EN BILD AV GÄVLEBORG. regiongavleborg.se. Regional planering för tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN BILD AV GÄVLEBORG. regiongavleborg.se. Regional planering för tillväxt"

Transkript

1 EN BILD AV GÄVLEBORG regiongavleborg.se Regional planering för tillväxt

2 FÖRORD HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Vi är nu inne i den andra perioden med regionala utvecklingsprogram/strategier. De regionala strategierna redovisar länets vilja och behov till regional utveckling, men saknar koppling till och konsekvensbeskrivning av de fysiska förutsättningarna. Detta gäller även omvänt, kommunernas översiktsplanering har sällan fått genomslag i den regionala utvecklingsstrategin. Ett sätt att närma sig den regionala och kommunala fysiska planeringen är att utveckla det rumsliga perspektivet i samverkande regionala bilder över de betydelsefulla strukturerna till exempel infrastruktur, bostadsbebyggelse, arbetsplatser och utbildning med mera. De förutsättningar och förhållanden som skapas i den fysiska miljön påverkar företagens utveckling, konkurrenskraft och människors vilja att stanna eller flytta till en viss ort. Så har till exempel tillgängligheten till infrastruktur, kollektivtrafik, bostäder och lokaler, som är viktiga för den ekonomiska tillväxten, stor betydelse. Vi kan konstatera urbaniseringens genomslag och notera att den inte enbart är en fråga om arbetsmarknad utan också i mycket hög grad är en fråga om livsstil, där frihetskänsla, kreativitet och mötesplatser har mycket stor betydelse. I den här broschyren har fakta ställts samman som har betydelse när det gäller samband mellan den rumsliga planeringen och hållbara tillväxt- och utvecklingsfrågor. Broschyren är ett led i pågående projekt Regional planering för tillväxt som bedrivs tillsammans med Tillväxtverket. I Gävleborg finns många möjligheter som det gäller att rätt ta tillvara och utveckla. Det gäller dock att uppmärksamma beroendet av vår omvärld och fundera över hur olika trender och strukturkrafter påverkar våra möjligheter till utveckling. Det är utifrån analyserna som strategier formuleras. Denna folder är således sammanställd med syfte att belysa några av de förutsättningar och utmaningar som vår region står inför. 2

3 Viktiga förutsättningar för utveckling är: tillgänglighet till arbetsmarknad, offentlig och kommersiell service och nöjen orters styrkor och samverkan, storregional 1) och regional tillgänglighet från sektoriella perspektiv till helhetssyn utvecklandet av kunskapssamhällets näringar och uppmärksamheten av skilda regionala kulturer. Statistiken som redovisas är huvudsakligen på läns-, kommunoch tätortsnivå. För den som är intresserad finns ytterligare mer detaljerade uppgifter att tillgå. Vi som medverkat att ta fram denna faktasamling är Magdalena Berglin, Ann-Christin Gagge, Kerstin Oremark och Göran Unger. Per-Erik Mårtensson, Gävle kommun, har utarbetat flyttnings diagram, Agneta Morelli har bidragit med uppgifter om social hållbarhet och Love Johansson om klimatpåverkan. Den statistik som använts kommer huvudsakligen från SCB och diagrammen har huvudsakligen framställts av WSP-group. Gävle den 27 april 2015 Kerstin Oremark Projektledare Regional planering för tillväxt 1) Med storregionala samband avses samband som griper in i andra regioner till exempel Gävleborgs beroende till Arlanda flygplats. 3

4 SNABB UTVECKLING MOT DE URBANA MILJÖERNA Det är en snabb urbanisering som pågår globalt. Den kan iakttas bland annat genom tillväxten av megastäder i världen (fler än 10 miljoner invånare) och antalet storstadsområden. År 1950 fanns en megastad i världen, idag finns 25 och prognosen pekar mot att det år 2020 kommer att finnas 40 2). Sverige är, trots sin litenhet, det land som urbaniseras snabbast i Europa. I Sverige finns idag sju tätorter med fler än invånare (14 kommuner). Det är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping. Utvecklingen har varit snabb även om urbaniseringen varit tydlig sedan industrialiseringens början. År 1800 fanns endast tre tätorter i landet med fler än invånare, år 2010 fanns 118. I Gävleborg fanns 87 tätorter år 2010 enligt SCB:s definition. Av dessa fanns 46 i kuststråket mellan Nordanstig och Gävle. Den andel av befolkningen som bor utanför tätorter har successivt minskat och var år 2010, 21,7 procent i Gävleborg och 23,4 procent i Västernorrland. Stockholm har endast 4 procent av sin befolkning boende utanför tätort och Skåne har cirka 11,4 procent. Störst andel befolkning som bor utanför tätorter har Gotland med drygt 40 procent. I landets samtliga län har urbaniseringsgraden ökat mellan åren 2005 och ). I landet som helhet är urbaniseringsgraden cirka 85 procent. Trots att befolkningstalen minskat i flera av länets kommuner har de flesta huvudorterna behållit eller ökat sin folkmängd. 2) Tidskrift Evolution 27 sept ) SCB Ml 38 SM

5 Utveckling i kommunernas huvudorter Tätort Folkmängd 2005 Folkmängd 2010 Förändring folkmängd Gävle Sandviken Bollnäs Hudiksvall Ljusdal Bergsjö Ockelbo Ovanåker Söderhamn Hofors GÄVLEBORG I EUROPA Utvecklingen de senaste åren visar en allt snabbare utveckling av storstadsregioner på bekostnad av glesare miljöer. Dessutom har de regionala och globala nivåerna som plattformar för tillväxt stärkts alltmer. Den ekonomiska tillväxtens drivkrafter handlar, liksom tidigare, i hög grad om att fler ska jobba och att fler jobb ska skapas. Näringsliv och arbetsmarknad ger därför viktiga förutsättningar, även om vi alltmer ser livsmiljön och platsens betydelse som avgörande för var människor vill bo. Strukturförändringar har förändrat näringslivets villkor och förändringstakten är ofta omvälvande. Genom EU har vi integrerats i det Europeiska transportnätet och är en del av TEN-T nätet och Botniska korridoren. Infrastrukturens utveckling har identifierats som en nyckelfråga för att forma det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och sjövägar till ett hållbart nätverk. Det grundläggande målet i det Trans-Europeiska nätverket (TEN-T) är att få bort flaskhalsar, uppgradera infrastrukturen och effektivisera internationella transporter för passa gerare och affärsrelationer inom EU, för ett sammanhållet Europa. 5

6 Infrastrukturen har en nyckelfunktion för att tillförsäkra fri rörlighet för människor och gods. TEN-T är huvudsakligen en stöttepelare för att åstadkomma hållbar tillväxt i hela EU. TEN-T/CEF 4) har därför definierat ett prioriterat nätverk för att uppnå växelverkan. Ett av de prioriterade stråken är Scandinavian-Mediterranean Core Network. Botniska korridoren kan ses som en förlängning av Scan-Med Core i norr. Botniska korridoren är av vitalt intresse för gränsöverskridande handelsströmmar till och från EU. I oktober år 2011 upptogs korridoren som en del i EUs Core network. Northern Maritime Corridor Bothnian Corridor Northern Axis Northern Sea Route FINLAND NORGE SVERIGE ESTLAND RYSSLAND DANMARK Motorway of the Baltic Sea Via Baltica LETTLAND LITAUEN POLEN VITRYSSLAND 4) CEF, Connecting Europe Facility är finansieringsverktyget för TEN-T och gäller under åren CEF är en fond för strategiska investeringar i infrastruktur och är uppdelad i tre delar; energi, informations- och kommunikationsteknik, samt transport. TYSKLAND UKRAINA 6

7 REGIONALA STRATEGIER I GÄVLEBORG (RUS) I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och i det tidigare regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är den rumsliga dimensionen inte särskilt framlyft, det görs istället till viss del i infrastrukturprogrammet med bland annat prioritering av stråk. I Nya möjligheter Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg inriktas verksamheten med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet mot de tre målområdena: stärkta individer smart samverkan tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna för att nå målen. För dessa områden liksom för näringsliv och innovations insatser och kultur har särskilda program ut arbetats (se bild sida 8). 7

8 Hållbar utveckling EU: Europa 2020-strategin Sverige: Sveriges nationella reformprogram Strateginivå Gävleborg: Nya möjligheter Programnivå Social Infrastrukturprogram Åtgärdsprogram för miljöarbete Regional digital agenda Kompetensprogram Landsbygdsprogram Strukturfondsprogram Innovations- och näringslivsprogram Kulturarvsstrategi Social välfärd Kulturplan Folkhälsa med flera Ekonomisk Aktivitetsnivå Projekt, handlingsplaner, verksamhetsplaner et c. Miljömässig 8

9 HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet, Miljömässig hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet. Alla tre dimensioner påverkar människors livsvillkor och hälsa. Social hållbarhet Långsiktiga och jämlika möjligheter för alla att vara medskapare i ett tryggt och utvecklande samhälle. Miljömässig hållbarhet Bevarade ekosystem och effektiv resursanvändning för att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Ekonomisk hållbarhet En ekonomisk utveckling utan negativa konsekvenser för miljön eller den sociala hållbarheten. Regioner med positiv utveckling har generellt vissa gemensamma kännetecken: hög befolkningsdensitet och urbaniseringsgrad växande befolkningstal befolkningens utbildningsnivå är hög universitet/högskola differentierat och specialiserat näringsliv, positivt pendlingsnetto (större in- än utpendling). För all planering och för att ett bra samhälle ska kunna utvecklas är hållbarheten en grundförutsättning. Det innebär att utvecklingen ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. I denna skrift har olika parametrar valts ut för att åskådliggöra hållbarhetens samtliga tre dimensioner. 9

10 SAMVERKAN INOM ÖSTRA MELLANSVERIGE OCH MÄLARDALSREGIONEN Gävleborgs behov av samverkan med andra län och regioner är stort. Länets läge har, förutom egna transportbehov, stor betydelse för transittrafik mellan Norrland och södra delarna av landet. Det gäller för såväl personers resande som gods transporter. Stockholmsregionens utveckling har en mycket stor påverkan på länets möjligheter till tillväxt. Stockholm har i sin regio nala utvecklingsstrategi RUFS definierat flerkärnighet och storregional samverkan. Genom tillhörigheten i den storregionala kontexten blir Gävleborg, särskilt Gävleområdet, en naturlig del i Mälardalens flerkärnighet. I Stockholms RUFS finns mål bilden definierad att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstad. Sedan några år tillbaka arbetar Region Gävleborg tillsammans med Stockholm och kringliggande nod-regioner 5) i kunskapsnätverket östra Mellansverige (ÖMS). I ÖMS- 5) Region Södermanland, Region Uppsala, Region Östergötland, Region Örebro, Västmanlands län. arbetet har olika kunskapsunderlag tagits fram, till exempel framskrivning av befolkningstal, den nya ekonomiska geografin med mera. Vilka frågor som samverkan avser behöver definieras, men klart är att infrastruktur och transportmöjligheter är grundläggande områden för att nå ökad tillgänglighet och samhörighet. Strukturanalys i ÖMS I ÖMS-samarbetet påbörjas nu arbetet med strukturanalyser. Strukturanalyser handlar om att analysera sambandet mellan den fysiska strukturen och sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. Syftet med strukturanalyser i RUFS 6) -arbetet är att analysera effekter av av alternativa regionstrukturer till stöd för utveckling av en ändamålsenlig regionstruktur som uppfyller grundläggande sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. 6) RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. 10

11 Målbild för östra Mellansverige FALUN GÄVLE BORLÄNGE Storstockholm med de regionala kärnorna Storregionala städer VÄSTERÅS UPPSALA Samarbetsområden Övriga orter Storregionala ressamband Regionala ressamband ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM Regional godsstruktur Huvudstråk för nationella godsflöden Internationella flygplatser Hamn Stockholms yttre terminallägen LINKÖPING NORRKÖPING Stockholms yttre pendlingsområden Urvalet av orter (som redovisas i bilden) grundar sig på nuvarande befolkningsstorlek, prognoser samt närheten till regionala stråk respektive till Stockholm. 11

12 NORRA MELLANSVERIGE I SAMVERKAN Gävleborg, Värmland och Dalarna arbetar i ett gemensamt område för EU-samverkan avseende regional utveckling med stöd av EU:s strukturfonder ERUF (regionala fonden) och ESF (sociala fonden). Samverkan och nätverksbyggande är områden som ständigt utvecklas och Region Gävleborg samverkar i ökande grad med olika parter. Sedan flera år samverkar Region Gävleborg med kustkommunerna från Sundsvall Gävle och Trafikverket i projekt som till exempel Samordnad planering, Ostkustbanan, Botniska korridoren och Den Attraktiva Regionen (DAR) och med inlandskommunerna och Jämtland i Atlantbaneprojektet. Motsvarande samverkan finns inom övriga delar av regionens verksamhet. En samverkan som uppmärksammas särskilt är Gävle logistiknav där Mellansvenska Handelskammaren, regionen och berörda kommuner är partners. Invest in Gävleborg är regionens satsning på att få fler utländska etableringar. Projektet ska utveckla regionala och lokala förutsättningar för investeringar och har behov av fördjupad rumslig dimension. I Gävleborg arbetas aktivt och strategiskt med den växande besöksnäringen, bland annat inom destinationsutveckling, digital tillgänglighet och internationell marknadsföring. Kompetensfrågor har en naturlig fysisk dimension i bland annat bemärkelsen att arbetsplatser och arbetskraft måste sammanstråla i tid och rum. 12

13 ORTSSTRUKTURER En utgångspunkt i det hittillsvarande resonemanget är att storlek, täthet och tillgänglighet ger förbättrade tillväxtmöjligheter. Därför blir funktionella samband mellan orter och omland viktiga. Orters styrkor och hur orter kan samverka blir därför viktiga frågor som drivkrafter för utveckling. Gävle har en särställning i regionen Avsaknaden av en storstad i länet gör att närheten till storstadsområde blir särskilt viktig. Gävle, som regional tillväxtmotor och nod i Stockholmsregionen, är därför strategisk såväl för Stockholm som för övriga delar av länet. På motsvarande sätt har Sundsvall en viktig roll för de norra länsdelarna. Det är i tillväxtområdena som det entreprenörsdrivna, innovativa, högspecialiserade och kunskapsintensiva näringslivet först etablerar sig och utvecklas. Det är också här den urbana livsstilen huvudsakligen har möjligheter att utvecklas. Attraktiva kärnor (kommunhuvudorter) i länet Även om Gävle intar en särställning som tillväxtmotor i länet finns också andra viktiga kärnor, till exempel kommunhuvud orter och orter med speciella styrkor. Med kärnor avses sådana orter som fyller en viktig funktion såväl för sitt omland som för att understödja tillväxtmotorerna. Även i flera mindre orter finns styrkor, som med god tillgänglighet stärker såväl sitt omlands som sin egen utveckling. Generellt behöver kärnan ha en relativt stor befolkning, en stor branschbredd och positivt pendlingsnetto. Vi noterar att även om befolkningstalet minskat i flera av kommunerna i länet, har en ökning ofta skett i centralorten. Etablerade stadsmiljöer som finns uppbyggda i äldre städer är exempel på värden som ofta erbjuder en attraktiv atmosfär med starka attraktionsvärden. Vi noterar att även om befolkningstalet minskat i flera av kommunerna i länet, har en ökning ofta skett i kärnan (kommunhuvudorten). En komparativ fördel, som de kärnorna har, kan vara till exempel vid lokaliseringen av industriell och logistisk verksamhet. Ofta saknas skäl för att betala höga storstadshyror för denna typ av verksamhet, som med fördel istället kan förläggas till randområden eller på mindre orter utanför storstadsområdena. I de mindre kärnorna är hyrorna ofta 13

14 14 konkurrenskraftiga och det finns ofta tillgång till arbetskraft med industriell kompetens och erfarenhet. Skulle en återindustrialisering ske, kan dessa orter förhoppningsvis åter bli attraktiva etableringsorter för en ny sorts industriell verksamhet. Även om det ofta är så att mindre orter och kärnor drar nytta av tillväxtmotorerna så är det omvända också en realitet. Befintligt näringsliv i de mindre kärnorna replierar i hög grad på den större stadens utbud av universitetsutbildade när det gäller rekryteringsunderlag et c. Kan regioner samverka och fylla olika funktioner, kan också en framgångsrik dynamik uppstå. Tätare band med tillväxtmotorn ger förbättrade förutsättningar för utveckling. Idag gäller en hård konkurrens mellan olika delar av Sverige. Alla regioner vill ha en bra utveckling och söker på det sättet attrahera till inflyttning, etablering och nybebyggelse. Samtidigt kan vi konstatera att flytt på grund av arbete blir allt mer sällan förekommande. Istället söker man en attraktiv plats att leva och bo på. Fysisk struktur för tillväxt Med den rumsliga planeringen på regional nivå avses för det mesta det sätt på vilket den fysiska miljön samspelar med tillväxtförutsättningarna. Utgångspunkten är hur olika strukturer påverkar förutsättningarna. Storleken och tätheten är viktiga faktorer för tillväxt. Arbetsmarknadens och näringslivets storlek samt branschspridningen är viktiga parametrar liksom platsen som man bor på är viktig för att kunna upprätthålla sin livsstil. Studier har visat att det behöver finnas cirka jobb som är pendlingsbara i en funktionell region för att arbetsmarknaden ska fungera som en självförstärkande tillväxtmotor. Med liknande analys visas att kritisk minsta storlek för en stad är omkring invånare. 7 Samtidigt kan vi konstatera att det ändå finns flera attraktiva mindre städer som har en god utveckling. En differentierad arbetsmarknad med stor branschbredd utgör grunden för större specialisering. När arbetsmarknads regionen är tillräckligt stor är den både mindre sårbar och genererar själv ny företagsamhet och nya jobb. I de större arbetsmarknaderna är lönespridningen större och lönerna är generellt högre. Lönesumman och regionbruttoprodukten används därför ofta som indikatorer på ekonomisk tillväxt. Tillgängligheten har stor betydelse för orters utveckling och hur attraktiv en ort uppfattas. Med goda kommunikationer och bra infrastruktur hoppas vi kunna kompensera vissa brister i täthet. Därför blir bland annat tillgänglighet, stationer och stationsmiljöers utformning viktiga frågor. REGIONENS KARAKTÄRSDRAG Länets tillväxt är idag koncentrerad till Gävle Sandvikenområdet och i viss mån till de större kommunernas huvud 7) Johansson och Klaesson, 2005.

15 orter. Som framgår ovan har de flesta kommunhuvudorter i länet ökat, åtminstone något, under tiden Inflyttningen från utlandet har varit relativt stor under senare år. Eftersom invandrare i hög utsträckning bosätter sig i kommunernas huvudorter har sannolikt en ytterligare förtätning skett under senare år. Ett annat karaktärsdrag i Gävleborg är att befolkningen i hög utsträckning är bosatt längs de stora kommunikationsstråken, Ostkustbanan/E4, Norra Stambanan/riksväg 83 samt Bergslagsbanan/E16. Det gör att det är få som bor i den egentliga glesbygden. KOLLEKTIVTRAFIKEN Gävleborg är relativt väl försörjd med kollektivtrafik. Kollektivtrafikens marknadsandel beräknas till cirka 15 procent av resandet i länet. Skol- och arbetsresor i de stora stråken prioriteras. Genom att både SJ och X-trafik trafikerar såväl Ostkustbanan som Norra Stambanan med regionaltåg har studie och arbetsresor även i längre relationer kunnat öka. Inte minst länskortsgiltigheten på X3 inom länet har förbättrat bekvämligheten för de längre arbetsresorna. Samtidigt används bilen i hög utsträckning för både arbets- och serviceresor i stora delar av länet. När nu bostadsbyggandet i länet förutses öka är det viktigt att kollektivtrafik och bostadsplanering sker samordnat för att öka långsiktig hållbarhet och bostadsområdenas attraktivitet. Vilken struktur ger bäst förutsättningar för utveckling? Med utgångspunkt från länets struktur kan konstateras att Gävleborg har en relativt spridd befolkning i ett antal tätorter, även om befolkningen i hög grad är samlad och bosatt efter de stora kommunikationsstråken. Tyngdpunkten befolkningsmässigt ligger i den sydöstra delen där Gävle- Sandviken området har närmare invånare eller nästan hälften av länets befolkning. De flesta kommunerna har åtminstone en kärna som har stor betydelse för ett större omland. Befolkningsutvecklingen i kärnorna har dessutom varit stabil och i princip ökande även om kommunen i övrigt tappat befolkning. Vi har redan konstaterat att Gävle har en mycket stor betydelse som tillväxtmotor för åtminstone delar av det övriga länet, bland annat genom kopplingen till Mälardalen och Stockholm, samt att högskola, länssjukhus och olika administrativa länsfunktioner finns samlade. Inpendlingen från länet i övrigt är också växande, vilket innebär att Gävles arbetsmarknad har stor betydelse för andra länsbor. Frågan är vad som kommer att hända fortsättningsvis. Vi kan notera att de flesta av länets kommuner ökade sitt befolkningstal under Det beroende på ökad invandring. Frågan är om Gävleregionen i högre grad kan dra nytta av utvecklingen i Stockholm-Uppsala området och hur detta påverkar Gävle och övriga länets tillväxtförutsättningar på sikt? 15

16 Även andra kommunhuvudorter efter kuststråket, Hudiksvall och Söderhamn, kan konstateras ha stor betydelse för sitt omland. Det har också kommunhuvudorterna efter Norra Stambanan, exempelvis Bollnäs samt Sandviken längs Bergslagsbanan. Hur kan dessa orter stimuleras att på olika sätt komplettera och kompletteras av Gävle och varandra? De norra kommundelarna i Nordanstig/Hudiksvalls möjligheter att dra nytta av en tillväxt i Sundsvall är också betydelsefulla. I ett arbete med en strukturbild finns olika frågor att analysera. Några är hur länets struktur ser ut och hur framtida prioriteringar ska se ut för att bäst gagna en positiv utveckling. Några olika modeller att fundera kring är: satsa på allt utspridd befolkning satsa på en flerkärning region satsa på en fåkärning region satsa på en enkärnig region. Relevanta områden för regional planering skulle kunna vara bostadsförsörjning, infrastruktur/kollektivtrafik, digital infrastruktur, företagande, miljö/klimat/energi, utbildning och kompetens, grön och blå struktur, funktionalitet, nod städer, hållbar landsbygdsutveckling, stationsområden med mera. 16

17 PENDLING ÖVER KOMMUNGRÄNS Sundsvall och Gävle har omfattande in- och utpendling och betyder mycket för sitt nära omland och för länet när det gäller att tillgodose även invånarna i grannkommunernas möjligheter till arbete och kompetensförsörjning. I Gästrikland tillhör samtliga fyra kommuner samt Älvkarleby samma FA-region 8). Gävle och Sandvikens arbetsmarknader är i princip densamma. Hudiksvall har någon övervikt när det gäller inpendling, medan Söderhamn har ett litet pendlingsunderskott. Hudiksvalls arbetsmarknad betyder mycket för särskilt Nordanstigs befolknings möjligheter till arbete. Nordanstig utmärker sig klart som en boendekommun. Det blir tydligt när vi ser att cirka 37 procent av de yrkesverksamma Nordanstigsborna pendlar över kommungräns för att arbeta. I södra Hälsingland är söderhamn, Bollnäs och Ovanåker en gemensam arbetsmarknadsregion. Totalt arbetade cirka kvinnor och män år 2012 i en annan kommun inom Gävleborg än där deras bostad var belägen. När det gäller mer långväga pendling visar det sig att cirka män och cirka 700 kvinnor arbetade i Stockholms regionen samma år. Kvinnor reser generellt kortare sträckor till arbetet än män. Det sammanhänger i hög grad med att kvinnor fortfarande har en högre bindning till hemmet, men också att kvinnors och mäns arbetsmarknader ser olika ut. Ett exempel är att en sjuksköterska eller lärare ofta inte får högre lön eller bättre karriärmöjligheter för att hen reser långt för att nå sitt arbete, medan en välutbildad man i ett karriäryrke har en större arbetsmarknad till förfogande. 8) FA-region står för funktionell analysregion. I ett FA-område är arbetsmarknaden i hög grad integrerad. 17

18 Pendling 2012 Från Till Inpendlare Timrå Sundsvall Falun Borlänge Gävle Sandviken Sandviken Gävle Borlänge Falun Tierp Uppsala Östhammar Uppsala Heby Uppsala Sundsvall Timrå Älvkarleby Gävle Härnösand Sundsvall Nordanstig Hudiksvall Uppsala Östhammar 915 Sundsvall Härnösand 720 Ovanåker Bollnäs 692 Bollnäs Ovanåker 651 Gävle Älvkarleby 640 Söderhamn Bollnäs 605 Bollnäs Söderhamn 603 Hofors Sandviken 484 Tierp Östhammar 478 Från Till Inpendlare Ockelbo Gävle 457 Ånge Sundsvall 436 Uppsala Gävle 435 Gävle Tierp 426 Gävle Uppsala 421 Tierp Gävle 416 Uppsala Tierp 410 Söderhamn Gävle 406 Sandviken Hofors 395 Nordanstig Sundsvall 379 Ockelbo Sandviken 364 Hudiksvall Ljusdal 360 Hudiksvall Nordanstig 336 Ljusdal Hudiksvall 322 Bollnäs Gävle 319 Hudiksvall Gävle 308 Sundsvall Ånge 278 Hudiksvall Söderhamn 273 Timrå Härnösand 268 Söderhamn Hudiksvall 263 Gävle Söderhamn 251 Från Till Inpendlare Älvkarleby Tierp 250 Ljusdal Bollnäs 239 Uppsala Heby 229 Gävle Östhammar 216 Gävle Ockelbo 206 Hofors Gävle 201 Härnösand Timrå 198 Bollnäs Ljusdal 182 Hudiksvall Sundsvall 171 Tierp Älvkarleby 155 Falun Gävle 154 Gävle Hofors 152 Falun Sandviken 130 Östhammar Tierp 128 Falun Hofors 121 Gävle Falun 115 Älvkarleby Uppsala 105 Sundsvall Hudiksvall 104 Ljusdal Gävle

19 19 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL LJUSDAL NORDANSTIG HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO GÄVLE SANDVIKEN HOFORS FALUN BORLÄNGE ÄLVKARLEBY TIERP ÖSTHAMMAR UPPSALA HEBY HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL LJUSDAL NORDANSTIG HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO GÄVLE SANDVIKEN HOFORS FALUN BORLÄNGE ÄLVKARLEBY TIERP ÖSTHAMMAR UPPSALA HEBY Alla kommuner inpendlare

20 UTMANING 1 Företagande, förvärvsarbete och arbetsmarknad Gävleborg har under många år haft en mycket stark förankring i den råvarubaserade tillverkningsindustrin. De stora företagen är fortfarande betydelsefulla och förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas vidare i regionen är en angelägen fråga. En annan viktig förutsättning för utveckling är att mindre och nya företag kan starta och ha goda förutsättningar att växa. Basindustrin har haft och har fortfarande stor betydelse för arbetsmarknaden i regionen genom kompetens och resurser som främjar utvecklingen såväl inom storföretagen som i andra företag genom outsourcing och underleverantörer. Män har traditionellt i hög utsträckning arbetat inom industrin medan kvinnor ofta arbetat i offentlig sektor, vård och omsorg eller inom kontor och handel. Det har dock ofta varit i sådana typer av anställningar som inte ställt några större krav på eftergymnasial utbildning. Den utveckling vi mött är att råvarutillgång och geografiskt bundna produktionsfaktorer minskat i betydelse ur sysselsättningssynpunkt medan innovationer, kunskap och annat humankapital ökat i betydelse. Större exportföretag har dessutom inte sällan flyttat sitt säte till andra länder med lägre produktionskostnader och närmare sin marknad. Effektivisering och rationaliseringar har således drastiskt minskat behovet av antalet anställda i produktion. Strukturförändringar är nödvändiga och vi ser nu också att arbetsmarknadernas sammansättning kontinuerligt förändras. Omvandlingen har medfört en förskjutning, med en växande tjänstesektor och lägre andelar anställda inom industrin. Rörligheten på arbetsmarknaden har successivt ökat och alltfler förflyttar sig allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Efter 2008 års kris kan vi dock notera att en utplaning av pendlingen över kommungräns skett i landet som helhet. Hur permanent den är återstår att se. Den ökade rörligheten beror i hög grad på att hushåll med förvärvsarbetande ofta består av två personer som ska ha jobb. 20

21 Lite förenklat kan man säga att ju mer specialiserad kompetens desto mer sannolikt är det att minst en person i hushållet behöver pendla till en annan kommun för att arbeta. Antalet anställda inom tjänstenäringarna och kreativa näringar växer. Tillväxtföretag är alltmer beroende av innovativa lösningar, kompetens och behoven blir alltmer specialiserade. Frågan är hur resmönster kommer att förändras ett scenario är att människor fortsätter att pendla och kanske även ännu längre sträckor, men kanske inte alla dagar i veckan? Nya företag och företag som växer är eftertraktade av kommunerna, men företag etablerar sig företrädesvis där tillgången till kompetens finns, vilket ofta är i eller nära universitetsmiljöerna och där andra liknande företag finns. Det gör att områden med hög tillgänglighet och täthet växer. Det är urbana områden och här frodas också en urban livsstil som är svår att efterlikna i glesare miljöer. I länet finns dock värden i livskvalitet och livsmiljö som till exempel närhet till naturen, möjligheter till ett mer hanterligt livstempo, småstadsidyller i genuint uppbyggda stadsmiljöer. Av bilderna framgår hur näringslivsstatistiken i länets kommuner ser ut. FUNKTIONELLA ANALYSOMRÅDEN (FA-OMRÅDEN) Den lokala arbetsmarknaden brukar beskrivas i FA-områden. Ett FA-område är ett samverkansområde för oftast flera kommuner, som blir gemensamt genom en viss nivå av samverkan, till exempel pendling mellan orter. Villkoren för pendling ser generellt olika ut för kvinnor och män, beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Detta kan förklaras av strukturella faktorer som att kvinnor generellt har lägre lön än män och att de därmed har lägre incitament att pendla till jobb på annan ort, om pendlingen inte innebär löneförhöjning. 9) Därmed drar män i större utsträckning än kvinnor nytta av regionförstoringens effekter i form av högre lön och ökad sysselsättning. FA-områdena i Gävleborg är: Gästrikekommunerna och Älvkarleby bildar FA-område Gävle Ljusdal är eget FA-område Hudiksvall och Nordanstig bildar FA-område Hudiksvall Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker bildar FA-område Söderhamn-Bollnäs. Generellt gäller att ju större ett arbetsmarknadsområde är desto lägre är sårbarheten och förutsättningarna för ökad tillväxt förbättras. Antalet branscher som finns representerade är också av stor betydelse. Tätheten är ytterligare en viktig förutsättning för tillväxt. Enligt 2013 års statistik (SCB) redovisas cirka personer som arbetar i länet (dagbefolkning). 9) SIKA Jämställda transporter

22 Indikator: Lönesumma, branschtal Bruttoregionprodukt (BRP) BRP per invånare, tusental kr Index riket=100 Stockholms län Uppsala län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Riket Källa: Statistiska centralbyrån. Senast uppdaterad:

23 Lönesummor Mkr Kommun Lönesummor 2012 Uppsala ,3 Sundsvall ,8 Gävle ,4 Falun 8 219,8 Borlänge 6 630,8 Sandviken 5 121,7 Hudiksvall 4 727,2 Bollnäs 3 123,0 Söderhamn 3 050,2 Härnösand 3 027,6 Östhammar 3 026,6 Tierp 2 492,3 Timrå 2 376,3 Ljusdal 2 143,2 Heby 1 632,8 Ovanåker 1 349,1 Hofors 1 253,8 Älvkarleby 1 175,7 Ånge 1 169,6 Nordanstig 1 087,7 Ockelbo 729,5 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Lönesummor i Mkr enligt kontrolluppgiftsregistret (KU) efter bostadskommun (nattbefolkning) och region Lönesummor

24 Lönesummor Kommun Relativ utveckling % Uppsala 39,38 Tierp 34,67 Gävle 33,86 Hudiksvall 32,24 Falun 31,77 Söderhamn 30,59 Östhammar 30,27 Borlänge 30,04 Heby 29,79 Bollnäs 29,46 Älvkarleby 29,08 Sundsvall 29,01 Sandviken 25,31 Timrå 24,86 Nordanstig 24,64 Ljusdal 24,30 Ockelbo 23,81 Ånge 20,96 Härnösand 20,34 Ovanåker 19,72 Hofors 18,61 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % ,68 39,39 30,60 34,67 25,32 25,31 20,97 25,31 18,61 20,96 24

25 Branschspridning Kommun 2012 Gävle 99,8 Ånge 98,6 Sandviken 98,4 Hofors 981 Nordanstig 97,8 Ljusdal 97,7 Borlänge 97,5 Uppsala 96,1 Falun 95,7 Hudiksvall 94,8 Östhammar 94,6 Heby 94,5 Bollnäs 94,3 Ovanåker 93,4 Älvkarleby 93,4 Tierp 93,3 Härnösand 92,8 Ockelbo 90,8 Timrå 90,1 Sundsvall 88,6 Söderhamn 87,8 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Branschspridning ,2 98,8 94,9 96,1 93,5 94,8 90,9 93,4 87,8 90,8 25

26 Branschspridning Kommun Relativ utveckling % Ovanåker 104,86 Söderhamn 102,63 Härnösand 101,58 Bollnäs 101,50 Sundsvall 101,47 Älvkarleby 101,47 Tierp 101,21 Heby 100,77 Sandviken 100,48 Timrå 100,18 Ånge 100,12 Falun 100,11 Uppsala 99,99 Ljusdal 99,90 Östhammar 99,72 Borlänge 99,56 Hudiksvall 99,55 Gävle 99,32 Hofors 99,23 Ockelbo 98,58 Nordanstig 98,32 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % ,64 104,86 100,78 102,63 99,73 100,77 98,59 99,72 98,32 98,58 26

27 Näringsstruktur Kommun Antal sysselsatta 2012 Uppsala Sundsvall Gävle Falun Borlänge Hudiksvall Sandviken Bollnäs Söderhamn Härnösand Östhammar Ljusdal Tierp Timrå Ovanåker Ånge Heby Hofors Nordanstig Älvkarleby Ockelbo HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Antal sysselsatta Antal sysselsatta

28 Näringsstruktur Kommun Relativ utveckling % Uppsala 8,59 Ockelbo 7,83 Östhammar 7,59 Timrå 4,32 Söderhamn 3,85 Borlänge 2,29 Heby 2,12 Hudiksvall 1,66 Nordanstig 1,24 Bollnäs 1,11 Gävle 0,78 Ljusdal 0,65 Sundsvall 0,50 Falun 0,10 Älvkarleby -0,11 Härnösand -3,13 Ånge -3,83 Tierp -3,89 Ovanåker -5,61 Sandviken -5,61 Hofors -7,88 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % ,33 8,59 1,67 4,32-3,12 1,66-5,60-3,13-7,88-5,61 28

29 UTMANING 2 Den demografiska och strukturella utmaningen Välmående regioner som redan har en tät befolkningsstruktur växer medan cirka hälften av landets kommuner minskar i befolkning. Så har det sett ut under många år. År 2014 kunde vi dock notera att en stor förändring skett. Det var endast 40 kommuner i landet som uppvisade minskade befolkningstal. I vårt län var det endast två kommuner som minskade. Anledningen till förändringen är det stora antalet inflyttade från utlandet. Att ha en positiv befolkningsutveckling är något alla kommuner strävar efter. Det medför också att befolkningsstrukturen består av en större andel unga och generellt sett också med en högre formell utbildning. Befolkningen i länets kommuner uppgick i slutet av år 2014 till invånare. Det innebär ungefär samma befolkningstal som år 2000 och en ökning av cirka invånare sedan år Av kommunerna i Gävleborg ökade befolkningstalet i samtliga kommuner utom Ockelbo och Hofors. Gävle ökade mest med invånare mellan år Tabellrubrik 100+ år år år år Män Kvinnor år år år år år år år år år år år år år år år 5 9 år 0 4 år Antal invånare Källa: Statistiska Centralbyrån och Samhällsmedicin. 29

30 Även grannlänen visar ungefär samma utveckling på länsnivå. Grannlänet i norr, Västernorrland, ökade med cirka 900 invånare. I vårt södra grannlän ökade Uppsala under samma tid sitt befolkningstal med cirka invånare. I flertalet av kommunerna i Gävleborg är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär lika inom de områden som kategoriseras som glesbygd. I det som kallas tätortsnära landsbygd bor fler män än kvinnor medan det i städer och tätorter generellt bor fler kvinnor än män. För den regionala och kommunala planeringen är det nu inte enbart befolkningstalen som är intressanta utan även befolkningens fördelning i såväl åldersklasser som flyttningar, födslar och avlidna. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett grovt mått som visar det genomsnittliga antal år som en person kan förväntas leva utifrån nuvarande mönster i dödlighet. Det är ett användbart mått för jämförelser av folkhälsan mellan regioner. Medellivslängden i Gävleborgs län är lägre än rikets genomsnitt och merparten av de andra landstingen. Kvinnor i Gävleborg har rikets kortaste medellivslängd: 82,5 år. Riksgenomsnittet är 83,4 år för kvinnor. Gävleborgs män har en lägre medellivslängd i jämförelse med kvinnorna, 78,6 år, och ligger även lågt i relation till övriga län och rikets genomsnitt om 79,5 år. Under de senaste 15 åren har medellivslängden i Gävleborgs län ändå ökat med 2,8 år för män och 1,7 år för kvinnor. Motsvarande ökning i riket är 3,1 år och 1,8 år. Gävleborgs län har alltså ökat sin medellivslängd, men inte i samma takt som riket. Könsskillnaderna i medellivslängd har under perioden minskat såväl i Gävleborgs län som i riket som helhet. Av nedanstående tabell kan vi se hur åldersfördelningen ser ut i länet och grannlänen Västernorrland, Dalarna och Uppsala. Län/ålder Totalt Gävleborg Västernorrland Dalarna Uppsala Riket

31 Totalt föddes barn i länet under 2014 medan personer avled. Det innebar ett negativt födelseöverskott med 382 invånare. Av kommunerna var det enbart Gävle som uppvisade ett positivt födelsetal (+119). Balansen mellan antalet födda och avlidna sammanhänger i hög grad med åldersstrukturen i kommunerna. Födelsetalen avgörs framförallt av var kvinnor i fruktsam ålder bor. Eftersom flyttningsbenägenheten är högst i åldersklasserna mellan år blir inflyttningskommuner i hög grad de kommuner som unga människor väljer att flytta till, det vill säga i hög grad universitets- och högskolestäder. Den urbana livsstilen och företagens ökade beredskap att lokaliseras där kompetensen finns, är viktiga utgångspunkter för de livsmönster som utvecklats under senare tid. Det finns egentligen ingenting som talar för att dessa trender håller på att brytas. När unga kvinnor och män graderar vad som påverkar dem mest i valet mellan att flytta och stanna är jobb, följt av att prova något nytt, de vanligaste faktorerna. Studier kommer i tredje hand tätt följt av sambo/livskamrats bostadsort. ALLT FLER ÄLDRE Medellivslängden ökar alltjämt och det faktum att vi lever allt längre får också konsekvenser på befolkningens åldersstruktur. Totalt i Sverige är drygt 19 procent av befolkningen över 65 år. Andelen äldre kommer att öka i såväl antal som andel av befolkningen. I Gävleborg har flera kommuner redan nu över 25 procent av befolkningen över 65 år, det vill säga var fjärde person skulle kunna vara ålderspensionär. I de äldre åldersgrupperna återfinns fler kvinnor än män. I gruppen över 85 år var två tredjedelar kvinnor år FÖRSÖRJNINGSKVOT Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. Försörjningskvot Prognos Totalt Från äldre Från barn och unga Försörjningskvot för Gävleborgs län och prognos Källa: SCB och Samhällsmedicin, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården. 31

32 Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20 64 år) måste försörja. Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78. Det betyder att 100 personer i arbetsför ålder måste försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Gävleborgs försörjningskvot ligger betydligt högre än rikets försörjningskvot som är 70. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 1,93. Den största delen av försörjningsbördan är i Gävleborg från de äldre. I riket som helhet står barn och unga för den största delen av försörjningskvoten. FLYTTNINGAR Totalt i länet flyttade personer till länet under år 2014 medan flyttade ut, det vill säga länet hade ett positivt inflyttningsöverskott av personer. När det gäller flyttningar inom länet kunde Sandviken, Gävle, Bollnäs och Hudiksvall glädja sig åt ett inom regional positivt inflyttningsnetto. Viktigt att notera är emellertid flyttningarna till och från övriga riket, Från övriga delar av landet flyttade personer till länet medan flyttade ut till andra delar av landet. Invandringsöverskottet var personer (3 346 flyttade in och 680 flyttade ut). Utan invandringsöverskottet skulle samtliga kommuner i Gävleborg utom Gävle och Sandviken haft negativ befolkningsökning Befolkning i Gävleborgs kommuner år 2013 Ockelbo Nordanstig Hofors Ovanåker Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Sandviken Gävle Befolkningsutveckling (index 100 år 2000) Hofors Ovanåker Söderhamn Nordanstig Ockelbo Ljusdal Bollnäs Hudiksvall Sandviken Gävle 80,0 85,0 90,0 95,0 100,0 105,0 110,0 32

33 Befolkning i Gävleborgs kommuner Kommun Befolkning 2014 Uppsala Gävle Sundsvall Falun Borlänge Sandviken Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Härnösand Östhammar Tierp Ljusdal Timrå Heby Ovanåker Nordanstig Ånge Hofors Ockelbo Älvkarleby HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Befolkning

34 Befolkning Kommun Relativ utveckling % Uppsala 8,25 Gävle 7,16 Borlänge 5,97 Falun 4,30 Sundsvall 4,14 Älvkarleby 2,24 Tierp 1,29 Sandviken 0,50 Timrå 0,41 Heby -1,49 Hudiksvall -1,67 Östhammar -1,75 Bollnäs -2,22 Härnösand -3,86 Ljusdal -5,37 Ockelbo -6,53 Nordanstig -7,69 Söderhamn -8,07 Ovanåker -9,10 Hofors -10,48 Ånge -15,01 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % ,01 10,00 0,01 5,00-4,99 0,00-9,99-5,00-15,01-10,00 34

35 Befolkningsutveckling (index 100 år 2000) Gävle Sandviken Hudiksvall Bollnäs Ljusdal Ockelbo Nordanstig Söderhamn Ovanåker Hofors Utflyttning från Gävleborgs kommuner 2013 Inflyttning från Gävleborgs kommuner Gästrikland Södra Hälsingland 5000 Norra Hälsingland Södra Sverige Östra Sverige 3000 Norra Sverige 2000 (exkl. Gävleborg) Övrigt Emigranter 0 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 6000 Gästrikland Södra Hälsingland Norra Hälsingland Södra Sverige Östra Sverige Norra Sverige (exkl. Gävleborg) Övrigt Immigranter 0 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Källa: Tillväxtanalys/Kommunledningskontoret Gävle. Bollnäs Hudiksvall 35

36 BARN OCH UNGAS LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Gävleborgs län har en större andel barn än riket i övrigt som lever i en ekonomiskt utsatt situation, särskilt tydligt är det för barn med utrikesfödda föräldrar. Andelen barn i Gävleborgs län som lever i ekonomiskt ut satta hushåll var 14,0 procent år Detta är en något högre andel än rikets genomsnitt om tolv procent. Över länets kommuner är variansen procent, för alla kommuner. Både i länet och i riket är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll betydligt högre bland barn som har utrikesfödda föräldrar, än bland barn som har inrikesfödda föräldrar. I Gävleborgs län lever 42 procent av barnen med utländsk bakgrund. Rikets genomsnitt är 30 procent. Det är alltså en större andel barn med utländsk bakgrund i Gävleborgs län, jämfört med riket, som lever i en ekonomiskt utsatt situation. Bland barn med inrikesfödda föräldrar är andelen i ekonomiskt utsatta hushåll åtta procent. Motsvarande för riket är sex procent. KÖNSSKILLNADER I LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Könsskillnader i livsvillkor och hälsa hör ihop med socioekonomiska skillnader. Att det finns skillnader i inkomstnivåer mellan könen är väl känt, liksom att en högre andel kvinnor går vidare till högre utbildning i jämförelse med män. Länets starkt könssegregerade arbetsmarknad med skillnader i såväl arbetsmiljö som arbetsvillkor (heltidsarbeten är till exempel mer förekom Risker efter utbildningsnivå, kvinnor i Gävleborg. Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Fetma (BMI minst 30) Röker dagligen Stillasittande Fetma (BMI minst 30) Kort utb. nivå (<11 år) Mellanlång utb. nivå (12 15 år) Lång utb. nivå (>15 år) Procent Risker efter utbildningsnivå, män i Gävleborg Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker (0 1,33 ggr per dag) Kort utb. nivå (<11 år) Mellanlång utb. nivå (12 15 år) Lång utb. nivå (>15 år) 19 Stillasittande Procent Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV

37 mande i mansdominerande branscher och deltidsarbeten mer förekommande i kvinnodominerande branscher) är också ett exempel på systematiska skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av kön. Från Nationella Folkhälsoenkäten 2014 tydliggörs att i Gävleborgs län finns flertalet livsvillkor och centrala bestämningsfaktorer för hälsa som varierar mellan könen. Större andel kvinnor (29 procent) än män (20 procent) saknar kontantmarginal, och större andel kvinnor (19 procent) än män (15 procent) har upplevt en ekonomisk kris. Det är också betydligt större andel kvinnor (35 procent) än män (åtta procent) som är rädda för att gå ut ensamma. Mindre, men statistiskt säkerställda, skillnader finns för lågt socialt deltagande där männen till större andel har denna ofördelaktighet (25 respektive 22 procent). Männen saknar också emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnorna (15 respektive nio procent). Sammanfattning levnadsvillkor länet Män Avstått från att gå ut ensam Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Lågt socialt deltagande Saknar emotionellt stöd Saknar kontantmarginal Saknar praktiskt stöd Svårt att lita på andra Procent i befolkningen år, uppdelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. 37

38 ETNICITET, ARBETE OCH HÄLSA Flera livsvillkor som har betydelse för hälsa skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund. Av kanske mest avgörande betydelse är skillnaden i sysselsättning. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda är stor i Gävleborgs län. Störst andel arbetslösa i länet finns bland de utrikesfödda männen, 30,5 procent av de unga männen (18 24 år) och 29,1 procent av samtliga män födda utanför Sverige är arbetslösa. Motsvarande andelar i riket är betydligt lägre: 18,3 procent bland de yngre och 15,3 procent av samtliga. Även de utrikesfödda kvinnorna är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med de inrikesfödda kvinnorna. I länet är andelen arbetslösa bland utrikesfödda kvinnor 27,0 procent bland de yngre och 24,9 procent av samtliga åldrar. Motsvarande siffror för riket är 13,0 respektive 13,5 procent. NYA SVENSKAR Gävleborgs positiva inflyttningsöverskott beror som konstaterat i hög grad på invandring. En kontinuerlig inflyttning från utlandet är därför en viktig faktor för de kommuner som strävar efter ett ökat befolkningstal. De största invandrargrupperna kommer från Somalia, Syrien och Eritrea. De största grupperna som flyttar utomlands har sitt medborgarskap i Sverige, Finland och Somalia. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Riket Kvinnor Män Samtliga, år 6,1 7,3 Samtliga, år 8,0 11,7 Utrikesfödda, år 13,5 15,3 Utrikesfödda, år 13,0 18,3 Gävleborg Kvinnor Män Samtliga, år 8,8 10,6 Samtliga, år 14,2 19,2 Utrikesfödda, år 24,9 29,1 Utrikesfödda, år 27,0 30,5 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen, fördelat på kön, februari Källa: Arbetsförmedlingen. Antal Kvinnor Män Totalt Invandrare Utvandrare Flyttningsnetto Källa: SCB

39 DELAKTIGHET Delaktighet i samhället innebär en möjlighet att påverka sina livsvillkor och har ett positivt samband med hälsa. Grupper med ett högt valdeltagande har också en hög självskattad hälsa. För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Därför är delaktighet och inflytande i samhället grundläggande för människan och hennes hälsa. En del i detta är valdeltagande. Diagrammen visar hur valdeltagandet i Gävleborgs län varierat under åren. Efter en nedgång mellan 1998 och 2002 har valdeltagandet i Gävleborg och riket ökat de senaste tre valen, men valdeltagande har under hela perioden varit en till tre procentenheter lägre i Gävleborg än i riket som helhet. Valdeltagande vid valet till kommunfullmäktige valåren Procent Gävleborgs län Riket FUNKTIONSNEDSÄTTNING, LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Av Gävleborgs befolkning är det cirka 24 procent som har ett eller flera hälsoproblem. Fördelningen av dessa 24 procent på de olika hälsoproblemen kan ses i tabellen nedan. Detta är en något högre andel är rikets genomsnitt om cirka 21 procent. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med stigande ålder, i åldersgruppen år är det 39 procent som har en funktionsnedsättning, jämfört med 13 procent av åringarna. Andelen som har en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern år eller omkring 1,5 miljoner människor har någon nedsatt funktion. Omfattningen stämmer med de beräkningar SCB gjort. Andel personer med olika slags funktionsnedsättning i Gävleborg 2010 Procent Synproblem 4 Hörselproblem 11 Rörelsehinder 19 Långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion 10 Funktionsnedsättning totalt (en-flera av ovanstående) Källa: Statistiska Centralbyrån samt Valmyndigheten

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL-JULI 2015 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV UTVECKLING GÄVLEBORG - en rapport över hur befolkning-, arbetsmarknad-, kompetens-, näringsliv- och konjunkturläget

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande 2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6.

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6. Enkät, ht 2012 1. Ålder 1. -19 år 228 20 2. 20-25 år 659 58 3. 26-30 år 117 10 4. 31-35 år 54 5 5. 36-45 år 69 6 6. 46- år 16 1 Antal EAS: 5 av 1148 (=0,44%). Antal svarande: 1143. 2. Kön 1. Kvinna 585

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer