Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 ' Skolinspektionen Västerås kornmun Rektorn vid Rudbeckianska g3>mnasiet BF HU ES Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola eftertillsyn av Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES i Västerås kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(10) Tillsyn i Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES Skolinspektionen genomför tillsyn i Västerås kommun under Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES besöktes av Skolinspektionen den 16 och 17 september Fakta om skolenheten Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES är en av tre skolenheter vid den kommunala gymnasieskolan Rudbeckianska gymnasiet i Västerås kommun. Verksamheten omfattar barn- och fritidsprogrammet och humanistiskt program, introduktionsprogram individuellt alternativ, samt gymnasiesärskolans hantverksprogram. Vid tidpunkten för besöket hade skolenheten 158 elever varav 9 elever i gymnasiesärskolan. Skolenheten leds av en rektor. Lärarna är organiserade i ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Arbetslaget är uppdelat i profilarbetslag. På skolenheten finns också ämneslag. Skolenhetens rektor utgör tillsammans med rektorerna för de andra två skolenheterna samt den administrativa chefen en ledningsgrupp för hela Rudbeckianska gymnasiet. Ku ns kaps res u Itat Gymnasieskolan Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/2013 framgår att andelen elever på barn- och fritidsprogrammet i Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES som fullföljde sin utbildning inom fyra år var 62 procent. Motsvarande andel för riket var 77 procent. Andelen elever på estetiska programmet som fullföljde sin utbildning inom fyra år var 72 procent. Motsvarande andel för riket var 80 procent. Enligt Skolverkets nationella statistik var den genomsnittliga betygspoängen på barn- och fritidsprogrammet 12,3 för de elever som avslutade sin utbildning Motsvarande betygspoäng för riket var 12,7. Den genomsnittliga betygspoängen på det estetiska programmet var 13,9 för de elever som avslutade sin utbildning Motsvarande betygspoäng för riket var 14,8. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 80 procent på barn och fritidsprograrnmet och 100 procent på estetiska programmet år 2013, att jämföra med motsvarande andel för riket som var 79 respektive 90 procent.

3 3(10) Gymnasiesärskolan För gymnasiesärskolan finns ingen nationell statistik redovisad. Enligt skolans egna uppgifter når de flesta elever målen i de kurser de läser. I svenska och matematik nådde samtliga elever målen år Helhetsbedömning Skolinspektionens samlade bedömning är att Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES har områden som måste förbättras för att eleverna ska få den utbilcining som de har rätt till. Utredmngen visar att Rudbeckianska gymnasiet strävar efter att betraktas som en skola även om den är uppdelad på tre skolenheter. Detta får konsekvenser för rektorns möjlighet att själv göra prioriteringar av skolenhetens resurser. Organisationen möjliggör inte heller en kontinuerhg pedagogisk ledning av de lärare som undervisar skolenhetens elever och som rektorn har ansvar för. Skolenheten uppvisar dessutom brister inom det systematiska kvalitetsarbetet. Planering, uppföljnmg och utveckling av verksamheten på skolenhetsnivå saknas. Rektorn saknar därmed underlag för att analysera vilka utvecklingsbehov som föreligger på Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES samt även grund för att besluta om vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra måluppfyllelsen inom den skolenhet han ansvarar för. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på de brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas utveckling mot utbildningens mål.

4 4(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Västerås kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 3 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att ordningsregler finns samt att dessa har utarbetas under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. Motivering Enligt skollagen ska ordningsregler finnas på varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp varje år på skolenheten. Rektorn beslutar om ordningsreglerna. På Rudbeckianska gymnasiet finns gemensamma ordriingsregler, kallade trivselregler. Enligt rektorn gäller ordningsreglerna för Rudbeckianska gymnasiets tre skolenheter och är inte utarbetade efter de förhållanden som gäller för varje enskild skolenhet. Ordningsreglerna följs inte upp av rektorn på varje skolenhet och revideras inte heller årligen. Av skolans lokala arbetsplan framgår att skolenheterna har som gemensamt mål att elevernas kunskap om de trivselregler som firms och hur de ska kunna vara med och påverka dem ska öka. Vidare framgår av planen att rektorerna genom "spontana kontakter med eleverna" uppmärksammat att eleverna inte känner till skolans ordningsregler och att eleverna inte vet hur de ska kunna påverka dem. Av arbetsplanen framgår även att förslag på nya ordningsregler ska utarbetas i samråd med elevrepresentanter. Beslut om nya ordningsregler ska tas i Skolkonferens under våren 2014, enligt skolans "utkast till lokal arbetsplan". Vidtidpunkten för tillsynen hade beslut om ordningsregler ännu inte fattats. Rektorn vid Rudbeckianska gymnasiet BU HU ES uppger vid tillsynsbesöket att eleverna inte har varit med och påverkat skolans ordningsregler. Eleverna uppger att de inte känner till skolans gemensamma ordningsregler, men att de har varit med och påverkat de regler som gäller i den egna klassen.

5 5(10) Skolinspektionen bedömer att gällande ordningsregler inte har utarbetats, beslutats och följts upp av rektorn vid Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES. Ordningsreglerna är inte utarbetade efter de förhållanden som gäller för Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES. Sammanfattningsvis visar ufredningen att det hnns brister beträffande skolans ordningsregler. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3 och 5 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska rektorn systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbudningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildnmgen ska även genomföras på enhetsnivå. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skolförfattningarna. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella mål som finns för utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av den verksamhetsredogörelse som mkommit till Skolinspektionen inför tillsynsbesöket framgår att skolenheterna gemensamt håller på att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete då detta upplevdes som för långsamt och inte ledde till att skolan som helhet nådde de mål som formulerats för hela Rudbeckianska gymnasiet. Skolinspektionen har tagit del av "Utkast till lokal arbetsplan" gällande samtliga Rudbeckianska gymnasiets tre skolenheter. I planen hänvisas till mål, analys, åtgärder och uppföljning som ska ske under våren och hösten 2014, alltså kalenderåret planen hänvisas också till "det kommande läsåret". I planen nämns fyra "Gemensamma mål för Rudbeckianska gymnasiet". Dessa är studiero, trivsehegler, formativ bedömning och särskilt stöd. I dokumentet "Utkast till lokal arbetsplan" fimis ingen särredovisning av kartläggning eller

6 6(10) utvecklingsbehov gällande en specifik skolenhet eller ett program. Gymnasiesärskolans verksamhet eller dess utvecklingsbehov är mte heller synliggjort i planen. Efter Skolinspektionens tillsynsbesök har rektorn i faktagranskningen av utkast till detta beslut uppgett att samtliga skolenheter på Rudbeckianska gymnasiet gemensamt fått i uppdrag av huvudmannen att arbeta fram en ny arbetsplan för läsåret 2014/15, vilket de tre enheterna tillsammans också har gjort. Rektorn uppger dock att samtliga identifierade utvecklingsområden är av generell karaktär och gäller för skolans samtliga elever vid de samtliga tre skolenheterna. Enligt rektorn både kan och ska uppföljning av planen göras med koppling till varje enhet. Någon sådan uppföljning är inte genomförd i dagsläget. Rektorn uppger i intervjun att resultaten av utvärdering och kartläggning av de olika skolenheternas behov skiljer sig hte åt men att de tre rektorerna tillsammans försöker tänka som en skola och inte vill att skolan ska delas in i ohka enheter. Rektorn uttrycker det som att "det ska inte vara olika förutsäthiingar" för olika enheter och att skolledning och personal sällan pratar om skolan som olika enheter. Rektorn uppger vidare att han och de andra rektorerna försöker förmedla en samstämmig bild till personalen oavsett vem som är deras chef. Rektorerna fattar också gemensamma beslut. Rektorn uppger vidare att man inte kan särskilja hela Rudbeckianska gymnasiets utvecklingsmål på enhetsnivå. Målen gäller för alla tre verksamheter även om det kanske ser olika ut på de olika programmen. Rektorn uppger dock att om kunskapsresultaten i ett ämne dyker kraftigt så kan man ta upp och diskutera detta. Rektorn uppger också att mycket av skolenhetens specifika utvecklmg sker i arbetslaget och i profilarbetslaget. Utvärdering och planering av programmål och inriktningsmål sker i profilarbetslagen och dessa träffas ca 10 gånger per termin. Lärarna mstämmer i rektorns bild att mycket av skolutvecklingen drivs i de olika arbetslagen. Där diskuteras mriktnings- och profilfrågor, vilka kurser som ska erbjudas men även frågor om studiero och likabehandling. Lärarna uppger vidare att de också vill ha en gemensam målbild för hela Rudbeckianska gymnasiet. De utvecklingsområden som identifieras lyfts därför upp på rektorsnivå för att rektorerna tillsammans ska kunna fatta beslut om en gemensam målbild. Skolinspektionen bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet på Rudbeckianska gymnasiet BU HU ES måste förbättras. De mål och förslag på åtgärder som finns i skolans gemensamma arbetsplan gäller för samthga Rudbeckianska gymnasiets tre enheter och bygger inte på en analys av den enskilda skolenhetens specifika utvecklingsområden. De utvecklingsområden som ge-

7 7(10) nomförd analys lett fram till är endast av generell karaktär. Det saknas också en uppföljning av de generella mål som satts upp. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 4-6 skollagen Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbilclningen. Se till att skolenhetens inre organisation samt ledningsstruktur överensstämmer med författningarna. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor och denne ska särskilt verka för att utbudningen utvecklas. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut samt har det ansvar som framgår av föreskrifterna i skollagen och andra författningar. Rudbeckianska gymnasiet består av tre skolenheter som alla leds av varsin rektor. Rektorn på skolenheten Rudbeckianska gymnasiet BF HU ES har ansvar för barn- och fritidsprogrammet, humanistiska programmet, gymnasiesärskolans hantverksprogram samt introduktionsprogram individuellt alternativ. Skolenheten är organiserad i arbetslag. Arbetslaget är sedan uppdelat i profilarbetslag. Viss skolutveckling bedrivs även i olika ämneslag. Ansvaret för de olika ämneslagen är fördelade på de tre rektorerna och följer inte skolenheterna. Rektorn uppger vid intervju att "Vad gäller pedagogisk ledning så är det den rektor som har ämnesansvaret som driver utvecklingen". Detta förtydligar rektorn efter tillsynsbesöket med att detta gäller för just ämnesutveckling på skolan och inte för hur rektorn ser på pedagogiskt ledarskap generellt. För den aktuella enheten uppger rektorn att huvuddelen av den pedagogiska utvecklingen sker i enhetens arbetslag och profilarbetslag. Rektorn försöker delta i de olika arbetslagsmötena vid minst två tillfällen per termin. Utöver detta träffar rektorn arbetslagsledarna vid andra tillfällen.

8 8(10) Varje elev har en rektor och de elever Skolmspektionen intervjuade visste vem som var deras rektor. Konsekvensen av att ämneslagen inte är underställda elevens rektor imiebär dock enligt Skolinspektionens bedömning att rektorn inte är ansvarig för samthga lärare som undervisar de elever som går på de program som tillhör skolenheten. 1 den övergripande ledningen för Rudbeckianska gymnasiets ingår, förutom de tre rektorerna, även en administrativ chef som bland annat har personalansvar för övrig personal, däribland skolans elevhälsopersonal. Ansvaret för elevhälsoarbetet har dock rektorn för en av de andra skolenheterna. Samme rektor är också chef för den administrativa chefen. Den rektor som ansvarar för naturvetenskapsprogrammet och språkmtroduktion har även ansvar för skolans musikprofil som elever oavsett program kan välja. Den rektor som har ansvar för skolans samhällsvetenskapsprogram har även ansvar för den skolövergripande fotbollsprofilen samt elevernas språkval. Enligt rektorerna sker allt budgetarbete på en övergripande nivå, vilket inkluderar samthga tre enheter, och resurserna fördelas mellan de olika skolenheterna efter behov. Enligt rektorerna så utförs skolledningsarbetet av de tre rektorerna i samråd. Det gäller till exempel fördelning av specialpedagogiska resurser och elevhälsofrämjande insatser. De tre rektorerna på Rudbeckianska gymnasiet uppger samstämmigt att man inte alltid är eniga, men att man fattar gemensamma beslut. Skolinspektionen bedömer att då rektorn inte är ansvarig för samtliga lärare som undervisar de elever som går på de program som tillhör skolenheten medför detta att rektorn inte kan ta det ansvar som följer av författningarna. Enhgt dessa ska rektorn bedriva utvecklingsarbete inom sin enhet och besluta om sin enhets inre organisation. För detta krävs bland annat att rektorn har autonomi att fatta beslut inom sin enhet och att uppföljnmg och analys av resultat, såväl kunskapsresultat som resultat av värdegrundsarbetet, för den egna skolenheten sker för att därigenom kunna fatta beslut om eventuella förändringar. Rektorn har inte möjhghet att själv göra prioriteringar av skolenhetens resurser vad gäller till exempel elevhälsa. Skolans organisation möjliggör inte en kontinuerlig pedagogisk ledning av de lärare som undervisar skolenhetens elever och som rektorn har ansvar för. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister beträffande skolans struktur och ledningsorganisation. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 9 och 10 skollagen, Läroplan för gymnasieskolan, 2.6 Rektorns ansvar

9 9(10) I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Birgitta Olsson. På Skolinspektionens vägnar Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbimdet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömriingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilhätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats mider fliken Inspektion.