Mångkulturella ideal i idrottens värld:
|
|
- Charlotta Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mångkulturella ideal i idrottens värld: Föreningsidrottande unga vuxnas uppfattning om mångkulturalism Mats Trondman IDROTTSVETENSKAP, Malmö högskola Idrott och mångkulturalism I idéprogrammet Idrotten vill formulerar Riksidrottsförbundet en vision om föreningsidrott som möjlighet i och för ett mångkulturellt samhälle. Utgångspunkten är att idrotten till sin idé är internationell. Genom idrott kan nationer, etniska grupper och individer mötas. Därigenom skapas förutsättningar för ömsesidig förståelse och samverkan. Olikheter i livsformer och värderingar ska respekteras och utgöra tillgångar. Strävan är att öka mångfalden inom idrotten. På så sätt kan idrottsrörelsen och samhällslivet i stort vitaliseras. Allas rätt att vara med ska värnas och underlättas. Till idrotten är alla individer oavsett ursprung och identitet välkomna. I Riksidrottsförbundets rapport Idrott och integration skriver idrottshistorikern Johan R. Norberg att i idrotten kan invandrare och etniska minoriteter integreras i sina nya samhällen utan att förlora den egna identiteten. 1 Mycket återstår dock att göra. Förbundet betonar att det även inom idrotten förekommer främlingsfientlighet och rasism. Att motverka generaliserande bilder av invandrare är därför av stor vikt. Sammantaget beskrivs idrottens möjligheter i termer av mötesplats: en integrationsarena. Idén om föreningsidrotten som en arena för integration har också attraherat svenska idrottsforskare. 2 Detta bidrag intresserar sig emellertid inte för i vilken omfattning olika barn- och ungdomsgruppers representeras inom föreningsidrotten: huruvida idrotten utgör en faktisk arena för integration. Istället riktas fokus mot föreningsidrottande unga vuxnas inställning till mångkulturalismens ideal, såsom det kommer till uttryck i den svenska idrottsrörelsens vision. För att kunna studera detta ideal sammanfattar jag det i tre punkter: att generaliserande bestämningar av individer och grupper ska motverkas, att mångkulturell olikhet ska respekteras och förstås, och att mångfald är något för idrotten och samhället berikande. Fortsättningsvis benämns detta ideal Denna mångkulturalism överstämmer också relativt väl med det svenska samhällets integrationspolitiska målsättningar och politisk-filosofiska bestämningar och diskussioner av mångkulturalism. 3 Mitt bidrag avser följaktligen graden av stöd för den normativa mångkulturalismen bland föreningsidrottande unga vuxna.. Kunskapsintressen och vägledande frågor Studien vägleds av två empiriska kunskapsintressen. Jag intresserar mig först för hela den studerade populationen unga vuxnas inställning till Därefter ägnas föreningsidrottande unga vuxnas inställning till densamma ett särskilt intresse. De två kunskapsintressen genererar två vägledande frågor. Vilket värderingsmässigt stöd ger unga vuxna den normativa mångkulturalismen? Och: Vilket stöd för denna mångkulturalism finns bland unga vuxna i föreningsidrottens värld? 28
2 Definitioner av vad som avses med unga vuxna och föreningsidrott ges efterhand som den empiriska analysen genomförs. Studiens operationalisering av den normativa mångkulturalismen beskrivs i nästa avsnitt. När de två vägledande frågorna har besvarats följer en empirisk analys av mer diskuterande art. Således vägleds mitt bidrag även av en tredje fråga: hur är det möjligt att förstå varför stödet för den normativa mångkulturalismen ser ut som det gör? Är det något som har med föreningsidrotten i sig själv att göra? Är det något utanför idrotten? Eller är det rent av en fråga om både och? Mångkulturell och monokulturell diskurs Den normativa mångkulturalismen operationaliseras med hjälp av följande tre indikatorer: Individualiserad : att varje människa ska bedömas som individ och inte som en generaliserad representant för en hel grupp eller kultur. Rätt till kulturbevarande/kulturval: att invandrare ska ha rätt att bevara sin egen kultur i Sverige om de så vill. Uppskattning av mångfald: att invandrare från olika länder och kulturer och med olika språk bidrar till att berika det svenska samhället. Den sammantagna benämningen av dessa tre uppfattningar kallas hädanefter mångkulturell diskurs. Med diskurs avses ett antal uppfattningar som tillsammans bildar en meningsstruktur. 4 I detta fall att vara för individualiserad, att stödja invandrade svenskars rätt att välja att bevara egna kulturformer och att uppskatta kulturell mångfald. Mångkulturell diskurs ska således ses som en operationalisering av och därmed liktydig med den normativa mångkulturalismen. Som analytisk motpol till mångkulturell diskurs konstruerar jag en monokulturell diskurs, vilken indikeras av följande tre uppfattningar: Assimilation: att invandrare i Sverige ska anpassa sig till svensk kultur. Krav på kulturell homogenitet: att det finns för många invandrare i Sverige. Politisk organisering mot invandring: att vara beredd att överväga att gå med i ett parti som verkar mot invandring. Det monokulturella meningssystemet definieras således av att anse att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur, att det finns för många invandrare i Sverige och att överväga att organisera sig politiskt för att verka mot invandring. Föreningsidrottande unga vuxnas uppfattning om den normativa mångkulturalismen idrottsrörelsens ideal kommer således att studeras i termer av graden av stöd de ger till mång- respektive monokulturell diskurs. För att graden av stöd ska kunna bedömas kommer en rad olika jämförelser att göras, till exempel mellan hela populationen av unga vuxna och de som föreningsidrottar. En annan jämförelse är den mellan de som ägnar sig åt lagidrott respektive individuell idrott. Unga vuxna och de två diskurserna Den empiriska redovisningen inleds med en redovisning av unga vuxnas uppfattning om mångkulturell respektive monokulturell diskurs. Med unga vuxna avses knappt 1100 gymnasielever från trettio små- och medelstora kommuner i sydöstra Sverige som 2000 gick sista terminen på något av gymnasieskolans 17 nationella program. Urvalet, som besvarade en omfattande enkät, utgörs av knappt var femte gymnasieelev. Elever från Individuellt program ingår dock inte i urvalet. 6 procent av studiens unga vuxna är födda utomlands. Det är således viktigt att betona att studien inte avser unga vuxna i mångkulturella storstadsmiljöer. Användningen av uttrycket unga vuxna avser hädanefter endast de drygt tusen 18-åringar som ovan specificerats. Några av enkätens frågor var formulerade som påståenden om just mångkulturalism. Innehållet i dessa motsvarar de sex indikatorer som ovan används för att operationalisera de två diskurserna. För att hålla den empiriska redovisningen kort och renodlad redovisas endast andelarna unga vuxna som instämmer helt i påståendena. Nedan redovisas följaktligen andelen unga vuxna som entydigt ger stöd för de indikatorer som utgör mångkulturell diskurs. Individualiserad : 70 procent Rätt till kulturbevarande/kulturval: 53 procent Uppskattning av mångfald: 32 procent Av procentandelarna framgår att individualiserad får klart starkast stöd. En knapp majoritet stödjer entydigt invandrares rätt till kulturbevarande/kulturval. Mångfald uppskattas däremot i betydligt mindre utsträckning. Knappt var tredje ung vuxen uppskattar den entydigt. I vilken utsträckning ger då unga vuxna sitt stöd för de indikatorer som bestämmer monokulturell diskurs? Assimilation: 26 procent Krav på kulturell homogenitet: 18 procent Politisk organisering mot invandring: 5 procent Drygt var fjärde ung vuxen instämmer helt i kravet på assimilation. Knappt var femte ger entydigt stöd för påståendet om att det är för många invandrare i Sverige. Därtill anger en av tjugo att de är beredda att överväga att gå med i ett parti som verkar mot invandring. Det finns följaktligen bland unga vuxna ett betydligt starkare stöd för mångkulturell än monokulturell diskurs. Men bilden är mångtydig. Ett starkt stöd för individualiserad av människor och ett förhållandevis starkt stöd för rätten till kulturbevarande bör vägas mot att endast var tredje ung vuxen entydigt uppskattar mångfalden. Stödet för individers rätt till en icke-generaliserande och egna kulturbevarande val är således betydligt starkare än det som kan tänkas följa av sådan val, det vill säga kulturell mångfald. Föreningsidrotten och diskurserna Inledningsvis formulerades den svenska idrottsrörelsens stöd för Frågan är nu vilket stöd detta ideal har bland föreningsidrottande unga vuxna. Redovisningen inleds med en jämförelse mellan tre kategorier av unga vuxna, nämligen fortsättare, avhoppare och utanförstående. Med fortsättare avses unga vuxna som började föreningsidrotta i barn- och ungdomsåren och som fortfarande, utan avbrott, gör det när de är 18 år gamla. Även avhoppare avser unga vuxna som började föreningsidrotta i yngre år men som någon gång under uppväxtåren har hoppat av. Utanförstående är de unga vuxna som aldrig föreningsidrottat. Andelarna för dessa tre kategorier kan nedan jämföras med andelarna för hela gruppen unga vuxna. Först redovisas de andelar som avser mångkulturell diskurs. 29
3 Individualiserad Assimilation Jämförelsen visar att fortsättarnas samtliga andelar nästan exakt motsvarar andelarna hos hela urvalet av unga vuxna. Föreningsidrottande unga vuxna ger följaktligen samma stöd till den normativa mångkulturalismen som hela den studerade ungdomsgruppen. Avhoppare uttrycker i något större utsträckning än övriga kategorier stöd för individualiserad. Utanförstående ger något lägre stöd för samma indikator. Men sammantaget är skillnaderna mycket små. Tendensen är att stödet för den normativa mångkulturalismen är ungefär detsamma bland fortsättare, avhoppare och utanförstående. Hur förhåller sig då fortsättare, avhoppare och utanförstående till monokulturell diskurs? Inte heller när det gäller monodiskursen framkommer några påtagliga skillnader. Fortsättare ligger andelsmässigt mycket nära hela gruppen unga vuxna. Tendensen härvidlag är att fortsättare ligger någon eller några procentandelar lägre än hela urvalet av unga vuxna. Föreningsidrottande unga vuxna har således med avseende på mång- och monokulturell diskurs i stort samma uppfattningar som hela urvalet unga vuxna och (med någon avvikelse) avhoppare och utanförstående. Att stiga in i föreningsidrottens miljö, Rätt till kulturbevarande/kulturval Fortsättare 71 % 52 % 33 % Avhoppare 77 % 56 % 35 % Utanförstående 66 % 56 % 33 % Unga vuxna 70 % 53 % 32 % Krav på kulturell homogenitet Fortsättare 24 % 17 % 3 % Avhoppare 28 % 17 % 5 % Utanförstående 21 % 20 % 3 % Unga vuxna 26 % 18 % 3 % Individualiserad Rätt till kulturbevarande/kulturval Lagidrott 60 % 42 % 26 % Individuell idrott 79 % 58 % 37 % Unga vuxna 70 % 53 % 32 % Uppskattning av mångfald Politisk organisering mot invandring Uppskattning av mångfald definierat i termer av att vara fortsättare, är med andra ord inte att stiga in en värld med (i förhållande till världen utanför) avvikande uppfattningar om multikulturalismens spörsmål såsom de här studeras. Lagidrott, individuell idrott och mångkulturell diskurs Det tycks så här långt inte finnas några skillnader mellan unga vuxna som föreningsidrottar och unga vuxna som inte gör det med avseende på graden av stöd för Jag skriver så här långt eftersom jag hitintills förhållit mig till föreningsidrottande ungdomar som vore de en sammanhållen och entydig kategori. Följaktligen skulle jag vilja jämföra olika idrotter med avseende på stödet för Jag skulle även vilja jämföra idrotter samma och olika i skilda miljöer. Det urval på drygt tusen unga vuxna som här används är dock för litet för att möjliggöra sådana jämförelser. En jämförelse är dock möjlig, nämligen den mellan föreningsidrottare som enbart ägnar sig åt lagidrott (t.ex. fotboll) och föreningsidrottare som enbart utövar individuell idrott (till exempel golf). Av utrymmesskäl avgränsas redovisningen till endast mångkulturell diskurs. Jämförelsen med hela urvalet unga vuxna kvarstår. Jämförelsen mellan lagidrott och individuell idrott visar påtagliga skillnader. Stödet för mångkulturell diskurs är betydligt starkare bland dem som ägnar sig åt individuell idrott än bland dem som ägnar sig åt lagidrott. Det gäller särskilt indikatorn individualiserad. Graden av stöd för den normativa mångkulturalismen är därtill lägre bland dem som utövar lagidrott än i hela den studerade populationen av unga vuxna. För dem som deltar i individuell idrott förhåller det sig tvärtom. Där är stödet större än bland unga vuxna generellt. Med andra ord kan stödet för den normativa mångkulturalismen variera betänkligt inom föreningsidrotten beroende på vilken typ av idrott som utövas. Sammanfattning: tre empiriska tendenser Svaren på mina två första vägledande frågor kan nu sammanfattas i termer av tre empiriska tendenser: För det första är unga vuxnas stöd för mångkulturell diskurs betydligt starkare än stödet för monokulturell diskurs. Särskilt starkt är stödet för individualiserad. Stödet för påståendet om att invandrare med sina kulturer och språk berikat det svenska samhället är betydligt svagare. Unga vuxnas stöd för rätten att bedömas som individ och rätten att göra kulturval är således betydligt starkare än stödet för konsekvenserna av sådana val ett mer mångkulturellt samhälle. För det andra stödjer föreningsidrottande unga vuxna fortsättare den normativa mångkulturalismen i samma utsträckning som unga vuxna generellt. För det tredje finns det en påtaglig skillnad inom kategorin föreningsidrottare. De som ägnar sig åt lagidrott uttrycker ett påtagligt lägre stöd för den normativa mångkulturalismen än de som ägnar sig åt individuell idrott. Den senare kategorin är mer positiv och den förra mer negativ än unga vuxna i allmänhet. Hur kan utfallet kunna förklaras? Avslutningsvis söker jag ett svar på mitt bidrags tredje fråga. Mot bakgrund av de ovan formulerade tendenserna kan den preciseras på följande vis: Hur är det möjligt att förstå att just unga vuxna som ägnar sig åt lagidrott 30
4 i mindre grad stödjer den normativa mångkulturalismen än unga vuxna som deltar i individuell idrott? Har det något med själva den interna idrottsmiljön att göra, eller är det andra externa och därmed från idrotten skilda faktorer som bestämmer utfallet? Drar kanske lagidrott till sig fler individer som är kritiska till den normativa mångkulturalismen? Eller är det tvärtom? Att lagidrott bidrar till att fler unga vuxna blir kritiska till densamma. Och omvänt: hur ska vi förklara att unga vuxna som ägnar sig åt individuell idrott tenderar att ge ett mer påtagligt stöd till den normativa mångkulturalismen? Beror det på att de rekryterar människor med starka sympatier för det mångkulturella? Eller finns det något i den idrottsmiljö som ägnar sig åt individuell idrott som gör att unga vuxna där i större utsträckning än inom lagidrottsmiljön stödjer den normativa mångkulturalismen? För det första frågar jag mig följaktligen vad detta något i idrottsmiljöerna kan vara som eventuellt genererar ökat respektive minskat stöd för den normativa mångkulturalismen. För det andra frågar jag mig hur det kan förklaras att unga vuxna som rekryteras till föreningsidrotten möjligen redan tenderar att ha specifikt olika uppfattningar om den normativa mångkulturalismen när de kommer dit. Med andra ord uppfattningar som förklaras av något annat än deltagande i föreningsidrott. Två invändningar är på sin plats. För det första, varför måste det vara en fråga om antingen något i idrotten eller något utanför idrotten? Varför kan det inte vara en fråga om en mer eller mindre komplex relationsform mellan något i och något utanför? Det faktum att en ung vuxen är någon (t.ex. i socialt hänseende) som väljer något (t.ex. en lagidrott) torde innebära att relationen mellan något och någon är ett val inbäddat i en social meningsprocess i specifika sammanhang. Detta något är för en specifik ung vuxen som redan är någon rimligt och meningsfullt att vilja. Betydelsen av det jag väljer och betydelsen av vem jag är utgör en sociosymbolisk homologi. 5 Det finns med andra ord en betydelseöverensstämmelse mellan en specifik någon och ett specifikt något i sina specifika sammanhang. Den analytiska poängen är således att det alltid finns en relationalitet mellan något och någon som gör det svårt, också i rent analytisk form, att skilja externa från interna förklaringsfaktorer. De är sammanbundna i ett gemensamt betydelsesystem. För det andra torde denna relationalitet, för att ytterligare komplicera diskussionen, röra sig om relationer mellan flera aspekter innanför och flera aspekter utanför. Mångkulturalism och genussociala sammanhang Jag ska avslutningsvis ge två exempel på det analysarbete som antagandena ovan kräver. Exemplen kommer dock inte att leva upp till de krav på komplexitet som ovan formulerats. För något sådant saknas i nuläget empiriskt material. Min enkla analys avgränsas till mångkulturell diskurs och till unga vuxna som deltar i lagidrott respektive individuell idrott. Avsikten är att komma en bit på vägen mot en förståelse av vad som ovan diskuterades som relationen mellan något innanför och något utanför idrotten. Det första exemplet avser betydelsen av kön för förståelsen av varför utövare av individuell idrott i större utsträckning än utövare av lagidrott stödjer Det andra exemplet gäller betydelsen av att vara pojke respektive flicka från olika sociala hemmiljöer. I båda exemplen intresserar jag mig just för hur externa faktorer (kön respektive klass) samvarierar med interna faktorer (lagidrott respektive individuell idrott). Till slut står vi, som alltid, kvar med avgörande och obesvarade frågor. Samtidigt förstår vi, det är i alla fall min förhoppning, att graden av stöd för den normativa mångkulturalismen är en fråga om både och. Exemplet kön. Jag inleder med att studera skillnader mellan pojkar och flickor avseende graden av stöd för mångkulturell diskurs. Precis som tidigare redovisas endast andelar för dem som instämmer helt. 81 procent av flickorna och 56 i individualiserad 41 procent av flickorna och 43 i rätt till kulturbevarande/kulturval 40 procent av flickorna och 24 i uppskattning av mångfald Av jämförelsen framgår att flickor i betydligt högra grad än pojkar entydigt stödjer Vi måste därför fråga oss hur andelen flickor respektive pojkar ser ut inom lagidrott respektive individuell idrott. Ty om det visar sig att pojkar andelsmässigt dominerar lagidrotten och flickor andelsmässigt dominerar den individuella idrotten torde det snarare vara kön än val av typ av idrott som förklarar graden av stöd för mångkulturalismen. Bland de unga vuxna som ägnar sig åt lagidrott är 68 procent pojkar och 32 procent flickor. Bland de unga vuxna som ägnar sig åt individuell idrott är 63 procent flickor och 37 procent pojkar. Vi kan således dra slutsatsen att en viktig förklaring till att unga vuxna som utövar individuell idrott i högre grad än unga vuxna som utövar lagidrott ger sitt stöd till den normativa mångkulturalismen är att de förra i större utsträckning är flickor och de senare i större utsträckning är pojkar. Med andra ord torde skillnaden mellan lagidrott och individuell idrott avseende graden av stöd för mångkulturalismen i hög grad förklaras av just kön och inte av val av typ av idrott. Om denna slutsats är riktig talar det för att det är något utanför idrotten, i detta fall kön, som bestämmer de multikulturella preferenser vi finner i idrotten. Att så verkar vara fallet gör det enligt min uppfattning inte mindre intressant att konstatera att det inom lagidrott finns ett mindre stöd för den normativa multikulturalismen än i inom individuell idrott. Inte minst därför att idrottsrörelsen i sitt arbete med att bidra till ett ökat stöd för den normativa mångkulturalismen har att hantera olika tendenser inom olika typer av idrott. Men innan vi slår oss till ro med övertygelsen att föreningsidrottande unga vuxnas uppfattningar om multikulturalism i hög grad kan förklaras av något utanför idrotten nämligen kön så bör vi också ställa frågan om det finns någon skillnad mellan flickor i lagidrott och flickor som ägnar sig åt individuell idrott. Ty om en sådan skillnad finns är det möjligt att också argumentera för att något som har med lagidrott likväl kan ha betydelse för graden av stöd för den normativa mångkulturalismen. Låt mig därför göra denna jämförelse. 70 procent av flickor inom lagidrott stödjer helt individualiserad 85 procent av flickor inom individuell idrott gör detsamma 31
5 Dessa andelar tyder på att graden av stöd för den normativa multikulturalismen också kan bero på skillnader mellan just lagidrott och individuell idrott. Samma empiriska tendens gäller nämligen även för pojkar procent av pojkar inom lagidrott stödjer helt individualiserad 68 procent av pojkar inom individuell idrott gör detsamma Flickor i lagidrott ger lägre stöd för den normativa multikulturalismen än flickor i individuell idrott. Samma tendens gäller för pojkar, som ger ett större stöd om de utövar individuell idrott än om de utövar lagidrott. Således är det med stor säkerhet så att både något utanför och något innanför idrotten påverkar graden av stöd för den normativa multikulturalismen. Låt mig avsluta med att pröva ytterligare en extern aspekt. Exemplet kön och social hemmiljö. Frågan är nu om det är något som samvarierar med kön och som ytterligare kan bidra till att förklara varför stödet för den normativa multikulturalismen ser olika ut inom lagidrott respektive individuell idrott. Låt mig placera flickorna och pojkarna i olika sociala hemmiljöer och se vilket stöd som då finns för Av utrymmesmässiga skäl väljer jag att endast jämföra flickor och pojkar från homogena arbetarhem respektive homogena akademikerhem. Med homogen avses att båda föräldrarna har arbetaryrken respektive akademikeryrken. På så sätt kan jämförelser göras mellan två olika och renodlade miljöer. 90 procent av flickor från homogena akademikerhem stödjer entydigt individualiserad. 56 procent av pojkar från homogena arbetarhem stödjer entydigt individualiserad. 72 procent av flickor från homogena akademikerhem stödjer entydigt rätt till kulturbevarande/ kulturval. 38 procent av pojkar från homogena arbetarhem stödjer entydigt rätt till kulturbevarande/kulturval. 48 procent av flickor från homogena akademikerfamiljer stödjer entydigt uppskattning av mångfald. 24 procent av pojkar från homogena arbetarfamiljer stödjer entydigt uppskattning av mångfald. Jämförelserna ovan uppvisar än mer påtagliga skillnader än mellan pojkar och flickor utan hänsyn taget till social hemmiljö. Akademikerflickornas stöd för mångkulturalismen är oerhört mycket starkare än arbetarpojkarnas. Nästa fråga blir då hur andelarna av akademikerflickor respektive arbetarpojkar ser ut inom lagidrott och individuell idrott. Bland unga vuxna som ägnar sig åt lagidrott är 6 procent flickor från homogena akademikerhem och 24 procent pojkar från homogena arbetarhem Bland unga vuxna som ägnar sig åt individuell idrott är 40 procent flickor från homogena akademikerhem och 11 procent pojkar från homogena arbetarhem Vi kan således konstatera att den grupp som starkast ger sitt stöd till den normativa mångkulturalismen är mycket svagt representerad inom lagidrotten och mycket starkt representerad inom individuell idrott. Slutsatsen är således att genussociala miljöer torde ha mycket stor betydelse för vilken inställning unga vuxna har till mångkulturalismen. Den avslutande frågan är då huruvida det finns några intressanta skillnader mellan lagidrottande respektive individuellt idrottande flickor från homogena akademikerhem. I samma anda intresserar vi oss också för relationen mellan lagidrottande och individuellt idrottande pojkar från homogena arbetarhem. Precis som i motsvarande redovisning av kön ovan nöjer vi oss med att endast pröva individualiserad. 67 procent av flickor från homogena akademikerhem som utövar lagidrott stödjer entydigt individualiserad 95 procent av flickor från homogena akademikerhem utövar individuell idrott stödjer entydigt individualiserad Åter ges empiriskt stöd för att deltagande i olika typer av idrotter har betydelse. Akademikerflickor i individuell idrott ger ett betydligt starkare stöd till den normativa mångkulturalismen än vad samma kategori av flickor gör som ägnar sig åt lagidrott. Samma stöd finns för idrottstypernas förklaringskraft när vi jämför pojkar från homogena arbetarmiljöer som ägnar sig åt lagidrott respektive individuell idrott. 58 procent av pojkar från homogena arbetarmiljöer som utövar lagidrott stödjer helt individualiserad 75 procent av pojkar från homogena arbetarmiljöer som utövar individuell idrott stödjer helt individualiserad Vi har således funnit stöd för att genussociala faktorer utanför idrotten spelar stor roll för vilka preferenser för multikulturalism som kommer till idrotten. Vi har också funnit stöd för att typ av idrott lagidrott respektive individuell idrott kan ha förklarande kraft. Det kan följaktligen vara något både innanför och utanför idrotten som kan förklara graden av stöd för Jag avslutar mitt bidrag med ytterligare två frågor i handen: varför kan typ av idrott ha en förklarande kraft på graden av stöd för den normativa mångkulturalismen? Och: vilka betydelsebärande innebörder och kausala mekanismer ryms i indikatorer som klass och kön. Vi får, som vanligt, fortsätta med att fortsätta. Referenser 1. Norberg, Johan R, (2004) Idrott och integration, Stockholm: Riksidrottsförbundet, s Peterson, Tomas (2000) Idrotten som integrationsarena?, i Rystad, Göran & Lundberg, Svante (red.), Att möta främlingar, Lund: Arkiv; Fundberg, Jesper, (2003) Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? Stockholm: Riksidrottsförbundet. 3. Cashmore, Ellis (1996) Race and Ethnic Relations. London: Routledge; Kymlicka, Will (1998) Mångkulturellt medborgarskap, Göteborg: Nya Doxa. 4. Edgar, Andrew & Sedgwick, Peter (1999) Key Concepts in Cultural Theory, London: Routledge, s Willis, Paul (1977) Profane Culture, London: Routledge & Keegan Paul.
Vad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merNycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad
Nycklar för lyckad integration genom idrott Krister Hertting 2017-02-14 Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad Presentationens upplägg Bakgrund: Vad säger idrottsrörelsen och forskningen? Ett par inblickar
Läs merStyrelserepresentation i Malmö föreningsliv
Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens
Läs merSkolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merIdrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002
Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merDELAKTIGHET SOM MÖJLIGHET. Ungas efterfrågan på och tillgång till delaktighet i Kalmar län och Eksjö kommun
DELAKTIGHET SOM MÖJLIGHET Ungas efterfrågan på och tillgång till delaktighet i Kalmar län och Eksjö kommun Mats Trondman, Carolin Andersson Centrum för kultursociologi, Linnéuniversitetet Participate:
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merInterkulturellt förhållningssätt
Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Läs merInterkulturella läroprocesser och integrering
Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism
Läs merSchema för kursen integration och mångkulturell sociologi
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5
Läs merUpptäck idrottens mångkulturella bilder
Upptäck idrottens mångkulturella bilder Idrotten är en global rörelse med ett gemensamt språk. Den starka dragningskraften gör den till en viktig integrationsarena. Men bilden av idrotten är också präglad
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merIntegration pågår! Per Broomé Benny Carlson Ingvar Holmberg
Integration pågår! Per Broomé Benny Carlson Ingvar Holmberg Medan unga malmöbor ofta möts över kulturgränser, träffar knappt varannan sjuttioåring någon från en annan kultur. Även om utrymmet för mångfald
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merDen mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä
Läs merUtredningar & rapporter
Utredningar & rapporter 2016-06-21 Skolenkät 2016 Rapport för förskolan Barn och föräldrar [Skriv text], Utredning och Statistik 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Karolina Öjemalm, 021-39 14
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merUNGA OCH FÖRENINGSIDROTTEN. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv
UNGA OCH FÖRENINGSIDROTTEN En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv UNGA OCH FÖRENINGSIDROTTEN En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser
Läs merRapport till Götene kommun skolundersökning år 2010
skolundersökning år 2010 SKOP har på uppdrag av Götene kommun genomfört en undersökning bland föräldrar vars barn går i årskurserna 2, 5 och 8 i Götene kommun. Huvudresultaten redovisas i denna rapport.
Läs merFöräldrasamverkan i mångkulturella skolor
Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Bakgrund Att förstå och förklara vad som händer i mångkulturella skolkontexter när föräldrar, lärare, skolledning förväntas samverka. Vidare är Laids intresse
Läs merDen svenske idrætsmodel til eksamen
Den svenske idrætsmodel til eksamen Centrum för idrottsforskning och uppdraget att följa upp statens stöd till idrotten Johan R Norberg, fil dr i historia Docent i idrottsvetenskap, Malmö högskola Utredare,
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merUngdomsidrett i Sverige 18 februari 2016
Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016 2015 1982 Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet
Läs merMÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS
MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merEn undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson
Läs merÖvergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige
Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat
Läs merRapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Om sexuell orientering och identitet i skolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Om sexuell orientering och identitet i skolan Om sexuell orientering och identitet i skolan Förord Lärare ska ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs merMångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet
Mångfaldsbarometern 2018 Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet Inledning Mångfaldsbarometern skapades vid Sociologiska institutionen
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merIdrott och social hållbarhet
Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle
Läs merInnehåll. Strategier skrivprocess. Krav på en akademisk text. Struktur, organisation, sammanhang. Formalia citat, referenser, källor.
Innehåll Strategier skrivprocess Krav på en akademisk text Struktur, organisation, sammanhang Formalia citat, referenser, källor www.gu.se Textens utformning www.gu.se hur kunderna möter de olika
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , vårterminen 2018.
Samhällsvetenskapliga fakulteten CMEN13, Mellanösternstudier: Medborgarskap och mångkulturalism i Mellanösterns samhällen, 7,5 högskolepoäng Middle Eastern Studies: Citizenship and Multiculturalism in
Läs merAKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN
AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merAllmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden
Allmänhetens uppfattning om invandringen Den Nya Välfärden 16-03-25 Om undersökningen 4 Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. 4 Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs merAvbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)
1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter
Läs merRapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010
om invånarenkät SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en invånarenkät bland kommunens invånare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merIntegrationspolicy för Hällefors kommun
Integrationspolicy för Hällefors kommun 2(5) Innehåll 1 Målsättning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvarsfördelning... 4 3(5) 1 Målsättning Hällefors kommuns övergripande mål är att riva barriärer, bygga broar mellan
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merOLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29
OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik
Läs merUtbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling
Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Komvux, svenska för invandrare och lärvux 2018 Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000
Läs merStrategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merIntroduktion till argumentationsanalys
Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation
Läs merBeslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)
2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete
Läs merFunktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar
Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:
Läs merTräna och supa till helgen: Om föreningsidrott, socialt kapital och alkohol i unga vuxnas liv
Träna och supa till helgen: Om föreningsidrott, socialt kapital och alkohol i unga vuxnas liv Mats Trondman Idrottsvetenskap, Malmö högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org (ISSN 1652 7224)
Läs merPoesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd
Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merResultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merMOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET
ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merSolna stad Brukarundersökning 2019
Brukarundersökning Maj Föräldrar förskola, Stråkets förskola 36 svar, 69% Om undersökningen Bakgrund genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola och grundskola. Syftet är att underlag till kvalitetsutvecklingen
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merKällskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Kunskaper och bedömning Medelvärde 9,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 8, föregående år 1 10, 8 1,1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 9,0 föregående år
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Sammanfattning TID FÖR TOLERANS Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans. Titeln
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merSvenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123
Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden
Läs mer28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan
28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merSverigedemokraternas väljare
Sverigedemokraternas väljare Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Nyligen har de släppt en
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merSvensk orientering världens bästa
Svensk orientering världens bästa Svensk orientering vill vara världens bästa idrott. Genom att vara det kan vi växa genom att attrahera och behålla fler människor till världens bästa idrott. Vi vill ha
Läs merBetänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering
YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs merArgumenterande text Insändare
1 Argumenterande text Insändare Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och påverka andra. Det gäller att övertyga läsaren om att man har rätt. Därför motiverar man varför man tänker på ett visst
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merSolna stad Brukarundersökning 2019
Brukarundersökning Maj Föräldrar förskola, Näckrosens förskola (inkl. Lövet) 72 svar, 65% Om undersökningen Bakgrund genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola och grundskola. Syftet är att
Läs merSolna stad Brukarundersökning 2019
Brukarundersökning Maj Föräldrar förskola, Förskolan Andante Törnbacken 23 svar, 74% Om undersökningen Bakgrund genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola och grundskola. Syftet är att underlag
Läs merDoktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011
Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Kl. 10.15-12.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:
Läs merHammarby IF. Grundläggande värderingar
Hammarby IF Grundläggande värderingar April 2010 Grundläggande värderingar för Hammarby IF och dess medlemmar antagna av årsmötet den 26 april 2010 Värderingarna i denna handling 1 utgör basen för Hammarby
Läs mer