecklingsstöd. uppmuntrar bredare samverkan med fler aktörer och bidrar till fortbildning och lärande i hela kedjan. planering, utveckling och beställning av IT, infrastruktur/stöd från kommuner och Region Skåne. i processer, göra uppföljningsanalyser och utvärdera Kerstins beteende, behov och rörelsemönster. plattform för det gemensamma arbetet runt Kerstin. Den ska innehålla en delad kunskapsbank, enkel och tydlig dokumentation som följer Kerstin samt system som visualiserar resultat, uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder. information och utbildning vid införandet av nya IT-system. kommunikationsstrategi för att sprida goda pågående samverkansprojekt. inom analysarbete och kommunikation för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring Kerstin. för snabbare tillgänglighet och diagnos för respektive brukargrupp. Exempelvis direktlinje mellan BUP, Skolhälsovård och Primärvård för gruppen unga med psykisk ohälsa. 87

45 Utvecklingsområde 7 Vad är nyttan för Kerstin med en infrastruktur för samverkan? För Kerstin kan en infrastruktur för samverkan möjliggöra en väg in när behov av vård uppstår. Genom att koordinera personella resurser och kommunikationsverktyg i det gemensamma arbetet runt Kerstin skapar Skånes kommuner och Region Skåne en enad front ut. 88 Detta innebär dels att Kerstins kontaktytor mot vården minskar drastiskt, dels att hon enkelt kan navigera och lokalisera rätt vårdnivå och tjänst, oavsett vem som är leverantör. När Kerstin kommit rätt ska den tekniska infrastrukturen finnas tillgänglig på hennes uppdrag för att ge bästa tänkbara service i uppdragsgivarens strävan att erbjuda bästa möjliga vård och omsorgskvalitet. 89

46 Goda exempel på samverkan i Skåne län 91

47 Goda exempel på samverkan i Skåne län Ämma - Äldre i Malmö Mobilt Akutteam Akut insjuknande hos mest sjuka äldre ställer krav på omfattande och snabba insatser. Många gånger är det bättre att erbjuda insatser i patientens egen hemmiljö. Av den anledningen inledde Mobila akutteamet i Malmö sitt arbete. Ett delsyfte med projektet är att utveckla samarbetet mellan de tre huvudmännen kring logistik vid akut insjuknande hos sköra äldre. Ett team sammansatt av kompetenser från slutenvården och primärvården (läkare, sjuksköterska) och kommunen (sjuksköterska, biståndshandläggare och arbetsterapeut) arbetar integrerat utifrån patientens totala akuta behov. Kontakt med teamets koordinator tas av patientens ordinarie vårdgivare, i regel distriktssköterska. Logistik, dokumentation och arbetsrutiner har utarbetats gemensamt mellan de tre parterna Bakom Ämma står Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne och Malmö stad. Varannan vecka bemannas teamet av läkare och sjuksköterska från SUS, varannan av primärvården. Från Malmö stad medverkar varje vecka sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndshandläggare.

48 Finansieringen till det 5 månader långa projektet bekostas av projektmedel från Koncernkontoret inom ramen för Äldresatsningen, avsatta för målområdet undvikbar slutenvård. Ekonomiskt värde hittills resulterat i att inläggning undvikits. minskar. förloppet. trygghet och patientnöjdhet ett ekonomiskt värde. ett gemensamt sätt att ta om hand denna patientgrupp. I förlängningen ska det inte medföra en extra kostnad utan utgöra ett alternativt och mer kostnadseffektivt arbetssätt. Nytta för Kerstin Goda exempel på samverkan i Skåne län 1. Tillgänglighet och trygghet för Kerstin ökar då hon kan få bedömning och behandling i sin ordinarie boendemiljö vid akut insjuknande som alternativ till besök på akutmottagning/inläggning på sjukhus. 2. Risker med sjukhusinläggning minskar (förflyttning, transport, konfusion, trycksår, läkemedelsproblem, infektion, fel vid informationsöverföring i samband med vårdövergångar) samtidigt som vårdinsatser kan insättas tidigare. 3. Hela Kerstins komplexa vårdbehov kan hanteras genom att flera kompetenser samverkar i teamet Styrgruppen för projektet består av två chefspersoner från vardera slutenvården (SUS), primärvården och Malmö Stad. Projektledare är överläkare Lars Stavenow, SUS. Projektet har till stor del byggts bottom-up då en stor mängd medarbetare från de tre parterna varit med och planerat logistik och arbetssätt. Tidigare uppbyggda samarbetsstrukturer och relationer har underlättat projektets planering och genomförande.

49 Goda exempel på samverkan i Skåne län HUR- gruppen i Sjöbo HUR står för Hälsa Utveckling och Resurser. Denna riktlinje gäller för all personal som är inblandad i processen när en kund ansöker om bistånd och när biståndet är beviljat och ska utföras samt när en kund önskar en hemsjukvårdsinsats eller hjälpmedel. Ett salutogent synsätt och ett vardagsrehabiliterande arbetssätt är centralt. När Kerstin känner sig medtagen efter en sjukhusvistelse eller henne anhöriga är oroliga över hennes välbefinnande inträder ofta situationer då man ansöker om insatser för säkerhets skull. Vi har också personal som vill väl och därmed riskerar att ge mer omsorg än vad kunden egentligen behöver. Kerstin anpassar sig ofta snabbt efter personalen och accepterar t ex att personalen brer smörgåsen trots att man mycket väl skulle kunna klara detta själv. Med HUR-gruppen får biståndshandläggaren ett bättre underlag för sina beslut, arbetsgrupperna får ett bättre underlag för att skapa en genomförandeplan tillsammans med Kerstin och den legitimerade personalen får en bättre uppföljning av hur kunden klarar egenvård eller kan hantera sitt hjälpmedel. Ovanstående ska leda till att kunden får möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt samt att våra resurser kan läggas på de kunder som har mest behov av dem. HUR-gruppen kan få beställningar från enhetschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Beställningen kan vara specifik och t ex gälla att lära Kerstin att bli självständig i HSL-insatser som hantering av sin medicin eller sin stomi eller mera allmän, som att HUR-gruppen ska besöka Kerstin flera gånger dagligen för att undersöka vad som ställer till problem i vardagen. Beställaren kan begära att få dagliga rapporter antingen skriftligt i journal eller muntligt

50 HUR-gruppen kan begära förlängning av de inledande 14 dagarna om man ser att detta skulle kunna innebära en förbättrad möjlighet för Kerstin att bli självständig. I samband med att gruppen avslutar med Kerstin och hemtjänsten ska överta vissa insatser har HUR-gruppen möjlighet att arbeta parallellt med hemtjänsten under några dagar. Genom att HUR-gruppen finns har kommunen inget behov eller önskemål om att sjukhuset under tiden Kerstin är på sjukhus gör bedömningar av eventuella behov i samband med utskrivning, vilket har förbättrat samarbetet med sjukhuset. HUR-gruppens arbete hos Kerstin leder i flertalet fall till att hennes förmåga, självständighet och problemlösningsförmåga ökar. Att fokusera på vad som fungerar är att arbeta salutogent och vi ser att arbetet ökar Kerstins känsla av sammanhang, dvs. ökar graden av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Detta i sin tur tycks leda till att Kerstin i mindre utsträckning söker insatser från kommunen, regionen och primärvården. För Kerstin innebär detta att hon: - inte behöver känna oro inför sin hemgång från sjukhus och vara orolig över att hon överskattat sin förmåga, hon får i lugn och ro tillsammans med HUR-gruppen utröna vad hon kan själv och vad hon behöver hjälp med. Goda exempel på samverkan i Skåne län - får redskap att ta ansvar för sitt eget liv, tips och råd som underlättar vardagen, möjlighet att tillsammans med personalen hitta metoder med målet att bli så självständig som möjligt. - får bibehålla sin möjlighet att själv styra över sin dag, hon behöver inte anpassa sitt vardagsliv efter hemtjänstens tider för t ex läkemedelsöverlämnande. Projektet har initierats och drivs av kommunen utifrån att Kerstin ska få ett bättre liv och självständighet. För kommunen har det inneburit bättre utredningar, ökad kundperspektiv, bättre ekonomi samt en bra samverkan med sjukhus och primärvård. Resurser för de fem undersköterskor som bildar HURgruppen har tagit av hemtjänstens resurser. I nuläget är det fritt för även andra verksamheter att skicka beställningar till HUR-gruppen utan att detta kostar något. De första 14 dagarna med HUR-gruppen är kostnadsfria för Kerstin, i de fall man får ett bistånd efter detta räknas verkställighet och debitering från det datum HURgruppen introducerades I det dagliga arbetet fungerar HUR-gruppens enhetschef som projektledare som har tät kontakt med gruppen för att lägga upp strategier och lösa svårigheter. När det gäller övergripande rutiner och riktlinjer för HURgruppen är även verksamhetschefen ansvarig.

51 Goda exempel på samverkan i Skåne län Hälsostaden Ängelholm En arbetsgrupp knuten till bolaget Hälsostaden finns sedan hösten 2012, som syftar till att utveckla sjukhusområdet i Ängelholm. I samarbetet ingår representanter för Ängelholms kommun, Region Skåne, primärvården och Ängelholms sjukhus. Arbetsgruppen har utgått dels från Kerstins väg till vården, dels från befintliga projekt genom att analysera Kerstins rörelsemönster och beteende. Man identifierade tidigt problem i det stora antalet patientflyttar och med vårdplatser upptagna i väntan på verkställande av beslut. Som lösning upprättades ett kommunalt drivet korttidsboende på sjukhuset och ett hemtagningsteam underlättar för patienterna när de ska lämna sjukhuset Ekonomiskt innebär samarbetet att det har tillkommit en vårdcentral tack vare arbetet med Ängelholm! Alla passerar en vårdcentral som flyttar in på sjukhuset. För Kerstin innebär samarbetet inom Hälsostaden att hon slipper flytta mellan olika vårdinstanser eftersom allt finns samlat på Ängelholms sjukhus. Hon får också hjälp av hemtagningsteamet när hon ska lämna sjukhuset. Finansieras genom parternas befintliga resurser. Projektledare: Sergio Garay, Ängelholms kommun och Gunilla Magnusson, Ängelholms sjukhus.

52 Goda exempel på samverkan i Skåne län FoU Nätverk Närsjukvård Skåne Nordost En samverkan mellan högskola, Region Skåne och kommunerna i Nordöstra Skåne. Ett nätverk där sjukhusvård, primärvård, kommunal vård och omsorg, med gemensamma värderingar, har som mål att stärka samverkan i hela vårdkedjan och att följa utvecklingen, ta in stöd och synpunkter och implementera metoder som ligger i linje med forskning och beprövad erfarenhet. Allt utifrån den enskilde patientens behov. Plattformen omfattar två delar, dels möjlighet till forskning och utveckling, dels spridning av resultat. Nätverken knyts till forskningen, som främjar utvecklingen genom att synliggöra den kunskap som växt fram i nätverken För Kerstin innebär det att även de personer som har mest kunskap om hennes situation och behov träffas i lokala nätverk och får kunskapsutbyte och stöd. Finansiering: Region Skåne satsar årligen cirka 2,5 mkr för att stödja de nordöstra delarna av Skåne via forskningsplattformen. Kommunerna betalar 2 kr per invånare. Projektledare: Viveka Dettmark, Centralsjukhuset Kristianstad.

53 Mest sjuka äldre processen Tomelilla - Samordnad individuell vårdplan Ett samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhus i syfte att utveckla en samordnad individuell vårdplan för att tidigt möta Kerstins behov samt begränsa hennes stora antal kontaktytor till vården. I Tomelilla arbetar läkaren på vårdcentralen tillsammans med biståndshandläggare, representanter från hemtjänst och vid behov från kommunal hemsjukvård. När Kerstin har behov av insatser från både kommun och region kan endera part ta initiativ till en gemensam vårdplanering. Arbetet startar genom att samtliga parter träffas för att upprätta en samordnad individuell vårdplan. Parterna träffas sedan för regelbundna uppföljningar och om särskilda behov uppstår. Mest sjuka äldre-processen i Tomelilla har lett till ökad samverkan mellan professionerna inom kommunen och Region Skånes primärvårdsenhet. För Kerstin innebär det att hon får en snabbare bedömning och planering av gemensamma insatser mellan kommun och primärvård, dvs. att det upprättas en samordnad individuell vårdplan för henne. Kerstin får också rätt vård i rätt tid med rätt aktörer, vilket har potentialen att minska hennes kontaktytor med vården. Goda exempel på samverkan i Skåne län Arbetet i Tomelilla har framförallt handlat om att öka kvaliteten för Kerstin. Ibland kan det handla om att känna sig trygg med att bli vårdad i hemmet. Detta innebär följaktigen att det inte finns samma behov att uppsöka sjukvården. Ett akutbesök mindre är en stor vinst bara i sig. Samverkan sker inom ramen för respektive parts befintliga uppdrag. För varje samordnad individuell vårdplan får deltagande primärvårdsenhet en ersättning från Region Skåne. Projektledare: Kristina Andersson, Tomelilla kommun