Vem klarar tolkskolan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem klarar tolkskolan?"

Transkript

1 RAPPORT NR 9 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 9 Om urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till Försvarets tolkskola Vem klarar tolkskolan? Harriet Dahlquist

2 Vår referens InfoS, Sofie Wahlman Engström Vem klarar tolkskolan? Pliktverket följer upp uttagningarna till Försvarets tolkskola Pliktverkets rapportserie har fått ytterligare ett tillskott. I rapport nummer nio tittar vi närmare på urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till Försvarets tolkskola. Under senare år har antalet elever som avbrutit sin utbildning vid tolkskolan ökat. Anledningen till avgångarna är i de flesta fall otillräckliga studieresultat. Studien som ligger till grund för rapporten har gjorts för att undersöka om och på vilket sätt de psykologiska djupintervjuerna kan kompletteras för att därmed minimera antalet avgångar. Rapporten är i första hand av intresse för tolkskolan. Men eftersom de metoder Pliktverket tillhandahåller även kan vara av intresse för en vidare krets sänds rapporten ut på stor bredd. Johan Lothigius Chefspsykolog

3 PLIKTVERKET Informationsstaben Sändlista: Förband (C bat, värnpliktsdetalj, PV konsulent, läkare, HSE) (5 ex/förband): LG Livgardet A9 Artilleriregementet Lv6 Luftvärnsregementet P7 Södra skånska regementet P4 Skaraborgs regemente P10 Södermanlands regemente P18 Gotlands regemente T2 Göta trängregemente K3 Livregementets husarer K4 Norrlands dragonregemente Ing2 Göta ingenjörregemente S1 Upplands regemente I5 Jämtlands fältjägarregemente I19 Norrbottens regemente Norrlands signalbataljon Hkpflj Helikopterflottiljen F4 Jämtlands flygflottilj F7 Skaraborgs flygflottilj F17 Blekinge flygflottilj F20 Underrättelse- och Säkerhetscentrum F21 Norrbottens flygflottilj Amf1 Vaxholms amfibieregemente Amf4 Älvsborgs amfibieregemente 1. ubflj Första ubåtsflottiljen 2. ysflj Andra ytstridsflottiljen 3. ysflj Tredje ytstridsflottiljen 4. minkriflj Fjärde minkrigsflottiljen MarinB S Sydkustens marinbas MarinB O Ostkustens marinbas Psykologiska institutionen, universiteten (Uppsala, Umeå, Lund, Linköping, Örebro, Göteborg) (2 ex/universitet) Försvarshögskolan, biblioteket (2 ex) Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management, Karlstad (G Larsson 1 ex och B Carlstedt 1 ex) Regionkontor Norrland (10 ex) Regionkontor Stockholm (10 ex) Regionkontor Karlstad (10 ex) Regionkontor Göteborg (10 ex) Regionkontor Kristianstad (10 ex) Rekryteringscentrum (5 ex) Swedint (2 ex) Försvarsmakten, Högkvarteret, Kristina Pollack (10 ex)

4 FÖRORD Föreliggande rapport ingår i Pliktverkets rapportserie och är främst avsedd för Pliktverkets personal. Bakgrunden till rapporten är de ökade avgångar, som på senare år förevarit under utbildningen till tolk/förhörsledare på Försvarets tolkskola, tillhörande Underrättelse- och Säkerhetscentrum, F20 i Uppsala. Stort tack till personal och elever på tolkskolan, som bidragit till att möjliggöra denna studie. Tack också till leg. psykolog Börje Rosmark, som hjälpt mig med den statistiska bearbetningen. Täby i februari 2004 Harriet Dahlquist, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sidan 5 BAKGRUND...sidan 6 Mönstring...sidan 6 Specialuttagningar inom försvaret...sidan 7 Psykologintervjuerna...sidan 7 TOLKSKOLAN...sidan 8 Utbildningen på tolkskolan...sidan 8 Livet på tolkskolan...sidan 9 Omvärldsförändringar...sidan 10 VALIDERINGSSTUDIE...sidan 11 Undersökningsgrupp...sidan 11 Kriterievariabler...sidan 12 Metod och resultat...sidan 14 Sammanfattande kommentar...sidan 16 FRÅGESTÄLLNING...sidan 18 SYFTE...sidan 18 METOD...sidan 18 TESTET...sidan 19 De 16 primära faktorerna...sidan 19 Kritik mot testet...sidan 22 UNDERSÖKNINGSGRUPP...sidan 23 RESULTAT...sidan 23 UNDERSÖKNING AV SKILLNADER MELLAN GRUPPERNA...sidan 28 SLUTDISKUSSION...sidan 29 BILAGOR...sidan 31 REFERENSLISTA...sidan 43

6 Det är en kamp mellan hjärta och hjärna. Hjärtat vill härifrån men hjärnan vill vara kvar och klara det Citat från en av tolkeleverna

7

8 5 SAMMANFATTNING Försvarets tolkskola utbildar årligen ett antal värnpliktiga till förhörsledare/tolkar. För att komma ifråga för nämnda utbildning skall den sökande, efter att vid ordinarie mönstring ha uppnått vissa minimivärden på testerna, ansöka om extraprövning till utbildning på tolkskolan. Skolans krav på eleverna är mycket höga, speciellt vad beträffar studieförmåga och psykisk stabilitet. I samband med extraprövningen bedöms därför de sökande bland annat genom djupintervjuer av psykologer i Pliktverket. På grund av otillräckliga studieresultat har under senare år antalet elever som avskilts från skolan ökat, något som föranlett ansvariga att närmare titta på delar av urvalsförfarandet och om man här bättre kan stävja en sådan utveckling. I detta syfte gjordes först en valideringsstudie, som testade de erhållna mönstringsvärdenas prognosförmåga för framgång i studierna hos tre årskullar. En jämförelse gjordes mellan dem, som fullföljde och dem, som avbröt studierna. Vissa skillnader framkom men på det hela taget tycks likheterna mellan grupperna vara större än skillnaderna. Sammanfattningsvis konstaterades, att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid inskrivningen är svårt att predicera framgång under utbildningen till förhörsledare. En tidigare aktuell diskussion om att eventuellt höja minimikravet på begåvningsfaktorn fick inget stöd i den här undersökningen. Nästa steg var att vid ett senare tillfälle, som komplement till extramönstringens djupintervjuer, pröva samtliga sökanden, som vid ett tillfälle kallats till extraprövning, med personlighetstestet 16PF för att se, om någon ytterligare information kunde erhållas av det. Som jämförelse testades även den grupp, som vid tillfället fullföljde sin andra termin. Utvärderingen av testerna gjordes först efter ett år, när det stod klart vilka som antagits, vilka som fullföljt och vilka som tvingats avbryta utbildningen. Förekom det några skillnader i de prövandes personlighetsprofiler? Generellt kan sägas, att resultaten på de olika faktorerna i testet för samtliga grupper huvudsakligen återfinns inom normalzonen. Således återfanns ingen uttalad tolkprofil, som skulle kunna vara vägledande vid antagningen. Rapporten redovisar mer detaljerat resultaten för de olika grupperna. En intressant iakttagelse vid uppföljning av avgångarna är att psykologbedömningarna i många fall innehållit någon form av tveksamhet eller reservation vid antagningen. Någon utvärdering av de fördjupade intervjuerna har dock inte gjorts i denna studie. En framtida undersökning skulle kunna innefatta även detta. De slutsatser man kan dra av ovannämnda undersökningar är, att det i dagsläget inte är motiverat att ändra kraven på vare sig plikttjänstförmåga, befälslämplighet eller begåvningsprov. Ej heller tycks det finnas skäl till att i fortsättningen utöka extramönstringen med personlighetstestet 16PF. Snarare kan resultaten indikera en fortsatt skärskådning av skolans pedagogik och innehåll, inte minst med tanke på de omvärldsförändringar som skett inom såväl skola, försvar som samhälle i stort.

9 6 BAKGRUND Inom militärt försvar, såväl i Sverige som i andra länder, är det av största vikt att placera rätt man på rätt plats i krigsorganisationen. Få andra verksamheter utsätter människan för större psykiska och fysiska påfrestningar än det militära systemet. Därför har det också visat sig, att det för försvaret är viktigt med urval i samband med personalrekrytering. Skälen till detta är såväl ekonomiska som humanitära. Beträffande rekrytering av ungdomar till värnplikt kan sägas, att förfarandet sett ut på olika sätt från införandet av allmän värnplikt för män mellan 21 och 32 års ålder i slutet av 1800-talet, fram till idag. Från början gjordes enbart kroppsliga undersökningar av de unga männen för att så småningom, i samband med införandet av Centrala värnpliktsbyrån år 1942, kompletteras med skriftliga psykologiska tester, som skulle ge ett mått på individens generella begåvning (Tånneryd 2001). Inspirationen till den teoretiska delen av prövningen kom under andra världskriget från Tyskland, som redan från 30-talet var ledande ifråga om utvecklandet av kognitiva test. Andra länder tog efter och den första svenska versionen tog form år Psykologintervjuer tillkom först senare och då främst med dem, som efter skriftligt test bedömts som lämpliga för befälsuttagning. År 1969 inrättades Värnpliktsverket och med ambitionen att placera rätt man på rätt plats, utvecklades de olika testmetoderna - inte minst de psykologiska. Samtliga skulle genomgå såväl skriftliga tester som strukturerade psykologintervjuer. I nuvarande inskrivningssystem berörs huvudsakligen ungdomar i åldern år. Formellt kan mönstring ske senast det år individen fyller 24 år. På grund av försvarspolitiska förändringar har efterfrågan på antalet värnpliktiga sjunkit och det primära målet nu är att göra ett urval av de för utbildningen bäst lämpade. Cirka två tredjedelar av årskullarna tas överhuvudtaget inte i anspråk för tjänstgöring. De av dessa senare, som bedöms vara tjänstbara, placeras i den så kallade utbildningsreserven och kan tas i anspråk vid till exempel mobilisering eller i samband med någon form av miljökatastrof. Mönstring Enligt gällande pliktlag (lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt) kallas varje år merparten unga män till Pliktverket, en civil myndighet, som sedan år 1995 ersätter det tidigare Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen, för mönstring till värn- eller civilplikt, normalt det år de fyller 18 år. För kvinnor sker detta fortfarande på frivillig basis. Mönstringen är uppdelad i en medicinsk och en psykologisk prövning, som vardera eller tillsammans avgör, om och hur den prövande skall placeras. Innehållet i den medicinska prövningen kommer inte att beröras här. Den psykologiska prövningen består av ett datoriserat inskrivningsprov, som mäter generell begåvning, den så kallade G-faktorn, samt ett samtal hos psykolog, som gör en bedömning av den prövandes plikttjänstförmåga. I förekommande fall, beroende på resultatet på det teoretiska provet, görs även en skattning av individens förutsättningar att fungera som befäl. Samtliga resultat utvärderas i en skala 1-9, där 1-3 utgör låga värden, 4-6 medelvärden och 7-9 höga värden. För skattning av befälslämplighet gäller, att resultatet på inskrivningsprovet skall vara fem eller högre. Fram till år 1994 var testet manuellt och bestod av fyra delprov, som mätte logisk-induktiv förmåga, verbal förmåga, spatial förmåga och teknisk förståelse. Det var emellertid ett endimensionellt prov och differentierade inte tillfredsställande i vad det egentligen avsåg att mäta. År 1994 ersattes det av ett datoriserat testbatteri med flera dimensioner, där inbördes samband finns mellan olika test. Försvarshögskolan har utarbetat testet, som är under kontinuerlig utveckling. Modellen är hierarkisk, det vill säga den sägs mäta generell begåvning, G, men

10 7 differentierar också de inbördes relationerna i individens spatiala (GV=visualizing) respektive verbala (GC=crystalizing) förmåga inom den givna G-faktorn. Numera ingår 10 delprov, som mäter verbal, logisk och spatial förmåga samt teknisk förståelse. Testet är normerat på 18-åriga mönstranden och prognostiserar färdigheter, som man av erfarenhet vet är användbara inom totalförsvaret. Varje militär respektive civil befattning kan beskrivas med en kravprofil mellan 1-9 i de kapaciteter, som bedöms hos den mönstrande. Specialuttagningar inom försvaret Vissa militära befattningar kräver ytterligare utredning i form av en så kallad extramönstring, där bedömningarna fokuseras kring specifika egenskaper och färdigheter, som tjänsten kräver. En sådan befattning är tolk/förhörsledare, vars utbildning sker på försvarets tolkskola vid Underrättelse- och Säkerhetscentrum i Uppsala. Prövning och antagning sker en gång om året och av cirka hundratalet sökanden kallas ett sextiotal till extraprövning och mellan elever antas. För att komma ifråga till en sådan extrauttagning krävs, att vissa minimivärden uppnåtts vid den första mönstringen. Beträffande den psykologiska prövningen skall den sökande ha fått minst värde 6 i såväl G-faktorn, plikttjänstförmågan som i befälslämpligheten. Dessutom krävs mycket goda prestationer i skolan, vilket skall vara dokumenterat i den prövandes skolbetyg från natureller samhällsvetenskaplig linje. Den som en gång har sökt till tolkskolan kan inte söka igen. Extramönstringen består av information om skolan, ett skriftligt prov på ett urval av 350 finska glosor, som tillsänts eleverna cirka en vecka före utsatt prövningsdag, samtal med befäl och språklärare samt en fördjupad intervju av psykolog. Som underlag för intervjun finns en levnadsbeskrivning, skriven av den sökande. Glostestet används på försök sedan år 2002 för att eleverna skall få en uppfattning om den mängd glosor (från ett främmande språk), som de under utbildningen förväntas tillgodogöra sig varje vecka. (Därtill kommer att det främmande språket består av ett helt nytt alfabet.) Tidigare testades deras språkkänsla med ett test i ett nonsensspråk, som konstruerats av språklärarna på tolkskolan. De sammantagna bedömningarna utgör därefter i en kommission underlag för, vilka sökanden, som skall antas. Psykologintervjuerna Upplägget av extramönstringen har genom åren haft smärre variationer men psykologintervjuerna har genomförts av psykologer från mönstrings- och inskrivningsverksamheten, det vill säga det som nu heter Pliktverket. I en strävan efter att på olika sätt söka komplettera psykologintervjuerna, har man periodvis prövat att testa de sökande, dels med ett personlighetsinventorium (Myers Briggs Type Indicator), dels med ett speciellt utformat problemlösningstest (Relationer C, B. Mårdberg). Inget av dessa test har dock i någon avgörande utsträckning kunnat tillföra information, utöver vad som framkommit under dessa längre psykologintervjuer. Intervjuerna varar i ungefär en timme och fokuserar kring egenskaper som teoretisk förmåga, social kompetens, motivation, psykisk energi, personlig mognad samt emotionell stabilitet. Såväl emotionell stabilitet som motivation är relaterat till upplevelser av sammanhang och meningsfullhet ( sense of coherence ). Begreppet härstammar från Aron Antonovskys bok Hälsans mysterium. Den beskriver tre nivåer, som är avgörande för, hur en individ klarar svåra situationer:

11 8 1. Förståelse för situationen praktiskt, socialt, intellektuellt m.m. 2. Att situationen är hanterbar, det vill säga att man är kompetent att praktiskt, socialt och intellektuellt hantera den. 3. Att den upplevs som meningsfull. För tolkskoleelever är det nödvändigt att kunna förstå, hantera och uppleva studierna och förhörsledarrollen som meningsfulla. Det är också av vikt att förstå de personliga drivkrafter och mål, som påverkar motivationen och hur mycket individen är beredd att investera (Levin 1998). Slutligen kartläggs individens intresse för utbildningens militära inslag och förståelse för, att utbildningen på skolan även innefattar utbildning i vapenhantering. TOLKSKOLAN Försvarets tolkskola har funnits sedan år Målet med utbildningen har varit att erhålla förhörsledare med uppgift att i krig, företrädesvis på ryska, förhöra och insamla information samt tolka och översätta material, som med olika förhörsmetoder lockas ur tillfångatagna ur fiendelägret. Under alla år har det stora hotet kommit från öst, därav koncentrationen på det ryska språket. Kunskaper i mer västorienterade språk är en förutsättning för att över huvudtaget komma i fråga. Att ha gått tolkskolan har setts och ses fortfarande som en stor civil merit, inte minst med tanke på de mycket höga krav, som ställs på eleverna under utbildningen, främst teoretiskt och psykiskt. Några har efter genomgången utbildning erbjudits eftertraktade tjänster på ambassader eller som utrikeskorrespondenter för massmedia. Efter järnridåns fall år 1989 är omvärlden förändrad. Hotet från öst har minskat och därmed har försvarspolitiken förändrats. Många militära förband har lagts ned och de militära befattningarna har ändrats och blivit mer specialiserade. För tolkskolans del har utbildningskraven i stort sett bibehållits. Däremot har målet med utbildningen utökats till att i större utsträckning innefatta uppgifter i internationellt fredsarbete, såsom till exempel språklig förbindelselänk mellan militär personal och civil ortsbefolkning. Under många år var skolan öppen enbart för unga män men sedan år 1995 har även kvinnor fått söka, eftersom man på senare år börjat eftersträva fler kvinnor i försvaret. Utbildningen på tolkskolan Förhörsledarutbildningen är sammanlagt 12 månader, varav cirka 7 veckor består av en relativt krävande fältmässig grundutbildning i Karlsborg. Därefter följer 10 månaders intensiva studier på tolkskolan i Uppsala. Ämnen, som läses, är huvudsakligen ryska (muntlig och skriftlig), militär taktik, etik och förhörsteknik. Kunskaperna praktiseras också i realistiska tillämpningsövningar ute på förband, med andra värnpliktiga. Detta betyder, att vissa av de egenskaper, som krävs, kan upplevas stå i motsatsförhållande till varandra. Att ha god social kompetens innebär till exempel ofta att man har en bredd i sitt umgänge, en levande relation till sina närstående och kanske också flick- eller pojkvän. Allt detta ger erfarenheter, som är värdefulla i rollen som förhörsledare men kan i samma utsträckning vara förödande under den intensiva studieperioden. Flera har tvingats sluta just på grund av att de inte klarat av att hantera sina behov av social kontakt. I slutet av utbildningen erhåller eleverna vitsord, dels i allmänt uppförande, lämplighet som soldat och kunskap i sin befattning (som alla värnpliktiga får), dels betyg i ämnena muntlig och skriftlig ryska, som sammanfattas i ryska totalt samt militär taktik och förhörstjänst. Betygen ges på en

12 9 10-gradig skala, där det faktiska intervallet dock ligger mellan 4 och 9. Under studietiden är eleverna inskrivna vid Uppsala universitet och de erhållna kunskaperna i ryska renderar 30 akademiska poäng. Efter utbildningen krigsplaceras tolkarna i olika fältförband. Livet på tolkskolan När grundutbildningen är slutförd, kommer eleverna till F 20, som är beläget i utkanten av Uppsala. Här blir de inkvarterade i rum, som mer liknar studentrum än en militär förläggning. Det är också i dessa rum, som de förväntas tillbringa större delen av sin tid, bortsett från tid, som utgörs av lektioner, grupp- och språkövningar. Dagarna är varandra ganska lika, med lektionstid i olika former mellan kl 8.00 och cirka kl och med uppehåll för lunch. Därefter går eleverna till sina rum och de flesta bedriver egna studier fram till läggdags, med undantag för middag och kanske något nyhetsprogram på TV. Varje fredag görs en kunskapskontroll med prov på 350 nya glosor. Omtentor förekommer inte, så det gäller att sammantaget uppnå en viss betygsnivå för att få fortsätta. I annat fall blir eleven avskild från skolan. På senare år har man under höstterminen lagt in en repetitionsvecka för att ge eleverna en chans att bättre befästa sina kunskaper. Med detta arbetstempo är det lätt att förstå, att det inte finns så mycket fritid för eleverna. Glosor repeteras ständigt, även på raster och lunchtid och väljer man att åka hem någon helg, har man böckerna i bagaget. Under de senaste åren har de psykologer, som varit med och tagit ut eleverna till utbildningen varje höst gjort ett uppföljningssamtal med dem för att få en inblick i, hur de upplever och klarar av sin situation. Tanken med detta är också att ge feedback till psykologerna, som har stor nytta av den information de får, inte minst inför nästkommande uttagning. I en icke-publicerad rapport inom Pliktverket (Levin 1998), framkom, att viktiga framgångsfaktorer visade sig vara: att ha en personlig målsättning med utbildningen (målmedvetenhet, envishet, se en mening) att vara tävlingsinriktad och sporras av konkurrens att besitta självdisciplin och koncentrationsförmåga att kunna strukturera, prioritera och organisera att hitta sin egen studieteknik att ha gott minne att klara av att inte vara bäst att kunna skjuta upp behov, som inte kan tillfredsställas (närhetsbehov) att vara ödmjuk inför sig själv och andra att kunna relatera till gruppen Dessa framgångsfaktorer har också bekräftats i senare uppföljningssamtal. En bieffekt av samtalen har visat sig vara av mer terapeutisk karaktär, det vill säga eleverna har på ett kravlöst sätt fått prata av sig utan att samtidigt bli bedömda eller värderade.

13 10 Omvärldsförändringar De senaste årens förändringar i samhället har i hög grad även haft inverkan på tolkskolan och dess förutsättningar. Nedläggning av förband och därmed minskat behov av värnpliktiga har medfört en förändrad attityd hos de unga. Att göra militärtjänst är inte längre något självklart och för de resursstarka, som har goda teoretiska förutsättningar, lockar alternativ inom högskola och näringsliv. Därmed har också kvaliteten på gruppen sökanden till skolan förändrats, vilket i sin tur påverkar urvalet. Eftersom man från tolkskolans håll inte tyckt sig kunna minska på eller förändra de krav, som ställs på eleverna, har detta medfört ett minskat antal sökanden och antagna. En annan effekt av förändringar i samhället, som fått konsekvenser för tolkskolan, är upprepade förändringar av det ordinarie skolsystemet. Tolkskolans undervisningsmetodik ligger närmast den pedagogik, som rådde i skolan under 60-talet. Sedan dess har mycket hänt inom skolans ram. Dagens elever är fostrade till att arbeta i grupper med projekt, istället för att, som på tolkskolan via råplugg inhämta stora mängder faktakunskap. Detta innebär både för- och nackdelar men en negativ följd har visat sig vara, att vissa språkliga baskunskaper och grammatiska grunder saknas. Dessutom är de vana vid att i stor utsträckning själva välja, vilka ämnen de skall läsa, bortsett från de obligatoriska kärnämnena. Det innebär, att de har möjlighet att välja bort ämnen, som bereder dem svårigheter av olika slag. Således har de inte så stor erfarenhet av att uthärda och framhärda, när det går dem emot. Slutligen har förändringar i betygssystemet medfört, att det idag är svårare att få grepp om en elevs kunskaper. Intervallet MVG mäter troligen något delvis annorlunda och är betydligt större och grövre, än såväl betyget A, som sifferbetyget 5. Generellt kan sägas, att betyg kan ha ett bra prognosvärde för framgång i fortsatta studier, samtidigt som det är svårt att säga, vad de egentligen mäter - är det allmän begåvning, motivation, stöd och uppmuntran eller en kombination av detta? (Mabon 2002). Ovannämnda förhållanden har bidragit till, att allt fler av de elever, som antas till utbildningen, blir avgångar, då de inte klarar skolans krav. Eftersom tiden inte ger utrymme för några omtentor, blir elev, som inte uppnår tillräckliga resultat, avskild från skolan. Varje elev, som blir avskild, får ett avgångssamtal med en av psykologerna, i vilket man försöker utröna orsaken till, att det inte fungerat. En intressant iakttagelse är, att psykologen i de flesta fall uttryckt någon form av tveksamhet i samband med antagningen. Avgångar har alltid förekommit men har under de senaste åren ökat alltmer, vilket är en oroande utveckling för skolan. Vissa insatser har gjorts för att stävja detta, som till exempel att införa repetitionsvecka, som nämnts tidigare samt att pröva ett nytt språktest under antagningen. Effekterna av detta är ännu för tidigt att utvärdera. Man kan dock konstatera, att några, efter att ha fått de finska glosorna hemskickade till sig, tagit tillbaka sin ansökan, vilket skulle kunna tyda på att det på vissa, kanske tveksamma, kan ha en avskräckande effekt att se den mängd glosor, som skall läsas in varje vecka.

14 11 VALIDERINGSSTUDIE I avsikt att undersöka andra faktorers inverkan på utfall av påbörjad utbildning har först en valideringsstudie gjorts, där samband mellan prövandes mönstringsvärden, erhållna i den psykologiska prövningen vid mönstringstillfället, förmåga att fullfölja påbörjad utbildning samt erhållna vitsord efter avslutad militärtjänst, kartlagts. Frågeställningen var, om det var någon skillnad mellan dem, som fullföljer och dem, som tvingas avbryta utbildningen samt om det fanns några nämnvärda skillnader inom respektive grupp. Kan man utifrån givna mönstringsvärden göra någon form av prediktion beträffande framgång/misslyckande alternativt vitsord efter genomförd utbildning? Undersökningsgrupp Populationen utgjordes av värnpliktiga, som blivit antagna till försvarets tolkskola. Ur denna gjordes ett riktat urval, som bestod av de tre senast avslutade årskullarna i denna population. Antalet inryckta var sammanlagt 65, uppdelade enligt följande: läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/ Av dessa hade totalt 22 tvingats avbryta utbildningen på grund av, att de inte orkat med kraven. Fördelningen på dessa var: läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/ Fyra av de 65 var så kallade externelever, som inte genomgått ovannämnda extramönstring, som övriga gjort. De har redan gjort värnplikten på något jägarförband, som sedan uppmuntrat dem att för förbandets räkning frivilligt även utbilda sig till förhörsledare. De deltar inte heller i grundutbildningen eller i de militära delarna av den teoretiska undervisningen, då de redan fått denna utbildning på sitt förband. Dessa fyra är inte medräknade i undersökningen, dels av ovan nämnda skäl, dels på grund av, att deras mönstringsvärden i vissa fall inte varit tillgängliga. Återstår 61 elever fördelade på 39 (64%), som fullföljt utbildningen och 22 (36%), som tvingats avbryta. De undersökningsvariabler, som här använts är befälslämplighet, plikttjänstförmåga och generell begåvning, erhållna vid mönstringen. Nedan presenteras, hur samtliga 61 antagna fördelar sig på de olika värdena (tabell 1-3): Befälsskattning (tabell 1) värde antal procent , , , ,8 Total ,0

15 12 Plikttjänstförmåga (tabell 2) värde antal procent , , , ,7 Total ,0 Som framgår av tabellerna ovan utgör de, som fått värde 8 den största gruppen i såväl befälsskattning som i plikttjänstförmåga (36,1% resp 42,6%). Begåvningsfaktor (tabell 3) värde antal procent 6 2 3, , , ,4 Total ,0 För variabeln begåvning gäller, att merparten elever erhållit värde 9 vid inskrivningen (57,4%). Medelvärde och standardavvikelse för respektive variabel fördelar sig enligt följande: befälsskattning plikttjänstförmåga begåvningsfaktor Medelvärde 7,49 7,69 8,36 Standardavvikelse 0,94 0,94 0,86 Högst värde med lägsta spridning återfinns således i variabeln begåvningsfaktor. Kriterievariabler Variabler, som använts som kriterium för framgång i utbildningen är dels militära vitsord, såsom allmän lämplighet och kunskaper/färdigheter i befattningen, dels betyg i de ämnen, som tolkskolan erbjuder, nämligen skriftlig och muntlig ryska, som tillsammans utgör betyg i ryska totalt samt taktik och förhörstjänst. Vitsordet allmänt uppförande har inte tagits med, då samtliga fått högsta värdet.

16 13 Så här ser fördelningen ut på respektive kriterievariabel (intervall 1-10) (tabell 4-8): Lämplighet (tabell 4) värde antal procent , , , ,1 Total ,0 Kunskaper/färdigheter (tabell 5) värde antal procent , , , ,1 Total ,0 I såväl lämplighet som i kunskaper/färdigheter är värde 7 den vanligaste bedömningen, med störst frekvens i variabeln lämplighet (53,8%). Här finns också ett antal elever med bedömningen 5 (10,3%), ett värde, som inte återfinns i variabeln kunskaper/färdigheter. Ryska totalt (tabell 6) värde antal procent 4 1 2, , , , , ,8 Total ,0 Taktik (tabell 7) värde antal procent 6 2 5, , , ,3 Total ,0 Värde 8 visade sig vara det vanligaste värdet för såväl ämnet ryska totalt som taktik (33,3% resp 43,6%). Ämnet ryska har den största spridningen, med 4 som lägsta värde.

17 14 Förhörstjänst (tabell 8) värde antal procent 5 1 2, , , ,9 Total ,0 I ämnet förhörstjänst är fördelningen ganska jämn mellan värde 6 och 7, dock med aningen betoning på värde 6 (41%). Även här förekommer värde 5 i ett fall. För kriterievariablerna gäller följande medelvärden och standardavvikelser: Medelvärde Standardavvikelse lämplig- kunskap/ ryska taktik förhörshet färdighet totalt tjänst 6,90 7,23 7,00 8,05 6,72 0,88 0,84 1,42 0,86 0,79 Värt att notera är spridningen i resultat vad gäller ämnet ryska, jämfört med resultat i övriga ämnen. Som konstaterats ovan, utgör värde 4 det lägsta resultatet bland eleverna, jämfört med 5 och 6 i de övriga kriterievariablerna. Metod och resultat För att ta reda på, om eventuella skillnader i gruppmedelvärden mellan dem, som fullföljt respektive ej fullföljt utbildningen, avseende inskrivningsvärden, är signifikanta kan man använda sig av en statistisk beräkningsmetod, som benämns oberoende T-test. En av förutsättningarna för att metoden skall kunna användas är dock, att normalfördelning föreligger. Detta testas genom ett test of normality, kallat Shapiro-Wilks. Om Shapiro-Wilks ger signifikans, innebär det, att normalfördelning inte föreligger. I den här studien erhölls signifikans vid beräkning enligt Shapiro-Wilks. Följaktligen tillämpades en annan beräkningsmetod relevant i sammanhanget, nämligen Mann-Whitney U test. Skillnaderna mellan grupperna visade ingen signifikans (tabell 9). Redovisning av medelvärden och standardavvikelser i resp undersökningsvariabel för dem, som fullföljt resp ej fullföljt utbildningen (tabell 9). Undersökningsvariabler Befälsskattning Plikttjänstförmåga Begåvningsfaktor Fullföljt tjänst Ja Nej Ja Nej Ja Nej n Medelvärde SD Mann-Whitney U test p 39 7,54 0, ,41 0,91 0, ,72 0, ,64 0,95 0, ,28 8,50 0,86 0,86 0,241

18 15 En jämförelse mellan grupperna ger dock vid handen, att medelvärdet i variablerna befälsskattning och plikttjänstförmåga är något högre i gruppen, som fullföljt utbildningen, medan medelvärdet i variabeln begåvningsfaktor (G-faktorn), ligger något högre i gruppen, som avbrutit. Kanske är de med högre begåvning mer vana att lyckas utan att behöva anstränga sig lika mycket, som de övriga, som får arbeta mer för sina framgångar. Vid en uppdelning av undersökningsvariablerna i respektive inskrivningsvärden framkommer följande fördelning avseende avgångsprocenten (tabell 10-12): Befälsskattning (tabell 10) värde avgångsprocent 6 40,0 % 7 35,0 % 8 40,9 % 9 22,2 % Plikttjänstförmåga (tabell 11) värde avgångsprocent 6 37,5 % 7 40,0 % 8 34,6 % 9 33,3 % Begåvningsfaktor (tabell 12) värde avgångsprocent 6 50,0 % 7 22,2 % 8 26,7 % 9 42,9 % Med tanke på det lilla antalet inom varje grupp bör försiktighet iakttagas vad gäller generella slutsatser. Exempelvis är antalet med G-faktor 6, som avbrutit utbildningen en av två möjliga, därav den höga procentsatsen. För att hitta eventuella samband såväl mellan som inom undersöknings- och kriterievariablerna, det vill säga mellan och inom inskrivningsvärden och betyg, används Pearson s korrelationsmetod, som förutsätter parametriska variabler på intervallskalenivå. Eftersom en viss osäkerhet råder beträffande skalnivån på befälens betyg, prövades sambanden även med hjälp av korrelationsberäkningar enligt Spearman, en metod, som används vid data på ordinalskalenivå. Vid en jämförelse mellan metoderna framkom inga skillnader av betydelse för resultaten. Korrelationsberäkningarna enligt Pearson redovisas i tabellform i bilaga 1. Med en signifikansnivå på 0,05 framkommer följande: Mellan undersöknings- och kriterievariabler föreligger signifikant samband i endast ett fall. Det handlar om förhållandet mellan värdet på G-faktorn, det vill säga begåvningsnivån, och betyget i

19 16 ämnet förhörstjänst. Här visar sig sambandet vara måttligt och negativt korrelerat (r = -0,42), det vill säga de med högre värde i G-faktorn tycks erhålla sämre betyg i ämnet. I förhållandet mellan G-faktorn och bedömningen av kunskaper och färdigheter finns en tendens till samband. Laddningen är negativ men ganska svag (r = -0,31). Generellt kan sägas, att G- faktorn har negativ laddning i förhållande till samtliga betygsämnen, även om sambanden är mycket svaga. Övriga signifikanta korrelationer infinner sig inom undersöknings- respektive kriterievariablerna. För befälsskattning gäller en relativt stark positiv korrelation till variabeln plikttjänstförmåga (r = 0,75). De, som erhåller ett högt betyg i fråga om kunskaper och färdigheter, bedöms även högt vad gäller lämplighet för tjänsten (r = 0,74), vilket är ganska naturligt. Likaså råder ett positivt samband mellan betyg i ämnet förhörstjänst och bedömning av lämplighet för tjänsten (r = 0,67). Relationen mellan framgång i ämnena förhörstjänst och taktik är däremot betydligt svagare, om än positiv (r = 0,33). Mellan ämnet taktik och bedömning av kunskaper och färdigheter är sambandet dock starkare (r = 0,64). Med lämplighetsbedömningen korrelerar taktikämnet svagare (r =0,36), medan de, som är duktiga i förhörstjänst i större utsträckning får bra utvärderingar i fråga om sina kunskaper och färdigheter (r =0,65). Samtliga ämnen i ryska (ryska muntligt, ryska skriftligt och ryska totalt) korrelerar positivt till ämnena taktik och förhörstjänst samt till befälens bedömningar vad gäller kunskaper och färdigheter tillika lämplighet. Dessutom råder inbördes samband inom de olika undervisningsformerna i ryska, vilket inte är oväntat. I bilaga 1 redovisas endast ryska totalt, i vilket såväl muntlig som skriftlig ryska ingår. Sammanfattande kommentar Av resultatet framgår, att det inte föreligger någon signifikant skillnad avseende inskrivningsresultaten för dem, som fullföljt utbildningen, jämfört med dem, som tvingats avbryta. Medelvärdet i variablerna befälsskattning och plikttjänstförmåga ligger dock något högre i gruppen, som fullföljt utbildningen. Å andra sidan ligger medelvärdet i begåvningsfaktorn något högre bland dem, som avbrutit. Här kan man spekulera i, om de med det högsta värdet tidigare har haft för lätt för sig och fortare ger upp, när de (kanske för första gången) stöter på motstånd. Vanligast i urvalssammanhang är, att ett positivt samband råder mellan begåvningsfaktor och framgång. Oftast är dock populationen mer normalfördelad än vid uttagningen till tolkskolan, där vissa minimivärden krävs för att få söka, vilket medför, att gruppen blir relativt homogen. Antalet undersökta kan dessutom tyckas litet. Dock utgör de samtliga aktuella under en treårsperiod, eftersom det bara finns en klass per år och en enda utbildningsort. Under åren som gått har diskussioner förekommit kring intagningskravet på just G-faktorn och om detta borde höjas för att minska risken för avgångar. Det är tankeväckande att se, att det snarare finns tendenser åt andra hållet, det vill säga gruppen med genomsnittligt högre värden i G-faktorn vid inskrivningen tvingas i högre utsträckning avbryta utbildningen under resans gång. Dock verkar såväl de med värde 6 som de med värde 9 på inskrivningsprovet befinna sig i riskzonen. Beträffande de vitsord, som ges till dem, som fullföljer utbildningen kan sägas, att det inte heller här råder några signifikanta samband mellan dessa och bedömning vid inskrivningen. Positiva samband föreligger mellan resultaten i olika ämnen, vilket på intet sätt är överraskande. Dock finns variationer i bedömningen av respektive elevers prestationer, något som visar, att gott betyg i ett ämne inte med automatik medför samma bedömning i ett annat.

20 Sammanfattningsvis kan konstateras, att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid inskrivningen är svårt att predicera framgång under utbildningen till förhörsledare. Vad gäller diskussionen om att eventuellt höja minimikravet på begåvningsfaktorn, ger den här undersökningen inget stöd för en sådan åtgärd. 17

21 18 FRÅGESTÄLLNING Vad kan man göra för att i samband med den kompletterande psykologiska prövningen ytterligare förfina urvalsmetoden, så att de personer som antas, i högre grad förmår fullfölja utbildningen? Kan en annan typ av personlighetsinventorium än MBTI, nämligen 16PF, bidra med information om, hur individen kommer att lyckas med uppgiften? Någon hypotes om förväntad personlighetsprofil i 16PF för kategorin sökande, som antas och sedermera klarar att fullfölja utbildningen på tolkskolan föreligger inte. Undersökningen kan snarare beskrivas som explorativ, det vill säga den försöker att förutsättningslöst beskriva och utvärdera eventuella trender och tendenser hos olika gruppers profiler. Tidigare metastudier beträffande urvalsinstruments validitet, det vill säga prognostiska förmåga, visar att bedömning av arbetsprov har ett prognosvärde på 0,54. På delad andra plats följer begåvningstest och strukturerad intervju med värdet 0,51. Bedömning via personlighetstest per se uppnår ett värde av 0,41 (Schmidt & Hunter 1998). Enligt Mabon (2002) utgör begåvnings- och personlighetstest den kombination, som kanske har flest användningsområden. Tilläggas bör att validitet över 0,40 är ett bra resultat. SYFTE Syftet med föreliggande studie är att pröva, om personlighetsinventoriet 16PF, (Cattell s Sixteen Personality Factor Questionnaire) kan utgöra ett sådant komplement till befintliga psykologiska djupintervjuer för att därmed minimera antalet avgångar från tolkskolan. Dessutom görs även i denna studie jämförelser mellan gruppers psykologiska mönstringsvärden för att se om resultaten från ovannämnda validitetsstudie bekräftas eller ej. METOD Metoden, som använts är således att i samband med extramönstringen applicera 16PF på samtliga sökanden till tolkskolan år I denna första omgång har testresultaten dock inte utnyttjats vid urvalsförfarandet, utan studerats först efteråt och jämförts med den information, som erhölls under intervjuerna. En målsättning har varit att kunna jämföra profilerna hos dem, som via psykologintervjuerna antagits med dem, som ej antagits för att se, om det föreligger någon väsentlig skillnad dem emellan och om testet ger någon viktig tilläggsinformation. Ett annat mål är att i gruppen antagna jämföra dem, som fullföljer utbildningen med dem, som tvingas avbryta. För att också kunna göra jämförelser med tidigare antagna, gjordes testet även på de då inneliggande eleverna, som vid tidpunkten fullföljde sin andra termin. Testet genomfördes med papper och penna men protokollen överfördes därefter till den datoriserade versionen, som gjorde beräkningarna och de grafiska profilerna.

22 19 TESTET 16PF är ett av världens mest använda test vad gäller urval och rekrytering. Det sägs vara ett av de mest utforskade personlighetstesten och utgör riktmärke för många andra test. Det kan användas på personer från 16 års ålder och uppåt och består av 185 frågor angående individers känslor, sätt att förhålla sig till och bete sig i olika situationer. Varje fråga har tre svarsalternativ, varav ett innebär, att man inte tar ställning, något man uppmanas undvika som svarsalternativ. Testet har utkommit i sin femte version och har manual för svensk standardisering, administrering och utvärdering, tolkning av personlighetsprofiler, reliabilitet (precision) och validitet. Svarsstilsskalor strävar efter att bedöma det enskilda testets tillförlitlighet. År 2002 granskades och godkändes testet av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, bildat av Sveriges Psykologförbund. Upprinnelsen till testets utveckling var, att två amerikanare, Allport och Odbert, år 1936 försökte kartlägga hur många dimensioner som krävs för att kunna beskriva människans personlighet. De samlade samtliga adjektiv, som beskriver egenskaper hos människan i engelska ordböcker och i psykologisk litteratur ( lexical tradition ). Efter att ha tagit bort synonymer och långsökta uttryck samt gjort olika grupperingar av ord, fick de fram ett trettiotal egenskaper (traits), som tillsammans skulle beskriva personligheten och utgöra underlag för testets utformning. Testet grundar sig således inte på någon traditionell psykologisk teori men modellen antyder, att en individs beteende styrs av drag, som ligger latent stabila i personligheten. Kan man tillförlitligt beskriva en person utifrån sådana drag, kan man också enligt detta göra förutsägelser om, hur vederbörande kommer att reagera i nya situationer. Detta kallas den psykometriska ansatsen. Antagandet är en förutsättning för att en prediktion skall fungera. Motsatsen är den sociala ansatsen, som betonar människans föränderlighet (Bolander 2002). Efter andra världskriget (1946), fortsatte en psykometriker vid namn Raymond Cattell att utveckla Allports och Odberts påbörjade arbete. Observatörer fick klassificera personer de kände utifrån ovannämnda traits och man gjorde faktoranalys, en av de mest användbara metoderna för bearbetning av den typen av data, på resultaten. Den innebär, att man minskar antalet nödvändiga dimensioner som skall ingå i testet genom att variabler, som mäter eller beskriver samma egenskap, reduceras. Således analyseras interkorrelationen, det vill säga variablernas inbördes samband, och kvar blir enbart mer eller mindre okorrelerade variabler. Metoden är nära knuten till den traitpsykologiska personlighetsmodellen och målet är bl a att minska testets omfång. På det sättet ville Cattell identifiera det antal faktorer, som enligt honom kan förklara en större domän av personlighetsbeskrivningar. Dessa personlighetsfaktorer benämnde han primära. De kom att bli 16 till antalet och därför fick testet namnet 16PF. De 16 primära faktorerna De olika faktorerna beskrivs längs ett kontinuum enligt en standardiserad poängskala med värden mellan Alla individer har drag av alla faktorer i olika utsträckning och kan alltså erhålla såväl höga som låga värden i de olika faktorerna. Skalorna är alltså bipolära och samtliga värden är av betydelse. Värden mellan 4-7 bedöms utgöra genomsnittliga resultat. Nedan listas de olika faktorerna och deras extremer: A Värme Reserverad, opersonlig Varm, utåtriktad, avvisande, sluten uppmärksam mot andra

23 20 De med låga värden i faktor A är mer försiktiga i fråga om relationer och tenderar att föredra enskilt eller individuellt arbete, medan de med högre värden har större människointresse och trivs i arbete tillsammans med andra. B Slutlednings- Färre uppgifter korrekta Fler uppgifter korrekta förmåga Faktor B består av ett antal problemlösningsuppgifter och mäter verbal och numerisk slutledningsförmåga samt logisk förmåga. Är mer kopplad till kognitiv stil än till personligheten men har stort inflytande på den och säger hur personligheten används. Faktorn kan uteslutas om begåvningstest används och resultatet bör tolkas med försiktighet. C Emotionell Reaktionsbenägen, Emotionellt stabil, stabilitet emotionellt ombytlig anpassningsbar, mogen Personer med låga poäng tenderar vara mer reaktionsbenägna, medan höga poäng antyder större kontroll över livet, ett större välbefinnande och mer aktiva och ändamålsenliga val. E Dominans Undfallande, samarbetsvillig, Dominant, kraftfull, undviker konflikter bestämd Med dominans menas här, att individen hellre framhäver sina egna önskningar än lyssnar till andras. Det har således mer med påverkan och inflytande att göra än att vara bestämd. Låga värden antyder på motsvarande sätt ett undfallande och mer självutplånande beteende. F Livlighet Allvarlig, hämmad, försiktig Livlig, upplivande, spontan Med höga poäng tenderar man vara spontan och entusiastisk, med risk för ytlighet och lättsinne i sin yttersta extrem. Motsatsen är tystlåten, allvarlig och mogen, nästan på gränsen till tungsint. G Regelmed- Opportunistisk, anpassar Regelmedveten, vetenhet sig inte plikttrogen Regelmedvetenhet kan spegla samvetsgrannhet och noggrannhet men också dogmatism och bristande flexibilitet. Låga värden kan betyda dåligt utvecklad känsla för vad som är rätt och fel eller okonventionella värderingar. H Social dristig- Blyg, känslig för Socialt dristig, våghalsig. het hot, skygg hårdhudad Socialt dristiga är orädda för att visa upp sig och ta kontakt i sociala sammanhang. Blyga, försiktiga och tillbakadragna får låga värden i denna faktor. I Känslighet Krass, objektiv, Känslig, estetisk, osentimental sentimental Känsliga personer rättar sig mer efter intuition, estetiska och personliga värderingar. Mer krassa individer ser hellre till användbarhet, funktion, praktisk nytta och objektivitet. L Vaksamhet Tillitsfull, godtrogen, Vaksam, misstänksam, accepterande skeptisk, på sin vakt Med höga poäng i faktor L kan man lätt tro sig bli missförstådd eller utnyttjad av andra människor. Har man låga poäng är man mer tillitsfull och förväntar sig bli lojalt och rättvist behandlad av sin omgivning. M Förströddhet Förankrad, praktisk, Förströdd, fantasifull, inriktad på lösningar idéinriktad

24 21 Här handlar det om, huruvida personen i fråga har sitt fokus på föreställningar, fantasier och egna tankar eller på omgivningen med dess krav. N Tillbaka- Rättfram, äkta, okonstlad Tillbakadragen, diskret, dragenhet sluten Personer med höga poäng är förbehållsamma och ovilliga att lämna ut sig själva till andra, medan de med låga poäng kan vara rättframma och avslöjande, på gott och ont. O Oro Självsäker, obekymrad, Ängslig, tvivlar på sig tillfreds med sig själv själv Höga värden innebär oro och ängslan inför saker och ting, medan låga värden antyder en tilltro till sig själv, som ytterst kan innefatta brister i självkritiskt tänkande. Q1 Öppenhet för Traditionell, bunden Öppen för förändringar, förändringar till det välbekanta experimenterande Höga poäng medför en preferens för utmaningar och testande, medan låga värden innebär ett mer traditionellt tänkande, med en önskan om kännedom och förutsägbarhet. Q2 Självtillit Grupporienterad, Självsäker, ensam, söker närhet individualistisk Här handlar det huvudsakligen om, huruvida man föredrar att arbeta självständigt och individuellt eller i grupp tillsammans med andra. Q3 Perfektionism Tolererar oordning, Perfektionistisk, organianspråkslös, flexibel serad, självdisciplinerad Att vara åt det perfektionistiska hållet innebär en önskan om ordning och reda, planering och struktur. Att göra rätt är viktigt och helst skall situationer och händelser vara förutsägbara, vilket i sin tur kan medföra en viss inflexibilitet. Låg poäng på skalan kan å andra sidan betyda bristande organisation, nonchalans och rörighet samt en benägenhet att lämna saker och ting åt slumpen. Q4 Anspändhet Avspänd, lugn Anspänd, full av energi, tålmodig otålig, pressad Personer med höga poäng kan lätt bli rastlösa och irriterade, medan personer med låga poäng känner sig avspända och lugna, vilket i sin extrem kan innebära svårighet att mobilisera energi och motivation till att sätta press på sig själva. Genom ytterligare faktoranalys sammanfördes dessa 16 primärfaktorer till fem övergripande, så kallade globala faktorer, som utgörs av kombinationer av besläktade primärfaktorer. De fem är: extraversion (extravert kontra introvert; hur man förhåller sig till andra), ångest (oberörd kontra lättoroad), hårdförhet (mottaglighet kontra hårdför; benägenhet att ägna resurser åt alternativt undvika att skaffa ny information; en aspekt på sättet att tänka), oberoende (tillmötesgående kontra självständig) och självkontroll (ohämmad kontra självbehärskad). Poäng erhålls genom ekvationer baserade på, hur de ingående primärskalorna förhåller sig till det globala begreppet. Värdena på de primärskalor, som ingår, kan således variera i styrka, även om det inte framgår av globalfaktorns slutliga värde. Eftersom den testade själv väljer svarsalternativ på frågorna, finns risk för, att svaren påverkas av, vad man tror är socialt önskvärt att svara, vilket kan ske på bekostnad av ärligheten. Brister i självinsikt kan också färga valet av svarsalternativ. Därför finns så kallade svarsstilsskalor, som korrigerar för detta. Skalorna består av tre delar, nämligen IM-skalan, som mäter social

25 22 önskvärdhet i svaren, INF-skalan, som mäter andelen ovanliga svar och ACQ-skalan, där individens benägenhet att svara instämmande värderas. Testet har reviderats ett antal gånger, senast år 1994, då även den svenska normeringen påbörjades. Grupper, som använts vid den svenska normeringen, är psykologistuderanden vid Stockholms universitet, ekonomistuderanden i Stockholm samt ett slumpmässigt urval ur det svenska befolkningsregistret. Den sistnämnda är större än de två andra tillsammans. I föreliggande undersökning utgörs normgruppen av samtliga grupper sammantagna. Såväl testets validitet (förmåga att mäta det det avser mäta) som dess reliabilitet (precision och tillförlitlighet), uppges vara tillfredsställande (Russell & Karol 1997). Kritik mot testet Problemet för forskningen i utarbetandet av denna modell har varit att kunna isolera de grundläggande drag, som ger en täckande personlighetsbeskrivning och att hitta instrument, som tillfredsställande mäter dessa personlighetsdrag samt metoder för insamlingen av data. Det som talar för testet är dess strävan efter objektivitet och lättförståelighet. Utifrån verbala beskrivningar kan man jämföra beteendet hos olika individer och bedöma, vilka egenskaper, som passar i vilka situationer. Modellen, som testet bygger på, lämpar sig bäst för urval och rekrytering inom arbetslivets psykologi. Kritik som framförts är, att kunskap saknas om, hur personligheten utvecklats och om och i så fall på vilket sätt den kan förändras. Testet mäter huvudsakligen emotionell förmåga. Övriga förmågor, som kan inverka, samt faktorer som intresse och motivation innefattas inte och det prognostiska värdet bör ses som kortsiktigt (Kline 2000). Intellektuella och kognitiva variabler ses som mer stabila över tid än socialt beteende och ickekognitiva personlighetsvariabler. Beträffande emotionell förmåga och socialt beteende anses ett samspel ske mellan individen och den aktuella situationen. Antagandet att personlighetsdrag skulle vara stabila över tid och därmed förutsägbara har prövats i olika studier och resultaten visar, att så inte är fallet. Indvidens beteende är inte enbart en funktion av egenskaper inom individen, utan också en följd av egenskaper hos de situationer, som omger individen. Det är också av vikt, hur situationen uppfattas och vilken mening individen ger situationen (Johannesson 1976). Detta synsätt kallas interaktionism och företräds av bl.a. den amerikanske teoretikern Kantor samt Lewin i Tyskland. Följande punkter sammanfattar interaktionismen: Beteendet bestäms i ett kontinuerligt samspel mellan individen och de situationer, i vilka han rör sig. Individen är det medvetna, aktiva subjektet i denna interaktionsprocess; han tolkar situationerna och ger dem mening. Han väljer i viss utsträckning vilka situationer han kommer att vistas i och han påverkar både medvetet och omedvetet dessa situationer samtidigt som han själv påverkas i sitt beteende av dem. På individsidan spelar kognitiva faktorer en viktig roll för utformningen av beteendet i denna interaktionsprocess.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2000:906 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 16 november 2000. Regeringen

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2008...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Resultat efter urvals- och inskrivningstillfälle...3

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Expertrapport: Personlighet och motivation

Expertrapport: Personlighet och motivation Expertrapport: Personlighet och motivation Version BPExpert generell Erika Exempel 2014-12-16 Innehåll > Inledning > Allmänna kommentarer > Potentiella styrkor > Potentiella förbättringsområden > Motivation

Läs mer

Behövs det extra urvalet till kustjägarutbildningen? Heidi Sahlin leg. psykolog

Behövs det extra urvalet till kustjägarutbildningen? Heidi Sahlin leg. psykolog Behövs det extra urvalet till kustjägarutbildningen? Heidi Sahlin leg. psykolog Pliktverket 2010 SAMMANFATTNING Behövs det extra urvalet till kustjägarutbildningen? Det övergripande syftet med denna undersökning

Läs mer

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: Testdatum: Rapport beställd av:

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: Testdatum: Rapport beställd av: Tolkningsrapport Namn: E-postadresser: Anna Karlsson Anna.Karlsson@assessio.se Födelseår: 1980 Kön: Nationalitet: Utbildning: Arbetslivserfarenhet: Ledarskapserfarenhet: Arbetstyp: Kvinna Sverige kandidat

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning

Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Presentation vid konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Stockholm 2016-12-15 Jan-Eric Gustafsson

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2007...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2007...2 PLIKTVERKET 2008-04-16 Bilaga Sida 1 (8) INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2007...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Din beteendestil och drivkrafter på jobbet - En sammanfattning ID: 90139 Ensize International AB Analysdatum: 2013-01-21 Tid: 18 minuter Utskriftsdatum: 2013-11-18

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisade validitetskoefficienter för Psykometrikas testfaktorer

Redovisade validitetskoefficienter för Psykometrikas testfaktorer Valideringsstudie 1. Var: Stockholm. När: våren 2007. Vem: Konsultorganisation med 10 bedömda konsulter. Hur: Hela testpaketet användes. Bedömning av kriterievaliditet av överordnad chef. Denne bedömde

Läs mer

Blekinge tekniska högskola Karlskrona

Blekinge tekniska högskola Karlskrona Blekinge tekniska högskola 371 79 Karlskrona Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Rurling 08-563 088 67

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Assessment Center Guidelines and Ethical Considerations for Assessemnt Center Operations International Journal of Selection and Assessment Volume

Läs mer

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Testa Person ID: HC275500

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Testa Person ID: HC275500 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Testa Person ID: HC275500 Testdatum: Februari

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 2013-09-03.

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 2013-09-03. 2 1 Icke-auktoritär 2013-09-03 Dagens tema: Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 3 Våra värderingar i världen 4 Individualistisk 2 Vision, Mission, Mål, strategi,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN Rapport CFV 2008:1 Centrum för vapenfrihet oktober 2008 Civilpliktsutbildningarnas upphörande Rekryteringen till de sista utbildningarna för civilpliktiga, som bedrevs

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Att bli polis. Elisabeth Lilie och Börje Rosmark DE FÖRSTA TVÅ ÅREN. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00A studietid vid Polishögskolan i Solna

Att bli polis. Elisabeth Lilie och Börje Rosmark DE FÖRSTA TVÅ ÅREN. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00A studietid vid Polishögskolan i Solna RAPPORT NR 1 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT Att bli polis DE FÖRSTA TVÅ ÅREN En uppföljning av elevernas i kursomgång 00A studietid vid Polishögskolan i Solna Elisabeth Lilie och Börje Rosmark

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning 1 (7) TRAFI/8037/03.04.02.02/2011 Utfärdad: 10.05.2012 Träder i kraft: 15.05.2012 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet(1664/2009) 21 4 mom.

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Utredningsavdelningen Nils Olsson 2007-12-11 Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Här följer en kort introduktion till. - utveckling genom insikt

Här följer en kort introduktion till. - utveckling genom insikt Här följer en kort introduktion till - utveckling genom insikt Syftet med IPU Profilanalys o Att få insikt om dig själv och att kunna identifiera ditt eget sätt att arbeta. o Tydligare se olika personers

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för den som är soldat, sjöman eller officer med en anställning i Försvarsmakten

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Procentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och

Procentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och TST Privat & Konfidentiellt den 20 februari 2008 Eddie W Poäng Standardiserade Resultat Gjorda - Korrekta = Fel Korrigerad poäng Procentuell rankning Uppfattningsförmåga 53 49 4 48 96 Slutledningsförmåga

Läs mer

Ansökan om tillstånd att få använda annan platsfördelning och alternativt urval till programmet Möbel- och byggnadshantverk vid Mittuniversitetet

Ansökan om tillstånd att få använda annan platsfördelning och alternativt urval till programmet Möbel- och byggnadshantverk vid Mittuniversitetet Mittuniversitetet 851 70 SUNDSVALL Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010-470 03 65 BESLUT 2015-03-13 Reg. Nr.411-03034-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SERIEN:INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER TM. Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER SJÄTTE VERSIONEN SVENSK UTGÅVA ISABEL BRIGGS MYERS

SERIEN:INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER TM. Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER SJÄTTE VERSIONEN SVENSK UTGÅVA ISABEL BRIGGS MYERS SERIEN:INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER TM Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER SJÄTTE VERSIONEN SVENSK UTGÅVA ISABEL BRIGGS MYERS Inledning Isabel Briggs Myers skrev Introduktion till Psykologiska

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utvärdering av kursen

Utvärdering av kursen Utvärdering av kursen Värdegrund och hållbar utveckling. 7,5 hp, Umeå, våren 2011 Kursutvärdering ska du som student alltid få möjlighet att fylla i efter avslutad kurs. Syftet med kursutvärderingar är

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s Metodkatalog Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium II 4 LSI360 5 BP-Basprofil 6 Expertsystem 7 Begåvningstest

Läs mer

Lärosätets motivering och beskrivning

Lärosätets motivering och beskrivning Blekinge tekniska högskola 371 79 Karlskrona Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Rurling 08-563 088 67

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Skönmålning på UPP hos chefskandidater

Skönmålning på UPP hos chefskandidater Skönmålning på UPP hos chefskandidater Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2010: 11 2010-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer