Barents Road. Road. Äventyr i fyra länder. 5. I Kemi möts seriefigurerna. 6. Folkhögskola med stil. 11. Världens längsta konstutställning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barents Road. Road. Äventyr i fyra länder. 5. I Kemi möts seriefigurerna. 6. Folkhögskola med stil. 11. Världens längsta konstutställning."

Transkript

1 Barents Road Road Reseinspiration 2004 och upplevelsetips från vägen mellan Nordatlanten och Ishavet. Äventyr i fyra länder. 5 I Kemi möts seriefigurerna. 6 Folkhögskola med stil. 11 Världens längsta konstutställning. 16 B O D Ö FAU S K E S A LT DA L A R J E P L O G A RV I D S J AU R Ä LV S B Y N L U L E Å K A L I X H A PA R A N DA TO R N E Å K E M I R OVA N I E M I K E M I J Ä RV I S A L L A K A N DA L A K S J A M O N C H E G O R S K A PAT I T Y M U R M A N S K

2 Barents Road Internationella Förening är en ung, internationell förening med syftet att skapa goda förutsättningar för utveckling av både människor och företag i Barentsregionen. Utvecklingen av tvärförbindelsen Barents Road är naturligtvis det övergripande målet. Våra medlemmar är kommuner och företag längs vägen som sträcker sig genom Ryssland, Finland, Sverige och Norge. Vi har också starkt stöd från regionala myndigheter i Barentsregionen. Föreningen arbetar aktivt för att stimulera till ökad samverkan i Barentsregionen. Vi har arrangerat Barents Road viktig för regionens utveckling! 2 seminarier om tullfrågor i Salla och samverkan i Murmansk. Vi deltar i mässsor och aktiviteter tillsamman med andra aktörer från området, för att presentera vårt spännande och attraktiva område. Dessutom medverkar vi i projekt för att förbättra trafiksäkerheten i området. Under de senaste åren har flera viktiga delmål uppnåtts. En viktig milstolpe var hösten 2002 när gränsövergången i Salla öppnades för internationell trafik, vilket markant ökat antalet resande och har därför en avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen. Sedan sommaren 2003 trafikeras även sträckan mellan Kemijärvi och Murmansk av reguljära bussar. Det gör det möjligt att ta bussen hela vägen mellan norska Bodö och ryska Murmansk, tack vara ett fantastiskt samarbete mellan ett flertal bussbolag i hela Barentsområdet. Såväl passagerar- som godstrafiken längs Barents Road är av stor vikt för näringslivsutvecklingen och samverkan mellan människor och myndigheter. Vi gläds förstås över framgångarna av vårt arbete. Men vi fortsätter vårt målmedvetna arbete med att på bred front utveckla Barents Road till ett känt, intressant resmål och väl fungerande trafikled i Barentsregionen. Du har nu i din hand det andra numret av Barents Road Magasin. Vi hoppas du får både information och inspiration inför nya upptäckter i Barentsregionen. Hör gärna av dig med synpunkter och önskemål inför vårt fortsatta utvecklingsarbete. Trevlig läsning! Stig Kerttu. chef Barens Road Barents Road sträcker sig från Bodö vid norska Atlantkusten till finska Salla, och vidare till Murmansk vid Barents Hav. Resan längs den norra polcirkeln passerar olika kulturer, mattraditioner, bergslandskap, taiga och tundra. Här finns vildmark och städer, äventyr och tystnad, ljumma ljusa somrar och kalla mörka vintrar. Det exotiska och unika gör regionen till ett spännande område för dig som söker nya outforskade resmål. Barents Road. En bussresa från Atlanten till Ishavet TA BUSSEN HELA VÄGEN. Idag är det möjligt att åka buss hela vägen mellan Bodö och Murmansk. Turtätheten och möjligheter att välja avgångstid skiljer sig åt mellan olika sträckor. Du väljer själv när du vill resa och var du vill stanna till, med aktuella tidtabeller som utgångspunkt. HÄR FINNS ALL INFORMATION DU BEHÖVER. Trafikupplysningen i respektive land besvarar dina frågor om avgångstider, restider, turtäthet och priser för biljetter samt om enstaka resor längs Barents Road: Norge: Sverige: +46 (0) Finland: (inom Finland) KONTAKTA BARENTS ROAD. Har du frågor eller synpunkter om Barents Roadarbetet, resutbudet eller detta magasin? Kontakta Stig Kerttu, chef för Barents Road internationella förening. STIG KERTTU Adress: Barents Road Internationella förening, Box 75, Haparanda, Sverige Tel: Mobil: Fax: E-post: Besök för ytterligare information om Barents Road. Magasinet ges ut av Barents Road Internationella Förening för att öka kännedomen om resmöjligheter och utbud längs Barents Road. Tidningen får gärna citeras med tydlig källhänvisning. ANSVARIG UTGIVARE: Stig Kerttu. REDAKTIONSRÅD: Stig Kerttu, Barents Road, Sverige, Heidi Robertsen, Salten Regionråd, Norge, Jukka Haavikko, Finska bussförbundet, Finland, Kenneth Mikko, BarentsKultur och Ann-Sofie Boman, Vinter Reklambyrå. SKRIBENTER: Kenneth Mikko och Ann-Sofie Boman. PRODUKTION: Vinter Reklambyrå. OMSLAGSFOTO: Timo Lindholm INLAGEFOTO: Kenneth Mikko, Per Domeij, Timo Lindholm, Kent Norberg REPRO: LM Repro. TRYCK: GTC Bodö Trevlig resa längs Barents Road! Fauske Saltdal Arjeplog Arvidsjaur Älvsbyn Luleå

3 Barents Road äventyr i fyra länder Barents Road ligger utsträckt som ett radband i sommarsolen. Uppträdda på 150 mil asfalt ligger platser som Olenegorsk, Kursu, Deppis och Russaga ortsnamnen får det att vattna sig i munnen på en resenär. Utifrån en topografisk karta kan man gissa sig till hur landskapet ser ut Kandalaksja längst inne i en havsvik, Luleå uppbyggt på en smal landremsa eller Junkerdalens branta ravin. Men det är inte förrän man satt sin fot på platsen som man egentligen vet något. Ännu anar man inte vilka vyer som kommer att öppnas inför ens ögon, vilken restaurang man kommer att gå in i och vilka människor man kommer att möta. Vägen ligger öppen för oss resenärer! Frilansjournalisten Kenneth Mikko har rest, upplevt och lärt känna människor längs Barents Road i hela dess sträckning, från Murmansk i öst till Bodö i väst. Resan gjordes med reguljära färdmedel. En tidig sommarmorgon anländer vi med kryssningsfartyget Claudia Yelenskaya till Murmansk. Resan från Archangelsk har tagit fyrtio timmar. Här nere på Kolafjorden är morgonluften sval, men högt däruppe på babordssidan bränner morgonsolen jättesoldaten Aljosja i sin tunga grå cementrock. Monumentalstatyn vaktar Murmansk, som 1985 fick utnämningen Hjältestaden för sina insatser under kriget. Claudia Yelenskayas stäv pekar in mot den nyvakna staden. Godshamnens vita silotorn, hotell Arktikas vinklade huskroppar och värmeverkets rödvita skorstenar avtecknar sig mot bergen i söder. Kapten Solokov ger några sista order innan fartyget lägger Murmansk Apatity Kalix Haparanda/Torneå Kemi Rovaniemi Kemijärvi Salla Kandalaksja Monchegorsk 3

4 På Kolahalvön finns fler mineraler än någon annanstans på jorden mer än 500 stycken. Och letar man efter stenar bör man bege sig till staden Apatity, mineralcentret och Kolas näst största stad. Här är muséer, butiker, industrier och forskningsinstitutioner sysselsatta med stenar i alla former. Geologtrojka vid KSC i Apatity: Andrej Ivanov, Ludmila Ljalina och Valentin Pripatjkin. Apatity geologernas Mekka Vi sitter omgivna av en väldig mineralsamling; skimrande kristaller och stenprover i regnbågens alla färger. De har plockats ute i terrängen av geologer och placerats i KSC:s (Kola Science Centre) mineralmuseum. Vicerektorn Valentin Pripatjkin och Geologiska Institutets vice chef Andrej Ivanov berättar historien bakom KSC. Det var på 1920-talet som man på allvar började söka efter värdefulla mineraler på Kolahalvön, berättar Andrej. En forskningsstation etablerades 1930 i Khibinybergen. Staden Kirovsk byggdes upp intill områdets väldiga apatitfyndighet. Idag utgör grannstaden Apatity, grundad så sent som 1966, centrum för apatitproduktionen. TIDIGARE VAR GEOLOGYRKET förknippat med spänning, romantik och hjältedåd. Som ung var jag ute på fältstudier på Krimhalvön, som har en spännande geologi. Men det mest intressanta var ändå geologerna. Vi satt tillsammans runt lägerelden, sjöng och spelade gitarr. Jag fick starka intryck och fortsatte sen till universitetet för att studera geologi, minns Valentin. Idag är inte expeditionerna och den kamratliga samvaron lika lockande. Ungdomarna brottas med ekonomiska problem och KSC har svårt att behålla studenter för fortsatt utbildning och forskning. När stadens stora gruvbolag Apatit betalar fem gånger högre lön än KSC är det svårt att motivera geologstudenterna att stanna kvar i den vetenskapliga världen. KSC har hela tiden vuxit i takt med den industriella utvecklingen på Kolahalvön. Geologiska Institutet var med från starten, sedan följde institut för bl a gruvbrytning, kemi, eko- 4 Vid Femhörningstorget i centrala Murmansk. till vid Murmansks passagerarterminal. En svag doft, som av surströmming, hänger i luften. Den kommer från fiskfabriken någon kilometer längre in i fjorden. Jag går genom det livliga och vidsträckta hamnområdet. Internationella sjömansklubben skyltar med anonyma spegeldörrar, men därinne väntar en sofistikerad lyxrestaurang. Öppen spis, grill inne i matsalen, professionell personal och internationell prisnivå. Borta i fiskehamnen berättar hamnchefen Oleg Sharkin stolt att man nu är på väg upp ur krisen. Efter perestrojkan har de ryska trålarna stått för en stor del av fångsterna till de nordnorska fiskebruken. Ibland har de inhemska leveranserna varit så små att det rått torskbrist i trålarnas hemmahamn Murmansk! I år tar man åter emot över en miljon ton och nyligen öppnades också en norsk-rysk fisketerminal. KOL FRÅN SPETSBERGEN. Godshamnen har moderniserats och automatiserats. Tiden då små styckegodsare låg vid kaj och en kryllande armé av stuveriarbetare fyllde och tömde fartygens innanmäten är förbi. Idag handlar det mest om bulkvaror som lossas och lastas med transportband och en skog av kranar kol från Spetsbergen, apatit från Khibinibergen, aluminium från Kandalaksja, nickel och andra metaller. Härifrån skeppas också förnödenheter till Dickson, Dudenka och andra isolerade utposter längs Nordostpassagen. Murmansks hamn är Rysslands fjärde största, och tvåa i Nordvästryssland efter Sankt Petersburg. Man räknar med en kraftig utökning under de kommande åren. Både oljehamn och gasterminal planeras. Inkomsterna ska leda hjältestaden Murmansk in i en ljus framtid. Vid femhörningstorget, sta-

5 TIPS RYSSLAND TIPS FINLAND Geologiska muséet, Kola Science Centre, Fersman 14, Apatity, tel nomi, rymd och ekologi. Vid Zapolyarny nära norska Kirkenes har KSC varit med och borrat världens djupaste hål meter. Borrkärnorna berättar om områdets geologiska utveckling genom tiderna. De äldsta mineralerna är omkring tre miljarder år gamla. De internationella kontakterna och studentutbytet är idag omfattande. Studenter från Apatity går delar av sin utbildning vid det tekniska universitetet i Luleå, och vise versa. Förutom besök på muséer och mineralbutiker kan besökare själva ge sig ut bland bergen och pröva lyckan. Under sommaren anordnar lokala turistföretag geologiska utflykter för både proffs och amatörer. KULTUR Historiska länsmuséet, Lenina 90, Murmansk, tel Nordflottans museum, Tortseeva 11, Murmansk, tel PINRO, fiske- och havsmuseum, Murmansk, tel Länskonstmuséet, Komiterna 13, Murmansk, tel Historiska muséet, Lenina 24, Apatity, tel Mineralmuséet, Fersman 16, Apatity, tel Murmansk länsteater, Lenina 49, Murmansk, tel Nordflottans teater, Kolsky avenyn 186, Murmansk, tel Dockteatern, S. Perovskoy avenyn 21a, Murmansk, tel ATTRAKTIONER Monumentalstatyn Aljosja, Murmansk (norr om centrum) trolleybuss 2, 3, 4 Oceanarium, inkl sälshow, Ozero Semyonovskoye, Murmansk (sjön intill Aljosja), tel Passagerarterminalen i hamnen (specifik arkitektur???), Portovy 18, Murmansk. ÄVENTYR/AKTIVITETER Vandring, kanoting, natur och geologiska excursioner etc. Ytterligare information: Sport- och turistkommittén i Murmansk, ordf. Tsiganov Valerij Ivanovitj, tel , e-post: KULTUR Aines Konstmuseum, Tornio, tel +358 (0) Finsk konst från 1800-talets början till i dag. Tornedalens Landskapsmuseum, Tornio, tel +358 (0) Samlingen ger en omfattande översikt av hela västra Lapplands historia från Simo till Muonio. Arktikum, Rovaniemi, +358 (0) Science centre and museum that specialises in Lapland and the arctic regions. ATTRAKTIONER Kukkolankoski, Tornio (ca 16 km norr om Tornio), +358 (0) Norra Europas längsta fritt strömmande fors, sikhåvning, fiskekultur, hantverk mm. Santa Claus Village, (ca 8 km norr om Rovaniemi) +358 (0) ÄVENTYR/AKTIVITETER Golf, forsränning, fiske, snöskoter, skidåkning, hundspann, Islandshästar, snöskor mm. Ytterligare information finns på dens verkliga centrum, stöter jag på kulturjournalisten och den fina poeten Olga Andreeva, som går i sina tankar. Hon har bl a skrivit rader som Och i det galna Murmansk på Morgonrodnadsgatan skall än en gång i havssand mina polarrosor rodna. Nu har hon skrivit en ny bok, prosa den här gången. Fantasy, berättar Olga. MINDRE SMÖRGÅSAR. Stadens elektriska trolleybussar surrar vänligt. Men inne i dem matas man med kommersiell reklam ur högtalarna. Varuhuset, radioaffären och modebutiken gnatar in sina budskap i oss passagerare. Den politiska indoktrineringen har ersatts av kommersiell propaganda. Själen börjar hinna ikapp. Man bör emellanåt vänta in den under en resa. Annars blir man som en snabbresande lyxturist, som efter hemkomsten måse titta på fotografierna för att se var man egentligen har varit. Saker förändras numera snabbt i Ryssland. Stamkaféet har fått ny matsedel och snygga dukar. En stilig servitris bär ut det beställda till gästerna. Framtoningen har blivit elegant, priserna har höjts och smörgåsarna har blivit mindre. Men vitkålssalladen är som vanligt utmärkt. Jag går till Murmansks Statistikcentral för att få information. Blir varmt mottagen. En långbent marknadsföringskvinna i kortkort bjuder på kaffe. Jag köper en hel drös statistik. KVÄLLSSOL. Journalisten Jelena Larionova är alltid lika välinformerad. Hon arbetar för den internationella organisation Barents Press International. Tidningshuset är chockblått till färgen och Jelena är fullt upptagen när jag knackar på dörren. Projekten blir fler och fler. Många av dem handlar om att stödja ökad pressfrihet i Norvästryssland, t o m i de stängda städerna på Kola. Jelena tar sig ändå tid och bjuder på några bra artikelidéer. Trött efter en lång dag går jag nedför den branta Knipovitjagatan. Den låga kvällssolen ligger strax ovanför bergen på andra sidan den trånga Kolafjorden. I det starka motljuset urskiljer man bara siluetterna av mänskorna och trolleybussarna som rullar över korsningen. Ibland är det skönt och vackert i hjältarnas stad! Här uppe på 69:e breddgraden lyser sommarsolen dygnet runt. I de ljusa nätterna glider skrikande 5

6 För en mansålder sedan var serier liktydigt med barnunderhållning. Finland var inget undantag. Men nåt var på gång och 1981 anordnades Finlands första seriefestival i Kemi. Vuxenserier hade fått högre status och betraktades nu som en modern konstform. Säg nu ärligt... Har jag förlorat min figur? Ja, det har du allt. Du också! Medelålders puls av Sven-Bertil Bärnarp, Sverige, fick 2:a pris 2001 i avdelningen Strippar. (Publicering OK med Seriecentret?) I Kemi möts seriefigurerna Kultursekreteraren och veteranen Heikki Porkola har varit med från starten, och berättar om utvecklingen. Vi började med en finsk serietävling. Den blev sedan nordisk och idag är Kemifestivalen en viktig internationell mötespunkt för serieintresserade. Antalet vuxenserier har ökat stort. När vi började gavs det ut tvåtre vuxenalbum i Finland årligen, idag rör det sig om ett femtiotal. Förutom en festival i Portugal är vi den enda i Europa som arbetar seriöst med utställningar, föreläsningar, workshops och tävling. De flesta andra festivalerna är försäljningsmässor eller handlar om barnserier startades ett Seriecenter i Kemi och 1995 publicerade Kemi stad sin vanligen så torra årsberättelse i lättsam serieform. VÄRLDENS FRÄMSTA SERIETECKNARE bjuds in till festivalen. För något år sedan gästades Kemi av den annars så skygge undergroundtecknaren Robert Crumb. Festivalen är också viktig för ännu inte etablerade serietecknare. Här får de en chans att uppmärksammas och nå en större publik vann nykomlingen Ilpo Koskela pris i Kemi med sitt album Irlantilainen (Irländaren), en vältecknad skildring av sprit- och skumraskaffärer i 1930-talets Helsingfors. Idag är Ilpo ordförande för Kemis seriefestival. Jag tycker om att berätta med serier. Några andra höga syften har jag inte med tecknandet, säger Ilpo Koskela. Till vardags driver han en reklambyrå i Uleåborg. Han och Heikki Porkola sitter i Seriecentrets lilla lokal mitt i Kemi och förbereder 2004 års festival. Festivalen hålls maj och temat är Musik i serierna. Temat kommer självklart att höras runt om i Kemi. Bland annat kommer man att sätta samman ett storband bestående av serietecknande musiker. Många tecknare har ett starkt musikintresse. Serier är en mångsidig konstart. Man ska kunna teckna, berätta och ha känsla för dramaturgi, flikar Heikki Porkola in. Läs mer på måsar mellan husfasaderna som i en drömlik film. MED VOLVOBUSS MOT SÖDERN. Bussen mellan Murmansk och Apatity verkar välbekant. Jo, visst är det en gammal Volvobuss. Lägger sedan märke till en skylt vid chauffören: FORTSÄTT BAKÅT. En annan ledtråd finner man på bus- 6 Balalajkaorkester i Kandalaksja. sens utsida. Högst uppe på vindrutan skymtar den tidigare destinationen: Fellingsbro. Tidigare har den alltså rullat över den vidsträckta och platta Närkeslätten i Örebro län. Nu slingrar den sig uppför Kolafjordens branta sluttningar och vidare mot Kolahalvöns industristäder i söder. Gruvor, smältverk och kärnkraftverk ligger på rad de 277 kilometrarna ned till Kandalaksja vid Vita Havet. Städernas namn berättar om arktiska förhållanden och den samiska urbefolkningen. Gruvstaden Olenegorsk betyder Renstaden, Monche i Monchegorsk är samiska för den vackra tundran. Lovozero är en förryskning av det samiska Luujaur, Bensjön. Polyarnie Zori betyder Polargryning. Vi åker söderut på M18, huvudvägen som leder ända till S:t Petersburg. Värmen och det mjuka gungandet gör att de flesta passagerarna snart somnat in. Varför blir man så sömnig på bussen? En teori är att de gungande och krängande rörelserna lugnar ner oss, som fostret inuti moderns mage alltså ett gammalt minne i oss. En annan researketyp är förstås matsäcken. Varför äter så många upp sin matsäck med en gång? Så snart bussen rullat iväg

7 Här i norr har man sedan gammalt levt av vad naturen kan ge jakt, fiske, bärplockning, renskötsel och småjordbruk. Konstnären Timo Jokela från Rovaniemi hämtar inspiration från denna traditionella livsföring: skogskojor, kåtor, lador, lien, plogen, yxan och inte minst bomärkena, tecknen man ristade in för att visa vem som ägde tingen. Jag är själv uppvuxen i en by nära Kittilä i finska Lappland, berättar Timo Jokela. Min konstutbildning var modern, men en dag kom jag i kontakt med japansk estetik på en utställning och fick nya tankar. Jag kunde bärplockning, jakt och fiske och funderade på hur det kunde omsättas i konst. RESULTATET HAR KUNNAT BESKÅDAS i konsthallar i Finland och utomlands. Men installationer har också uppförts på fjällsluttningar, ute på havsisar eller i skogar. En del står undangömda från människornas blickar, som ålderdomliga tecken inbegripna i en dialog med landskapet runt om. För Timo Jokela är det viktigt att rent fysiskt Timo Jokela skapar. Natur + Kultur = Konst vistas i naturen och känna den in på bara kroppen. Bli trött och myggbiten och förändra medvetandet en aning. Det går inte heller att göra åtskillnad mellan människan och hennes miljö. Vad händer med lingonen när jag äter upp dem, frågar sig Timo och sväljer några stycken. De blir en del av mig. De innehåller syror och ämnen som kroppen behöver. Mina kläder är också min miljö. För mig är miljön något som strömmar igenom oss, en del av oss och inga objekt utanför oss. TIMO RÖR SIG LÄTT mellan det lilla och det stora mellan makrobilden och fågelperspektivet. Som konstprofessor vid universitetet i Rovaniemi medverkar han i flera internationella konstprojekt. Ett av dem är Trans Barents Highway Symposium of Art, där han är konstnärlig ledare. Ett annat utspelas bland bönder i Schweiz. De har gått med på att odla utvalda grödor på sina fält. Från satellitkameror kan man sedan urskilja hur färgerna och mönstret förändras under växtperioden. Bönderna kan alltså själva måla väldiga markkonstverk. På dataskärmen kan de sedan se sin egen moderna tavla ett levande, modernt konstverk skapat av naturen, människan och teknologin. Se själv på Internet: landarte_finale.htm plockas smörgåspacken fram. NICKELSMÄLTVERKET. Alexander har fönsterplats. Vi börjar samtala. Han är vithårig och pensionär. Händerna är mjuka, det är inga arbetarnävar. I trettioåtta år var Alexander bokhållare på Murmansk Shipping Company, varav tio år på Cuba-traden. Han berättar lyriskt om Havannas strandpromenad Malecon och klimatet i Västindien. Samtalet glider in på politik och fortsätter i många mil innan vi tar farväl och vinkar av varandra. I närheten av Monchegorsk kommer man in i ett sönderbränt landskap. De väldiga utsläppen av surt svavel från nickelsmältverket har förstört växtligheten i den förhärskande vindriktningen från fabriken. Anblicken av förödelsen skapar förstämning och sorg. Fabriken med de väldiga skorstenarna är som en sinnebild för miljöförstöring. Det är en klen tröst att moderbolagets anläggning i västsibiriska Norilsk är ännu värre drabbat. Väldiga bokstäver berättar vid infarten Monchegorsk metallurgistaden, och därefter en staty av en arbetare med höjd hacka på en hög sockel. Stadens centrum är förvånansvärt grönt, skorstensröken blåser inte hit. På en avlägsen höjd står en Monchegorsk stor vit kyrka, som för att besvärja förstörelsen. VID FOTEN AV KHIBINIBERGEN. I öster står Khibinibergen och tittar ner på staden Apatity. Här handlar det mesta om mineraler. På hotell Ametist står mycket riktigt ett litet 7

8 Fiske i Arvidsjaur. Barents Road sträcker sig från norska Atlantkusten till ryska Ishavet. En 150 mil lång resa genom ett variationsrikt landskap. Dramatiska fjällmiljöer, milsvida skogar och bördigt kustlandskap passerar innan den nordfinska och ryska tundran tar över. Listan på lyckade turistsatsningar i regionen kan göras lång. I Nordnorge har Hurtigrutturister, tyska rundresenärer och tysk och spansk charter varit välkända begrepp länge. Nu ökar även reguljära flyg till Nordnorge. Arvidsjaur och Arjeplog är nya spännande resmål i tyska, franska och engelska resekataloger. Haparanda och Torneå invaderas varje år av italienska respektive grekiska besökare som firar jul och skålar in det nya året två gånger, som man gör vid riksgränsen med en timmes tidsskillnad. Men den tydligaste framgångssagan är nog decembertrafiken med Concordplan, fulla med engelsmän på väg till tomtens riktiga boning i Rovaniemi. MARKNADSFÖRING SOM GETT RESULTAT. Norra Finland har lyckats otroligt bra med sin marknadsföring. Såväl tomteland, de finska timrade stugorna och bastukulturen är vida känt nere i Europa. Nu börjar också svenska Lappland göra sig ett namn, främst på grund av Icehotel. Men det kan hela Norr- mineralprov bredvid tv:n på rummet. Det väldiga gruvbolaget Apatit är ryggraden i stadens ekonomi. Kola Science Centre med sina anställda utbildar geologer och bedriver avancerad naturvetenskaplig forskning i allt mellan himmel och jord, från norrsken till seismologi. I Apatitys centrum rullar många barnvagnar. Befolkningen är ung. Fotoaffärernas skyltar syns överallt. Som överallt annars Kola kärnkraftverk vill man betrakta sig själva och sina närmaste. Ett par mil längre österut ligger Apatitys föregångare, staden Kirovsk. Här började gruvbrytningen flera decennier tidigare än i Apatity, delvis med utländsk arbetskraft. I början av 1930-talet kom exempelvis en grupp svenskar från Kiruna för att delta i uppbyggandet av socialismen. Stalins terror ledde dock till att de återvände efter några år. Kirovsk är numera känt för sina fina slalombackar och hit kommer bl a det ryska alpinlandslaget för att träna. da? Eller som miljörörelsen fruktar ett fruktansvärt vilddjur som när som helst kan rymma ur sin bur, en skenande kraft som inte kan stoppas? På kärnkraftverkets eget hotell har man inte sparat på slantarna vid helrenoveringen. En tjock KÄRNKRAFT OCH BLINIER. Polyarnie Zori är en prydlig ung stad, byggd för de anställda vid kärnkraftverket. 30-årsjubiléet firades Runt om på väldiga reklamskyltar sprids budskapet Ren Energi. Är kärnkraften en trygg och pålitlig arbetshäst, som man från bolagshåll vill häv- 8

9 Orörd natur och attraktioner i världsklass sätter Barents på kartan. Midnattssol, norrsken, stor- slagen fjällvärld, vidsträckta skogar, forsande vatten, is-belagda hav, den särpräglade samiska kulturen och ljusa ljuva somrar kombinerat med långa mörka vintrar. Barents lockelser är oräkneliga och allt fler inter-nationella besökare söker sig hit på jakt efter äventyr och upplevelser. botten använda sig av i sin marknadsföring, konstaterar Barbro Mc Ausland, chef för Sveriges Rese- och Turistråd i Tyskland. Den samiska urbefolkningen och den levande samiska kulturen finns i hela Barentsregionen, och den väcker stor nyfikenhet i utlandet. Deras livsstil, rennäringen, jojken och hantverket har en stark särprägel, och det faktum att samerna är en av världens urbefolkningar gör det än mer spännande. På senare år har antalet samiska turistprodukter ökat markant, vilket är positivt för näringen och för besökare som är sugna på exotiska kulturupplevelser. RYSSLAND LIGGER STEGET EFTER. I Ryssland är fisketurism det hetaste. Det är främst amerikaner och kanadensare som söker fiskelyckan på exklusiva temaresor i nordvästra Ryssland, men ett visst utbud finns även för besökare med snävare budget. Dessutom kommer ett hundratal riktigt Snöslott i Kemi förmögna personer hit varje vinter för att åka atomisbrytare från Murmansk till Svalbaard, det är riktig lyxturism. Däremot är utbudet av små entreprenörer inom besöksnäringen i det närmaste obefintligt. Branschen håller alltför låg nivå och lever inte upp till de krav som incomingturister ställer, berättar Mattias Rahm vid Swedish center i Murmansk. Nordvästra Rysslands stora naturvärden gör att potentialen är i det närmaste obegränsad. Men det krävs bättre infrastruktur, fungerande bokningssystem och finansiärer som är villiga att satsa på turismen. Men visst finns det ljusglimtar. Lulebuss ligger i startgroparna för nöjesresor till Murmansk och EU har satsat pengar på ett gemensamt bokningssystem för ryska Barents. Det lär dröja ett antal år men på sikt blir nog även Ryssland tillgängligt för utländska turister från olika länder och med olika reskassa, konstaterar Mattias Rahm. mörkläggningsgardin plus två vanliga draperier stänger ute midnattssolen och hjälper långväga gäster mot jetlag. Efter ett besök på kafé Ryska Blinier där det serveras goda pannkakor och pelmeni tittar jag på rysk tv. Tv-kanalen Kultura visar gamla filmer, den här kvällen en historisk film om bolsjevikerna och inbördeskriget. Den har säkert intresse för tittare som försöker finna sin identitet i denna nya tid nu när kommunismen kastats på sophögen och ersatts av den marknadsekonomiska dansen kring guldkalven. UPP MOT FINSKA GRÄNSEN. Från Kandalaksja stretar minibussen sig upp från Vita Havet. Vägen slingrar sig mellan vackra skogsklädda berg. En prydlig rysk chaufför i mörk kostym och slips kör den ensamma passageraren till Kemijärvi. I skogarna är det gott om ren- På väg från Kandalaksja. lav. Här gick fronten mellan de sovjetiska och finska arméerna. Överallt finns minnesmärken över stupade soldater. Både här och i östra Lappland. En man stiger på. Han har plockat flera hinkar svamp. Parallellt med vägen skymtar Sallabanans banvall. Det saknas några mil räls för att länka samman de ryska och finska järnvägsnäten. I tiotals år har man i gränskommunen Salla talat om vad denna tvärbana skulle kunna betyda för östra Lappland. Förhoppningarna har varit stora. Men åren har gått och nu har kommunens näringslivsman kastat in handduken och istället tagit ett EU-jobb i Bryssel. Nära militärstaden Alakurtti står en grupp soldater i skogen. En låda lyfts ur en lastbil. De förbereder grillparty, upplyser chauffören. Landskapet öppnar sig med slätter, myrar och blåaktiga restberg borta vid horisonten. Tull- och passkontrollerna går ultrasnabbt på både den ryska och finska gränsstationen. BJÖRNDRAMATIK. I Kemijärvi är björnjakten Talk of the town. I skoaffären står en kraftig man och berättar hårresande berättelser för ett skobiträde. Häromdagen hade en skadskjuten björn gett sig på en av jägarna och rivit honom svårt, nästan skalperat honom. Restaurangen i Kemijärvi har björnkött på matsedeln. På tidningarna märks att man är omgiven av pappersfabriker. Här sparas inte på varan. Lokaltidningarna Koilliskaira och Koillislappi är tryckta på extremt tjockt papper. På konstmuséet i Rovaniemi visas en utställning med starka, Arktikum i Rovaniemi är både museum och ett arktiskt forskningscenter. 9

10 Projekt stödjer kvinnor från Ryssland och Baltikum Ett projekt för att hjälpa invandrade kvinnor från Ryssland och Baltikum har nyligen startat i Tornedalen. Inta Furmark är projektledare och ordförande i Rysk-Baltiska Kulturella Föreningen i Haparanda. Hon kommer själv från Riga, där hon arbetade som journalist. Vi bildade vår förening 2002 för att hjälpa de ryska och baltiska människorna som bor här att integreras i samhället, berättar Inta Furmark. Föreningen vill också informera tornedalingarna om Ryssland och Baltikum. Man har bl a haft uppskattade träffar för allmänheten om rysk kultur och mat. Syftet är att bryta de negativa fördomar som finns om Ryssland och Baltikum och att visa upp andra sidor. I det nya projektet kommer man att kunna arbeta ännu mer effektivt och intensivt. Målet är att femton av de cirka fyrtio arbetslösa ryska och baltiska kvinnorna i området ska finna praktikplats eller lämpliga utbildningar. Många har sedan tidigare utbildningar och erfarenheter som kan behövas i det svenska samhället, men för att förverkliga det behövs information, olika tillstånd och formaliteter. Tre personer ska projektanställas i Haparanda, Övertorneå och Pajala och de kommer att arbeta tillsammans med de lokala arbetsförmedlingarna. Projektet pågår i första hand t o m november 2004 och finansieras av EU och tornedalskommunerna. Den futuristiska matsalen i Minerva inrymmer Europas enda ljusvägg. Den italienska Morososoffan välkomnar besökarna i Minervas hall. ohöljt sexuella målningar av den originelle konstnären Kalervo Palsa ( ). Han kom från det lilla samhället Kittilä, 150 km norr om Rovaniemi. En annan särpräglad kittiläkonstnär var Reidar Särestöniemi ( ). Lappland har också fött mycket personliga författare, som Timo K Mukka 10 ( ) från Pello och Rosa Liksom, Ylitornio (1958 ). NATUREN I STADEN. Rovaniemi blev helt förstörd av tyskarna under kriget. Av stadens hus återstod mest bara skorstenarna. Men skogen, fjällen och naturen finns inne i staden. I en kvinnas samemössa, i Alvar Aaltos teaterbyggnad, biblioteket, i vanorna och i livet här. Universitetet och skogsvårdsstyrelsen utvecklar nya moderna upplevelser, som turism ute på de stora myrarna och ljudutflykter bland fjällen. Strax utanför Rovaniemi passerar bussen landshövdingen Hannele Pokkas röda hus. Pokka var tidigare justitieminister i Helsingfors, men har trots åren vid makten ändå lyckats behålla en stark känsla för hembygden. Bland annat har hon själv skrivit en rad böcker om finska Lappland. Bussen fylls av skolelever. Det blir lätta vibrationer i bussen. Barn, oskyldiga och öppna, utan baktankar. Men det är överskott på energi. Snart måste de busiga småpojkarna hävda sig, och börjar retas och bråka. De har färgat Här råder sedan flera år ett utdraget pizzakrig. De pressade priserna passar en hungrig resenär. hår, med bakvända basketkepsar ovanpå. Busschauffören heter Ari och gör sin dagliga tur. Han har arbetat fem år på rutten och känner sina passagerare, hälsar vänligt och hör sig för om läget. Under 2004 ska järnvägen mellan Uleåborg och Rovaniemi elektrifieras. Tåget blir snabbare och en farlig konkurrent till bussen, berättar Ari. KEMIÄLVENS UTBYGGNAD. Strax norr om Tervola finns en jordbruksutbildning. Det är lantligt,

11 En av Haparandas moderna attraktioner är Sverigefinska folkhögskolan. Modern arkitektur och design har flyttat in i de anrika lokaler där Tornedalens småskollärarinnor fordom utbildades. Folkhögskola med stil På utsidan avslöjar den pampiga gula träbyggnaden vid Haparandas torg inte vad den gömmer. Men när man öppnar den rustika dörren möts man genast av modern design i stål, glas och trä. Receptionsdisken är en svängd farkost, toaletterna inredda à la konstmuseum och i lärarrummet kan dagens pedagoger klättra uppför stegen till en vilokoja under taket. Sverigefinska folkhögskolans rektor Eivor Olofsson Eivor Olofsson. förklarar: Alla våra utrymmen ska vara så att man inte går oberörd genom dem. Man ska bli glad, få funderingar, frågeställningar. Det finns ett starkt intresse från personalen att göra något spännande av miljön. Vi tror också att det ger eleverna en trivsammare studiemiljö, plus att det väcker tankar. Vi försöker bryta mot det traditionella så att man undrar vad är det här? DEN VERKLIGA DESIGNUPPLE- VELSEN väntar dock inne på skolans gård. Den nya glasade tvåvåningsbyggnaden gör sig kanske bäst i kvällsmörkret när den lyser som en ädelsten eller ett UFO från en annan värld. Byggnaden inrymmer matsal, ateljéer för konstlinjen, konferenslokaler och kafé. De ultramoderna möblerna är noggrant utvalda. Restaurangen har fått en helt datastyrd ljusvägg, med ljusrör som kan trolla fram ett spektrum av fär- ger. Det lär vara det enda exemplaret på denna sidan av Atlanten. Den nya byggnaden är uppförd på den gamla restaurangens stomme och kostar 14,5 miljoner kronor. Finansieringen har till största delen skett med banklån. Redan för fem år sedan tyckte vi att matsalen var tråkig och att något måste göras, berättar Eivor Olofsson. Senare förstod vi att vi behövde en ny ateljé och projektet blev större och större. Det var helt enkelt en process som satte igång för fem år sedan, och vi har under tiden haft ett gott samarbete med arkitekten Mats Jakobsson från MAF i Luleå. Sverigefinska folkhögskolan välkomnar besökare. Restaurangen som döpts till Minerva efter konstens, vetenskapens och hantverksskicklighetens beskyddarinna har lunchöppet för allmänheten. Matsedel och annan information finns på Internet: med kor på ängen och svalor på telefontrådarna. Två rökande flickor fimpar cigaretterna och stiger på bussen. Vi passerar kraftverksdammar, transformatorstationer, högspänningsledningar, ledningsgator. Elekriciteten strömmar till stålverken och pappersindustrierna nere vid kusten. Vid ängskanten står en julgransodling. Byn Pisa har inget lutande torn, men väl en hög antennmast vid vägen. Ute på fältet står moderna låga tegelvillor i bjärt kontrast till den omgivande jordbruksbygden. I de här bördiga bygderna har det också varit missväxtår, med svår nöd. Man tog sig upp till Nordnorge där havets skafferi alltid var fullt. Idag lockar sjukhusen i Bodö och Tromsö finska sjuksköterskor, medan entreprenörer lägger bud på norska byggjobb. Forskaren Leena Suopajärvi har beskrivit Lapplands svåra efterkrigstid. Staten hjälpte folk att skaffa småjordbruk, som sedan visade sig vara olönsamma. De lades ned och följdes av massutflyttning till södra Finland och Sverige. Sedan kom storbolagen som köpte skogarna och byggde ut älvarna. Naturen var för lokalbefolkningen en plats att leva i, medan industrierna främst såg den som en resurs, skriver Suopajärvi. Om man reser genom de här trakterna en fredagskväll eller lördagsafton ser man rökarna stiga från de vedeldade basturna. Vi är i Saunaregionen. PRÄSTEN FRÅN HIMLEN. Kemis lokala radiostation Ankkuri pumpar ut finsk populärmusik i etern tango, schlagers, pop. Här råder sedan flera år ett utdraget pizzakrig. De pressade priserna passar en hungrig resenär. Kemi visar tydligt och klart upp sin kombination av hav och pappersindustri. Nere på den breda strandpromenaden ser man bakom virrvarret av segelmaster de två pappersfabrikerna Metsä Botnia i norr, Stora Enso i söder. På vintern bygger man här vid stranden upp det årliga Snöslottet. Om somrarna förlägger man gärna festivaler och andra arrangemang till strandkvarteren. Vid en stor sommarfest för 11

12 Ur filmen Elina som om jag inte fanns. Grabben i graven bredvid. Dokumentärfilmen om Lovisa. Filmmetropolen Luleå Sedan 1992 har en ny industri vuxit upp i Norrbotten filmproduktion. Det regionala filmcentret Filmpool Nord samproducerar idag en femtedel av all långfilm i Sverige. Kassasuccéer som Grabben i graven bredvid och Hotet, liksom den kommande Populärmusik från Vittula är förstås viktiga för Filmpool Nord. Men lika viktigt är de lokala effekterna ute i länet. Kort- och dokumentärfilmare får chansen att förverkliga sina idéer, och i Norrbotten finns idag ett sextiotal företag med filmrelaterad verksamhet. En av de tuffaste filmgenrerna är nog dokumentärfilm. Här finns varken rikedom, glamour eller status att hämta. Sirel Peensaar- Miell är dokumentärfilmskonsulent vid Filmpool Nord sedan tre år tillbaka. Det är inte sexigt med dokumentärfilm, påstår hon. Det är som med barnkultur. Men det är viktig film. Dokumentärer ska visa upp verkligheten ur olika perspektiv, visa mindre platser, med många olika människor. Ingen enahanda syn, utan visa på mångfalden i samhället. Därför är Sveriges Televisions indragning av riksproduktionen från Luleå och andra orter ute i landet så negativ. Man förlorar berättarperspektivet. Det är en demokratifråga! SIRELS ARBETE INNEBÄR att titta på intressanta förslag på filmer som Filmpool Nord kan något år sedan svepte ett flygplan förbi och en fallskärm vecklades ut ovanför folkhavet. Stadens moderna präst kom nedglidande. Hälsningar från Himlen, löd hans hälsning till den jublande folkmassan. Magdansöser i Kemi. 12 Ungdomsmanifestation på svenskfinska gränsen Haparanda/Torneå. MORGON VID GRÄNSEN. Torneås busstation ligger alldeles intill det tio våningar höga stadshuset. Högst upp finns en bastu, populärt kallad tioklubben. Från bastuns balkong kan man vinka över till kollegorna i Haparandas förvaltningshus som också ståtar med en bastu uppe på taket. Det är en njutning att vara uppe tidigt på morgonen. Nobelpr istagaren Joseph Brodsky blev deporterad till en by i Archangelsk län. När du går ut till arbetet på fältet klockan sex på morgonen, solen skiner och det är vinter, sommar eller höst, börjar du inse att hälften av landets befolkning gör samma sak. Det ger en skön förnimmelse av att vara nära folket. Den här morgonen strömmar ljuvliga morgondofter ut från Karkiainens konditori. Det ligger i shoppingfronten, en rad butikshus vända västerut, mot kunderna på den svenska sidan om Torneälven. Tidigare förtöjde segelfartygen här, innan Torneälven bytte huvudfåra till den östra sidan om stadsön. Från Lapin Kultas ölbryggeri sveper mäskdoften in. Jag passerar riksgropen, där finska entreprenörer börjat med markarbeten för en planerad gemensam gata och senare stadskärna på riksgränsen mellan Torneå och Haparanda. I Haparanda beslutade politikerna att med-

13 samproducera med olika produktionsbolag. Någon speciell norrbottnisk genre tycker hon sig inte se, filmerna är egentligen inte annorlunda än i södra Sverige. De behöver heller inte handla om länet, men måste tillföra något till filmproduktionen i Norrbotten. Det finns ett tjugotal dokumentärfilmare i länet. Ett par av de mest namnkunniga är Gunilla G Bresky, som gjort flera historiska dokumentärer från Barentsregionen och Boris Ersson som bland annat skildrat skärgårdsliv, samernas situation och tillståndet i Sydafrika. Dokumentärfilmare behöver bolla sina idéer med någon, berättar konsulenten Sirel. De arbetar oftast ensamma, inte i team. Att göra dokumentärer är också en process, man vet inte i förväg hur resultatet blir. SIREL PEENSAAR-MIELL har själv en gedigen filmbakgrund. Hon studerade först teatervetenskap, men gled så småningom över till film. Där började det med kaffekokning, fortsatte med tv-serier, långfilmer, dokumentärer och ett eget produktionsbolag i Storbritannien. Filmerna gjordes i samarbete med det regionala filmcentret i Wales. Sirel fortsatte till Jämtlands Filmpool, varifrån hon lockades upp till Filmpool Nord i Luleå. Sirel skulle gärna vilja utveckla samarbetet över gränserna i norr, i Barentsregionen. Jag önskar att vi kunde arbeta i team med ljudtekniker från ett land, regissör från ett annat o s v. Men de olika reglerna i länderna gör det svårt. I Norge och Finland kräver finansiärerna till exempel att producenten är från det egna landet. Distributionen av filmerna sker vanligen genom tv. Några dokumentärer som just nu produceras är en film om ishotellet i Jukkasjärvi, en dokumentär om ett antikvariat, ett par krigshistoriska berättelser, en roadmovie om dans och en skildring av pimpelarkar. Bara för att nämna några. De kommer förhoppningsvis snart på tv. Sirel Penssar-Miell på Filmpool Nord hjälper dokumentärfilmarna att förverkliga sina idéer. TIPS SVERIGE KULTUR Silvermuseet, Torget, Arjeplog, tel Samiskabruks- och konstföremål, världens största samling samiska silversmycken. Norrbottens Museum, Storgatan 2, Luleå, Norrbottens länsmuseum. Norrbottensteatern, Norra Hamnen, Luleå, Sveriges första regionsteater. ATTRAKTIONER Lappstan Arvidsjaur, Arvidsjaur, (Arvidsjaurs Turistbyrå). Samisk kyskstad från 1700-talet. Storforsens Naturreservat, Vidsel (ca 40 km väster om Älvsbyn), Norra Europas längsta obundna vattenfall, museum, besökscentrum etc. Gammelstads Kyrkby, Luleå, (Gammelstads Turistbyrå). Stenkyrka och kyrkstad från 1400-talet (med på Unescos världsarvslista). Teknikens Hus, Luleå Tekniska Universitet, Luleå, Tekniskt upplevelsecentrum för alla åldrar. Kukkolaforsen, Haparanda (ca 15 km norr om Haparanda), Norra Europas längsta fritt strömmande fors, museum, besökscentrum, levande bastukultur, fiske etc. Haparanda skärgård, Haparanda, (Haparanda Turistbyrå). Nationalpark med unik flora, fauna och fascinerande natur. ÄVENTYR/AKTIVITETER Fiske, jakt, vandring, paddling, snöskoter, hundspann, skidåkning, mountainbike m.m. Besök för ytterligare information. borgarna skulle få rösta i frågan. Det blev nej, och kommunalrådet fick avgå. Däremot röstade haparandaborna, i likhet med Sveriges storstadsbor för euron. En gemensam valuta underlättar vid gränsen, där man handlar på bägge sidor om gränsen. På en haparandagata ligger rester av kottar från sembratallen. Det är den sibiriska nötkråkan som här upptäckt överflödet av ljuvliga kottar. Som föregångare inom Barentssamarbetet känner den inga gränser. ÖVER SPRÅKGRÄNSEN. Stora regndroppar faller ur mörka skyar, och det är skönt att sitta inne i bussvärmen. Från övervåningen av den höga kustbussen har man en vidsträckt utsikt över nejden väster om Haparanda. Ett nytt viltstängsel har satts upp nära Säivis by för att renarna från Liehittäjä sameby inte ska komma upp på E4:an. Om vintrarna försöker renarna komma åt Skärgården i Norrbotten är väl värd några strandhugg. att slicka i sig vägsaltet. De tycker också om urin, som innehåller salter. En nenetsisk renskötare visade mig en gång hur man lockar till sig renar. Kissa i snödrivan, så kommer de snart för att slicka, sa han och demonstrerade. Det fungerade. Vi är i Sverige, men i gamla finsktalande bygder. Språkgränsen går i Sangisälven, tre mil öster om riksgränsen. Carl von Linne passerade här 1732, under sin lappländska resa. Han kom söderifrån och noterade: När jag miste Zangis miste jag och mitt Modersmåhl, i Seivis var pura finnar dem jag eij förstod. Bussen bromsar in och passerar försiktigt rondellen Kråkfällan i Kalix. Den tycks ha byggts ett par nummer för liten. Det har hänt att långtradare missat den tvära infarten och blivit hängande över rondellens mitträcke. Storforsen i Älvsbyn. 13

14 TIPS NORGE KULTUR/MUSEUM Kjerringøy Gamle Handelssted, 8093 Kjerringøy, Nordlandsmuseet, Prinsens gt. 116, 8005 Bodø, Norsk Luftfartsmuseum Bodø AS, Olav V gt 8006 Bodø, Bodø Kulturhus, Hålogalandsgt. 25, 8003 Bodø, Fauske Museum, Sjøgata, 8200 Fauske, Sulitjelma Gruvemuseum, Fagerli, 8230 Sulitjelma Sulitjelma Besøksgruve, Sandnes, 8230 Sulitjelma Blodveimuseet, Saltnes, 8250 Rognan ATTRAKTIONER Saltstraumen, verdens sterkeste malstrøm Marmorn Norwegian Rose från Fauske är världsberömd har bl.a. använts till utsmyckning av FN-högkvarteret i New York. Junkerdalsura ett naturskyddsområde som är känt för sin sällsynta flora. ÄVENTYR/AKTIVITETER Nordland Turselskap, Stella Polaris, Tuvsjyen, Saltstraumen, Artic Lys og Design, 8255 Røkland Nord, Sundby, 8250 Rognan Ytterligare information finns på Designern och konstnären Lilli Kanck betraktar sin hemstad: Bodö är en munk! Bodö är som en munk det är ingenting i mitten och så är det väldigt fint runt. Med naturen, fjällen och ljuset. Varje dag är en kick för mig, varje minut. Att gå i fjällen, dra ut på havet. Fjället Börvasstinden är min förälskelse, den ligger rätt över fjorden från Bodö, berättar Lilli Kanck, designer, konstnär och lärare på Bodö Kulturskola. Lilli berättar om sin hemstad som blev ödelagd under kriget och därför miste sin själ. Under sina många resor har hon lärt känna den fina stämningen i städer som har kvar sin gamla bebyggelse. Det är först sent omsider som hon lärt sig att tycka om Bodö som det är. Bland annat de unika förutsättningarna för hennes stora dykintresse. Ett intresse som lett till spännande dyk i kyliga hemmavatten och tropiska oceaner såväl som resereportage i dyktidningar. Jag har ungefär hundra dyk, femtio här och femtio runt om i världen. Här finns fantastiska dykvatten, bland annat Saltströmmen som är världens starkaste malström. Det är som en paradisisk trädgård under vattnet, med stora väggar av knallröda och orangea anemoner. Det var så strömt så jag fick gripa tag i tångväggarna och dra mig fram. Men det är inte så starkt hela tiden, man dyker när strömmen vänder och då uppstår ett stillbälte. Färgprakten och det rika djurlivet beror på att de stora vattenmassorna som går ut och in för med sig näringsämnen. Saltströmmen är berömt för sitt fiske, men när du står där och fiskar är det ingen som kan drömma om vad som finns därnere. Saltströmmen söder om Bodö är världens kraftigaste tidvattenström. MOT FJÄLLEN. Att åka längs kustvägar gör en ofta besviken. Vägarna är dragna flera kilometer inåt land. Bara vid något enstaka tillfälle, vid en smal vik inåt land eller på en bro vid en älvmynning, får man uppleva havet och horisonten, men vägskärningen nära Bergnäsbron i Luleå är som ett geologiskt fingeravtryck. Sedimentbanden berättar om tider innan människorna trampade omkring i trakterna. Älvsbyn ligger i ett mjukt och leende landskap. Vid vägen står vitstammade björkar med rundade berg och långsmala sjöar i fonden. I PiteåTidningen berättas om den svenskättade ljudteknikern Bruce Swedin som gästat musikhögskolan i Piteå. Han är 69 år gammal, men tänker inte sluta jobba. Svenskarnas längtan efter pension är dum! Det är ju en enkel biljett till kyrkogården, säger han. Norr om Arvidsjaur blir bergen fler och större. Två rysktalande ungdomar sätter sig på varsin sida om mittgången. Längst bak i bussen sitter en tredje ung man, från bygden. Har tar av sig skärmmössan och faller genast i sömn. Vi närmar oss fjällen. Odlingsgränsen går en bit norr om Arjeplog. Här börjar den bästa biten, säger busschauffören när skylten Svartbergets Getfarm. Kaffeost. Mese passeras. IN I HÅRNÅLSKURVORNA. Vi är bara två passagerare över den svensk-norska riksgränsen. Hon heter Liv och är antropolog, specialiserad på östafrikansk folkmedicin, aids och sexualitet. Ett par månader per år finns hon på plats i Afrika. Men samtalet glider in på skillnaderna mellan de nordliga broderfolken. Kärnfamiljen är stark i Sverige, och man träffas inte ute i grupp lika mycket som i grannländerna, generaliserar vi. I Nordnorge sitter grupper av män på kafé och i Finland på mellanölsbar. Svenskarna sitter hemma. Förarbyte. En pigg norsk busschaufför ställer sig i mittgången och hälsar oss välkomna till Saltens Bilruter. Sandviken är den sista svenska 14

15 Terje Nilsen är Bodös varma röst Sångaren Terje Nilsens mörka och väl inrökta röst har blivit en del av Bodös varumärke. Hans sånger spelas ofta i norska radion och han är också en välkänd profi l i Nordlands huvudstad Bodö. Jag har blivit mer laidback med åren. Jag har funnit att det är den stil som klär mig bäst. Ett halvmelankoliskt och bakåtlutat sätt att se livet på, berättar Terje när vi träffas på Picadilly, en klassisk pub i Bodös hamnkvarter. Tolv år gammal fick han sin röda elgitarr. Musiken fanns i hemmet. Far spelade fiol och mor gitarr, onkeln folkmusik. Storasystrarna spisade Elvis och jazz. Sen blev det dags att praktisera basgitarr, vissång och populärmusik av alla slag. Stilarna och konstellationerna har varit många genom åren: popgruppen Project på 1960-talet, sedan jazzgrupp, country, rock, Tinsel Town Rebellion Band (ett Frank Zappa coverband) och samarbete med Bodø Big Band. Turnéerna har gått genom hela det avlånga Norge. En särdeles viktig period var den stora nordnorska visvågen under och 70-talet. Det var två huvudgrenar, minns Terje det ena var att hylla hemtrakten och naturen och det andra var politiserad kamp mot olja, om sameproblematik. Själv var jag väl inte speciellt politisk, men skrev mycket om vår fagra natur men också om stadslivet i norr och om kärlek i alla varianter. Livet i norr och hemstaden Bodö är tydligt närvarande i Terjes sånger. Utsikten över fjället Børvasstinden, istappar, öringvak, norrsken, regnväder. Och i det landskapet finns känslor av innerlig kärlek, sorg och sommarens lätthet. Det kontrasteras av vänlig ironi om samliv, statushets och livslögner. Den coole Terje Nilsen brukar i media beskrivas som Bodös siste bohem, med minnesvärda barbesök och omvänd dygnsrytm på programmet. Bohemstämpeln har jag väl haft i över tjugo år, så jag vet inte. Jag är väl en antimaterialist, hedonist och livsnjutare. Dessutom jobbar jag när andra sover. Jag har spelningar på kvällen och skriver på natten när det är stilla. Dagarna går mer till tidningsläsning och sådant. Det är inte lätt att bli profet i sin hemstad, heter det. Men när Terje Nilsen nu blivit folkkär och 50+ har utmärkelserna också börjat dugga över honom fick han både det norska trubadurpriset och Bodö stads kulturpris. I fjol hyllades hans musik med flera programpunkter under Nordlands Musikfestvecka. Terje Nilsen har dock inte sugits upp av etablissemanget. På den nya CD:n med Tungtvann, Norges hetaste rappare med rötterna i Bodö, inleder Terjes barytonröst ett av spåren Pøbla (Pöbeln). Terje Nilsens CD-skivor är utgivna av Nordnorsk plateselskap: utposten. Vi kommer in i det mest dramatiska landskapet längs hela Barents Road, här mellan svenska fjällen och norska kusten. Vägen vindlar Svenskarnas längtan sig över efter pension är dum! det höga Det är ju en enkel biljett Saltfjället, där till kyrkogården. l i g g e r snön kvar framåt sommaren. På andra sidan vattendelaren går vägen ner mot Junkerdalen med sin branta ravin och den karakteristiska fjälltoppen Solvågtind ovanför. Färden fortsätter brant ned mot havet. Chauffören berättar i en hårnålskurva: Här körde två snöskoterförare rakt fram över stupet. Fulla var de också. De fastnade nere i träden. I nästa kurva har han en ny historia: Här gled en rysk långtradare över räcket och blev hängande över stupet. De hade bara sommardäck på. Dörren öppnades och de tittade rakt ut i luften. Det är inte konstigt att svenska bilförare av pur chock bromsar sig nedför serpentinvägarna. De vana norska chaufförerna kör snabbt om mellan kurvorna. Jag bestämmer mig för att gå på tur i den vackra ravinen Junkerdalsura. NORSK IDYLL. Från Junkerdalen till Rognan rekommenderas att välja bussen längs den gamla slingrande landsvägen istället för nya E6:an. Man kommer Scouternas dag i Rognan, Saltdal kommun. i nära kontakt med bygden och landskapet. Det är vackert, med ängar, bergsknallar och spridd bebyggelse. Fåren betar på ljusgröna, saftiga ängar. När E6:an drogs om för några år sedan hamnade Rognan, centralorten i Saltdal kommun, på sidan om allfarvägen. Men de som känner till Salten kommer hit, försäkrar en man på busshållplatsen. I det stora hotellet i Rognan är korridorerna skära. En majestätisk trappa leder upp till övervåningen. Genom panoramafönstret som sträcker sig från golv till tak kan man betrakta fjorden utanför. Det 15

16 Trans Barents-konstnärerna smyckar Barents Road under sommaren 2003 och Överst installation i Haparanda med performanceelever. Därefter TransBarentskonstnärerna 2003, labyrintkonstruktion i Kandalaksja och installation i Fauske. Världens längsta konstutställning Försommaren 2003 genomfördes första etappen av det tvååriga projektet Trans Barents Highway Symposium of Art. Åtta konstnärer från hela Barentsregionen reste under en månads tid i buss längs hela Barents Roads sträckning, från Bodö i väster till Murmansk i öster. På fjorton platser uppfördes moderna konstverk i nära samarbete med lokala konstnärer, konstföreningar och kommunernas kulturkontor. Tillsammans utgör verken världens längsta sammanhållna skulpturled eller konstutställning km! Material fann man på orten och skulle i princip inte kosta något, och platsen valdes ut efter lokala förslag. Resultatet blev konstverk av mycket olika naturmaterial tromsöpalm, vide, marmor, tyg, stenplattor och framför allt trä, här i de skogrika landskapen. Livslängden på verken varierar från en dag till något år, beroende på material. Syftet var heller inte att skapa bestående monument. Viktigare var att skapa kontakter mellan konstintresserade längs vägen, öka förståelsen för nutida konst och också marknadsföra Barents Road som en spännande turistled. I maj/juni 2004 hålls etapp två. Denna gång går resan i motsatt riktning, från Murmansk till Bodö. Som en förberedelse kommer ett seminarium om land art, miljökonst och installationer att hållas. Det sker på Aines konstmuseum i Torneå den 13:e mars. har blivit lågsäsong. Pensionärsgubbarna umgås över en kaffe och cigarett. En stilig businesskvinna sitter och äter frukost och läser tidningen.på varuhusets restaurang har en annan grupp äldre män samlats. På matsedeln står mest exotiska rätter som ciabatta, lasagne, pizza och pita. I ett samiskt tv-program berättas om att arkeologerna knappt finner några lämningar efter de nomadiserande samerna, förutom eldstaden, arran. Det är Speiderdagen, scouternas dag. I Rognans moderna köpcenter firas det med lägereld, och ett stånd med våfflor och kaffe. Det blir uppvisning av balansleken A- bok. Rognan är känt för sina båtbyggartraditioner. Ortens stora båtvarv har stängt, och Kai Lindes lilla båtbyggeri har flyttat in. De bygger träbåtar jollar, segelbåtar och den traditionella Nordlandsbåten. Båtens vackra linjer, med sin branta för och akter och rektangulära segel för tanken till vikingaskepp. Den största modellen, femböringen kan ta tjugo personer. Kapptävlingar längs norska kusten håller liv i det traditionella segelkunnandet. I Rognan lägger jag märke till ett oerhört blått hus, norskblått. I öster, i Apatity och Kandalaksja, har jag sett de starka ryska färgerna på hus, fönsterkarmar och en del bilar. Mellan dessa ytterligheter är färgerna mer dämpade, med mycket rött i Sverige, och vitt och gult i Finland. Orsaken kan förstås sökas i tillgången till färgpigment, men också i kultur och tradition. SKÅNSK GRUVA I FJÄLLEN. Landsvägen och järnvägen slingrar sig kring varandra längs fjorden ut 16

17 Installation i Kemi, designad av Maria Gradin Prover från Fauske stenbrott. mot Bodö. Fjorden är insvept i ett vackert regn. Därute ligger en ensam liten fiskebåt, sjark, för ankar. Känslan av hav och kust infinner sig. Bussen kör ut och in i tunnlar, ikapp med Bodötåget nere vid strandkanten. På Fauskes anrika hotellrestaurang äter jag en superb fårikål. Från Fauske går en väg upp mot Sulitjelma och den numera nedlagda gruvan. På 1880-talet startade här brytningen av svavelkis och koppar. Arbetet leddes av en skåning vid namn Nils Persson. Hit upp till fjället drogs arbetare från när och fjärran, gruvarbetare och rallare. Som mest hade samhället tre tusen invånare var gruvepoken slut och Sulitjelma blev ett museisamhälle. I NORDLANDS HUVUDSTAD. Där järnvägen tar slut börjar Bodö. Eller snarare tvärtom i begynnelsen gick i stort sett all trafik på vattnet. Bodsjöen nere vid havet var befolkat redan under vikingatiden, järnvägen kom så sent som Bodös kommunvapen är en gul midnattssol på röd botten. Men vädret skiftar snabbt här ute vid kusten. Jag går in i duschen i solsken och kommer ut i regn och blåst. I avisan kan man läsa att forskare säger nej till oljeverksamhet utanför Lofoten, Vesterålen och i Barentshavet. Här har fiskare i hundratals år samlats till världens rikaste torskfiske. På det historiska muséet berättas om Bodös förstörelse. I maj 1940 bombade tyskt flyg staden. Femton personer omkom, mer än hälften av husen ödelades. På muséet kan man också läsa om popstaden Bodö, och att 1967 var Bodöbeatens toppår. Bodö blev också Nordnorges modestad nummer ett, påstås det. 17

18 Nya affärsmöjligheter i öst Nordöstra Ryssland är en ny stor marknad för företag i hela Barentsområdet. Den nya gränsövergången i Salla, förenklade tullbestämmelser, förbättrade kommunikationer och Rysslands växande ekonomi gör att alltfler söker kunder, leverantörer och samarbetspartners österut. Idag verkar ett flertal organisationer för att underlätta affärsutbytet mellan nordöstra Ryssland och Norge, Sverige och Finland. Ett par exempel är Swedish Center som inriktar sig på att stödja svenska företag som vill etablera sig i nordöstra Ryssland. Business Centre Net of Murmansk fungerar däremot som en bred internationell kontaktlänk för företag på Kolahalvön, främst i samarbete med partners i finska Lappland. Men oavsett inriktning är organisationernas uppgift allt från att tolka och förmedla kontakter till att informera expansionssugna företag om tullar, regler och lagar, kulturella skillnader samt marknadssituationen. Om ca 10 år kommer Murmansk miljoner invånare att ha samma levnadsstandard som svenskarna, men få företag verkar inse det. Genom att informera om möjligheter och det ökade penningflödet på den ryska marknaden vill vi få fler att våga satsa österut, säger Mattias Rahm vid Swedish Center i Murmansk. Tidigare har tidskrävande och krånglig tullbyråkrati varit ett hinder i öst-västliga affärer. Men från och med den första januari 2003 gäller nya tullregler, vilka kan stimulera till ett ökat affärsutbyte. Idag går merparten av varuflödet via Sankt Petersburg och Moskva. De förenklade tullbestämmelser och möjligheter att på ett enkelt sätt skicka gods direkt över gränsen inom Barentsomnrådet ökar affärsmöjligheterna i båda riktningarna. Barentsengagemanget började redan i slutet av 1980-talet, när hon var med och upprättade en direkt telefonförbindelse mellan Murmansk och Norge. En ny mast som klarade den långväga kommunikationen byggdes vid den norska gränsen. Vi såg det som en långsiktig investering, men vissa var skeptiska. Till slut fick vi Telenors ledning med oss, och det ledde till deras första etablering i Ryssland och Östeuropa. Idag är de en stor aktör där, så jag tror ingen ångrar satsningen, berättar Britt Solvik. Effekterna på det lokala näringslivet var enorma. Under hela 1990-talet växte samverkan mellan Murmansk och Bodö allt starkare, mycket tack vare den förbättrade telekommunikationen. I samband med etableringen av den nya telefonförbindelsen besökte hon Ryssland för första gången. Hon insåg att landet i öst var väldigt annorlunda och tekniska sett låg ryssarna 30 år efter Norge. Men besöket gav Britt Solvik i samverkans tjänst Britt Solvik brinner för samverkan. Sedan Berlinmuren föll själva symbolen för indelningen i öst och väst har hon engagerat sig för kommunikation och gränsöverskridande samarbete i Barentsområdet. Idag är hon en av Norges representanter i Barents Roads styrelse. mersmak för såväl den ryska kulturen som det ryska folket. Vi blev bemötta med en värme och gästfrihet som var imponerade. Jag uppskattar ryssarna väldigt mycket, och har fått många vänner där. ALLT HANDLAR OM KOMMUNIKATION. Genom åren har hon återvänt till Kolahalvön och Arkangelsk upprepade gånger, som en följd av sitt politiska engagemang. Hon har arrangerat seminarier och jobbat ihop med ryska kvinnor, vilket varit en berikande upplevelse. Utbildning, utbyte och utveckling bygger på kommunikation, att vi lär av varandra och delar tankar och idéer. Så egentligen hänger mitt politiska arbete ihop med min insats för den nya teleförbindelsen under 1980-talet. Det ligger också i linje med Barents Roadföreningens arbetet med effektiva tansportmöjligheter mellan Bodö och Murmansk. Dagens bussförbindelse längs hela Barents Road är mycket betydelsefull både för turismen och näringslivet. Visst har det tagit tid, men jag tror att just den här typen av konkreta, internationella samarbeten fungerar bäst, avslutar hon. EN TORSKFILÉ I HAMNEN. Jag driver runt, och fastnar i bokhandeln. Den lokala bokutgivningen imponerar. Varje litet nordnorskt samhälle tycks ha en egen årsbok eller ett historieverk. Jag köper det mer än 800 sidor tjocka praktverket Fotefar mot nord som handlar om hela Nordnorge. Utgivningen har föregåtts av en häftig debatt. Var det riktigt att ge arbetet till ett företag från södra Norge, och att bildredaktören inte heller var norrifrån? Många känner sig förbigångna. Och hur kan sörlänningar skildra Nordnorge?! På ett kafé med utsikt över hamnen beställer jag en stekt torskfilé. Den är g-o-o-d! Med smält smör, stekt lök och potatis. Jag ser ett lastfartyg glida ut från kaj, runda piren och försvinna in i horisonten. En lång resa är över. 18

19 I närmare trettio år har livsmedelsföretaget Polarica verkat i nordvästra Ryssland. Idag finns fyra av företagets totalt nio anläggningar i Ryssland, med ett femtiotal årsanställda. Tryggad råvarutillgång, korta ledtider från skog och odling till frysdiskarna samt billig arbetskraft är några fördelar för Haparandaföretaget. Polarica en framgångsrik pionjär på Kolahalvön Bär, svamp och viltkött är känsliga råvaror. Tillgången varierar från år till år, men kunderna kräver ett jämnt varuflöde. Det fick Polarica att vända blicken österut i mitten av 1980-talet, när expansion krävdes för att trygga företagets fortsatta utveckling. Kunskapen i Ryssland var låg och de tekniska förutsättningarna saknades. Men traditionen att plocka bär och svamp fanns, och den är nog så viktig, berättar Tommy Innala, VD för Polarica. I de ryska anläggningarna samlas bären upp för infrysning innan vidare transport till Sverige och Finland där de rensas, förpackas och levereras till kunder i Norden, Västeuropa och Asien. Efter många års närvaro och träning i att hantera den ryska byråkratin är verksamheten idag stabil och väl fungerande. Öppnandet av Sallapassagen blev ett riktigt lyft för oss, främst för persontransporter och bärtransporter. För köttransporter är vi fortfarande hänvisade till en annan gränsstation som sköter EU:s kontroller av animaliska produkter. Företaget etablerade sig i öst redan under järnridåns tidevarv, när dagens organisationer som underlättar gränsöverskridande affärsförbindelser lyste med sin frånvaro. Och visst är det helt andra förutsättningar idag för de företag som önskar expandera österut. Jag ser Ryssland som en öppen marknad för alla tänkbara branscher. Men man ska inte förvänta sig snabba klipp, utan jobba långsiktigt. Då har många skandinaviska företag chansen att lyckas, säger Tommy Innala. 19

20 Barents Road är mer än en väg. Resan längs den norra polcirkeln passerar olika kulturer, mattraditioner, bergslandskap, taiga och tundra. Här finns vildmark och städer, äventyr och tystnad, ljumma ljusa somrar och kalla mörka vintrar. Det exotiska och unika gör området till ett nytt spännande område för dig som söker nya outforskade resmål. w w w. b a r e n t s r o a d. o r g

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Lördag 27 juni 2009 - Dag 1

Lördag 27 juni 2009 - Dag 1 Lördag 27 juni 2009 - Dag 1 Luleå-Boden-Riksgränsen 06.30 Avgång från Luleå Busstation. 06.35 Vandrarhemmet i Luleå. 06.45 Avresa till Bodens tågstation. 07.15 Frukost med smörgås, yoghurt, kokt ägg och

Läs mer

Lördag 5 juli. Hoppfull som gryningen -Thomas Bailey Aldrich (1836-1907)

Lördag 5 juli. Hoppfull som gryningen -Thomas Bailey Aldrich (1836-1907) Lördag 5 juli 06.30 Avgång från Luleå Busstation 06.35 Vandrarhemmet i Luleå 06.45 Avresa till Bodens tågstation 07.15 Frukostpicknick med smörgås, yoghurt, kokt ägg och kaffe/te på Bodens tågstation 08.00

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Resan genom Midnattsolens land

Resan genom Midnattsolens land 9-14 juni 2009 Resan genom Midnattsolens land Norrbotten - fantastiska Tornedalen - finska Lappland Nu har du chansen att under sex sevärda och lärorika dagar tillsammans med nya bekantskaper att få uppleva

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kryssning i de norska fjordarna Upplev naturens färgsprakande skönhet

Kryssning i de norska fjordarna Upplev naturens färgsprakande skönhet Club Eriks noga utvalda upplevelser Kryssning i de norska fjordarna Upplev naturens färgsprakande skönhet Köpenhamn Stavanger Bergen Ålesund Geiranger Tillsammans upplever vi de magiska norska fjordarna.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016

Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016 Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016 Välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle! Vi vill hälsa dig hjärtligt välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle med Götene

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio

minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio Fjärås Bräcka, sommaren -88 Luften inuti den gamla Volvon är varm och den tycks nästan stå stilla. Bilbältet

Läs mer

www.visitestonia.com

www.visitestonia.com www.visitestonia.com RESAN BÖRJAR Gadgetville är en liten by vid en stillsam plats nära havet. Nästan alla invånarna i byn älskar uppfinningar och att uppfinna saker. Lektionerna i naturvetenskap på skolan

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas

Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas Club Eriks noga utvalda upplevelser Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas Stockholm Helsingfors St. Petersburg Tallin - Riga Följ med oss under en härlig vecka ombord

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015

Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015 Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015 28 maj Solen skiner från en klarblå himmel denna morgon när 47 förväntansfulla medlemmar ska ge sig ut på resa till Lofoten med Högbergs

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

FK Stigens fjälltur påsk 2013

FK Stigens fjälltur påsk 2013 FK Stigens fjälltur påsk 2013 Efter en utsökt lunch på Grövelsjöns Fjällstation startade turen den 1:a april med 3 km uppförsbacke. Med stighudar gick det utmärkt, och efter en knapp timme var det dags

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar Österlenleden, Simrishamn Kuskahusen 4 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra delen

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Inspire me... Dalsland. Biker s Stop gör. Besök Dalsland! SKOGSDAL & SLÄTTDAL

Inspire me... Dalsland. Biker s Stop gör. Besök Dalsland! SKOGSDAL & SLÄTTDAL Biker s Stop gör Inspire me... Dalsland Besök Dalsland! Här har vi det mesta som Sverige har att erbjuda. Vi är ju trots allt - Ett Sverige i miniatyr. Det var målarprinsen Prins Eugen som i slutet av

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER I Jämtlandsfjällen är vildmarken lyxigt lättillgänglig. Från våra fjällstationer visar le- derna till generösa vidder, välgörande tystnad och för den som vill prova något nytt

Läs mer

Slöjdarresa till Finland, 2015

Slöjdarresa till Finland, 2015 Slöjdarresa till Finland, 2015 Första träffen, på Stundars i Finland I månadsskiftet juli augusti 2015 genomfördes den första träffen i Stundars utanför Vasa i Finland. Åtta slöjdare anmälde sitt intresse

Läs mer

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset Vindpust (working title) Av David Carlsson filmgruppen teaterhuset film i huset contact@tophatpanda.com EXT. STIG VID GAMMALT HUS - KVÄLL Ett gammalt övergivet hus står stillsamt bredvid den lilla vandringsstigen.

Läs mer

SLUTRAPPORT. Delprogram: Kolarctic inom INTERREG III A Nord programmet Projektets namn: Barents road Projektnummer: KA 0108

SLUTRAPPORT. Delprogram: Kolarctic inom INTERREG III A Nord programmet Projektets namn: Barents road Projektnummer: KA 0108 SLUTRAPPORT PROJEKTUPPGIFTER Delprogram: Kolarctic inom INTERREG III A Nord programmet Projektets namn: Barents road Projektnummer: KA 0108 PROJEKTETS BAKGRUND Projektet har startats upp för att klargöra

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2011

ÄVENTYRSVANDRING 2011 Vi som gjorde vandringen var Elsa, Eva Marie, Eva, Lena, Gertrud och Inga-Lill. Pingstafton tog vi ett tidigt tåg från Malmö till Mjölby och bytte till bussen som släppte av oss i Hästholmen. Packningen

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2015 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Hurtigruten är den långa sjöresan utmed

Hurtigruten är den långa sjöresan utmed VINTER MED HURTIGRUTEN PÅ NORDKALOTTEN Av Ingemar Carlsson Hurtigruten är den långa sjöresan utmed Norges kust, från Bergen i söder till Kirkenes i norr, som har fått namnet "Världens vackraste sjöresa".

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån 2 Bland de korallrev som omgav ön trivdes sjöhästarna som kunde skifta färg. Sjöhästarna visade öns fiskare goda fiskeställen

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till?

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till? Ett odjur i Jämtland Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Adams pappa satt framför datorn. Vilka ord på dialekt känner du till? Vilken dialekt är det? Hur såg odjuret ut som kom upp ur grytan?

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2016

ÄVENTYRSVANDRING 2016 Jag råkade stuka foten igår. Det var inte på äventyrsvandringen utan på väg till den. Tina erbjöd mig sina kängor som gav bättre stöd åt foten och vristen. Vi bytte och det gick bra för båda att vandra

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Hälsningar Viktor och Ida

Hälsningar Viktor och Ida Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Club Eriks noga utvalda upplevelser Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Norge Att färdas med Hurtigruten vintertid är nästan en sakral upplevelse. Norrskenet i kombination

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer